Tisdagen den 6 maj. kl. 2. Till överläggningen hade,. förutom de under 2 förtecli'>

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tisdagen den 6 maj. kl. 2. Till överläggningen hade,. förutom de under 2 förtecli'>"

Transkript

1 23. Tisdagen den 6 maj kl Till överläggningen hade,. förutom de under 2 förtecli'> nade personerna~ infunnit sig: H. K.H. Kronprinsen Herr Generaldirektören w. Borgquist " Direktören J. L. Ekman Bruksdisponenten K. F. Göransson Il J?rof essorn H Kretiger Sekreteraren A. Odholm Direktören G. Sundblad och Professorn E, Velandcr. " " " ~ rskningens Civilingenjören Erland Waldenström inledde diskussionen -~ tydelse. r Norr- med ett föredrag om Några synpunkter på forskningens betydelse ~ ds instriella för Norrlands industriql_la utveckling& Civilingenjören Walden"'"'. _1tveokling ström yttrade~ Eders Kungl. Höghet, Herr Ordförande, mina herrar! När det gäller att bedöma forskningens betydelse för Norrlands industriella utveckling kan det vara av intresse att som ut -~ gångspunkt undersöka några sidor av det mera generella spö1 ~3 målet rörande förhållandet mellan forskning och industri över huvud taget. Man kan då konstatera, att industriens aktiva intresse för grundläggande naturforskning är en anmärkningsv<;tt ny företeelse. Under de fyra århundraden? som förflutit se dan den moderna naturforskningens metodik utformades under renässr::in - sen, har man visserligen ofta insett, att denna naturvetenskc-,p liga forskning kan giva praktiskt användbara resultat, men först vid tiden omkring det senaste sekelskiftet började j_nol industrien en positiv inställning till forskningen göra sig märkbar. Sedan dess har industrien i allt högre grad korrml:lt att betrakta forskningen som ett fundamentalt villkor för s :l _ ~~ t bestånd och sin utveckling och strävar i känslan härav att ta ga den grundläggande forskningen i egna händer för att utföra den i stor skala och enligt industriella principer i fråga om organisation och effektivitet. Detta industriens intresse f?ir forskning behöver ingen förklaring. Industrien bygger på tek niken och denna i sin tur innebär ju ett utnyttjande av naturen i människans tjänst. Detta utnyttjande kantekniken uppnå endast genom att studera materien i alla de former, i vilka den uppträder, utforska dess lagar och på så sätt söka behärska den Tekniken arbetar härvid med alldeles samma material och med i princip samma metoder som den rey).a naturforskningen.

2 29. Med hänsyn till alla de missuppfattrdngar, som r ått i fråga om förhållandet mellan teknik och naturvetenskapj förtjil- nar det särskilt understrykas, att skillnaden mellan teknislc och vetenskaplig forskning icke är en skillx1ad i arbetsmetod. Skil,lnaden hänför sig i stället till forskningens syfte så till- vida, att den vunna kunskapen om naturen av tekniken och in-~ dustrien utnyttjas för att ställa materien i den mänskliga. behovstillfredsställelsens tjänst, under det att för den rena ve" tenskapen utforskandet av naturlagarna mer har karaktären av sj älvä.ndamål; de erhållna kunskaperna användas här i främsta rummet för att öka forskarens möjligheter att ytterligare f ördjupa sitt vetande angående materien. Härmed följer, att i vetenskaplig respektive telmisk forskning )roblemen välj as och resultaten värderas eft er skilda principer. Detta är en enkel och klar gränsdragning. Men termerna teknisk och vetenskaplig forskning ha i dagligt tal i regel fått en diffus och från dessa distintioner avvikande innebörd. Ve-- tenskaplig i motsats till teknisk kallas i regel all forskning, den må vara inriktad på industriella mål eller ej 9 så länge den utföres i liten skala, fordrar stor noggrannhet och delikata instrument. Övergår man sedan att utprova en process i allt större skala och under mer industriella betingelser, anses forskningen i allt högre grad bli teknisk. Detta betraktelsesätt är godtyckligt och inger principiella betänkligheter, och i :fort~sättningen skall här i möjligaste mån undvikas att alls använda termerna vetenskaplig respektive teknisk forskning. Dessa ter- mer ha, genom det sätt 9 på vilket de använts, givit upphov t:l11 farliga missförstånd. Den uppfattningen har nämligen kommi t att göra sig gällande9 att den tekniska forskningen skulle vata mindre 11 vetenskaplig 11 än annan forskning. Detta är helt och hö..1- let felaktigt. Man har också föranletts att tro, att den tekniska forskningen av sina utövare skulle fordra en helt annan (och i mångas tänkesätt lägre) kompetens än den vetenskapliga. Detta är även fel, ty i stort sett äro vid bägge slagen av forsk.. ning kompetensfordringarna desamma9 nämligen en viss gru.ndläggan- de kännedom om naturforskningens hi ttijjs uppnådda resultat, in~ gående bekantskap med dess a~parativa resurser och arbetsme to~ der samt förmåga att tillämpa dessa, med allt vad detta innebär i fråga om fantasi 9 konstruktivt logiskt tänkande och handlag för experimentarbeten. Den sist antydda missuppfattningen har bj.a. haft till konsekvens 9 att det dragits en mycket skarp gränslinj e mellan å ena sidan alla, som utbildats vid tekniska läroanstalter - de må sedan bli forskare eller driftsledare -- och å andra sidan de naturforskare, som ha uni vers i tetsbildning.. Den förra gruppen har kommit att framstå som en enhet, 11 t eknj_ kern", i motsats till vetenskapsmannen eller 11 t eoretikern". Det hade varit naturligare att draga gränslinj en så, att forskaren? såväl den universitets- som tekniskt högskolebildade, f&tt--:tl.:,c-eri ra en funktionell enhet till skillnad. från driftsingenjören. Den omständigheten, att man vid våra tekniska högskolor i bl 1::-Lt obetydlig grad skilj er på utbildningen för två så pass, åtmin - stone när det gäller kemi, åtskilda funktioner, som forskaren och driftsin genjören 9 har haft till följd 9 att utbildningen c,v speciell personal för kemisk-industriell forskning blivit efter- satt 9 och har även bidragit till att befästa uppfattningen om forskningsverksamhet som ett underordnat och kanske även ov~i,- s entligt komplement till själva driftstekniken.

3 30. Skall man alltså indela forskning i olika kategorier, måste detta ske efter forskningens syfte. En forskning, där man eftersträvar resultat, som direkt eller indirekt finna till lämpning i någon industriell produktionsprocess, kunna vi 11;alla industriell forskning till motsats från den verksamhet, där man söker resultat i syfte att utnyttja dem som vapen i den fortsatta forskningen och som kan kallas akademisk forskning. Gränuen blir ingalunda alltid klar men själva indetn:i,ng:igrunden har utt principiellt berättigande (Jämför fig. 1). Den industriella. forskningen kan i sin tur genomlöpa alla stadier, från grund- läggande forskning (all akademisk forskning är samtidigt grund läggande) till allt mer tillämpad forskning, ju mer man närmar sig de industriellt utförbara processerna 9 där tekniken får ta hand om det hela. Det är alltså det streckade området (fig. 1) 9 som berör industri en, och dctt:: består av både grundläggande ocl} alla grader av tillämpad for::ikning. / När man på vanligt sätt talar om vetenskaplig och teknisk forslming låter man emellertid i CY regel 9 som jag nämnde 9 vet enska.plig forskning bli synonym med all slags grundläggande forskning? både akademisk och industriell. Man drar alltså en horisontell gräns 9 A-B i fig. 1. Det ligger då så farligt nära till hands att antaga, att det är blott det område, som ligger ovanför denna gräns, d.v.s. den i utpräglad grad tillämpade forskningen, Bom industrien har någon anledning att intressera sig för. Det finns emellertid ingen verklig intressegräns mellan grundläggande och tillämpad industriell forskning. Den förra är en oundgänglig förutsättning för den. senare. Om man bara ägnar sig åt det forsknings område, som Jj ger närmast själva fabrikationsprocesserna och där man Dy:::'t:::i, att snabbt få fram resultat, löper man risk att en vacker dar; komma till ett stillestånd. Det är som att realisera ett v~l~' kesförråd utan att tänka på återväxten. Så småningom börja möjligheterna till industriens vidare utveckling att sina och några nya anmäla sig inte; de skulle ha vuxit upp ur den grnn< läggande forskningen. Jag skall förtydliga detta med ett exempel: utforf3.'.zri.n det av den kemiska konstitutionen hos det bruna färgämnet i s'1lfatmassa är en uppgift, som för den organisk-kemiska veteirnkc '.~:en i och för sig är av tämligen underord.nat intresse, men t::om cj_h.r emot för sulfatindustrien kan bli av utomordentlig betydelse. Den tillhör alltså den industriella forskningen. Utforskandet av konstitutionen hos det gröna färgämnet i växterna är en upp gift av allra. största intresse för den organiska kemin och bio login men har, ännu så länge, ingen direkt industriell betydelse och kan alltså närmast hänföras till akademisk forskning. Vad nu särskilt bör framhållas är, att dessa bägge forsknings- uppgifter, den akademiska och don industriella, i samma mån äro

4 31. av grundläggande vetenskaplig natur9 fordra samma teorct=l:j1':2_ kompetens hos forskaren? samma utrustning och instrument. I själva verket har det visat sig, att det bruna färgämnet i su1- fatmassan varit ett svårare problem för vetenskapen än kloro- fyllet. Om vi tä.ylka oss, att sulfat färgämnets hemlighet vore fullt löst, så skulle man kunna komma fram till viktiga slut- satser angående huru detta ämne på bästa sätt skulle kunna ke: - miskt angripas d.v.r:i. blekas bort L.[an skulle då alltså med utgångspunkt från den grundläggande forsk.ningen kunna komma frrnn till en ny tekniskt användbar blekningsprocess för sulfatmass2 I själva verket är det ju så, att så gott som varenda in-~ dustriell process har sitt ursp:rn.ng i ett stort antal detalj upptäckt er inom den grundläggande fo:rsk...n.ingen. For flertalet av våra äldre industrier ha urprocesserna passerat ett mycket stort anteol mellansteg och ligga kanske även långt tillbaka i tiden Detta gör, att man kan glömma bort 9 att det finns gr'lmd- läggande forskningsresultat, kanske gjorda för 100 år sedan i ett annat land? som en viss industri ytterst bygger på. Det finns åter andra industrier 9 t. ex telefon- 9 radio-, färgämnes - och läkemedelsindustrier 9 där tidsmomentet mellan det grundläggande forskningsresultatet och den industriella tillämpningen är mycket kort. Denna 11 inkubationstid 1 ' visar inom parentes sagt numera en allmän tendens att bli allt kortare. Dessa nämn-., da industrier måste ha särskilt klart medvetande om sitt ursprung direkt ur naturvetenskaperna och det är ingen tillfällig... het att dessa, mer än andra induptrier9 ha satt den grundlägg.crn. de forskningen i högsätet" De tyngas icke heller av någon be... svarande belastning av traditionella arbetsmetoder. Anta1c;t sysselsatta i UoS.Ao inom kemisk 9 elektrisk 9 automobil-, :flyg " film-, radio-, petroleum- 9 telefon- och telegrafindustri år 1900 beräknas ha utgjort 375 "000 mot 8, år Samtl:Lga des - sa industrier ha skapats genom direkt G:i.J.lämpning av naturvci;cm. skapliga upptäckter 9 huvudsakligen gjorda strax före och eft c,:, sekelskiftet, och ha tack vare ett fortlöpande intensivt for ;~ - ningsarbete på några årtionden utvecklats till att sysselsätt::. nära 40 % av alla U o S.A ~ s :..ndust ej_aroe'::are. Den amerikansk:1 kemikoncernen Du JJont" en föregångs:i.ndn.stri i fråga om forsk ning, har beräknat 9 att år ;~ av koncernens försä1jn1.n[;<j inkomster härstammade från produktions grenar 9 ~mm utvecklats en bart under de senaste lo åren, nu Pont har forskningslaboratorier med nära ljjoo talet anställda. Bc-:;12. Telephone har ca 2, 000 och Genera:.;_ :Glectric 700 anstä;_1d2 i laboratorieverkr:1amhet. Detta var några exe;mpel på industriens nyvaknade intrese.lc för grundläggande fo:rsknin.go I insikt om den grundläggand,::. na turfo:rskningens fundamentala betydelse för. det industriella framåtskridandet vtlj a ::'.Y:dustriens män ic:r.:e nö;j a sig med att fje denna forskning blot"'.; och bart :::'.'edigere,<i enligt akademiska pr1n ciper och i mer eller mind:'e byrå1 :rratisk anday de vilja ta hand om den 9 aktivt stöo.jc:1 de:'.'1 7 giva den större resurser och effektivare organisation~ i syfte att utv 2ck~.a den till et t instru- ment i det egna föi'etaguts eller j_ndust:'ibronschens kamp i :kon kurrensen. Denna industriens ir,ställning till de~ grundlägge:1j1 de forskningen har 9 där den fått göra sig gälj onde \bi tti11s hu vudsakligen i u,. S of~.' och ':Lyskland.) 9 fått stora och långt i.frt helt överskådbara konsekvense:c för bägge Parter - för indu;:rt:;"j rn 9 vars utveckling i oanad grad har påskyndats och fc.ir vilkci1-~h~'1 t-

5 32. nya vägar öppnats; för f_orskningen, som fått mycket förbättre.dc arbetsmöjligheter, effektivare organisation och väsentligt höjd uppskattning från samhällets side. När det nu gäller att tillämp2 dessa synpunkter på Uc:: J> lands industriella utveckling så måste först framhållas, c,tt det icke är de aktuell:~, av avspärrningen fr8jllkallade erc8tt ningsproblemen, som i. främsta rummet uvses,, I stället skall :L full överensstämmelse med Norrlandsutredningens intentioner t.r~- " gas sikte på de problem 9 som gälla på längre sikt; dottn är EJ[';, mycket mer befogat som de botemedel, varom här är fråga; nämli...- gen olika slag av grundläggande forr:;kningsverksamhet, äro mc(1 vilkas verkningar först bli märkbara efter en längre tid. Det 2.r onödigt att här närmare redogöra för de :)rohlc 'T1, som de norrländska skogsindustric)rna he ci.tt kämpa mcd;omöjlic:- heten för dessa industrier att expandera kvantitativt t den llå grund av minskad råvarubas och fortskridonde rationalisering växande arbetslösheten o.sev Läget är allvarligt nu och blir i framtiden, alldeles oavsett krig och avspärrningar, s2nnoli\:t ännu allvarligare, om intet göres. Medvetandet om dessa svåra problem och viljan att i god tid undersöka vad som från industri ens sida k811. göras för att förebygga och avhjälpa dem, bildar ju själva utgångspunkten för Industriens Norrlandsutrodning. I programmet för denna utredning står också angivet,.~.tt man i princip bör söj.r2 ljroblemens lösning j_ ett intensivare industriellt utnyttjande av de råmaterialrnrnrser, som stå till buds i Norrland, vilket då bl.. a~ skulle innebära längre driven förädling av skogsindustriernas hal vfabrik2t, bättre utnyttj o.n- de av avfall samt tillvaratagande och förädling av biprodukter. Det har ofta sagts, att vi, i stället för att exporter": halvfabrikat såsom pap)ers- eller konsts ilkesmassa borde j_nt:l Jet;;,,, oss på att exportore, uteslutande färdigt ix~ppor eller kon:::rt - silke, och det har lika ofta svarats, att detta är omö j lie:t ~ \>; därför att vi sakna telmiska förutsättningar, utan ~::....v dd:l r'n1 1 ningen att i de länder 9 som skola köpa dor_-jsa fi:irdj_gprod1j\:t c r, rg,dan sedan länge finnes en stor välrustr:ld pappers- och kor;:': > silkeindu.stri, som i stor utsträckning vuxit upp på bash1 ev våra halvfabrikat. Dessa länder skulle givetvisskydi:le, :.::;ig att lägga prohibi ti vg tullar på dj:; fä:rdigproclukter vi skull,; söka införa. Resonemanget gäller uppenbarligen lik2. väl fi.s~. acetatcellulosa1 ccllofc'..n, celluloid och över hu-vua. taget -i.l-'. produkter, som re(~_m under längre tid tillverk,::ts i stor :::: :; ~., -: utomlands. Men det skuj_le inte gälla för c~lldoles nya 9 i -d).~,: '.; land för första gången ute;xperimcrrtera.cj,:; j)rodukter. Hn,dc, vl::(~o:>- processen uppfunnits i ~)verige i ställc t för i Engl1:mc1 vid D lu- t ct av 1800-te"l ct, h.;::,dc; läget VRri t ett helt r-:i,rn1at; vi hc:~dc då antagligen haft en mycket stor konst.'1ilkch1dustri med export över hela världen. Vad detta skulle ha betytt i ökat förädjjn[;:j -. d k d nt r' f t b t h O i. var ej o ~a e:c crj:ragnn pa Jrva J. iccra 2.r o c oc_ mangsia~l:'.:~ac"c fördelning av m2rknaden för vår cellulo[:i,r:i,industri bohövor :i11t:: närmare utveckl2,s. Det är väl ovc:;d.orsägligen så, att förhoppningen, att v:l, stor skala skulle kunna vido.reförädla ccllulosc:'.. till färdigprodukt er 9. måste väntr:i., :x1 :::;in uppfyllelse till dess nya, förädlin gr>-

6 33. produkter först utexperimenterats här och vi sedan gå i spet::.ien för deras successiva utveckling. Göra vi så, ha vi möjligheter att upptaga helt nya till verknings grenar icke blott för hemma- marlrn.aden utan även för export; det visa sådana exempel som tändstickor, Aga~fyrar, kylskåp och kullager. Man kan inte klaga på att möjligheter till nya tillverkningar saknas inom skogsindustrierna. I fråga om antalet och mångsidigheten av användningsområden kan väl knappast något råmaterial på jorden jämföras med just trä. Man upptäcker också snart sagt dagligen runt om i världen nya cellulosaprodukter, ett nytt konstämne, en ny fiber. Om vi här, i det land, som kanske har bättre naturliga förutsättningar på området än n8. got annat, låter denna utveckling fortsättningsvis gå oss förbi, så riskera vi uppenbarligen, att våra skogsindustrier ständigt få kämpa med de största svårigheter, då de, för att finna utlösning för sitt behov av kvalitativ expansion (och någon kvantitativ expansion är ju icke längre tänkbar) se s:i:g hänvisade till att i efterhand taga upp en produktion av utomlands redan etablerade förädlingsprodukter Dessa nya möjligheter amnäla sig inte utan vidare; det fordras att man systematiskt söker efter dem. Detta sökande t~r identiskt med industriell forskning, och vad vi nu oundgängligen behöva är en träkemisk forskningv som är på en gång mer grundläggande och mer mångsidig än den vi nu åstadkomma och som skall kunna föra våra skogsindustrier ut på helt nya områden, där cellulosan, biprodukterna och avfallet kunna överfö- ras i färdigprodukter för hemmamarknad och export. Jag skall tillåta mig att till stöd för min framställning erinra om några data ur träförädlingsindustriens historia' Vid slutet av 1700-talet framställdes papper ur samma rå- material och med tillhjälp av i stort sett samma fabrikations- metoder, som använts alltsedan papperstillverkningen infördes i Europa vid slutet av 1200-talet. Under en följande period av mindre än 100 år undergick denna anrika industri en total omvandling, varvid lumpen och handpapperstillverkningen blevo... ~ utträngda av helt nya material och tillverlmingsprocesser ~ Kokning av halm började tämligen allmänt införas om- kring år Pappersmaskinen uppfanns av Robert och Foudrinier om--, kring år Blekning av halm:- och lumpmassa med klorkalk Pller k1o:r: - gas kom till användning på 1820-talet. Slipning av trä. uppfanns av Keller omkring år 1845 Kokning av trä..:. med natriumhydrat under tryck utexpe:r:i- menterades av Watt och Burgess år 1853 Sulfitproces?eJ:l utarbetades av Ekman i år 1874 Sulfatkokning infördes av Dahl år 1879 Bergvik omkring

7 34. Den på 1850-talet påvisade möjligheten att frci..rnstälja pap:persmassa ur trä. genom tryckkokning utlöste en storartnd uppfinnarverksamhet av revolutionera...""lde betydelde för den tida skogsindustrien 9 som icke kände till armcill form av tr~if ädling än sågning. Under de följc.mde 30 [tren fördökted ocr1 ~;a- tenterades ett otal kokmetoder och kemika1iebehandlingar. u:1: virrvarret av föreslau.1a metoder - ofta. högst fantasti~3ka -., visade sig så småningo1n blott två vara i princip praktiskt an.väed- bara, nämligen förutom den mekaniska slipmetoden sulfi t- oc:1 sulfatmetoderna. nett8. stod fullt klart under 1880-talet ~ alltså cellulosainc1ustriens växlingsrika 11 Sturm- und ])rang 11 - period kan anses avslutad. IJäget uppnådde nu fort en avsev=::rri stabilitet. ])en följande 60-årsperioden fram till nuvarande tid har :i stort sett varit en konsolideringens tid Cellulosaindustrien accepterade de vunna resultaten; uppgiften att finna nya grund~ processer för omvandling av trä i papperf:imassa förlorade all t:mer i intresse. I stället ha cellulosateknikerna inriktat hela sin strävan på att utveckla och fullkomna de givna metoderna. Att komma så långt som möjligt på den väg, som utstakats av de en gång givna fabrika tians processerna 9 det har varit den oförtröttliga strävcll som 9 kan man säga, har förbrukat det mesta av cellulosaindustriens utvecklingsenergi under dess hittillsvarande tillvaro. Det har varit målet för den grundläggande forskningen på området 9 allt sedan Peter Klason vid sekelskiftet och ett par decennier c'ki.refter ensam fungerade som ett hela indust:ci ens centrallaboratorium~ och fram till i dag. Det kemiska för- loppet i själva sulfat- och sulfitko1mingen har ingående stude- rats, analys- och driftskontrollmetod.er ha utvecklats och fujj_... komnats genom dessa forskningar. Och ute i industrien ha fali:;'j~,;1- laboratorier, ingenjörer och maskinfirmor byggt vidate på CJ;~:::m:- :'. grundval; de ha åstadkommit besparing av massaved 9 av bri::;_rn.:jle 9 svavel, kalk och 81ldra råmaterial; maskinerna ha förbätt:rf\tc: 9 produkternas kvalitet har höjts 9 och produ.k"'tionen har fijrbiljj.. gats. Denna utveckling är imponerande; ingen kan påe.1tå, att cellulosaindustrien här vilat på några lagrar ])en har sett uin väg och gått framåt i)å den. Men man kan 2l8.ga, att vj_ nu ko>'i,r:: :; i den situation, där denna väg är i trängande behov av att V,_ das. Sett ur en vidate synpunkt kan f::ägas, att det i1vlu:ttrlj utnyttjandet av trä fram til ta1et huvudsakligen tc)c ;: e på träets anv8nd1j.i ng som.lf.qn..trukt.iqqs!.ucat Q..I.'.Jt;:i,J,,. (sågade träva.1 ur etc ). Vid denna tidpunkt framkom en ny industri, basen1d )å ett åtskiljande av fibj~erna i träet och som alltså utnyttjade träet som fi bermateria;l. Härigenom öppnades nya möjligheter och dr::.n nya industrien kom På E1måningom i vårt lan1:i. att i betyde1se~ öv,;1 flygla sågverksindustrien. Vi stå nu vid trc5skeln till en ny epok inom träför~'~dlingsindustrien, kännetecknad av ett utnytt~jande av trä som kemiskt råmaterial. ])e möjligheter 1 som här Dtå öppna, kunna ännu så ]_~inge ej på långt när överblickas' men r}c:t förefaller inte otrol:igt, att den kemiska vägen i sin tur hm komma att bli av långt större betydel.f:rn fi:ir trä:förädlingsindustrien än de två tidigare nämnda Med risk fcir att ta1a om mycket, E1orn rgda.vi är känt 9 l3ka.11 jag ge en snabbskiss av cle olika utvägarna fc:ir kemisk förä.cning c.:.v trä, sådana vi i dag kunna uppfatta dem.

8 ... TRÄ SOM KONSTRUKTIONS MATERIAL Såga.de trävaror Bjälkar Sparrar Syllar Plankor Ba.ttens Brl;tder Sr,_iåvirke Lådämnen etc. Stolpar Props Faner TRÄ SOM FIBERMATERIAL. Sulfitnass]" alla Su1fat 11 slags papper Slip " och papp ll'iberplattor T R Ä F Ö R Ä D L I N G CELLULOSA 45% Hemicellulosa 20% Viskoscellulosa - Kopparcellulosa. Acetatcellulosa l'titrocellulosa Benzyloellulosa Etyl " l.ietyl 19 Tria.oetyl" Foderoellulosa Glykos (Sockor ) Etyla,lkohol (Sprit) Butylalkohol.A.cet on Syror 0 TRÄ SOM KDJ1 l SKT RAM/1 TER I i\l konst ilke konst ull cellofan ben bergsilke konstsilke konstu.11 folier säkerhetsfilm konstglas plastiska massor ( konstsilke ) film konstläder cellulosa.lack plastiska massor { cel.luloid ) konstämnen " J org. kem. prod. lösn.-medel etc. I I Makro- ).. L1olekylära f konstämnen l } Hydrolys Jäsning LI GN IN 30% Bcnsoldcrivo.t? Vanillin Konstnassor Bränsle HARTS OCH FETT,ASKA 2-5% Ifa.rtssyror, harts, konstämnen Fettsyror, såpa, tv&l Beck, trycksvärta n.d. Terpentin Cynol Borneol KOLNINGSPRODUKTER Träkol Tjäror Ättiksyra Metanol.A.ceton Terpentin Metan!.. Tr l. dl (brann bar o OX1 :J gas C;c CJ1

9 36. Trä består till ca 30 % av lignin, till 45 % av cellulosa, till 20 % av hemicellulosa; restfm utgöres huvudsakligen.' harts och fettämnen. Cellulosans kemiska grundsubstans är r::io c ::c;r 0 En sockermolekyl är uppbyggd krine; en ringformig stomme av fem kolatomer och en syreatom lfig. 2). En cellulosamolekyl är sa:ri~,. mansatt av ett stort antal dylika sockerringar, bundna vid v2~ randra i en lång kedja Antalet länkar i kedjan kan uppgå till ett par tusen. Cellulosans molekyl är alltså trådformig och mycket lång, en så kallad jättemolekyl (makromolekyl). Det har sagts, att vi stå vid början av de stora molekylernas tidevarv. Detta är ingen tom fras, ty konstmaterial 1 ffppbyggda av mycket storamolekyler, makromolekyler, ha redan nått en sådan använ.dning, att de utgöra ett karakteristiskt inslag i all vår omgivning. Dessa nya material äro inga kristidsföreteelser; de äro i många avseenden överlägsna dem, som mänskligheten ~ 0 1 H ovdch-~\cfi If '{-- o/ 'OH C~OH Socker (glykos) Cellulosa (del av nolekylkedjan) Fig, 2. hittills sedan urminnes tid använt, ni:'tmligen i främsta rum;,'ct t:ct 9 metaller, sten, lergods och glas, De kunna formas och bearbetas vid låg temperatur och med utomordentlig lätthet. De kunna spinnas ut till trådar finare än det finaste natursilke, valsas till tunna genomskinliga ark; gjutas till rör, formas till kugglljul och lager, pressa s till bilk:arosserier eller flygmaskinskropriar. De kunna göras genomskinliga eller av godtycklig färg och strul;: turo.,de isolera mot värme och elektricitet och angripas idcc eller föga av s.yror och alkalier. Gemensamt för alla dessa nästan obegränsat varierb?,: -.' ~ konstämnen är, som nämnts 9 att de uppbyggas av makromolck::,.<u:i1. 0 :~. substanser~ En mån gfald dylika ' finnas i naturen; de kunne i:ivun byggas upp syntetiskt. Hikligast förekommande och billiga:jt :c r cellulosao Konst ämnesindustrien har även hittills ifråga om ;..: kanske viktigaste tillämpning, nämligen textilämnen, helt oc::, let byggt på cellulosa, s amt i fråga om plastiska material i iiv ~. ~ i I'. _J

10 37. rigt i mycket stor utsträckning utnyttjat detta material. Nio tiondelar av världs produktionen av konstsilke öch cellull består av ren cellulosa, behandlad enligt den s.k. viscosprocessen. De flesta cellofankvali teterna bestå likaså av viscoscelluiosa Genom att framställa olika kemiska derivat av cellulosa, vilket innebär att man till ringarna i cellulosamoje,... kylen kopplar kemiska grupper av olika slag, fås konstämnen med nya egenskaper. Hänger man på ättiksyregrupper f å s det vikti ga cellulosaacetatet, som är ett av de mest mångsidigt användburu konstämnen som hittills upptäckts. Det bildar utgångsmatcri:cil för konstsilke, kons tull, cellofan, säkerhetsfilm, konstglas och plastiska massor av olika slag. Mycket mångsidig användning har även ni trocellulosa, som erhålles om cellulosa förses me cl saljje tersyregrupper. Hårav kan cellulosalacker, konstläder, foto gr ~1- fisk film samt dessutom plastiska material för ett stort antc-1,j_ ändamål framställas. Kopplar man in benzylgrupper, fås ett kon~~;t änme med stor kemisk motståndskraft och goda elektriska isolcringsegenskaper; införas etylgrup:;er, fås ett material, som ih speciellt lämpat för kabelisoleringi Samtliga de material, som jag nu nämnt, alltså viscossilke, viscosull, viscosfolier, kopparsilke, acetatsilke, acetatull, acetatfolier, plastiska massor av acetat, celluloid, nitrofilm, cellulosalack, konstläder, benzyloellulosa, etylcellulosa, metylce11ulosa etce, ha först upptäckts, utforskats och industriellt utnyttjats i utlandet. Under den 50-årsperiod, då cellulosans användande som textil- och konstmaterial av alla slag vuxit fram till världsindustri, har icke, såvitt jag har mig bekant, i s vensk teknisk fackpress publicerats ett enda svenskt forskningsresultat, som berör cellulosaderivatens industriella utnyttjande på hela detta område. Våra utsikter att nu kunna bygga upp en väsentlig export av någon av dessa utomlands etablerade cellulosaprodukter måste anses vara mycket små. Vi ha hittills tala t om vad som kan åsta dkommas a v ce1lulosa genom utnyttjande av dess makromolekylära egenskaper& Har- vid sker ingen sönderdelning av sj ål va cellulosamolekylen. Cc:i1u- losan kan emellertid även kemiskt bearbet a~< på så sätt, att rj1c: långa molekylkedj or.na slitas av. Man får då lågmolek:ylt1.r2, c :< 1 J 1) losaarter; en dylik är fodercellulosao Fortsätt(;S söndercjj) :J.r; t :-' en, tills de enskilda länkarna lösgöras, få vi socker~ Vi c1 E' i'j fi tkolming sker delvis en dylik nedbrytning, huvudsakligen.. v cellulosan; detta resulterar i att socker fås i avfallsluten9 ~i' :r det till mycket stor del kan förjäsas till sprit. Detts änmc har, vid sidan av de vanliga användningsområdena, potentielle' m~jligheter som blott få andra ämnen att tjäna som grundsu.br;t. ; :,~ för en vittutgr enad organisk-kemisk industr i e. Behandlas voc' '- 1 salt- el ler svavelsyra, kan a l~ cellulosa i v eden överf ön~~ :3 :L socker och vidare till sprit.. Detta ger givetvis mycket hi:igi''~ spritutbyten än vid vanlig sulfi tkolming; räknat på en virm Vi;cJkvanti tet 8-10 gånger mera. I nuvcl-rande tid mod exceptionell c t tcrfrågan på sprit h ar man börjat intress0ra sig för den ind u1::r~; r:l ella tillämpningen av dylika processero Huruvida man på clerma 1( '~ g skal l kunna framställa konsumtionssocker är tvivelaktigt. Ett dylikt projekt skulle emellertid kunna få en enorm bet ydelse :fi:i:;' hela landet, inte minst Norrland; det kunde därför synas befogett att frågan grundligt utforskades.

11 )Oo Många andra möjlig...heter finnas att via träförsockring korn. roa fram till nya till verknings grenar. Vi ha nämnt, att j ästsva:npar ku.p.de spalta sockerringe.rna, så att man får sprit. Det finns andra mikroorganismer - dessa äro ofta storartade kemister - som klyva upp ringarna på annat sätt, så att man får t.ex. butylalkohol och aceton, vilka bägge äro produkter,som under de senaste åren fått mycket stor användning, bl.a. som lösningsmedel för olika ändamål. Dylik jäsning utföres sedan länge i industriell skala i England, där processen upptäcktes9 och numera framförallt i u.s.a., där man utgår från sockret i majskolvar. Det finns återi.gen andra mikroorganismer, som kunna angripa hela cellulosakedjan direkt och då ge upphov till bl a diverse organiska syroro J?ylika processer äro emellertid tämligen ofullständigt kända. Överhuvud måste konstateras; att forskning på det mycket viktiga område, som omfattar biokemins tillämpning på trä och cellulof1n ~ hittills endast förekommit mycket sporadir3kt i vårt land. J~1rc:c1 på detta håll ha vi ett försprång att inhämta. Övergå vi nu från cellulosan till ligninet, så stå vi :Lnför problem av kolossala dimensioner, icke blott kvanti t2.ti vt sett - den ligflinmängd 9 som vår ccllulosc:tindustri får som biprodukt i avlutarna efter kokningen 9 uppgår t ill i runt tal 2 mj_ljoner ton per år - utan problemet har också stora dimensioner genom sin rent vetenskapliga svårighetsgrad. IJet har arbeto..ts :J? lignin i många länder under mer än f emtio år, men vi veta a l lt - j ämt mycket litet om vad lignin egentligen är. JJ'orslmingen g<.: :c dock framsteg även om de äro små, och för varje framsteg som gjorts har man alltmer kommit att befästas i den uppfattningen, som redan för länge se dan företräddes av vår storman på området, Peter Klason 9 att lignin är uppbyggt av mycket värdefulla kemi f3 1:::a grundsubstanser 9 nämligen bensolderi vat 9 vilka som bekant utgöra grundvalen för så mycken kemisk industri 9 bl.a, färgämnes- och läkemedelsindustriernac Ligninet.innehåller också fenolgrupper, vilket öppnar en teoretisk möjlighet för framställning R v koraftm-. ser av bakelittyp. Långtgående försök i den riktningen ha gjorts i Tyskland och framförallt i Amerika under de sista åren" Mcm kan alltså säga, att rul teftersom forskningen på området gått framåt' har problemet framstått som svårare men s amtidigt industriellt och vetenskapligt sett mera lockanden Vi ha haft åtskilliga kemister 9 som ha sysslat med ligninforskning här i landet och ännu många fler a finnas i Tyskland. och U~S~A. För närva r ande ha vi i Sverige blott två, som mera regelbundet ägna sig åt ligninproblemet '. nämligen professor Holmb e1~ 0~ vid Tekniska Högskolan i Stockholm samt dr Er.dtman vid Cellulor:s industriens Centrallaboratorimn. Dessa bägge utmärkta kemistc:c arbeta emellertid utc:m några som helst sakkunnigcl hj älpl-r.ra:ftr: ''. samt med ytterligt begränsa.de 0,pparativa res'j.rser, :-tesul tzd;c;-t;!,l :ir att arbetet går trögt och ntt de riskera att al~ t mer c< '.>-: ~.' i förhållande till ligni:aspecialis-;::;erna utomlands ; som ha den yppersta utrustning och hela staber av kvalificera de assi 2ten~Gr till hjälp. Vi ha så få framst ående organiska kemister ~18,r i i. '/i _., det att vi icke ha råd att låta dem slöse, boi't sina krafter!j: 0 okvalificerat och tidsödande rutinarbete. När man tänker på 7 ' ett uppklarande av ligninproblemet skulle ku.nna b etyda för v<._., skogsindustrier och helc:c vårt land 7 mer f ör vår"'c land än föt..... :;c~ t annat land i vä rlden~ Finland undantngc:;t 9 d{ måste in.an no g k cu:t~:, tera, att d et a rbete 9 vi nu läggg, n ed r:iå frågon 9 icke alls f> L:ir i proportion till dess betydelsee När man gör detta konstater[',,ndc~, måste man samtidigt framhålla 1 att lit:-11infrågan är ett så allmänt,

12 hela vår skogsindustri omfattande problem, och är så svårt och ställt på så lång sikt, att det inte kan begäras att enskilda ~industriföretag vid sina lo.boratorier skoj.a kunna eller vilja gå in därpå. ]et är ett utomordentligt exempel på ett problem, som måste angripas genom gemensamt understödd, grundläggande 9 institutionell forslming. Hartset och fetterna i veden ge vid sulfatfabrikationen upphov till terpentin o-ch-flytande harts; det senare kan i sin tur spaltas upp i' rent h2rts, fettsyror (bl.a. envändbara' för såptillverkning) samt beck. Även på detta område finnas många lock&""1.de forslmingsproblem på det grundläggande planet. Jag vill barn erinra om att i flytc:mde harts finnas cirka 10 % s.k. oförtvålborr::. ämnen, om vilka vi egentligen blott veta, att de trolj_gen innehålla fytosteriner 9 substcmscr som skulle lro.nna fa icke ringa betydelse vid tillverkning av läkemedel 9 emulsions'ärt:men etc. Orgr. niska institutionen vid Te1miska Högskolox1 i Stockh.olm har i n;t~cr.;et år haft på sitt program att grundligt utreda clessa ämnens n::1tut, men planen har måst förfnlla på grund av bristande tid och 1:-trbctskraft. I Tyskland har flytande harts 9 importerat från Svorigo 9 en betydande användning i konstämnosindustri. I fråga om tonx:m_ tin kant.ex. frambål1[.w 9 att det ännu är en outforskad fråga 9 huru vår sulfattcrpontin helt skall kunivic. befrias från vissa lukt- ämnen samt vilka av dess beståndsdel2r det är, som göra att v~'.rr1. målare lättare få eksem av sulfatterpentin än av den importer;'.c1e s.k. balsamterpentinen. Förhållandet har en viss nationalekonomisk betydelse, då vi före kriget måste exportera så gott som hela vår produktion av sulfrj.tterpentin för 20 öre/kg., samtidigt som vi tillfredsställde hela vårt inhemska behov genom import till 50 öre/kg. Vissa ter:pentinderivat borde kunna få användning vid konstämnestill verlr...:ning. Till sist ha vi att närill1a ännu ett stort område för kemiskt utnyttjande av trä 9 nämligen kojningen. Genom upphettning av ved sönderdelas denna, och man får träkol samt vidare tjära, terpentin, träsprit, aceton och ättiksyra samt en del brännbara gci,sc;r. Trots att träkolning är en av våra äldsta och betydelsefuj_laste industric;r9 är den ur vctensks.plig synpunkt alltjämt mycket dunk84 en omständighet som säkert bidragit till att denna industris tekniskr1. utveckling fortskridit mycket långsamt. Hur sönderdelningen sker och alla dessa produkter uppstå är ganska ofullständigt känt; detsamma gäller del vis frågan om tjätornas sammansättning. Säkc;rt ~ir detta mycket komplicerade problem; de. erbjuda ett rikt fiil t :fö::-c grundläggande forskning. I synnerhet i dessa dagar ha ju koln:i :J,c~;Dprodukterna tilldragit sig det allra största intresse. Tc;r~)0,i 1. i~i:n, metanol och aceton äro 'Z!V stort värde för vår försvarsberecl,p. Ur tjäran kan genom hydrering utvinnas benfjin och oljor. 11d nu gäller att snabbt korrnne. fram till en plan för ett induutr:lr:: 1.: 1. t utnyttjande av dessa processer, så har det yari t en mycket tur,. black om foten för vedcrbi:\rand~ myndigheter och kommissioner, -- vi veta för litet om grunde;rna för de många olika procesi3er 9 : '~;:' kunna komma i fråga 9 samt att vi så gott e om helt och hållet :: na vana forskare; och experter på detta vi1digg område. Att :'\:c J ningsforskare nu sa1m2_s iir icke att undra på 9. ty vj_ hn in te L något stort institut, son bedrivit grundläggande forskning p:"'. : 1.,- rådet och som samt:i.c1igt därmed Jrunnat träna upp en fast stab.v specialister. Kolningslab'.)ratoriet vid I. V.A. har varit ense~ it på detta område; det k~r ut fört ett mycket förtjänstfullt ci.rbctc:: 9 men har in t2 hittills haft tillrtickliga resurser v2,re sig för ;;,tt kunna i lugn gå till gr'undcn med forskningsfrågorna eller håll[t

13 40. någon kvalificerad fast forskarpersonal. Detta var en liten rundvondring i de domäner av den grunc1- läggande träkemin, som ligga på sid2.11 om själva pappersmasseområdet, som ju för närvar2jlde dominerar industrien~ Beskrivningon gör icke anspråk på att vora fullständig. Det finns t.ex. ytterligare många intressanta substanser i sulfitlut, som här ej ni:i,nmtfl. Ett grundligt utforskande av området komm.e.r säkerligen att hr;, till effekt att många projekt slås ihjäl såsom o-genomförbara, men det är lika säkert att man samtidigt kommer att finna nye, vägar, som vi i dag icke ha någon aning om. Talet om, att vi skulle sakna råmaterial för en kemisk storindustri, är nog fur - ständigt obefogat. Vad vi salma är något ärmu viktigare ä.n ej ih va rånaterialen, nämligen en välutrustad, välorganiserad, allsidi{i,'. träkemisk forskning, som skulle sätta oss i stånd att utnyttjn våra råmaterial~ I ett litet land kan en kemisk storindustrj_ i värsta fall byggas upp på importerade råmaterial 9 som Schweiz gör, men aldrig på importerade forskningsresultat. Vi stå nu ~~ det läget, att vi, på många av de områc1cn 9 som nyss berördes, ha ett försprång att inhämta i förhållonde till länderj som äro : ninc1- re beroende av träförädlingsnäringen än vi. I dessa tider, n:>"r de stora länderna med en sådan intensi tct driva utvecklingen åt9 räcker det inte med trevande, splittrade försök, öm vi vill hinna med; vi måsto inrikta oss på målmedvetet genomförda kraftåtgärder. Här skall nu till sist an tyc1as vissa konkreta å tgärc_er, som i nuvarande läge synas kunna övervägas för åstadkonm1ande nv denna grundläggonc1e och allsidiga träkemiska forskning. Det utan j ämföreilise viktigaste spörsmålet på detta områ.~1-0 gäller tillgången på forskare. Det är up~ienbarligen meningslöut att bygga stora 9 cyrb::i..rt utrustade institut, att samla fonder eller att utforma storstilc.ite organisationsplanor 9 om man inte kan :!'J. folk - och kvalificcr2"t folk - 9 som fyller dessa institut och :-.n. vänder apparaterna, som trivs där och vill stanna kvar. ]1:j:r :1_2.ir varande råder brist på kvalificerade forskare för industrien. Denna brist kan säkert iclrn automatiskt avhjälpas endost tt efterfrågan nu ökas eller att institut tillskapaa där for;:i kunna sysselsättas. Hänsyn måste tagas ti.ven till andra fc:.l:::to :r r _:c. Vi salma för närvarcmc1c i vårt lruld on utbildningsform, spuci( t avsedd för grundläggande industriel1 forskning. :En civi1in,'} n;j():r' i kemi är utbildad främst med tanke på att bli driftsing211jfö_' :i_ en kemisk industri" Ifrm har en dol kunslrnper, som en forslrc~:!: z knappast behövero Jlfon i gengäld selrnar han åtskilligt i dcx. ~' "': ' \'Ii. forskare behövliga uttiild11ingen 9 t. ex.. i fråga om teoretj_ skaper, fullstiindi g kfilnne dom om det ngturv2t en.skapliga.::-~rbct _ :~;,; metodik och resurser, litteraturstudietti te1mik, vana vid oj v ständig forslming etc. Det är mycket svårt för honom att Jtir:-; rc\ig detta på egen h211d 9 när he,:m korm ner ut i inci_ustrim och där blj_j_' c_:e.tt på forskningsarbeteo Om detta i något enst:tkr~ fall skulle _l3tc1.::j:j 9 betyder det i alle, händolser 9 att före'tagetjl där han är anr3t~i11 ~ 9 l.mdt:;r många år, kanske utan att ha någon c 1 "irekt nytte av honor1 9 måste betala hans up]):fostran, Det synes b1e,ppast vara nödvändigt att stifta en helt ny utbildningslinj e vid vårc~. tekniska högskolor för fors1mingskomi1:_:i-

14 41. ter; det borde räcka med att utgå från civilingenjörsexamen och bygga vidare på den. I detta l.ovvärda syfte instiftades tclmo- 1 ogie doktorsexamen för ca 15 år se dan. Denna e;x:amen har tyv{.~~t haft det felet, att den blivit mycket litet utnyttjad och doktorerna ha därför inte på: långt när spelat den roll för högskolornas egen forslming och för industriens försörjning med forskare, som man väl från början hoppades, och som är fallet på så många håll utomlands. Detta har sannolikt huvudsakligen berott på att fordringarna för denna examen varit mycket höga, betydligt högre än vad som vore nödvändigt, för den forskarexamen, som här avses. Delvis hänger nog den ringa tillströmningen samman därmed, att d:en lönenivå, do bef;ordringsmöjli.gheter och den sociala ställning, som väntar dessa telmologie doktorer i industriun inte varit tillräckligt lockande. Det måste ju överhuvud taget vara mycket litet frestande för en teknolog, som efter fyra års studier avlagt civilingenjörsexamen, att fi5rlänga sina studier i flera år för att få en examen, som kvalificerar honom för ett forskararbete i industrier.., som kanske är sämre avlönat än det arbete han kunnat få, om han från den lägre examen gått direkt ut i driften. Vi skulle behöva on forskarexamen av något enklare slag - mavi behövde inte nödvändigtvis kalla don för doktorsexamen -, som utan att kräva någon disputation, skulle kunna avläggaei ev var och en som o:ftcr civilingenjörs examen under säg två år v:l.:1 någon av de tekniska högskolornas institutioner utförde o~;t kvalificerat, självständigt arbete inom grundläggande indust:cicll forskning. Kunde vi få till stånd detta och få en god tillströmning, då skulle mycket van?, vunnet. Industri en skulle få tillgång på väl utbildade forskare; högskolan skulle samtidigt få helt andra möjligheter än nu att bedriva grundläggande forsy-. nj_ng. Föreståndarna för de olika instituten skulle i doktorandorm,_ få. en forskarpersonal, som de nu salmao ])et skulle vara en billig arbetskraft, om vilken man visste, att den skulle starm2 til1:ct~ckligt länge för att gå till grunden med ett problem och fullfölja det, och det skulle vara intress~rad arbetskraft, därigenom a ~t forskarna skulle vara medvetna om, att de genom sitt arbete vid institutionerna ökade sina meriter och kvalificerade sig för en examen. Den fåtaliga personal, som j,nsti tutionsföreståndan1a vid de tekniska högskolorna nu förfoga över, uppfyller ofta icke någon av dessa fordringar. De äro i regel civilingenjörer, som ta en anställning som assistenter i väntrn på något [illllat och i hopp om att så fort som möjligt komma ut i driften. Den fungerande statliga kom.rni tten för den tekniska ruiclcrvisningens ordnande överväger för närvarande, åtminstone vad beträffar den kemiska avdelningen, en nyorganisation vid våra telmiska högskolor ungefär efter de linjer, som här ha refererats. ])et synes som om ett sådant reformförslag borde vinna det största intresse från industri ens, icke minst träföräcuingsindustrions, sidao Om man nu förutsätter, att enligt dessa eller liknsnde..; principer sörjts för det viktigaste nv 2.llt, nämligen tilj..gfö3ccm på personal, så blir nästa fråga, huru c~et grunclläggande fc:n_,~: : ningsarbetet lämpligen skall organiseras o Man måste då till att börja mec!. konstatera, att c1s en~;xij_ da industrilaboratorierna, även de största, aldrig på långt :c.iir kunna, eller ens vilja, åtaga sig uppgiften att ta h~md om hc1ct

15 42. den grundläggande träkemiska forskningen. En forskning ställd på lång silrt, sysslande med problem, som ligga utanför de akti.1clla fabrikationsprocesserna och som ha allmän betydelse för hc1:.:. industrien, kan av naturliga skäl åldrig väntas bli i högre grad omhuldad av ensamma företag. Man torde, när allt kommer omkring, blott kunna hoppas på att få ~till stånd en forskning på dett~. område av den omfattning läget faktiskt kräver, om hela den f;rn:1l2t.de svenska skogs- och träförädlingsindustrien träder in och gemensamt bidrager till kostnaderna för detta arbete och förlägger det c2ntralt vid forskningsinstitut som samarbeta med de tekniskc.1. högskolorna, där arbetet kan utföras av forskningsprofessorer med begränsad under'visningsf:rkyldi ghet, deras as si sten ter samt doktorander Man skulle c,å utan onödig dubblering av lokaler, apparatur och personal uppnå det mångfaldiga syftet att främja såväl undervisningen som den grundläggande forsk."lingen och samtidigt tillgodose industri ens krav på utbildning av forskare. Centrala ineti tut för grundläggande forskning ha don fördelen att de kunna drivas i större sk2ola och med större resurser9 toex. större bibliotek, än enskilda laboratorier - så borde det åtminstone vara.. })etta skulle bl.a. innebära att arbetet kunde organiseras och fördelas bättre och. kanske också att forskaren skulle få större möjligheter till dagligt ideväckande umgänge mec1 ett stort antal kolleger än. ute vid en industri, där en vetenskapligt inställd forskare lätt känner sig en smula isolen..1:1,. 1 J)å den gemensamt understödda forskningens resultat genom publ:l- kation bli kända bland hela krets:en av bidragsgivare, undvikes den farliga broms på utvecklingen, som. ett överdrivet hc1n.li ghet~3- makeri fabrikerna emellan utgör. Av avgörande betydelse ä r C":d:t en dylik central forskning - om den är organiserad på rätt s ätt - löper mindre risk att bli ensidigt fabrikationsbunden än vad fallet är vid enskilda fabrikslaboratorier. Ett gemensamt tillskjutet kapital är också tålmodigare än det-'- som bekostas av ett ensamt företag, och c1gt är just detta "patient money", som det h e ter i Amerika, som elen t:,tundläggande forskningen framför o.11 t be~ hövere Industrilaboratoriernas främsta uppgift borde vara att tillämpa och föra vidare de grundläggande forskningsupptäcktu:r 9 som framko!nma vid centrala institut. För detta ändamål måste de även ha möjlighctor att b earbeta uppgif ter9 som delvis ha grunc.'. läggande kri.raktär. Annars blir det lätt så, att en klyfta uppstår mellan å ena sic1e..n området för den grundlä ggande c e:ntra l '.:' forskningen och å andra sidan industrilaboratoriernas forskning~: område. J)essa områden måste mötas; industrion kan i annat fa11 icke utnyttja de gruncuäggandc problem, som c..~en centrala forsk- ningen ställer. :Det kan vara befogat ::vtt särskilt framhålla dst faktum, att blott de industrier, som ha välutveckla"'_e, fö r halvskale:försök i nrät ta( e e gna laboratorier, kunna til l go ~~ogör a s ig de grundläggan 1..e forskningsresul t e.t, som komma fram vi :~ sn c cntr c.l institution, Ju bättre eget laboratorium man har, desto större nytta kan man alltså ha av den centrala grundläggande forskni ngen, och desto större anledning har man alltså att intressera s i.g för den. Ofta resoneras det precis tvärtom. För närvarande h a vi tack v are cellulosaindustriens iruats en forskningsprofessur vid Tekniska Högskolan i Stockholm - cjen första i sitt slag i Sverige - i cellulosateknik och träk:2 11ti : -~c c1 tillhörande institution 9 till vilken ha r anknutits ett c pj l ulc.:y::;_-

16 industriens centrallaboratorium. Här bedrives redan en dy1ik central forskning med gemensamma bidrag från industrieri. De1rr1a forskning har emellertid i stön:ita utsträckning stannat kvar inom ramen för det fabrikationsbundna. Här ha gjorts undersökning~1,r rörande ve.dkvali teternas inverkan på sulfi t-. och sulfatkokning 9 flottningens inverkan på sulfatlutens värmevärde, basningens.och och evakueringens betydelse vid sulfi t- och sulfatkokning, f'1is storlekens betydelse vid sulfit- och sulfatko~ing och liknande problem inom området för de sedan gammalt tillämpade fabrikationsprocesserna. Utanför har det blivit mycket litet. Detta beror huvudsaklig.e:n på., att man haft ffi begränsade resurser att röra sig med, att man måst inskränka sig till de som man säger "omedelbara forskningebehoven" 9 d.v.s. dem, som närmast höra ihop med den fö- refintliga driften. Först när dessa blivit tillgodosedda kan man våga sig ut på vidare vatten. Denna fabrikationsbundna forskning fyller givetvis och kommer alltid att fylla ett stort behov, men man måste komma ihåg att den blott utgör en detalj i det stora träkemiska problemkomplexet. For att kunna komma ut på detta större område är nödvändigt~ att den centrala forskningen får helt andra reaurser än nu i fråga om lokaler, personal, standardapparatur och anslag för löpande utgifter. Den statliga kornmitten för den tekniska forskningens ordnande överväger ett väsentligt utbyggande av förefintliga med Tekniska Högskolan ramarbetande träkemsika forskningsinstitut och deras personal~ Man måste här givetvis tänka sig en uppdej.- ning av ansträngningarna mellan statsmakterna och träförädlingdindustrien. Det synes, som om man då skulle kunna gå efter 1nj.: 1- cipen att staten, på sätt som kommitten för tekn±skundervisn:lng. kan komma att föreslå, sörjer för bättre tillgång på forslcarc, ev. doktorander, samt vidare 9 på sätt som kommitten för den telrni'._;ka forskningen kan föreslå 9 låter tillsätta ytterligare forskniiic;;-:professurer, t~ex. en i papperskemi och en i pyrolys (kolningens teori och praktik), utvidgar resp. nyup~::för ändamålsenliga fo:rskningsinsti tut samt förser dessa med behövlig utrustning och vi::rn fast personal. Den samlade träföriidlingdindustrien skulle Ded,'ll å sin sida garantei_~a årliga bidrag för c~entral forskningsverk.c'. " 1. het, bi drag som skulle användar:; för extra apparatur (bl. a. hål'.rskaleapparatur för central tilliim)ad fon3kn:lng), samt från fa= 1 till fall för materialförbrukning, för avlöning av forskningsassis tenter och för doktorand- och docentstipendier etc. Med hänsyn till frågans vikt för vår träförädlingc:industris framtid, med hänsyn till problemens mångsidighet och svårighetsgrad och slutligen med hänsyn till vad som göres på området utomlands, skulle man kunna uppskattningsvis ange detta löpande medelsbehov till minst kr. per år. Om detta på ett tidigt stadiu.~ kunde ställas i utsild ~ skulle :Lndustrien få eti:; väsentligt ökat intresse för det arbete 1 rc orri nu förberedes av dessa kommi tteer och inflytande på ä.e beslut f:ltatsmakterna kan komma att fatta. Kom- mi tteerna skuj_le å sin sida få ett stöd i sitt arbete genom vissheten att de fon3kn::_j~1gsanstal ter 7 mm de föreslå, icke skulle komma att stå outny-+;t j ac1e eller sakna uppgifter. 500 c 000 kronor är ca 0 9 0'/ % av sågverks- och massaind.ust:ci- ens totala omsättnilg å:' 1938, De+, kan vara av intresse att här se på några jämföre:l.sesiffrcr fr:in andra industrier i andra i. ;rc- der. DyJika siffror äro svåra att få; i tabellen nedan skall blott angivas :några 1 fjom såv:i tt man kan bedöma ve:;."ka tillför1:i_ > liga. 43.

17 44. Årliga forslmingsutgifter.i % av omsättningen Ciba och Sandoz ~ två schweiziska läkemedels- och f är gäpjrl e s f i rm o r o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 0 o o o o Medel tal för U. S.A ~s org. -kemiska industrier Leeds & Northrup 1 BJnerikansk instrumentfirma Medeltal för 181 amerikanska företag i olika branscher (enl. National Association of Manuf acturers) o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 0 o o o o o o o o o ca 10 % 4,3 % 3-4 % Dessa siffror representera utgifterna för såvcll föte tagens egen forskning som deras bidrag till gemensam forskni11{'.;. De innefatta också 9 fast i ringa grad 9 utgifter, som inte dirch::t höra hemma under naturvetenskapsrna i nämligen forskning rönnj.clg försäljningsmetoder 9 mar1madsstudier, konjunkturanalys m.m. c1:i likt, som amerikansk industri lägger ned allt större intre~rnc: och pengar på. Efter att ha gjort dessa reservationer måste man dock säga, att vår tr~"lförädlingsindustri, som säkerligen fcr närvarande är en av världens mest forskningsbehöva...n.de industri- er, inte borde ligga under ovan..yj.ä:mnda genomsnittssiffra (2 jo. Och att därav reservera 0,07% för den gemensamma grundhiggande forskningen kan knappast anses oproportionerligt mycket. Skall man överhuvud ge sig in på detta område måste det ske i föresgt..'" sen, att man så småningom sksll komma fram i täten och hålla fc'5ig kvar där. Att ge för litet 9 så att forskningsarbetet blir halv- gånget, betyder, att de medel, som ges, bli illa använda. Prsgan gäller inte endast vilket forskningsarbete vi ha råd att ha~ utan >~anske främst vilket forskningsarbete vi nu ha råd att uncl~ vara. Dessa från industrien h~irflyta.,.'1.de medel kunde tänk~s fördelade på förslag av ett den svenska tri:iförädlingsindustricns forskningsråd, så sammansatt av institutionsföreståndare och framstående forskare från industri en 9 att man försäkrade sig om att forskningen med en viss frihet flj.ge röra sig på det 'J.11 oänna träkemiska området. Industri en skulle ställa blott det villkoret, att medlen skulle användas för grundlägga.yl.de, 211- sidi gt orienterad träförädlingsforskning. I rådet borde in jämväl representanter för skogsvetenske,perna, så att mon h:it finge den mycket viktiga kontakten mellan å ene, sidan tre:ci5. lingstekniken och dess forskningsproblem samt å andre. sic~:::;n växtförädlingen och skogsteknologien. R-3.det skulle kunn::=~ h2n-.. visa anslag till alla forskare oc11 forskningsorgany so:r1 kurn1c~ komma i fråga för dessa uppgifter; alltså.institutionerna fö:::' organisk kemi, elektrokemi, komisk teky.tologi o.s.v. vid Tekntu'.::e. Högskolan i Stockholm, motsvarande institutioner vid Chalmc;::c;:-1 tekniska högskola, och vid kemj_ska och biokemiska insti tut:lc c;. :.' av olika slag i UppsalE~ 9 Stockholm och Lund, Skogshögskolcm ');: 1 Skogsförsöksansta=.. ten och slutligen c1e nuvarande och bli v011'5 u träkemiska institutionerna" anslutna till Tekniska Högskolan -, Stockholm. Jag har här sökt belysa olika sidor av frågan om aen grundläggande träkemi["3k0, forskningen och dess betydelse. :Det program, som här skisser2ts, byggsr på den uppfattningen, att frågan. bfjr ordnas i anslutning till det arbete 9 som pågår ino~n kommitteerna för tez..nif3k undervisning och forskning, och att det kan vara av värde att cl.en får d.ibkuterr::,s inom industrien 5 i

18 45. god tid, innan dessa mycket viktiga kommi tteer ha framlagt slut- giltiga resultat och rekommendationer. De handlingslinj er son angivits må kunna följas eller ej; kvar står att frågan om att få till stånd en grundläggande träkemisk forskning måste lösei,s på ett eller annat sätt 9 och lösas snart. Man har sagt, att det nu inte är rätta stunden att tale, om ökade utgifter för forskning. Men forskning är ju inte någon lyx, som man ba,rp, ka.ri kosta på sig, när tidt~rna äro goda och man har gott om pengar. Det är tvärtom 9 när svö,righeternn, inställa sig och ut-, vägarna i olika riktningar stängs s, som man särskilt måste taga sig an den grundläggande forskningen, som är och förblir urkällan till allt industriellt framåtskridande. Det är denna forskning vi ha att falla tillbaka på och sätta vcirt hopp till vid läsandet på lång sikt av många av de svåra tekniska, ekonomiska och sociala problem9 för vilkas behandling dertna Industriens Norrlandsutredning tillkommit. Herr Ordföranden:: Jag tackar d.vilingenj ör Waldenstr;.5m för hans inledningsföredrag och får därefter lämna ordet ti generaldirektör Malm 0 Generaldirektören G. Malm~ Den föregående föredrag:::fr1ål laren har ett par {;ånger nämnt några kungliga kommitt eet 9 de:n ena arbetar med frågan om en omorganisation av den högre tek- niska undervisningen och den andra behandlar statens medverka:~~ för den tekniska forskningens organisation oc:h dess stödj ar1 Som ordförande i dessa två kommitteer ber jag för det första att få tacka för att jag fick vara med här och åhöra föred::c:, Sedan skulle jag också vilja lä,mna några korta meddelanden. Kommi-tteerna tillsattes ju som bekant i höstas och de h::1 därför inte kunnat hinna så långt. De äro mitt uppe i sitt ar..- bete och därför kan inte heller så mycket r:oiigas om resul ta-ten därav. Det första som vi ville göra var att få till stånd en :Ln ~ ventering av f orskr1ingen på olika ori1rådeno Den ligger så of3~tj.t.. ligt olika till. På järnindustriens område har man en mycket väl organiserad forskning, och vederbörande säga, att de i huvudsak kunna sköta den forskningen själva. Det kan dock hända, att det kommer att visa sig finnas behov 2cv kompletterande sanarbete. På andra områden har det gestaltat sig olika. Går man till åtskilliga v"-"r för sig arbetande industrier av olika slag, jäsninf;::s~industrien och andra, :finner man at-c de flestu av dem sköta sin egen :forskning och sägaj att de krnn.ma att göra det även frartlge:rrt. Men, säga de~ "Vi behöva ha goda forskare och vi behöva ha tekniska högskolor, med vilka vi ku.1.-vi:na sur:mrbeta9 och högskolo1' som äro utrustade för teknisk f orskn:~ng;'. Vidare ha vi. ingenj Öl"SYC; tenskapsakademiens pionjä:rar ;Jete inom olika grup~)er och kor.:mrl. t'cc2, som höra därunder. Den har gjort ett mycket f örnäniligt a:::.- ;:;e ~~-:; och den har som lekant 2firskil t gått in för den bränslete:i':n:l forskningen. Det framkom också för länge sedan att :C5rE: att uppföra ens:irskild institutionför bränsleteknisk for ; :;~;:,_:i_. och det var det första ärende, som vi fingo ta hand om. ue~c förslag genomarbetade~.:; och det har nu fö1--el:tgts riksd21_gen i e:,} kungl. proposition.,jag antar, att de:rma skall gå iger.cor1i 1 o det innebär 1 att vi i närheten xv :rekniska högskolan i Stoc\'; -.~ --. skola uppföra ett laboratorium för 1:)r3.nsleteknisk f orsy-ynnr; 9. hur denna sedan sknl1 organiseras, är väl ännu inte ril-ti, ::~ ~ Till en början finns det väl ingentine; annat att göra än r:tt~-'; ingenjörsvetenska:rmakadem::._e:n f ortuätte:c fji tt arbete där, Tnen

19 46. förslaget är lagt så, att arbetet skall knytas an även till Tekniska högskolan. Framtiden får utvi~m vad som är lämpligast. Vad t.ex. cementindustrien beträffar, så säger den~ wvi anse att det skall byggas en rementteknisk forskningsanstalt vid Tekniska högskolan, och vi äro beredda att gå in för ett garn3}:::e, kraftigt stöd". Det finns tydligen mycket stor förståelse både då det gäller täckandet av anläggningskostnaderna och att lämna årliga bidrag för driften. Vidare finnas andra forskningsområden, som icke direkt höra till industrien - jag tänker särskilt på det byggnadstekniska forskningsområdet, som är ofantligt viktigt då det gäller att få en bättre ekonomi på byggnads området. Den frågan.'..:i,r ju fullständigt oordnad och en organisation måste först och främst skapas. Det ligger tydligen olika till på olika f orskningsområden, men på alla områden 1 möjligen med undantag för det si.st nämnda, säger man, att vad man behöver framför allt är forskare. Och i varje fall säger man, att ingenjörerna efter vad man funnit icke äro kapabla till forskningsarbete. Deras undervisning är inte så lagd att de bli det, utan man har fått skaffa sig forskare från universiteten, och man har förklarat sig mycket nö.jd med dem man fått. De ha utvecklats under andra undervisningsformer, de äro \ana att arbeta självständigt och gå på djupet, och man säger, att man allt framgent kommer att söka få sitt folk ifrån universiteten. Problemet är tydligen att skaffa forskare, och detta har också i dag understrukits av föredragshållaren. Vi komma således att slå in på vägen att försöka få detta ordnat så fort son1 mö-'~ ligt. Om vi arbeta med den frågan, kunna vi, som föredrdgshåj_... laren sade, hoppas att vara färdiga med ett förslag till de första åtgärderna redan i höst, så att nästa riksdag kan fatta cr--- f orderliga beslut för förslagets genomförande. Samtidigt måste ju de laboratorier, som professorerna vid Tekniska högskolorri:.c skola ha till sitt förfogande, också utvidgas och utrustas r~ett bättre sätt än nu är fallet, så att professorerna där!1a fullgoda laboratorier. Man kan ju inte neka till att just c~1 -:1cl del av våra professorer vid de tekniska högskolorna utföra f ;ri:.0 ul.: ningsarbeten så långt deras tid medger. Sålunda torde järnicdustrien i stor utsträckning forska genom tekniska högskolornas professorer. Det första, som kommer att göras, är såledgfl att söka få sådana anordningar träffade beträffande de tekniska h()g..- skolorna, att man kan gå in för utbildning av forskare. Den tanke, som föredragshållaren här framförde, vs.r den, att man skulle särskilt beträffande kemiste:,na men kanske också beträffande andra skaffa sig en högre utbildningsforn1, och den tanken bör bearbetas och utvecklas, men jag äi~ inte säker på om man hinner framlägga förslag härom till hösten. Emellertid är det ingenting som hindrar, ifall man går in för formen med forskningsstipendier, att man på det sättet går en första etapp av vägen för att där- igenom bereda möjlighet till ökad utbildning. Vidare kan jag omnämna, att forskningskommitten haft en del representanter ute för att studera organisationsfrågan beträffande forskningen båc1e i Tyskland och i Schweiz, och tidigare har industriförbundet sänt ut en hel del studerande till 'J;ngland,

20 47. vilket gjort, att vi ha en ganska god överblick över hur forsk ningen är organiserad i dessa tre länder 9 vill{a äro de, Bom s ti.?;. främst i Europa beträffande teknisk forskning. Det gäller nämligen för oss att skapa oss en uppfattning om hur den telmiska forskningen skall organiseras, och det förefaller tydligt, att man inte skall gå efter sam.ina modell för alla olika slags industrier. En modell passar för ett slags industri och en annan för ett annat slags irldustri. Vi ha emellertid ansett det vara nödvändigast att först få reda upp frågan om forskningens organisation, vilket just föredragshållaren här har framhållit 9 för den industri som är baserad på skogsprodukter, vilket således är det arbete, som vi nu närmast gett oss in på. Vi torde vara av den meningen, att detta skall bedrivas med ut- gångspunkt från den nuvarande institution, som finns på Tekniska högskolan, och vi ha till i övermorgon kallat representanter från industrien till ett sammanträde för att med dem överlägga om hur vi skola organisera arbetet. Vi äro n'.=imligen på det klara med att utf orrnningen av organisationen på detta område måste ske i nära samråd med industriens män. Vad vi korn.ina att mycket snart behöva diskutera mc;d in dustrien är - såsom föredragshållaren antydde - frågor som beröra de avtal, som skola gälla mellan industrien och staton för de understödsformer, som skola komrna till användning för forsk:n:le :D- insti tut vid Tekniska högskolan. En del av den dislnrnsioncm vä~1- tade jag att få höra här. Direktören G. Sundblad~ Om jag över huvud taget skall ta till orda här, vill jag allra först säga, att jag ber att få hundraprocentigt instämma med föredragshållaren, och jag vill konstatera, att det egentligen skulle vara ganska överflödigt att yttra sig vidare efter hans klargörande och förnämliga föi- edrag på detta område. Jag är näraligen övertygad om att, ku1~na vi forma ut vår träkemiska forskning ungefär efter de riktlinjer vi här ha fått antydda 9 ha vi gjort ett arbete för framtiden. Jag skulle vilja säga 9 att när föredragshållaren slår fast, att vi hittills ägnat oss åt den tekniska utvecklingen, är det riktigt 9 men när vi gjort det, har den också baserats på forskning. Tiet har kanske varit nyttigt för att få fram industrierna i tekniskt avseende i det skick de nu befinna sig. Vi ha lyckligtvis i detta land varit ledande inom cellulosatekniken och bakom denna ställning ligger säkerligen ett avsevärt arbete, som utförts av vara förnämliga svenslra ingenjörer. Jag skulle vilja säga att gränsen flytor rätt mycket mellan vad som skall betecknas såsom forskning och såsom tekniskt arbete. Man har ju i alla fall fått lov att bygga upp det hela från botten och detta har haft sin utomordentligt stora betydelse. Å andra sidan skall det omedelbart erkän:i.1as att vi ha blivit efter och detta ~L allra högsta grad 9 när det gäller den grundläggande forskningen. När det nu gäller att ta igen det förlorade 9 iir det inte hclllc:r :,:; tvekan om att det är forskare vi behöva. Vi ha icke, om vi ; ville bygga ut våra forskningfiinsti tutioner 9 folk här j_ vår-~ ~... YlQ att sätta på de platser, som vi skulle vilja inrätta. v:i r:r;rn ett litet exempel tänka oss att vi fjkulle vilja inrätta en r:co - fes sur i pappersteknik här j_ landet 9 så vet åtminstone inte ;j vem vi skulle kunna sätta dit, så besvärligt är det.. Tfon jur,:t därför är det nödvändigt att vi till en början och i ett :e11r-; r j

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2017 T 1963-15 KLAGANDE JL Ombud: Jur.kand. ST och jur.kand. PÖ MOTPART MA Ombud: Advokat TR SAKEN Upphovsrättsintrång ÖVERKLAGAT

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Pappersindustri REFERENSER. GL&V Sweden, Cellwood Machyneri Sweden, Voith papper Tyskland, Voith papper Norge, IBS Österrike, Corbelini Italien

Pappersindustri REFERENSER. GL&V Sweden, Cellwood Machyneri Sweden, Voith papper Tyskland, Voith papper Norge, IBS Österrike, Corbelini Italien 1 Pappersindustri På alla ställen där slitage, kemiska påverkan och hög temperatur är som störst har keramiken mycket bättre egenskaper än hård metal eller härdad metal samt har keramiken mycket längre

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast ALKO-KYLVÄTSKA nar goda egenskaper, är prisbilligast 31 FÖRBRUKNINGSTABELL för ALKO-kylvätska Kylvätska Kylarens ~.,... 1 Itr vid törsta volym ~ i Itr.. ' patyllnmgen 8 3.2 9 3.6 10 4.0 11 4.4 12 4.8 13

Läs mer

Ett test med en svensk rutgängare

Ett test med en svensk rutgängare Ett test med en svensk rutgängare Jesper Jerkert Inledning VoF:s testkommitté bildades i slutet av år 2006. Syftet med kommittén är att testa föregivet paranormala förmågor. Kommittén uppmanar ingen att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Med ytbehandling menas att man behandlar en trä eller metallyta med något ämne så att den blir vacker, hållbar och lättskött. De tre

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2015 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp Tyska patentklasslistan (DPK) Sida 1 55 Framställning av cellulosa, papper eller papp 55a 55b 55c 55d 55e 55f Sönderdelning eller annan förberedning av råmaterial för pappersframställning Förfaranden för

Läs mer

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån

1977178:373. Motion. av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Il Motion 1977178:373 av han Svanström och Bengt Bengtsson om psykiska skador i samband med rån Vid tillämpningen av gällande arbetsmiljölag och i andra sammanhang förtjänar problem och förhållanden som

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Danell med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Il 1).

Nr Mot. 1975: av herr Danell med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Il 1). Mot. 1975: 1840 12 Nr 1840 av herr Danell med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. J propositionen om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor ( J 975: J

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-24 Ämnet bytte namn 2014-03-25 (re-beslut 77-14) från Biokemisk och kemisk processteknik till Biokemisk

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Frihet och inflytande kårobligatoriets

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer