Inledning till övningsmodulen Säker gång

Transkript

1 Inledning 1 Inledning till övningsmodulen Säker gång Den här inledningen till gående som transportmedel har utvecklats för personer som arbetar med människor med invandrarbakgrund och har som mål att stödja dem i anpassningen till hållbara transportmedel. Målet är att förmedla en basinformation om varför gående är ett hållbart och effektivt transportmedel för arbets- och fritidsresor. Övningsmodulen är användbar för språklärare eller lärare i integrationskurser inom den formella utbildningsprocessen, men även för intresserade personer som arbetar inom informella övningsområden. Syftet med övningsmodulen Säker gång Projektet TOGETHER on the move har som mål att stödja människor som har migrerat från sitt ursprungsland att kunna utnyttja transportmedlen i det nya hemlandet, med tyngdpunkten på hållbara transportmedel. Rörlighet spelar en viktig roll i de här människornas integrationsprocess och låter dem till fullo engagera sig i samhället. Beroende på individens ursprungsland kan gående redan vara ett hett ämne som en del av den samhälleliga och miljömässiga dagordningen, men för det mesta troligen bara ett transportmedel satt i relation till inkomsten och i vissa fall deras status inom samhället. I allmänhet kan man märka följande behov hos den huvudsakliga målgruppen: Människor intresserade av att gå: som vill gå mer, men som inte är bekanta med den lokala infrastrukturen, genvägar och trafikregler; som vill gå mer, men som inte känner sig så säkra inom sin (nya) miljö. Människor som ännu inte tänkt på fördelarna med att gå och därför behöver viss motivation för att se de eventuella personliga fördelarna. Människor i behov av språkkunskaper och som vill kunna använda gående som ett hållbart transportsätt. Läro- och övningsmaterial kring kollektivtrafiken för alla de här målgrupperna finns samlade i övningsmodulen Säker gång. TOGETHER_Gång_1_Inledning.pdf

2 Inledning 2 Lärmålen med övningsmodulens Säker gång Lärandemål för personer med invandrarbakgrund Att lära sig att gå på ett säkert sätt Lära sig mer om regler för fotgängare i (det nya) hemlandet Lära sig om närområdet och (det nya) hemlandet. Att kunna planera för att gå själv Att förbättra språkkunskaperna Social integration genom samarbete med samhället Undanröja hinder för gång Att motivera gående genom ökad miljömedvetenhet & HÅRDFAKTA MJUKA ÅTGÄRDER Att få insikt i gångkulturen i (det nya) hemlandet Att lära känna sitt närområde och öka rörelseradien Att bli motiverad av hälsoskäl och ekonomiska fördelar Kommunikation och nöje TOGETHER_Gång_1_Inledning.pdf

3 Inledning 3 Varför gå? Det finns ett antal skäl till att välja gående framför andra transportsätt. Även om det ofta inte erkänns som ett transportsätt är det kroppens mest naturliga sätt att förflytta sig. Gående tar dig inte bara från A till B men kan också vara en rolig och social aktivitet. Nästan vem som helst kan göra det, när som helst och var som helst. Med stigande bensinpriser, är gående ett bättre alternativ än någonsin och dessutom behöver du inte leta efter en parkeringsplats! Förutom att det är gratis och hälsosamt är gående en enkel, praktisk och kostnadseffektiv transportform, särskilt för kortare resor under 2 3 km och därför även det mest ideala transportsättet när det gäller att använda genvägar och utnyttja grönområden i ditt närområde. Även om gående inte är praktiskt för lång pendling kan säkert en del av de flesta resor ske till fots, vare sig det handlar om att gå till en busshållplats eller en järnvägsstation. Att gå uppfattas ofta som det transportsätt som tar längre tid mellan A och B än alla andra, men det är inte alltid sant. Vi har nog alla väntat på bussen och bestämt oss för att gå till nästa hållplats i förhoppningen om att bussen kommer när vi kommer dit. När den inte kommer går man vidare till nästa och till nästa tills bussen kommer. Man inser då att man egentligen kunde gå resten av vägen också, eftersom man redan gått det mesta av sträckan till fots och inte har långt kvar till slutmålet. Med andra transportsätt finns det alltid en del bortkastad tid. Om använder bilen kan det vara att sitta fast i en trafikstockning eller leta efter en parkeringsplats. När du åker kollektivt kan det vara tiden som du väntar på bussen eller tåget. I tunnelbanan är bortkastad tid att köpa biljetter, byta linje och stå eller gå i rulltrappan. Om du vill komma fram snabbt så vill du inte uppleva några avbrott på vägen. Att gå ger alltid en garanterad ankomsttid du fastnar inte i trafiken och den mesta av väntan vid trafikljus kan undvikas om du planerar färden i förväg. Dessutom är gående det miljövänligaste transportsättet och är den minst skadliga transportformen. Det enda bränslet som du behöver är mat och dricka. TOGETHER_Gång_1_Inledning.pdf

4 Inledning 4 Strukturen för övningsmodulen Säker gång Läromedlen och övningsmaterialet till TOGETHER on the move ger dig tydliga riktlinjer för hur du ska genomföra olika övningssessioner och kurser i relation till transportsätt. De ger inte bara material till lärare i språkundervisning för invandrare, utan även resurser för ideella organisationer som vill genomföra informella övningstillfällen. Följaktligen består utbildningsmodulen Säker gång av: Lärarhandledningen gångtrafikant med följande ämnen: Fördelar med att gå Gåendets grunder Grundläggande säkerhets- och trafikregler för fotgängare Gå med utsatta personer Allmänt för att planera en resa till fots Exemplet med övningssessionen inklusive konkreta övningar för eleverna: Platsbesöket En resa till fots Arbetsblad för eleverna som en del av övningarna Blad för eleverna som en del av övningarna Användbara länkar kring gående och initiativ för gående i partnerländerna Vi önskar dig ett framgångsrikt och tillfredsställande arbete med den här övningsmodulen! TOGETHER_Gång_1_Inledning.pdf

5 Lärarhandledning Gångtrafikant Lärarhandledning Syftet med lärarhandledningen 2 Fördelar med gående 2 Grundläggande trafikregler för gående 4 Relevanta skyltar och vägmärken 4 Andra viktiga gångpassage 6 Hur man korsar vägen 8 Korsa vägen mellan parkerade bilar 9 Grundläggande säkerhetsregler för gående 10 Allmänna säkerhetstips 10 Att synas och vara säker Att gå i stadsmiljö 11 Att gå på landsbygden 11 Vad ska du göra i en nödsituation? 12 Gå med utsatta personer 13 Spädbarn 13 Små barn 13 En anteckning om äldre barn 14 Äldre gående 14 Att gå med personer med funktionsnedsättning 15 Hur man organiserar promenader? 16 Allmänna tips för att färdas till fots 16 Grundläggande förberedelser 16 Försäkringar och ansvar 17 Ansvarsförsäkran 17 Elever per lärare 17 Rätt utrustning för läraren 18 Sammanfattning 18 Bilaga 19 Ansvarsförsäkran 19 TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

6 Lärarhandledning 2 Syftet med lärarhandledningen Gångtrafikant Denna handledning förser språklärare och andra lärare med grundläggande fakta och information om säkerhet för gående och syftar till att skapa ett större intresse för att gå. Handledningen kommer inte att lära dig att gå men ger information om hur man lär ut fotgängarkunskaper till en grupp eller personer som inte känner till trafik- och fotgängarregler i ditt land. I handledningen ingår också information om att organisera promenader. En del av den givna informationen måste inte läsas på en gång, men ska ses som användbara referenser när eleverna ställer frågor. Dessutom kan alla delar av denna handledning delas ut som kopior till eleverna, om man så önskar. Fördelar med att gå (( Att gå är bra för miljön och utmärkt för din hälsa. (( Dessutom är det kul och gratis! Det är lätt att gå, det är praktiskt och kroppens naturligaste transportsätt. Nästan vem som helst kan göra det, när som helst och var som helst. I synnerhet för korta resor under 2 3 km är det ett idealiskt transportsätt och dessutom kan genvägar användas och grönområden i ditt närområde kan lätt upplevas till fots. Att gå är gratis Att gå kostar ingenting. När du går måste du göra praktiska klädesval. De flesta människor äger nog ändå ett par träningsskor eller gymnastikskor eller andra bekväma skor för promenader samt en kappa, halsduk och handskar på vintern, vilket innebär att du inte behöver köpa något nytt. Att gå är hälsosamt Att det är viktigt att motionera för att hålla sig frisk har nog de flesta av oss redan hört. Genom att gå eller cykla ökar du eller bidrar till din dagliga fysiska aktivitet. Att gå är en mycket mildare motionsform och inte bara bra för kroppen utan också för ditt sinne. Snabba promenader (eng. power walking) är däremot ett sätt att öka på din hjärtpuls och ge dig gymnastik. Att ta en promenad vid lunchtid kan lätta på arbetsrelaterad stress som byggts upp under morgonen. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

7 Lärarhandledning 3 Det finns en mängd dokumenterade hälsofördelar med att gå, inklusive: Det hjälper dig att hålla dig i form och hålla din vikt. Det kan sänka ditt blodtryck. Det kan minska risken för olika cancerformer. Det kan sänka ditt kolesterol. Det hjälper dig att hålla dig flexibel. Att gå förbättrar humöret och minskar stress. (( Visste du att? Att gå drygt en och en halv km i rask takt bränner samma mängd kalorier som att springa samma avstånd eller att simma 15 längder i en 25 meters bassäng! Hur mycket måste du gå för att hålla dig i form? Två och en halv timmes promenad i en lagom intensiv takt i veckan är tillräckligt för att hålla dig i form. Det är bara 30 minuter varje dag fem gånger i veckan. 1 Att gå under blotta 30 minuter om dagen (fem dagar i veckan) kan ha en dramatisk effekt på din hälsa. Det behöver inte vara under 30 sammanhängande minuter utan kan ske som 3 4 kortare promenader. Ett exempel kan vara att gå till skolan istället för att köra bil, det kanske t.o.m. går fortare än att köra bil! Ett annat alternativ kan vara att stiga av tåget eller bussen tidigare och gå den sista biten fram. Att gå är miljövänligt Att gå har ingen negativ inverkan på miljön som motorfordonen har med sina skadliga utsläpp. Att minska mängden korta bilresor (under 2 km) är avgörande för att minska föroreningarna, eftersom dessa korta resor orsakar de högsta utsläppen på grund av att motorn inte värmts upp och fungerar ineffektivt. Dessa resor kan lätt ersättas av gående eftersom det är ett idealiskt avstånd för detta transportsätt. Många människor vill ta sin del av miljöansvaret, speciellt nu då global uppvärmning och klimatförändring är heta ämnen. Genom att använda koldioxidfria transportsätt kan du göra din insats för vår planet. Kom ihåg: Det enda bränslet som du behöver är mat och dricka! 1 Statens folkhälsoinstitut FHI 2012: All rörelse är bra och den som sitter mest still har mest att vinna på att börja röra sig. Rekommendationen är att röra på sig i minst 30 minuter om dagen då mår kroppen och knoppen bra. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

8 Lärarhandledning 4 Att gå är socialt Att gå är en utmärkt social aktivitet och ett bra sätt att knyta lokala kontakter. Det är den enda aktiviteten som alla kan göra oavsett social status. Det ger dig möjlighet att umgås med vänner, familj och kollegor och att möta eller lära känna andra människor. Många sammanslutningar har små intressegrupper som organiserar promenader i lokalområdet. Dessa kan bli till en underhållande verksamhet och kan låta dig möta andra som bor i ditt område. Dessutom brukar dessa promenader vara gratis. Att gå förbättrar lokalekonomin En annan fördel för samhället är att ju fler människor som går i närområdet desto mer sannolikt är det att de också handlar där, vilket förbättrar den lokala ekonomin och gör det möjligt för den att blomstra. Rädsla är ett av de största hindren för att promenera i städer och nattetid. Ju fler människor som börjar gå, desto säkrare kommer övriga att känna sig och börja gå själva. Grundläggande trafikregler för gående Gående Du som promenerar är gående. Men också andra trafikanter betraktas som gående, till exempel de som åker spark, rullskidor och rullskridskor. Trafikreglerna gäller för alla trafikanter. Det finns inga generella regler för vilken sida du som är gående ska använda på en gångbana, gångväg eller gång- och cykelväg. Lokalt kan det finnas föreskrifter om detta och de är då utmärkta med vägmärken. Här är de viktigaste trafikreglerna för dig som är gående: Använd gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon sådan, används cykelbanan eller körbanan. Gå om möjligt längst till vänster i din färdriktning, när du använder vägrenen eller körbanan. Om du åker rullskidor eller rullskridskor i högre hastighet än gångfart, ska du färdas på höger sida om det är lämpligare. Korsa vägen på ett övergångsställe. Om det inte finns något, ska du se dig noga för och gå tvärs över körbanan, helst vid en vägkorsning, och utan att skapa fara eller olägenhet för trafiken. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

9 Lärarhandledning 5 När du ska gå ut på ett övergångsställe, ska du ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig. Vid obevakade övergångsställen har fordonsförarna väjningsplikt mot dig när du har gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

10 Lärarhandledning 6 TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

11 Lärarhandledning 7 TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

12 Lärarhandledning 8 Källa: Transportstyrelsen: TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

13 Lärarhandledning 9 Relevanta skyltar och vägmärken Det finns ett antal skyltar och vägmärken som har olika form, storlek och färg. Varje vägmärke har sin egen betydelse och kan antingen var ett påbud, en information eller en varning. Det är viktigt att förstå vad ett vägmärke betyder eftersom det hjälper till att göra resan behagligare. Nedan hittar du en lista över vanliga skylttyper som finns i Sverige: Förbud mot gångtrafik Påbjuden gångbana Påbjuden gång- och cykelbana Påbjudna gång- och cykelbanor Gågata Gångfartsområde Nödutgång Övergångsställe TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

14 Lärarhandledning 10 Andra viktiga gångpassage Gångtunnel En gångväg som passerar under en huvudväg eller stor vägkorsning. En del av dessa har även separata cykelbanor. De flesta är väl upplysta och utrustade med videokameror för de gåendes säkerhet. Gångbroar En gångväg som passerar över en huvudväg eller stor vägkorsning. De flesta gångbroar har inte cykelbanor men väl ramper. Trafiköar En korsning med trafikö eller refug liknar en förskjuten korsning fast här finns det även obevakade övergångsställen. Du kan stanna vid refugen i mitten och vänta på att kunna korsa den andra delen av vägen. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

15 Lärarhandledning 11 Hur man korsar vägen Innan de korsar någon väg måste eleverna förstå hur man gör för att korsa vägen på ett korrekt sätt. Det betyder att du ska stanna, titta åt bägge håll och lyssna innan du korsar någon väg. Bara när du är övertygad att det är säkert att korsa vägen, kan du göra det med försiktighet. Även när de korsar ett övergångsställe måste eleverna följa denna regel för att undvika olyckor. Se till att lära ut denna regel till barn och vuxna för deras säkerhet i trafiken. Unga personer bör påminnas om att eftersom de är kortare kan förarna inte alltid se dem. Korsa vägen mellan parkerade bilar Undvik så långt det är möjligt att korsa vägen mellan parkerade bilar. Om det inte finns någon annan möjlighet se då till att: Välj en plats där det finns mer utrymme mellan två bilar och se till att det är lätt att komma upp på trottoaren på andra sidan vägen Se till att ingen av de parkerade bilarna är på väg att köra iväg titta efter förare i bilarna, ljus och lyssna efter motorljud. Korsa inte vägen nära stora fordon. Du kanske står på en plats där föraren inte kan se dig. Gå fram till utsidan av de parkerade bilarna och stanna där. Här ser fordonsförarna dig och du kan titta åt alla håll i trafiken. Korsa vägen när den är fri från trafik men fortsätt att titta och lyssna medan du går. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

16 Lärarhandledning 12 Grundläggande säkerhetsregler för gående Allmänna säkerhetstips Det är alltid en bra idé att vara försiktig när du färdas till fots ensam. Följande tips kan hjälpa till att göra dig en hel del säkrare på vägen: Hjälp andra trafikanter att se dig. När det är mörkt ska du om möjligt använda reflekterande material (t.ex. armbindlar, skärp, västar, jackor, skor) eftersom dessa ses av förare som använder strålkastare upp till tre gånger så långt bort som icke-reflekterande material. Förutsätt aldrig att en bilförare har sett dig, även om du kan se dem. När det inte finns någon trottoar ska du hålla dig längst till vänster på vägen, vilket gör att förarna ser dig tydligare och ger dig mer tid att flytta dig. Planera i förväg så långt det går och tänk på följande: Kommer du att bära tunga saker någon gång under dagen? Har någon väderprognos talat om dåligt väder under dagen eller vid något tillfälle då du kommer att färdas? Har du tillräckligt med pengar med dig för att åka kollektivt eller ta en taxi? Det är viktigt att eleverna får bekanta sig med trafik- och säkerhetsregler. Dessa regler finns till för deras egen säkerhet och ska följas så långt det är möjligt. Tänk på att det antagligen finns skillnader mellan reglerna i ursprungslandet och (det nya) hemlandet. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

17 Lärarhandledning 13 Att synas och vara säker Att gå i stadsmiljö BNedan finner du några riktlinjer som hjälper gående att färdas säkert vid ensampromenader och särskilt i stadsmiljöer: Bär ljusa kläder eller reflexer under nattpromenader eller vid dåliga ljusförhållanden. Undvik att bära svarta kläder eftersom det är svårt för bilister att se dig när du korsar vägen, särskilt på natten. Håll värdesaker som dyra smycken, mobiltelefoner eller musikspelare väl dolda, speciellt när du rör dig ensam eller på natten för att undvika att locka till dig rånare. Håll dina väskor stängda i folksamlingar och se till att inga värdefulla saker är synliga eller sticker ut ur dina fickor för att undvika ficktjuvar. GÅ ALDRIG längs en motorväg eller flerfilig väg om det inte finns en trottoar för gående. Att gå på landsbygden Följande riktlinjer hjälper dig vid promenader i landsbygdsmiljö: Tänk på säkerheten, planera i förväg och följ skyltningen Håll koll på väder, tidvatten, såningsperiod, skördeperiod eller byggnadsarbeten som kan påverka din och andras säkerhet. Lämna grindar och ägor på samma sätt som du träffade på dem I vanliga fall är grindarna till olika ägor stängda för att hålla djur inne. Men ibland lämnar jordbrukarna dem öppna för att låta djuren få tillgång till vatten och foder. Skydda djur och växter genom att ta med allt skräp hem Det handlar inte bara om skräp. Plocka inte växter, flytta stenar eller nedfallna träd och stör inte djurens bon. Alla dessa kan vara livsmiljöer för djur eller viktiga växter. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

18 Lärarhandledning 14 Vad ska du göra i en nödsituation? Nyttiga tips Om du någonsin går vilse eller behöver hjälp kom ihåg att det alltid finns någon som kan hjälpa dig. Om du gått vilse Om du gått vilse kan du alltid fråga någon annan om hjälp eller råd. De flesta människor kan hjälpa dig att hitta rätt väg igen. Alternativt kan du gå in i närmaste affär och be om en vägbeskrivning. Bensinstationer är oftast bra ställen för att be om vägbeskrivningar. Även om personalen inte kan hjälpa dig brukar bensinstationer ha kartor över närområdet i butiken. Du kan alltid försöka använda en karta för att hitta rätt. Om du behöver ringa ett samtal kan du be om en vägbeskrivning till en telefonkiosk eller fråga i en affär. I de flesta fall säger inte affärspersonalen nej till att låta dig ringa ett samtal. Om du har pengar på dig erbjud dig då att betala för samtalet. Om du är i behov av räddningstjänst Om du är i behov av räddningstjänsten och inte kan ringa dem själv, be någon annan på gatan att ringa ett nödsamtal och kalla på polis, ambulans eller båda kom ihåg att vara specifik. Gå in i en affär om ingen person finns i närheten. Alla brott är allvarliga men om du har blivit rånad eller om du fått dina personliga tillhörigheter stulna, bör du ta reda på var den lokala polisstationen ligger och anmäla brottet där eller ringa dem från din mobil, telefonautomat eller en säker plats. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

19 Lärarhandledning 15 Gå med utsatta personer En utsatt person är någon som behöver hjälp när han eller hon reser ensam. Det kan vara ett barn, en äldre eller funktionshindrad person (mentalt eller fysiskt). Du måste vara extra uppmärksam på dessa personer när du går. Vissa personer med funktionshinder är mycket självständiga och kan resa ensamma förutsatt att de fått utbildning. Spädbarn När du går med spädbarn eller yngre barn är det viktigt att vara uppmärksam på följande: Se till att barnvagnen är i gott skick. Kontrollera både hjul och bromsar innan du ger dig ut. Släpp aldrig barnvagnen. Den kan lätt rulla iväg och kan snabbt komma utom räckhåll. Håll spädbarn och småbarn i sina barnvagnar och ordentligt fastspända. Håll in barnvagnarna vid gatukorsningar, då bilar lätt kan komma nära trottoaren och barnvagnar lätt kan rulla ned på vägen. Undvik att bära barnet eftersom du måste kunna flytta dig snabbt när du har unga barn. Du kan använda en sjal runt barnet för att hålla händerna fria när du bär små barn. Små barn Mycket av informationen nedan är beroende av barnets ålder och dess mognad. Unga barn är ofta inte helt medvetna om sin omgivning och kan lätt bli distraherade. Du kan ge följande tips till utbildningsdeltagarna: Håll barnet i handen, särskilt unga barn, för att undvika att de springer ut i vägen. Håll barnet i handen när du korsar vägen eftersom det är säkrare och uppmuntrar barnet att vara uppmärksamt. Lär barnen trafikreglerna och se till att de alltid följer dem. Lär ut kunskaperna till barnen på ett roligt sätt så att du behåller deras uppmärksamhet. Hitta på olika spel och fråga dem vad de måste göra innan de korsar vägen osv. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

20 Lärarhandledning 16 Låt inte barnen gå bredvid dig på trottoaren närmast vägen. Se till att de går på trottoarens insida så att du befinner dig mellan dem och vägen. Ett påpekande om äldre barn De flesta unga människor tenderar att ha en relativt rimlig medvetenhet om sin omgivning när de färdas till fots men de blir fortfarande lätt distraherade av olika skäl som sina vänner, av att lyssna på musik eller att spela på sin mobiltelefon. Dessutom har de en dålig uppfattning om olika fordons hastighet. De flesta tonåringar är vana att resa ensamma, speciellt om de går till skolan. När det gäller tonåringar är det viktigt att diskutera farorna med att inte vara uppmärksam vid vägen. Tonåringar som lyssnar på musik när de går bör uppmanas att vara extra uppmärksamma när de korsar vägen eftersom de inte hör fordon som närmar sig. Äldre gående Äldre människor är den snabbast växande åldersgruppen och dessvärre är de också inblandade i en oproportionerligt stor andel olyckor. Att promenera är ett populärt tidsfördriv bland de äldre generationerna men de möter ofta olika utmaningar när de rör sig längs gatan. Generellt handlar det om försämringen av de motoriska förmågorna, vilket leder till långsammare rörelser, nedsatt muskelstyrka och nedsatt koordinationsförmåga. Detta kan förvärras av nedsatt syn och hörsel. Ett antal enkla åtgärder kan göra promenaden säkrare och mer behaglig. Många av dessa tips kan också vara till nytta för yngre vuxna: En bra idé är att planera dagen för att undvika rusningstrafiken. Detta hjälper till att undvika intensiv trafik och göra det lättare och mindre stressande att röra sig längs gatorna. Olyckor brukar hända när människor har bråttom. Avsätt lite extra tid för resorna. När människor har bråttom är de inte lika uppmärksamma som de borde vara. Om en äldre person normalt använder glasögon eller hörapparat, be dem att även göra så när de ute och går. Uppmuntra dem också att göra regelbundna syn- och hörselkontroller. Uppmuntra äldre människor att använda övergångsställen så ofta det går. Många olyckor där gående är inblandade inträffar på platser i närheten av övergångsställen. 1 Onödiga risker ska undvikas så långt som möjligt. Låt äldre människor veta att de inte ska vara rädda att fråga om hjälp, vare sig det är vägbeskrivningar eller hjälp att korsa vägen. 1 Alnaqbi, Khalfan; Saleh, Wafaa (2006): Undersökning av fotgängarolyckor vid bevakade övergångsställen i Edinburgh. Rapport från Edinburgh Napier-universitet i Storbritannien. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

21 Lärarhandledning 17 Att gå med funktionshindrade Även när du går med funktionshindrade gäller en del av de ovanstående tipsen. Många funktionshindrade är mycket kapabla och kan resa på egen hand utan hjälp. För andra måste du vara medveten huruvida de kan eller inte kan ha vissa kunskaper som krävs för att färdas i sin omgivning. Vissa kan kanske inte säga vad klockan är, räkna pengar eller tycker kanske inte om att vistas bland andra människor vilket kan göra det svårare att gå i olika miljöer. Dessa människor kan behöva ytterligare utbildning vilket kan hjälpa att utveckla deras förmågor eller det som är specifikt för deras funktionshinder. Du bör tänka på följande punkter när du reser med en funktionshindrad person. Det finns en del övergångsställen som kan hjälpa synskadade personer. Övergångställen ska användas så ofta det går. Försök undvika att korsa gatan mellan parkerade bilar och vänta helst tills du når ett övergångsställe. För de som inte tycker om höga ljud och folksamlingar kan en lugnare färdväg planeras genom bostadsgator för att undvika mer livligare stadsgator. Detta kan förbättra deras upplevelse. Under långa promenader är det bra att ta pauser så att du inte tröttar ut dig. Se till att ha en vattenflaska med dig. Speciellt under sommaren när det är varmare. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

22 Lärarhandledning 18 Hur man organiserar promenader? Allmänna tips för att färdas till fots Att gå är nyttigt både fysiskt och mentalt men för att undvika stress är det en bra idé att planera i förväg så att du är förberedd på motgångar och överraskningar. Följande tips är saker att tänka innan du ger dig iväg: Skriv ut en karta över området du ska gå i och markera den tänkta färdvägen. Prova ut olika färdvägar för att hitta en du tycker om. Ta till extra tid om du behöver komma fram i tid så att du inte får bråttom om du skulle gå fel. Ha alltid extra pengar för att ringa ett nödsamtal, åka kollektivt eller ta en taxi. Tänk på de övrigas behov om du färdas tillsammans med andra och se till att alla kan ta sig fram längs den valda färdvägen. Försök att undvika stora gatukorsningar för att göra färden mer behaglig. Använd bostadsgator eller natursköna vägar där så är möjligt. Överväg att gå genom parker och öppna ytor för att göra promenaden mer behaglig. Men se till att du tar hänsyn till tiden på dygnet. Gå inte igenom parker när det är mörkt. Var beredd på vädrets växlingar. Ta med ett paraply om du tror att det kan regna. Om du tar med dig husdjur, se då till att hålla dem under uppsikt och säkrade. Grundläggande förberedelser Du har ansvaret som lärare att bedöma färdvägens säkerhet innan du ger dig ut med eleverna. Om det är eleverna som lagt upp färdvägarna måste du kontrollera dem innan du tar eleverna med dig. Detta för att se till att färdvägen är säker och lämplig för dem. Om du hittar problemområden kan du diskutera dessa med deltagarna så att de också förstår vikten av att välja sina färdvägar noggrant. Du kan ta med dig formulär för bedömning av färdvägen och dess säkerhet. Kontakta din kommun och be om blanketter från deras trafiksäkerhetsgrupp. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

23 Lärarhandledning 19 Nyckeldata Det är alltid nödvändigt att förbereda eleverna inför aktiviteten genom att ge dem utförlig information om vad de kan förvänta sig. Kortfattat innebär detta: Datum, plats, tid och aktivitetens längd. Bakgrund och mål Vad de ska ta med sig (mat, rätt kläder osv.) En vägbeskrivning och hur man kommer till den plats där promenaden ska ske Försäkringar och ansvar Innan aktiviteten påbörjas bör du kontrollera vad lagen säger om försäkringar och ansvar. När du arbetar som språklärare eller lärare finns det ofta redan en försäkring som täcker alla risker du kan komma att utsättas för. När du arbetar som multiplikator måste du vara noga med att deltagarna skriver under ansvarsförsäkran och att ansvaret ligger på dem själva. Ansvarsförsäkran För att definiera förutsättningarna för deltagandet bör du utarbeta en ansvarsförsäkran som definierar lärarens ansvar. (( Du hittar en mall för detta i handledningens bilaga. Förhållandet mellan antalet lärare och elev Var beredd på att eleverna behöver mycket uppmärksamhet och hjälp från lärarna. Därför bör inte förhållandet mellan antalet lärare och elev överstiga 1:12! Om du har fler deltagare bör du ta med en kollega. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

24 Lärarhandledning 20 Rätt utrustning för läraren Lärare bör ta med sig någon form av väska eller ryggsäck för att stuva ned de viktigaste sakerna. Beroende på vad man planerar att göra består rätt utrustning av: Första hjälpen-utrustning Skrivmaterial Formulär för bedömning av färdväg och risker (vid behov) Snacks och dryck (med ett litet förråd för eleverna) Mobiltelefon för nödsituationer Regnskydd Sammanfattning Att gå är ett billigt och bekvämt sätt att färdas. Det är vårt naturliga transportsätt, det är roligt, flexibelt och hjälper till att hålla formen. Inlärningens fokus ligger på att visa eleverna fördelarna med att gå och inkluderar relevant bakgrundsinformation och trafikregler för gående. Dessutom ges viktiga tips för genomförandet av promenader i den här handledningen, vilka leder till trevliga och behagliga erfarenheter för lärare och elever. TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

25 Lärarhandledning 21 Bilaga Ansvarsförsäkran (mall) Eleverna har de nödvändiga fysiska förutsättningarna för att delta i promenadövningarna och det finns inga medicinska skäl för att inte delta. Eleverna ska inte delta om de är påverkade av alkohol eller läkemedel. Eleverna ska följa lärarens instruktioner. Eleverna ska genast informera läraren om alla fysiska eller materiella skador som uppstår. Ansvaret för skador på den egna personen, tredje part eller föremål ligger på eleverna själva. Endast i fall av grov oaktsamhet kommer en lärare att vara ansvarig. Namn Datum/Plats Underskrift TOGETHER_Gång_2_Lärarhandledning.pdf

26 Övningssession 1 Övningssession Platsbesök Att färdas till fots Introduction 2 Övningar 7 Del 1: Inhämtning Övning 1: Befintliga rörlighetsvanor 7 Övning 2: Fördelar med att gå 8 Övning 3: Hur man använder en resedagbok? 8 Del 2a: Teori 1 Grunder och personlig säkerhet Övning 4: Grunderna 9 Övning 5: Korsningar 10 Övning 6: Skyltar och vägmärken 11 Övning 7: Gå med utsatta personer 12 Del 2b: Teori 2 Praktiska tekniker för promenader Övning 8: Kartläsning 13 Övning 9: Färdplanering 14 Övning 10: Orientering 15 Övning 11: Resedagbok (granskning) 16 Del 3: Praktisk övning Övning 12: Platsbesök Att färdas till fots 17 Övning 13: Reseberättelse 18 Del 4: Uppsamling Övning 14: Utbyte av erfarenheter 19 TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

27 Övningssession 2 Översikt av arbetsbladet Lärarens arbetsblad Lärarhandledning Gå åt alla håll Elevernas arbetsblad Arbetsblad Arbetsblad 1: Resedagbok Arbetsblad 2: Att synas och vara säker Arbetsblad 3: Korsningar (Övning 1) Arbetsblad 4: Korsningar (Övning 2) Arbetsblad 5: Skyltar och vägmärken (Övning 1) Arbetsblad 6: Skyltar och vägmärken (Övning 2) Arbetsblad 7: Gå med utsatta personer (Övning 1) Arbetsblad 8: Gå med utsatta personer (Övning 2) Arbetsblad 9: Kartläsning och färdplanering Blad Blad 1: Fördelar med att gå Blad 2: Gående och personlig säkerhet Blad 3: Skyltar och vägmärken Blad 4: Gå med utsatta personer TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

28 Övningssession Inledning 3 Övningssession Platsbesök Att färdas till fots Allmänna riktlinjer vid arbete med invandrare När du arbetar med invandrare måste du vara medveten om språkliga, kulturella och könsrelaterade frågor. Du ska inte bara tänka på specifika behov utan också om bemötande, bakgrund och kön bland dina lärare. Här nedanför hittar du några aspekter du behöver ta hänsyn till, beroende på kulturen och de individer som deltar i dina kurser: Om du inte är helt bekant med dina elevers kunskaper behöver du ta dig tid att prata med dem om deras erfarenheter. Undvik att utsätta eleverna för pinsamma situationer kopplade till kultur, kön eller religion. Ibland är det mest lämpligt med könsspecifik träning. Om du vill bedriva könsspecifik träning bör dina lärare vara av samma kön som sina elever. (( Du hittar en tabell med kulturspecifika värden för promenader i inledningen till denna utbildningsmodul, i vilken en relativ jämförelse av inställningen till gående i olika länder ges. Övningstillfällets syfte Syftet med detta övningstillfälle är att introducera promenader som ett hållbart transportsätt för kortare resor runt 2 km. Eleverna behöver bli införstådda med fördelar och grunder för gående och försöka integrera detta som ett transportmedel i sitt dagliga liv. Allmänt sett innehåller varje övningstillfälle en kombination av hårda fakta och mjuka åtgärder. TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

29 Övningssession Inledning 4 Mål för inlärningen vid detta övningstillfälle: Att förstå de viktigaste säkerhetsreglerna för gående Att bekanta sig med färdvägar och genvägar i närområdet Att läsa kartor och hitta i närområdet Att kunna planera egna promenader Att förbättra språkkunskaperna Social integration genom samarbete med samhället Att motivera till att promenera och ha roligt & HÅRDFAKTA MJUKA ÅTGÄRDER Att få insikt i gångkulturen i (det nya) hemlandet Att lära känna sitt närområde och öka rörelseradien Att bli motiverad av hälsoskäl och ekonomiska fördelar Kommunikation och nöje (( See also the Introduction of this training module. Övningstillfällets struktur Denna övningssession beskriver hur du organiserar en promenad med dina elever och innehåller förberedande och kompletterande övningar uppdelade i fyra delar: Del 1 fastställer elevernas befintliga vanor av att gå som ett transportmedel och ger en introduktion till promenadernas fördelar. Dessutom introduceras de i användningen av en resedagbok. Del 2a ger teoretiska övningsexempel för den gående med ämnen som personlig säkerhet och grundläggande trafikregler samt att gå med utsatta personer. Del 2b hjälper eleverna att utveckla kunskaper för att läsa kartor, planera resor och hitta färdvägar. Del 3 täcker in den praktiska övningen med ett platsbesök. Del 4 beskriver sammanfattningen av elevernas erfarenheter av övningstillfället. TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

30 Övningssession Inledning 5 Det rekommenderas att de föreslagna övningarna görs i ordning, men det går också att välja ut enstaka övningar. Det finns inget rätt eller fel. Du kan använda lärarhandledningen för allt som gäller gående. Om det är lämpligt kan du dela ut blad och be eleverna att fylla i arbetsbladen efter valda övningar. Specifika kunskaper och mål (för språklärare) Eleverna ska kunna kommunicera med sitt lokalsamhälle, läsa och förstå de viktigaste trafikskyltarna för fotgängare och försöka läsa och följa kartor för färdplanering. Språknivån och språkkunskaperna anges för varje övning. (( Du hittar en tabell med gemensamma europeiska språknivåer i den allmänna inledningen till TILLSAMMANS i farten. Språkkunskaper L Lyssna T Tala Lä Läsa S Skriva TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

31 Övningssession Inledning 6 Övningstillfällets material Följande material rekommenderas för detta övningstillfälle: Uppslagsbok A-Ö Ljudfil/övning Kamera Skrivskiva Dator Blädderblock Blad för eleverna Lärarhandledning Gå åt alla håll Tillgång till Internet Märkpennor Kartor (över närområdet) Anteckningsbok eller papper Reseplanerare online (helst bärbar) Pennor Skrivare Register Förteckning över skyltar och vägmärken Formulär för bedömning av färdväg och risker Resedagböcker (samlas in från eleverna) Whiteboard Arbetsblad för eleverna Portfolio To ensure the practical use of the information given in the training session and to ensure that the learning process continues afterwards, each participant is invited to produce a portfolio of what has been done in the training session. This portfolio can be used as a means to assess the personal development of the trainees and will be filled with photos, useful sentences, pictures, maps and so on. The participants will receive worksheets and practical exercises during the training session which they can use to fill up their portfolio. By focussing on the personal needs of the participants, it is possible to individualise the portfolio in the form of a personalised walking-manual. TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

32 Övningssession Del 1: Inhämtning 7 Övningar Del 1: Inhämtning Denna session fastställer elevernas befintliga vanor när det gäller att förflytta sig till fots och introducerar fördelarna med promenader. Inledning och registrering Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Register, pennor ~ 15 min Nivå: alla Kunskaper: L, T ÖVNING 1 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Befintliga vanor Vilka är elevernas befintliga vanor när det gäller rörlighet och transport och hur de kan förbättras till att bli mer hållbara och energieffektiva? Arbete i par Elevernas ska föreställa sig en kort resa som de normalt gör med andra transportmedel och diskutera dem i par. Partnern kan kommentera hur denna resa kan göras mer hållbar och hur gående kan ingå. För elever med hög språknivå kan övningen ske skriftligt. Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Anteckningsbok eller papper och penna ~ 20 min Nivå: alla Kunskaper: L, T TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

33 Övningssession Del 1: Inhämtning 8 ÖVNING 2 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Material Fördelar med att gå Understryka gåendets fördelar för hälsa och miljö, samt sociala och ekonomiska fördelar. Gruppdiskussion Läraren delar upp klassen i grupper och ger varje grupp ett ämne att diskutera kring hur och varför det är bra att gå. Exempelvis kan klassen delas upp fyra grupper: en grupp diskuterar hälsofördelar, en annan sociala fördelar och så vidare. Lärarhandledning Gå åt alla håll Fördelar med gående, sid 3 Blad 1 Fördelar med att gå Anteckningsbok eller papper och penna Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: L, T, Lä ÖVNING 3 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Hur man använder en resedagbok? Presentation och diskussion: Tränaren introducerar en resedagbok för gruppen. Dagboken ska fyllas i dagligen. Läraren uppmanar gruppen att ställa frågor om denna övning. Om inga frågor finns frågar istället läraren gruppen. Material Arbetsblad 1 Resedagbok Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 15 min Nivå: alla Kunskaper: L, T Total tidsåtgång för del 1 ~ 1 timme 20 min TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

34 Övningssession Del 2a: Teori 1 9 Del 2a: Teori 1 Grunder och personlig säkerhet Denna lektion lär ut de grundläggande och nödvändiga delarna av övningstillfället. ÖVNING 4 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Grunder De viktigaste delarna när det gäller säkerhet för gående förklaras i denna övning. Individuell övning Läraren visar grunderna för gående och personlig säkerhet för fotgängare. Eleverna fyller i det utdelade arbetsbladet individuellt. Efteråt diskuteras svaren i gruppen. Arbete i par Läraren delar upp deltagarna i par och uppmuntrar dem att diskutera olika scenarier kring personlig säkerhet. Exempel på frågor: Vad gör du om någon stjäl din mobiltelefon? Vad gör du om du tappar bort något värdefullt? osv. Material Lärarhandledning Gå åt alla håll Grundläggande säkerhetsregler för gående, sid 11 Blad 2 Gående och personlig säkerhet Arbetsblad 2 Att synas och vara säker Papper och pennor Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: B1 Kunskaper: L, T, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

35 Övningssession Del 2a: Teori 1 10 ÖVNING 5 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Korsningar Eleverna får lära sig syftet med olika korsningar och olika typer av korsningar som de kan träffa på. Individuell övning och diskussion Läraren förklarar hur en korsning är utformad och hur de används. Arbetsblad delas ut till eleverna som de får fylla i individuellt. Övning på plats Läraren förklarar hur en korsning är utformad. Deltagarna uppmanas göra en lista över alla olika korsningar som de hittar på vägen hem och markera dem på en karta. Material Lärarhandledning Gångtrafikant Andra viktiga gångpassage, sid 7 ff Arbetsblad 3 Korsningar (Övning 1) Arbetsblad 4 Korsningar (Övning 2) Papper och pennor Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: A2 B1 Kunskaper: L, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

36 Övningssession Del 2a: Teori 1 11 ÖVNING 6 Innehåll Skyltar och vägmärken Eleverna får lära sig olika skyltar och vägmärken som de kan stöta på. Didaktiska hjälpmedel Gruppövning (1) Läraren visar gruppen olika vägmärken som är viktiga för gående och uppmuntrar dem att gissa vad de betyder. Läraren ställer frågor om likheter mellan olika vägmärken (storlek, form, färg). Läraren frågar vilka vägmärken som finns på gatorna. Läraren frågar deltagarna om var de har sett vägmärken i sitt närområde. Deltagarna fyller i de utdelade arbetsbladen. Gruppövning (2) Gruppen får till uppgift att göra en lista över alla vägmärken som de kan hitta på vägen hem. Material Lärarhandledning Gångtrafikant Relevanta skyltar och vägmärken, sid 5 f Blad 3 Skyltar och vägmärken Arbetsblad 5 Skyltar och vägmärken (Övning 1) Arbetsblad 6 Skyltar och vägmärken (Övning 2) Papper och pennor Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 45 min Nivå: A2 B1 Kunskaper: L, T, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

37 Övningssession Del 2a: Teori 1 12 ÖVNING 7 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Material Gå med utsatta personer Eleverna får lära sig de grunderna för att gå med utsatta personer som barn, äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Individuell övning Läraren förklarar frågeställningarna i relation till att gå med utsatta personer. Eleverna ska fylla i de utdelade arbetsbladen individuellt och diskutera svaren med läraren efteråt. Lärarhandledning Gångtrafikant Gå med utsatta personer, sid 14 Blad 4 Gå med utsatta personer Arbetsblad 7 Gå med utsatta personer (Övning 1) Arbetsblad 8 Gå med utsatta personer (Övning 2) Papper och pennor Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: B1 Kunskaper: Lyssna, tala, läsa, skriva Total tidsåtgång för del 2a ~ 2 timmar 15 min TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

38 Övningssession Del 2b: Teori 2 13 Del 2b: Teori 2 Praktiska tekniker för promenader Detta avsnitt hjälper eleverna att förbättra användbara kunskaper och bygga upp deras självförtroende. ÖVNING 8 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Kartläsning I denna övning får eleverna utveckla sin förmåga att läsa kartor. Övning Eleverna får utdelat ett arbetsblad och måste använda en uppslagsbok för att hitta olika vägar och postnummer. Läraren förklara först hur man läser koordinater. Förutsätt inte att eleverna redan kan det. En del länder har inte ett system för vägkartor och litar antagligen till vägbeskrivningar och landmärken osv. Fråga eleverna om deras kunskaper och olika erfarenheter när det gäller att läsa en karta. Material Arbetsblad 9 Kartläsning och färdplanering Uppslagsbok, papper och pennor Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 20 min Nivå: A2 Kunskaper: L, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

39 Övningssession Del 2b: Teori 2 14 ÖVNING 9 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Färdplanering I denna övning ska deltagarna planera korta resor i sitt närområde. Övning Med hjälp av sina nya kunskaper om kartor ska eleverna kunna planera resor till olika slutmål (om möjligt med hjälp av ett online-verktyg). Om detta inte är möjligt kan de planera med hjälp av en uppslagsbok och en utskriven karta. I resan kan ingå att undvika vägar, parker osv. Olika tidsgränser kan sättas. Läraren kommer att diskutera de olika resorna med gruppen. Material Arbetsblad 9 Kartläsning och färdplanering Dator, internet, skrivare, uppslagsbok Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: T, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

40 Övningssession Del 2b: Teori 2 15 ÖVNING 10 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Orientering Eleverna får en introduktion till att använda landmärken och vägskyltar för att orientera sig i staden. Ljudövning med ev. rollspel och diskussion Läraren uppmanar eleverna att tänka på hur de kan orientera sig i staden utan att ha gjort en planering. 1. Läraren kan spela upp ljud på svar med vägbeskrivningar eller ge exempel på meningar i frågor och svar. Exempel: A: Ursäkta, hur hittar jag till biblioteket? B: Du går bara rakt fram förbi posten tills du ser bion. Där går du till vänster och precis bredvid blomsteraffären hittar du biblioteket osv. 2. Eleverna får lära sig nyckelbegrepp och deras betydelse. Exempel: Kan du tala om var ligger? Jag letar efter... osv. 3. Eleverna får använda ett rollspel och diskutera användningen av landmärken (i enlighet med (ljud-) exempel). Övningen kan också ske som ett rollspel om en utrustning för att spela in ljud inte finns. Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Ljudfil (med svar på vägbeskrivningar) ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: L, T TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

41 Övningssession Del 2b: Teori 2 16 ÖVNING 11 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Resedagbok (granskning) (Individuella) presentationer Eleverna får presentera och diskutera olika resor som de beskriver i sina resedagböcker. Läraren uppmanar eleverna att ställa frågor. Läraren samlar in elevernas dagböcker för granskning (vid behov). Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Resedagböcker ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: L, T Total tidsåtgång för del 2b ~ 1 timme 50 min TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

42 Övningssession Del 3: Övning 17 Del 3: Övning Detta avsnitt täcker in den praktiska träningen så eleverna kan använda sina nya kunskaper och kunskaper. ÖVNING 12 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Platsbesök Att färdas till fots Med hjälp av kunskaperna som eleverna inhämtat ska de planera och utföra en resa i små grupper till ett slutmål. Eleverna planerar och utför resan till fots. Läraren delar upp deltagarna i mindre grupper och ger dem olika slutmål. Om kameror finns tillgängliga kommer eleverna att fotografera färdvägen eller bara anteckna. Material Lärarhandledning Gå åt alla håll Hur man organiserar promenader?, sid 17 Kartor, papper, pennor, skrivskiva och kamera Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) ~ 2 timmar Nivå: alla Kunskaper: L, T, Lä, S TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

43 Övningssession Del 3: Övning 18 ÖVNING 13 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Reseberättelse Deltagarna återvänder (till klassrummet) och laddar upp sina fotografier för att skapa en reseberättelse. Grupparbete Eleverna kommer att ladda upp och skriva ut sina resor och sätta bilderna i rätt ordning. Under varje bild ska de skriva om de saker de såg längs vägen. Om ingen dator finns kan läraren ersätta fotona med skrivna anteckningar på papper som beskriver landmärkena. Eleverna uppmanas att samla sina anteckningar i rätt ordning för att beskriva vilka landmärken som sågs längs vägen. Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Dator, skrivare, papper och pennor ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: T, S Total tidsåtgång för del 3 ~ 2 timmar 30 min TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

44 Övningssession Del 4: Uppsamling 19 Del 4: Uppsamling Syftet med denna del är att samla ihop erfarenheterna från övningstillfället. Gruppen inbjuds att tala om sina erfarenheter. ÖVNING 14 Innehåll Didaktiska hjälpmedel Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Utbyte av erfarenheter Gruppen ska utbyta erfarenheter från platsbesöket. Gruppdiskussion Deltagarna utbyter erfarenheter och använder det insamlade materialet för att tala om de saker de såg längs vägen. Om det finns frågor kan dessa diskuteras med hela gruppen. Insamlat material från platsbesöket ~ 30 min Nivå: alla Kunskaper: L, T Sammanfattning och avslutning Didaktiska hjälpmedel Material Tidsåtgång Språk/CEFR nivå och färdigheter (för språklärare) Läraren sammanfattar övningssessionen och återlämnar elevernas resedagböcker (om de finns). Resedagböcker ~ 10 min Nivå: alla Kunskaper: L Total tidsåtgång för del 4 ~ 40 min Tidsåtgång för hela övningsperioden ~ 8 timmar 35 min TOGETHER_Gång_3_Övningssession.pdf

45 Arbetsblad Overview Worksheet 1: Travel diary Worksheet 2: Being seen and staying safe Worksheet 2: Being seen and staying safe (Answer sheet) Worksheet 3: Crossings (Task 1) Worksheet 4: Crossings (Task 2) Worksheet 5: Street and road signs (Task 1) Worksheet 5: Street and road signs (Task 1) (Answer sheet) Worksheet 6: Street and road signs (Task 2) Worksheet 7: Walking with vulnerable individuals (Task 1) Worksheet 7: Walking with vulnerable individuals (Task 1) (Answer sheet) Worksheet 8: Walking with vulnerable individuals (Task 2) Worksheet 9: Map reading and journey planning TOGETHER_Gång_4_Arbetsblad.pdf

46 Arbetsblad 1 Resedagbok Del 1 / Övning 3 Alla resor du gör som en del av din utbildning bör registreras i din resedagbok. Ange datum för din anteckning, din startpunkt och slutpunkt tillsammans med detaljerade uppgifter. Vi har redan fyllt i måndagen som ett exempel. Du kan skriva vad som helst i resedagboken. En bra text kan beskriva de saker du ser och hör på din väg och hur du känner dig. Du kan svara på några av de följande frågorna när du skriver din text: Vilka är byggnaderna som du ser? Vad du går förbi på vägen? Vad du kan höra? Hur stora och små är vägarna du korsar? Vilka affärer du ser? Vilka vägar du korsade? Vilka vägar som är intensivt trafikerade? Vilken var den bästa delen av färden? Hur många människor träffade du på? Du kan även använda dagboken för att föra ett register över din fysiska aktivitet så att du kan se hur dina promenader bidrar till din hälsa. NIVÅ A2 TOGETHER_Gång_4_Arbetsblad 1.pdf