Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Stockholms län

2 Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 1 SAMMANFATTNING... 1 POSITIV STÄMNING BLAND FÖRETAGEN I STOCKHOLMS LÄN... 2 STARK SYSSELSÄTTNINGSÖKNING NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 4 ARBETSKRAFTEN FORTSÄTTER ÖKA...11 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH PROGRAMDELTAGARE...12 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...17 YRKESBAROMETER...19 KÄLLOR...19 Definitioner Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Exempel: 60 procent av företagen uppger att efterfrågan har ökat och 10 procent att den har minskat, 30 procent uppger att den är oförändrad. Nettotalet blir i det här fallet 50 (60-10=50). Observera att ett nettotal på 50 kan bli resultatet av flera olika svarsfördelningar. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka dagars sjukfrånvaro. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässig variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Stockholms län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Sammanfattning Den svenska ekonomin har haft en stark utveckling det senaste året och en stor del av landets tillväxt har skett i Stockholms län. Även 2012 väntas arbetsmarknaden växa om än i något långsammare takt. Den stora andelen tjänsteföretag är kännetecknande för länet. Näringsgrenen privata tjänster har haft en stark utveckling de senaste åren och trenden väntas fortsätta även Framförallt i branschen information och kommunikation förväntar sig företagen stora ökningar av efterfrågan. Byggverksamheten i länet går också starkt framåt. För det kommande halvåret är förväntningarna rekordhöga. Andelen arbetsgivare som uppger att de upplevt svårigheter att rekrytera arbetskraft har ökat sedan höstens undersökning. Bristen är nu påtaglig för många yrken inom bygg, för vissa offentliga tjänster samt för kvalificerad IT-personal. Arbetskraftbristen har främst lett till att det tagit längre tid än normalt för företagen att rekrytera. Företagens kapacitetsutnyttjande när det gäller personal är fortsatt högt. Tre av fyra företag anger att produktionen kan öka med högst 10 procent innan de behöver anställa fler. Antalet sysselsatta ökar kraftigt i år Sysselsättningen i Stockholms län har ökat under det senaste året. Första kvartalet 2011 var antalet sysselsatta drygt personer. Sysselsättningen bedöms öka med personer, motsvarande 3 procent, från fjärde kvartalet 2010 till fjärde kvartalet Mellan fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012 bedöms antalet sysselsatta öka med personer, motsvarande 1,6 procent. Arbetskraften fortsätter öka Under 2010 ökade länets befolkning med närmare två procent. Befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64) har ökat starkt i länet de senaste åren. De kommande åren väntas ökningen fortsätta, även om ökningstakten mattas av. Under 2010 var det fler som flyttade till länet än från det. Närmare 45 procent av dem som flyttade till länet under 2010 var utrikes födda. Arbetslösheten minskar Under första kvartalet 2011 var i genomsnitt personer inskrivna utan arbete. Det motsvarar 4,9 procent av befolkningen. Motsvarande nivå för riket var 6,7 procent. Från fjärde kvartalet 2010 till fjärde kvartalet 2011 bedöms antalet inskrivna personer utan arbete minska med cirka personer. Under året därpå stannar minskningen av och bedöms landa på ytterligare cirka personer. Fjärde kvartalet 2012 kommer därmed andelen inskrivna utan arbete vara 4,2 procent av befolkningen. Utmaningar på arbetsmarknaden Allt fler arbetsgivare upplever nu svårigheter att rekrytera rätt personal Allt fler med allt längre tid utan arbete. Av dem o..är en växande andel utrikes födda. o..saknar många gymnasieutbildning o..ökar antalet med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

4 2 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Positiv stämning bland företagen i Stockholms län Under 2010 var den globala återhämtningen god och den positiva utvecklingen väntas fortsätta, även om tillväxttakten växlar ned. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt det senaste året och konjunkturen i Stockholms län med den. Arbetsmarknaden i länet är het och företagens förväntningar är höga. Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på företagens varor och tjänster inom näringslivet i Stockholms län stärkts det senaste halvåret. Hälften av företagen inom det privata näringslivet uppger att efterfrågan ökat under de senaste sex månaderna. Det kommande året förutspår mer än hälften av företagen en ökande efterfrågan. Den positiva efterfrågeutvecklingen väntas också medföra en gynnsam sysselsättningsutveckling. Sysselsättningen i länet väntas öka med under Under 2012 avtar ökningstakten och sysselsättningen ökar med personer. Uppgången väntas bli bred och omfatta samtliga branscher inom det privata näringslivet. Offentlig sektor väntas bli något mer återhållsam. Diagram 1: Näringslivet totalt företagens förväntningar om efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Stockholms län jämfört med riket Stockholms län Riket H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (Nettotal). Fler lediga platser Det är ett starkt tryck på arbetsmarknaden nu. Hittills under 2011 har det anmälts lediga platser till Arbetsförmedlingen i Stockholms län. Det är nästan en tredjedel av alla lediga platser i hela landet och eller 45 procent fler än under motsvarande period Finansiell verksamhet och företagstjänster dominerar med nära hälften av de nya lediga platserna i länet. Men uppgången är bred och jämfört med förra året vid samma tid har det varit fler lediga platser i samtliga näringsgrenar. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser under perioden januari 1996 till april Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen

5 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 3 Fortsatt högt kapacitetsutnyttjande Företagens kapacitetsutnyttjande när det gäller personal är fortsatt högt. Det har inte skett några större förändringar sedan höstens undersökning. Detta indikerar att företagen utökat antalet anställda i ungefär samma utsträckning som efterfrågan på deras varor och tjänster ökat. Ungefär vart fjärde företag anger att de inte kan öka produktionen alls utan att rekrytera mer personal och två av fem företag uppger att produktionen kan öka med 1-10 procent. Detta innebär att två av tre företag kan öka produktionen med maximalt tio procent med befintlig personal. Denna andel har ökat något sedan i våras. Knappt ett av tio företag uppger att de kan öka sin produktion med mer än 30 procent med befintlig personalstyrka. Störst är kapacitetsutnyttjandet inom personalintensiva branscher. Till exempel uppgav hela 80 procent av de intervjuade företagen inom byggnadsverksamhet att de kan öka produktionen med max tio procent innan det blir aktuellt att rekrytera fler. Tabell 1: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel (i procent) av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent och så vidare. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Ett av fyra företag upplever brist på arbetskraft Andelen arbetsgivare som uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna har ökat sedan höstens undersökning. Nu uppger 27 procent av arbetsgivarna att det varit brist, jämfört med 22 procent i höstas. Andelsmässigt störst är bristen inom byggnadsverksamhet och inom offentliga tjänster. Det är också mycket stor brist på kvalificerad IT-personal, som efterfrågas inom många branscher. Inom byggnadsverksamheten är det främst nyckelroller såsom ingenjörer, arbetsledare och platschefer som det är svårt att få tag på. Arbetsgivarna har också vissa svårigheter att få tag på erfarna hantverkare. Inom offentliga verksamheter är det framför allt brist på förskollärare. Det är också brist på vissa specialister inom vården. Arbetskraftbristen ledde främst till att det tog längre tid än normalt för företagen att rekrytera, men många företag lyckades inte rekrytera alls. Den största konsekvensen av rekryteringsproblemen var att befintlig personal fick arbeta mer. Tabell 2: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 4 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Varslen fortsätter minska Antalet varsel mer än halverades under 2010 jämfört med nivåerna Under 2011 har minskningen fortsatt. Under januari till april 2011 varslades personer om uppsägning. Det är en minskning med drygt personer eller 26 procent jämfört med motsvarande period Det minskande antalet varsel är en tydlig signal om stigande sysselsättning. Alla lagda varsel verkställs inte. Under 2010 verkställdes närmare 70 procent av de varsel som lades under perioden januari till oktober inom sex månader. Alltså leder långtifrån alla varsel till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. Stark sysselsättningsökning 2011 Sysselsättningen i Stockholms län har ökat under det senaste året. Första kvartalet 2011 uppgick antalet sysselsatta enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) till personer. Antalet sysselsatta har därmed ökat med personer, motsvarande 2,6 procent jämfört med samma kvartal Efterfrågan på arbetskraft väntas fortsätta öka under 2011 och 2012, Tabell 3: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen År Antal varslade (t.o.m. april) 3246 men ökningstakten väntas minska under Sysselsättningen bedöms öka med personer, motsvarande 3 procent, från fjärde kvartalet 2010 till fjärde kvartalet Mellan fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012 bedöms ökningen uppgå till personer, motsvarande 1,6 procent. Näringsgrenar och yrken Under 2011 och 2012 väntas sysselsättningen fortsätta öka inom den privata sektorn. Under 2012 väntas dock en viss avmattning av ökningstakten. Byggnadsverksamheten är den bransch som väntas få starkast utveckling under Även industrin och de privata tjänsterna utvecklas positivt. Sysselsättningen inom offentliga tjänster väntas bli oförändrad under prognosperioden. Dock kan en viss ökning komma att ske inom utbildningsverksamheten och då främst hos de privata utförarna. Inom privata tjänster väntas branschen information och kommunikation öka mest, men även för övriga delbranscher väntas en positiv utveckling. Tabell 4: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden 1 Kvartal Kvartal Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Totalt Näringsgrensindelning enligt SNI För en redogörelse av näringsgrensindelningen, se bilaga 2

7 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 5 Industri I näringsgrenen industri ingår verksamheter som tillverkningsindustri, energi- och vattenförsörjning, mineralutvinning samt återvinning och avfallshantering. Av alla sysselsatta inom industrin i landet arbetade enligt AKU drygt tio procent i Stockholms län under första kvartalet Det motsvarar närmare sex procent av länets totala sysselsättning. Diagram 3: Industri förväntningar om efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Stockholms län jämfört med riket Stockholms län Riket H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning. (Nettotal) Utvecklingen inom branschen har varit stark det senaste halvåret och den positiva trenden väntas fortsätta. Länets industriföretagare är positiva om utvecklingen för det kommande året. Hälften av arbetsgivarna väntar sig en ökande efterfrågan de kommande sex månaderna och 60 procent av dem tror på ökande efterfrågan de kommande sex till tolv månaderna. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin har ökat sedan i höstas. Nu uppger 45 procent av arbetsgivarna att de kan öka produktionen med max fem procent innan de behöver anställa mer personal. I höstas var motsvarande andel 36 procent. Andelen arbetsgivare som har upplevt brist på arbetskraft har också ökat och mer än var fjärde säger sig nu ha upplevt brist de senaste sex månaderna. I höstas uppgav ungefär var femte arbetsgivare att de upplevt brist på arbetskraft. Det är främst personer med högre utbildning som efterfrågas, arbetsgivarna söker i första hand efter olika typer av ingenjörer och civilingenjörer. För tillverkningsindustrin i Stockholms län är exporten betydelsefull eftersom de främsta branscherna, telekom- och läkemedelsindustrin, är exportinriktade. Osäkerhet om den fortsatta ekonomiska utvecklingen i många länder kan komma att verka dämpande på den svenska exporttillväxten. För de exportländer som Sverige främst exporterar till ser läget ändå fortsatt positivt ut. Sysselsättningen inom industrin i länet väntas öka under 2011, därefter väntas ökningstakten mattas av något under 2012.

8 6 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Byggnadsverksamhet Näringsgrenen omfattar nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och reparationer. Såväl anläggnings- som byggnadsarbete räknas hit. Av alla sysselsatta inom byggverksamhet i landet arbetade enligt AKU drygt 20 procent i Stockholms län under första kvartalet Det motsvarar drygt fem procent av länets totala sysselsättning. Diagram 4: Byggnadsverksamhet förväntningar om efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Stockholms län jämfört med riket Stockholms län Riket H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (Nettotal). Byggverksamheten i länet går starkt framåt var ett starkt år och de positiva förväntningarna fortsätter framöver. Drygt hälften av arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens undersökning uppger att efterfrågan på deras tjänster ökat de senaste sex månaderna. För det kommande halvåret är förväntningarna rekordhöga. Ingen av arbetsgivarna förväntar sig att efterfrågan ska minska och 70 procent väntar sig en ökande efterfrågan. Den positiva utvecklingen drivs främst av bostadsbyggandet, som har kommit igång ordentligt. Bostadsbyggandet ökade kraftigt under 2010 och Boverket bedömer att antalet påbörjade bostäder uppgick till 8 700, vilket motsvarar en ökning med ungefär 45 procent jämfört med Bostadsbyggandet väntas fortsätta öka under 2011 för att därefter mattas av något under Flera stora bygg- och anläggningsprojekt pågår i länet. Under 2010 påbörjades bygget av Nya Karolinska Solna som väntas stå klart Det pågående byggandet av Norra länken fortsätter och den väntas stå klar Arbetet med Citybanan påbörjades under 2009 och väntas pågå fram till Dessutom pågår arbetet med både Swedbank Arena och Stockholmsarenan för fullt och de väntas stå färdiga under 2012 respektive Förlängningen av Tvärbanan till Solna väntas tas i trafik under Kapacitetsutnyttjandet är högt inom byggverksamheten. Mer än var tredje arbetsgivare uppger att de inte kan öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Lika många arbetsgivare anger att de upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Bristen gäller för många yrkeskategorier, men mest framträdande är bristen på vissa nyckelroller, såsom ingenjörer, platschefer och arbetsledare, som kan vara svåra att få tag på. Det råder också brist inom vissa mindre yrken, där bristen är liten mätt i antal personer, men ändå kan bli kännbar för företagen. Sysselsättningen inom byggverksamheten bedöms öka starkt under Den positiva utvecklingen väntas fortsätta under 2012, men då i något lugnare takt.

9 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 7 Privata tjänster Näringsgrenen privata tjänster omfattar i sin tur näringsgrenarna transport, handel, hotell och restaurang, information och kommunikation, personliga och kulturella tjänster samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Sammanlagt arbetade närmare 60 procent av länets totala antal sysselsatta i näringsgrenen, enligt AKU första kvartalet Det motsvarar 31 procent av alla sysselsatta inom privata tjänster i riket. Diagram 5: Privata tjänster förväntningar om efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Stockholms län jämfört med riket 60 Stockholms län Riket H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (Nettotal). Transportbranschen ökar Branschen transport inkluderar passagerar- och godstransporter i alla trafikslag, post- och budverksamhet samt drift av terminal, lager och godshantering. Sysselsättningen utgör knappt 5 procent av totala antalet sysselsatta i länet, motsvarande drygt 20 procent av alla som jobbar inom branschen i hela landet. Branschen är mycket konjunkturberoende och påverkas av läget i såväl byggoch industri som av styrkan i privat konsumtion. Våren 2011 har varit ovanligt stark i Stockholms län i synnerhet för transporter på land. En stor del av den svenska exporten transporteras via Arlanda, som också är Sveriges största flygplats. Under inledningen av 2011 har efterfrågan på flygresor fortsatt öka. Under första kvartalet 2011 minskade antalet passagerare från Bromma Flygplats med åtta procent samtidigt som antalet passagerare från Arlanda ökade med åtta procent jämfört med samma period i fjol. Stockholms Hamnar redovisar också en fortsatt positiv utveckling i början på året. Magasinering och stöd tjänster till transport är den del av näringsgrenen som ger något svagare tecken. Totalt i näringsgrenen fortsätter både efterfrågan och sysselsättning att öka det närmaste året, om än i dämpad takt. Distributionsförare är ett av de hetare yrkena i branschen just nu. Bland annat därför att det samtidigt med uppgången pågår en betydande generationsväxling. Handeln tror på fortsatt stark utveckling Handelsbranschen inkluderar detalj- och, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon. I näringsgrenen arbetar 13 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Vårens intervjuundersökning visar att handeln i Stockholms län inte hade samma försvagning i efterfrågan under vintern som övriga landet. Även om förväntningarna på ett års sikt är något mer dämpade än i höstas finns en fortsatt stark tro på att efterfrågan ökar även under det kommande året. I synnerhet gäller det inom partihandeln. Fast det är inte självklart att den ökade efterfrågan kommer att leda till lika hög sysselsättningsökning eftersom det är vanligt med deltid i branschen, 25 procent av de sysselsatta arbetar mindre än 35 timmar i veckan enligt AKU första kvartalet 2011.

10 8 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Hotell och restaurangbranschen positiv I branschen hotell och restaurang finns hotellverksamhet och annan form av tillfälligt logi, restaurang-, catering- och barverksamhet. Stockholms höga representation av multinationella företag och centrala betydelse för internationellt knutna branscher har gynnat hotell och restaurang under många år. Utvecklingen av efterfrågan i besöksnäringen har varit gynnsam de senaste åren och bedöms fortsätta öka. Samtidigt ökar även utbudet av hotellrum i takt med att många nya hotell etableras. Den positiva utvecklingen inom besöksnäringen ger även effekter på restaurangerna. Antalet restauranger i länet, men också restaurangernas lönsamhet, har ökat stadigt de senaste åren. Det är vanligt med deltidsarbete, så ökad efterfrågan behöver inte leda till mer sysselsättning. Fast företagen i vårens undersökning bedömer ändå att sysselsättningen kommer att fortsätta öka även 2011 och Information och kommunikation länets starkaste bransch Information och kommunikation innefattar telekommunikation, dataprogrammering och datakonsultverksamhet, informationstjänster, förlagsverksamhet samt film- och TV-programverksamhet. Näringsgrenen växer stadigt om än inte i en så hög takt som förväntat. Första kvartalet 2011 arbetade 8 procent av länets sysselsatta inom området. Det är fler än i både byggbranschen och industrin. De utgör dessutom nära hälften (44 procent) av alla som arbetar i näringsgrenen i riket. I Stockholm finns ett av Europas största kluster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Flertalet av de stora IKT-företagen har valt att förlägga sina skandinaviska huvudkontor till Stockholmsregionen och koncentrationen av internationella företag skapar goda förutsättningar för nya företag att etablera sig i länet. I vårens intervjuer med arbetsgivare har en stark majoritet haft en ökande efterfrågan på sina tjänster det senaste halvåret. Ännu fler tror på ytterligare ökningar under det kommande året och då har andelen ändå minskat något sedan våren Det är framför allt dataprogrammering och datakonsultverksamhet som växer kraftigt. Inom branschen finns fortfarande förhoppningar om att kraftigt öka sysselsättningen. Det är snarare svårigheter med att få tag på rätt kompetens än bristande efterfrågan som hindrar uppgången. 46 procent av de tillfrågade företagen uppger att de haft svårigheter att rekrytera. Av dem uppger en tredjedel att rekryteringsproblemen resulterat i att de fått tacka nej till order. Bristsituationen är ännu inte lika allvarlig som under 2007, men det är tydligt att det är den bransch i länet som har störst rekryteringssvårigheter. Finansiell verksamhet och företagstjänster sysselsätter flest i länet Inom näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster finns finans-, och försäkringsverksamhet, företagstjänster såsom fastighets- och uthyrningsverksamhet samt service inom bland annat ekonomi, teknik och juridik. Till det senare hör även verksamhet vid huvudkontor. I Stockholm finns nordiska eller nordeuropeiska huvudkontor till många internationella finansiella koncerner och dessutom har många stora industriföretag sina huvudkontor i länet. Under första kvartalet 2011 sysselsatte näringsgrenen 24 procent av samtliga sysselsatta i länet, det gör det till en viktig del av det privata näringslivet i Stockholms län. Branschen klarade sig förhållandevis väl genom krisen och enligt denna intervjuundersökning tror många företag på en ökad efterfrågan både 2011 och När konjunkturuppgången nu börjar komma in i en mognare fas väntas privata tjänster driva tillväxten igen. Vi bedömer att en betydande del av den tillväxten kommer att ske inom finansiell verksamhet och företagstjänster i Stockholms län. Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör kultur, nöjen, intresseorganisationer, skönhetsvård och sport. Under första kvartalet fanns 6 procent av samtliga sysselsatta i länet inom denna bransch. Efterfrågan i branschen har följt med övriga branscher upp under 2010 och början av Liksom handeln påverkas denna bransch starkt av hushållens konsumtion. I konjunkturinstitutets senaste barometer finns fortfarande en stark optimism hos hushållen över hur deras och Sveriges ekonomi ser ut närmsta året. Sysselsättningen bedöms sammantaget fortsätta öka något under både 2011 och 2012.

11 Jord- och skogsbruk I näringsgrenen jord- och skogsbruk ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Näringsgrenen är liten i Stockholms län, mindre än en procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom jord- och skogsbruk. Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 9 Efterfrågeläget har förbättrats och mer än hälften av arbetsgivarna uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt positiva. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Offentliga tjänster Offentlig verksamhet innefattar offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Det gäller då såväl privat som offentligt utförd verksamhet. Enligt AKU var knappt 30 procent av samtliga sysselsatta i länet sysselsatta inom offentlig verksamhet under första kvartalet Det motsvarar 45 procent av samtliga sysselsatta inom offentliga tjänster i riket. Stockholms län består av 26 kommuner varav den största, Stockholms stad, omfattar närmare hälften av den totala kommunala verksamheten i länet. Stockholms läns landsting (SLL) och Stockholms Stad är två av Sveriges största arbetsgivare. Diagram 6: Offentligt utförda verksamheter förväntningar om efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Stockholms län jämfört med riket Stockholms län Riket H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (Nettotal). Stark ekonomi i kommuner och landsting Landets kommuner och landsting redovisade goda resultat under Statligt konjunkturstöd och större skatteintäkter än väntat är de främsta orsakerna till överskotten. Från 2011 och framåt försämras förutsättningarna något, främst eftersom det statliga konjunkturstödet avvecklas under 2011 och Intäkterna väntas då bara öka marginellt, trots att skatteunderlaget ökar. Såväl kommuner som landsting väntas uppvisa överskott, om än inte lika stora som under 2010, även under 2011 och Privat och offentlig huvudman Offentlig verksamhet finansieras med offentliga medel, men själva utförandet av tjänsten kan ske i privat eller offentlig regi. En stor andel av de tjänster som finansieras av kommuner och landsting erbjuds i konkurrensutsatt verksamhet med många privata utförare. Det är stor skillnad på utvecklingen för offentligt och privat utförda tjänster i Stockholms län. En del av nedgången inom de offentligt utförda tjänsterna beror på att verksamhet övergått i privat regi. Grupperna är inte helt jämförbara eftersom privata företag kan bedriva vårdoch utbildningsverksamhet som inte finansieras med offentliga medel. De privata utförarna tenderar också att vara mer optimistiska i sina bedömningar än de offentliga.

12 10 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Utbildning och forskning Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på efterfrågan på personal inom barnomsorgen och utbildningssektorn. De senaste årens babyboom har inneburit ett ökat behov av personal inom förskolan. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger drygt hälften av länets kommuner att de upplevt brist på arbetskraft inom barnomsorgen och bristen gäller nästan bara förskollärare. Under de gångna åren med små årskullar i grundskolan uppstod aldrig den övertalighet som befarades. Nu har antalet elever i grundskoleålder passerat sin lägsta punkt och har börjat öka igen. Efterfrågan väntas öka framöver, men inte nämnvärt under prognosperioden. Den demografiska utvecklingen med ett minskande antal elever inom gymnasieskolan i kombination med den ökande konkurrensen från friskolor befaras skapa övertalighet inom ett antal kommuner i länet. Det är stor skillnad mellan de offentliga och de privata utförarna när det gäller efterfrågeläget inom utbildningsverksamheten. Mer än hälften av kommunerna väntar sig en sammantaget oförändrad efterfrågan på utbildningsverksamhet det kommande året. Bland de privata utförarna väntar sig drygt hälften en ökande efterfrågan det kommande halvåret och mer än 40 procent bedömer att efterfrågan fortsätter öka på ett års sikt. Vård och omsorg Behovet av personal inom vården är alltid stort, det sker många ersättningsrekryteringar som en följd av naturlig personalomsättning och pensionsavgångar. SLL uppger att det i princip råder balans mellan tillgång och efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården. Det är dock brist på vissa specialister, t.ex. läkare inom anestesi, allmänmedicin, psykiatri och ögon, sjuksköterskor inom psykiatri och barnsjuksköterskor samt erfarna tandläkare. Stockholms stad bedömer att tjänsteproduktionen inom vård och omsorg minskar det närmaste året. Förklaringen är främst att verksamheterna inom äldre- och handikappomsorgen är konkurrensutsatta. Även om utvecklingen av antalet verksamheter som övergår i privat regi avstannat, väntas nedgången fortsätta framöver. Det finns en viss övertalighet inom vård och omsorg i Stockholms stad, främst för vårdbiträden och undersköterskor. I de flesta av länets övriga kommuner väntas tjänsteproduktionen i stort sett bli oförändrad efter en minskning det senaste halvåret. De privata utförarna inom vård- och omsorg är betydligt mer positiva än de offentliga. De tror på en ökning av antalet anställda under både 2011 och 2012, till skillnad från kommunerna, som tror på en minskning. Den minskning som sker inom kommunerna kompenseras därmed, åtminstone till viss del, av en ökning hos de privata utförarna. Tillgången på vård- och omsorgspersonal i kommunerna är god. Endast ett fåtal kommuner har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Beställarkompetens blir allt viktigare för kommunerna i takt med att konkurrensutsättningen ökar. Närmare en tredjedel av de privata vård- och omsorgsföretagen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret och då främst på specialistutbildade läkare och sjuksköterskor. Offentlig administration Inom SLL pågår ett arbete för att effektivisera administrationen. Det finns viss brist på strategiska kompetenser såsom erfarna förvaltare och projektledare. Antalet anställda inom SLL:s trafikverksamhet, som organiserar och beställer kollektivtrafiken, minskade med en fjärdedel under Samtidigt ökade antalet anställda inom fastighetsverksamhet och övrig verksamhet något. Inom Stockholms stads administrativa verksamhet är det viss övertalighet som en följd av rationaliseringar. Hos länets kommuner finns en viss brist på personal och då främst erfaren teknisk personal som civilingenjörer inom samhällsplanering, landskapsarkitekter, trafikingenjörer och trafikplanerare. Enligt Arbetsgivarverket väntas personalomsättning och övertidsuttag bli oförändrat i en majoritet av de statliga myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. Inför 2011 väntade sig drygt en av tre myndigheter ett ökat antal årsarbetare, samtidigt som hälften väntade sig ett oförändrat antal årsarbetare. Arbetskraftsbristen har ökat och det råder bland annat brist på kvalificerad ITpersonal.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 11 Arbetskraften fortsätter öka Arbetskraften definieras här som antalet sysselsatta plus summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Utbudet av arbetskraft påverkas främst av befolknings- och sysselsättningsutveckling men också av antalet studerande, pensionsavgångar samt befolkningens ohälsa. Antalet personer i arbetskraften i länet ökade med 16 procent eller personer mellan åren 1995 och 2010 enligt Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen. Länets arbetskraft har därmed ökat kraftigt de senaste åren. Under de kommande åren väntas arbetskraften att fortsätta öka, men i en lugnare takt. Befolkningen i yrkesverksam ålder fortsätter att öka Under 2010 ökade länets befolkning med närmare två procent, men ökningstakten verkar vara på väg att mattas av. Enligt Regionplanekontorets prognos väntas befolkningen i Stockholms län öka med i genomsnitt lite mer än personer per år fram till år Även under 2010 var det fler som flyttade till länet än från det. Närmare 45 procent av dem som flyttade till länet under 2010 var utrikes födda. Antalet personer i arbetsför ålder i länet väntas fortsätta öka, om än i något avtagande takt. Samtidigt ökar antalet personer som är 65 år eller äldre i snabbare takt än befolkningen som helhet. Stor pendling till och från länet Inpendlingen till länet minskade något under 2009 efter tidigare års ökningar. Under 2009 pendlade personer boende utanför Stockholms län till en arbetsplats i länet. Det innebär en minskning med drygt personer jämfört med året innan. Under 2009 pendlade personer boende i Stockholms län till en arbetsplats i ett annat län, vilket innebär att det inte skett någon större förändring jämfört med året innan. Merparten av dem som bor i länet arbetar även här, personer år Fortsatt många högskolestudenter Antalet personer i studier påverkar arbetskraftsutbudet. Antalet helårsstudenter vid länets största universitet och högskolor ökade under 2010 med drygt fem procent, motsvarande närmare studenter. I Stockholms län finns 21 högskolor och universitet. Antalet sökande till länets universitet och högskolor har ökat de senaste åren. Under 2009 ökade antalet högskolestuderande i länet med hela tio procent efter måttliga ökningar de föregående åren. Antalet sökande till höstterminens kurser 2010 ökade något jämfört med 2009 samtidigt som antalet antagna minskade något. Antalet studenter är alltså fortfarande på en hög nivå. Antalet studerande på Komvux i länet ökade också kraftigt till närmare personer under 2009 efter tidigare års minskningar. Minskat antal personer med sjukersättning Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Stockholms län har sedan 2005 haft det lägsta ohälsotalet i Sverige. Ohälsotalet uppgick i februari 2011 till 24,3. Motsvarande för landet som helhet var 29,1. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat de senaste åren och Försäkringskassans bedömning är att minskningen kommer att fortsätta de kommande åren. Den nya sjukförsäkringslagen, som infördes i början av 2010, gjorde att utflödet från sjukförsäkringen till arbetskraften var stort under året. Under 2011 väntas utflödet bli drygt hälften så stort som under 2010.

14 12 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län Öppet arbetslösa och programdeltagare Situationen fram till kvartal fyra 2012 Arbetslösheten i Stockholms län sjunker nu stadigt när man mäter antalet inskrivna utan arbete på Arbetsförmedlingen, antingen som är öppet arbetslösa eller som deltagare i program. Under första kvartalet 2011 var i genomsnitt personer inskrivna utan arbete. Det motsvarar 4,9 procent av befolkningen. Tillsammans med Uppsala län är det landets lägsta. Motsvarande nivå för hela landet var 6,7 procent. Av dem var öppet arbetslösa och deltog i program med aktivitetsstöd. Totalt har antalet minskat med 1,6 procent jämfört med samma kvartal Rensat för normala svängningar under året nåddes toppen under senare delen av hösten Det är fortfarande en hög nivå och många kan ta de lediga jobb som nu kommer med konjunkturuppgången. Från januari till april 2011 har antalet arbetslösa minskat med personer. Det är betydligt starkare än den normala säsongseffekten och det är tydligt att konjunkturuppgången nu har börjat påverka arbetslösheten. Som vi skrivit tidigare i den här rapporten kommer sysselsättningen fortsätta att öka starkt det kommande året. Eftersom det fortfarande finns många inskrivna utan arbete som står relativt nära arbetsmarknaden innebär det också en fortsatt minskning av arbetslösheten. Minskningen bedöms fortsätta under hela prognosperioden. Särskilt under hösten 2011 kommer minskningen att vara stor. Från fjärde kvartalet 2010 till fjärde kvartalet 2011 bedöms arbetslösheten minska med cirka personer, eller tio procent. Under året därpå, mellan fjärde kvartalet 2011 och fjärde kvartalet 2012, bedöms minskningen stanna av och landa på sju procent, eller ytterligare cirka färre inskrivna utan arbete. Situationen i Stockholms län påverkas mycket av att arbetskraften fortsätter växa. Sysselsättningen kan öka utan att arbetslösheten går ner så länge det samtidigt kommer fler personer till arbetskraften i länet. Antingen därför att personer utanför arbetskraften i större utsträckning tar sig till arbetsmarknaden eller därför att länet attraherar personer att flytta till jobben. Även om ökningen av arbetskraften nu sker i något lugnare takt så är det fortfarande stora årskullar som kommer ut från gymnasiet och många som flyttar till länet. Det bidrar till att sysselsättningsandelen är hög och försörjningsbördan låg jämfört med andra län. Men det innebär också att inskrivna utan arbete tar en något mindre andel av sysselsättningsökningen jämfört med andra län. Genomsnittlig tid utan arbete ökar Av dem som var inskrivna utan arbete i slutet av april hade 40 procent varit arbetslösa i mindre än ett år och ytterligare 25 procent mellan ett och två år. Jämfört med hur det såg ut för ett år sedan är det tydligt att den genomsnittliga tiden i arbetslöshet nu börjar stiga. Andelen arbetslösa med lång inskrivningstid växer normalt i konjunkturuppgångar. Det är en följd av att antalet personer med kort tid i arbetslöshet sjunker snabbare än antalet personer med lång tid. Dels på grund av att inflödet till arbetslöshet minskar och dels på grund av att personer med kort tid i arbetslöshet ofta har lättare att hitta jobb. Det är ändå fortfarande en bit kvar till hur det såg ut under senaste högkonjunkturen, då 25 procent av de inskrivna utan arbete hade varit arbetslösa i mer än 3 år. Tabell 6: Öppet arbetslösa och programdeltagare fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och programdeltagare i åldern 16-64, procent. 1-2 år 2-3 år > 3år Tabell 5: Öppet arbetslösa och programdeltagare Öppet arbetslösa och programdeltagare 2010 kv Antal Diff. % 2011 kv , kv ,0% Källa: Arbetsförmedlingen Vår ,9% 15,3% 23,6% Vår ,3% 15,4% 25,5% Vår ,2% 14,5% 26,2% Vår ,4% 12,3% 21,4% Vår ,9% 12,4% 19,4% Vår ,5% 13,5% 21,9% Källa: Arbetsförmedlingen

15 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 13 Bland de 22 procent som varit arbetslösa mer än tre år finns en mindre andel som har varit utan arbete betydligt längre än så. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet blir därför högre än vad som framgår av tabellen. Det är också vanligt att personer går fram och tillbaka mellan arbetslöshet och tillfälliga arbeten. Räknat från första inskrivningstillfället var därför den genomsnittliga tiden som inskriven utan jobb dagar, eller knappt 3 år, rör dem som var arbetslösa i Stockholms län i slutet av april. Genomsnittet i riket var dagar, så situationen i Stockholm är förhållandevis ljus även om det är väldigt lång sammanlagd tid för många individer. Arbetslöshetens struktur Dynamisk arbetsmarknad ger spår i arbetslösheten Den starka arbetsmarknaden i Stockholms län påverkar både arbetslöshetens struktur och flödet till och från arbetslöshet. Det finns en förhållandevis hög rörlighet på arbetsmarknaden vilket både ger större konkurrens om attraktiva jobb och fler jobböppningar för nytillträdande på arbetsmarknaden. En följd av detta är att det är förhållandevis få programdeltagare i Stockholms län. Första kvartalet 2011 gällde det 1,75 procent av befolkningen. Det är drygt 1 procentenhet lägre än i riket som helhet. Andelen programdeltagare är låg även jämfört med Uppsala län som i övrigt har en lika låg andel inskrivna utan arbete som Stockholms län. I slutet av april var den genomsnittliga tiden som inskriven utan jobb dagar i Stockholms län. I genomsnitt 22 procent av den tiden hade spenderats i program med aktivitetsstöd. Det kan jämföras med 28 procent av den genomsnittliga tiden för riket och 26 procent i Uppsala län. Andelen inskriven tid som spenderats i program med aktivitetsstöd varierar mellan olika grupper. I stor utsträckning samvarierar det med genomsnittet för hur mycket ej inskriven tid som grupperna har, mätt från första inskrivningstillfället. Det vill säga grupper som tenderar att pendla mellan att söka jobb via Arbetsförmedlingen och att inte vara inskriven, de tenderar också att delta i program med aktivitetsstöd i mindre utsträckning. Med andra ord beror skillnaden jämfört med andra län antagligen på att det finns fler tillfälliga anställningar i Stockholms län. Undantaget är utomeuropeiskt födda. Jämfört med svenskfödda har de en längre genomsnittlig inskrivningstid, 1038 dagar jämfört med 1007 dagar, och en kortare genomsnittlig tid som ej inskriven, 642 jämfört med 857 dagar. Samtidigt har gruppen mindre andel tid i program med aktivitetsstöd, 20 procent jämfört med 23 procent. Istället deltar de i större utsträckning i nystartsjobb. Fler personer i särskilda insatser för funktionshindrade Antalet personer i arbete med stöd har ökat det senaste året och ökningen har skett inom särskilda insatser för funktionshindrade. Merparten av dem som har ett arbete med stöd är deltagare i Arbetsförmedlingens särskilda insatser för funktionshindrade 2. Under första kvartalet 2011 deltog närmare personer i sådana insatser, en ökning med drygt 500 personer jämfört med motsvarande kvartal Antalet personer inom övriga anställningsstöd 3 var däremot oförändrat första kvartalet 2011 jämfört med samma period Lönebidrag, Offentligt skyddat arbete, Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning. 3 Särskilt anställningsstöd och Instegsjobb

16 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 14 Diagram 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och programdeltagare med aktivitetsstöd. Andel av befolkningen i respektive grupp, procent. 13% 12% 11% Riket Länet ifjol Länet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Kvinnor Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Utrikesfödda Unga år Källa: Arbetsförmedlingen Strukturella skillnader i arbetslöshet Under 2010 ökade arbetslösheten i snabbare takt bland kvinnor än bland män, vilket jämnade ut den tidigare skillnaden mellan könen. Männens arbetslöshet nådde sin högsta punkt tidigare än kvinnornas. Första kvartalet 2011 var männens arbetslöshet något lägre än motsvarande period 2010, medan kvinnornas arbetslöshet var något högre. Mätt som andel av befolkningen under första kvartalet 2011 var det lika många män som kvinnor som var inskrivna utan arbete på Arbetsförmedlingen i länet, fem procent av respektive befolkningsgrupp. Eftergymnasial utbildning stärker möjligheterna på arbetsmarknaden. Från första kvartalet 2010 till första kvartalet 2011 har länets befolkning med eftergymnasial utbildning ökat med Under samma tid minskade antalet arbetslösa med eftergymnasial utbildning med 700 till personer. Andelen arbetslösa av befolkningsgruppen minskade därmed från 4,3 till 4,1 procent. För personer med gymnasial utbildning minskade samtidigt arbetslösheten från 5,0 till 4,7 procent. Om man bara ser till dem som är födda i Sverige har även andelen arbetslösa med förgymnasial utbildning sjunkit. Andelen utrikes födda arbetslösa i samma grupp har ändå ökat så kraftigt att den totala andelen arbetslösa av befolkningen med förgymnasial utbildning har ökat från 7,9 till 8,4 procent. Utrikes födda personer har generellt en svårare situation på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige. Länets utrikes födda befolkning har ökat med 3,9 procent under Antalet utrikes födda som är arbetslösa har samtidigt ökat med 6,1 procent från första kvartalet 2010 till första kvartalet Andelen arbetslösa av den utrikes födda befolkningen i länet har därmed ökat från 9,5 till 9,7 procent under samma tid. I förhållande till genomsnittet i hela landet (12,1 procent) är det förhållandevis bättre i Stockholms län för utrikes födda, men de utgör samtidigt drygt hälften av dem som är inskrivna utan arbete i länet. Även för utrikes födda finns en tydlig effekt av utbildning. Med reservation för att det inte alltid är lätt att verifiera så har 38 procent av den utrikes födda befolkningen i länet en eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten i den befolkningsgruppen sjönk med 0,1 procent under 2010 och var under första kvartalet i år 8,4 procent. Det förbättrade arbetsmarknadsläget har varit bra för ungdomarna. Första kvartalet 2011 var drygt ungdomar mellan år inskrivna på Arbetsförmedlingen, antingen som öppet arbetslösa eller programdeltagare. Det motsvarar en minskning med närmare sex procent jämfört med motsvarande period I åldersgruppen år har arbetslösheten istället ökat med dryga två procent vid en jämförelse mellan första kvartalet 2010 och första kvartalet 2011.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 15 Fortsatt svårt för personer med nedsatt arbetsförmåga Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, antingen som öppet arbetslösa eller programdeltagare, har fortsatt öka trots det förbättrade arbetsmarknadsläget. De har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen mot personer med full arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska stödinsatser blir därför mycket viktiga för möjligheten att få en varaktig sysselsättning. Under första kvartalet 2011 var en sjättedel av samtliga inskrivna utan arbete personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det motsvarar drygt personer, vilket är ett historiskt sett rekordhögt antal. Antalet inskrivna personer med funktionsnedsättning har därmed ökat med närmare 13 procent jämfört med första kvartalet Andelen funktionsnedsatta av de inskrivna utan arbete har ökat inom samtliga grupper det senaste året. Anmärkningsvärt för Stockholms län är att andelen unga funktionsnedsatta (18-24 år) är hög bland dem som är öppet arbetslösa eller programdeltagare, 9,3 procent första kvartalet Motsvarande andel i riket var 6,9 procent. Tabell 7: Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är öppet arbetslösa eller programdeltagare med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller programdeltagare med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv Kv Riket kv Totalt år 14,5% 16,6% 16,9% Kvinnor 16,0% 17,7% 18,4% Män 13,2% 15,6% 15,6% Unga år 7,2% 9,3% 6,9% Äldre år 22,1% 25,5% 25,8% Inrikes födda 16,8% 20,3% 19,1% Utrikes födda 12,0% 13,0% 12,4% Förgymnasial utbildning 19,1% 21,1% 21,3% Gymnasial utbildning 15,0% 17,8% 16,6% Eftergymnasial utbildning 10,3% 11,6% 12,0% Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 8: Sökande i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller programdeltagare med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv Kv Riket kv Totalt år 17,8% 22,1% 34,3% Kvinnor 17,0% 20,7% 32,9% Män 18,6% 23,4% 35,5% Unga år 33,0% 38,0% 60,0% Äldre år 28,0% 35,7% 41,0% Inrikes födda 18,9% 24,7% 38,8% Utrikes födda 16,6% 19,6% 25,0% Utomeuropeiskt födda 16,0% 18,6% 21,6% Förgymnasial utbildning 19,0% 22,8% 31,2% Gymnasial utbildning 21,2% 26,2% 41,7% Eftergymnasial utbildning 13,2% 17,1% 22,3% Källa: Arbetsförmedlingen Garantierna har många deltagare Av programmen med aktivitetsstöd är de båda garantierna, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar de största. Under första kvartalet 2011 deltog 22 procent av alla inskrivna utan arbete i någon av garantierna. Liksom programdeltagandet i allmänhet så är andelen betydligt lägre än motsvarande andel för riket. Störst är skillnaden i gruppen unga år. Under första kvartalet 2011 deltog i genomsnitt 60 procent av dem som var år och inskrivna utan arbete i riket i någon av garantierna, jämfört med Stockholms län där motsvarande andel var 38 procent. Ungdomar har inte samma akuta problem att hitta sysselsättning i Stockholms län som i övriga län. Det gör att fler hinner gå över i annan sysselsättning innan det blir aktuellt att delta i jobbgarantin för ungdomar. Men 38 procent är trots allt en hög andel och liksom för övriga grupper har andelen av de inskrivna utan arbete som deltar i någon av garantierna ökat kraftigt jämfört med första kvartalet De största andelsökningarna finns i de grupper som haft störst minskning av antalet öppet arbetslösa.