rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Strandängens Montessoriförskola 28 maj 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Strandängens Montessorförskola 28 maj 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :28: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. N har verklgen lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet att vlja att delta och utforska Er rapport är jättefn och det märks att n är engagerade pedagoger som strävar mot en hållbar utvecklng på er förskola. Men n hade nte behövt ha 7 mål, 5 hade räckt, så jag förstår att det har vart svårt att hnna med all dokumentaton. Som n skrev så tll nästa handlngsplan väljer n 3 utvecklngsområden och knyter varje område tll ett tema. (det kan vara samma tema för alla eller olka- det avgör n). N är nog alla vattenexperter på er förskola nu, bra jobbat! V ser fram mot ett fortsatt samarbete! Vänlgen/ Grön Flagg I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Smultronet Det har vart väldgt spännande för både barn och vuxna. Vatten är egentlgen enormt stort tema som kan bl hur stort som helst eller leva vdare.v tycker att det vart för många mål. Det tar td att dokumentera och följa upp. V har haft sju mål plus att v ska ha de andra temana från tdgare år gång. Förändrngen som Grön Flagg gjort med att ha tre mål framtden är välkommet. Det blr också frare och nte så styrt som med ett tema. Det är väldgt bra då kan v följa barnens tankar och uppslag frare. Ofta har målen nom tema Vatten gått n varandra och då hade det vart naturlgare att ha haft färre mål. Det blr väldgt bra med det nya och v ser fram emot att få fortsätta höst. Ängen Barnen har uppskattat målet med vatten särsklt när v har arbetat med vatten olka former, renngsverk mm. Fskarna har också vart väldgt uppskattade, och kulturmateralet när v personal var aktva. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har arbetat med målen samlngarna med bl.a. experment med vattenflaskor, vatten, snö och s samt att barnen har fått vattna våra frön och plantor. Lkaså empatsamlngar med drama, dockteater och sagor. Barnen har vart engagerade och kommt med olka tankar. Det har vart utvecklande och postvt. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Vattenresurser

3 Ttel Växter behöver vatten annars vssnar de. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Normer & Värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. /Lpfö 98/10 Konkreta mål V vll vsa att växter behöver vatten annars vssnar de, samt få en förståelse för att allt levande är beroende av vatten. Aktvteter för att uppnå målet Båda avdelnngarna kommer att expermentera med att vattna olka plantor och frön. D.v.s. vattna lka plantor på olka sätt. V använder oss av vattenkrassefrön. Dessa sätts på två olka fat, där den ena vattnas och den andra nte vattnas. Nästa termn får varje barn ha sn egen kruka med växt och sköta den. V kommer att dskutera vdare om vkten av vatten för allt levande. Status aug 2011: Barnen hjälper tll att vattna blommor och växter, men alla vet nte vad som händer om man nte vattnar dem. Barnen tar vattnet för gvet och nser nog nte vad som skulle hända om v nte hade vatten. Båda avdelnngarna kommer att expermentera med att vattna olka plantor och frön. D.v.s. vattna lka plantor på olka sätt. Mål 1: Smultronet ålder 1-3 år ht-11/vt-12 V använde oss av krassefrön. Barnen fck vara med och plantera krasse på bomull och sen vattna. Dessa sattes på två olka fat, där den ena vattnades och den andra nte. V följde upp 3 dagar senare och såg att det redan börjat växa men på den andra sdan hade nget skett. Barnen bara tttade utan att säga något. Efter några gånger samlngarna kommenterade de att vatten behövdes. Barnen har vattnat blommor på avdelnngen. Men blommorna vssnade krukorna och nget barn har sagt något om det. Hur gck v vdare? V fortsatte med 2 växter, fredskalla. Den ena vattnades och den ena ej. V hade fredkallorna framme på en bänk hallen. Barnen började uppmärksamma när växterna behövde vatten. ex: Flcka 2år och 10 månader säger: Den behöver vatten. Hon sprnger sen och hämtar vattenkannan och vattnar växten hallen. Tll påsk fck barnen själva så gräs varsn kruka och vattna. V fortsatte under termnen att prata med barnen om rent och smutsgt vatten. Rent vatten fnns kranen och det får man drcka och smutsgt vatten t.ex. lerpölen får man nte drcka. V behöver också vatten och djuren. Barnen kommenterar och säger det vd våra vattenpauser som v har under dagen då v har vatten för att se tll att barnen får sg tllräcklgt med vätska samt vd lunch. ht-12/vt-13 Alla barn har fått så solrosfrön varsn mjölkkartong. De har fått vattna sna egna växter på samlngarna vlket de vart väldgt ntresserade av. De har också vrgt vattnat sn och sna kamraters solrosplantor t.ex. när kamrater vart sjuka eller ledga. Med tden klarade nte plantorna sg pga för lte ljus. Då fck barnen sätta en ny omgång. De flesta har fått sätta frö två omgångar. När solrosplantorna vssnade efter ett tag gen började v med krassefrön som barnen vattnade samlngarna. Barnen vet att krassen behöver vatten. V har dokumenterat barnens kommentarer och upptäckter Grön Flagg-pärmen som lgger hallen väl synlg för alla både vuxna och barn. Under vårtermn-13 satte barnen paprkafrön och solrosfrön. De har vattnat sna och kamraters växter samlngen och nnan helgerna. De tar eget ntatv att vattna Fredskallan som står hallen. Flera av barnen uppmärksammar när fredskallan hallen behöver vatten för då hänger bladen ner och barnen kommenterar att de vll ha vatten. Några hämtar vatten vattenkannan. Några barn försöker resa på bladen genom att hålla dem uppåt. Andra exempel; en flcka på 1 år och 8 månader upptäcker att fredskallan som står på tttskåpet slokar. Hon går fram mot tttskåpet och säger; - Ttta bomma! Tar llla kannan som står bredvd fredskallan och sträcker den mot den vuxne som fnns närheten. Barnet får vatten kannan och vattnar. Hon tttar sedan på den vuxne och vll ha mer vatten och vattnar en gång tll. Barnen har också kommenterat och uppmärksammat att akvarefskarna äter vattnet, att fskarna bor vattnet och att v drcker vatten. Ängen 3-6 år ht-11/vt-12 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. / Lpfö -98/10 Konkreta mål: Alla barn skall bl erbjudna att få mata fskarna och där med få respekt och vsa omsorg för allt levande. Barnen skall få möjlghet att vara med och ordnngställa och upprätthålla fskarnas mljö. Barnen ska utveckla respekt för allt levande genom att få möjlghet att följa två olka plantor. V kommer även att köpa två lka plantor var av den ena vattnas och den andra nte. Resultat Alla barn har fått vara delaktga detta mål. V märker att de ser det som en självklarhet och en daglg rutn att vara med och upprätthålla fskarnas mljö. Detta mål har nte genomförts såsom planerat. Målet har dock uppnåtts hos de flesta barn då de har planterat frön som sedan glömts bort att vattna. Vdarearbete V vll gärna fortsätta med fskarna och deras lv akvaret under kommande läsår. Barnen verkar uppskatta detta och det är en trevlg detalj vårt klassrum. V har nte tagt ställnng tll fortsättnngen på detta mål nuläget. Planterng av fröer tllämpas dock barnens daglga verksamhet, vlket v ämnar fortsätta med. Ängen 3-6 år ht-12/vt-13 1:a målet. Barnen ska få förståelse för att allt levande är beroende av vatten. V köper n två lkadana plantor (fredskalla). Den ena vattnas och den andra nte. V vsar och nvolverar barnen en samlng och dokumenterar barnens funderngar och reflektoner. Här har v nte gjort målet. V har tagt bort alla växter nomhus pga. allerg. V får fundera ut hur v kan genomföra detta mål nu. Vattnngen kan ske utomhus. V arbetar med vårt materal De tre elementen. Där blr barnen medvetna om att alla är beroende av vatten. Barnen kan själva lägga ut blder under rätt element. Barnen har också vart delaktga akvaret och även där sett hur vktgt det är med vattnet. Fskarna och mljön akvaret är beroende av vattnet för att kunna leva. Barnen har upptäckt att det fnns massor av vatten vår omgvnng och de jämför hur det ser ut på de olka platserna. En del barn har tagt med sg sn kunskap hem. En del föräldrar har samlat tex stenar och olka snäckor tll vårt akvarum som barnen tagt med sg ht. Barnen har fått vara med och koka föremålen nnan dessa får bl en ny del av akvaremljön och på så sätt fått kunskap om varför man måste koka dem nnan man lägger dem akvaret

4 b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Smultronet ålder 1-3 år ht-11/vt-12 samt ht-12/vt-13 Alla barn har vart delaktga. V har fått nya barn gruppen och därför har v fortsatt med att ha krassefrön som ger ett snabbt resultat hur det blr när fröna får vatten eller nte. Paprkaplantorna har vart spännande eftersom v får paprka tll lunch och tagt frön från paprka v ätt. Ängen Alla barn har fått vara delaktga detta mål. V märker att de ser det som en självklarhet och en daglg rutn att vara med och upprätthålla fskarnas mljö. Detta mål har nte genomförts såsom planerat. V fck ändra fokus tll akvaret då allerger gjorde att nga växter fck förekomma nne på avdelnngen. Målet har dock uppnåtts hos de flesta barn då de har planterat frön som sedan glömts bort att vattna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema

6 Ttel Vattenresurser V vll utveckla en kunskap om vattnets olka egenskaper och vsa och benämna olka begrepp såsom vatten, snö, regn, s, fruset, smält. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Lpfö...Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen. Smultronet ålder 1-3 år Mål 2 Lära sg begrepp såsom vatten, snö, regn Arbetssätt: V använder hnk och mjölkpaket som ska fnnas att expermentera med. Samla regn en hnk. Om de regnar ställer v ut hnken. Om det är snö fyller v hnken med snö och tar n den så det blr vatten. Sedan ställer v ut den så att det blr s. Smultronet ålder 1-3 år ht-11/-vt12 V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. V dokumenterar med bld och skrft. V jobbar med vatten naturlga stuatoner tex ute vd regn och nne när v tex har vattenlek v.38 Barnen utforskar på olka sätt, en del benämner vad det är hnken: det är vatten. V har också haft måtten ute som v samlat regn. De yngre barnen öser och häller vattnet hnken. Vd lunch kommenterar de ofta vatten sn kanna och stt glas. v.1 V har haft en hnk ute och samlat vatten vd några tllfällen under hösten. På avslappnngen har v lyssnat på vattenljud och barnen har sagt vd flera tllfällen, - det är vågor och det är vatten. Snön har nte kommt än så v fortsätter med målet nu efter nyår när snön kommer. v.4 En morgon var det s en hnk, barnen upptäckte att det "droppade" under sen och att det frust. Ett barn undrade vad det var för något hnken. V talade om att det var vatten som frust när det är kallt. v.7 V har ställt ordnng ett ltet tttskåp. V har två genomsknlga hnkar som v fyllt med snö och s och ställt n tttskåpet så att barnen har kunnat följa processen under dagen och sett snön och sen bl vatten. V13 V tog n snö hnkar och barnen fck se hur snön smälte. Smultronet ålder 1-3 år ht-12/vt-13 Spontana kommentarer från barn; 7/11 En pojke som tdgare under dagen matat fskarna berättar för en vuxen att fskarna äter vattnet. 8/11 Barnen stter vd borden matrummet. Det är dags för vår paus då v drcker vatten. Barnen säger att de har vatten kåsan och att de vll ha mer vatten. Vad är det som fnns akvaret som fskarna smmar? Kommentar: -Vatten! - Barnen får mata fskarna och då fnns det många samtalsämnen krng akvaret bl.a. att fskarna också behöver mat och att v får vara försktga så de nte blr skrämda. - Sånger och ramsor som nnehåller orden vatten och fskar. - V kommenterar var vatten fnns naturlga stuatoner som t.ex. vd olka vattenövnngar och lekar, vd lunch då barnen har kannor och glas eller handtvätt. - Barnen väljer själva vlken aktvtet de vll göra. Ofta väljer de då något som nnehåller vatten. Alla kan begreppet vatten. Barnen har också uppmärksammat att det droppar från taken när det har vart töväder. De betonar detta när det regnat för vnter har det regnat någon enstaka gång. Hur går v vdare? Fyra av to benämner snö spontant. Alla kan begreppet vatten. Tre av to säger båda begreppen mycket och lte naturlga stuatoner. V har samlat snö. Barnen fyllde en hnk med snö. Ord som användes av barnen var snö, kallt och smälter. Det var fullt med snö hnken. - Hur ska v få plats med mer snö? Förslag från barn: - Platta den. V tog n hnken och snön smälte och smälte. barn kommenterar: - Det blr vatten. V har haft en lång vnter och det har blvt många erfarenheter med snö, vatten och s och de flesta kan begreppen snö, vatten och s nu på vårtermnen. V har fyllt tomma mjölkpaket med vatten, en rolg sysselsättnng för barnen. De använde mått och tratt. När det var vnter ställde v ut mjölkpaketen och nästa dag tog v n och tttade vad som hänt. Nu under våren har v ställt förpacknngarna frysen. Kommentarer har vuxt under termnens gång. Det lät nget förpacknngen först, det var hårt och kallt. Nya begrepp har tllkommt. sen krasar, det skramlar förpacknngen, sen går sönder är genomsknlg, hal och skör. Den smälter, det droppar och det blr blött. Det var väldgt spännande. När v undersöker vad som är mjölkförpacknngar ropar barnen kör vad som fnns och är väldgt vrga att känna på sen och hålla den. De yngre uppmärksammar vad de äldre säger. Det är väldgt vktgt att ha en kontnutet för att barnen ska få erfara orden och få erfarenhet av begreppen. Ängen 3-6 år ht-11/vt-12 Lpfö...Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen. V vll utveckla en kunskap om vattnets olka egenskaper och vsa och benämna olka begrepp såsom vatten, snö, regn, s, fruset, smält. Resultat: Barnen har fått ta del av vattnets olka former genom bl.a. att frysa vatten en-lters mjölkkartonger, vlket uppskattades mycket. De har även tagt n s som fått smälta och på så sätt få ta del av vad som göms snö Ängen 3-6 år ht-12/vt-13 Vdarearbete: V ämnar fortsätta vårt arbete med temat Vatten på olka sätt, v vll dra nytta av vårt läge vd Vättern. Utveckla kunskap om vattnets olka egenskaper och vsa och benämna olka begrepp såsom vatten, snö, fruset, smält. V ska erbjuda barnen att få ta del av de vattenexperment som fnns vårt klassrum. Glöm ej dokumentera med foton samt ta tll vara på barnens reflektoner. V har samlat vatten olka pet-flaskor och tagt n på förskolan. Barnen har med glädje samlat vatten vår närmljö på olka utflykter. Flaskorna står nne klassrummet och de jämför gärna flaskorna med varandra. En del flaskor har renare vatten än andra, varför är det så? De samtalar om var de hämtat vattnet och delar erfarenheter med varandra.

7 På en samlng fck barnen se sägg som en pedagog presenterade. Dessa bestod av vatten som frusts ballonger så de såg ut som sägg. Barnen tyckte det var spännande och pedagogen frågade barnen vad de vsste om vatten. Barnen hade massor av härlga déer om vatten och de bestter en enorm kunskap om vatten och dess olka egenskaper. De var alla överens om att allt måste ha vatten för att leva. Just s har fascnerat barnen mycket under den senaste peroden och v arbetar aktvt med detta ntresse. Det är lätt att påvsa och ge barnen kunskap Barnen har upptäckt att det fnns massor av vatten vår omgvnng och de jämför hur det ser ut på de olka platserna. Vattnet fårhagen som brukar rnna där var en dag fruset när de kom dt och då fck de kunskapen om fruset vatten och om varför vatten fryser. V vuxna har aktvt arbetat med att ge barnen korrekta namn på olka volymer så som lter, mycket och ltet olka sammanhang. På samlngen presenterade en pedagog sägg gjort av vatten en ballong. V hällde salt på äggen och det började låta om dom. Sedan hällde v på karamellfärg och det blev jätte häftgt. Många tankar kom om dessa ägg och barnen tror att sfågeln är stor eftersom äggen är stora och att den bor där det är kallt och att den äter sbtar. V kan se att barnens lärande utvecklas då de blr medvetna och börjar reflektera och leta vatten vår omgvnng. Flaskorna som v samlat vatten står klassrummet och barnen dskuterar med varandra hur vattnet ser ut och vart v hämtade vattnet. Barnen berättar för varandra om varför vattnet ser olka ut. Kul att höra deras funderngar och tankar V pedagoger bdrar tll barnens lärande genom att göra barnen uppmärksamma på att vatten fnns överallt på olka platser. Att v lockar barnen så deras nyfkenhet väcks och lusten att leta vatten växer. Att v är lyhörda och fnns för att svara på barnens frågor och funderngar. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Smultronet ålder 1-3 år ht-11/vt-12 samt ht-12/vt-13 Alla barn har vart delaktga. V har fått nya barn gruppen och därför har v fortsatt med att ha samma övnngar och alla barnen har vart ntresserade. Ängen under alla aktvteter är barnen med och reflekterar och deras tankar. V pedagoger dskuterar deras tankar under planerngarna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema

9 Tema Ttel Vattenresurser Mål 3 V ska utveckla kunskap att mäta vatten och förstå nnebörden av volym och andra matematska begrepp såsom mycket, lte, lter, declter. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Aktvteter för att uppnå målet En hnk för 10 lter vatten och en 1-lters kanna och 1 dl mått med vatten. V är ute eller nne vd vattenbordet med övnngen. V kommer att utveckla vår expermenthylla på Ängen med olka vattenövnngar som v byter ut 1 gång månaden. V kommer att benämna olka volymer och mått för att öka barnens vokabulär. Olka mått och mjölkpaket ska fnnas att expermentera med. Status aug 2011: Några barn förstår begreppen mycket och lte, men behöver bl tryggare med att använda begreppen. Få barn vet hur mycket en lter är. Utvecklng & Lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng. /Lpfö 98/10 Smultronet ålder 1-3 år (Mål 2) Målet är att barnen ska lära sg att mäta mängden vatten och förstå nnebörden av mycket och lte. Arbetssätt: En hnk för 10 lter vatten och en 1-lters kanna och 1 dl mått med vatten. V är ute eller nne vd vattenbordet med övnngen. Olka mått och mjölkpaket ska fnnas att expermentera med. ht-11/vt-12 a)v.33 V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. v.34 Mått nköpta. V arbetar under veckan med ett barn taget och ser vad de gör, v dokumenterar med bld och skrft. v.38 Barnen utforskar på olka sätt, en del benämner vad det är : Det är vatten! Barnen utforskar genom att knacka med måtten på bordet, suger fast måttet munnen, drcker vattnet ut måttet. Några barn häller vatten med kannan och måttet. En del öser från kannan tll hnken och tllbaka. Ett barn har sagt att det är mycket vatten. v.1 V har haft vattenlek där måtten använts att hälla med. V har också haft måtten ute som samlat regn. Ett barn har nämnt begreppet declter en gång. Hur går v vdare: V jobbar på och mäter naturlga stuatoner tex ute vd regn och nne när v tex har vattenlek. V gör en tll genomgång nu början av det nya året. v.7 De flesta barnen har fått hälla med måtten. v.8 Alla barn har fått testa sg fram med måttet, hälla, ösa och upptäcka. v.25 De äldre barnen förstår begreppet lte/mycket och kan säga det. De räknar även antal mått när de häller vatten n hnken med dl-måttet. En del kan också förstå att när det är mycket dl-mått så blr det lte hnken när de häller över vattnet hnken. Ofta säger barnen att det är mycket kannan och då blr det mycket hnken också. Här är det flera perspektv och begrepp som kräver mycket att fundera på. De yngre barnen öser och häller vattnet hnken. Vd lunch kommenterar barnen ofta mycket/lte sn kanna och stt glas. V har två flaskor med olka mängd vatten och barnen kan peka på vlken flaska som det är lte respektve mycket. v.13 V tog n snö hnkar och barnen fck se hur snön smälte på så sett kan v också se att det blr olka mycket. Mål 2 och 3 har gått n varandra då det blr naturlgt att se mycket eller lte av vatten, snö, s etc. Smultronet ålder 1-3 år ht-12/vt-13 V benämner mycket/lte alla naturlga stuatoner samt övnngarna. Barnen säger mycket eller lte olka stuatoner när det gäller vatten, mjölk, snö, sand och mat. Barnen väljer själva vlken aktvtet de vll göra. Ofta väljer de då något som nnehåller vatten. Exempelvs ett barn hämtar vatten kanna tll bubbelövnng och kommenterar att det är mycket vatten kannan. Barnen säger ofta båda begreppen mycket och lte naturlga stuatoner. V ska köpa en omgång tll med övnngsmateral för att använda ute också. V har samlat snö. Barnen fyllde en hnk med snö. Ord som användes av barnen var snö, kallt och smälter. Det var fullt med snö hnken. - Hur ska v få plats med mer snö? Förslag från barn: - Platta den. De allra flesta kan mycket/lte. V har fyllt tomma mjölkpaket med vatten, en rolg sysselsättnng för barnen även här säger några barn mycket/lte. De använde mått och tratt. ht-11/vt-12 samt ht-12/vt-13 Avdelnng Ängen (ca 22 barn 3-6 år) Utvecklng & Lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng. /Lpfö -98/10 Konkreta mål: Alla barn skall erbjudas att få möjlgheten att arbeta med cylnderblocken för att utveckla sn förståelse för form, läge, rktnng, mängd, antal och ordnng. V ska utveckla kunskap att mäta vatten och förstå nnebörden av volym och andra matematska begrepp såsom mycket, lte, lter, declter. Nästntll alla barn har fått möjlghet att arbeta med Cylnderblocken och på så sätt tllskansat sg kunskap om dess olka form, lägen, storlek, tyngd, etc. Mätnngen av vatten var populär tll en början men har avtagt under termnens gång. V fortsätter med vårt arbete med att presentera Cylnderblocken för alla barn och vdareutveckla arbetet med dessa. Innebörden av volym, mätnng etc. ska v vdareutveckla och ge mer utrymme under nästa termn. På så sätt hoppas v locka fler barn tll detta område. V ämnar fortsätta vårt arbete med temat Vatten på olka sätt, v vll dra nytta av vårt läge vd Vättern. Här har barnen fått hälla och mäta vatten med hjälp av olka föremål. Barnen har fått kunskapen om volymen lter. Hur mycket rymmer ett mjölkpaket och att det rymmer en lter har vart spännande för barnen. En del barn har tagt med sg sn kunskap hem och berättar hemma om olka volymer hemma tex att mjölpaketet rymmer 1 lter. V vuxna har aktvt arbetat med att ge barnen korrekta namn på olka volymer så som lter, mycket och ltet olka sammanhang.

10 Vd måltderna märker v nu mer ofta av att barnen reflekterar över mängden mjölk/vatten det fnns kannan eller glaset. Barnen är uppmärksamma på lter och samtalar gärna med varandra om övnngen som fnns klassrummet. Vd samtal med föräldrar framkommer också att en del barn anammat denna kunskap hemma vd matbordet. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Genom att v vuxna presenterar övnngar och v reflekterar naturlga stuatoner med barnen. på planerngarna dskuterar v pedagoger. Barnen kommer med tankar spontant och på det sättet blr fler barn engagerade. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

11 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

12 Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Mål 4 (Mål 6): Barn och vuxna ska lära sg vara rädda om vårt vatten. Smultronet ålder 1-3 år ht-11/vt-12 Aktvtet för att uppnå mål: Smultronet vad får man slänga toaletten och vad får man nte. Status aug 2011: Det händer att barnen på Smultronet slänger fel saker toaletten. ht-11/vt-12 Utvärderng: V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. v.38 vssa barn slänger pappershanddukar toaletten och v kommenterar att pappershanddukar får man slänga soptunnan och toapapper toaletten. V fortsätter kommentera. v.1 Under hösten har barnen lagt mycket toaletten, v har pratat med de att saker fastnar och bara toalettpapper får spolas ner. En perod var det nästan daglgen och mot slutet av termnen nästan nget så det har blvt bättre. v.22 Alla 9 av 12 barn vet att man ska slänga pappershanddukar pedalhnken. Några barn har vsat och sagt: - nte där och pekat på toalettstolen. v.25 Alla barnen slänger pappershanddukarna pedalhnken. samt ht-12/vt-13 Alla barnen slänger pappershanddukarna pedalhnken. V vuxna är föreblder och vsar. För att utveckla målet lära sg vara rädda om vårt vatten vll v börja fltrera lortgt vatten. När v är ute tar v n snö och när snön har smält nne ser v antaglgen sand och grus. Barnen har uppmärksammat detta. De ser smältvattnet samt när v häller smältvattnet genom ett flter och ser vad som blr kvar. Barnen var ntresserade när v fltrerade vattnet. V höll tll ute och använde en tratt och tygbt.tll detta. Ofta kommenterar de att det är grus och sand vattnet. En dag hade v smältvatten nne en hnk och ett barn tog spontant hnken n tll avdelnngen och vattnade blommorna. Detta vatten var rent nget grus eller sand. Avdelnng Ängen (ca 22 barn 3-6 år) ht-12/vt-13 Mål 4: V ska lära oss att vara rädda om vårt vatten. V vll öka förståelsen för vkten av rent vatten. Arbetssätt: Här fokuserar v mer på hur männskor är behov av rent vatten. V utnyttjar vår kontakt med organsatonen All out Afrca ( Cecla och Sulumra) där v nvolverar och nformerar barnen om vkten av rent vatten. V arbetar med detta samband med samlngar, världsdelrummet, etc. De lägger ett pussel som handlar om varför man bör hålla vattnet rent. Vad händer om man smutsar ner vattnet? Vlka är det som blr drabbade då? Många frågor kan poppa upp när man arbetar med detta materal. Ur LPFÖ 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, soldartet och ansvar. Respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. En del barn som vart utomlands har berättat att de var tvungna att köpa vatten där för vattnet var så smutsgt så man nte kunde drcka det. Barnen har själva dskuterat detta en del och blvt lka förvånade över att det faktskt är så vssa länder men tur nog nte Sverge. ( november 2012) V har berättat för barnen om famljen Afrka som v får nformaton om faktskt vlken hjälp de har fått av oss. V har vart med barnen deras dskussoner då de pratat om vart de vart och att vattnet nte gck att drcka och bekräftat att det är så vssa delar av världen. Mål 5 (Mål 7): V ska ta tllvara på allt vatten och återanvända så mycket som möjlgt. Aktvtet för att uppnå målet V samlar regnvatten en regntunna och barnen vattnar och leker med det stället för att ta ur kranen. Status aug 2011: V har en regntunna, men vattnet används nte den utsträcknng v skulle vlja. V samlar vatten en regntunna och barnen vattnar och leker med det stället för att ta vatten ur kranen. Smultronet ålder 1-3 år ht-11/vt-12 Utvärderng: V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. v.38 Barnen är duktga på att hämta vatten tunnan men kranen stter för hårt så de får be en vuxen om hjälp eller ett äldre barn. V ska börja kommentera att v nte tar vatten ur kranen utan ur tunnan och sparar på vatten. 21/9 v observerade två barn som upptäckte hur vatten låter. Genom att höra vatten droppa på deras regnhuvor. v.1 Barnen har vattnat blommorna med vatten från regntunnan tllsammans med en pedagog. V har samlat vatten som droppat från taket. Barnen har hört att det droppat brunnen, de har hällt vatten brunnen och lyssnat hur det låter. v.13 Nu är våren här och v har börjat använda regntunna. v.23 Ny kran är monterad på regntunnan så nu kan även de små hämta vatten. Smultronet ålder 1-3 år samt ht-12/vt-13 Alla barn vet att det fnns vatten regntunnan. De säger tll om de vll ha hjälp. Målet är uppfyllt eftersom barnen vll ha vatten från tunnan och v nte tar kranvatten. Avdelnng Ängen (ca 22 barn 3-6 år) ht-12/vt-13 V ska ta tllvara på allt vatten och återanvända så mycket som möjlgt för att barnen ska få en förståelse för att vattnet är en resurs som v ska vara rädda om och värna om. V gjorde ntervju med barnen.

13 .Fråga 1. Vad är vatten? Fråga 2. Hur ser vatten ut? Fråga 3. Vart fnns vatten? Fråga 4. Vad kan man göra med vatten? Fråga 5. Varför behövs vatten? Fråga 6. Vlken färg har vatten? Svar v fck var: 1. Det är luft.. 5. Vatten behövs så man kan bada. -Vatten kan komma vågor. - Man måste drckas å man kan leva. -Vågor kommer upp på land och då kan man gå.. - Så blommorna växer. - Annars kan man nte åka båt. 2. Vatten är genomsknlgt. - Så det regnar tll tulpanerna. Det är blått. - Fskarna kan nte leva utan vatten och då kan man Det kan vara olka färger. Inte fska. Genomsknlgt. Hmlen, den är lka den fast utan moln. När hmlen är blå är vattnet blått. 6. Vattnets färg är genomsknlgt. Solen värmer vattnet. - Blått. Vatten kan också vara vtt. - Orange. - Rosa. 3. -I havet fnns vattnet. - Alla färger. Vattnet blr renare och renare och kommer vår kran. I en damm. I en flod. På en strand. Vatten är gjort av snö. 4. Man kan tvätta händerna med det. Leka med det. Smma. Göra geggamoja,. Göra mat, koka pasta och så. Koka potats. Dyka vattnet. Bygga sandslott. Åka vattenskdor. Och båt. Och kanot. Mål 6 : Barns Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. /Lpfö 98/10 Konkreta mål Att barnen får ha nflytande och bestämma vad det blr av målet. Smultronet ålder 1-3 år (Mål 3) ht-11/vt-12 V följer barnens upptäckarnstnkt och ser vad barnen vsar ntresse för. Arbetssätt V sätter fram en skål med vatten och observerar vad barnen gör och säger. V tar ett barn taget och sen fler barn. V har en stor genomsknlg skål som v fyller med vatten som v ställer skötrummet. Dokumentaton form av penna, papper och kamera. V sätter upp dokumentaton på måltavlan så att föräldrar kan se. V tllåter allt som nte kan gå sönder som t.ex. blötlägga böcker är nte ok. V kör 2 månader och följer barnen vad de säger. I november tllför v saker. V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. Utvärderng: v.34 v testar och ser vad som händer och tar ett barn taget. v.38 nästan alla barn har fått göra, v fortsätter nästa vecka med resterande. v.1 V har under hösten vsat övnngen skål med vatten genom att pedagogen frågat barnen vad det är och dokumenterat hur de har svarat och agerat. Något barn har sagt vatten, någon har sagt det droppar. Ett annat barn doppade sna händer vattnet och ett annat barn hämtade en leksaksbl som fck bada. Vatten låter; t.ex. droppar. V kommer att göra experment som droppar så alla får höra. V kommer testa vad som flyter och sjunker. V har börjat förbereda genom att plocka hop olka saker som flyter och sjunker en låda. Barnen gör gärna övnngen. De hämtar vatten en kanna från tvättstället och kan sätta gång med övnngen själva. Varje barn har fått testa ca 10 saker vad som flyter och sjunker en skål med vatten. V har flyttat n llla tttskåpet(akvarum) tll avdelnngen och hällt vatten, där har v lagt en av sakerna som sjunker och en som flyter. Barnen tttar ofta på ankan som flyter. Akvaret är ntressant att ttta på. Övnngen med skålen står framme så barnen kan göra den själva. De hämtar vatten en kanna tvättstället. Barnen gör övnngen själva. ht-12/vt-13 Barnen har lekt med olka vattenövnngar och ett barn tog sand från sandbordet och vlle blanda med vatten. V har börjat använda en hög genomsknklg vas och barnen får släppa ned en boll och en sten vattnet. På så sätt blr det ännu tydlgare med att flyta/sjunka. Barnen har vart ntresserade och skrattade. Några barn har börjat kommentera flyta. I expermentet flyta/sjunka med skålen fnns två rektangulära svampar som flyter när de är torra. Ett barn började bygga torn och prova olka sdor på svamparna när de var vattenfyllda. Svamparna var då som klossar. Hur går v vdare? V fortsätter med övnngarna och någon på fxardagen sätter upp plaströr olka höjd och formatoner utomhus för sand och vatten. Tyvärr har v nte fått tag på plaströr men ute har föräldrarna satt upp hängrännor så barnen kan hälla vatten där fnns möjlghet tll experment. V har arbetat med flyta/sjunka sporadskt med befntlg övnng. V har också en ny vattenbana med möjlghet tll att expermentera. Ibland har

14 alla vattenövnngar vart gång och barnen har expermenterat. Ängen Barnen har bl.a arbetat med experment som berör flyta och sjunka. Där ser de tydlgt vlka föremål som flyter och som sjunker. Mål 7: Smultronet ålder 1-3 år (Mål 5) (Utvecklng och lärande) Montessor Utveckla sn skapande förmåga med vatten Konkreta mål Barnen ska lära ordet vatten, ngen färg dvs. genomsknlgt. Vattensånger Arbetssätt V ska utveckla fler skapandeövnngar som har med vatten att göra Vatten och färg Vatten och ljud Vatten och ljus Vatten och rörelser Vatten och drama Vattenlek V sjunger olka vattensånger. V observerar varje barn vad de kan v 35 och v 50 samt v 25. ht-11/vt-12 Utvärderng: V kollar vad barnen kan nnan v börjar arbeta med målet. V har lekt med vatten ute t.ex. vattenbanan och blandat vatten och sand. V kan börja lyssna på vatten under avslappnngen. V gör en ny övnng, varmt och kallt. V har två pet-flaskor, en med kallt vatten och en med varmt. V börjar med att ntroducera och vsa barnen samlng och sen ha på en brcka så barnen själva kan känna. Vdareutvecklng av övnngen att ha två varma och två kalla att para hop. Koppla hop flaskor så att det blr droppeffekt och vrvel, lavalampseffekt. Under hösten sjöng v drpp, dropp och Petronella. T.ex. ett barn upptäckte att det låter kul när vattnet droppade på hennes sydväst, hon nsprerade andra barn att testa. De skrattade och hade kul. Detta upprepades av många barn, både från Smultronet och Ängen, varje gång det regnat. V har också haft vattenlek nne. V har haft avslappnng tll en cd-skva där det vart ljud av vågor och vattenskvalp. V har gjort ordnng 2 flaskor, en med varmt vatten med röd kort och en med kallt vatten och blå kork. När v vsade flaskorna var det ett barn (2,6 år) som sa: - det är vatten. När v skckade runt den kalla flaskan sa samma barn: - Det är jättekallt. Ett annat barn (2,5) sa: - kallt. En klle på 1 år lämnade samlngen och sprang ut tll matrummet och hämtade ett glas. När jag skckade runt den varma flaskan sa ett barn: det är jättevarmt. Kllen som hämtade glaset sprang väg gen och hämtade en kanna. Ett barn skakade flaskan och försökte drcka ur flaskan. V har haft flaskorna samlngen. Barnen vll behålla flaskorna för sg själv. Med de yngre barnen har v frågat vlken flaska som är varm och vlken som är kall, de har fått peka och de flesta kunde peka på varm, resp kall flaska. V har uppmärksammat att några barn benämner vad som är varmt och kallt oftare än tgare, t.ex. varmt element, kall hand. I hallen har v fått upp en cd-spelare där v brukar ha på avslappnande ljud av vågor och vattenbrus under morgonen som möter barn och föräldrar. V har gjort övnngar med flaskor med vatten. Det är en flaska med lte vatten och en med mycket. Barnen kan slå på flaskorna med en pnne och då låter ljudet olka. V har också en flaska med vatten, olja och grön färg så det blr en effekt som en lavalampa. Det fnns även en flaska med vatten och paljetter. Reaktonen från barnen: de provade genast de olka flaskorna. De blev ntresserade av ljuden och spännande med de olka effekterna av färger. V har gjort ordnng ett ltet akvarum och ovanpå lgger en belysnng av LED-lampor som har dmmer med olka färger. Det droppar från vattenkranen. V har gjort en naturhörna för barnen aktvtetsrummet med skogsdjur och en matta med bld av skog, en å och spår av djuren. V har teater/drama med djuren där de går och drcker vatten ån. En sagobok som handlar om dessa djur har v också köpt. Barnen leker att djuren drcker vatten, att de sover och v sjunger om varje djur t.ex. björnen sover, räven raskar över sen, hoppe hare och ramsan en gelkott. samt ht-12/vt-13 Dee flesta barnen kan kallt och varmt nu har v börjat med ljummet. Drama: Ett barn ser tll att alla gosedjur får drcka vatten ån på naturmattan. Barnen undersöker flaskorna med olka färger. Någon vll veta vlka färger det är. V har köpt n kopplngar och kopplat samman två flaskor så det rnner vatten som ett tmglas. Vdare har v satt hop flaskor som tmglas där det vart vatten och färg. Att slå på flaskor med olka mycket vatten och få höra olka ljud. Alla flaskor ger barnen stmulans att upptäcka nya fenomen. Begrepp som rörelse vatten, ljud och färg. I slutet av vår termnen kan flera barn ljummet och skallt. övrgt: Andra saker som fascnerat barnen är magneter. Ett barn lekte med fskepussel där metspöet har en magnet och fskarna har en nt. Barnet, 2 år, provade magneten mot olka saker rummet och märkte då att den fastnade. Detta gck v vdare med och gjorde en övnng med en stor magnet och lock av olka storlekar. Barnen har också vart väldgt fascnerade av solkatter. V kommer att kombnera sol och vatten. Ängen 3-6 år ht-11/vt-12 Montessor V fokuserar på kulturdelen nom Montessorpedagogken för att bredda barnens förståelse för olka världsdelar, dess lkheter och olkheter. Även Montessors tankar om den Kosmska planen ska ntegreras den daglga verksamheten. Konkreta mål: 1. V ska erbjuda barnen möjlghet att få lära sg om en eller flera världsdelar. 2. V ska lära oss vara rädda om vårt vatten, eftersom v och allt levande är beroende av vatten. V vll öka förståelsen för vkten av rent vatten. Resultat: 1. V har arbetat med globerna och världskartan vårt Kulturrum. Även på samlngarna har barnen fått möjlghet att lära sg om olka kulturer, smaker, sånger, levnadssätt från de olka världsdelarna. V har även fått en egen faddergrupp Afrka. V har tagt tllvara på kunskaperna som fnns hos föräldrar från andra kulturer genom rytmer och musk samt kläder och föremål. 2. V har gjort ett renngsverk för att se hur vatten renas. V har lånat böcker från bokbussen som handlar om vatten och samtalat mycket om

15 vatten våra smågrupper på utflykterna. V har samlat vatten en regntunna och barnen vattnar och leker med det stället för att ta ur kranen. V pratar med barnen om varför v gör detta och varför det är vktgt. Vdarearbete: 1. Vårt mål kommande termn är att utöka kulturmateralet ännu mer för att locka och nsprera barnen. V fortsätter att jobba med världsdelarna och deras nnehåll. Även föräldrarnas kunskaper kommer v att vlja dra nytta av. 2. V vll gärna fortsätta vårt vatten-tema och htta nya nfallsvnklar då v har en outsnlg källa att ösa från nom detta område. Att utnyttja Vättern och dess vatten lgger vårt ntresse. Övrgt: Smultronet ålder 1-3 år: I vårt tdgare tema kretslopp har v samlat n och återanvänt plastpåsar för blöjor som ska kastas. Det är barn och föräldrar som hjälper oss att samla n påsarna. Varje famlj har en månad var som de sparar påsar tll oss stället för att kasta dem. På det sättet har v sparat 150 stycken plastpåsar på ett halvår. ht-11/vt-12 samt ht-12/vt-13 V var med på skräpplockarveckorna våren 2012 o Vt-13 fck v hop 8 stora sopsäckar och massa annat bråte. Från ett specalprojekt genom Vätterhem, ett kommunalt fastghetsbolag, har v fått ett mljöspel som är pedagogskt och vsar hur man ska sortera sopor och vara rädd om vattnet. I junmånad -12 har v satt potats trädgårdslandet. V kommer att göra det även år -13, En fortsättnng och av utvecklng av Tema Hälsa lvsstl och hälsa från tdgare år: * Arbetslaget har också deltagt två ggr Vårruset och även deltagt Tappa-tävlngen där v räknat steg och summerat klometrar. V gck tllsammans 88 ml. Under ht-11 och vt-12 bokförde några av oss antal klometrar då blen fck stå kvar hemma och v har promenerade, cyklade eller gck stavgång tll arbetet. Det resulterade att bensn för mnst 106 ml sparats. V har också bokfört våra tränngspass på frtden vlket sporrar tll mer regelbundna frskvårdsaktvteter. V är ju föreblder för barnen och de uppmärksammar hur v tar oss tll arbetet och frtdsntressen. V källsorterar våra contanrar på gården och slänger matavfall tll kommunens bogasanläggnng. V har vägt avfallet under två månader och fått ett genomsnttsvärde på ca 27 kg organskt avfall per vecka sntt då verksamheten är gång. Enlgt En soppåse som nnehåller 1 kg sorterat matavfall kan ge tllräcklgt med bogas för att drva en personbl upp tll 2 km. Då bdrar v med lte bränsle också stället för att slänga matavfallet soporna. V odlar ekologska potatsar, kryddväxter, ärtor, rabarber, blommor och har kompost för växter. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Vätterhems tdnng hade en artkel med foto om förskolan där barnen använder mljöspelet. V har också haft tpspromenad för barnen med frågor från temat. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vart nyfkna, samarbetat, gett nya perspektv och nfall tll hur v kunnat gå vdare arbetet. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Föräldrarna är mycket postva tll vårt arbete. de märker att barnen lärt sg mycket om vatten. Exempel att barnen vll vattna växter, kommenterar volym etc

16 b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V är en Montessorförskola och då ngår det pedagogken att knyta natur och mljö olka experment samt övnngar både nomhus och utomhus. Barn använder många snnen att få erfarenhet och utveckla sn nyfkenhet. Vdare har v läst och dskuterat ltteratur ex Uppföljnng, utvärderng och utvecklng förskolan - pedagogsk dokumentaton. V har också använt oss av tdnngsartklar. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V kommer att utgå från tre gemensamma mål och sedan utvecklas de olka beroende på barnens ntressen, ålder och erfarenheter. Det v gjort nom detta tema kommer att fnnas kvar som övnngar, experment etc. verksamheten. Nu vll v börja med tema energ och klmat.