Välkommen till. Version 201

Transkript

1 Välkommen till M Version 201

2 Innehållsförteckning Välkommen till Meriteringsprogrammet Arete Meriteringsprogrammet Arete... 4 MA... Evidens Argumenterande texter Etik Granskning av meritportfölj Granskningsfrågo Litteratur Observationsprotokoll för observatörer och förskolechefer Observationsprotokoll för observatörer och rektorer...29 Elevenkät, sammanställningar Rektors vitsord Vad menar vi med en Aretemeriterad lärare? Referenser Arete Vid frågor kontaktar du Robert Edström, robert.edstrom@aretemeritering.se. Vid frågor om areteportfölj kontaktar eriteringsprogrammet rete För särskilt yrkesskickliga lärare

3 Välkommen till Meriteringsprogrammet Arete! Meriteringsprogrammet Arete innebär att du, under fyra månader, ska bygga din meritportfölj. Du ska skapa en portfolio i vilken du ger en tydlig bild av dina förtjänster som lärare. Framförallt hoppas vi att du kommer att fundera mycket över vad som kännetecknar en särskilt yrkesskicklig lärare och att du kommer att involvera kolleger och vänner i samtal om lärarskicklighet. Du kommer att samla många olika dokument som illustrerar din lärarskicklighet och skriva texter där du klargör vad som kännetecknar din yrkespraktik. Detta kommer att vara ett krävande arbete, men också givande och roligt. Vi tror att du kommer att gå tillbaka till gamla elevarbeten som du sparat, jämföra och analysera hur dina elever har utvecklats under din ledning och fundera över din egen utveckling som lärare. Vi tror att du kommer att söka reda på pedagogiska planeringar du gjort, brev från elever och vårdnadshavare, intyg från sammanhang där du medverkat, uppsatser eller artiklar du skrivit, utvärderingar och anteckningar om din undervisning och dina elever. Men vi tror också att du kommer att upptäcka ett behov av nya dokument. Kanske kommer du att be kolleger skriva intyg, kanske kommer du att filma dig själv. I Aretes dokument används ofta ordet elev som ett samlat begrepp för alla som undervisas. I förskolan kan även ordet barn användas och på Komvux ordet studerande. Samma sak gäller för ordet rektor, där det för lärare i förskolan är mer relevant att använda ordet förskolechef. Vi hoppas och tror att diskussionerna, reflektionerna och skrivandet kommer att leda till att du utvecklas som lärare och att du kommer att känna en ökad stolthet över vad du åstadkommer i din yrkesroll. Ylva Gunnars Programchef Arete Meritering Good teaching makes a difference. Excellent teaching can transform lives. / / teachers /are/ at the forefront of the quest to enliven young minds, build knowledge and understanding, explore ideas, develop skill and excite the imagination, and through these to empower children to take control of their destinies and engage with others in pursuit of a productive life, a just society and a sustainable world. (Alexander, 2010, Final Report and recommendations of the Cambridge Primary Review, s. 279) 3 Copyright Arete Meritering

4 Meriteringsprogrammet Arete Arete - syfte och bakgrund Meriteringsprogrammet Arete är utvecklat i ett flerårigt samarbete mellan Kunskapsskolan, Nacka kommun, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Skolporten. Verksamheten administreras, drivs och samordnas idag inom Arete meritering som är en del av Skolporten. Bakgrunden är att vi tillsammans vill erbjuda särskilt yrkesskickliga lärare: Strukturerade metoder att dokumentera sin yrkesskicklighet i en meritportfölj. Att under perioden få stöd för att studera dig själv i ditt arbete. Oberoende och transparent examinationsbedömning av meritportföljen. Bevis för yrkesskicklighet som ger erkänsla och som respekteras av arbetsgivare, kolleger, elever och föräldrar. Relevant och utvecklande kompetensutveckling. En viktig ambition har också varit att Meriteringsprogrammet Arete ska leda till professionell utveckling för de lärare som deltar. Arete Meritering verkar på detta sätt för att det ska bli lönsamt för lärare att ständigt utveckla sin yrkeskompetens. Både genom en tydlig erkänsla för att nå goda resultat med eleverna och via en god löneutveckling. Meriteringsprogrammet utformas så att den Aretemeriterade läraren även kan ses som en indikator för hela skolans kvalitet. Meriteringen kan därmed påverka vårdnadshavares/elevers val av skola. Aretemeritering ska inte förväxlas med karriärtjänster som exempelvis coacher, förstelärare eller lektor. Meriteringen är dock utformad för att kunna kvalificera till karriärtjänster. Aretemeriteringens giltighetstid är fem år. Efter denna tid kommer en något förenklad process kunna leda till förlängning av meriteringen. Vad menar vi med en särskilt yrkesskicklig lärare? Sist i detta häfte listar vi sju centrala aspekter på yrkesskicklighet för lärare. Urvalet bygger både på aktuell forskning och på många samtal med lärare, elever, föräldrar och skolledare. Även om vi inte gör anspråk på att ge en definition av lärarmästerskapet så är det en väl grundad lista över vad vi menar att en särskilt yrkesskicklig lärare bör kunna visa. För att kunna bli antagen till Meriteringsprogrammet ska lärare ha lärarlegitimation (med undantag för vissa specifika lärargrupper) och minst fyra års yrkeserfarenhet. Copyright Arete Meritering 4

5 Fyra bedömningsområden Med Aretemeriterad lärare menar vi en särskilt yrkesskicklig lärare som kan visa att han/hon: Når mycket goda kunskapsresultat med sina elever Aspekt 1 Planerar för sammanhangoch förståelse Aspekt 2 Leder lärande orubbligt framåt Aspekt 3 Gör lärandet synligt Aspekt 4 Ger varje elev röst Aspekt 5 Skapar ett arbetsinriktat klimat Aspekt 6 Värnar alla elevers rätt till en god undervisning Aspekt 7 I meriteringsprogrammet ska du visa din yrkesskicklighet inom fyra bedömningsområden. Bedömningsområde Aspekt A. Kunskapsresultat Aspekt 1 B. Undervisning och lärande Aspekt 2, 3 och 4 C. Elevens perspektiv Aspekt 5 och 6 D. Värnar alla elevers rätt till god undervisning Aspekt 7 Meritportföljen ska innehålla fyra texter där du argumenterar för din yrkesskicklighet i förhållande till aspekterna. Du skriver en argumenterande text per bedömningsområde. I texterna ska du motivera och sätta din evidens i ett sammanhang där kvaliteten i ditt arbete tydligt framgår. Utifrån bedömningsområde A-D ska du under meriteringsprogrammet bygga en meritportfölj, i vilken du samlar olika former av dokument. Bland dokumenten finns underlag till viss evidens som tillhandahålls av Arete: resultat från elevenkäter, referenser från vårdnadshavare, observationsprotokoll från en oberoende observatör och din rektor, din rektors vitsord samt din sammanställning av dina elevresultat. Men du kommer även att samla in annan evidens, där du kan använda mallar som tillhandahålls av Arete. När din meritportfölj lämnats in vidtar ett bedömningsarbete där examinatorer avgör i vilken utsträckning du har lyckats visa skicklighet inom de fyra bedömningsområdena. För att bli Aretemeriterad krävs att du visat särskild yrkesskicklighet inom samtliga fyra områden. 5 Copyright Arete Meritering

6 MHULWHULQJVSURJUDPPHW $UHWH,QO PQLQJ 8SSVWDUW 3URJUDPPHW inleds PHG Kalvdagsmöten Du arbetar med din meritportfölj, samlar evidens och skriver de argumenterade texterna. Sista dag att ladda upp din meritportfölj och dina argumenterande texter i Areteportfölj. Det andra programmet MA13 Höst, startade i april 2013 och avslutades med utdelning av meriteringsbevis i januari Det tredje programmet MA14 Vår startade i oktober 2014 och avslutades med utdelning av meriteringsbevis i juni SPHSBNNFU inleds med halvdagsmöten och VOHFGÊS NÌOBEFS TFOBSF delat meriteringsbevisen VU UJMM NFSJUFSBEF MÊSBSF. Copyright Arete Meritering 6

7 Besked om du blivit Aretemeriterad Utdelning meriteringsbevis. Areteportfölj Arbetet med din meritportfölj sker på Areteportfölj, Du får tillgång till Areteportfölj genom att fylla i dina uppgifter och välja din huvudman i ett registreringsformulär som du hittar på När vi har godkänt din ansökan aktiveras ditt konto. Du får då ett mail och kan logga in och ta del av innehållet. laddat upp alla dokument och gjort din meritportfölj tillgänglig för Arete på webbverktyget Areteportfölj, Stöd i arbetet Skolhuvudman Olika skolhuvudmän ger olika erbjudanden. Det kan t.ex. handla om hjälp med filminspelning och förmedling av kontakt med forskarvärlden. Flera huvudmän kommer också att träffa den utvalda gruppen lärare för interna sammankomster. Hör med din kontaktrektor eller huvudmannens kontaktperson om du är osäker på vilket stöd som ges av din skolhuvudman! Kontaktrektor Din kontaktrektor har en viktig roll under meriteringsprogrammet. Han/hon ska genomföra lektionsobservationer enligt ett särskilt observationsprotokoll som Arete Meritering tillhandahåller, skriva vitsord som du ska använda och administrera elevenkäterna. Men kontaktrektorn är också ett viktigt bollplank för dig i ditt arbete med meritportföljen. Han/hon kan ge tips på evidens och är förhoppningsvis också en insatt samtalspartner när du reflekterar över dina styrkor som lärare. Arete Vid frågor kontaktar du Robert Edström, robert.edstrom@aretemeritering.se. Vid frågor om areteportfölj kontaktar 7 Copyright Arete Meritering

8 Evidens Med evidens menar vi olika typer av dokument som du kan använda för att visa att du är en särskilt yrkesskicklig lärare. I din meritportfölj ska du samla och kommentera dessa handlingar och tillsammans kan din evidens betraktas som en sorts bevis för din skicklighet. Meriteringsprogrammet Arete stödjer ditt arbete med att samla in evidens genom att tillhandahålla enkäter, vitsordsmallar med mera. Du får även besök av en oberoende observatör och från besöket får du två observationsprotokoll. Giltighetstid för den obligatoriska evidensen är två år. Säkert har du även andra dokument som kan användas för att synliggöra din lärarskicklighet: pedagogiska planeringar, brev, statistik, elevarbeten, filmer, diagnosticerande material (LUS etc.) och utvärderingar. Du kan också, under meriteringsprogrammets gång, skapa ny evidens genom att t.ex. be kolleger att skriva vitsord eller be lärare som tagit över dina klasser att redogöra för dina gamla elevers kunskapsresultat. Listan på tänkbara dokument kan göras lång och när du väl börjat tänka i termer av evidens är troligen problemet snarare att du måste begränsa mängden handlingar. Olika typer av evidens levenkäter Meriteringsprogrammet tillhandahåller enkäter och instruktion för genomförande. Vår erfarenhet visar att elevers värdering av sin undervisningssituation kan påverkas av tillfälliga händelser. Det är därför viktigt att ett tillräckligt antal, minst 60 elevenkäter genomförs under p. Om du har flera klasser/undervisningsgrupper vill vi att enkäten genomförs i minst tre slumpvis valda. Har du endast en klass/undervisningsgrupp, ska enkäten genomföras vid minst tre tillfällen. Elevenkäterna ger underlag till resonemang om flera av meriteringsprogrammets aspekter. Olika resultat i olika grupper och olika resultat över tid är exempel på sådant som du kan problematisera och kommentera. Du får av trovärdighetsskäl inte genomföra enkäten själv eller vara närvarande i anslutning till eller vid själva enkätundersökningen. Du måste utse en annan person, exempelvis din skolledare eller en kollega som kan ansvara för genomförandet. Använd enkätverktyget i Välj rätt enkätmall, 4-6 eller 7-gy, beroende på årskurs för dina elever. Lärare i årskurs 1-3 samt förskolan genomför inte elevenkäter. För lärare i särskolan tillhandahåller Arete en särskild mall för elevenkäterna. Vitsord Rektor bör, i egenskap av din chef, ha en god inblick i din yrkesutövning och han/hon ska därför gå i god för dina kvaliteter i förhållande till Aretes aspekter. Vi tillhandahåller de blanketter som ska användas för de obligatoriska vitsorden men det är du som ser till att rektor fyller i dem och att de laddas upp i Areteportfölj. Vitsord/intyg är en typ av evidens som du kan använda för att styrka många av dina resonemang. Tänk på att det antagligen finns betydligt fler än bara rektor som kan vitsorda delar av din yrkespraktik. Referens från vårdnadshavare Alla deltagare från förskolan och grundskolan ska samla in referenser från tre vårdnadshavare. Referenserna skrivs enligt en mall som Meriteringsprogrammet Arete tillhandahåller. Copyright Arete Meritering 8

9 Observationsprotokoll Minst fyra av dina lektioner/arbetspass ska observeras enligt ett observationsprotokoll som Arete tillhandahåller. Två av observationerna görs av en observatör från Arete och två ska göras av din kontaktrektor. Både Aretes observatör och din kontaktrektor ska ge sina protokoll till dig och du ska bifoga dem i din meritportfölj. Film Du kan välja att göra filminspelningar och använda som evidens. Innan du spelar in måste du inhämta tillstånd från vårdnadshavare/myndiga elever. Läs mer om hantering av personuppgifter etc. i etikavsnittet. Före inspelning behöver du även skaffa adekvat utrustning. Det kan vara klokt att göra några provinspelningar före den skarpa filmningen. Det tjänar två syften: du testar utrustningen och vänjer dig och övriga filmade vid situationen. För att öka kvaliteten på dina filmer kan du gärna ta hjälp av en kollega med att filma. Tänk på att det är viktigt att både du och dina elever syns och hörs. Film är en bra metod att visa på klassrumssituationer men kan även användas för att illustrera kvaliteter vid bedömningskonferenser, vid samtal med elever, kolleger etc. När du i din text refererar till filmen, måste du tydligt ange vilka minuter du hänvisar till. Statistik Om du genomför nationella prov och sätter betyg ska sammanställd statistik resulta diagnosticerande material såsom LUS och Diamant. e betyg som du har satt per vårtermin. Totala antalet betyg ska anges per läsår. Även antalet elever som ej nått E/Godkända resultat ska redovisas per år. Är du lärare i gymnasieskolan räcker det med att du redovisar antal betyg från två av de senaste fyra läsåren, med minst ett års mellanrum. Arete tillhandahåller en särskild för resultatredovisning. Observera att du inte ska uppge några betyg på individnivå. All den evidens som du åberopar ska du ladda upp i areteportfolj.se. Dessa bilagor är obligatoriska: Bilaga 1: Din lärarlegitimation. Bilaga 2: Anställningsintyg som täcker minst 4 år. Bilaga 3: Rektors vitsord. Bilaga 4: Din statistik över dina bedömningar. Bilaga 5-7: Elevenkäter från tre elevgrupper, sammanlagt minst 60 enkäter. Bilaga 8-11: Lektionsobservationsprotokoll. Bilaga 12-14: Referenser från tre vårdnadshavare (obligatoriskt för lärare i för- och grundskolan.) Du ska även fylla i en försäkran där du bland annat intygar äktheten i dina bifogade dokument. Arete tillhandahåller en blankett för detta. 9 Copyright Arete Meritering

10 Argumenterande texter Under arbetet med din meritportfölj ska du skriva fyra argumenterande texter. I texterna ska du argumentera för din skicklighet i förhållande till Aretes aspekter, motivera den evidens du bifogar samt sätta in den i ett sammanhang. I detta avsnitt klarlägger vi hur de ska skrivas och vad de ska innehålla. I granskningsfrågorna på sid kan du läsa om vad som kommer att bedömas i de argumenterande texterna. I de argumenterande texterna sätter du in din evidens i en kontext men själva skrivandet av texterna bör också betraktas som ett viktigt reflektionstillfälle. Hur tänker du, hur gör du, varför och vad leder det till? Skulle jag kunna göra något annorlunda? Meriteringsprogrammet Arete innebär både en möjlighet att visa sin skicklighet och ett tillfälle att få syn på och utveckla sin yrkespraktik. Att formulera argumentationer En argumentation handlar om att någon har en åsikt om någonting, någon har en tes. För deltagarna i är den övergripande tesen: Jag är en särskilt yrkesskicklig lärare. Det är kring denna tes argumentationen byggs upp i fyra argumenterande texter, med argument för att stärka tesens hållbarhet, med diskussion om eventuella argument mot tesen och ofta ytterligare argument, som på olika sätt förtydligar argumentens relevans eller relation till tesen. För att formulera en argumentation kan man gå tillväga på följande sätt: Inled med att formulera tesen - här kan granskningsfrågorna ses som olika teser. Därefter bör de viktigaste argumenten för tesen (proargument) formuleras. En beskrivande och värderande argumentationsöversikt kan vara till stor hjälp. Man kan skriva ner argumenten och förtydliga vilka man anser har relevans och trovärdighet, och därmed störst beviskraft. Med relevans avses i vilken utsträckning argumentet hänger samman med tesen, med trovärdighet avses ett arguments styrka. Har ett argument hög relevans och trovärdighet är argumentets beviskraft hög. Gå också igenom vilka argument som behöver ytterligare stöd, t.ex. hänvisning till källor eller utvärderingar. Gå därefter igenom vilka invändningar som finns mot tesen (contraargument) och eventuella invändningar mot dina argument. Gå också igenom vad du tycker talar mot dessa invändningar, och som därmed kan användas för att stärka din tes. Välj nu de argument som har högst beviskraft. Välj också ut de argument som mest talar mot din tes och dina argument. Granska dina argument ytterligare utifrån relevans-trovärdighet-beviskraft. Behöver något kompletteras? Är det något argument som inte klarar en djupare granskning? Slutligen ska din tes och dina argument, som du skissat på i någon slags översikt, överföras till löpande text. I grunden handlar en argumentation om att presentera sina åsikter för andra på ett sätt som gör det lättare för dem att ta till sig argumentationen, komma med konstruktiv kritik av argumenten och bidra med kompletterande argument. (Björnsson m.fl., 2009) Det är viktigt att undvika mångtydiga, vaga eller onödigt värdeladdade ord och begrepp. Tänk på att tydligt hänvisa till evidens och använda källor osv. Utgå från att de som kommer att läsa dina texter är andra yrkesskickliga lärare som har pedagogiska och didaktiska förkunskaper. Tips: Se varje granskningsfråga som en tes för vilken du ska argumentera, t.ex. C4 som blir tesen: Arbetsklimatet är tryggt, tillåtande och öppet för olikheter. Copyright Arete Meritering 10

11 Formalia Du ska skriva fyra argumenterande texter Argumenterande text A Kunskapsresultat, aspekt 1: Argumenterande text B Undervisning och lärande, aspekt 2, 3 och 4: Argumenterande text C Elevens perspektiv, aspekt 5 och 6: Argumenterande text D Alla elevers rätt till god undervisning, aspekt 7: Antal ord Max 1500 ord Max 3000 ord Max 1500 ord Max 1500 ord Begränsningen av dina argumenterande texter är viktig och avser själva texten (inledning, redogörelse och diskussion). Du ska inte räkna in eventuell framsida, innehållsförteckning, referenser och bilagor. Välj ett vanligt typsnitt (t.ex. Calibri eller Times New Roman) och skriv i storlek 11 eller 12. Vi föredrar att du markerar nytt stycke med blankrad. Det är också viktigt att sidnummer och ditt namn framgår. I mallen på sid. 12 kan du se vilka rubriker dina texter bör innehålla samt vad som ska finnas under de olika rubrikerna. Du måste referera till litteratur och källor på ett konsekvent sätt. Vi vill att du skriver referenser enligt Harvardsystemet. I Libris ( finns funktionen Skapa en referens där du direkt kan välja att spara din referens i rätt formatstil. Om du känner dig ovan vid att skriva texter av mer akademisk karaktär, finns gott om stöd i litteraturen och på nätet. Vi kan t.ex. rekommendera Backmans Rapporter och uppsatser (2008). Trovärdighet och relevans i den argumenterande texten Genom att beskriva hur du tänker och vad du gör ska du, i dina argumenterande texter, försöka visa att du är en särskilt yrkesskicklig lärare. Detta gör du under rubrikerna argumenterande redogörelse och reflekterande diskussion. Det kan vara svårt att begränsa sig när man ska skriva om sin praktik. Det är därför angeläget att du väljer ut det relevanta och disponerar dina texter väl. Granskningsfrågorna, som du finner på sid i detta häfte, ska du använda som vägledning när du strukturerar dina argumenterande texter. För att texterna ska bli trovärdiga, måste du referera till olika former av evidens. Det är viktigt att du har stöd för det du påstår i dina argumenterande texter. Matrisen nedan belyser vad begreppen relevans och trovärdighet innebär i granskningen av dina texter. Ja Relevans Trovärdighet Lärarens argumentation knyts till den aspekt/granskningsfråga som skall stödjas. Läraren visar vad som är av särskild kvalitet i hans/hennes arbete. Lärarens egen betydelse i sammanhanget framgår tydligt. Lärarens argumentation styrks med tillräcklig evidens. Läraren visar att de exempel läraren anför förekommer systematiskt. Läraren problematiserar och/eller reflekterar över evidens som inte stödjer lärarens argumentation. 11 Copyright Arete Meritering

12 Mall för argumenterande text Ditt namn Antal ord Här skriver du antal ord din text består av. Antal ord avser inledning, argumenterande redogörelse och reflekterande diskussion. (Max antal ord för varje argumenterande text, se sid. 11). Räkna inte med ord i den löpande texten som avser referenser till bilagor. Inledning Här kan du kort beskriva din yrkespraktik för att den som läser din argumenterande text ska förstå sammanhanget. Eventuellt redogör du även för urval och avgränsningar du kommer att behöva göra. Argumenterande redogörelse Här bygger du upp din argumentation och belägger dina argument med evidens. Strukturera texten utifrån granskningsfrågorna. Reflekterande diskussion Här problematiserar du din argumentation och lyfter fram de kritiska momenten i din redogörelse. Resonera utifrån exempelvis relevant forskning, etiska överväganden och policydokument. Du ringar också in något för dig viktigt utvecklingsområde inom din praktik (utifrån aspekten/aspekterna). Definiera vad du kan utveckla och varför detta skulle leda till att du skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. Referenser Här anger du vilka referenser du använder i din argumenterande text. Med referenser avses litteratur, artiklar etc. Bilagor Här listar du all evidens (t.ex. vitsord, betygsstatistik, elevarbeten) du använder för att belägga dina argument. Copyright Arete Meritering 12

13 Belägg din argumentation med evidens! I avsnittet Evidens finns exempel på olika sorters dokument som kan användas för att visa på sanningshalten i dina utsagor. Det räcker inte att du med egna ord argumenterar för din skicklighet, utan du måste befoga handlingar som stödjer dina argument. Din text blir mer trovärdig om du använder flera sorters evidens för att visa något. Exempel från argumenterande text B, aspekt 2 Höstterminen 2012 startade jag arbetet med en ny kurs, Politik och hållbar utveckling. Kursen introducerades i samband med gymnasiereformen GY11. Jag inledde arbetet med att skapa en översiktsplanering utifrån det centrala innehållet i kursplanen (bilaga 1 - Planering hållbar utveckling ht 2012 och bilaga 2 - Skolverket HÅLPOL0 2012). Planeringen presenterades och eleverna fick möjlighet att ha synpunkter på bl.a. examinationsformer och tidsåtgång till olika moment. Efter introduktionsveckor med mycket fokus på grundläggande begrepp fick eleverna i uppgift att läsa sammanfattningen i en offentlig utredning och utifrån en samhällsvetenskaplig metod (Hyltegren, Lindqvist 2010, s24) sammanfatta argumentationen i fyra analyskategorier (beskrivningar, förklaringar, mål och åtgärder). Eleverna fick också studera och resonera kring den bedömningsmatris jag arbetat fram (Bilaga 3 Bedömningsmatris Politik och hållbar utveckling). Många elever upplevde uppgiften som svår och hade svårt att skilja analyskategorierna åt (bilaga 4 Mailkonversation - Hållbar utveckling). Jag fick ta ett steg tillbaka, och följande lektioner arbetade vi mer med metoden. I bilaga 5 (Observationsschema rektor) indikerar min nuvarande rektor att det stämmer mycket bra att jag planerar för sammanhang och förståelse. Han har besökt lektioner i den kurs jag ovan refererar till. Att tidigt presentera en terminsplanering (bilaga 6 planering vt 10 Samhällskunskap B) är något jag genom utvärderingar vet att eleverna uppskattar. Flera elever tar i utvärderingen av kursen i bilaga 6 upp betydelsen av god planering och struktur. Exempel på kommentarer från bilaga 7 (Kursutvärdering vt 10 Samhällskunskap B): Väldigt bra planering där alla lektioner står med lätt att få överblick över kursmomenten! Vi har jobbat lagom med varje moment det har aldrig blivit stressigt att hinna med något moment vilket antagligen beror på att det varit välplanerat vad exakt vi ska göra på varje lektion! En tidigare rektor tar också upp att min planering gav eleverna sammanhang och förståelse (bilaga 8 Vitsord). Det är viktigt att kunna göra avsteg från planeringen om t.ex. ett planerat moment tar längre tid än uppskattat eller att eleverna behöver träna mer innan momentet kan examineras. Kommentar: Läraren utgår här från ett exempel på ett undervisningsområde för att besvara granskningsfrågan. Argumentationen stöds med olika slags evidens t.ex. planeringsdokument, vitsord, observationsprotokoll och elevutvärderingar. Genom denna form av triangulering av evidens stärks trovärdigheten i lärarens argumentation. 13 Copyright Arete Meritering

14 Visa systematik! Visa att de exempel på skickligt yrkesutövande eller goda resultat som du lyfter fram är regel snarare än undantag. Enstaka goda exempel kan vara värdefulla men ansträng dig för att även visa att du arbetar systematiskt på detta sätt. Kanske kan en specialpedagog eller en skolledare med god inblick i din yrkesvardag intyga att det exempel du framhåller är symptomatiskt för din praktik. Exempel från argumenterande text A, aspekt 1 Jag bifogar även betygsstatistik (bilaga X) från Kemi 1 och 2 samt Fysik 1 och 2 från åren för att visa att mina elever nått godkända resultat över tid. Under dessa år har jag endast haft två elever som inte nått minst betyget E i kemi och en elev som inte nått minst betyget E i fysik. Statistiken visar att det inte bara är det senaste året som mina elever nått goda kunskapsresultat. De två elever som inte blev godkända i Kemi 2 år 2010 hade olika sorters svårigheter / /. I åtgärdsprogram A (bilaga Y) framgår att jag vidtagit åtgärder för att stödja elevens kunskapsutveckling, exempelvis / /. I åtgärdsprogram B (bilaga Z) framgår hur jag tillsammans med skolans specialpedagog gick till väga för att / /. Kommentar: Läraren visa systematik genom att bifoga statistik från tidigare år. De undantag som förekommer, kommenterar läraren genom fallbeskrivningar. Exempel från argumenterande text B, aspekt 3 I den vidare planeringen använde jag mig delvis av Arla miniors material som bygger på Lgr 11, material från UR samt tidigare planeringar. Tillsammans med min närmaste lärarkollega och specialpedagogen diskuterade vi undervisningens innehåll och de metoder vi tänkte tillämpa för respektive område. Specialpedagogen (Bilaga 8c) beskriver hur jag återkommande utgår från den elevgrupp jag har när jag planerar ett område. Jag tänker alltid på vilka elever jag har och hur jag försöker matcha deras inlärningsbehov. Eleverna fick i fantasin följa med mig i min traktor ut på åkern. För att förstärka undervisningen använde jag mig av de små figurerna. Nu var jag en av de två leksaksbönderna som satte sig på traktorn och körde ut på åkern. Sedan drog jag med fingrarna över jorden för att visa hur man plogar, kastade ut lite mer jord för att visa gödselspridningen osv. Där avbröt jag min genomgång och lät nu eleverna bli mina bondbarn. Jag behövde deras hjälp. Det var dags att harva. Eleverna drog var sin fåra i jorden, stoppade i krassefrön i raka rader och välte över jorden. Som avslutning av lektionen satt eleverna åter på sina platser och fick parvis prata om och återberätta vad de just få göra och se. Mot slutet utvärderades lektionen. Specialpedagogen (Bilaga 8c) beskriver i sin referenstext hur jag hela tiden varierar min undervisning och hur jag pendlar från att dels arbeta på smartboard, dels med att skriva, rita och berätta. Hon berättar att jag spelar teater, sjunger och läser, och att jag hela tiden tar in om någon elev räcker upp handen. Allt jag gör blir till ett samspel mellan mig och eleverna. Liknande iakttagelser har vårdnadshavaren (Bilaga 7d) gjort: Jag vet att Läraren ser varje barn i klassen. Alla barn känner sig sedda och lyssnade på av henne. Hon jobbar ständigt med relationerna i klassen och får ihop gruppen på ett väldigt fint sätt. Arbetsklimatet i klassen är mycket positivt där alla barnen får komma till tals och vara delaktiga i undervisningen. Läraren är kreativ och uppfinningsrik och använder många olika spännande och roliga metoder att lära barnen saker på. Båda mina barn har berättat att det bästa med Läraren är att hon är så snäll och att hon gör allt så roligt t.o.m. tråkiga saker blir roliga när hon undervisar. Kommentar: Läraren visar, genom att referera till ett vitsord, att ett exempel är mer än bara ett exempel: det är en illustration av hur läraren brukar göra. Copyright Arete Meritering 14

15 Ge preciserade exempel på hur du gör! Försök att så tydligt som möjligt redogöra för hur du analyserar kunskapsresultat, hur du undervisar, hur du bidrar till yrkets utveckling etc. Det räcker inte att du generellt framhåller vad som är viktigt, utan du bör definiera och försöka ge konkreta exempel på hur du, i din yrkespraktik, förhåller dig till de olika aspekterna. Exempel från argumenterande text D, aspekt 7 Som erfaren lärare har jag ett ansvar att stötta mina kolleger. En förutsättning för att kunna utveckla undervisningen tillsammans är att de kollegiala samtalen blir konkreta och inte alltför allmänna. Det är lätt att svänga sig med begrepp som eleven i centrum, men hur gör man det i praktiken? En av mina kolleger hade stora svårigheter med en fyra på vår skola. De lyssnade inte på vad han sa och arbetade ineffektivt på lektionerna. Tillsammans kom vi överens om att jag skulle komma till hans musiklektioner och lyssna och försöka förstå vad som hände för att hjälpa honom att utveckla hans undervisning. Under mina lektionsbesök noterade jag bland annat att min kollegas lektionsinledningar tog onödigt lång tid. Hans sätt att ta närvaron sänkte tempot och när han sedan skulle sätta igång, återkopplade han inte till tidigare lektioners innehåll, vilket gjorde att eleverna blev osäkra på vad de egentligen höll på att lära sig. I våra samtal framhöll jag detta och vi resonerade om olika sätt att inleda en lektion på. Detta resulterade faktiskt i att vi tillsammans skrev ett par manus till olika lektionsinledningar (bilaga X) och min kollega påpekar i sitt vitsord (bilaga Y) att han, efter att ha prövat våra manus, blivit betydligt bättre på att få igång lektionerna så att tiden går åt till musicerande mer än till tjat om ordningsfrågor. Anekdoten ovan kan tyckas obetydlig, men enligt vår biträdande rektor, som gjort flera lektionsbesök hos min kollega, ledde våra samtal om lektionsinledningar till en ökad didaktisk medvetenhet hos kollegan (se vitsord, bilaga Z). Kommentar: Läraren går här, i sitt resonemang, från det abstrakta till det konkreta. Hon tydliggör först syftet och beskriver sedan en av aktiviteterna som hon använt för att nå sitt mål. 15 Copyright Arete Meritering

16 Tydliggör vad som är av särskild kvalitet i ditt arbete! Var inte blygsam när du skriver utan förklara hur ditt yrkesutövande skiljer sig från den mindre skicklige lärarens. Vad är speciellt kvalitativt i din praktik? Exempel från argumenterande text B, aspekt 4 För att återkoppling ska vara meningsfull för eleverna, måste de känna att de utvecklas av den och det är därför viktigt att ge återkopplingen i rätt tid, innan ett arbetsområde är avslutat. Därför försöker jag alltid vara noggrann med att ge eleverna feedback när det känns relevant för dem att ta emot den. Som svensklärare innebär detta att jag återkopplar till eleverna innan de bearbetat sina texter färdigt, så att de får en chans att ta till sig av mina tips. I de bifogade elevexemplen (Bilaga X och Y) blir det tydligt hur min återkoppling stöttat eleven att utveckla sin text. Till exempel har eleven i sin bearbetade text (bilaga Y) utvecklat sina gestaltande beskrivningar så att / / Jag ger också tydlig återkoppling så att eleverna vet vad det är som de ska utveckla. Det räcker inte att bara lite vagt be dem att variera sitt språk mer, utan jag ger så gott som alltid konkreta exempel på vad detta kan betyda, genom att kommentera inuti elevtexterna. Dessa kommentarer kan vara skriftliga men även muntliga. I mina kommentarer till Ninas saga (bilaga Z) visar jag hur / /. I videoinspelningen (bilaga Å), minut 23-27, blir det tydligt hur / / Kommentar: Läraren nöjer sig inte med att visa att han ger feedback, utan strävar också efter att klargöra vad som är särskilt skickligt i hans sätt att ge återkoppling. Exempel från argumenterande text A, aspekt 1 och 2 Jag har undervisat i matematik och i mitt arbete med antalsuppfattning kan man se ett exempel på att barnen når mycket goda resultat. Vi på förskolan har skrivit en arbetsplan i matematik varje termin med en koppling till målen i Lpfö98/10 och hur det ska genomföras i praktiken (bilaga 6). Vi observerar barnen och bestämmer vilka delmål som finns under begreppet antal för att veta var jag ska börja. Arbetsplanen har varit ett levande dokument som jag och arbetslaget systematiskt har utvärderat under terminen för att utmana barnen vidare i sin antalsuppfattning. Se bilaga 8, 9 och 10. Jag kan se barnens utveckling när de sitter i sandlådan och självmant börjar räkna hinkar och spadar för att ta reda på antalet. I vitsorden från två föräldrar på förskolan (bilaga 11 och 12) syns också utvecklingen när de märker skillnad i hemmet. Barnen räknar till exempel hur mycket de vill ha av mat, frukt och annat när föräldrarna frågar. De kontrollerar alltid att de har fått rätt antal genom att lägga ut handen, spreta med fingrarna och placera varje liten bit vid ett separat finger, precis som jag har gjort med dem på förskolan. För att kontrollera att alla barn är med använder vi mallen från MIO (Matematik, individ, omgivningen) och fyller i en separat mall för varje barn för att se var de befinner sig (bilaga 13). I mallarna kan man se att 9 av 10 barn i min grupp förstår innebörden av antal. Då antalsuppfattning kan vara situationsbundet har vi bestämt att barnen räknar och uppfattar kardinaltalet i olika situationer innan rutorna fylls i. De barn jag har undervisat har visat mycket goda resultat eftersom vi kan se att alla barn har nått uppsatta delmål och därmed utvecklats väl. Det sista barnet som jag upplever att jag inte riktigt har med mig har ett annat modersmål. Jag har gjort en handlingsplan (bilaga 14) Förra terminen lämnade jag över sju barn till förskoleklassen. De nya pedagogerna i förskoleklassen har återkopplat till mig att de märker att de barn jag har undervisat har mycket god förståelse om antal och kardinaltalets funktion (bilaga 16). Kommentar: Läraren visar med ett konkret exempel att goda kunskapsresultat nås samt argumenterar för att utvecklingen eleverna gjort innebär mycket goda resultat. Copyright Arete Meritering 16

17 Tydliggör din egen betydelse i sammanhanget! I skolans värld arbetar man ofta tillsammans och som lärare har man stor nytta av ett gott samarbete med kolleger, ledning, huvudman etc. Arete intresserar sig emellertid för hur den enskilde läraren gör skillnad. Framhåll därför din egen roll, snarare än till exempel de kvaliteter som skol-huvudmannen eller kollegerna besitter. Försök, om du exempelvis refererar till ett projekt som du genomfört tillsammans med andra, att klargöra din funktion, så att det blir tydligt hur just du bidrog. Exempel från argumenterande text A, aspekt 1 Ett sätt att stärka reliabiliteten (tillförlitligheten) i bedömningar, och därmed likvärdigheten, är sambedömning (Jönsson, 2010). Jag har själv varit med och tagit initiativ till att vi genomför några gemensamma skrivuppgifter under året. Vi ser då till att vi läser uppsatser från elever i andra klasser än dem vi själva undervisar i. Därefter har vi sammankomster där vi gemensamt läser några elevtexter och försöker enas om hur vi bedömer dessa och varför. De uppsatser vi läser och diskuterar gemensamt har någon lärare tyckt varit särskilt svårbedömda och därmed särskilt viktiga att diskutera. Vi genomförde detta första gången läsåret 2009/2010, och det har nu blivit ett självklart inslag under läsåret. (Se intyg från två ämneskolleger, bilaga X och Y, även rektors vitsord, bilaga Z.) Min svensklärarkollega Frans påpekar i sitt vitsord (bilaga Å) att jag i våra sambedömningskonferenser bidrar framförallt genom att betona vikten av att bedöma elevtexter holistiskt och inte fastna i detaljer. Frans menar att det är delvis tack vare mig som vi oftare resonerar om den kommunikativa kvaliteten än om elevers problem med stavning och skiljetecken. / / Våra bedömningskonferenser är mycket värdefulla, men bedömningsdiskussioner kan också ske mer informellt, i det dagliga samtalet kolleger emellan. Min uppfattning är att våra gemensamma bedömningsdiskussioner lett till att det känns mer naturligt för mig att mer spontant diskutera bedömning med mina ämneskolleger. Min svenskkollega Gunn Britt delar denna uppfattning. Hon skriver: Vi har numer samtal som ofta kommer in på bedömningsfrågor, och det har gjort att jag fått en vana att diskutera kvaliteter i elevtexter. Och jag tycker att våra samtal har gjort oss alla till mer kompetenta bedömare! (bilaga Ä). Jag menar att de bedömningskonferenser som jag tagit initiativ till har bidragit till att vi på min skola för givande samtal om bedömning. Likvärdig bedömning handlar för mig också om validitet, att vi försäkrar oss om en samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömning. Av den anledningen har jag tagit fram en mall (bilaga Ö) där vi skriver in de förmågor vi bedömer i olika texttyper, vilket centralt innehåll som berörs och vilka delar av kunskapskraven elevens kunskaper ska bedömas mot. Denna mall använder vi nu både när vi planerar och bedömer våra gemensamma skrivuppgifter (se även intyget från mina kolleger, bilagorna X och Y). Kommentar: I exemplet tydliggör läraren sin egen roll som initiativtagare till att lärarna dels läser andra elevers texter än sina egna, dels att det genomförs strukturerade bedömningsdiskussioner i ämneskollegiet. För att klargöra hur just han bidrar, använder läraren ett vitsord från en kollega. Läraren väljer också att hänvisa till de mer informella bedömningsdiskussioner han har med en ämneskollega, vilket troligtvis också bidrar till en mer likvärdig bedömning. Han hänvisar däröver till att han tagit initiativ som ska stärka validiteten i kollegiets bedömningar genom att ta fram en mall. 17 Copyright Arete Meritering

18 Problematisera dina resonemang! Under rubriken reflekterande diskussion har du, i din argumenterande text, möjlighet att lyfta fram de kritiska momenten i din redogörelse. I de fall då din evidens inte stödjer din argumentation behöver du kommentera detta i diskussionen. Du kan också resonera om varför du inte tillräckligt tydligt kunnat visa någon del i den argumenterande delen av texten. Tvärsäkerhet kan reducera tillförlitligheten. Du beskriver även ett för dig viktigt utvecklingsområde. Definiera vad du kan utveckla och varför detta skulle leda till att du skapar bättre förutsättningar för elevernas lärande. På detta sätt kan du visa medvetenhet om till exempel yrkesetiska dilemman och avgörande didaktiska frågor som berör din yrkespraktik. Exempel från argumenterande text B, aspekt 4 I bland annat Kunskapsbedömning i skolan (Skolverket, 2011) och Bedömning för lärande (Lundahl, 2011) beskrivs de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Den fjärde nyckelstrategin handlar om hur eleverna kan stödja varandras lärande, så kallad kamratbedömning, vilket kan ha en mycket positiv effekt på elevernas lärande (Hattie, 2009). I redogörelsen ovan visar jag exempel på hur jag aktivt arbetat med detta i undervisningen och att jag försökt att få eleverna att förstå olika kunskapskvaliteter utifrån att ge feedback på varandras laborationsrapporter. Samtidigt kan man se i enkäten (bilaga X) att många elever upplever att de inte arbetar med att bedöma andra elevers arbeten. Jag tror att förklaringen till detta är att eleverna har svårt att förstå vad som menas med bedömning (utifrån enkätfrågan). Ofta upplever nog elever snarare att de läser kompisarnas laborationsrapporter och tycker till om dem. Man skulle kunna tro att mitt arbete med kamratbedömning skulle ha lett till att 100 % av eleverna i enkäten svarade att de ofta lär av varandra. 8 % av mina elever (bilaga X) menar dock att de inte gör det. Det finns svårigheter med kamratbedömning som gör att den inte får den positiva effekt på lärandet som den skulle kunna ha. I den situation som visas i videon (bilaga Y), minut 21-26, där eleverna alltså arbetar med kamratbedömning, kan man se att flera elever inte involveras i diskussionerna. Några har också svårt att uttala sig om klasskamratens arbete, i synnerhet något som går från ett bra till att säga något konkret om vad som behöver utvecklas. Vi har arbetat med liknande övningar i klassen tidigare, men uppenbarligen är uppgiften svår och känslig för många elever. Den slutsats jag drar är att eleverna behöver bli mer förtrogna med att överhuvudtaget bedöma laborationsrapporter. Jag tror att jag behöver tänka betydligt mer långsiktigt och successivt utveckla elevernas förmåga att göra detta. För att avdramatisera är det nog viktigt att jag börjar med anonymiserade rapporter där eleverna gemensamt får träna sig i att läsa och diskutera innehållet och uttrycka vad som är bra och vad som kan utvecklas. Först därefter kan det vara idé att låta eleverna läsa klasskamraters laborationsrapporter, med tydliga anvisningar om vad de ska titta på och bedöma/ återkoppla. Kommentar: Läraren har noterat att resultaten i enkäten i viss mån strider mot hennes resonemang om hur skickligt hon arbetar med kamratbedömning. Hon ger en förklaring till detta men bagatelliserar inte sammanställningen av enkätsvaren. Snarare tycker hon att hon genom att studera sin evidens uppmärksammat något hon behöver utveckla och redogör för hur hon i framtiden avser att arbeta med detta. Copyright Arete Meritering 18

19 Etik Meritportföljen måste vara din Samarbete med kolleger och andra deltagare i meriteringsprogrammet är en värdefull del av meriteringsprocessen. Att engagera andra i professionella diskussioner om resultat, planering, utvärdering av undervisning etc. kan på många sätt bidra till att utveckla lärarpraktiken. Dra gärna nytta av t.ex. kolleger som är intresserade av att granska delar av din meritportfölj eller läsa dina argumenterande texter och ge respons på dina resonemang och evidens. De texter du skickar in i din meritportfölj måste emellertid vara dina och bara dina. Intyg, elevarbeten, filminspelningar etc. måste alla handla om dig och din undervisning. Följ Vetenskapsrådets forskningsetiska principer I arbetet med din meritportfölj kommer du i olika sammanhang att använda t.ex. elever och vårdnadshavare för att samla evidens. I meriteringsprogrammet är det viktigt att utgå från etiska principer och dessa kan liknas vid dem som gäller vid ett forskningsförfarande. Principerna har varit viktiga för oss som utformat meriteringsprogrammet och i utformandet av de evidens som tillhandahålls av Arete, men är också viktiga för dig när du samlar evidens utöver dem som tillhandahålls av oss. I Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2010) definieras fyra grundkrav som syftar till att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare. Kraven, som utgår från det grundläggande individskyddet, är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet belyser vikten av att informanten förstått syfte och hur resultaten kommer att användas, samtyckeskravet att informanten upplysts om att deltagande är frivilligt. Detta är därmed något elev, vårdnadshavare eller annan person som tillfrågas måste upplysas om. Konfidentialitetskravet medför att allt material ska anonymiseras så att inga identiteter kan spåras. Skriver du om elever och kolleger får du därför aldrig använda deras efternamn, om de inte gett sitt godkännande. Därutöver ska materialet förvaras tryggt och inte t.ex. hamna i orätta händer. Nyttjandekravet syftar till att reglera själva användandet av de insamlade uppgifterna. Uppgifterna får därmed endast användas i angivet syfte. I vissa fall kommer det att vara nödvändigt att uppgiftslämnarens namn framgår. Det gäller t.ex. intyg från rektor och andra där kopplingen mellan dig och uppgiftslämnaren är av central betydelse. Uppgiftslämnaren bör då upplysas om detta. Men i andra sammanhang, t.ex. elevarbeten, är det av stor vikt att konfidentialitetskravet tas i beaktande. Om du väljer att göra filminspelningar måste du inhämta tillstånd före inspelningstillfället där syftet och att deltagande är frivilligt framgår. Blankett för detta tillhandahålls av Arete ( Samtycke till filminspelning ). Om någon elev inte vill medverka måste detta respekteras. 19 Copyright Arete Meritering

20 Granskning av meritportfölj Meriteringsråd I enlighet med internationell standard har Arete ett självständigt Meriteringsråd som har till uppgift att säkerställa att examinationen av deltagarnas meritportföljer sker på ett oberoende, transparent och likvärdigt sätt. Rådet utser examinatorer, följer verksamheten och beslutar vid eventuella besvär. Ordförande i Meriteringsrådet är Lars Flink, f.d. VD för SIS, Swedish Standards Institute. Ledamöter är Ragnar Eliasson f.d. stabschef och tillsynschef på Skolverket och Helena Sagar, Fil Dr/ Lektor och Lärare i NO/Tk, Kungsbacka kommun. Examinatorsgrupp Meriteringsrådet har utsett tio deltagare i Meriteringsprogrammets examinatorsgrupp. I den nuvarande examinatorsgruppen ingår: Björn Söderkvist, ordförande i examinatorsgruppen, rektor Nacka kommun, Fil.dr Pernilla Brorsson, Global Curriculum and Portal Manager, Kunskapsskolan Education Lisa Eklöv, Aretemeriterad lärare Stockholm Petter Enlund, Aretemeriterad lärare, projekt- och utvecklingsledare Kunskapsskolan Johanna Fredman, Aretemeriterad lärare och rådgivare SPSM Maria Gustafsson, Aretemeriterad förstelärare, Åstorp Karin Hansson, Aretemeriterad förstelärare, Åstorp Paulina Narkaj Adolfsson, Förskoleutvecklare Ängelholm Christian Olsson,, Fil.dr Pär Wohlin, lektor på Viktor Rydbergs Gymnasium i Stockholm Det är examinatorsgruppen som gemensamt har det självständiga uppdraget att besluta i examinationsfrågan. Copyright Arete Meritering 20

21 Granskning av meritportföljen För att underlätta för examinatorsgruppen granskar oberoende granskare dina argumenterande texter med bilagor. Till ledning för granskningen finns granskningsfrågor som du finner på sidorna Granskarnas resultat sammanställs i var sitt granskningsprotokoll. Beslut Efter granskning överlämnas din meritportfölj, inklusive granskarnas protokoll, till examinatorsgruppen för beslut. Föredragningen i gruppen sker anonymiserat. Examinatorsgruppen ska i konsensus och för varje bedömningsområde A - D svara på frågan: Har läraren visat att han/hon är särskilt yrkesskicklig? Beslutet kan för varje område A - D bli Ja eller Ännu ej. Om du enligt examinatorsgruppen har visat särskild yrkesskicklighet inom alla fyra bedömningsområden A - D blir du Aretemeriterad. Om du bedöms ha visat särskild yrkesskicklighet inom två eller tre områden erbjuds du möjlighet till komplettering inom 18 månader. I övriga fall erbjuds du att delta i ett nytt program. Det är din huvudman som fattar beslut om eventuellt deltagande i nytt program. Om du har ett bedömningsområde godkänt kvarstår den bedömningen vid eventuellt deltagande i ett nytt program. får du besked om examinatorsgruppens beslut. Besvär Under två veckor efter att du har fått ditt besked från examinatorsgruppen har du möjlighet att besvära dig. Du kan besvära dig om du anser att Arete inte har tagit hänsyn till anförd evidens eller att du tycker dig kunna påvisa fel i bedömningsprocessen. Formulera ditt besvär noggrant eftersom du endast kan besvära dig vid ett tillfälle. Eventuella besvär hanteras av Meriteringsrådet. Mer information om besvär hittar du på 21 Copyright Arete Meritering

22 Granskningsfrågor Argumenterande text A: Kunskapsresultat För lärare i förskolan gäller frågorna A1 och A2 Har läraren visat att A1. alla elever når minst Godkänt/E i de ämnen han/hon undervisar i över tid? når mycket goda kunskapsresultat över tid? Om någon elev inte når minst Godkänt/E: A2. han/hon vidtagit adekvata åtgärder? A3. han/hon försäkrar sig om en a) rättssäker bedömning? b) likvärdig bedömning? c) allsidig bedömning? Argumenterande text B: Undervisning och lärande Har läraren visat att han/hon B1. planerar med fokus på lärandemålen och med stor didaktisk medvetenhet? B2. utmanar och inspirerar eleverna genom att planera utifrån elevernas förkunskaper och intressen? B3. leder lärandet framåt och ser till att ingen elev lämnas efter? B4. drar nytta av spontana klassrumssituationer utan att tappa fokus på lärandemålen? B5. ger meningsfull återkoppling som gör lärandet synligt för varje elev? B6. använder bedömning av elevers kunskaper för att utveckla och utvärdera sin egen undervisning? B7. (F) leder och integrerar barnskötare i det pedagogiska arbetet. Copyright Arete Meritering 22

23 Argumenterande text C: Elevens perspektiv Har läraren visat att C1. eleverna upplever sig som viktiga och medskapande i undervisningen? C2. eleverna har tilltro till sin egen förmåga? C3. arbetsklimatet präglas av såväl koncentration och ansträngning som arbetsglädje och lust? C4. arbetsklimatet är tryggt, tillåtande och öppet för olikheter? C5. (F/Gr) han/hon har en konstruktiv dialog med vårdnadshavare med fokus på lärandet? (Obligatorisk granskningsfråga för lärare i för- och grundskola). C6. (Gy) han/hon förbereder eleverna för framtida yrkesliv och/eller högskolestudier? (Obligatorisk granskningsfråga för lärare i gymnasieskolan) Argumenterande text D: Värnar alla elevers rätt till en god undervisning Har läraren visat att han/hon D1. aktivt stödjer kollegornas undervisningsutveckling? D2. utvecklar yrkets praktik? D3. motverkar kränkningar av alla slag? 23 Copyright Arete Meritering

24 Litteratur Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.].uppl. Lund: Studentlitteratur Björnsson, Gunnar, Kihlbom, Ulrik & Ullholm, Anders, Argumentationsanalys. Färdighet för kritiskt tänkande. Natur & Kultur: Stockholm Gustavsson, Anders, Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygssättning: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. 2. uppl. Malmö: Gleerup Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: Läroplan för förskolan, reviderad Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: mm Uppenbar risk för felaktiga betyg - En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning. Skolinspektionens rapport 2014:08, Diarienummer :200, Stockholm: Skolinspektionen Copyright Arete Meritering 24

25 Observationsprotokoll för observatörer och förskolechefer Detta observationsprotokoll utgår från Skolinspektionens ämnesgranskningar och Meriteringsprogrammet Aretes yrkesaspekter. Som observatör eller förskolechef kan du vara van att göra observationer av verksamheten, men tänk på att de besök som görs inom Arete har ett speciellt syfte. De är inte allmänna bedömningar av arbetspass kvalitet utan strukturerade observationer med utgångspunkt från frågeställningarna i detta protokoll. Protokollet ska överlämnas till läraren som ett av de underlag som läraren ska använda i sitt meriteringsarbete. Din uppgift är att dokumentera det du observerar i detta observationsprotokoll. Resultatet blir bäst om du redan under arbetspasset har protokollet framför dig och fyller i så mycket du hinner. Kompletteringar kan göras efter arbetspasset. För varje påstående ska du kryssa lämpligt alternativ i en femgradig skala. De strecksatser som står under påståendena är bara exempel på iakttagelser som kan göras under arbetspasset som stöd för påståendet. Om arbetspasset har en sådan uppläggning att ett visst påstående inte går att bedöma avstår du från att sätta kryss och skriver i stället Ej relevant. Slutligen fyller du i dina samlade kommentarer. Gör gärna detta efter men fortfarande i anslutning till arbetspasset. Poängtera särskilt lärarens styrkor. Men tveka inte heller att lyfta fram iakttagelser som du tycker att läraren bör reflektera över. Ditt färdiga protokoll ska du överlämna till läraren. Detta observationsprotokoll används såväl i Aretes korta (FA) som långa (MA) meriteringsprogram. Copyright Innehållet i detta dokument är upphovsrättskyddat och tillhör Arete Meritering AB, Stockholm, Sverige. Alla rättigheter förbehålles. Innehållet får ej kopieras, överföras, distribueras eller lagras utan skriftligt medgivande från Arete Meritering AB 25 Copyright Arete Meritering

26 Protokoll från besök av ett arbetspass A. Ett väl planerat och genomfört arbetspass (Aspekt 2) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Läraren genomför en genomtänkt start av arbetspasset. - välkomnar barnen och gör en tydlig start av arbetspasset - sätter in arbetspasset i ett större sammanhang och kopplar till tidigare arbetspass 2. Läraren visar att arbetspasset har planerats utifrån styrdokumenten. - anger målen för arbetspasset utifrån områdets mål och riktlinjer - hänvisar till läroplanens mål och riktlinjer 3. Läraren genomför ett välstrukurerat arbetspass. - ger arbetspasset ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hänger samman - skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och andra aktiviteter 4. Läraren utmanar och inspirerar barnen. - utgår från barnens intressen och förkunskaper - ger barnen inspirerande uppgifter som kan lösas med olika komplexitet 5. Läraren ger tydliga beskrivningar och förklaringar. - förklarar på flera olika sätt så att alla barnen förstår - ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att barnen har förstått 6. Läraren gör ett tydligt sammanfattande avslut av arbetspasset. - gör en sammanfattning av arbetspassets innehåll - gör en anknytning till nästa arbetspass eller till något annat relevant sammanhang Lärare och skola: Datum: Barngruppens ålder, antal närvarande och frånvarande: Arbetspassets ämne, längd och tidpunkt på dagen: Arbetspassets huvudsakliga innehåll och arbetssätt: Dina samlade kommentarer: Poängtera lärarens styrkor, men tveka inte att lyfta fram iakttagelser som du tycker att läraren bör reflektera över. Observatörens namn: Underskrift Copyright Arete Meritering 26

27 B. Där läraren leder lärandet orubbligt framåt och gör lärandet synligt (Aspekt 3+4) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Läraren genomför undervisningen med stort engagemang och tålamod. Ingen lämnas efter. - leder arbetet framåt med stort personligt engagemang - fångar upp barn som inte förstår eller är okoncentrerade - ger inte upp förrän alla barn är med 2. Läraren ser till att arbetspasset är tankemässigt utvecklande - ställer öppna frågor där svaret inte är givet - ger barnen möjlighet att reflektera och problematisera, i grupp eller enskilt 3. Läraren drar nytta av spontana situationer utan att tappa fokus på det väsentliga. - använder barnens frågor i undervisningen - stannar upp och förklarar om barnen inte förstår - använder sig av oväntade situationer utan att tappa den röda tråden 4. Läraren ger barnen meningsfull återkoppling. - ger konstruktiv återkoppling till barnen - följer upp hur barnen arbetar och ger de uppgiftsorienterad feedback - ger barnen återkoppling på vad de behöver utveckla 5. Läraren ger barnen tillfälle att reflektera över sitt eget och kamraternas lärande. - låter barnen reflektera över sin egen arbetsinsats och sitt lärande - tränar barnen att se sitt eget och varandras lärande 6. Läraren ger barnen tillfälle att reflektera över undervisningen. - låter barnen utvärdera arbetspassets innehåll och arbetssätt - kontrollerar att barnen har förstått arbetspassets väsentliga innehåll C. Där varje barn har en röst och arbetar engagerat Aspekt 5+6) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Alla barn är delaktiga under arbetspasset. - läraren ser alla barn och gör de delaktiga på olika sätt - arbetssättet bidrar till dialog och interaktion 2. Alla barn tar för sig och har tilltro till sin förmåga. - barnen ställer frågor och för fram synpunkter - barnen prövar och utforskar idéer 3. Det är positiv atmosfär i gruppen - klimatet präglas av arbetsglädje och lust - läraren talar till barnen på ett positivt sätt - Läraren visar värme och empati mot alla barn - Barnen behandlar varandra med tolerans och respekt 4. Barnen anstränger sig och arbetar hårt - klimatet präglas av koncentration och ansträngning - barnen är motiverade - barnen kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater. - läraren agerar på ett konstruktivt sätt om något barn tappat fokus 27 Copyright Arete Meritering

28 mm Copyright Arete Meritering 28 Copyright Arete Meritering

29 Observationsprotokoll för observatörer och rektorer Detta observationsprotokoll utgår från Skolinspektionens ämnesgranskningar och Meriteringsprogrammet Aretes yrkesaspekter. Som observatör eller rektor är du säkert van att göra lektionsbesök, men tänk på att de besök som görs inom Arete har ett speciellt syfte. De är inte allmänna bedömningar av lektioners kvalitet utan strukturerade observationer med utgångspunkt från frågeställningarna i detta protokoll. Protokollet ska överlämnas till läraren som ett av de underlag som läraren ska använda i sitt meriteringsarbete. Din uppgift är att dokumentera det du observerar i detta observationsprotokoll. Resultatet blir bäst om du redan under lektionen har protokollet framför dig och fyller i så mycket du hinner. Kompletteringar kan göras efter lektionen. För varje påstående ska du kryssa lämpligt alternativ i en femgradig skala. De strecksatser som står under påståendena är bara exempel på iakttagelser som kan göras under lektionen som stöd för påståendet. Om lektionen har en sådan uppläggning att ett visst påstående inte går att bedöma avstår du från att sätta kryss och skriver i stället Ej relevant. Slutligen fyller du i dina samlade kommentarer. Gör gärna detta efter men fortfarande i anslutning till lektionen. Poängtera särskilt lärarens styrkor. Men tveka inte heller att lyfta fram iakttagelser som du tycker att läraren bör reflektera över. Ditt färdiga protokoll ska du överlämna till läraren. Detta observationsprotokoll används såväl i Aretes korta (FA) som långa (MA) meriteringsprogram. Copyright Innehållet i detta dokument är upphovsrättskyddat och tillhör Arete Meritering AB, Stockholm, Sverige. Alla rättigheter förbehålles. Innehållet får ej kopieras, överföras, distribueras eller lagras utan skriftligt medgivande från Arete Meritering AB 29 Copyright Arete Meritering

30 Protokoll från lektionsbesök A. En väl planerad och genomförd lektion (Aspekt 2) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Läraren genomför en genomtänkt lektionsstart. - välkomnar eleverna och gör en tydlig lektionsstart - sätter in lektionen i ett större sammanhang och kopplar den till tidigare lektioner 2. Läraren visar att lektionen har planerats utifrån styrdokumenten. - anger målen för lektionen utifrån ämnets syfte och centrala innehåll - hänvisar till kunskapskraven för ämnet eller kursen 3. Läraren genomför en välstrukturerad lektion. - ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hänger samman - skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktiviteter 4. Läraren utmanar och inspirerar eleverna. - utgår från elevernas intressen och förkunskaper - ger eleverna inspirerande uppgifter som kan lösas med olika komplexitet 5. Läraren ger tydliga beskrivningar och förklaringar. - förklarar på flera olika sätt så att alla elever förstår - ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att eleverna har förstått 6. Läraren gör ett tydligt sammanfattande lektionsslut. - gör en sammanfattning av lektionsinnehållet - gör en anknytning till nästa lektion eller till något annat relevant sammanhang Lärare och skola: Datum: Elevgruppen, årskurs, antal närvarande och frånvarande: Lektionens ämne, längd och tidpunkt på dagen: Lektionens huvudsakliga innehåll och arbetssätt: Dina samlade kommentarer: Poängtera lärarens styrkor, men tveka inte att lyfta fram iakttagelser som du tycker att läraren bör reflektera över. Observatörens namn: Underskrift Copyright Arete Meritering 30

31 B. Där läraren leder lärandet orubbligt framåt och gör lärandet synligt (Aspekt 3+4) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Läraren genomför undervisningen med stort engagemang och tålamod. Ingen lämnas efter. - leder lektionen framåt med stort personligt engagemang - fångar upp elever som inte förstår eller är okoncentrerade - ger inte upp förrän alla elever är med 2. Läraren ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande. - ställer öppna frågor där svaret inte är givet - ger eleverna möjlighet att reflektera och problematisera, i grupp eller enskilt 3. Läraren drar nytta av spontana klassrumssituationer utan att tappa fokus på det väsentliga. - använder elevernas frågor i undervisningen - stannar upp och förklarar om eleverna inte förstår - använder sig av oväntade situationer utan att tappa den röda tråden 4. Läraren ger meningsfull återkoppling till eleverna. - ger konstruktiv feedback på elevernas frågor, svar och synpunkter - följer upp hur eleverna arbetar och ger dem uppgiftsorienterad feedback - ger eleverna återkoppling på vad de behöver utveckla för att uppfylla kunskapskraven 5. Läraren ger eleverna tillfälle att reflektera över sitt eget och kamraternas lärande. - låter eleverna reflektera över sin egen arbetsinsats och sitt lärande - tränar eleverna att bedöma och utvärdera sitt lärande, t ex genom självvärdering - tränar eleverna att bedöma och utveckla varandras lärande, t ex genom kamratrespons 6. Läraren ger eleverna tillfälle att reflektera över lektionen/undervisningen. - låter eleverna utvärdera lektionens innehåll och arbetssätt - kontrollerar att eleverna har förstått lektionens väsentliga innehåll C. Där varje elev har en röst och arbetar engagerat (Aspekt 5+6) Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1. Alla elever är delaktiga under lektionen. - läraren ser alla elever och gör dem delaktiga på olika sätt - arbetssättet under lektionen bidrar till dialog och interaktion 2. Alla elever tar för sig och har tilltro till sin förmåga. - eleverna ställer frågor och för fram synpunkter - eleverna prövar och utforska idéer 3. Det är en positiv atmosfär i klassrummet. - klimatet präglas av arbetsglädje och lust - läraren talar till eleverna på ett positivt sätt - läraren visar värme och empati mot alla elever - eleverna behandlar varandra med tolerans och respekt 4. Eleverna anstränger sig och arbetar hårt. - klimatet präglas av koncentration och ansträngning - eleverna är motiverade - eleverna kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater - läraren agerar på ett konstruktivt sätt om någon elev tappat fokus 31 Copyright Arete Meritering

32 Elevenkäter okt jan 2013 grundskola åk 7 till gymnasiet åk elevenkäter i ca 110 elevgrupper Stämmer mkt dåligt Stämmer mkt bra 27 Aretemeriterade lärare Positiva 0% 25% 50% 75% 100% Bas 1 Min lärare är mycket kunnig i sitt ämne. 97% 6 Min lärare verkar tycka om att vara lärare. 94% 25 Eleverna i min klass respekterar läraren. 86% 28 Min lärare behandlar alla lika och favoriserar ingen elev. 83% 26 Min lärare har verkligen höga förväntningar på alla oss elever. 77% Undervisning 8 Min lärare förklarar så att vi förstår. 88% 15 Min lärare är tydlig med vad vi ska lära oss. 84% 9 Min lärare varierar undervisningen på ett sätt som gör så att vi lär oss mycket. 80% 3 Min lärares lektioner är alltid intressanta. 69% 27 Min lärare gör mig nyfiken och ger mig lust att att lära mig mer. 70% Lärande 5 Jag lär mig alltid nya saker på min lärares lektioner. 77% 12 Min lärare ger mig kommentarer som hjälper mig framåt. 77% 16 Vi elever vet när vi har lärt oss det som vi ska lära. 72% 17 Min lärare tränar mig att själv bedöma mitt eget arbete. 60% 19 Vi elever bedömer ofta varandras arbete. 39% Ger röst 24 Min lärare vill att vi delar med oss av våra tankar, varför vi tänker som vi tänker. 82% 7 Min lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete. 73% 14 Vi elever lär oss ofta av varandra på min lärares lektioner. 64% 10 Min lärare får mig att känna mig viktig på lektionerna. 61% 11 Jag deltar ofta i diskussioner och svarar på frågor. 61% Arbetsklimat 20 Min lärare håller ordning på lektionerna. 88% 21 Det är en trevlig och positiv stämning på min lärares lektioner. 86% 13 Min lärare motiverar oss att jobba hårt under lektionerna. 80% 4 Min lärare låter mig inte ge upp när det är svårt. 73% 23 På min lärares lektioner jobbar vi på och slösar ingen tid på annat. 73% 22 Jag känner att min lärare verkligen bryr sig om mig. 72% 18 Alla koncentrerar sig på min lärares lektioner. 63% Arete Meritering AB % Mörkt blå Blå Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Orang Rött Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Copyright Arete Meritering 32

33 Datum för rapporten: Lärare: Mall: Antal respondenter: meriterade åk. 4-6 Elev 4-6 Oftast inte Nej, aldrig Oftast, ja Ja, alltid Bas Andel positiva svar * Min la rare verkar tycka om att vara la rare 95% Min la rare tror verkligen att alla vi elever kan klara skolarbetet 92% Min la rare a r ra ttvis 86% Eleverna i min klass respekterar la raren 78% Undervisning Min la rare fo rklarar sa att vi fo rsta r 89% Min la rare a r tydlig med vad vi ska la ra oss 91% Min la rare go r mig nyfiken och ger mig lust att att la ra mig mer 82% Min la rares lektioner a r verkligen intressanta 81% Lärande Jag la r mig nya saker pa min la rares lektioner 91% Min la rare vill att vi bera ttar om hur vi ta nker och varfo r vi ta nker som vi ta nker 78% Min la rare tra nar mig att sja lv bedo ma/ra tta mitt eget arbete 71% Ger röst Min la rare fa r mig att tro pa mig sja lv i mitt skolarbete 85% Jag deltar i samtalen pa lektionerna 79% Jag va gar svara pa fra gor a ven om det kan vara fel 75% Min la rare fa r mig att ka nna mig viktig pa lektionerna 75% Arbetsklimat Min la rare ha ller ordning pa lektionerna 88% Min la rare fa r mig att verkligen anstra nga mig i skolarbete 84% Jag ka nner att min la rare verkligen bryr sig om mig 83% Det a r trevlig sta mning pa min la rares lektioner 78% Alla eleverna koncentrerar sig pa min la rares lektioner 56% Summa för alla 927 enkäter: * Med positiva svar menas; stämmer ganska bra, stämmer mycket bra. 83% 33 Copyright Arete Meritering

34 Förskolechefs/Rektors vitsord Till förskolechefer/rektorer med lärare som deltar i Meriteringsprogrammet Arete Minst en av dina lärare deltar i Meriteringsprogrammet Arete. Under programmet om-beds din lärare att dokumentera och reflektera över sin yrkesskicklighet och samla detta i sin meritportfölj. Lärarens meritportfölj består av fyra argumenterande texter och olika bilagor som läraren använder som evidens. En av de obligatoriska bilagorna är Rektors vitsord. Dina vitsord är därmed en viktig del av lärarens dokumentation! Överlämna dina vitsord till din lärare när du fyllt i dem. Är du ny i din roll som lärarens rektor kan du behöva samråda med tidigare rektor, ange då i vitsordet att så har skett. Du ska skriva fem vitsord, ett för bedömningsområde A, B, C och D, sedan en avslutande sammanfattning. Din lärares argumenterande texter, och dina vitsord, kommer att delges Aretes granskare och examinatorsgrupp. Vitsordet kan även komma att göras tillgängligt för forsknings-ändamål, enligt forskningsetiska principer. Du kan läsa mer om Meriteringsprogrammet Arete här: Vänliga hälsningar, Ylva Gunnars Programchef Arete Meritering Copyright Arete Meritering 34

35 Bedömningsområde A: Kunskapsresultat Lärare som vitsordas (för- efternamn och skola): Du som vitsordar (för- och efternamn): Titel: Telefon: Ort och datum: Underskrift: Aspekt 1: Når mycket goda kunskapsresultat med alla elever. Genom att kontinuerligt följa och systematiskt dokumentera varje elevs kunskapsutveckling förvissar sig den meriterade läraren om att hennes undervisning leder till mycket goda resultat. Läraren utgår från styrdokumenten, använder olika bedömningsinstrument och analyserar resultat, även tillsammans med andra. Kommentar: Grundläggande är alltså lärarens förmåga att nå mycket goda resultat med alla elever. Som förskolechef/rektor är du den som har bäst möjlighet att bedöma detta. Observera att du här ska fokusera på elevernas resultat och lärarens bedömning, inte på hur läraren undervisar. Om du vitsordar lärare i förskolan gäller endast fråga a. Det är viktigt att det tydligt framkommer: a) om du anser att läraren når mycket goda kunskapsresultat med alla elever över tid? b) hur läraren försäkrar sig om en bedömning som är - rättssäker - likvärdig - allsidig Skriv ditt vitsord här: 35 Copyright Arete Meritering

36 Bedömningsområde B: Undervisning och lärande Lärare som vitsordas (för- efternamn och skola): Du som vitsordar (för- och efternamn): Titel: Telefon: Ort och datum: Underskrift Aspekt 2: Planerar för sammanhang och förståelse. Den meriterade läraren planerar sin undervisning och elevernas lärmiljö utifrån styrdokument, kunskapsområdets kritiska aspekter, egna undervisningserfarenheter och elevernas intressen och förkunskaper. Läraren planerar för sammanhang och förståelse och för att utmana och inspirera alla elever. Han/hon vet vilket lärande olika aktiviteter ska utmynna i. Aspekt 3: Leder lärandet orubbligt framåt. Med stort engagemang och ett ansenligt tålamod genomför den meriterade läraren sin planerade undervisning. Ingen elev lämnas efter! Läraren har en mycket bred repertoar och kan alltid anpassa undervisningen utifrån situationens möjligheter utan att tappa fokus på det som är väsentligt. Aspekt 4: Gör lärandet synligt. Den meriterade läraren gör lärandet synligt genom att kontinuerligt ge meningsfull återkoppling till eleverna. Dessutom utvecklar han/hon elevernas förmåga att bedöma såväl sina egna som andra elevers prestationer/ arbeten. Bedömning är även ett sätt för den meriterade läraren att själv få återkoppling på och utveckla sin egen undervisningspraktik. Kommentar: Här ska du uttala dig om kvaliteten i lärarens undervisning. Kanske kan du behöva samråda med tidigare rektorer, ange då i vitsordet att så har skett. Det är viktigt att det tydligt framkommer om du anser att läraren a) planerar för sammanhang och förståelse, b) leder lärandet orubbligt framåt och c) gör lärande synligt (såväl elevernas som sitt eget). Skriv ditt vitsord här: Copyright Arete Meritering 36

37 Bedömningsområde C: Elevens perspektiv Lärare som vitsordas (för- efternamn och skola): Du som vitsordar (för- och efternamn): Titel: Telefon: Ort och datum: Underskrift: Aspekt 5: Ger varje elev röst. Den meriterade läraren utvecklar en så öppen dialog och interaktion att varje elev blir viktig och medskapande i undervisningen. Läraren bygger elevernas tilltro till sin egen förmåga, uppmanar eleverna att pröva och utforska idéer och åsikter och välkomnar misstag som möjlighet att lära. Läraren för en konstruktiv dialog med vårdnadshavare med fokus på lärandet. Aspekt 6: Skapar ett arbetsinriktat klimat. Den meriterade läraren skapar ett tillåtande arbetsklimat som präglas såväl av koncentration och ansträngning som av arbetsglädje och lust. Atmosfären är trygg och positiv och arbetet karakteriseras av tolerans, respekt för varandra och förståelse för olikheter. Kommentar: Här ska du uttala dig om kvaliteten i lärarens undervisning. Kanske kan du behöva samråda med tidigare rektorer, ange då i vitsordet att så har skett. Det är viktigt att det tydligt framkommer hur du anser att läraren a) ger varje elev röst och b) skapar ett arbetsinriktat och tillåtande klimat. Skriv ditt vitsord här: 37 Copyright Arete Meritering

38 Bedömningsområde D: Alla elevers rätt till god undervisning Lärare som vitsordas (för- efternamn och skola): Du som vitsordar (för- och efternamn): Titel: Telefon: Ort och datum: Underskrift Aspekt 7: Värnar alla elevers rätt till en god undervisning. Den meriterade läraren utvecklar undervisningen tillsammans med andra. Han/ hon utvärderar systematiskt lärandet och bidrar till kollegornas undervisningsutveckling genom analys, öppenhet, samarbete och ett professionellt förhållningssätt. Den meriterade läraren följer relevant forskning och bidrar till yrkets utveckling, t.ex. genom att handleda studenter och publicera sig i FoU-forum. Den meriterade läraren värnar alla skolans elever och motverkar aktivt kränkningar av alla slag. Kommentar: Här fokuserar du på lärarens förmåga att utifrån sitt engagemang för alla skolans elever utveckla sin egen och kollegornas undervisning. Det är viktigt att det tydligt framkommer hur du anser att läraren a) aktivt stödjer kollegornas undervisningsutveckling b) utvecklar yrkets praktik och c) motverkar kränkningar av alla slag. Skriv ditt vitsord här: Copyright Arete Meritering 38

39 Avslutande sammanfattning Lärare som vitsordas (för- efternamn och skola): Du som vitsordar (för- och efternamn): Titel: Telefon: Ort och datum: Underskrift: Du har nu skrivit fyra vitsord inom bedömningsområde A-D. Avsluta med att reflektera över lärarens två främsta styrkor och det du ser som lärarens viktigaste utvecklingsområde. Skriv din sammanfattning här: 39 Copyright Arete Meritering

40 Copyright Arete Meritering 40