Hushållskunder på energimarknaden Värderingar och beteenden

Transkript

1 Hushållskunder på energimarknaden Värderingar och beteenden Annika Carlsson-Kanyama * Anna-Lisa Lindén** Björn Eriksson* Research Report in sociology 2004:2 Department of Sociology, Lund University ISSN X ISBN * Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, fms vid FOI ** Sociologiska institutionen, Lunds universitet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förord Inledning, syfte och disposition Syfte och upplägg Energimarknadens hushållskunder Energi som produkt på konsumtionsmarknaden Undersökningens metod Hushållen i enkätundersökningen Hushållens attityder till miljöproblem och miljöbeteende Hushållens attityder till miljöproblemen Hushållens attityder till miljöhandlingar och apparater Hur hushållen skaffar sig energiinformation Miljömedvetande ett index Attityder och beteende i generationer Energi för hushållens funktionsområden Varm och ljus innemiljö Resultat från enkät och intervjuer, alla hushåll Energibeteende enligt enkäten om miljöattityder, generation, boendeform och inkomst Sammanfattning varm och ljus hemmiljö Hel och ren Resultat från enkät och intervjuer, alla hushåll Energibeteende enligt enkäten om miljöattityder, generation, boendeform och inkomst Sammanfattning hel och ren Mätt och belåten Resultat från enkät och intervjuer, alla hushåll Energibeteende enligt enkäten om miljöattityder, generation, boendeform och inkomst Sammanfattning mätt och belåten Underhållning och information Resultat från enkät och intervjuer, alla hushåll Energibeteende enligt enkäten om miljöattityder, generation, boendeform och inkomst Sammanfattning underhållning och information Bekväma stand-by funktioner Fastighetsägarnas syn på hushållens energibeteende Hushållen, styrmedel och energiföretagen Energimarknadens hushåll och kundsegment Diskussion Vilka energibeteenden bör och kan förbättras? Företagen och hushållen - två skilda perspektiv på beteende Generationsskillnader som ett verktyg i scenarioarbete Litteraturreferenser Bilaga 1: Enkätformulär Bilaga 2: Intervjuguide 2

3 Sammanfattning En undersökning om hushållens beteenden och attityder till energianvändning i bostaden har genomförts i syfte att öka kunskapen denna kundgrupp på energimarknaden samt dess segmentering i underkategorier baserade på energieffektiviseringspotentialer. Materialet består av en enkätundersökning till 600 hushåll samt intervjuer med hushåll och fastighetsägare. Tidigare studier har visat att beteendet kan påverka energianvändningsnivåerna i lika stor omfattning som valet av utrustning. Hushållen i vår studie är oroade över miljöproblem och växthuseffekt men det finns betydande kunskapsosäkerhet om vad som är rätt eller osäkert. Kopplingen mellan attityd och beteende innehåller därför många reservationer som gör att ett miljöanpassat beteende inte blir av, skjuts på framtiden eller inte bedöms som viktigt att genomföra. Hushållen är allmänt mycket osäkra på vad som drar lite eller mycket energi av den utrustning man har i bostaden. Det är inget som man går och funderar på, man letar inte alltid upp information när man skall göra nya inköp och man är osäker på var sådan kan finnas. Medan miljömedvetande är en faktor som har betydelse för hur man uppfattar miljöproblem i samhället samt kopplingen till energifrågor och beteendeåtgärder är det inte en tillräcklig bakgrundvariabel i analysen av det faktiska energibeteendet i hemmet. I denna undersökning används därför dessutom variablerna ålder och generationstillhörighet, boendeform samt inkomst. Vi undersöker attityder och beteende inom fem funktionsområden kallade; varm och ljus hemmiljö, ren och hel, mätt och belåten, underhållning och information samt bekväma stand-by funktioner. Inom varm och ljus hemmiljö undersöktes fem beteenden, nämligen hur man reglerar värmen, hur varmt man vill ha hemma, hur ofta man vädrar, hur vanligt det är att man täcker fönster på natten och i vilken utsträckning man reglerar belysningen. Ett uppenbart hinder för att realisera den betydande sparpotential som finns genom att sänka temperaturen nattetid i bostäderna är att reglagemöjligheter saknas i många bostäder, eller att de är alltför krångliga att sköta. Men många som har möjligheten utnyttjar den inte och har aldrig reflekterat över detta. Här krävs produktutveckling för att hitta utrustning som lätt kan programmeras av hushållens och anpassas till deras behov. Lampsläckning i rum man inte vistas i är ett aktuellt beteende bland hushållen, till skillnad från att dra ner rullgardiner och persienner som är en relikt från en svunnen tid, men som genomförs i äldre hushåll. Att släcka lampor uppfattas av en hel del hushåll som något man borde göra och en del gör det av gammal vana därför att beteendet övats in då de växte upp. För dessa hushåll handlar det om att uppmuntra och vidmakthålla ett beteende som man vill ha eller redan har om man anser att det är viktigt ur energisparsynpunkt. Men det finns också hushåll för vilka nedsläckning inte är förenligt med krav på trivsel. Inom funktionsområdet hel och ren kan vi se att beteendemönster för att hålla sig ren har förändrats över tid. Fastän många hushåll har badkar används de inte ofta eftersom man duschar istället. Det innebär att en del av den utrustning som finns hos hushållen är obsolet. Ytterligare exempel på utdaterad utrustning är strykjärnet, som finns i nästan alla hem, men sällan används. Här har många hushåll rationaliserat bort strykandet. Nya material gör att det heller inte behövs. När det gäller klädvård är beteendet att vädra och ta bort fläckar istället för att tvätta på utdöende. Det förekommer sparsamt bland de äldre hushållen. Istället genererar 3

4 man mer tvätt än förr, vilket leder till fulla maskiner, vilket visserligen är energieffektivt, men antalet tvättmaskiner man kör ökar samtidigt. När det gäller att handha tvätt är man generellt tämligen energimedveten och tycker det är viktigt att maskinparken är energisnål. Man hittar sätt att lufttorka tvätten eftersom man tycker att detta är viktigt. Inom området mätt och belåten visar resultaten att det finns en basuppsättning eldrivna redskap bland hushållen som endast i vissa fall kompletteras med ny och mera energieffektiv utrustning. Många hushåll vill inte ha en stor mängd redskap som belamrar bostaden onödigt. Vidare har hushållen, trots sitt intresse för energieffektiva redskap och utrustning, ofta dålig kunskap om hur gammal den egna utrustningen är och hur mycket el den drar. Hushållen i lägenhet har nyare vitvaror än de i småhus. Hushållen har tillägnat sig vissa beteenden som påverkar elanvändningen både positivt och negativt. Till det positiva hör vanan att sätta lock på kastrullen, ett beteende som har samband med miljömedvetande och ålder. Här har dock hushållen över lag ett effektivt beteende som det är angeläget att vidmakthålla. Till de positiva beteendena hör också att lasta diskmaskinen full innan den sätts på och att använda vattenkokare. Vattenkokaren har flera fördelar som uppskattas av hushåll som vill att matlagningen skall gå fort vilket är typiskt för unga hushåll. Förutom att den sparar tid är den också praktisk och säker. Till de beteenden som har en förbättringspotential hör den ofta oreflekterade vanan att skölja disken innan den sätts in i maskinen. Beteendet är vanligare bland dem som bor i lägenhet och bland dem som har låg inkomst. Innan man rekommenderar ett förändrat beteende måste man dock först ta reda på om det verkligen finns maskiner som kräver försköljning eller om konsekvensen av att inte skölja blir att man använder längre tid med resulterande högre varmvattenanvändning och därmed ökad energiförbrukning. Hushållen har en ansenlig mängd apparater för underhållning och information. TV och mobiltelefoner har man flera stycken av. Många har dator, men en tredjedel vet inte om de har energisparfunktion. Bland dem som har sådan funktion på datorn upplever man den som krånglig att använda. Det är många som stänger av TV:n med knappen, delvis för att det minskar brandrisken. Allmänt sett bidrar de många apparaterna för underhållning och information till en ibland för hög ljudnivå i hushållet och man irriterar sig över att saker står och går hela tiden. Det betyder att själva förekomsten av apparater kan bidra till vantrivsel och ökad energianvändning. När det gäller betydelsen av att utrustningen är energisnål visar det sig att de miljömedvetna, de som bor i lägenhet, de äldre och de med låg inkomst tycker att det är viktigast. De hushållen har färre antal apparater än de som bor i småhus och har hög inkomst. Bland dem som har många apparater är det ganska viktigt att apparater är av senaste modell. Nyare apparater är ofta energieffektivare än äldre, men tillkomsten av olika bekvämlighetsfunktioner, exempelvis stand-by funktioner kan motverka detta. Många hushåll har inte hört talas om stand-by el. De som känner till den är osäkra på energiförbrukningen och underskattar den. Man är inte självklart medveten om vilka apparater som behöver stand-by el. För att stänga av stand-by funktioner behövs apparater vars funktion inte försämras eller som medger en enkel justering. Vidare önskar hushållen information om funktionen som sådan och vad beteendeåtgärder har för betydelse för energiförbrukning och energikostnader. Intervjuerna med bostadsföretagen pekar på en kultur av tekniskt inriktad fastighetsförvaltning som kunnat bibehålla samma fokus under en rad av år eftersom hyrorna kunnat höjas för att täcka alla ökade utgifter. Då har man inte behövt bry sig om åtgärder som handlar om att ändra hushållens beteenden även om man vet att de spelar stor roll för 4

5 energikostnaderna. Man har utvecklat en attityd till hyresgästerna, de uppfattas som slösaktiga och man har inte funderat på att de kan ha olika beteenden. Erfarenheter av att samarbeta med hushållen har man främst fått genom införandet av sopsortering. Här har man fått flera nyttiga erfarenheter om informationsarbete, men har fortfarande ett uppifrånperspektiv och stor tilltro på betydelsen av upplysning och envägskommunikation. Man tänker inte på att hushåll tar till sig ny information i olika takt eller att en vädjan till hushållen att de av fri vilja skall ändra sitt beteende kräver dialog. Man talar även om betydelsen av ekonomiska morötter, men har svårt att se hur de skall gå till med de tekniska system man idag har och som inte tillåter att hushåll beter sig olika. Hushållen funderar å sin sida inte särskilt mycket på energiföretagens roll annat än som säljare av el, värme och olja. Många anser att just det är företagens uppgift och att de skall fortsätta att bara göra just det. Hushållens tillit till energiföretagen när det gäller energisparande är låg. Det finns en risk att företagen sitter på två stolar, dvs. sälja energi och uppmana till sparande, menar hushållen, som hellre litar på myndigheter för tillförlitlig information. Det betyder att om energiföretagen vill stimulera hushållen att spara energi så måste de tydligt göra klart vad de har att vinna på sådana åtgärder och erbjuda information via många olika kanaler. Betydelsen av att samarbeta mellan företag, myndigheter, organisationer och experter är stor för att öka trovärdigheten och nå kundernas tillit. Att få feed-back på sitt eget beteende är en viktig aspekt för många, men feed-back måste vara överskådlig, lättförståelig och relaterad till de energifunktioner man använder den köpta energin till. Att köpa hela funktionstjänster, dvs. både teknik, råd och underhåll, bedöms som attraktivt av många hushåll, förutsatt att teknisk support blir säker och pålitlig. Förtroenderelationen när det gäller energileveranser, information, rådgivning och teknisk support är den starkaste, men även den svagaste länken mellan företag och kunder. Analysen av kundsegment gör att man kan identifiera fem stora sådana nämligen hushåll i småhuslägenheter, hushåll i flerbostadshusen lägenheter, fastighetsägare till flerbostadshus, unga hushåll samt medelålders och äldre hushåll. Jämfört med energiföretagens andra kundsegment inom exempelvis industri, handel, service eller myndigheter är hushållssegmenten oorganiserade. De innehåller många hushåll med begränsat tekniskt kunnande, begränsad kunskap och förmåga att diskutera sin energisituation med energiföretagen, men däremot en betydande praktisk och beteendemässig vilja och erfarenhet att inrätta beteende och livsstil i en mera energieffektiv riktning. I synnerhet gäller detta i de äldre hushållen. De väsentliga parametrarna finns redan för att utveckla en informationsstrategi med ett behovsanpassat innehåll för varje målgrupp inom hushållens kundsegment på energimarknaden. Ur ett samhälleligt perspektiv är resultaten intressanta därför att de var de visar på var de beteenderelaterade energisparpotentialerna finns och var de redan är uppfyllda. I det senare fallet har kombinationer av styrmedel över tid bidragit till ett energieffektivt beteende och en viktig erfarenhet för många har varit oljekriserna på 1970-talet. För att man skall kunna ta tillvarata de potentialer som ännu inte utnyttjats krävs olika styrmedel som varierar från ren information till produktutveckling samt kombinationer av dessa. Dagens nivåer på energianvändning i bostäderna är till vissa delar generationsberoende. Om framtida generationer eller dagens unga kommer att anlägga samma energisnåla beteenden som dagens äldre är ovisst. Vissa beteenden enbart betingade av tidsknapphet och bekvämlighet är energisnåla och därför finns effektiviseringsprocesser som pågår även i nutid. 5

6 Förord Energitjänstföretagen har sällan haft anledning att förhandla försäljningen av sina energitjänster direkt med hushållen som varit en tämligen anonym kundgrupp. Varje hushåll för sig är en liten kund för företagen även om de som grupp svarar för en stor andel av de köpta energitjänsterna. Hushållskunderna har hittills varit en lojal kundgrupp och stannat kvar som kund hos sin energileverantör. Avregleringen av marknaden och inte minst den kalla vintern 2002 har gjort hushållskunderna uppmärksamma på energikostnader, skillnader mellan leverantörer och även den egna energiförbrukningen. Betydelsen av att vara uppmärksam både på marknaden och på den egna energikonsumtionen har skapat behov av bättre kunskap om hushållskunderna hos energiföretagen. Forskningsstiftelsen vid Göteborgs Energi AB finansierar detta forskningsprojekt kring hushållens segmentering i skilda kundgrupper samt deras värderingar, energianvändning och energieffektiviseringspotentialer. Ett mål har varit att identifiera kundgrupper där kunskap om energibeteendets effekter för konsumtionsvolymen saknas samt kundgrupper med skilda förutsättningar, kunskap och motivation för energieffektivisering inom hushållet. Hushållens värderingar och energibeteende - en studie av hushåll i olika generationer och boendeformer är ett projekt som pågått sedan hösten Arbetet inleddes med en litteraturöversikt med syfte att ge en uppfattning om befintlig kunskap om hushållens beteenden och värderingar samt vilka slutsatser man dragit av den kunskap forskningen hittills bidragit med när det gäller energikonsumtion och energieffektivisering i bostaden. Rapporten Hushållens energianvändning Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik. En litteraturöversikt publicerades Här visade det sig finnas många genomförda studier kring olika energianvändningsområden. Dessa studier behandlar väl avgränsade funktionsområden och är genomförda med mycket olika metodik, vilket minskar möjligheter att göra både jämförelser och generaliseringar kring hushållens energianvändning. Ett resultat som dock är genomgående i många av de studier som granskats är att den energibesparing som kan uppnås genom hushållens medvetenhet om sitt energibeteende är betydande och i vissa fall av samma relativa omfattning som man kan få med utbyte av teknisk utrustning till bästa teknik. Den andra delen av projektet Hushållens värderingar och energibeteende- en studie av hushåll i olika generationer och boendeformer, vilken bl. a. redovisas i denna rapport, syftar till att analysera hushållens värderingar och energianvändning kring samtliga funktionsområden relevanta för bostaden, dvs. mätt och belåten, hel och ren, underhållning och information, varm och ljus hemmiljö samt bekväma stand-by funktioner. Det har skett genom en enkät till hushållskunder och genom intervjuer med ett antal kunder och fastighetsägare. Dessa nya empiriska resultat har vi sedan satt in i ett sammanhang av erfarenheter från tidigare genomförda studier och vi föreslår strategier för energieffektivisering relevanta för olika kundgrupper samt visar på vad en ökad insikt om hushållens värderingar och beteende kan få för konsekvenser när det gäller planering och scenarioarbete. Projektet har genomförts av Annika Carlsson-Kanyama och Björn Eriksson, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (Fms) vid totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Anna-Lisa Lindén, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet och detta är en slutrapport. Stockholm och Lund den 30 november Annika Carlsson-Kanyama Anna-Lisa Lindén Björn Eriksson 6

7 1 Inledning, syfte och disposition Under en byggnads hela livscykel faller 85 procent av den totala energiförbrukningen på brukarfasen, 14 procent ligger på uppbyggnadsfasen och 1 procent av energiförbrukningen går till rivningsfasen (Elmberg m.fl., 1996). Den utrustning, den komfortnivå, de värderingar och den medvetenhet en brukare har om sin energianvändning har mycket stor betydelse för konsumtionsvolymen av energi. Energianvändningen i bostäder varierar över årstider, men även mellan boendeformer. Av de kwh energi som varje år förbrukas i ett genomsnittligt småhus går 60 procent till uppvärmning, 20 procent till varmvatten och 20 procent till hushållsel (Energimyndigheten, 2001). I nya småhus är den årliga energiförbrukningen cirka kwh lägre på grund av att bättre isolering och energieffektivare byggnadsmaterial i allmänhet har använts. Skillnader i energiförbrukningen för uppvärmning i flerbostadshus och småhus har minskat beroende på teknikutveckling inom byggsektorn under det senaste decenniet men är fortfarande något högre per ytenhet i flerbostadshus (IVA, 2002). Förbrukningen av hushållsel beräknas uppgå till cirka kwh per år i ett genomsnittligt småhus. Mer än hälften av elanvändningen går till funktioner som belysning, kyl, frys och sval samt till tvätt och torkning (tabell 1). Elförbrukningen är för samtliga funktionsområden i hög grad beroende av hur ofta, på vilket sätt och med vilken effektivitet hushållsmedlemmarna utför sina sysslor. Värderingar om miljö och energi, kunskaper om energibeteende och kostnader för energin kan förväntas ha stor betydelse för energibeteendet när man utför dessa hushållssysslor. Tabell 1. Konsumtion av hushållsel för skilda funktioner under ett år i ett småhus. Funktion Procent kwh Belysning Disk Elektriska apparater Kyl, frys, sval Matlagning Tvätt & tork Källa: Energimyndigheten, Hushållens energianvändning kan beskrivas som resultat av flera faktorer, vilka i sin tur kan delas upp på huvudgrupperna beteende och teknik. Tekniken representeras exempelvis genom graden av isolering samt energieffektiviteten hos apparater och annan utrustning, medan beteenden och vanor omfattar åtgärder, exempelvis duschtid, hur ofta man vädrar samt i vilken utsträckning man använder lock på kastrullen. Nutek (1994) beskriver hushållens elanvändning som en funktion av tre faktorer: 1) förekomsten av apparater i hushållet, 7

8 2) hur mycket energi som går åt vid varje användningstillfälle eller per tidsenhet, 3) hur apparaterna används. De två första faktorerna hör hemma under teknikpaketet, medan den senare handlar om beteende. Förklaringsmodellen kan användas för hela hushållets energianvändning i bostaden, liksom även för att förklara energianvändning inom andra områden såsom resande och färdmedelsval eller organisationers energianvändning. Om man vill förklara hushållets totala energianvändning får man bredda definitionen under punkt 1 i listan till att gälla både förekomst av apparater och uppvärmningsanordningen i bostaden. I forsknings- och utvecklingsprojekt om energisparande bland hushåll är teknikpaketet det mest undersökta. Bygg- och installationsteknik har beräknats svara för cirka hälften av energianvändningen i en byggnad (IVA, 2003). Resten av energianvändningen, cirka hälften, svarar verksamhetsanknuten energianvändning för, dvs. apparatberoende, fel använd utrustning eller beteende i relation till skilda funktioner. Det finns ett antal studier där potentialen för att uppnå energibesparingar genom beteendeförändringar lyfts fram (Wilhite & Vareide, 1986, Palmborg, 1986, Nutek, 1994, Glaumann, 1996, Schipper at al, 1989). I några av dessa studier har man kvantifierat beteendets betydelse jämfört med teknikpaketets betydelse för energianvändningen. Palmborg (1986) konstaterade att högförbrukande hushåll kan använda dubbelt så mycket el som lågförbrukande hushåll trots att husen tekniskt sett är identiska. Resultaten byggde på mätningar i 78 elvärmda småhus under åren 1980 och Samme författare konstaterade att en tredjedel av elanvändningen är beteendestyrd och uppskattar den realistiska potentialen för energibesparingar genom beteendeförändringar till 10 procent av den totala elanvändningen. Nutek (1994) påpekar i sina slutsatser från en studie av potentialen för att spara energi genom byte till mer energieffektiva apparater, att det även finns en stor potential för att uppnå effektivare energianvändning genom att påverka människors beteende. Som exempel tar man duschvanor samt vanan att skölja disk innan den ställs in i maskinen. Shanahan och Jonsson (1995) skriver att man vid maskintvätt kan uppnå 25 procents effektivisering genom att fylla maskinerna och tvätta vid lägre temperatur. Detta skall jämföras med sparpotentialen som kan uppnås genom att byta till en effektivare maskin som är cirka en tredjedel. Glaumann (1996) undersökte möjligheterna att, i teorin, spara el i ett nybyggt elvärmt småhus på 150 m 2 där både potentialen för ändrade beteenden och tillgängliga energieffektiva produkter utnyttjades. Undersökningen byggde på en sammanställning av potentialer rapporterade i andra studier. Man konstaterade att bättre byggnadsskal och värmeåtervinning gav 25 procent lägre energianvändning, effektivare elapparater ytterligare 10 procent och sparbeteende 10 procent, dvs. sammanlagt 45 procent. Det minsta elbehovet som beräknades vara möjligt för den undersökta hustypen utan uppoffringar av bekvämlighet undersöktes också. Man fann därvid att det gick att uppnå en elbesparing på 70 procent om elspisen byttes mot gasspis, om man nästan enbart använder lågenergilampor, om uppvärmnings- och ventilationssystemet dimensionerades för bästa möjliga självcirkulation och om man tillämpade ett energimedvetet beteende (Glaumann, 1996). Mullaly (1999) var intresserad av hur mycket beteendet påverkar energianvändningen i hemmet. I en studie gjord i USA under första hälften av 1970-talet bland 200 hushåll i småhus (Sonderegger, 1978) fann man att 18 procent av variationen i energianvändningen för 8

9 uppvärmning berodde på beteendet. I en annan studie, gjord i Nederländerna i mitten av talet, omfattande 145 småhus, kom man fram till att 26 procent av variationen i energi för uppvärmning berodde på beteendet (Verhallen och van Raaij, 1981). Mullaly (1999) skriver att hon inte fann fler studier trots en omfattande litteratursökning. Detta tyder med stor sannolikhet på att studier som belyser energianvändning i relation till beteendevariationer i hushåll är tämligen få, även i ett internationellt perspektiv. I en pågående dansk undersökning om energibeteendets betydelse för nivån på energikonsumtionen undersökte man hushåll som bor i samma bostadsområde, byggt under samma tidsperiod och med samma byggnadsteknik och utrustning (Gram-Hansen, 2003). Man fann att energikonsumtionen varierade avsevärt mellan hushåll. Antalet hushållsmedlemmar spelar stor roll, men även mellan hushåll med samma antal medlemmar kunde man notera skillnader i energikonsumtion i intervallet procent. En hypotes man arbetade efter var att lågkonsumenter av energi i större utsträckning skaffat sig energisnål teknisk utrustning. När det gällde utrustning som finns i varje lägenhet undersökte man förekomsten av lågenergilampor samt förekomsten av energisnåla kylskåp och frysar i förhållande till hushållets energiförbrukningsnivå men fann inga signifikanta skillnader. Den slutsats man drar av detta är att variationerna i energiförbrukning kan härledas till skillnader i användningsrutiner mellan hushållen. Exempel på sådana var frekvensen i användningen av torktumlaren. De preliminära slutsatserna av studien är att förekomsten av teknisk utrustning i kombination med hur man i hushållet använder den är av större betydelse för hur mycket energi man konsumerar än att utrustningen i sig är energisnål ur teknisk synvinkel. Efter att ha läst genomförda studier kan man för det första konstatera att det finns ett samband mellan hushållsstorlek, socioekonomisk bakgrund och energikonsumtion (Holm Pedersen & Broegaard, 1997; Gladhart, Morrison & Zuiches, 1987). Hushåll av olika storlek och i skilda livsscykelfaser tenderar dessutom att bo i olika hustyper och lägenhetsstorlekar. Kvantitativa undersökningar i skilda länder visar detta. Å andra sidan har man i senare studier visat att variationerna mellan hushållstyper i samma boendesituation och i samma storlekar visar upp stora variationer i energikonsumtionsnivå. Dessa undersökningar pekar på att dessa variationer snarare hänger samman med livsstilsaspekter som antal och typ av teknisk utrustning i hemmet samt de användningsmönster man har för dem (Gram-Hansen, 2003; Kuehn, 1998; Aune, 1997; Wilhite et al., 1996). Intresset för relationen mellan beteende och energikonsumtion har ökat utifrån många olika teoretiska perspektiv (Carlsson-Kanyama & Lindén, 2002; Lutzenhiser, 1993.) I svenska framtidsbedömningar menar man att en rad teknikförbättringar gör att energiförbrukningen åtminstone i sina teknikaspekter kommer att minska i betydande utsträckning (IVA, 2003). Ny bebyggelse kommer att vara mera energieffektiv både genom användning av nya material och uppvärmningstekniker. Nya energikällor, såsom solceller eller mikrokraftvärme, bättre styrning av värmesystem, lägre stand-by förluster och bättre underhållsrutiner är exempel på faktorer som ger underlag för dessa bedömningar. Man kan utifrån befolkningsprognoser konstatera att antalet hushåll kommer att bli flera i framtiden. Här är underlaget för prognoser relativt gott. Däremot är kunskapen om hushållens värderingar, konsumtion av apparater och energibeteende i hemmet ett osäkert kunskapsfält. Den forskning som finns att stödja bedömningar på behandlar oftast delfunktioner av energianvändningen i hushållet, medan helhetssynen saknas (Carlsson-Kanyama & Lindén, 2002). Ett alternativt förhållningssätt till framtiden är bortse från dagens otillräckliga kunskap om hushållen och istället beskriva olika framtida livsstilar baserade på gruppdiskussioner och/eller uppställda miljömål (Diamond, 2002, Hedberg et al, 2003). Då kan man få fram vad 9

10 vissa beteenden får för energibetydelse men man kan inte säga så mycket om på vilket sätt de skiljer sig från dagens samt på vilka sätt beteendeförändringar kan uppnås. 1.1 Syfte och upplägg Tre övergripande teman behandlas i rapporten: Hushållens funktionsrelaterade energikonsumtion kartläggs. Energiföretagen kommer i framtiden att i allt större omfattning stå inför den motsägelsefulla uppgiften att sälja både produkten energi och servicetjänsten energieffektivisering. Energitjänster i form av både produkt och service behöver göras trovärdiga för den stora skara kunder som vant sig vid att energiföretagens roll är att leverera tillräcklig kvantitet av efterfrågad energi på ett säkert sätt. Kundens uppfattning om energi som produkt i relation till sin egen energikonsumtion och kundens bedömning av energiföretagens trovärdighet blir grundpelare i relationen mellan företag och kund vare sig kunden är ett enskilt hushåll eller en fastighetsägare. Vi analyserar hur den energirelaterade konsumtionen ser ut i skilda boendeformer, generationer och inkomstgrupper. Olika krav på energifunktioner ger upphov till skilda värderingar och energibeteenden, men leder också till att olika frågor kring energiförbrukning och energieffektivisering ställs. Generationstillhörighet, vilken är nära relaterad till hushållsstorlek, är en viktig faktor i segmenteringen av kundgrupper. Kunskap om energibeteende i olika åldersgrupper är viktig för att förstå framtidens energikonsumenter. Boendeformen styr till viss del energianvändningen eftersom man med denna får mycket olika möjligheter att själv styra sin energianvändning. Inkomsten kan vara avgörande för attityder till energikonsumtion och inköpen av utrustning. Den skapar en ram inom vilken man kan agera, eller inom vilken man tvingas anpassa sig. Kundgruppers miljömedvetenhet och behov av incitament för energieffektivisering analyseras. Miljöintresse i allmänhet kan vara en viktig faktor bakom intresset för det egna energibeteendet. Hur man kan koppla energifrågorna och energibeteendet till miljö- och klimatfrågor är viktig kunskap inte bara för konsumenten utan även för energiföretagen i kommunikationen av energitjänster med konsumenten. Men miljöinformation skall inte ses som det enda styrmedlet för att åstadkomma en energieffektivisering bland hushållen. Vi analyserar vilka kombinationer av styrmedel som kan vara mest verksamma för olika typer beteendeförändringar och sätter denna kunskap i relation till fastighetsägarnas bild av hushållen som energikonsumenter. Rapportens olika kapitel behandlar: - struktureringen av energimarknadens hushållskunder, boendeformer och relation till energileverantören (kapitel 2), - undersökningsmetoder och grundläggande bakgrundsdata över hushållen som ingår i studien (kapitel 3), - hushållens miljövärderingar och attityder till energisparande (kapitel 4) - attityder och beteende i skilda generationer (kapitel 5), - energianvändning och apparatinnehav inom samtliga funktionsområden (kapitel 6) - fastighetsägarnas syn på hushållens energibeteende (kapitel 7) - hur hushållen ser på energiföretagen och möjliga styrmedel för energisparande (kapitel 8) 10

11 - vilka skilda kundgrupper man kan identifiera utifrån vår undersökning (kapitel 9). - hur resultaten kan förstås när det gäller generella möjligheter till energibesparingar genom beteendeförändringar i boendet, vad fastighetsägarnas inställning till hushållen får för konsekvenser samt vad kunskap om olika generationers energibeteende kan tillföra vid scenarioarbete (kapitel 10). 2 Energimarknadens hushållskunder Denna undersökning är begränsad till de marknadssegment av energikunder där slutanvändaren utgörs av hushåll. Inga företagskunder eller kunder med privat eller offentlig verksamhet i lokaler ingår därför i undersökningen. Trots att undersökningen enbart inkluderar hushållsmarknaden rymmer den flera kundsegment med skilda relationer till energiföretaget. 1. Hushållet kan vara direkt kund eller indirekt kund till energiföretaget. 2. Kundrelationen kan vara total, dvs. omfatta både hushållsel, värme och driftel eller vara partiell, dvs. enbart omfatta hushållsel eller omfatta enbart värme. Den kundrelation hushållet har till energiföretaget avgörs delvis av vilken dispositionsform man har till sin bostad samt i vilken hustyp man bor. Hushållen som äger sin småhuslägenhet, dvs. 92 procent av alla hushåll som bor i småhus på den svenska bostadsmarknaden, är vanligen direktkunder till energiföretaget (Lindén, 1995). Undantagen utgörs av de 8 procent som hyr huset, ingår i en bostadsrättsförening eller där huset ingår i ett särskilt boende såsom exempelvis äldreboende. Inom kundsegmentet hushåll i privatägda småhus kan man dessutom vara totalkund (figur 1), dvs. man kan om man vill köpa all energi från ett och samma bolag. Med den avreglering som nu skett på energimarknaden kan man också vara partiell kund om man bor i småhus. Hushållskunder som bor i hyresrättslägenheter och bostadsrättslägenheter i flerbostadshus har oftast en partiell kundrelation med energiföretaget. Man är nämligen ofta direktkund när det gäller konsumtionen av hushållsel, men indirekt kund när det gäller uppvärmning och driftel där betalningen av de energifunktionerna sker via månadsräkningen. För uppvärmning och driftel har fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen relationen av direkt kund med energiföretaget. 11

12 Kundrelation till Energikonsument energiföretaget partiell (enbart hushållsel) total (hushållsel + uppvärmning) direkt 1. De flesta hushåll i 2. De flesta hushåll i flerbostadshus och privatägda småhus en mindre andel hushåll i småhuslägenheter indirekt 3. En mindre andel hushåll 4. Hushåll i vissa lägenheter, i flerbostadshuslägenheter bl.a. speciallägenheter Figur 1. Hushållskunders relation med energiföretag i skilda kundsegment. I hela riket finns cirka småhus som är privatägda. 1 Dessutom finns det i hela riket cirka småhus med annan upplåtelseform, dvs. hyreslägenheter, bostadsrättlägenheter eller särskilda boendevillkor. Alla hushåll i privatägda småhuslägenheter är vanligen direktkunder för sin totala energiförbrukning till företagen och tillhör grupp 2. Vissa hushåll i småhuslägenheter kan dock vara direktkunder med energiföretagen för en del av sin energiförbrukning och tillhöra grupp 1. Inom en stor andel av flerbostadshusens lägenheter är man också direktkunder till energiföretagen när det gäller hushållsel, dvs. all elkonsumtion som används för belysning, matlagning, kylning, tvätt och underhållning i hushållet och tillhör grupp 1. Däremot svarar fastighetsägaren för kundrelationen med energiföretaget när det gäller uppvärmning. Denna energitjänst betalar hushållen via sin månadsavgift eller hyra. Till grupp 3 hör hushåll i flerbostadshus där hyresvärden eller fastighetsägaren betalar driftel och värme. Även när det gäller hushållsel är man indirekt kund, där man är adress för funktionen, men inte fakturaadress. Till grupp 4 hör en mindre andel hushåll som bor i flerbostadshus. Hushållet i lägenheten betalar inte någon del av sin energiförbrukning direkt utan debitering sker via hyran oavsett hur mycket energi som används. Sådana hushåll kan vara totalkunder hos ett och samma företag men med en indirekt relation. I en sådan situation har fastighetsägaren hela den direkta relationen med energiföretaget och svarar för all energiförbrukning inom fastigheten, dvs. värme, driftel och hushållsel. Bostadssegmentet lägenheter i flerbostadshus omfattar sammanlagt cirka lägenheter i hela riket. 30 procent av dessa lägenheter tillhör bostadsrättsföreningar och upplåts med bostadsrätt (Lindén 1995). 40 procent ägs av statligt eller offentligt ägda bostadsföretag och upplåts med hyresrätt. 30 procent ägs av privata fastighetsägare, dvs. de ägs antingen av privata bolag eller av enskilda personer och upplåts med hyresrätt. Många av dessa privata fastighetsägare har stora lägenhetsbestånd. Man brukar räkna med att 90 procent av hyreslägenheterna inom privat sektor ägs av fastighetsägare med mer än tio lägenheter i sitt bestånd och 10 procent ägs av fastighetsägare med färre än tio lägenheter i sitt bestånd. När det gäller kundsegmentet hushåll i flerbostadshus är både hushållet och fastighetsägaren viktiga aktörer när det gäller energikonsumtionen inom segmentet. Båda har vanligen en 1 Dessa beräkningar bygger på Folk- och bostadsräkningen från år 1990 med hänsyn tagen till den nyproduktion och den reduktion av lägenheter som gjorts under 1990-talet. Den detaljerade analysen av bostadsmarknad och hushåll med utgångspunkt från FoB 1990 är publicerad i Lindén, A-L, 1995: Households and Housing. Sweden in the 90 s. Forskargruppen Boende och bebyggelse, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. 12

13 partiell relation med energiföretaget för skilda delar av energikonsumtionen i fastigheten och bör därför ingå i undersökningen för att få helhetskunskap om energikonsumtion och energibeteende inom marknadssegmentet. De uppgifter kring marknadssegmentens storlek som presenterats gäller för hela riket. Bostadsmarknaden i regioner och kommuner skiljer sig från riksgenomsnitten med avseende på befolkningsstorlek och tätortsgrad. I kommuner med stor befolkning som bor i städer och tätorter är andelen lägenheter i flerbostadshus i allmänhet högre än genomsnittet för riket. Avvikelserna från riksgenomsnitten är allra störst i storstadsområden. På ren glesbygd och i små tätorter dominerar småhuslägenheter bostadsmarknaden. 2.1 Energi som produkt på konsumtionsmarknaden Gemensamt för både direkta och indirekta kunder är att de konsumerar en funktion som kräver energi för att kunna fullföljas och upplevas. Hushållen behöver inte vara intresserade av energi eller dess ursprungskälla men väl de tjänster som energiföretagen kan bidra till att leverera. Man köper funktionen behagligt inneklimat, kall öl, varmt kaffe, rena kläder, ren kopp, lyssna på radio, spela skivor, se på TV, medan energiföretagen säljer den immateriella tjänsten energi, el eller gas. Kundens funktionsrelaterade inköp av energi bygger på prioriteringar av komfort och livsstilsrelaterade vanor, medan kundens kostnad för energidelen i konsumtionen är dold bakom materiell konsumtion av exempelvis miljömärkt kylskåp, mångfunktionell spis, tvättmaskin för stortvätt eller stämningsbelysning. Mellan energiföretagets varuutbud och kundens konsumtion finns en osynlig zon där hushållens konsumtionsbeslut fattas utifrån komfort- och livsstilsvärderingar kring materiella produkter. Energiföretagens produkt är en nödvändig förutsättning för att kunna uppleva komfort, men energiföretagen erbjuder inte hela funktionen. Den energi man använder för skilda funktioner i hushållet slutkonsumeras i användningsögonblicket, dvs. hushållsmedlemmarna upplever aldrig några restprodukter av den energi företagen levererar. Restprodukter av konsumtion påminner individen om de varor eller den mängd varor man förbrukar. Exempel är förpackningar och varaktiga varor såsom möbler och TV-apparater. Produkter som slutkonsumeras vid användningen har inga automatiska påminnelsefunktioner om konsumtionsnivå eller risk med avfall och utsläpp. Kunden måste söka kunskap om energiprodukten via andra kanaler, vilket leder till att många energikonsumenter kan förbli okunniga inte bara om energikonsumtionens miljöpåverkan utan även om volym och förändringar i den egna energikonsumtionen. Det har visat sig vara svårt för kunderna att sätta räkningarna från energiföretagen i relation till sina egna energibeteenden och konsumtionsnivåer. Energiföretaget och kunden tenderar att uppfatta produkten energi utifrån olika referensramar. För åtskilliga kunder spelar värderingar och attityder kring miljö och energi en viktig roll som en bakgrund till konsumtion och beteende på många av vardagslivets arenor. Även om man sällan kan visa direkta samband mellan värderingar och en specifik typ av konsumtion av energikrävande utrustning (Gram-Hansen, 2003) kan värderingar och attityder spela en avgörande roll för hur man använder utrustningen i energisparsyfte dvs. energibeteendet. Både innehavet av utrustning och användningen av den är viktiga aspekter i denna undersökning. 13

14 Teknik och utrustning i hemmet kan dessutom ha en statusfunktion. Att äga datorutrustning, storbilds-tv, eller teknik av exklusiva varumärken har inte bara en praktisk funktion utan är även en statusmarkör. Inkomst som mätvariabel är av dessa skäl en viktig bakgrundsvariabel i analysen av energimarknadens kunder liksom hushållsstorlek och ålder. 3 Undersökningens metod En enkät strukturerades kring viktiga funktionsområden och baserades på frågeställningar rörande energianvändning. Funktionsområdena avgränsades under följande teman Mätt och belåten, Hel och ren, Underhållning och information, Varm och ljus hemmiljö samt Stand-by funktioner. Förutom en rad frågor kring miljöattityder ingick även bakgrundsuppgifter kring både hushållet och respondenten (se bilaga 1). Under arbetet med enkätformuläret fick vi värdefulla synpunkter från Göteborgs Energi AB, Konsumentverket samt USK. Den ursprungliga avsikten var att genomföra telefonintervjuer. Efter ett antal provintervjuer visade det sig att intervjun skulle ta för lång tid för att upprätthålla respondenternas intresse för frågeställningarna. Kvalitén på det insamlade materialet kunde påverkas negativt både i form av internt bortfall, dvs. uteblivna svar på enskilda frågor och ett slentrianmässigt uppgiftslämnande. Undersökningen genomfördes därför som postenkät, där respondentens ges mera tid till eftertanke kring frågorna. Hushållen i undersökningen valdes ur kundregistret vid Göteborgs Energi AB. Det register som användes innehöll, förutom abonnentens namn, även födelseår, samt adress där vi kunde avgöra om abonnenten var småhus- eller lägenhetskund. Ett grundläggande kriterium för bostadsregistret över kunder var att de skulle representera vanliga svenska bostadsområden både när det gäller bostadstyper, upplåtelseformer och befolkningskriterier, dvs. inte vara extrema i något avseende, inga centrala innerstadsområden, inga extremt problembelastade områden eller inga extrema höginkomsttagarområden. För att täcka in olika generationer och hushållstyper valdes personer i åldersintervallet 25 till och med 60 år att ingå i undersökningen. De utgör i analysen undersökningens tre generationer av energikonsumenter, dvs. de unga (25-34 år), de medelålders (35-49 år) och de äldre (50-60 år). Anledningen till att utesluta de mycket unga och de äldsta åldersgrupperna var att täcka in hushållskategorier med egen lägenhet, dvs. de som haft eget kontrakt med energiföretag samt förvärvsarbetande hushåll. Samtliga dessa faktorer antogs påverka både attityder och beteende när det gäller energianvändning i hemmet. Utredningskontoret i Stockholms Kommun (USK) fick uppdraget att utföra provintervjuer och därefter enkäter med 600 hushåll i det definierade ålderintervallet samt i skilda hustyper, småhus och flerbostadshus. Några frågor hade öppna svar, dvs. respondenten kunde själv formulera sitt svar. Enkäterna förkodades av USK efter instruktioner och levererades som datafiler. För att fördjupa kvalitén och tolkningsmöjligheterna av enkätresultaten genomfördes intervjuer med 11 hushåll i skilda generationer, hushållstyper och boendeformer. Intervjuerna hade formen av samtalsintervjuer kring funktionsområden och teman om energianvändning och energieffektivisering. Respondenten formulerade med egna ord sina svar. Intervjuarens underlag utgjordes av en intervjuguide (se bilaga 2). Intervjuguiden anger de teman som skall behandlas med underliggande hållord och påståenden som skulle följas upp under intervjun. 14

15 Samtliga dessa intervjuer har bandinspelats, skrivits ut i full text, kodifierats och analyserats med datorstöd i programmet NVIVO. Vi gjorde också intervjuer med tre fastighetsägare till flerbostadshus. Syftet var att ge en förståelse för hur fastighetsägaren planerar och resonerar om energiförbrukning och energieffektivisering när det gäller värme och energiförbrukning i kollektiva utrymmen, exempelvis, entréer, tvättstugor, källare etc. samt hur man uppfattar hushållen som energikonsumenter. Samtliga dessa intervjuer spelades in på band. 3.1 Hushållen i enkätundersökningen Totalt besvarades enkätfrågorna av representanter för 600 hushåll. Av de svarande var 51 % var män och 49 % var kvinnor, således en jämn könsfördelning. Den svarande, som i samtliga fall var en vuxen hushållsmedlem, betraktas som representant för hushållet även i hushåll som innehåller flera personer. Medelåldern för de svarande var 43 år både för boende i småhuslägenheter och flerbostadshuslägenheter. Frekvensen förvärvsarbetande var hög och låg på 74 % heltidsarbetande % arbetade mindre än heltid och 13 % hade inget förvärvsarbete (tabell 2). Den höga andelen förvärvsarbetande visar att vi nått målet att få med inte bara en hög andel förvärvsarbetande, utan också en tämligen genomsnittlig undersökningspopulation. Om vi skulle fått en övervikt av problemområden representerade i undersökningen skulle andelen förvärvsarbetande varit betydligt lägre. I det omvända fallet, dvs. extrema höginkomstområden, skulle förhållandet vara det omvända, dvs. högre andel förvärvsarbetande. Det var fler som arbetade heltid i småhusen och fler som inte förvärvsarbetade i lägenheterna. Detta är en skillnad i förvärvsarbetsfrekvens som har samband med ålders- och hushållssammansättningen i småhusområden respektive flerbostadshusområden. Det fanns större andel heltidsarbetande i gruppen medelålders personer än i övriga åldersgrupper. Däremot skiljde sig omfattningen i arbetstid av förvärvsarbetet inte nämnvärt mellan den yngre och äldre åldersgruppen. Tabell 2. Andelen förvärvsarbetande och förvärvsarbetets omfattning Omfattning av arbete procent Heltid 74,0 75% 7,7 Halvtid 2,7 Annat 2,3 Förvärvsarbetar ej 13,0 Ej svar 0,3 N = 600 Den huvudsakliga sysselsättningen bland de svarande var anställning inom den privata sektorn, 45 %, följt av anställning inom den offentliga sektorn med 34 %. 7% var egna företagare. 5,6 % besvarade inte frågan. För respondenter i den yngre åldersgruppen och de som bodde i småhus var anställning inom privata sektor vanligare än i övriga grupper. 45 % av de tillfrågade hade högskoleutbildning. 37 % hade gymnasieutbildning, 9,5 % yrkesutbildning eller realskola och 7,7 % hade grundskoleutbildning. De hushåll som bodde i 15

16 småhus hade högre utbildning än de hushåll som bodde i lägenhet i flerbostadshus. Enbart grundskoleutbildning var vanligare i den äldre åldersgruppen än i övriga åldersgrupper. Antalet vuxna i hushållen varierade mellan 1 och 4 personer. Medelantalet vuxna personer per hushåll var två i småhus och 1,4 i lägenhet och medelantalet barn 1,24 i småhus och 0,34 i lägenhet. Antal vuxna per hushåll skiljde inte mellan åldersgrupperna. Antalet barn däremot skiljde sig åt så att gruppen medelålders hade flera barn än övriga åldersgrupper, 1,21. Den äldre åldersgruppen, dvs år, hade 0,26 barn per hushåll. Inkomstfördelningen visas i tabell 3. Av hushållen hade 27 % en årsinkomst på SEK eller mera. Medelåldersgruppen hade den högsta andelen höginkomsttagare och de unga den högsta andelen låginkomsttagare. Hushåll i småhus hade betydligt högre medelinkomst än hushåll som bor i flerbostadshus. Tabell 3. Hushållens inkomstfördelning Inkomst, SEK procent Under , , , , , eller mera 27,1 Vet ej 5,4 Ej svar 1,3 Total 100 N = 600 Bland undersökningens hushåll var det få som bedrev egen näringsverksamhet i hemmet, 5,4 %. 7,9 % hade en energikrävande hobby. Av dem ägnade sig de flesta åt datorer och elektronik, medan musik, sömnad och andra energikrävande aktiviteter var ovanliga. Hushållen hade valts ut för att representera två olika boendeformer, dvs. lägenheter i flerfamiljshus respektive småhus. Den fördelning på boendeformer vi erhöll bland de svarande återspeglar naturligtvis detta (tabell 4). Äganderätt var absolut vanligast för dem som bodde i småhus. En mycket liten andel småhuslägenheter på den svenska bostadsmarknaden upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt (ca 2 %). Fördelningen av boende i flerbostadshus på hyresrätt respektive bostadsrätt återspeglar de förhållanden som råder på den svenska bostadsmarknaden. I vår undersökning bodde 22% av hushållen i hyresrättslägenheter och drygt 29% i bostadsrättslägenheter. Tabell 4. Boendeform bland hushållen Boendeform procent Flerfamiljshus, hyresrätt 22,0 Flerfamiljshus, bostadsrätt 29,1 Småhus, äganderätt 46,1 Småhus, bostadsrätt 0,8 16

17 Annat 2,0 Total 100 N = 600 Sammanfattningsvis kan man konstatera att vi fick en undersökningspopulation som tämligen väl speglar vanliga hushåll när det gäller inkomst, utbildning, sysselsättning, boendeform samt hushållsstorlek inom den valda åldersgruppen, 25 till och med 60 år. 4 Hushållens attityder till miljöproblem och miljöbeteende En vanlig uppfattning är att om människor får mera kunskap om en fråga så kommer de att skaffa sig attityder 2 till den. Med mera kunskap kan attityder förstärkas eller ändras. Attityder förväntas påverka individens beteende så att överensstämmelse mellan attityder och beteende gynnas (Ajzen & Fishbein, 1980). Människor som har positiva attityder till att skydda miljön borde, enligt detta resonemang, även ha positiva attityder till att minska energianvändningen och kunde förväntas att välja ett miljö- och energieffektivt beteende. Sambanden mellan olika typer av attityder och beteende är emellertid sällan så entydiga (Lindén, 1994). Information har inte heller alltid den kunskapsförstärkande roll som man teoretiskt sett skulle förvänta sig. Den förkunskap en individ har kring en fråga leder till att man lättare uppmärksammar information som kan förtydliga och fördjupa det man redan vet. Lite kunskap kan leda till att man inte förstår eller inte alls uppmärksammar information kring en frågeställning. Det leder då inte vare sig attitydförändringar eller till beteendeförändringar. Mellan attityder och beteende kan även råda ett omvänt förhållande, dvs. beteendet inträffar först och attityderna förändras senare. Även en oreflekterad vana eller ett beteende av ren tillfällighet kan ibland vara miljö- eller energivänligt, såsom att återanvända material eller släcka belysning som inte i stunden tjänar någon direkt nytta. Beteendet leder till att man funderar över andra beteendemässiga åtgärder som gör att man kan spara energi inom andra delar av energins funktionsområden. Det finns en energiaspekt på nästan alla typer av konsumentbeteende. När det gäller matlagning, uppvärmning, belysning, information och underhållning, dvs. de funktionsområden som behandlas i denna undersökning, styrs energianvändning direkt av kunden. Men indirekt styr konsumtionsvalen även annan energianvändningen. Kött kräver ofta mera energi att producera än grönsaker, särskilt de frilandsodlade (Carlsson-Kanyama et al, 2003). Konsumtionsval när det gäller livsmedel är ett exempel på beteende som inte bara har miljöaspekter utan i hög grad energiaspekter som för konsumenten kan vara dolda och indirekta. Val av resmål och färdmedel, konsumtionsmängd och konsumtionsnivå är andra exempel. Sambanden mellan miljö- och energiattityder är viktiga för hur man kan förstå energifrågornas koppling till attityder och vardagsbeteende i hemmet. I detta avsnitt redovisar vi vad de hushåll som ingick i undersökningen hade för attityder till miljöproblem och miljöhandlingar samt hur de skaffar sig information om energisparåtgärder. Sådana frågor ställdes inledningsvis både i enkäten och i intervjuerna. Att förstå bakgrunden till attityderna hos den undersökta gruppen är viktigt för att sätta dem i relation till faktiskt handlande. 2 Åsikt/inställning till ett specifikt fenomen, tex. kärnkraft 17

18 4.1 Hushållens attityder till miljöproblemen I enkäten frågade vi hushållen om hur pass allvarliga de tyckte att växthuseffekten och miljöproblemen är. På frågan om hur allvarlig växthuseffekten är gavs ett medelbetyg på 4,12 på en skala från ett till fem, där 1 betyder inte alls allvarlig och 5 mycket allvarlig. Bara 7 % kunde inte betygsätta frågan, vilket tyder på att man har en uppfattning om växthuseffekten. Man tyckte också att miljöproblem i allmänhet är allvarliga (tabell 5). Man kan notera att en större andel inte vet tillräckligt om växthuseffekten för att kunna uttala sig än när det gäller miljöproblem. Vi fann inga stora skillnader mellan åldersgrupper och boendeformer förutom att de hushåll som bodde i lägenhet tyckte att miljöproblemen var något mer allvarliga än hushåll i småhus. En liknande fråga om miljöproblemens allvar ställdes år 2001 i Stockholms innerstad och medelpoängen blev då 3,9 (Carlsson-Kanyama et al, 2001). Det råder alltså samstämmighet mellan dessa båda svenska undersökningar om att miljöproblemen skall tas på stort allvar. Samma fråga har också ställts till hushåll i fyra andra europeiska länder och resultaten i denna undersökning var samstämmiga med de svenska, mer än halva befolkningen tycker att miljöproblemen är allvarliga eller mycket allvarliga (Methi et al, 2002). Tabell 5. Fördelning av svar på fråga om hur allvarlig växthuseffekten respektive miljöproblemen är. (N=600) Gradering Växthuseffekten, % Miljöproblemen, % Inte alls allvarlig 0.8 0, , , ,9 Mycket allvarlig ,8 Vet ej 7.3 1,5 Informationsbortfall 0.7 0,5 Intervjuerna som gjordes i vår undersökning bidrar till att fördjupa förståelsen för hushållens attityder kring miljöproblem och växthuseffekt. Vårt intryck är att samtliga de hushåll som intervjuades skulle gjort en liknande bedömning som hushållen i enkäten om de hade deltagit i den. Men när man när man skrapar på ytan visar det sig att hushållen har en rad funderingar kring frågorna som säkert bidrar till att vissa beteendeförändringar kan utebli. En sådan aspekt och ett återkommande tema är osäkerhet om hur pass väl underbyggda olika larm är. Här framhävs ofta forskarnas roll, att de är oense och att man därför inte riktigt kan veta säkert. Ett exempel på hur detta kan formuleras när det gäller miljöproblemen finns nedan: Ibland så läser man ju en studie som säger att det är jätteviktigt och sen läser man en annan studie som säger att det är inte så viktigt (Hushåll i småhus, äldre) För hushållet leder den motstridiga informationen till att den blir svår att bedöma och agera efter. När det gäller hur pass allvarlig växthuseffekten är blir osäkerheten bland de intervjuade mer påtaglig. Här betonar flera av de intervjuade att just forskarna inte är eniga och att man därför inte riktigt vet vad man skall tro, vilket följande två citat illustrerar. Det är uppenbart att just forskarnas åsikter är avgörande när det gäller att rätt bedöma växthuseffektens allvar. 18

19 En del säger att det är allvarligt, en del är mera tveksamma och tror att det kan vara helt naturliga variationer. Man får dubbla budskap tycker jag. För en del forskare säger si och andra säger så. Så man vet inte riktigt vad. (Hushåll i småhus, äldre) Jag tycker inte att det finns tillräckligt med forskning som stöder att det riktigt är så farligt. Sen alla utsläpp är... Att det inte är bra det tror ju jag också, det tror jag att på sikt så måste man göra någonting åt energiförbrukning överhuvudtaget.. nu tycker jag att man har hört så mycket olika rapporter att man inte riktigt kan stödja sig på alla de här klimatmodellerna och allt sånt där som har gjorts. (Hushåll i lägenhet, medelålders) Ett annat återkommande tema i intervjuerna när frågan om miljöproblemen och växthuseffekten fördjupas är olika åsikter om var och för vem effekterna är betydande. Här finns åsikter om att de är värst någon annanstans, tex. på andra sidan Östersjön men också den att det främst är i i-världen som problemen är allvarliga: I de så kallade I-länderna är de ganska allvarliga men globalt så är det svårare att säga. Nu blir de ju värre och värre även i så att säga U-länderna också i och med att vi skövlar skog och lite av varje och att man sätter fabriker mer och mer...vi vill sparka ut dem för att vi vill bli av med miljöproblemen i de gamla industriländerna så hamnar de ju ofta i utvecklingsländerna så därför så drabbas det ju där också. Så de är ju ganska allvarliga. (Hushåll i lägenhet, medelålders) Till det platsrelaterade tänkandet kan man också foga tidsaspekten, dvs. när dessa problem blir allvarliga. Här finns flera som anser att effekterna, om än allvarliga, först kommer att märkas i framtiden, och under vissa förutsättningar som inte har med just det egna hushållet att göra: Jag skulle säga att här i Sverige här och nu så tycker jag väl kanske att det inte känns jätteallvarligt, men om man tänker på världen och hur det ser ut och man tänker på att... Ja, man pratar om att hela världen skulle ha samma levnadsstandard som vi har. Låt säga att alla kineser skulle köpa sig ett kylskåp... Jag menar... Då blir det enorma problem. Så att tittar man på framtiden så ser jag bara enorma problem. Men jag upplever det inte som något stort just nu. (Hushåll i småhus, unga) Ytterligare ett tema som också återkommer i intervjuerna är bekymmersfrihet, eller åsikten att allting ordnar sig även om problemen idag kan tyckas allvarliga. Det blir ett sätt att förhålla sig till en hotbild som i sig kan tyckas allvarlig men där man ändå känner att man vill njuta av livet, ta för sig av det goda och inte i onödan ändra beteenden man tycker om och är van vid. Så här svarar ett hushåll på frågan om hur allvarlig växthuseffekten är: Ja, det är ju verkligen en samvetsfråga, därför å ena sidan så är det ju politiskt korrekt att vara väldigt oroad över det och å andra sidan så är det en djupt liggande mänsklig instinkt att man skjuter sånt ifrån sig. Så ska jag svara ärligt så är det någonting jag väldigt sällan grubblar över och jag tror inte att det påverkar mig särskilt mycket. (Hushåll i lägenhet, äldre) Man kan mycket väl tänka sig att detta hushåll i enkäten hade svarat att växthuseffekten är tämligen allvarlig, men i en intervju framkommer att det inte är något som bekymrar i 19

20 vardagen. Samma hushåll funderar i följande banor kring konsekvenserna av miljöproblemen och vad det får för effekter på det dagliga livet: Förändringarna i miljön sker så långsamt så man anpassar sig till dem och några riktigt allvarliga miljöstörningar upplever man ju inte ännu och ser inte omkring sig. Om luften har blivit sämre så har den blivit det så långsamt och så där. Så att det är samma sak... Jag menar det kanske händer någon gång att jag lättar lite på gaspedalen för att jag är medveten om att de här problemen finns och att bilarna är en stor bov och så, men det är inte någonting som genomsyrar min vardag eller som jag ägnar särskilt många tankar åt. (Hushåll i lägenhet, äldre) Ett ungt par i lägenhet som i andra sammanhang betraktar sig som miljömedvetna uttrycker delvis samma bekymmerslöshet kombinerad med uppgivenhet angående växthuseffekten vilket illustreras nedan: det är ju någonting sånt där som gärna blundar för känns det som. Det är lite lätt att stänga av öronen när det kommer på nyheterna och sånt där. Samtidigt som det... Och kanske just därför har jag inte riktigt tagit in hur allvarligt det är, på vilken nivå det är och hur mycket det går att påverka liksom utvecklingen och så där. (Hushåll i lägenhet, unga) Detta hushåll visar sig emellertid också tycka att rapporterna om växthuseffekten är besvärande, något som är svårt att förhålla sig till och något som oroar eftersom det kan komma att kraftigt påverka barnens liv. Hotbilden verkar så allvarlig att den är svår att ta in och man ibland hellre väljer att inte lyssna: jag blir besvärad när jag ser det för att jag hellre sätter mig i den här lilla lägenheten och blundar för det. Jag är väldigt mycket så här att jag orkar inte höra, jag slår över när det är såna inslag om... Jag tycker att det är jobbigt (Hushåll i lägenhet, unga) Sammanfattningsvis pekar intervjuerna om attityder till miljöproblemen på att trots att man har attityder till olika typer av miljöproblem så finns betydande kunskapsosäkerhet om vad som är rätt eller osäkert. Det gäller både om hur allvarliga problemen är, var de är allvarliga, vilka problem som är allvarliga, för vem och när. Detta visar att kopplingen mellan attityd och beteende kan innehålla många reservationer som gör att ett miljöanpassat beteende inte blir av, skjuts på framtiden eller inte bedöms som viktigt att genomföra. 4.2 Hushållens attityder till miljöhandlingar och apparater Hushållen som deltog i enkäten bedömde även hur viktiga olika vardagliga handlingar är för att minska växthuseffekten. Frågorna ställdes i förhållande till olika i förhand definierade handlingar: lämna hushållsavfall för återvinning, släcka lampor i tomma rum, köpa miljömärkta produkter, minska personbilsåkandet, spara energi samt äta mindre kött. Att vi valde ut just dessa alternativ beror dels på att de är relevanta, om än i olika grad, samt på att de förekommit i en annan undersökning och att vi ville jämföra våra resultat med den. Enkätsvaren i denna undersökning visar att man anser det viktigast är att lämna hushållsavfall för återvinning samt att spara energi, medan att minska köttätande samt att släcka lampor i tomma rum är mindre viktigt (tabell 6). Av resultaten framgår även att en större andel, 6,5 %, var osäkra på frågan om köttätande jämfört med de andra typerna av beteendeåtgärder. Miljöpåverkan vid köttproduktion är inte så tydlig för konsumenten jämfört med den som 20