KV MALMEN 1, GÄDDEHOLM VÄSTERÅS

Transkript

1 Västerås Stad KV MALMEN 1, GÄDDEHOLM VÄSTERÅS Detaljplanområde, Dp PM Geoteknik, översiktlig kartering WSP Sverige AB Samhällsbyggnad/Geoteknik Västerås den 22 april 2014, version 1.2 Upprättad Granskad Mats Gren Thobias Sahlin Anders Nises

2 Innehållsförteckning 1 Objekt Blivande anläggning/konstruktion Topografi och ytbeskaffenhet Förutsättningar Kravspecifikationer Befintliga anläggningar och konstruktioner Underlag Tidigare utförda undersökningar Jordartskarta Styrande dokument Geoteknisk kategori Geoteknisk kartering Norra delen av planområdet Område I Område II Område III Centrala och västra delen av planområdet Område IV Område V Område VI Område VII Södra delen av planområdet Område VIII Område IX Dagvattenhantering Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 1(19)

3 1 Objekt 1.1 Blivande anläggning/konstruktion WSP Sverige AB har på uppdrag av Västerås stad utfört en översiktlig geoteknisk kartering inom planområdet Kv Malmen 1 vid Gäddeholm, öster om Västerås tätort. Utredningen är uppförd som ett tidigt planeringsunderlag i detaljplaneprocessen för ny detaljplan för Kv Malmen 1. Då denna utredning är översiktlig erfordras kompletterande geotekniska undersökningar som utförs av aktuell byggherre. Utredningen omfattar kartering i fält och enstaka sticksonderingar med handhållen utrustning. Geotekniska krav och rekommendationer för senare byggskeden kommer alltså i flera fall erfordra kompletterande undersökningar som skall inarbetas i de senare aktuella byggbeskrivningarna. 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Området för Kv Malmen 1 är relativt kuperat med en stor andel block i höglänt terräng. I de mer låglänta områdena förekommer sedimentära jordarter med lera och ställvis gyttja. Vissa områden har lokala lågpunkter som saknar naturlig avledning av dagvatten. I dessa lokala lågpunkter har kärr bildats som på många håll endast har ett tunt lager torv på underliggande lera respektive morän. Bild 1.2.1: Röd pil visar principiell lokalisering av planområdet i förhållande till Västerås tätort. Kartan är hämtad från Google den Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 2(19)

4 2 Förutsättningar 2.1 Kravspecifikationer För projektet gäller generellt att förhållanden för byggbarhet omnämns i de olika delområdena i den mån kartering har kunnat medge uppfattning om jordlager och markförutsättningar i övrigt. 2.2 Befintliga anläggningar och konstruktioner I planområdet förekommer vissa vägar, ledningar och enklare konstrukioner som jakttorn mm. Inom planområdet finns några befintliga bostäder i den nordvästra delen, men inom utredningsområdet för den geotekniska undersökningen finns i nuläget inga byggnader. 3 Underlag Okulär kartering kompletterat med enstaka sticksonderingar är utförda inom ramen för utredningen. 3.1 Tidigare utförda undersökningar Inom det aktuella planområdet löper en ny tillfartsväg. För denna väg har geoteknisk undersökning omfattande sondering med geoteknisk borrbandvagn utförts. Denna utredning är utförd av EQC Mälardalen med fältresurser från WSP och COWI. Tekniskt PM Geoteknik (PMGeo) och Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR/Geo) är båda daterade och upprättade av EQC på uppdrag av Västerås stad. Andra tidigare utförda geotekniska utredningar har inte identifierats. 3.2 Jordartskarta Jordartskarta tillhandahållen från Västerås stad visar vilka jordarter som förväntas inom det aktuella området, se bild nedan. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 3(19)

5 Bild 3.2.1: Bilden visar jordartskarta tillhandahållen av Västerås stad. Blå inramning visar planområdesgränsen enligt planarbetet våren Lila inramning visar en utökning av områdesgränsen enligt planarbete vintern Enligt jordartskartan består jorden av huvudsak morän. Det förekommer även områden med lera respektive organiskt material (gyttja) i den östra, mellersta och västra delen av området. Berg i dagen förekommer inom vissa höglänta områden. 3.3 Styrande dokument Resultatet av den geotekniska utredningen redovisas i den aktuella rapport, som är upprättat enligt Eurokod 7, Dimensionering av geokonstruktioner, Svensk Standard SS-EN :2005 och SS-EN : Geoteknisk kategori Preliminär klassificering av de planerade konstruktionerna har utförts och satts till geoteknisk kategori 2. Påträffas information som kan anses vara motsägande detta bör sakkunnig geotekniker kontaktas för en eventuell omklassificering. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 4(19)

6 4 Geoteknisk kartering Kartering har utförts under juli och augusti 2013 samt att kompletterande provgropar har utförts inom del av området i september Denna kartering är utförd av Mats Gren och Thobias Sahlin (WSP Sverige AB) 4.1 Norra delen av planområdet Området avdelas av en befintlig grusväg. I II III Bild 4.1.1: Bilden utgör ett utdrag ur planritning tillhörande Dp Status på ritningens utgåva i bilden är skiss Dp1747_Pk_s_hk De tre områdena I III utgör områden där bebyggelse planeras. I den östra och södra delen förekommer naturmark med vattendrag som ursprungligen har utgjorts av lertag till tidigare tegelbruk inom närområdet. Invid vattendragen har lös lera påträffats intill ca 2,5 5,0 m djup. Mäktigheten på den lösa leran avtar i riktning från vattendragen och uppgår till någon enstaka meter eller avtar helt på ett avstånd om ca 30 m. Inom avståndet 0 30 m från strandkant vid större upplastning kan stabilitetsproblem föreligga varför vägar och bebyggelse ej bör anläggas närmare strandkanten innan en mer detaljerad geoteknisk utredning utförs. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 5(19)

7 Bild : Vänster bild visar det norra naturvattnet. I mellersta bilden syns blockig terräng i den nordöstra delen ca 100 m väster om naturvattnet. I höger bild återfinns den södra delens låglänta terräng ca 50 m norr om den i söder förekommande lokalgatan. I de höglänta områdena är terrängen blockig. I den sydvästra delen i anslutning till befintlig lokalgata är terrängen mer plan, utan någon större andel ytblock. Inom den mer plan ytan visar geoteknisk undersökning för ny huvudgata att lera förekommer med mäktighet på upp till ca 4,0 m, dock förefaller leran i huvudsak vara relativt fast. Här är förutsättningar för bebyggelse god, dock bör dagvattenhanteringen utredas då jorden har dålig infiltrationsförmåga Område I Område I ligger på gränsen till det höglänta området där marken ställvis är blöt i ytan. Provgrop utfördes i två lägen invid varandra med inbördes avstånd ca 3 m, provgrop 3 och 4 (PG3 och PG4). Skälet att två gropar utfördes var att stopp erhölls mot ett större block i den ena mer norra gropen på ca 1,1 m. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 6(19)

8 Bild : I den övre vänstra bilden visar röd rektangel principiellt var provgrop 3 och 4 utfördes i området. Övre högra bilden visar hur platsen för provgropen ser ut och de två nedre bilderna visar PG4. Det vita i gropens botten är ett större block eller möjligt berg. Jordlagerföljden i PG4: 0,0 0,2 Mulljord + vegetation. 0,2 1,6 Torr lera, brunfärgat. 1,6 Stopp mot block eller berg. Torrt i schakten. Förhållandena för bebyggelse bedöms som goda inom området Område II Område II ligger i ett område med mark som ställvis är blöt i ytan. I den västra mer höglänta delen finns ett parti med berg i dagen som utbreder sig i nordsydlig riktning. Provgrop utfördes inom ett läge i den norra delen av området, provgrop 5 (PG5). Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 7(19)

9 Bild : I den övre vänstra bilden visar röd rektangel principiellt vart provgrop 5 utfördes i området. Övre högra bilden visar hur platsen för provgropen ser ut och de två nedre bilderna visar PG5. Stickstål nyttjades för att kontrollera schaktbottens kvalitet. Jordlagerföljden i PG5: 0,0 0,2 Mulljord + vegetation. 0,2 2,5 Torr lera, brunfärgat. Tunna sandskikt förekommer i leran med återkomst ca var 10 mm. Från ca 1,5 m djup är jorden något fuktig. 2,5 Tunt lager grus varpå stopp mot block eller berg erhålls. Förhållandena för bebyggelse bedöms som goda inom området. Ställvis kan dock bergschakt erfordras, främst i den västra delen. Pålgrundläggning kan komma att efordras för större byggnader inom delar av området, främst den östra och sydöstra delen Område III Område III ligger i ett området med relativt plan mark i den södra delen som övergår i mer kuperad och blockig terräng i öster och norr. Området lämpar sig sannoligt väl för bebyggelse. I sydost förekommer ett vattenområde och här förekommer några meter lös lera. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 8(19)

10 Bild : I den vänstra bilden visar röd rektangel principiellt vart sondering har utförts med handhållen sticksond. I högra bilden visas hur större delen av området ser ut, innan blockighet ökar i norr och öster. Bild : Bilderna utgör utdrag ur geotekniska ritningar tillhörande projektering för planerad väg genom området. Geoteknisk sondering för ny väg är utförd i områdets västra del och dessa påvisar att det inom områdets inre delar förekommer både morän och lera med upp till några meters mäktighet. Eftersom markförhållanden varierar inom området kommer både plattgrundläggning och pålgrundläggning för byggnader bli aktuellt. Gator och vägar bedöms kunna utföras utan några åtgärder. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 9(19)

11 4.2 Centrala och västra delen av planområdet Den centrala delen av planområdet delas in i fyra ytor, delområde IV VII. IV V VII VI Bild 4.2.1: Bilden utgör ett utdrag ur planritning tillhörande Dp Status på ritningens utgåva i bilden är skiss Dp1747_Pk_s_hk De fyra områdena IV - VII utgör områden bebyggelse planeras Område IV Område IV utgörs i huvudsak av svagt sluttande terräng i riktning västerut och söderut. Ytan är skogsbeklädd och enstaka större ytblock förekommer. I öster lutar marken kraftigare och marken ligger högre och har större andel ytblock. Bild : Bilden visar vart provgrop 2 utfördes samt ett större ytblock. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 10(19)

12 Bild : Vänster bild visar schaktbotten där sondering med sticksond påbörjades. Mellersta bilden visar tydliga sedimenteringsskikt i leran och höger bild är fotad i riktning mot nordost där viss blockighet förekommer. Jordlagerföljden i PG2: 0,0 0,4 Mulljord + vegetation. 0,4 1,7 Lera med torrskorpekaraktär, tydliga sedimentationsskikt. 1,7 2,3 Lös lera. Från 1,7 m har sondering med stickstål utförts. 2,3 2,4 Skikt av sand och grus. 2,4 4,1 Lös lera. 4,1 Stopp i morän. Lös lera förekommer med mäktigheter upp till ca 2 4 m djup varpå pålning kan komma att erfordras. I områdets randområde i väster, norr och öster förväntas djupet till fast friktionsmaterial minska där byggnader troligtvis kan uppföras med platta på mark. Området med lös lera sluttar en del varför det kan finnas en mindre risk för stabilitetsproblem om höjdsättning utförs på så vis att marken höjs betydande. Risken förefaller vara liten att stabilitetsbrott skall ske, dock föreslås att en stabilitetsutredning utförs i ett tidigt projekteringsskede för att säkerställa om restriktioner med avseende på höjdsättning skall föreligga. I detta skede rekommenderas att höjder hålles nära befintliga nivåer vid fördelning av tomtmark Område V Område V avgränsas i norr av ny huvudgata, i öster av ny genomfartsväg och i väster av befintlig gata. Området utgörs idag i norr av något mer höglänt terräng klädd med barrskog som i söder övergår till ett mer låglänt område angränsande till ett område med blandskog med blötare ytskikt. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 11(19)

13 Bild : Vänster bild visar principiellt med röd tektangel vart provgrop 1, PG1, är utförd. I höger bild syns pågående schakt för gropen. Gropen ligger i övergången mellan barrskog och ett mer låglänt område med blandskog med blötare ytskikt. Jordlagerföljden i PG1: 0,0 0,5 Mulljord + vegetation. 0,5 1,5 Lera med torrskorpekaraktär, tydliga sedimentationsskikt. 1,5 2,6 Lös lera. Från 1,5 m har sondering med stickstål utförts. 2,6 3,5 Friktionsmaterial, troligen sandig grusig morän. 3,5 Stopp på block i morän eller berg. Lös lera förekommer med mäktigheter upp till ca 2 4 m djup varpå pålning kan komma att erfordras. I områdets randområde i väster och öster förväntas djupet till fast friktionsmaterial minska varpå byggnader troligtvis kan uppföras med platta på mark Område VI Område VI avgränsas i öster av ny genomfartsväg. Området utgörs idag i norr av något mer låglänt terräng med blandskog och dikessystem som avvattnar ytan. Sticksondering i flera av dikena i den norra hälften av området påvisar att det här förekommer upp till ca 1,0 m gyttja på ca 0,0 2,0 m lös lera på morän. Längre söderut höjer sig marken något och här är ytan mer blockrik och troligtvis består marken av morän. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 12(19)

14 Bild : Vänster bild visar var område VI är beläget i förhållande till övriga områden. I höger bild syns en typisk omgivning för den norra delen av området där ytskiktet är blött och består överst av gyttja där blandskog förekommer. Lös lera förekommer med inslag av gyttja i den norra delen av området. Viss materialurskiftning kommer att erfordras för ytor som skall bebyggas. Byggnader kommer troligtvis att behöva utföras med pålgrundläggning. I de mer höglänta områdena i den södra delen av området kan troligtvis byggnader utföras med plattgrundläggning Område VII Område VII avgränsas i öster till en granplantering och nordost till ett höglänt och blockrikt område. I nordväst förekommer ett äldre lertag från tiden då tegelframställning förekom i områdets närhet. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 13(19)

15 Bild : I den övre vänstra bild visar var område VII är beläget i förhållande till övriga områden. I den övre högra bilden syns området med planterad barrskog som angränsar till områdets östra delar. De två nedre bilderna visar den blockrika terrängen i den nordöstra delen av området. Generellt är området att betrakta som kuperat. Området bedöms i huvudsak utföras av moränmark med ställvis större mängd ytblock. Det kan dock inte uteslutas att det lokalt förekommer lågpunktsområden där lera och eventuellt gyttja förekommer som följd av att avrinning ej kunnat ske naturligt varpå mindre vattendrag har bildats som med tiden har växt igen. Bild : Den vänstra bilden visar den centralt belägna ytan mellan två höjder i område VII. Höger bild visar del av södra delens nordvästra kant. Norr om den nordvästra delen förekommer ett tidigare lertag. I anslutning till lertagets östra del löper ett dike där området är plant med tät vegetation innan marken snabbt höjer sig i storblockig moränmark och berg i dagen. Detta område kommer att utgöras av Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 14(19)

16 ett framtida naturområde. I ovan nämnda dike i anslutning till område VII:s nordvästra del har sticksondering utförts som påvisar upp till 3,5 m lös lera. Sydöst om detta dike i områdets västra del finns en yta som har goda förutsättningar för bebyggelse. 4.3 Södra delen av planområdet Efter en utökning av detaljplanområdet har en kompletterande utredning gjorts för denna nya yta, se bild 5.1 nedan. Denna kartering har utförts under mars och april 2014 av Thobias Sahlin (WSP Sverige AB). IX VIII Bild 4.3.1: Bilden utgör ett utdrag ur planritning tillhörande Dp Status på ritningens utgåva i bilden är skiss Dp1747_Pk_s_hk De två områdena VIII och IX utgör områden bebyggelse planeras Område VIII Område VIII avgränsas i norr och väst av en tät relativt låglänt barrskog, och i söder av en större yta med avverkad skog. I öst avgränsas området av en planerad huvudgata. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 15(19)

17 Bild och 4.3.3: Den vänstra bilden visar en öppen höglänt yta i mitten av området. Den högra bilden är tagen i nordvästra kvadranten och visar förekomst av berg i dagen. Bild och 4.3.5: Den vänstra bilden är tagen i sydvästra delen av områden och visar en hög formation med blockig moränterräng som sträcker sig norrut. Den högra bilden är tagen i östra delen av området och visar medelstora block bredvid ytligt berg täckt av mossa nederst i bilden. Majoriteten av området är höglänt blockig terräng med varierande barrskog och lövskog. Ytligt berg förekommer på flera ställen. Utifrån okulär kartering av området med sticksondering så bedöms området bestå av moränmark. Ett lågpunktområde med torv finns i områdets norra delar. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 16(19)

18 Bild och 4.3.7: Den vänstra bilden är tagen i ett torvområde i norra delen av området och visar en nedtryckt handhållen sticksond. Den högra bilden är tagen alldeles intill. Handhållen sticksondering har utförts i 10 punkter utspritt på detta område som indikerar att marken utgörs av mestadels fast material till ett djup om ca 0,8-1,3 m djup innan stopp på förmodat block eller berg. Byggnader kan troligtvis utföras med platta på mark. Vid torvområdet som visas i bild ovan kunde sticksonden neddrivas i ett löst jordmaterial(torv) till ett djup om 2,7 m. Här erfordras troligtvis urgrävning/urskiftning innan byggnader uppförs. Det ytliga berget i området innebär dock att viss anpassning till befintlig markhöjd kan komma att vara nödvändig vid fördelning av tomtmark Område IX Område IX avgränsas i norr och öst till en tät barrskog. I väst avgränsas området av en planerad huvudgata. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 17(19)

19 Bild och 4.3.9: Den vänstra bilden visar en nedtryckt handhållen sticksond i områdes centrala delar. Den högra bilden är tagen alldeles intill. Området är täckt av mestadels våtmark och sly, sticksondering visar på löst lagrad torv med något fastare skikt med stopp på förmodat block eller berg på ett djup om ca 1,5 m. Områdets västra och nordvästra del utgörs troligtvis av moränmark medan östra och centrala delen består av torv. Här erfordras troligtvis urgrävning/urskiftning innan byggnader uppförs. Bild och : Bilderna är tagna i centralt och visar ytterligare delar av området. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 18(19)

20 5 Dagvattenhantering Området bedöms i huvudsak vara täckt av svårgenomsläppliga jordar varpå dagvattenomhändertagande i huvudsak skall förväntas ske genom avledning till recipient. Dock förväntas fördröjande diken, översilningsytor mm göra att en stor del av dagvattnet omhändertas lokalt genom andunstning och växtlighetens påverkan. Detaljplanområde, Dp 1747, PM Geoteknik, översiktlig kartering 19(19)