EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EcoSensus www.albaeco.com/ecosensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle"

Transkript

1 albaeco. Nr 6, 2004 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt... De flesta svenskar får sina miljökunskaper genom massmedia. Tv, radio och tidningar har därför en minst sagt central roll i den svenska miljödebatten. I början av 90-talet hade i stort sett alla större media en miljöreporter. Nu när allt mer fokus ligger på hållbar utveckling lever många med förhoppningen att miljöfrågorna istället ska genomsyra all annan journalistik. Och jag håller med om att integrering vore det optimala. Men jag kan ändå inte skaka av mig känslan av att miljöbevakningen håller på att dö ut med miljöjournalisterna i alla fall i de stora medierna. Journalister ställs dagligen inför en rad frågor: Vad är värt att rapportera om? Hur stort utrymme ska det få? Hur ska ämnet vinklas? Vilka personer och källor är tillförlitliga? Svaren avgör vad som når fram i mediabruset och präglas, ofta på ett omedvetet sätt, av journalistens utbildning, bakgrund och kontaktnät. När t ex välfärdsfrågor bevakas av ekonomijournalister begränsar de i allmänhet sina analyser till sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Kopplingen till miljötillståndet lyser med sin frånvaro. Det är bara att hoppas att hållbar utveckling inte tas som en intäkt för att göra sig av med de miljökunniga journalisterna. Att miljön integreras bort. En annan anledning till att miljönyheter inte blir förstasidesstoff har att göra med vad som uppfattas som en nyhet. Miljöproblemen har, åtminstone i Sverige, gått ifrån att vara lokala, plötsliga och tydliga utsläpp till att bli globala, diffusa och långsamt ackumulerande. De blir då enligt journalistikens oskrivna grundlagar ganska ointressanta som nyheter. Finns inte ens några enskilda miljöbovar att hänga ut. Dessutom hjälper den globala marknaden till att maskera de lokala men avlägsna problem som vår konsumtion ger upphov till långt ifrån våra egna bakgårdar i jordens fattiga råvaruproducerande länder. Jag hoppas verkligen att jag har fel. Att miljöaspekterna är en så självklar del av alla journalisters världsbild att det inte behövs någon ansvarig journalist på området. Den första december delades i alla fall utmärkelsen Årets Miljöjournalist ut för första gången. Skönt att de hittade någon att dela ut det till. Fredrik Moberg, Albaeco, Samexistens istället för naturreservat Naturvårdspolitiken har lett till segregering av naturen i fritidsnatur och arbetsnatur. Men det fungerar inte längre, menar forskare. sid 2 Nu till jul skulle det kanske passa med en miljö- och rättvisemärkt julgåva? Det är i alla fall vad Fair Unlimited hoppas på. De är ett av företagen som varit med i The Triple Logic Project, ett pilotprojekt som visar hur mindre företag kan stärka sin konkurrenskraft genom att satsa på affärskoncept som bidrar till hållbar utveckling. Fair Unlimited, som är ett av sex pilotföretag i The Triple Logic Project (TLP), säljer presentlådor fyllda med miljö- och rättvisemärkta produkter till företag för att ge som julklappar till sina anställda. De har redan sålt 3500 lådor till 15 företag, berättade Madeleine Linins när resultaten från TLP presenterades under ett seminarium den 25 november i Stockholm. Vår vision är att bygga ett nätverk av regionala inkubatorer som visar vägen till framtidens marknader för hållbara produkter och tjänster, säger TLPs koordinatorer Magnus Emfel och Mike Schragger. Trovärdighet Inkubator betyder kuvös, och i det här fallet handlar det om att bädda in små och medelstora företag och stötta dem. Att det nu finns en inkubator inom hållbarhetsområdet är heller ingen tillfällighet. Det finns en växande skara entreprenörer som ser hållbar utveckling som en möjlighet. De flesta saknar dock tid och resurser för att på egen hand utforska marknaderna för hållbar utveckling. Det krävs ett särskilt synsätt och en speciell kompetens för att kunna se och dra nytta av affärsmöjligheterna på hållbarhetsmarknaden. Innehåll: Att tjäna pengar på bra saker, s 1 Samexistens istället för reservat, s 2 Ordet: Naturkapital, s 2 Nyhetssvepet, s 3 Sopor - bäst att slänga eller bäst att återvinna? Myten om att återvinning är dåligt ur miljösynpunkt avlivas för de flesta material i en ny bok. Men sopsortera dig inte trött. sid 4 Trovärdighet är nyckeln till att få intressenterna att uppmärksamma företagets erbjudande och förtroende att leverera den utlovade nyttan. Från början kändes vår vision, solel till alla, nästan omöjlig att genomföra. Med hjälp från TLP är vi idag redo att ta oss an visionen på allvar, säger Petter Sjöström på Switch som är ett av de andra pilotföretagen. Fler lyckas med stöd TLP har initierats av Anuera kb och Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) och finansierats med kr från Nutek, Svenska ESF-rådet och Länsstyrelsen i Stockholm. Vi vill uppmuntra nya företag som ser marknadspotentialen i den globala strävan att uppnå en hållbar utveckling. Våra erfarenheter säger att fler kommer att lyckas om de får stöd, säger Stefan Henningsson på Nutek. Hur går det till då? Hur bär man sig åt för att göra en god affär av hållbar utveckling? TLP har utarbetat sex grundprinciper, som bl a handlar om att förankra visionerna i värderingarna, visa att man förtjänar förtroende, kommunicera kreativt utan överdrifter och redovisa resultaten i någon form av förenklad hållbarhets-redovisning. Nu är målsättningen att sprida TLP runtom i Sverige och även utomlands i nästa steg. Veta mer? Klimateffekter hotar utvecklingsarbetet Satsningarna för att nå FNs Millenniemål riskerar att gå upp i rök på grund av de globala klimatförändringarna. sid 5 Att tjäna pengar på bra saker så går det till Schyssta klappar Miljömyten: Bättre för miljön att inte sortera, s 4 Miljöengagemang finns inte bara hos rika, s 4 Klimatförändringar i fokus, s 5 FNs Millenniemål upp i rök? s 5 1

2 Samexistens istället för reservat för vår egen skull Rovdjursproblematiken delas av boskapsägare världen över. I Sverige debatteras vargar, i Indien tigrar och i Afrikas länder lejon. Vi blir allt fler som ska dela på markens resurser och människan tränger undan andra stora djurarter. Men reservat är inte alltid en fungerande lösning. Naturen ryms inte i de reservat som människans hägnat in. Den är föränderlig i tid och rum och uppträder oförutsägbart. Det betyder att de skyddade områdena samverkar med omgivningen och även är beroende av denna. Därför behövs det nu nya metoder för att bevara natur och arter. Forskarna talar om att skapa dynamiska landskap där resursnyttjare samexisterar med naturen. I Indien och Nepal arbetar man med naturvård på landskapsbasis där man försöker knyta samman de tre tigerpopulationer som varit åtskilda genom barriärer av risodlingsområden. Liknande projekt tar fart i Sydamerika och där handlar det om jaguarens överlevnad. I Kenya tar man lärdom av masajernas tekniker för att kunna bedriva boskapsskötsel i områden med rovdjur. Natur och människor hålls åtskilda Sedan början av förra seklet har vi försökt rädda naturen genom att skydda den från människan. Människan har getts sin plats och naturen sin genom att marken delas upp i olika användningsområden, till exempel stadsbyggnad, jordbruk eller naturskydd. Men denna lösning verkar inte fungera längre. Ett konkret exempel är kattdjurens situation världen över som tidningen Time belyste i ett augustinummer. Kattdjur som lejon, tigrar och leoparder, är stora köttätare som kräver stora områden för att överleva och många av arterna är idag utrotningshotade. De reservat som skapats är för små och för utspridda, vilket leder till inavel, sjukdomar och även sårbarhet mot lokala politiska förändringar. Utanför reservaten är risken stor att djuren dödas av troféjägare, boskapsskötare, jord- eller skogsbrukare. Situationen är allvarlig och risken är att de stora köttätande rovdjuren är utdöda inom hundra år. Situationen i Sverige I Sverige är ca 9 procent av marken skyddad och den naturvårdspolitik som nu bedrivs talar för att den ytan kommer att öka. Vi fortsätter att dela upp marken i små delar, inte minst i våra intensivt nyttjade jordbruks- och stadslandskap. Många Foto: Magnus Elander Foto: Jonny Larsson Foto: Carl Folke markanvändare talar om att naturvården vill lägga en död hand på landskapet och låsa det för framtida användning. Begreppet hållbar utveckling talar däremot för en integrering av ekologiska, ekonomiska och sociala värden inte för en uppdelning. Med andra ord är det inte bara för de stora rovdjurens skull som vi behöver mer dynamisk och integrerad naturvård utan även för vår egen skull. /Sara Borgström Källor: Bengtsson m.fl Reserves, Resilience and Dynamic Landscapes. Ambio 32. Dinerstein m.fl Designing a Conservation Landscape for Tigers in Human-Dominated Environments, Conservation Biology Levin S Fragile Dominion. Complexity and the commons. Perseus publ. Cambridge, MA. Quammen D. Monster of God - the man-eating predator in the jungles of history and the mind. WW Norton. New York Mccarthy T Nowhere to roam in Time August 23. Ordet: Naturkapital Naturkapital är en förlängning av den traditionella ekonomiska synen på kapital. Termen myntades för att beskriva naturtillgångar som ekonomer, regeringar och företag tenderade att glömma bort i sina balansräkningar. Naturkapitalet brukar delas upp i icke-förnyelsebara resurser, som olja och mineraler, samt förnyelsebara resurser, som fisk och timmer. Den tredje, och allra mest bortglömda, kategorin är ekosystemtjänster (t ex vattenoch luftrening, pollination av grödor, skydd mot erosion och stabilisering av klimatet). Dessa tjänster som ekosystemen ger oss har ett enormt ekonomiskt värde många är faktiskt ovärderliga eftersom de inte går att ersätta med någon nu existerande teknik. Inom finansiell kapitalförvaltning finns det vissa självklara regler för hur kapitalet bör förvaltas. Man lever av räntan och inte av kapitalet; man satsar inte mer än man har råd att förlora; man sprider sina risker och har bra försäkringar. Men när vi ska förvalta våra naturresurser bryter vi ofta mot alla dessa regler. På bara några få hundra år har människan gått från att leva på avkastningen av naturkapitalet till att sätta sprätt på det kapital som jorden ackumulerat under miljarder år av evolution. Inom t ex fiskerinäringen är det helt tydligt att vi lever av själva kapitalet, nära 70 % av de marina fiskeområdena är överfiskade eller fullt exploaterade. Ett historiskt vägskäl Nu menar många att vi har nått ett historiskt vägskäl där välfärden inte längre begränsas av bristen på konventionellt ekonomiskt kapital (t ex arbetskraft och maskiner) utan just av brist på naturkapital. Det behövs därför en ny syn på ekonomisk utveckling som tar med det fulla värdet av naturens varor och tjänster. Idag görs många försök att ta med naturkapitalet i allt från miljöindikatorer och ekonomiska värderingar till olika välfärdsmått. Konjunkturinstitutet, Världsbanken, Miljödepartementet, Miljövårdsberedningen, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, samt forskare inom miljöekonomi och ekologisk ekonomi är några exempel. Paul Hawken, Amory Lovins, och Hunter Lovins har t o m utarbetat något som de kallar för naturlig kapitalism, en ny ekonomisk modell baserad på hållbart nyttjande av naturens kapital. 2

3 Nyhetssvep: Kroniska katastrofer Konsten att leva av EN planet Katastroferna i världen har ändrat karaktär. Från att vara plötsliga händelser med stora effekter har vi fått kroniska katastrofsituationer. Det menar den nyligen publicerade World Disasters Report 2004 Focus on community resilience från Röda Korset och Röda Halvmånen. Sjukdom, torka, undernäring, bristande hälsovård och fattigdom har tillsammans skapat en komplex katastrofsituation, som orsakar flera dödsfall än naturkatastrofer. Även i-länderna påverkas. År 2003 dog upp till äldre människor i förtid på grund av den då pågående värmeböljan. Många samhällen har ändå kunnat anpassa sig till och hantera förändringarna. Däremot fortsätter katastrofbiståndet att vara förbehållet plötsliga, uppmärksammade katastrofer och består mest av förnödenheter. Rapporten identifierar tre viktiga mål inom katastrofhjälp: 1)Att förstå vad som möjliggör för människor att hantera, återhämta sig från och anpassa sig till riskerna de står inför. 2) Katastrofhjälpen måste anpassas till samhällenas egna mål, kunskap och resurser. 3) Lokala lösningar ska skalas upp och tillämpas på högre nivåer. Överfiske och EU-subventioner hot mot landlevande däggdjur i Afrika En forskargrupp har nyligen visat i Science hur fiskfångsterna och jakten på däggdjur i Ghana är nära korrelerade. Forskarna har studerat data över fiske och jakt från flera decennier och sett att minskade fiskefångster ger ett hårdare tryck på de vilda landdjuren. Och omvänt, när fiskelyckan är god så minskar trycket, och den ibland olagliga, jakten i naturreservat på t.ex. antiloper. Vissa landlevande arter kan komma att utrotas om fisket går ned ännu mer. Jakten på däggdjur är alltså inte ett uttryck för lyxkonsumtion utan djuren är den proteinkälla befolkningen utnyttjar när den primära proteinkällan fisken minskar. Sambandet visar hur två olika system fungerar som försäkring av proteintillgången för befolkningen. Naturliga variationer i fiskebeståndet går att hantera genom att nyttja en annan resurs, men tyvärr minskar båda dessa proteinresurser. En första åtgärd som forskarna föreslår är att minska det yttre fisketrycket från framför allt EU-länder. Stora, subventionerade fiskeflottor ligger utanför västafrikas kust. En minskning av detta fiske skulle inte helt säkert leda till mindre fisketryck, men om fisken tas upp av lokala fiskare minskar åtminstone trycket på de vilda landlevande djuren. Brashares J.S. m.fl Bushmeat Hunting, Wildlife Declines, and Fish Supply in West Africa. Science 306. Hoppas fiskelyckan är god Foto: Jonny Larsson One Planet Living kallas ett nytt projekt som ska utveckla sju långsiktigt hållbara ekostäder i Europa. Förutom att de ska vara resurssnåla ska städerna också bidra till restaurering av mark och ge finansiering för att rädda utrotningshotade arter. Bakom projektet står Världsnaturfonden (WWF), den brittiska miljöorganisationen BioRegional och en portugisisk byggfirma. Bakgrunden till projektet finns i årets upplaga av WWF:s Living Planet Report som visar att jordens befolkning tar 20% mer resurser i anspråk än vad som är långsiktigt hållbart. Om alla på jorden levde som vi gör i Europa idag skulle det krävas 3 jordklot. One Planet Livings ekostäder blir exempel på hur vi kan leva anständiga liv utan att förstöra jordens biologiska mångfald, säger WWF Internationals chef Dr Claude Martin. Först ut blir ett område söder om Lissabon i Portugal. Målen där är bland annat att vara koldioxidneutrala, minska avfallet och vattenanvändningen med 25%, använda förnyelsebar energi och öka den biologiska mångfalden i området. Genom en speciell skatt på husförsäljningen ger projektet medel till den utrotningshotade iberiska lokatten. Projektet One Planet Living presenterades på den internationella naturvårdsunionens (The World Conservation Union, IUCN) kongress. Den hölls i Bangkok mellan den 17 och 25 november under titeln People and Nature Only one World. 19-pelicano.pdf Miljösatsningar lönar sig allt mer Under de senaste månaderna har flera rapporter kommit som visar att miljöarbete i företag lönar sig. Nuteks studie över småföretags miljöstrategier, Det lönsamma miljöarbetet, visar dessutom att de företag som tar egna initiativ istället för att drivas av yttre tryck kan få ännu bättre affärsmässiga resultat Brittiska Environment agency har givit ut en rapport som visar en positiv korrelation mellan miljöarbete och ekonomisk prestation i ca 75% av de studerade verksamheterna. En del miljöinvesteringar ger besparingar lång tid framåt och författarna rekommenderar investerare att ta hänsyn till företagens miljöstyrning i sina värderingsmodeller. I samma stil rapporterar World Resources Institute om sitt klimatinitiativ med 9 företag i nordvästra USA. Satsningarna som företagen gjorde för att minska sin klimatpåverkan och sitt beroende av fossila bränslen, var inte bara gröna, de var lönsamma också. Dessa företagsledare inser att deras miljöarbete inte bara handlar om att vara en god medborgare; det är också en god affär, säger Jonathan Lash på World Resources Institute. 3

4 Miljömyten: Bättre för miljön att inte sopsortera Källsortering och återvinning av sopor leder till verkliga miljövinster för de flesta materialslag. På lång sikt är återvinning ett måste i ett hållbart samhälle. Men kräv inte för mycket av individen. Om vi sopsorterar oss trötta kanske vi inte orkar göra andra saker som är minst lika viktiga för miljön. Är sopsortering bara en slags bikt vi utför för att lätta vårt tunga miljösamvete? Något som egentligen inte ger så stora miljövinster, men ger oss känslan av att vi gjort vårt så vi kan fortsätta med vårt syndiga liv precis som förut, som Michael Moore uttrycker det i boken Korkade Vita Män. Sopsortering väcker många känslor och frågor. Hur är det egentligen? Blandas inte bara färgat glas och ofärgat ändå (en seglivad men felaktig myt; sopbilarna har flerfackssystem)? Är det inte bättre att bränna soporna för energiutvinning? Och äts inte miljövinsterna upp på grund av att alla diskar ur förpackningar med varmvatten och tar bilen till sopsorteringsstationen? Trots allt visar det sig att det är mer lönsamt, både energi- och miljömässigt, med återvinning för de allra flesta material, enligt bland annat Naturvårdsverkets utredningar. Det spar energi, minskar utsläppen och minskar behovet av att ta nya naturresurser i anspråk. Stor miljönytta, men det kan bli bättre I Sopor hit och dit på vinst och förlust (Formas 2004) diskuterar arton forskare och experter för och nackdelar med sopsortering. Även om åsikterna går isär för olika sorters material så verkar forskarna överens om att källsortering generellt sett ger stora miljövinster, men att en del av vinsten förstås äts upp om vi sköljer förpackningarna i varmvatten och tar bilen till sopsorteringsstationerna. Ju längre tidsperspektiv och ju mer helhetstänkande som tillämpas i forskarnas analyser av sopsorteringen desto större samhällsnytta kommer man fram till. Den ständiga ökningen av material som flödar genom samhället är ohållbar i längden det finns övre gränser då jordens resurser inte längre räcker till, menar t ex Chalmers Johan Sundberg. Men forskarna i boken menar också att hanteringen i vissa avseenden har tydliga brister och att organisationen kring återvinning måste utvecklas för att den ska fungera bättre och vara bekväm för alla. För flera materialslag är miljövinsterna odiskutabla. Det kostar De fattiga har fullt upp med att tillgodose sina basala behov för överlevnad och därför bryr de sig inte om miljöfrågor. Många menar att detta är den största bromsen i det internationella miljöarbetet, berättade professor Riley Dunlap under sin föreläsning på Stockholm Seminars i mitten av november. Men i själva verket finns ingen sådan skillnad i miljöengagemang, visade professor Dunlap. Många teoretiker och praktiker på den internationella arenan vilar sina resonemang på antaganden om att miljöfrågor är lyxfrågor som inte engagerar fattiga länder. Det är inte så konstigt eftersom det finns en lång vetenskaplig tradition som visar detta samband mellan ekonomisk välfärd och miljöengagemang, t.ex. den så kallade affluence hypotesen. Riley Dunlap, amerikansk professor i sociologi, har inom sin forskning testat Riley Dunlap sådana teorier genom att studera en mängd internationella värderingsstudier. Han har visat att det inte finns någon skillnad mellan rika och fattigas miljöengagemang. En annan viktig slutsats är att teorier behöver ställas mot verkligheten genom liknande studier, men att det är mycket resurskrävande att genomföra internationella mätningar som ställer de rätta frågorna tvärs över många kulturer. Dunlap diskuterade också flera möjliga t ex 25 gånger mer energi att producera aluminium från början än Mangroveskogen att använda skyddar återanvänd kusten aluminium. från erosion och Och översvämningar att avfall som och är är cancerframkallande, viktig för fi skar, räkor, krabbor frätande, och många fosterskadande, andra djur. Foto. smittförande Nils Kautsky. och brandfarligt ska sorteras ut är alla förstås överens om. Vid förbränning går dock meningarna isär. Några experter menar t ex att förbränning för energiutvinning är bättre än återvinning för vissa materialslag i alla fall med nuvarande system för återvinning. Men till och med för plast är den energi som utvinns vid förbränningen vanligen bara hälften så stor som energin i den mängden olja som behövs för att producera plasten från början. Dessutom innebär återvinning att man slipper ytterligare oljeborrning och dess negativa effekter på natur och miljö. Förbränning av osorterat avfall innebär också höga risker för att ämnen (t ex dioxiner) som kan vara cancerframkallande och ge reproduktionsstörningar släpps ut i miljön. Sorteringen kan också ha en pedagogisk funktion, som kan få konsumenten att reflektera över alltifrån sin plats i kretsloppet till onödiga förpackningar och hur mycket avfall vi faktiskt producerar. Men hur mycket ansvar ska vi egentligen lägga på individen? Om vi källsorterar oss trötta kanske vi inte orkar göra andra saker som är minst lika viktiga för miljön, menar tre avfallsforskare i kapitel 7 av Sopor hit och dit. Orkar man inte fullt ut så börja med farligt avfall, tidningar och metaller. De fraktionerna ger tydligast miljövinster. Miljöengagemang är inte alls en lyx förunnat de rika Så mycket återvinns: År 2002 producerades ton hushållsavfall i Sverige. 8,5 procent gick till biologisk behandling (kompostering och rötning) 20 procent till deponering, 31 procent till materialåtervinning 40 procent gick till förbränning med energiutvinning. Dessutom återvanns: 87 procent av alla tidningar, tidskrifter och trycksaker 99 procent av alla 33 cl pantflaskor av glas 98 procent av PET-fl askorna med fyra kronors pant 86 procent av de pantbelagda aluminiumburkarna. förklaringar till varför miljöengagemanget är spritt över hela jorden oavsett ekonomiska tillgångar. Några handlade om hur miljöfrågorna upplevs på väldigt direkta sätt av många idag och att miljöaspekter vävts in i andra internationella program samtidigt som avstånden mellan människor på jorden har minskat tack vare tekniken. De fattiga länderna och dess invånare utgör alltså enligt Dunlap, inte någon broms i det internationella arbetet. Det hundhuvudet får någon annan bära! /Sara Borgström Källor: Dunlap, R. E. & Jones, R. E. (2003) Environmental Attitudes and Values. Pp in Fernandez-Ballesteros, R. (ed.), Encyclopedia of Psychological Assessment, Vol. I. London: Sage. Mer om professor Riley Dunlap: &file=print&op=showperson&aid=dunlap Vill du ha utskick om Stockholm Seminars? Gå in på 4

5 Klimatförändringarna i fokus på Naturhistoriska Riksmuseet Nederbördsförändringar och extremtemperaturer, växt- och djurarter som försvinner helt eller får nya utbredningsområden, återkommande översvämningar och torka med epidemier och svält som följd. Klimatförändringarna kommer att få allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Det budskapet kom från en rad forskare inom klimatområdet, som bjudits in för att tala om klimatförändringar på Naturhistoriska Riksmuseet. Seminariet hölls i anslutning till invigningen av museets utställning Uppdrag: KLIMAT. Utställningen, som pågår under fem år och som är 600 kvadratmeter stor, vill väcka allmänhetens intresse för och öka kunskapen om klimatfrågan. Några grader varmare är väl bara skönt Att klimatet blir varmare kan framstå som något behagligt för oss skandinaver. Men klimatförändringarna handlar inte i första hand om att jordens medeltemperatur höjs med några grader, utan om stora regionala och lokala förändringar som kan leda till extrema temperaturer och stora nederbördsförändringar, med allvarliga konsekvenser för vår planet. Det förklarade Markku Rummukainen, forskare och chef för Rossby Center på SMHI. Han förklarade att förändringarna i klimatet gör att det på vissa platser kommer att regna mer och att översvämningar blir vanligare. På andra håll, som i de subtropiska områdena, kommer nederbörden istället att minska och leda till torka. Konsekvenserna av de kommande klimatförändringarna blir störst i U-länderna. Men också Europa kommer att drabbas. Läkaren och fil.dr Elisabet Lindgren, förklarade att klimatförändringarna kan leda till att intensivare värmeböljor som den som drabbade Europa 2003 blir vanligare. Då dog tiotusentals människor i direkt följd av värmen. Stigande sommartemperaturer kan också leda till ökande förekomst av blågröna alger i dricksvattentäkter och medföra att bakterier växer snabbare. Ökad nederbörd i norra Europa gör också att mögel och fuktskador blir vanligare med mer allergier som följd. Ett fuktigare klimat innebär dessutom fler kläckningsplatser för insekter, som till exempel myggor. Pollenallergiker är en grupp som riskerar att drabbas hårt i framtiden. Ändrade växtsäsonger ger förlängda pollenperioder och nya arter. Ökad koldioxidhalt i luften medför att produktionen av pollen kommer att öka hos vissa arter. Den biologiska mångfalden påverkas av ändrade årstider och ett varmare och fuktigare klimat. Vissa arter kommer att försvinna helt medan andra arter, som till exempel fästingar, får nya utbredningsområden. Nya arter av sjukdomsspridande insekter kan också börja uppträda i Europa. Vi kommer att få fler smittobärande smådjur som till exempel smågnagare, som även utgör smittkällan för fästingburna sjukdomar. Redan nu kan vi se att Borrelia och TBE spridit sig längre norrut i Sverige, sa Elisabet Lindgren. Men Europa drabbas också indirekt av u-ländernas allvarliga problem. Översvämningar och torka, och hela områden som försvinner när havsnivåerna stiger gör att det finns risk för väpnade konflikter och smittspridning, förklarade Lindgren. Vi får räkna med en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar, i framtiden. Människor vars livsmiljö ändrats så radikalt av klimatet att de tvingas bosätta sig i nya områden, sa Lindgren. Hur påverkas produktionen av ekosystemtjänster? Ekosystemen förser oss med ett stort antal varor och tjänster som vi människor är beroende av. Mat och fiskproduktion, pollinering, reglering av vattenflöden, fröspridning och vattenrening är några exempel. Thomas Elmqvist från institutionen för systemekologi på Stockholms universitet menade att många växt och djurarter kan försvinna så tidigt som år Hur klimatförändringarna kommer att påverka ekosystemens förmåga att producera våra viktiga ekosystemtjänster är osäkert. Vi behöver mer kunskap om hur ekosystemen fungerar och hur vi ska sköta och förvalta våra natursystem för att kunna möta en osäker framtid, avslutade Elmqvist. /Tina Granlund Är FNs millenniemål på väg att gå upp i rök? Arbetet med att minska fattigdomen och förbättra utvecklingsmöjligheterna för alla på jordens hotas av den pågående klimatförändringen. Det visar en samling miljö- och utvecklingsorganisationer i en ny rapport, Up in Smoke. minskad användning av fossila bränslen. Att omfördela de 73 miljarder dollar per år som rika länder subventionerade sina fossilbränslesektorer med under andra delen av 90-talet föreslås vara en effektiv början, enligt rapporten. Foto: Svenska naturskyddsföreningen Stigande havsnivåer kommer att påverka kustbefolkningar världen runt. Matproduktion, tillgång till vatten och hälsa kommer att påverkas av stigande temperatur. Dessutom befaras en ökning av antalet katastrofer i samband med extrema väderfenomen och förändringar i den globala vattencykeln. Den globala uppvärmningen är alltså direkt relaterad till både samhällets och ekonomins strukturer. Med de förväntade förändringarna av klimatet är FNs Millenniemål kanske redan dömda att misslyckas, enligt den nya rapporten. Ett av målen är att öka kvinnoutbildningen, men ökad torka kommer att kräva längre tid för att få tag på vatten vilket vanligtvis utförs av kvinnor, som då förstås får mindre tid för att utbilda sig. Men rapporten listar också många exempel på hur människor har kunnat anpassa sig till de pågående förändringarna. Författarna menar att man både måste utveckla nya och förbättra existerande anpassningar. Däremot kommer dessa åtgärder inte att hindra klimatförändringen, det måste göras genom en Kyotoprotokollet inte tillräckligt Under 1900-talet har den globala medeltemperaturen ökat med 0,6 o C. Ökningen kan verka liten men den har redan orsakat allvarliga effekter på miljö och samhälle. Kostnaderna relaterade till den globala uppvärmningen fördubblas varje årtionde. Att idag förhindra en ökning av temperaturen är omöjligt på grund av förfluten och pågående användning av fossila bränslen. FNs klimatpanel, IPCCs modeller visar att den oundvikliga temperaturökningen ligger mellan 1 o -1,5 o C men temperaturen kan komma att öka mellan 1,4 o -5,8 o C till 2100, beroende på hur mycket fossila bränslen vi kommer att använda. För att undvika en temperaturökning på mer än 2 o C måste de industrialiserade länderna sänka sina utsläpp av växthusgaser med så mycket som % (jämfört med 1990 års utsläpp) innan mitten av detta sekel. Det är mycket mer än vad Kyotoprotokollet begär. Rapporten är riktad mot beslutsfattare samt allmänheten i stort och är både lättillgänglig och läsbar. /Miriam Huitric Läs hela rapporten: EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Västra Trädgårdsgatan 15, Box , Stockholm, tel: , e-post: Redaktör: Louise Hård af Segerstad Övriga skribenter i detta nummer: Sara Borgström, CTM; Miriam Huitric och Fredrik Moberg, Albaeco; Tina Granlund Prenumeration/adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. 5

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy

policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy policy Riksidrottsförbundets miljö- och klimatpolicy Vision och övergripande mål Idrottsrörelsens vision för en hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan

Kungliga Tekniska Högskolan Kungliga Tekniska Högskolan EFG European Furniture Group AB, Trehörnavägen 2, Box 1017, SE- 573 28 Tranås, +46 140 675 00, www.efg.se, info@efg.se RRR-RAPPORT KTH Sara Crutebo Stockholm 2014-09-01 Avvecklingen

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer