EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle

Transkript

1 albaeco. Nr 6, 2004 EcoSensus Nyhetsbrevet för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle Redaktionellt... De flesta svenskar får sina miljökunskaper genom massmedia. Tv, radio och tidningar har därför en minst sagt central roll i den svenska miljödebatten. I början av 90-talet hade i stort sett alla större media en miljöreporter. Nu när allt mer fokus ligger på hållbar utveckling lever många med förhoppningen att miljöfrågorna istället ska genomsyra all annan journalistik. Och jag håller med om att integrering vore det optimala. Men jag kan ändå inte skaka av mig känslan av att miljöbevakningen håller på att dö ut med miljöjournalisterna i alla fall i de stora medierna. Journalister ställs dagligen inför en rad frågor: Vad är värt att rapportera om? Hur stort utrymme ska det få? Hur ska ämnet vinklas? Vilka personer och källor är tillförlitliga? Svaren avgör vad som når fram i mediabruset och präglas, ofta på ett omedvetet sätt, av journalistens utbildning, bakgrund och kontaktnät. När t ex välfärdsfrågor bevakas av ekonomijournalister begränsar de i allmänhet sina analyser till sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Kopplingen till miljötillståndet lyser med sin frånvaro. Det är bara att hoppas att hållbar utveckling inte tas som en intäkt för att göra sig av med de miljökunniga journalisterna. Att miljön integreras bort. En annan anledning till att miljönyheter inte blir förstasidesstoff har att göra med vad som uppfattas som en nyhet. Miljöproblemen har, åtminstone i Sverige, gått ifrån att vara lokala, plötsliga och tydliga utsläpp till att bli globala, diffusa och långsamt ackumulerande. De blir då enligt journalistikens oskrivna grundlagar ganska ointressanta som nyheter. Finns inte ens några enskilda miljöbovar att hänga ut. Dessutom hjälper den globala marknaden till att maskera de lokala men avlägsna problem som vår konsumtion ger upphov till långt ifrån våra egna bakgårdar i jordens fattiga råvaruproducerande länder. Jag hoppas verkligen att jag har fel. Att miljöaspekterna är en så självklar del av alla journalisters världsbild att det inte behövs någon ansvarig journalist på området. Den första december delades i alla fall utmärkelsen Årets Miljöjournalist ut för första gången. Skönt att de hittade någon att dela ut det till. Fredrik Moberg, Albaeco, fredrik@albaeco.com Samexistens istället för naturreservat Naturvårdspolitiken har lett till segregering av naturen i fritidsnatur och arbetsnatur. Men det fungerar inte längre, menar forskare. sid 2 Nu till jul skulle det kanske passa med en miljö- och rättvisemärkt julgåva? Det är i alla fall vad Fair Unlimited hoppas på. De är ett av företagen som varit med i The Triple Logic Project, ett pilotprojekt som visar hur mindre företag kan stärka sin konkurrenskraft genom att satsa på affärskoncept som bidrar till hållbar utveckling. Fair Unlimited, som är ett av sex pilotföretag i The Triple Logic Project (TLP), säljer presentlådor fyllda med miljö- och rättvisemärkta produkter till företag för att ge som julklappar till sina anställda. De har redan sålt 3500 lådor till 15 företag, berättade Madeleine Linins när resultaten från TLP presenterades under ett seminarium den 25 november i Stockholm. Vår vision är att bygga ett nätverk av regionala inkubatorer som visar vägen till framtidens marknader för hållbara produkter och tjänster, säger TLPs koordinatorer Magnus Emfel och Mike Schragger. Trovärdighet Inkubator betyder kuvös, och i det här fallet handlar det om att bädda in små och medelstora företag och stötta dem. Att det nu finns en inkubator inom hållbarhetsområdet är heller ingen tillfällighet. Det finns en växande skara entreprenörer som ser hållbar utveckling som en möjlighet. De flesta saknar dock tid och resurser för att på egen hand utforska marknaderna för hållbar utveckling. Det krävs ett särskilt synsätt och en speciell kompetens för att kunna se och dra nytta av affärsmöjligheterna på hållbarhetsmarknaden. Innehåll: Att tjäna pengar på bra saker, s 1 Samexistens istället för reservat, s 2 Ordet: Naturkapital, s 2 Nyhetssvepet, s 3 Sopor - bäst att slänga eller bäst att återvinna? Myten om att återvinning är dåligt ur miljösynpunkt avlivas för de flesta material i en ny bok. Men sopsortera dig inte trött. sid 4 Trovärdighet är nyckeln till att få intressenterna att uppmärksamma företagets erbjudande och förtroende att leverera den utlovade nyttan. Från början kändes vår vision, solel till alla, nästan omöjlig att genomföra. Med hjälp från TLP är vi idag redo att ta oss an visionen på allvar, säger Petter Sjöström på Switch som är ett av de andra pilotföretagen. Fler lyckas med stöd TLP har initierats av Anuera kb och Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) och finansierats med kr från Nutek, Svenska ESF-rådet och Länsstyrelsen i Stockholm. Vi vill uppmuntra nya företag som ser marknadspotentialen i den globala strävan att uppnå en hållbar utveckling. Våra erfarenheter säger att fler kommer att lyckas om de får stöd, säger Stefan Henningsson på Nutek. Hur går det till då? Hur bär man sig åt för att göra en god affär av hållbar utveckling? TLP har utarbetat sex grundprinciper, som bl a handlar om att förankra visionerna i värderingarna, visa att man förtjänar förtroende, kommunicera kreativt utan överdrifter och redovisa resultaten i någon form av förenklad hållbarhets-redovisning. Nu är målsättningen att sprida TLP runtom i Sverige och även utomlands i nästa steg. Veta mer? Klimateffekter hotar utvecklingsarbetet Satsningarna för att nå FNs Millenniemål riskerar att gå upp i rök på grund av de globala klimatförändringarna. sid 5 Att tjäna pengar på bra saker så går det till Schyssta klappar Miljömyten: Bättre för miljön att inte sortera, s 4 Miljöengagemang finns inte bara hos rika, s 4 Klimatförändringar i fokus, s 5 FNs Millenniemål upp i rök? s 5 1

2 Samexistens istället för reservat för vår egen skull Rovdjursproblematiken delas av boskapsägare världen över. I Sverige debatteras vargar, i Indien tigrar och i Afrikas länder lejon. Vi blir allt fler som ska dela på markens resurser och människan tränger undan andra stora djurarter. Men reservat är inte alltid en fungerande lösning. Naturen ryms inte i de reservat som människans hägnat in. Den är föränderlig i tid och rum och uppträder oförutsägbart. Det betyder att de skyddade områdena samverkar med omgivningen och även är beroende av denna. Därför behövs det nu nya metoder för att bevara natur och arter. Forskarna talar om att skapa dynamiska landskap där resursnyttjare samexisterar med naturen. I Indien och Nepal arbetar man med naturvård på landskapsbasis där man försöker knyta samman de tre tigerpopulationer som varit åtskilda genom barriärer av risodlingsområden. Liknande projekt tar fart i Sydamerika och där handlar det om jaguarens överlevnad. I Kenya tar man lärdom av masajernas tekniker för att kunna bedriva boskapsskötsel i områden med rovdjur. Natur och människor hålls åtskilda Sedan början av förra seklet har vi försökt rädda naturen genom att skydda den från människan. Människan har getts sin plats och naturen sin genom att marken delas upp i olika användningsområden, till exempel stadsbyggnad, jordbruk eller naturskydd. Men denna lösning verkar inte fungera längre. Ett konkret exempel är kattdjurens situation världen över som tidningen Time belyste i ett augustinummer. Kattdjur som lejon, tigrar och leoparder, är stora köttätare som kräver stora områden för att överleva och många av arterna är idag utrotningshotade. De reservat som skapats är för små och för utspridda, vilket leder till inavel, sjukdomar och även sårbarhet mot lokala politiska förändringar. Utanför reservaten är risken stor att djuren dödas av troféjägare, boskapsskötare, jord- eller skogsbrukare. Situationen är allvarlig och risken är att de stora köttätande rovdjuren är utdöda inom hundra år. Situationen i Sverige I Sverige är ca 9 procent av marken skyddad och den naturvårdspolitik som nu bedrivs talar för att den ytan kommer att öka. Vi fortsätter att dela upp marken i små delar, inte minst i våra intensivt nyttjade jordbruks- och stadslandskap. Många Foto: Magnus Elander Foto: Jonny Larsson Foto: Carl Folke markanvändare talar om att naturvården vill lägga en död hand på landskapet och låsa det för framtida användning. Begreppet hållbar utveckling talar däremot för en integrering av ekologiska, ekonomiska och sociala värden inte för en uppdelning. Med andra ord är det inte bara för de stora rovdjurens skull som vi behöver mer dynamisk och integrerad naturvård utan även för vår egen skull. /Sara Borgström Källor: Bengtsson m.fl Reserves, Resilience and Dynamic Landscapes. Ambio 32. Dinerstein m.fl Designing a Conservation Landscape for Tigers in Human-Dominated Environments, Conservation Biology Levin S Fragile Dominion. Complexity and the commons. Perseus publ. Cambridge, MA. Quammen D. Monster of God - the man-eating predator in the jungles of history and the mind. WW Norton. New York Mccarthy T Nowhere to roam in Time August 23. Ordet: Naturkapital Naturkapital är en förlängning av den traditionella ekonomiska synen på kapital. Termen myntades för att beskriva naturtillgångar som ekonomer, regeringar och företag tenderade att glömma bort i sina balansräkningar. Naturkapitalet brukar delas upp i icke-förnyelsebara resurser, som olja och mineraler, samt förnyelsebara resurser, som fisk och timmer. Den tredje, och allra mest bortglömda, kategorin är ekosystemtjänster (t ex vattenoch luftrening, pollination av grödor, skydd mot erosion och stabilisering av klimatet). Dessa tjänster som ekosystemen ger oss har ett enormt ekonomiskt värde många är faktiskt ovärderliga eftersom de inte går att ersätta med någon nu existerande teknik. Inom finansiell kapitalförvaltning finns det vissa självklara regler för hur kapitalet bör förvaltas. Man lever av räntan och inte av kapitalet; man satsar inte mer än man har råd att förlora; man sprider sina risker och har bra försäkringar. Men när vi ska förvalta våra naturresurser bryter vi ofta mot alla dessa regler. På bara några få hundra år har människan gått från att leva på avkastningen av naturkapitalet till att sätta sprätt på det kapital som jorden ackumulerat under miljarder år av evolution. Inom t ex fiskerinäringen är det helt tydligt att vi lever av själva kapitalet, nära 70 % av de marina fiskeområdena är överfiskade eller fullt exploaterade. Ett historiskt vägskäl Nu menar många att vi har nått ett historiskt vägskäl där välfärden inte längre begränsas av bristen på konventionellt ekonomiskt kapital (t ex arbetskraft och maskiner) utan just av brist på naturkapital. Det behövs därför en ny syn på ekonomisk utveckling som tar med det fulla värdet av naturens varor och tjänster. Idag görs många försök att ta med naturkapitalet i allt från miljöindikatorer och ekonomiska värderingar till olika välfärdsmått. Konjunkturinstitutet, Världsbanken, Miljödepartementet, Miljövårdsberedningen, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, samt forskare inom miljöekonomi och ekologisk ekonomi är några exempel. Paul Hawken, Amory Lovins, och Hunter Lovins har t o m utarbetat något som de kallar för naturlig kapitalism, en ny ekonomisk modell baserad på hållbart nyttjande av naturens kapital

3 Nyhetssvep: Kroniska katastrofer Konsten att leva av EN planet Katastroferna i världen har ändrat karaktär. Från att vara plötsliga händelser med stora effekter har vi fått kroniska katastrofsituationer. Det menar den nyligen publicerade World Disasters Report 2004 Focus on community resilience från Röda Korset och Röda Halvmånen. Sjukdom, torka, undernäring, bristande hälsovård och fattigdom har tillsammans skapat en komplex katastrofsituation, som orsakar flera dödsfall än naturkatastrofer. Även i-länderna påverkas. År 2003 dog upp till äldre människor i förtid på grund av den då pågående värmeböljan. Många samhällen har ändå kunnat anpassa sig till och hantera förändringarna. Däremot fortsätter katastrofbiståndet att vara förbehållet plötsliga, uppmärksammade katastrofer och består mest av förnödenheter. Rapporten identifierar tre viktiga mål inom katastrofhjälp: 1)Att förstå vad som möjliggör för människor att hantera, återhämta sig från och anpassa sig till riskerna de står inför. 2) Katastrofhjälpen måste anpassas till samhällenas egna mål, kunskap och resurser. 3) Lokala lösningar ska skalas upp och tillämpas på högre nivåer. Överfiske och EU-subventioner hot mot landlevande däggdjur i Afrika En forskargrupp har nyligen visat i Science hur fiskfångsterna och jakten på däggdjur i Ghana är nära korrelerade. Forskarna har studerat data över fiske och jakt från flera decennier och sett att minskade fiskefångster ger ett hårdare tryck på de vilda landdjuren. Och omvänt, när fiskelyckan är god så minskar trycket, och den ibland olagliga, jakten i naturreservat på t.ex. antiloper. Vissa landlevande arter kan komma att utrotas om fisket går ned ännu mer. Jakten på däggdjur är alltså inte ett uttryck för lyxkonsumtion utan djuren är den proteinkälla befolkningen utnyttjar när den primära proteinkällan fisken minskar. Sambandet visar hur två olika system fungerar som försäkring av proteintillgången för befolkningen. Naturliga variationer i fiskebeståndet går att hantera genom att nyttja en annan resurs, men tyvärr minskar båda dessa proteinresurser. En första åtgärd som forskarna föreslår är att minska det yttre fisketrycket från framför allt EU-länder. Stora, subventionerade fiskeflottor ligger utanför västafrikas kust. En minskning av detta fiske skulle inte helt säkert leda till mindre fisketryck, men om fisken tas upp av lokala fiskare minskar åtminstone trycket på de vilda landlevande djuren. Brashares J.S. m.fl Bushmeat Hunting, Wildlife Declines, and Fish Supply in West Africa. Science 306. Hoppas fiskelyckan är god Foto: Jonny Larsson One Planet Living kallas ett nytt projekt som ska utveckla sju långsiktigt hållbara ekostäder i Europa. Förutom att de ska vara resurssnåla ska städerna också bidra till restaurering av mark och ge finansiering för att rädda utrotningshotade arter. Bakom projektet står Världsnaturfonden (WWF), den brittiska miljöorganisationen BioRegional och en portugisisk byggfirma. Bakgrunden till projektet finns i årets upplaga av WWF:s Living Planet Report som visar att jordens befolkning tar 20% mer resurser i anspråk än vad som är långsiktigt hållbart. Om alla på jorden levde som vi gör i Europa idag skulle det krävas 3 jordklot. One Planet Livings ekostäder blir exempel på hur vi kan leva anständiga liv utan att förstöra jordens biologiska mångfald, säger WWF Internationals chef Dr Claude Martin. Först ut blir ett område söder om Lissabon i Portugal. Målen där är bland annat att vara koldioxidneutrala, minska avfallet och vattenanvändningen med 25%, använda förnyelsebar energi och öka den biologiska mångfalden i området. Genom en speciell skatt på husförsäljningen ger projektet medel till den utrotningshotade iberiska lokatten. Projektet One Planet Living presenterades på den internationella naturvårdsunionens (The World Conservation Union, IUCN) kongress. Den hölls i Bangkok mellan den 17 och 25 november under titeln People and Nature Only one World pelicano.pdf Miljösatsningar lönar sig allt mer Under de senaste månaderna har flera rapporter kommit som visar att miljöarbete i företag lönar sig. Nuteks studie över småföretags miljöstrategier, Det lönsamma miljöarbetet, visar dessutom att de företag som tar egna initiativ istället för att drivas av yttre tryck kan få ännu bättre affärsmässiga resultat Brittiska Environment agency har givit ut en rapport som visar en positiv korrelation mellan miljöarbete och ekonomisk prestation i ca 75% av de studerade verksamheterna. En del miljöinvesteringar ger besparingar lång tid framåt och författarna rekommenderar investerare att ta hänsyn till företagens miljöstyrning i sina värderingsmodeller. I samma stil rapporterar World Resources Institute om sitt klimatinitiativ med 9 företag i nordvästra USA. Satsningarna som företagen gjorde för att minska sin klimatpåverkan och sitt beroende av fossila bränslen, var inte bara gröna, de var lönsamma också. Dessa företagsledare inser att deras miljöarbete inte bara handlar om att vara en god medborgare; det är också en god affär, säger Jonathan Lash på World Resources Institute

4 Miljömyten: Bättre för miljön att inte sopsortera Källsortering och återvinning av sopor leder till verkliga miljövinster för de flesta materialslag. På lång sikt är återvinning ett måste i ett hållbart samhälle. Men kräv inte för mycket av individen. Om vi sopsorterar oss trötta kanske vi inte orkar göra andra saker som är minst lika viktiga för miljön. Är sopsortering bara en slags bikt vi utför för att lätta vårt tunga miljösamvete? Något som egentligen inte ger så stora miljövinster, men ger oss känslan av att vi gjort vårt så vi kan fortsätta med vårt syndiga liv precis som förut, som Michael Moore uttrycker det i boken Korkade Vita Män. Sopsortering väcker många känslor och frågor. Hur är det egentligen? Blandas inte bara färgat glas och ofärgat ändå (en seglivad men felaktig myt; sopbilarna har flerfackssystem)? Är det inte bättre att bränna soporna för energiutvinning? Och äts inte miljövinsterna upp på grund av att alla diskar ur förpackningar med varmvatten och tar bilen till sopsorteringsstationen? Trots allt visar det sig att det är mer lönsamt, både energi- och miljömässigt, med återvinning för de allra flesta material, enligt bland annat Naturvårdsverkets utredningar. Det spar energi, minskar utsläppen och minskar behovet av att ta nya naturresurser i anspråk. Stor miljönytta, men det kan bli bättre I Sopor hit och dit på vinst och förlust (Formas 2004) diskuterar arton forskare och experter för och nackdelar med sopsortering. Även om åsikterna går isär för olika sorters material så verkar forskarna överens om att källsortering generellt sett ger stora miljövinster, men att en del av vinsten förstås äts upp om vi sköljer förpackningarna i varmvatten och tar bilen till sopsorteringsstationerna. Ju längre tidsperspektiv och ju mer helhetstänkande som tillämpas i forskarnas analyser av sopsorteringen desto större samhällsnytta kommer man fram till. Den ständiga ökningen av material som flödar genom samhället är ohållbar i längden det finns övre gränser då jordens resurser inte längre räcker till, menar t ex Chalmers Johan Sundberg. Men forskarna i boken menar också att hanteringen i vissa avseenden har tydliga brister och att organisationen kring återvinning måste utvecklas för att den ska fungera bättre och vara bekväm för alla. För flera materialslag är miljövinsterna odiskutabla. Det kostar De fattiga har fullt upp med att tillgodose sina basala behov för överlevnad och därför bryr de sig inte om miljöfrågor. Många menar att detta är den största bromsen i det internationella miljöarbetet, berättade professor Riley Dunlap under sin föreläsning på Stockholm Seminars i mitten av november. Men i själva verket finns ingen sådan skillnad i miljöengagemang, visade professor Dunlap. Många teoretiker och praktiker på den internationella arenan vilar sina resonemang på antaganden om att miljöfrågor är lyxfrågor som inte engagerar fattiga länder. Det är inte så konstigt eftersom det finns en lång vetenskaplig tradition som visar detta samband mellan ekonomisk välfärd och miljöengagemang, t.ex. den så kallade affluence hypotesen. Riley Dunlap, amerikansk professor i sociologi, har inom sin forskning testat Riley Dunlap sådana teorier genom att studera en mängd internationella värderingsstudier. Han har visat att det inte finns någon skillnad mellan rika och fattigas miljöengagemang. En annan viktig slutsats är att teorier behöver ställas mot verkligheten genom liknande studier, men att det är mycket resurskrävande att genomföra internationella mätningar som ställer de rätta frågorna tvärs över många kulturer. Dunlap diskuterade också flera möjliga t ex 25 gånger mer energi att producera aluminium från början än Mangroveskogen att använda skyddar återanvänd kusten aluminium. från erosion och Och översvämningar att avfall som och är är cancerframkallande, viktig för fi skar, räkor, krabbor frätande, och många fosterskadande, andra djur. Foto. smittförande Nils Kautsky. och brandfarligt ska sorteras ut är alla förstås överens om. Vid förbränning går dock meningarna isär. Några experter menar t ex att förbränning för energiutvinning är bättre än återvinning för vissa materialslag i alla fall med nuvarande system för återvinning. Men till och med för plast är den energi som utvinns vid förbränningen vanligen bara hälften så stor som energin i den mängden olja som behövs för att producera plasten från början. Dessutom innebär återvinning att man slipper ytterligare oljeborrning och dess negativa effekter på natur och miljö. Förbränning av osorterat avfall innebär också höga risker för att ämnen (t ex dioxiner) som kan vara cancerframkallande och ge reproduktionsstörningar släpps ut i miljön. Sorteringen kan också ha en pedagogisk funktion, som kan få konsumenten att reflektera över alltifrån sin plats i kretsloppet till onödiga förpackningar och hur mycket avfall vi faktiskt producerar. Men hur mycket ansvar ska vi egentligen lägga på individen? Om vi källsorterar oss trötta kanske vi inte orkar göra andra saker som är minst lika viktiga för miljön, menar tre avfallsforskare i kapitel 7 av Sopor hit och dit. Orkar man inte fullt ut så börja med farligt avfall, tidningar och metaller. De fraktionerna ger tydligast miljövinster. Miljöengagemang är inte alls en lyx förunnat de rika Så mycket återvinns: År 2002 producerades ton hushållsavfall i Sverige. 8,5 procent gick till biologisk behandling (kompostering och rötning) 20 procent till deponering, 31 procent till materialåtervinning 40 procent gick till förbränning med energiutvinning. Dessutom återvanns: 87 procent av alla tidningar, tidskrifter och trycksaker 99 procent av alla 33 cl pantflaskor av glas 98 procent av PET-fl askorna med fyra kronors pant 86 procent av de pantbelagda aluminiumburkarna. förklaringar till varför miljöengagemanget är spritt över hela jorden oavsett ekonomiska tillgångar. Några handlade om hur miljöfrågorna upplevs på väldigt direkta sätt av många idag och att miljöaspekter vävts in i andra internationella program samtidigt som avstånden mellan människor på jorden har minskat tack vare tekniken. De fattiga länderna och dess invånare utgör alltså enligt Dunlap, inte någon broms i det internationella arbetet. Det hundhuvudet får någon annan bära! /Sara Borgström Källor: Dunlap, R. E. & Jones, R. E. (2003) Environmental Attitudes and Values. Pp in Fernandez-Ballesteros, R. (ed.), Encyclopedia of Psychological Assessment, Vol. I. London: Sage. Mer om professor Riley Dunlap: &file=print&op=showperson&aid=dunlap Vill du ha utskick om Stockholm Seminars? Gå in på 4

5 Klimatförändringarna i fokus på Naturhistoriska Riksmuseet Nederbördsförändringar och extremtemperaturer, växt- och djurarter som försvinner helt eller får nya utbredningsområden, återkommande översvämningar och torka med epidemier och svält som följd. Klimatförändringarna kommer att få allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välfärd. Det budskapet kom från en rad forskare inom klimatområdet, som bjudits in för att tala om klimatförändringar på Naturhistoriska Riksmuseet. Seminariet hölls i anslutning till invigningen av museets utställning Uppdrag: KLIMAT. Utställningen, som pågår under fem år och som är 600 kvadratmeter stor, vill väcka allmänhetens intresse för och öka kunskapen om klimatfrågan. Några grader varmare är väl bara skönt Att klimatet blir varmare kan framstå som något behagligt för oss skandinaver. Men klimatförändringarna handlar inte i första hand om att jordens medeltemperatur höjs med några grader, utan om stora regionala och lokala förändringar som kan leda till extrema temperaturer och stora nederbördsförändringar, med allvarliga konsekvenser för vår planet. Det förklarade Markku Rummukainen, forskare och chef för Rossby Center på SMHI. Han förklarade att förändringarna i klimatet gör att det på vissa platser kommer att regna mer och att översvämningar blir vanligare. På andra håll, som i de subtropiska områdena, kommer nederbörden istället att minska och leda till torka. Konsekvenserna av de kommande klimatförändringarna blir störst i U-länderna. Men också Europa kommer att drabbas. Läkaren och fil.dr Elisabet Lindgren, förklarade att klimatförändringarna kan leda till att intensivare värmeböljor som den som drabbade Europa 2003 blir vanligare. Då dog tiotusentals människor i direkt följd av värmen. Stigande sommartemperaturer kan också leda till ökande förekomst av blågröna alger i dricksvattentäkter och medföra att bakterier växer snabbare. Ökad nederbörd i norra Europa gör också att mögel och fuktskador blir vanligare med mer allergier som följd. Ett fuktigare klimat innebär dessutom fler kläckningsplatser för insekter, som till exempel myggor. Pollenallergiker är en grupp som riskerar att drabbas hårt i framtiden. Ändrade växtsäsonger ger förlängda pollenperioder och nya arter. Ökad koldioxidhalt i luften medför att produktionen av pollen kommer att öka hos vissa arter. Den biologiska mångfalden påverkas av ändrade årstider och ett varmare och fuktigare klimat. Vissa arter kommer att försvinna helt medan andra arter, som till exempel fästingar, får nya utbredningsområden. Nya arter av sjukdomsspridande insekter kan också börja uppträda i Europa. Vi kommer att få fler smittobärande smådjur som till exempel smågnagare, som även utgör smittkällan för fästingburna sjukdomar. Redan nu kan vi se att Borrelia och TBE spridit sig längre norrut i Sverige, sa Elisabet Lindgren. Men Europa drabbas också indirekt av u-ländernas allvarliga problem. Översvämningar och torka, och hela områden som försvinner när havsnivåerna stiger gör att det finns risk för väpnade konflikter och smittspridning, förklarade Lindgren. Vi får räkna med en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar, i framtiden. Människor vars livsmiljö ändrats så radikalt av klimatet att de tvingas bosätta sig i nya områden, sa Lindgren. Hur påverkas produktionen av ekosystemtjänster? Ekosystemen förser oss med ett stort antal varor och tjänster som vi människor är beroende av. Mat och fiskproduktion, pollinering, reglering av vattenflöden, fröspridning och vattenrening är några exempel. Thomas Elmqvist från institutionen för systemekologi på Stockholms universitet menade att många växt och djurarter kan försvinna så tidigt som år Hur klimatförändringarna kommer att påverka ekosystemens förmåga att producera våra viktiga ekosystemtjänster är osäkert. Vi behöver mer kunskap om hur ekosystemen fungerar och hur vi ska sköta och förvalta våra natursystem för att kunna möta en osäker framtid, avslutade Elmqvist. /Tina Granlund Är FNs millenniemål på väg att gå upp i rök? Arbetet med att minska fattigdomen och förbättra utvecklingsmöjligheterna för alla på jordens hotas av den pågående klimatförändringen. Det visar en samling miljö- och utvecklingsorganisationer i en ny rapport, Up in Smoke. minskad användning av fossila bränslen. Att omfördela de 73 miljarder dollar per år som rika länder subventionerade sina fossilbränslesektorer med under andra delen av 90-talet föreslås vara en effektiv början, enligt rapporten. Foto: Svenska naturskyddsföreningen Stigande havsnivåer kommer att påverka kustbefolkningar världen runt. Matproduktion, tillgång till vatten och hälsa kommer att påverkas av stigande temperatur. Dessutom befaras en ökning av antalet katastrofer i samband med extrema väderfenomen och förändringar i den globala vattencykeln. Den globala uppvärmningen är alltså direkt relaterad till både samhällets och ekonomins strukturer. Med de förväntade förändringarna av klimatet är FNs Millenniemål kanske redan dömda att misslyckas, enligt den nya rapporten. Ett av målen är att öka kvinnoutbildningen, men ökad torka kommer att kräva längre tid för att få tag på vatten vilket vanligtvis utförs av kvinnor, som då förstås får mindre tid för att utbilda sig. Men rapporten listar också många exempel på hur människor har kunnat anpassa sig till de pågående förändringarna. Författarna menar att man både måste utveckla nya och förbättra existerande anpassningar. Däremot kommer dessa åtgärder inte att hindra klimatförändringen, det måste göras genom en Kyotoprotokollet inte tillräckligt Under 1900-talet har den globala medeltemperaturen ökat med 0,6 o C. Ökningen kan verka liten men den har redan orsakat allvarliga effekter på miljö och samhälle. Kostnaderna relaterade till den globala uppvärmningen fördubblas varje årtionde. Att idag förhindra en ökning av temperaturen är omöjligt på grund av förfluten och pågående användning av fossila bränslen. FNs klimatpanel, IPCCs modeller visar att den oundvikliga temperaturökningen ligger mellan 1 o -1,5 o C men temperaturen kan komma att öka mellan 1,4 o -5,8 o C till 2100, beroende på hur mycket fossila bränslen vi kommer att använda. För att undvika en temperaturökning på mer än 2 o C måste de industrialiserade länderna sänka sina utsläpp av växthusgaser med så mycket som % (jämfört med 1990 års utsläpp) innan mitten av detta sekel. Det är mycket mer än vad Kyotoprotokollet begär. Rapporten är riktad mot beslutsfattare samt allmänheten i stort och är både lättillgänglig och läsbar. /Miriam Huitric Läs hela rapporten: EcoSensus är ett nyhetsbrev för aktuell vetenskap om samspelet mellan ekologi, ekonomi, teknik och samhälle. Det kommer ut 6 gånger per år. EcoSensus ges ut av den oberoende ideella föreningen Albaeco. Kontakt: Västra Trädgårdsgatan 15, Box , Stockholm, tel: , e-post: ecosensus@albaeco.com Redaktör: Louise Hård af Segerstad Övriga skribenter i detta nummer: Sara Borgström, CTM; Miriam Huitric och Fredrik Moberg, Albaeco; Tina Granlund Prenumeration/adressändringar: Hemsida: Finansiering: Publicering av EcoSensus möjliggörs med hjälp av bidrag från Oscar och Maria Ekmans donationsfond. 5