Utmaningar för den ekonomiska politiken

Transkript

1 Utmaningar för den ekonomiska politiken ESO-seminarium 5 mars 2018 Karolina Ekholm Statssekreterare Finansdepartementet Finansdepartementet 1

2 Agenda Migration och etablering Konjunkturstabilisering i lågräntemiljö Den demografiska utvecklingen Finansdepartementet 2

3 Migration och etablering Finansdepartementet 3

4 Rekordhögt antal asylsökande Antal asylsökande Prognos från (p) Antal asylsökande Prognos feb-18 Källa: Migrationsverket

5 Svagare ställning på arbetsmarknaden för utrikes födda Arbetslöshet efter födelseregion år Procent av arbetskraften Inrikes Europeiskt födda Utomeuropeiskt födda Källa: SCB

6 Etableringen går faktisk snabbare Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna Fördelat efter antal år efter mottagande ,8 48,5 51,0 55, Procent Antal år efter mottagande 2015 Notera: Senaste redovisningsår Källa: SCB, registerdata för integration. 6

7 och sysselsättningen har ökat för nyanlända som deltagit i etableringsuppdraget Andel män (20 64 år) i arbete 3 månader efter de lämnade etableringen Andel kvinnor (20 64 år) i arbete 3 månader efter de lämnade etableringen Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedling Finansdepartementet 7

8 Konjunkturläget spelar roll för hur snabbt Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna två år efter uppehållstillstånd och mottagande 35 etableringen går Notera: Senaste redovisningsår Källa: DELMI Finansdepartementet 8

9 Stabiliseringspolitik i en lågräntemiljö Finansdepartementet 9

10 Trendmässigt fallande realräntor Real ränta 10 årig statsobligation Sverige Storbritannien USA Tyskland Anm. Med realränta menas nominell ränta deflaterad med KPI Finansdepartementet 10

11 Ny syn på stabiliseringspolitik Tidigare syn penningpolitiken sköter konjunkturstabilisering Mer aktiv finanspolitik kan behövas: Låg neutral ränta Styrräntans nedre gräns (och gräns för QE) Chocker kan få permanenta effekter (hysteresis) Svårare avvägning mellan olika policyområden Finansdepartementet 11

12 Högre finanspolitiska multiplikatorer? Studie Konjunkturinstitutet (2016)* Gechert och Rannenberg (2014) Skatter Transfereringar Offentlig konsumtion Offentliga investeringar *Hjelm och Stockhammar (2016) Short Run Effects of Fiscal Policy on GDP and Employment: Swedish Evidence Anm. Visar den kumulativa BNP-multiplikatorn på 8 kvartals sikt.gechert och Rannenberg är en metastudie som täcker 98 internationella studier. Fullt ut skattefinansierade offentliga investeringar och konsumtion kan ha efterfrågestimulerande effekt. Finansdepartementet 12

13 Den demografiska utvecklingen Finansdepartementet 13

14 Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent 35,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 Källa: SCB. 14

15 Den demografiska utvecklingen driver högre offentliga utgifter Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg Källa: Finansdepartementet. 15

16 Utmaningar för finanspolitiken Hur aktiv ska finanspolitiken vara? Vad ska arbetsfördelningen vara mellan finans- och penningpolitik? Hur ska ökade kostnader i samband med den demografiska utvecklingen finansieras? Finansdepartementet 16

17 Utmaningar för den ekonomiska politiken ESO-seminarium 5 mars 2018 Karolina Ekholm Statssekreterare Finansdepartementet Finansdepartementet 17

18 Extrabilder Finansdepartementet 18

19 Skolan mer segregerad än bostadsområden Skolsegregation (heldragen) och boendesegregation (streckad) Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 19

20 Skolan mer segregerad än bostadsområden Skolsegregation (heldragen) och boendesegregation (streckad) Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 20

21 Skolsegregationen av utrikes födda har blivit större än boendesegregationen Skolsegregation och boendesegregation i Sverige Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 21

22 Skolsegregationen per inkomstsbakgrund har ökat sedan slutet av 1990-talet Skolsegregation och boendesegregation i Sverige Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 22

23 Påbörjade bostäder Befolkningstillväxt 0 Finansdepartementet 23

24 Lång tid för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden Sysselsättning bland flyktingar och flyktinganhöriga (15 74 år) efter vistelsetid i Sverige, 2015 Procent av befolkning 0,8 24 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, år 2 år 3 år 4 år 5-9 år år år 20+ år Kvinnor Män Källa: SCB

25 Det tar lång tid för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden Sysselsättning bland flyktingar och flyktinganhöriga (15 74 år) efter vistelsetid i Sverige, 2015 Procent av befolkning 0,8 25 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, år 2 år 3 år 4 år 5-9 år år år 20+ år Källa: SCB

26 Ökad andel förvärvsarbetande flyktingar två år efter uppehållstillstånd och mottagande Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna två år efter uppehållstillstånd och mottagande Kvinnor Män Notera: Senaste redovisningsår Källa: DELMI. Finansdepartementet 26