Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN

2 Text: Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Telefon: Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Norrbottens län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Brist- och överskottsyrken Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 36

4 4 Sammanfattning Under prognosperioden bedöms tillväxten i den globala ekonomin öka successivt. Trots en tillfällig inbromsning i den amerikanska ekonomin det senaste halvåret bedöms landet utgöra det världsekonomiska dragloket under kommande år. Den kinesiska tillväxten bedöms minska från 2014 års 7,4 procent till cirka 7,0 procent under 2015 och Återhämtningen i den europeiska ekonomin får nu en bredare geografisk spridning. En stor del av denna återhämtning står Tyskland för, men även Spanien fortsätter att uppvisa en klar återhämtning. Förbättrade finanser i länder som tidigare haft stora underskott skapar förutsättningar för en mer hållbar återhämtning i euroområdet. En ökad optimism hos europeiska företag och samt en förbättrad global ekonomi gynnar svensk varuexport i stor utsträckning och då främst exporten till Europa dit drygt 70 procent av landets export går. Norrbottens konjunktur har försvagas något som en effekt av sjunkande järnmalmspriser och besparingsåtgärder inom befintlig gruvverksamhet. Dessa händelser är sannolikt orsaken till en något mer försiktig bedömning av den totala efterfrågan. Det jämfört med den undersökning som gjordes under samma period året innan. Fortsatta investeringar i stads- och samhällsomvandlingar och andra anläggningar runt om i länet samt ökad konsumtion och användande av företagstjänster bedöms hålla uppe efterfrågan på en relativt hög nivå. Mest optimistiska i denna undersökning är företag inom handel, IT, bygg, vård och omsorg samt trä- och pappersvarutillverkning. I dessa branscher är det mer än hälften av företagen som bedömt att efterfrågan ökar det närmaste halvåret. Gruvnäringen i länet bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom post och kurir-, förlags -, och delar av massmediaverksamhet samt finansiella tjänster är man mer försiktig i sina bedömningar för det kommande halvåret. Den påtagliga generationsväxlingen (cirka avgångar årligen de närmaste tio åren) inom offentliga sektorn och privata näringslivet medför att länets bristindex ligger kvar på en fortsatt hög nivå (högst i landet inom privata näringslivet) i jämförelse med riket som helhet. Antalet sysselsatta fortsätter öka Antalet sysselsatta i åldersgruppen år som i länet uppgår till närmare enligt SCB:s statistik över förvärvarbetande. Det är en ökning med 6,2 procent (riket + 5,6 procent och Västerbottens län + 5,3 procent) eller cirka personer sedan botten av finanskrisen Den manliga respektive kvinnliga sysselsättningsökningen var under ovanstående period 6,6 procent (cirka 3 800) respektive 5,8 procent (cirka 2 900). I antal har de största ökningarna skett inom vård och omsorg, sociala tjänster (+ cirka 1 250), offentlig förvaltning, försvar (+ cirka 1 050) och företagstjänster (+ cirka 1 000). Arbetsförmedlingens bedömning är att länets sysselsättning under 2014 har ökat med drygt personer.

5 5 Sysselsättningen bedöms öka ytterligare under 2015 och 2016 med omkring 600 respektive 800 personer. Det skulle innebära att antalet sysselsatta i slutet av 2016 i Norrbottens län skulle uppgå till cirka personer i åldersgruppen år. Privata tjänster, bygg samt vård och omsorg kommer att stå för merparten av sysselsättningsökningen under prognosperioden. Arbetslöshetens utveckling Under kvartal fyra 2014 var personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det motsvarade en relativ arbetslöshet på 7,5 procent (riket 8,0) av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. I antal var det omkring färre inskrivna arbetslösa i jämförelse med kvartal fyra Fram till kvartal fyra 2015 bedöms arbetslösheten att minska ytterligare med cirka 500 personer och fram till kvartal fyra 2016 med ytterligare 750 personer. Den relativa arbetslösheten under kvartal fyra 2016 skulle då uppgå till cirka 6,4 procent, vilket kan jämföras med rikets bedömning på 7,5 procent. I antal skulle det i länet röra sig om cirka inskrivna arbetslösa personer i slutet av Antalet inskrivna arbetslösa i grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden (utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, personer i åldrarna år samt personer med högst förgymnasial utbildning) utgjorde i april 2015 cirka 60 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. De nämnda grupperna utgör även en stor del av inskrivna arbetslösa arbetsmed långa tider utan arbete. Utmaningar på länets arbetsmarknad Norrbotten står inför stora utmaningar då cirka av de sysselsatta i nuläget kommer att uppnå pensionsålder på 65 år fram till år Det samtidigt som en viss tillväxt av nya jobb kommer att ske. De volymmässigt största ersättningsrekryteringarna kommer att ske inom vård och omsorg, sjuk- och hälsovård samt utbildning. Drygt 30 respektive 43 procent av länets tillfrågade företag inom privata och offentliga verksamheter har upplevt brist eller mer påtaglig brist på arbetskraft det senaste halvåret. En ökad tillväxt och omfattande generationsväxling nu och i framtiden kräver att samtliga aktörer med koppling till länets arbetsmarknadsutveckling och välfärd har en samsyn och samverkansanda i hur nedanstående utmaningar ska lösas. ökad rörlighet från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist förstärkt vägledning och information om länets kompetensförsörjningsbehov i framtiden för studerande och arbetssökande säkerställ det långsiktiga behovet av nyckelpersoner inom strategiskt viktiga yrkesområden i länet

6 6 tillvarata kompetenser som personer med exempelvis funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och äldre arbetssökande har öka möjligheterna för ungdomar som saknar arbetsmarknadsförankring (exempelvis lärlingar) att bygga upp en erfarenhetsbank av arbetsrelaterad kunskap kontinuerlig anpassning av arbetstids- och arbetsmiljöavtal till en samtida organisation som attraherar redan anställda samt underlättar rekrytering av framtida arbetskraft säkerställa boende för inflyttning av personer med kompetens som ortens eller länets arbetsgivare efterfrågar Konjunkturläget i Norrbottens län Den inbromsning i länet som skett inom bland annat gruvnäringen under 2014 har lett till att företagens tidigare starka efterfrågeutveckling bromsat in något det senaste året. Totalt så uppger 18 procent av företagen i länet att efterfrågan på deras varor och tjänster minskat under det senaste halvåret medan 36 procent anger en ökning. Det kan jämföras med den undersökning som gjordes våren 2014 då 15 procent uppgav en minskning och drygt 42 procent uppgav en ökning. Det senaste halvåret är det framför allt företag inom tillverkning av verkstadsvaror, reparation och installation av maskiner, personliga och kulturella tjänster samt skogsbruk som upplevt en sämre efterfrågeutveckling än vad som förväntades i höstas. Information och kommunikation, utbildning samt tillverkning, utvinning, energi och miljö har haft en något bättre efterfrågan än som bedömdes i höstens undersökning. Diagram 1 nedan beskriver företagens efterfrågeförväntningar de kommande sex månaderna. Stämningsläget bland länets företag har gradvis försämrats och ligger något under det historiska genomsnittet (99), vilket signalerar att förväntningarna bland länets företag är något svagare än normalt. Inför de kommande sex månaderna är det cirka 48 procent av det totala antalet företag inom privata näringslivet i länet som bedömer en ökad efterfrågan och knappt sju procent som bedömer en minskad efterfrågan. Det kan jämföras med riket där cirka 52 procent bedömer en ökad efterfrågan och drygt fem procent en minskad efterfrågan. Mest optimistiska är länets företag inom handel, IT, bygg, vård och omsorg samt trä- och pappersvarutillverkning. I dessa branscher är det mer än hälften av företagen som bedömt ökad efterfrågan det närmaste halvåret. Gruvnäringen i länet bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom post och kurir-, förlags -, och delar av massmediaverksamhet samt finansiella tjänster är man mer försiktig i sina bedömningar för det kommande halvåret.

7 7 Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, BD län, våren 2007 våren 2015 Index V 2007 H 2007 V 2008 H V H V H V H V H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 Tolkningen av konjunkturindikatorn: värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Företagens produktionskapacitet är en indikator som ger en fingervisning om hur efterfrågan av varor och tjänster påverkar produktionen. Högt kapacitetsutnyttjande kan innebära nyanställningar och lågt kan innebär varsel och uppsägningar. I den här undersökningen var det omkring 41 procent av tillfrågade företag inom det privata näringslivet som angav att de inte kan öka produktionen med mer än maximalt fem procent innan eventuell nyrekrytering krävs. Det är samma andel som vid höstens undersökning. Drygt 10 procent av tillfrågade företag kan öka sin produktion med över 21 procent innan eventuell nyanställning, vilket även det är samma andel som i höstens undersökning. Högst kapacitetsutnyttjande hade företag inom utbildning, bygg samt vård och omsorg. Största utrymmet för en ökad produktion hade företagen inom hotell och restaurang, information och kommunikation samt tillverkning och utvinning inom energi och miljö. Antalet lediga platser som inkom till länets Arbetsförmedlingar till april månads utgång 2015 uppgår till drygt platser, vilket är marginellt något färre jämfört med samma period Vård och omsorg står för nästan hälften av samtliga anmälda lediga platser. Vård och omsorg hade den största (cirka 770) ökningen, vilket är en effekt av de stora ersättningsrekryteringar som pågår på grund av det stora generationsskiftet i länet.

8 8 Störst minskning fram till april 2015 har skett inom tillverkningsindustrin (-400) och IT (- 300). Antalet lediga platser bedöms ligga kvar på en relativt hög nivå under prognosperioden. Under ett normalt konjunkturläge så är det drygt 20 procent av lagda varsel som leder till uppsägning och arbetslöshet. Under perioden januari till och med april 2015 har 354 personer i länet varslats om uppsägning, vilket är drygt 40 färre jämfört med samma period Knappt en tredjedel av varslen kommer från byggbranschen och drygt en tredje del från tillverkningsindustrin. Om de ekonomiska indikatorerna i omvärlden och riket inte försvagas så bedöms antalet lagda varsel under 2015 att stanna på omkring varsel. En av de tydligaste indikatorerna om läget på en arbetsmarknad är om företagen haft svårheter att hitta arbetskraft. Drygt 30 procent (högst i riket) av länets tillfrågade företag inom privata näringslivet har upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Det kan jämföras med grannlänet Västerbottens och rikets siffror som låg på cirka 24 procent. Under de senaste sex månaderna har bristen varit störst inom hotell och restaurang, gruvnäringen, samt vård och omsorg där omkring hälften av tillfrågade företag hade upplevt brist. Inom offentlig sektor i länet var det närmare 43 procent av de tillfrågade verksamhetsområdena som hade upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket kan jämföras med Västerbottens läns och rikets siffror som låg på 43 respektive 50 procent. Hälso- och sjukvård, grundskolan samt vård och omsorg är de verksamheter som upplevt störst brist inom den offentliga sektorn. De vanligaste konsekvenserna vid rekryteringsproblemen inom så väl privat som offentlig verksamhet var att man inte lyckades rekrytera, rekryteringen tog längre tid än normalt eller att man sänkte utbildningskravet. Andra vanliga konsekvenser av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mer och att kvaliteten i servicen försämrades. En tydlig tendens på grund av länets kvarstående rekryteringsproblemen är att andelen som fortsätter arbeta efter 65 år ökar. Den trenden bedöms kvarstå under ett flertal år framåt i tiden. Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta ökar I riket progonsticeras en sysselsättningsökning med cirka personer under 2015 och ytterligare cirka personer Ökningen kommer till närmare 70 procent ske inom storstadsregionerna. Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2013 uppgick antalet sysselsatta i åldersgruppen år i Norrbottens län till cirka personer. Det är en ökning med omkring personer sedan finanskrisen Arbetsförmedlingens bedömning är att länets sysselsättning under 2014 har fortsatt att öka med cirka Sysselsättningen bedöms öka ytterligare med omkring fram till ut-

9 9 gången av år Det skulle innebära att antalet sysselsatta i slutet av 2016 i Norrbottens län skulle uppgå till cirka personer i åldersgruppen år. Bygg, privata tjänster samt vård och omsorg kommer att stå för merparten av sysselsättningsökningen under prognosperioden. Diagram 2: Sysselsatta i Norrbottens län, , prognos för åren 2015 och Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Anm. Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år) i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Arbetslösheten minskar På riksnivå bedöms antalet inskrivna arbetslösa fram till kvartal fyra 2015 att minska från cirka till Det innebär att den relativa arbetslösheten i riket under kvartal fyra 2015 skulle ligga på omkring 7,9 procent, vilket kan jämföras med 8,0 procent för kvartal fyra Arbetslösheten i länet bedöms under samma period minska från personer till cirka personer. Det skulle innebära en minskning av den relativa arbetslösheten från 7,4 procent till 7,0 procent. Fram till kvartal fyra 2016 bedöms arbetslösheten fortsätta minska med cirka personer i riket och 750 personer i länet. I länet skulle det innebära drygt inskrivna arbetslösa i slutet av Den relativa arbetslösheten prognosticeras då ligga på cirka 6,4 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. Det kan jämföras rikets prognosticerade arbetslöshet på cirka 7,5 procent.

10 10 Diagram 3: Inskrivna arbetslösa i BD län kvartal 4, , prognos för kvartal och 2016 Anm. Inskrivna arbetslösa (16-64 år) är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Stora regionala skillnader Kartbilderna nedan visar på den prognosticerade förändringen av sysselsättningen och den relativa arbetslösheten i respektive län. I Stockholms-, Västra Götalands-, Östergötlands- Skåne och Uppsala län bedöms sysselsättningen öka med över en procent mellan fjärde kvartalet 2014 och samma kvartal Norrlandslänen (exkl. Norrbottens- och Västernorrlands län) tillsammans med Dalarnas- och Blekinge län har en bedömd sysselsättningsökning på cirka 0,5 procent eller lägre. Prognosen för den relativa arbetslösheten visar också på stora regionala skillnader. Hallands-, Uppsala- och Stockholms län väntas vara de tre län som har den lägsta relativa arbetslösheten i riket fram till slutet av Samtliga dessa tre har en prognosticerad relativ arbetslöshet som understiger 6, 5 procent. Det kan jämföras med exempelvis Gävleborgs- och Blekinge län där den prognosticerade arbetslösheten bedöms överstiga 10 procent. Norrbottens och rikets prognosticerade relativa arbetslöshet bedöms ligga på omkring 7,0 respektive 7,8 procent. Även i länet är det stora skillnader när det gäller den högsta och lägsta relativa arbetslösheten i gruppen år. Under april månad hade Haparanda en relativ arbetslöshet på 14,7 procent, vilket kan jämföras med Kirunas arbetslöshet som låg 4,9 procent. Arbetsförmedlingen bedömer att den relativa arbetslösheten fortsätter att vara högst i östra Norrbotten och lägst i Malmfältskommunerna. I kustkommunerna Luleå och Piteå som i april månad hade en arbetslöshet på 6,8 procent bedöms den relativa arbetslösheten fortsätta att minska i takt med stora ersättningsrekryteringar som pågår på grund av generationsskiftet och den prognosticerade sysselsättningsökningen som kommer att ske inom exempelvis privata tjänster, bygg samt vård och omsorg. I de västliga delarna av länet håller biltestverksamheten och dess kringeffekter den relativa arbetslösheten på en relativt låg nivå under vinter- och vårsäsongen.

11 11 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

12 12 Näringsgrenar Efter en förhållandevis god utveckling under några år har länets arbetsmarknad tappat en del fart det senaste året. Det kan till stora delar förklaras med de låga metallpriser som påverkat länets tidigare positiva gruvutveckling och de kringeffekter som den spred till andra näringar. Länets sysselsättning har enligt SCB:s statistik för förvärvsarbetande i åldern år ökat med 6,2 procent eller närmare personer(kvinnor ,och män ) mellan åren 2009 och Västerbottens län och riket hade en ökning med 5,3 respektive 5,6 procent. I länet är det inom vård och omsorg, sociala tjänster(+ cirka 1 250), offentlig förvaltning, försvar(+ cirka 1 050) och företagstjänster (+ cirka 1 000) som de största sysselsättningsökningarna har skett. Under prognosperioden bedöms sysselsättningsökningen till största delen att fortsätta ske inom den privata tjänstesektorn, vård och omsorg samt bygg. Antalet sysselsatta bedöms som tidigare nämnts öka med omkring personer fram till och med kvartal fyra Det skulle innebära att det totala antalet sysselsatta i åldersgruppen år i länet skulle uppgå till omkring i slutet av Antalet förvärvsarbetande 65+ fortsätter att öka och utgjorde 2013 närmare personer på länets arabetsmarknad. Det är en ökning med närmare personer sedan Industri Tillverkningsindustrin inklusive mineralutvinning, energiförsörjning, miljöverksamhet, renings- och avfallsanläggningar, el-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk sysselsatte år 2013 cirka personer (dagbefolkning år) av samtliga sysselsatta i länet, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår cirka 700 personer en pensionsålder av 65 år. Här kan noteras att i en tidigare gjord undersökning av Arbetsförmedlingen om företagens bedömning om antal sysselsatta på fem års sikt så är det cirka 30 procent av företagen som säger att framtida pensionsavgångar inte kommer att ersätts. Skälet till detta är att ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling minskar personalbehovet. Branschen är mansdominerad, närmare 82 procent av de sysselsatta är män. Diagram fyra visar att högsta andelen arbetstillfällen inom industrin har vi i Gällivare och Kiruna och den lägsta i Arjeplog och Boden. Diagrammet visar även att andelen förvärvsarbetande inom industri i länet uppgår till cirka 15 procent, vilket är en marginellt högre andel än för riket som helhet. I vårens undersökning har cirka 17 procent av de tillfrågade företagen inom tillverkningsindustrin uppgett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det är en minskning med sex procentenheter sedan höstens undersökning. Detta kan sannolikt förklars med gruvornas och deras tidigare underentreprenörers minskande efterfrågan av arbetskraft. I Västerbottens län och riket var det cirka 11 respektive 22 procent av tillfrågade företag inom industri som hade upplevt brist.

13 13 Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret i länet: civilingenjörer och ingenjörer inom exempelvis elektronik, maskin, gruvteknik, svetsare med av arbetsmarknaden efterfrågade licenser samt maskinmekaniker. Utöver dessa yrken är det brist eller kommer att bli brist på exempelvis: plåtslagare, verkstadsmekaniker samt fordonsmekaniker. Diagram 4: Andel förvärvsarbetande inom industrin per kommun i Norrbottens län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom industrin, enligt RAMS Efterfrågeutveckling Denna prognosintervju visar att industriföretagen i länet det senaste halvåret har haft den efterfrågan som bedömdes i höstens undersökning. Diagram fem visar även att industriföretagens efterfrågan kommer att öka något inför det kommande halvåret. Detta trots att gruvornas lönsamhetsproblem ger negativa effekter på underentreprenörer som är kopplade till gruvnäringen. I den här undersökningen lyfter trä- och pappersvarutillverkning samt stål- och metallframställning efterfrågeindexet för länets tillverkningsindustri. Något mer försiktiga i sin bedömning inför framtiden är man inom grafisk produktion och tillverkning av icke metalliska-mineraliska produkter. Inom industrin pågår det ständigt rationaliseringar och effektiviseringar som gör att personalbehovet vid en konjunkturuppgång inte alltid innebär rekryteringar. Sysselsättningen totalt inom länets industriverksamheter bedöms under prognosperioden bli relativt oförändrad.

14 14 Diagram 5: Förväntad efterfrågeutveckling inom industrin under de kommande sex månaderna, Norrbottens län, våren 2007 våren 2015 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Byggverksamhet Byggverksamheten sysselsatte 2013 cirka personer (dagbefolkning, år) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår drygt 300 personer en pensionsålder av 65 år. Drygt 70 procent av byggföretagen bedömde i en tidigare undersökning att framtida rekryteringar kommer att ske med personer som har liknande utbildning/kompetens som i nuläget. Branschen är extremt mansdominerad då cirka 91 procent är män. Diagram sex visar att samtliga av länets kommuner under 2013 hade en högre andel förvärvsarbetande (cirka 9 procent) inom bygg jämfört med riket totalt (cirka 7 procent). Byggbranschen tillsammans med gruvnäringen är de branscher där kapacitetsutnyttjandet ligger högst bland samtliga branscher i länet. Inom bygg är det närmare åtta av tio tillfrågade företag som inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Närmare 24 procent av tillfrågade företag inom bygg uppger att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det kan jämföras med Västerbottens län och riket där cirka 22 respektive 30 procent av byggföretagen hade upplevt brist. Inom länet är det fram för allt inom husbyggnation som de upplevda bristerna varit störst. Här var det hela sju av tio företag som upplevt brist det senaste halvåret, vilket kan jämföras med anläggning där ett av tio företag hade upplevt brist det senaste halvåret.

15 15 Ett urval av upplevda bristyrken: byggnads-och elingenjörer/tekniker, driftchefer, installationselektriker samt VVS-montörer. Utöver dessa yrken är det brist eller kommer att bli en mer påtaglig brist inom ett flertal yrken som exempelvis plattsättare, golvläggare, betongarbetare, kranförare, VVS-montörer, träarbetare/snickare samt elektriker. Kvarstående svårigheter för lärlingar i allmänhet och för de med elinriktning i synnerhet att skaffa sig nödvändig erfarenhet för en etablering på byggarbetsmarknaden underlättar inte den bristsituation som branschen upplever. Diagram 6: Andel förvärvsarbetande inom byggverksamhet per kommun i Norrbottens län Procent BD län Riket Jokkmokk Älvsbyn Arjeplog Boden Överkalix Kiruna Gällivare Pajala Piteå Övertorneå Kalix Haparanda Luleå Arvidsjaur Källa: SCB (RAMS) Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS Efterfrågeutveckling Länets byggverksamheter har tacka vare stora gruv- och anläggningsinvesteringar haft en gynnsam efterfrågan de senaste åren i förhållande till riket som helhet, vilket tydligt framgår av diagram sju. Den positiva utvecklingen bedöms fortsätta på grund av de miljardinvesteringar som kommer att fortsätta genomföras i samband med exempelvis stadomvandlingar i Malmfälten, serverhallar samt andra planerade anläggningar. Byggkonjunkturen bedöms bli starkast vid kustområdet i form av bostads- och anläggningsbyggande, Malmfältsområdet och något mer avvaktande i övriga delar av länet. ROT-avdragen håller de mindre bygghantverkarnas efterfrågan runt om i länet på en fortsatt hög nivå. En ökad konkurrens från utländska entreprenörer signaleras från branschen. Nedstående diagram visar utöver att efterfrågan inom bygg är väldigt säsongsbetonad, att efterfrågan de kommande sex månaderna är något svagare än vid motsvarande tid för ett år sedan. De mest optimistiska bedömningarna för efterfrågan bland länets byggföretag de kommande sex månaderna råder inom husbyggnation där drygt åtta av tio bedömde en ökad efterfrågan och ingen en minskande efterfrågan.

16 16 Inom anläggningssidan bedömde lika många företag ökad som oförändrad efterfrågan. Inom specialbyggnation (exempelvis mark, el, golv, måleri och VVS) bedömde ett av tio intervjuade företag en minskad efterfrågan och fem av tio en ökad efterfrågan. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms öka med cirka 300 personer under prognosperioden. Diagram 7: Förväntad efterfrågeutveckling inom byggverksamhet under de kommande sex månaderna, Norrbottens län, våren 2007 våren 2015 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Privata tjänster Privata tjänster som omfattar en stor mängd delsektorer sysselsatte år 2013 cirka personer (16-64 år dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår cirka personer en pensionsålder av 65 år. I en tidigare undersökning gjord av Arbetsförmedlingen om företagens syn om framtida sysselsättningsutveckling bedömde 56 procent av företagen att antalet sysselsatta kommer att öka. 70 procent av de som bedömde ett ökat antal sysselsatta uppgav att dessa rekryteringar kommer att ske med personer som har liknande utbildning/kompetens som i nuläget. En ökad användning av olika företagstjänster, bemanningsföretag, resande, konsumtion, privatisering av offentliga verksamheter och möjlighet till RUT-avdrag (rengöring, underhåll och tvätt) med mera är en stark bidragande orsak till den sysselsättningsökning länet har haft sedan finanskrisens bottenår Drygt 35 procent av tillfrågade företag inom privata tjänstenäringar uppger att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket kan jämföras med Västerbottens län och riket där cirka 28 respektive 23 procent av företagen inom privata tjänster hade upplevt brist.

17 17 Diagram åtta visar att Arjeplog har den högsta andelen och Älvsbyn den lägsta andelen förvärvsarbetare och inom privata tjänster i länet. Diagrammet visar även att samtliga av länets kommuner förutom Arjeplog hade en lägre andel förvärvsarbetande inom privata tjänster jämfört med riket totalt. Handel Handeln sysselsatte 2013 drygt personer i länet. Inom handeln är det en relativt jämn könsfördelning, cirka 52 procent män och 48 procent kvinnor. Handeln har under de senaste sex månaderna haft exakt den efterfrågeutveckling som bedömdes under hösten. Då bedömde drygt fyra av tio intervjuade företag att efterfrågan skulle öka, vilket även blev resultatet i den här undersökningen. Inför det kommande halvåret bedömer närmare sex av tio företag av tillfrågade företag inom handeln att efterfrågan kommer att öka. Vilket till stora delar har sin förklaring i den stora positiva norska turistinvasion som länet upplever under sommarmånaderna. Störst optimism råder inom parti- och detaljhandel utom motorfordon. Inom delar av handeln finns det ett relativt stort utrymme för en produktionshöjning (ökad försäljning) innan eventuell nyrekrytering måste ske. 30 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det är drygt fyra procentenheter fler jämfört med för ett år sedan. Urval av upplevda bristyrken inom handeln det senaste halvåret: motorfordonsmekaniker- och reparatörer, försäljare samt kockar. Internethandeln och de stora handelsområdena som finns runt om i länet medför att sällanköpshandeln i kommuner utanför handelsområdena upplever vissa lönsamhetsproblem. Transportsektorn 2013 sysselsatte transportbranschen som infattar magasinering, mark-, luft- och sjötransport samt post- och kurirverksamhet cirka personer i länet. Cirka 17 procent av de sysselsatta inom transport utgörs av kvinnor. Transportbranschen är till stora delar beroende av andra näringsgrenars konjunktur och efterfrågan, och då särskilt inom exempelvis bygg, industri och handel. Inom nämnda näringar ökar behovet av transporter normalt vid en konjunkturuppgång samt vid ökad köpkraft hos medborgarna. Den växande e-handeln börjar få en allt större betydelse inom branschen. För det kommande halvåret bedömer knappt tre av tio företag en ökad efterfrågan, samtidigt som cirka två av tre bedömer en minskad efterfrågan. Det kan jämföras med för ett år sedan då drygt fem av tio och ett av tio bedömde en ökad respektive minskad efterfrågan. Försämringen är till stora delar en effekt av de förändringar som skett inom länets gruvverksamheter. Cirka 37 procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. Det kan jämföras med för ett år sedan då andelen låg på 48 procent. Närmare 25 procent av intervjuade företag inom transport har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket marginellt är något fler jämfört med våren Ett ur-

18 18 val av upplevda bristyrken inom transport: bil- och taxiförare, bussförare samt motorfordonsmekaniker- och reparatörer. Bedömda brister på ett års sikt: bussförare. Införandet av YKB (Yrkeskompetensbevis) har inneburit att arbetsgivarna i stor utsträckning söker efter personal som har denna kompetens. Information och kommunikation Näringen som omfattar bland annat telekommunikationer, datakonsultverksamhet och förlagsverksamhet, film, video och TV-verksamhet sysselsatte cirka personer Under de senaste sex månaderna har företag inom telekommunikation och dataverksamhet haft en bättre efterfrågeutveckling än den som bedömdes under hösten. Förlags-, film-, video och TV-verksamhet hade den negativa utveckling som bedömdes höstens undersökning. Planering och sändning av TV och radio hade en sämre efterfrågeutveckling än den som förväntades under hösten. 43 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket kan jämföras med siffran för ett år sedan då det var cirka 15 procent som hade upplevt svårigheter att få tag på arbetskraft. Ett urval av upplevda bristyrken: systemerare, programmerare, dataspecialister med erfarenhet samt journalister inom minoritetsspråken. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster som inrymmer ett brett spektra av verksamheter så som exempelvis bank, försäkring, konsulter inom ekonomi, teknik och bygg, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning, säkerhet, resebyråer och lokalvård sysselsatte cirka personer under Som tidigare nämnts har ett flertal av dessa verksamheter stått för en stor del av den sysselsättningsökning som skett sedan finanskrisen Verksamheterna totalt inom finansiell verksamhet och företagstjänster har det senaste halvåret haft en marginellt bättre efterfrågan än vad som bedömdes under höstens undersökning. Det är fram för allt inom finans- ekonomi och juridiktjänster som efterfrågan varit högre än förväntat. Inför de kommande sex månaderna bedömer fyra av tio av tillfrågade företag att efterfrågan kommer att öka och knappt ett av tio att efterfrågan kommer att minska. Mest optimistiska är man inom konsulttjänster och fastighetsservice. Inom fastighets- och finansiella verksamheter är tillfrågade företag lite mer pessimistiska inför det kommande halvåret. 26 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Högsta kapacitetsutnyttjande har verksamheter inom säkerhet, konsulttjänster samt uthyrning. Inom dessa verksamheter har samtliga tillfrågade företag mindre än fem procents möjlighet att öka sina tjänsteleveranser innan eventuell nyrekrytering. 38 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är cirka 10 procent fler än för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken: de-

19 19 monstratörer/uthyrare, företagssäljare, telefonförsäljare, civilingenjörer/ ingenjörer/tekniker inom maskin, bygg och anläggning, elkraft, elektronik och teleteknik. Hotell och restaurang Hotell och restaurang sysselsatte cirka personer Könsfördelningen inom branschen är cirka 61 procent kvinnor och 39 procent män. Det senaste halvårets efterfrågeutveckling inom restaurang varit marginellet sämre än vad som bedömdes i höstens undersökning. För hotell har omvänt efterfrågan varit något bättre än förväntat. Inför det närmaste halvåret bedömer fyra av tio tillfrågade företag att efterfrågan kommer att öka och en av tio att efterfrågan kommer att minska. Mest optimistiska är tillfrågade företag inom hotell verksamheterna. Drygt 43 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Högst utrymme för ökad produktion innan eventuell anställning finns inom restaurang. Över 50 procent av tillfrågade företag inom hotell- och restaurang har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket kan jämföras med drygt 30 procent för ett år sedan. Närmare nio av tio tillfrågade företag inom restaurang har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: kockar med erfarenhet, köksoch restaurangbiträden, hovmästare, servitörer och bartendrar. Ansvarfulla och erfarna kockar med fördjupade specialistkunskaper har varit och är en påtaglig brist i nuläget och bedöms även var det under överskådlig tid. Branschen har haft en ökande och stabil efterfrågan de senaste åren. Utvecklingstrenden bedöms kvarstå som en följd av en ökande turism och länsbors växande intresse för matupplevelser i restaurangmiljö. Privat utbildning, vård och omsorg Privat utbildning, vård och omsorg som till största delen utför offentligt finansierade uppdrag har under de senaste åren vuxit och blivit en allt större tjänsteleverantör av utbildning och omsorg. Tillfrågade arbetsställena inom privat utbildning har haft en klart bättre efterfrågeutveckling än den bedömning som gjordes i höstens undersökning. Inom vård och omsorg var utfallet marginellt något sämre än förväntat. Inför de kommande sex månaderna bedömer cirka fem av tio tillfrågade arbetsställen inom så väl vård och omsorg som utbildning att efterfrågan kommer att öka. Av tillfrågade arbetesställen är det 50 procent inom vård och omsorg och cirka 20 procent inom utbildning som har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det kan jämföras med 40 respektive 30 procent för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger.

20 20 Diagram 8: Andel förvärvsarbetande inom privata tjänster per kommun i Norrbottens län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom privata tjänster, enligt RAMS I privata tjänster ingår handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Efterfrågeutveckling Privata tjänster totalt har under de senaste sex månaderna haft en marginellt sämre efterfrågeutveckling än den som bedömdes i höstens undersökning. Nedstående diagram visar att inför det kommande halvåret kommer privata tjänsteföretagens bedömda efterfrågan att öka något i jämförelse med höstens undersökning. De mest optimistiska bedömningarna för efterfrågan bland länets privata tjänsteföretag de kommande sex månaderna har vi inom handel, information och kommunikation samt privat vård och omsorg. Inom dessa verksamheter har omkring hälften av tillfrågade företag bedömt en ökande efterfrågan. Den sammanvägda bedömningen är att antalet sysselsatta inom privata tjänster i Norrbotten kommer att fortsätta att öka med cirka 800 personer under prognosperioden.

21 21 Diagram 9: Förväntad efterfrågeutveckling inom privata tjänster under de kommande sex månaderna, Norrbottens län, våren 2007 våren Nettotal Genomsnitt BD län Riksgenomsnitt V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V H V H V H V H V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte år 2013 cirka personer (16-64 år dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår drygt av dessa en pensionsålder av 65 år. Enligt en tidigare undersökning gjord av Arbetsförmedlingen om sysselsättningsutvecklingen i framtiden inom offentlig verksamhet bedömer 30 procent av verksamheterna att antalet sysselsatta kommer att öka, 45 procent att det kommer vara oförändrat och 25 procent att det kommer att minska. Av de verksamheter som bedömer att antalet sysselsatta kommer att ha ökat eller vara oförändrat tror 80 procent att det sker med personer som har liknande utbildning/kompetens som i nuläget. 20 procent bedömer att det krävs en högre kompetens än i nuläget. Könsfördelning inom offentlig vård och utbildning är det omvända jämfört med exempelvis industri, cirka 80 procent kvinnor och 20 procent män. Diagram 10 visar att Boden, Arvidsjaur och Övertorneå är de kommuner i länet som har den högsta andelen förvärvsarbetare inom offentliga tjänster. Diagrammet visar även att endast gruvkommunerna Kiruna och Gällivare har en lägre andel förvärvsarbetare inom offentliga tjänster jämfört med riket som helhet. I riket är det endast Uppsala län, Västerbottens län, Blekinge län och Jämtlands län som har en högre andel förvärvsarbetande inom offentliga tjänster än vad länet har. De stora ersättningsrekryteringar som sker inom de offentliga verksamheterna fortgår under prognosperioden och ett flertal år framöver. Volymmässigt kommer de största ersättningsrekryteringarna att ske inom offentlig vård- och omsorg och pedagogisk verksamhet. Stora avgångar sker även inom de tekniska, administrativa och ekonomiska områdena.

22 22 Närmare 43 procent av tillfrågade verksamhetsområden inom offentliga sektorn har det senaste halvåret upplevt rekryteringssvårigheter. Störst brister har upplevts inom sjukoch hälsovård, grundskola samt vård och omsorg där fler än 75 procent av tillfrågade verksamheter har haft svårigheter att finna arbetskraft med efterfrågad kompetens. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna inom vårdsektorn: läkare, tandläkare, barnmorskor, undersköterskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor med både grund- och specialinriktad utbildning. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret inom övriga offentliga verksamheter: grundskollärare, gymnasielärare i yrkes- och allmänna ämnen, speciallärare, förskolärare, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt socialsekreterare. Inom ett flertal verksamhetsområden där det varit problem med att hitta rätt arbetskraft vid rekryteringar har man förlitat sig på äldre personers möjlighet till senare pensionsuttag eller deras vilja att vid redan uttagen pension gå in som extra timanställd. Många av ovan nämnda bristyrken är svårrekryterade över hela landets arbetsmarknad. Rekryteringssvårigheterna äventyrar kommunmedborgarnas lagstadgade rättigheter inom utbildning, vård, omsorg och annan service. Antalet inhyrd personal inom offentliga verksamheter har ökat de senaste två åren, från omkring 50 under våren 2013 till omkring 200 våren För att attrahera och underlätta framtida rekrytering av arbetskraft samt tillvarata redan anställd personals kompetenser inom de offentliga verksamheterna bör en kontinuerlig översyn och anpassning av arbetstids- och arbetsmiljöavtal ske. Diagram 10: Andel förvärvsarbetande inom offentliga tjänster per kommun i Norrbottens län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom offentliga tjänster, enligt RAMS I offentliga tjänster ingår offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg, oavsett huvudman. Efterfrågeutveckling Under de kommande sex månaderna bedömer cirka 26 procenten av verksamhetsområden inom offentliga sektorn att tjänsteproduktionen kommer att öka. Endast drygt fem

23 23 procent bedömde att efterfrågan minskar. Detta kan jämföras med bedömd efterfrågan under motsvarande tid för ett år sedan då 17 procent bedömde ökande och 14 procent bedömde minskande tjänsteproduktion. Inom barnomsorg samt offentlig förvaltning och försvar är det omkring fyra av tio tillfrågade verksamheter som bedömer att tjänsteproduktionen kommer att öka. För det närmaste året bedömer sju av tio verksamhetsområden att tjänsteproduktionen kommer att bli oförändrad. Sysselsättningen inom offentliga verksamheter bedöms under prognosperioden att öka med cirka 350 personer. Vård och omsorg, grundskola, barnomsorgen samt offentlig förvaltning och försvar kommer att stå för större delen av den ökningen. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket inklusive fiske sysselsatte år 2013 cirka personer (dagbefolkning) eller drygt två procent av samtliga sysselsatta i åldersgruppen år, detta enligt SCB: s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår cirka 150 personer en pensionsålder av 65 år. Enligt en tidigare gjord undersökning av Arbetsförmedlingen om hur antalet sysselsatta kommer att utvecklas på sikt bedömer 36 respektive 50 procent av företagen att antalet sysselsatta kommer att öka eller vara oförändrat och 14 procent att den kommer minska. Branschen är mansdominerad, närmare 81 procent av de sysselsatta är män. Efterfrågeutveckling Företag inom jord- och skogsbrukets bedömde i höstens undersökning en negativ efterfrågan för det närmaste halvåret. Inom skogsbruket har efterfrågan de senaste sex månaderna varit marginell sämre än den bedömning som gjordes. Inom jordbruket blev utfallet inte lika negativt som bedömdes. För det kommande halvåret bedömer drygt tre av tio företag inom såväl jord som skogsbruk en ökande efterfrågan. Resterande tillfrågade bedömer en oförändrad efterfrågan. Det är stor skillnad mellan jord och skog i kapacitetsutnyttjande. Inom skog är det omkring 55 procent av företagen som inte kan öka med mer än fem procent innan eventuell rekrytering. Motsvarande siffra för företag inom jord är cirka 25 procent. Knappt sju procent av tillfrågade företag har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Upplevda bristyrken i denna undersökning: skogsmaskinförare, skogsbrukare. Nuvarande brist på skogsmaskinförare bedöms kvarstå. Branschen signalerar oro när det gäller återväxten i och med att intresset bland ungdomar för utbildning inom naturbruksgymnasiet legat på en låg nivå de senaste åren. En modernisering och anpassning av skogsutbildningar så att de praktiska inslagen i harmoniserar med skogsproduktionens låg- och högsäsong efterfrågas av branschen. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk bedöms bli relativt oförändrad.

24 24 Brist- och överskottsyrken Brist- och överskottsyrkena har i många fall varit stabila över tid och indikerar strukturella problem på länets arbetsmarknad. Listan över antalet brist- och överskottsyrken skulle kunna göras betydligt längre och utifrån den kan följande slutsatser dras: Många av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har låga utbildningskrav. Konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt hård under nästa år. Efterfrågan på arbetskraft påverkas av konjunkturläget och det stora generationsskiftet som länets arbetsmarknad befinner sig i. Dessa två faktorer bedöms medföra att rekryteringsproblemen kommer att öka och möjligheterna för länets arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens förvärras. Det trots att det samtidigt finns många personer som går utan arbete. Bakomliggande skäl till matchningsproblematiken är att många av dessa sökande inte har den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Norrbottens län under det närmaste året. Inom nedstående bristyrken är det redan i nuläget en mer påtaglig brist. Bristyrken BARNMORSKOR BIOMEDICINSKA ANALYTIKER FÖRSKOLLÄRARE GOLVLÄGGARE KOCKAR LÄKARE PSYKOLOGER SJUKSKÖTERSKOR GRUND/SPECIALIST SOCIALSEKRETERARE SPECIALPEDAGOGER Överskottsyrken ADMINISTRATÖRER OCH SEKRETERARE FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMÄN FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR/FACKHANDEL HANDLÄGGARE/UTREDARE, OFF. FÖRVALTNING LAGERARBETARE PARKARBETARE RENHÅLLNINGS- OCH ÅTERVINNINGSARB. STÄDARE TRUCKFÖRARE VAKTMÄSTARE Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget våren 2016 för ett urval av yrken i länet. I Norrbotten har drygt 30 procent (riket cirka 24 procent) av intervjuade arbetsställen inom privata näringslivet och cirka 43 procent (riket cirka 49 procent) inom offentlig sektor upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Cirka 16 procent av tillfrågade företag inom privata näringslivet och drygt 8 procent av tillfrågade verksamheter inom offentliga sektorn har i vårens undersökning inte ens försökt (dold brist) rekrytera arbetskraft på grund av den bristsituation som råder. Rikets siffra för dold brist ligger på 11 respektive 9 procent. De vanligaste konsekvenserna som angavs vid rekryteringsproblem var att man inte lyckades rekrytera, rekryteringen tog längre tid än normalt eller att man sänkte utbildningsoch erfarenhetskravet. Andra vanliga konsekvenser av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mer, att internutbildning av befintlig personal- och planerad expansion sköts på framtiden samt att kvalitén i servicen försämrades.

25 25 Befolkning och arbetskraft Utbudet av arbetskraft består av den del av befolkningen år som kan och vill arbeta. De kan sedan delas upp i de som har ett arbete och de som inte har ett arbete. Gruppen som inte har ett arbete utgör en outnyttjad arbetskraft. Den outnyttjade arbetskraften består av de som är öppet arbetslösa och de som deltar i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet varierar normalt med konjunkturläget genom att fler söker sig till arbetsmarknaden när efterfrågan på arbetskraft är hög och omvänt när efterfrågan är låg. Norrbottens folkmängd i den yrkesaktiva åldern år har mellan åren 2010 och 2014 minskat med närmare 2,4 procent, eller från till personer enligt statistik från SCB. Grannlänet Västerbotten hade under samma period och i samma åldersgrupp en minskning med cirka 1,5 procent. I riket var det en ökning med knappt en procent för gruppen år. Gruppen 65+ har i länet ökat med närmare 9 procent eller omkring personer under samma period. I Västerbottens län och riket hade gruppen 65+ ökat med cirka 8,3 respektive 10,1 procent. En fortsatt negativ befolkningsutveckling i länet äventyra jobbtillväxten och det pågående generationsskiftet. Ökningen av antalet utrikesfödda i landet och länet bedöms fortsätta öka på grund av de oroligheter som pågår runt om i omvärlden. För att klara jobbtillväxt och pågående generationsskifte utgör de utrikesfödda ett viktigt och välbehövligt tillskott av arbetskraft på länets framtida arbetsmarknad. Utanför arbetskraften Heltidsstuderande och personer som har sjukersättning på heltid innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en 12-månadersperiod. Enligt Försäkringskassans statistik över ohälsotalet 2014 så låg Norrbottens ohälsotal på 31,8 procent och rikets på 27,3 procent. För länets del var det en ökning med 0,4 procentenheter och för riket en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med Ohälsotalet för kvinnor låg på 38,7 procent (riket 32,8) och för män 25,5 procent (riket 22,1). Arbetspendling över länsgränserna innebär att den potentiella arbetskraften i ett län inte bara innefattar länets befolkning. Arbetskraftsutbudet på den lokala arbetsmarknaden omfattar därmed en befolkning som inte nödvändigtvis bor inom samma länsgräns. Enligt SCB:s senaste siffror för 2013 ligger in- och utpendlingen över länsgränsen i Norrbottens län på drygt inpendlare och cirka utpendlare. Den största andelen inpendlare (36 procent) kommer från grannlänet Västerbotten. Största utpendlingen från länet sker till Stockholms och Västerbottens län dit närmare 35 respektive 28 procent pendlar. Utöver den nationella pendlingen har länet en naturlig ut- och inpendling till grannländerna Norge och Finland.