Miljörapport för Johannes Biokraftvärmeanläggning år 2012

Transkript

1 Miljörapport för Johannes Biokraftvärmeanläggning år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapporten

2 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga verksamheter; NFS 2006:9. 1. GRUNDDEL (rapport i fil SMP) Anläggningsnummer Miljörapport för år 2012 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn Johannes biokraftvärmeanläggning Kontaktperson Lucas Enström lucas.enstrom@gavle.se mobil: Kommun Gävle Ort där anläggningen Gävle, Johannesbergsvägen 50 finns Huvudbransch /kod Övriga branschkoder --- Kod för farliga ämnen --- Koder för avgifter Datum för tillstånd Tillståndsgivande myndighet Tillsynsmyndighet MÖD Bygg & Miljönämnden, Gävle kommun Miljöledningssystem ISO Certifierade sedan 2006 Anläggningens mittpunkt Huvudman Organisationsnummer Postadress Box 446 Postnummer Ort Telefonnummer RT90 2,5 gon V= x y Gävle Kraftvärme AB (dotterbolag till Gävle Energi AB) Gävle (växel) Fastighetsbeteckning Andersberg 14:

3 2. TEXTDEL 2.1 Beskrivning av verksamheten Johannes är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk ingående i Gävles fjärrvärmesystem. Anläggningen är lokaliserad ca 100 meter från närmaste industrifastighet (logistikföretag, byggnad uppförd under 2009) och ca 700 meter från närmaste bostadsbebyggelse. Fördjupad översiktsplan för området antogs av kommunfullmäktige Pannan är en ångpanna med en effekt av 77 MW (uppgradering genomfördes 2004/2005). Turbinen har en effekt av 23 MW. Rökgaskondenseringen har en effekt på 20 MW. I pannan finns 2 stycken lastoljebrännare med en sammanlagd effekt av ca 42 MW. Dessutom finns startbrännare som värmer upp sandbädden efter längre stopp. I lastoljebrännare och startoljebrännare används Eo1 som bränsle. Två elångpannor a 700 kw används sommartid för att tryckhålla expansionskärl och matarvattentankar. Skorstenshöjden är 80 m. Bränslet består i huvudsak av bark, RT-flis, och GROT. Pannan är klassad som samförbränningspanna. Reningsutrustningar Rökgasrening - Stoftavskiljning med elektrofilter och kväveoxidreducering (typ SNCR) med 25 % ammoniak och ammoniakberikad luft från rökgaskondensatrening samt rökgaskondensering. Kondensatrening Reningsutrustning sedan oktober 2003 bestående av följande steg: flockning/fällning, lamellseparator, sandfilter, ammoniakavdrivare, kolfilter och phjustering. Installerades framför allt för att minska utsläppen av tungmetaller, dioxiner och kväve. Dessutom sker återvinning av ammoniak. Det renade kondensatvattnet leds via en ca 6 km lång ledning ut i inre Fjärden. Processvatten - Leds till en dammanläggning för fördröjning, sedimentering och infiltration. Bräddavloppet från dammanläggningen leds till ett lokalt omhändertagande i våtmark. Vatten från golvavlopp i processutrymmen - Leds via slam- / oljeavskiljare, med en total volym på 42 m 3, vidare till samma dammanläggning som processvattnet. Dagvatten från hela området samlas via diken runt hela anläggningen och avleds via ovan beskrivna dammanläggning. Sanitärt vatten leds till det kommunala avloppet. Anslutning till det kommunala avloppet utfördes under Sandåtervinningsutrustning installerades hösten

4 Driftinstrument för emissionsmätningar Fastbränslepannan är utrustad med instrument för kontinuerlig mätning av emissioner före och efter rökgaskondenseringsanläggningen. CH 4 (som mått på TOC), SO 2, N 2 O, NO, NO 2, O 2, CO, NH 3 och HCl mäts. Mellan elfilter och kondensering mäts stoftemissionen kontinuerligt. På utgående kondensat mäts flöde, ph, temperatur och ammoniumkväve kontinuerligt. Övrig provtagning sker enligt egenkontrollprogramet. Miljöbesiktning med jämf. mätning sker 1 gng/år. Periodiska mätningar genomförs 2 ggr/år. Lagring/förvaring av kemikalier Kemikalie Natriumhydroxid Ammoniak Myrsyra Metallfällningskemikalie Järnklorid Polymer Gasol Eliminox Salt Eldningsolja 1 Oljefat Småkemikalier HFC Förvaring/lagring 10 m 3 invallad tank i anslutning till kondensatvattenreningen. Tank är försedd med överfyllnadsskydd. 70 m 3 invallad tank med överfyllnadsskydd. Ca 0,1 m 3 i utspädd form (ca 10%) i pannhuset. 12 m 3 dubbelmantlade cisterner. Cisterner är påkörningsskyddade med betongsuggor och skyltstolpar. Cisterner har överfyllningslarm, nivåmätning i styrsystemet och spillskydd. 25 kg dunkar i rökgaskondenseringsrum Gasolflaskor P-45 (4st) på utsidan av pannhuset i särskilt skåp. 0,2 m 3 fat i pannhuset. Torrt i 1000 kg storsäck inomhus. 500 m 3 invallad tank. Tank är försedd med överfyllnadsskydd och sprinkler. Separat oljecontainer Särskilt kemikalieskåp i verkstaden och i laboratoriet Se separat köldmedierapport Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndet omfattar en anläggning med tillförd effekt av 170 MW. Pannverkningsgraden är beräknad till 88 %. Siffror inom parentes gäller föregående år. Total levererad fjv-energi under år 2012: 368 GWh (369 GWh). Rökgaskondenseringen stod för ca 17 % (17 %) av den totala nyttiggjorda energin. Elproduktion år 2012: 73,3* GWh (106,2* GWh) Drifttid under år 2012: timmar (6 239 timmar). *) Ej avräknat egenförbrukad el

5 2.1.2 Andra mått för verksamhetens omfattning jämfört med föreg år Bränsle, energi, sand och vattenförbrukning m 3 Ton 1 MWh Bark RT- flis Torrflis + Grot Bränslevedflis Olja Eo Total tillf. bränsleenergi (exkl Eo1) Elförbrukning Sandförbrukning Processvatten Vatten till påfyllning av fjv-nät ) Avser inlastad totalsubstans (vikt vått bränsle) för bränslet 2) MWh är egenproducerad på Johannes och MWh är inköpt. Kemikalier & gasol Förbrukning* Användning förbrukning 2012 (Ton) 2011 (Ton) Natriumhydroxid 119,3 96,7 Rening rökgaskondensat Ammoniak 476,7 563,4 Rökgasrening Myrsyra 20,4 18,6 Neutralisering rökgaskond. Polymer 0,22 0,12 Rening rökgaskondensat Metallfällnings-kemikalie 8,9 8,9 Rening rökgaskondensat Järnklorid 32,5 22,7 Rening rökgaskondensat Eliminox 0 0 Syrereducering matarvatten Salt Regenerering avhärdare Gasol 0 0 Vid start av oljebrännare *) Redovisas som inköpt mängd under året Process- och Rökgaskondensatvatten (m 3 ) Kommentar Rökgaskondensatvatten Efter behandling till Inre Fjärden Processvatten (maxvärde, ångförluster ej avräknade) Efter sedimentering/oljeavskiljning i sedimenteringsdamm till våtmark

6 Övriga avfall Avfall och återvinning EWC Ton Transportör Omhändertagande Spillolja ,24 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning Kasserad ,18 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning utrustning Oljehaltigt ,74 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning Andra emulsioner ,3 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning Polyakrylamid ,088 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning Färg och ,074 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning lackavfall Trä flisbart 3,44 Stena Forsbacka Blybatterier ,13 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning Natrium- och ,018 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning kaliumhydroxid Kasserad ,112 SITA Sydkraft SAKAB, förbränning utrustning Skrot ,9 Stena Recycling AB Materialåtervinning Kontorspapper 0,07 Elektronikskrot ,44 Stena Recycling AB Materialåtervinning Wellpapp ,68 Gästrike Återvinnare Materialåtervinning Plastförpackn. 0,45 Gästrike Återvinnare Materialåtervinning Utsorterat ,07 Gästrike Återvinnare Energiåtervinning brännbart (Grovsopor) Hushållsavfall ,36 Gästrike Återvinnare Energiåtervinning Hushållsavfall ,68 Gästrike Återvinnare Kompost Brännbart, ,8 Gästrike Återvinnare Energiåtervinning verksamhetsavfall Utsort ,2 Stena Recycling AB Deponi, Forsbacka Industriavfall Utsort. Brännbart ,8 Stena Recycling AB Energiåtervinning avfall Oljeavskiljare ,2** SITA Dewatech Blandbäddsmassa 2,4 ** Corvara Byggande på Forsbacka (plastpolymer) Flygaska Lastbilscentralen, Uppsala Till Stora Enso, används som täckmaterial Bottenaska (till största delen sand) Truckcentralen (SITA) Till Forsbacka, används för byggande av celler Rensning av diken och bassänger *Anmälan till länsstyrelsen enligt avfallsförordningen. ** m Fraktcentralen Användes som täckmassor på deponi Forsbacka

7 2.1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Johannes biokraftvärmeverk är en av produktionsanläggningarna i Gävles fjärrvärmenät och en viktig del av Gävle Energis strategi för att minska förbränningen av fossila bränslen och minska tillskottet av koldioxid till atmosfären. Miljöpåverkan sker framför allt i form av utsläpp till luft och vatten. Medelst kväveoxidreduceringssystemet hålls kväveoxidutsläppen nere. Anläggningen möjliggör fortsatt anslutning av fastigheter till nätet och med det minskat användande av olja och el för uppvärmning i Gävle. Hanteringen av resurser är väsentlig. Dels i form av förbrukning av energi och bränslen dels i form av de restprodukter som uppstår i verksamheten. Flygaskan som uppkommer i anläggningen används som täckmaterial till en deponi hos Stora Enso. Bottenaskan används som byggmaterial på Forsbacka Avfallsstation Kontroll Kontrollen sker inom ramen för egenkontrollprogrammet. 2.2 Villkorsuppföljning I följande text redovisas befintliga villkor och dessa följs upp med kommentarer där åtgärder mm tas upp. Dom ang gällande miljötillstånd meddelades och vann laga kraft Slutliga villkor enligt gällande tillstånd Nedan presenteras endast de villkor som berör befintlig panna (i tillståndet benämnd panna 1 ). Gällande miljötillstånd innefattar även vilkor avseende idag ej uppförda pannor (i tillståndet benämnda panna 2 och panna 3 ) och dessa villkor kommenteras ej nedan. Om inget annat anges avser riktvärden månadsmedelvärden. Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen och verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar från omgivningen - utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet. Kommentar: Uppfylls. Utsläpp till luft 2. Skorsten för avledning av rökgaser från tillkommande pannenheter skall ha en minsta höjd av 80 m över mark. Kommentar: Uppfylls

8 4. Utsläpp av kväveoxider från anläggningen (räknat som kvävedioxid) får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 60 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från panna 1 och 2 får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Uppfylls, årsmedel 46,5 mg/mj (47 mg/mj). 5. Vid utnyttjande av kväveoxidreducerande åtgärder ska anläggningen drivas så att även utsläppen av ammoniak och dikväveoxid begränsas till låga nivåer. Målsättningen ska vara att de samlade utsläppen av kväveföreningars gödande effekt inte skall öka vid kväveoxidreduktion. Utsläpp av ammoniak från anläggningen får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 6 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Uppfylls, max månadsmedel:3,71 mg/mj (årsmedel 2,34 mg/mj). 6. För start- och stödbrännare i samtliga pannor får eldningsolja innehållande maximalt 0,01 viktprocent svavel användas. Kommentar: Uppfylls, Max svavelinnehåll i EO1 är 0,001 viktprocent. 7. Utsläpp av kvicksilver till luft från samtliga pannor var för sig får som riktvärde vid mätning ej överstiga 30 µg/nm 3. Kommentar: Uppfylls, Vid periodiska mätningar erhölls följande resultat: Mättillfälle Resultat Enhet 27 mars 0,0022 µg/nm 3 27 november 0,0013 µg/nm 3 Utsläpp till vatten 9. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasreningen i befintlig panna (panna 1) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden: Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Suspenderade ämnen Tallium Zink Kommentar: Uppfylls. Se villkor µg/l 50 µg/l 1,5 µg/l 70 µg/l 100 µg/l 1,5 µg/l 100 µg/l 10 mg/l (i 95 % av stickproverna) 30 µg/l 300 µg/l 12. ph-värdet i utgående kondensatvatten från respektive panna skall som riktvärde ligga i intervallet 6,5-9,5. Kommentar: Uppfylls. Se villkor

9 13. Halten ammoniumkväve i avloppsvatten från rökgasreningen får som årsmedelvärde inte överskrida följande riktvärde: 50 mg/l. Kommentar: Uppfylls. Se tabell nedan Uppmätta värden för utsläpp till vatten (rökgaskondensat) 2012 enligt nedan: Parameter Max Veckomedelv 2012 Max Månadsmedelv 2012 Enhet RV enl tillstånd innehållits Årsmedel Susp 8,3 mg/l Ja 2,3 2,4 Ammoniumkväve 74,0 mg/l Ja 11,9 10,1 ph* 9,9** - Ja 9,0 8,9 Kvicksilver 0,2 µg/l Ja 0,2 0,1 Kadmium <0,1 µg/l Ja <0,1 <0,1 Bly <0,5 µg/l Ja <0,5 <0,5 Zink 8,4 µg/l Ja 7,5 5,9 Nickel 1,0 µg/l Ja 1,0 1,0 Koppar 34,0 µg/l Ja 8,0 1,6 Krom 11,0 µg/l Ja 5,9 5,3 Arsenik 17,0 µg/l Ja 9,6 5,5 Tallium 0,2 µg/l Ja 0,1 0,1 *) Lägsta uppmätta veckomedel: ph=8,5. **) Rapporterat till Tillsynsmyndighet se även pkt Dag- och processvatten från anläggningen skall avledas till utjämningsdammar för sedimentering och infiltration. Kommentar: Uppfylls. 15. Bolaget skall vidta effektiva motåtgärder om kontroll av dagvattnet visar att sådana åtgärder är påkallade. Kommentar: Uppfylls. Hantering och lagring av bränslen 16. Mottagning och hantering av bränslen skall ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Kommentar: Uppfylls 17. Kravspecifikationer till grund för mottagning av avfallsbaserat bränsle skall utformas så att material som är lämpat för återanvändning och materialåtervinning förbränns i så liten utsträckning som möjligt. Kommentar: Uppfylls. Det enda avfallsbränsle som används är sorterat returträ

10 Avfall och kemikalier 18. Flygaska och slagg som uppkommer vid anläggningen skall hanteras på ett sådant sätt att damning eller annan olägenhet inte uppstår. Bolaget skall eftersträva att i första hand nyttiggöra askor och liknande restprodukter. Slutligt omhändertagande skall ske vid anläggning med därför erforderligt tillstånd. Kommentar: Uppfylls. Stoft och aska har dels körts till Forsbacka avfallsstation dels till Stora Enso i Skutskär för att där användas som täckmaterial vid deponi. Se också punkt Årsmedelv. för 137 Cs i flygaskan var Bq/kg. Högsta värde var Bq/kg. 19. Hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter skall ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering ske på tät yta. Spill skall omgående samlas upp och tas om hand. Buller Kommentar: Uppfylls. Inga kemikaliespill har inträffat under Buller från verksamheten får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 db(a) dagtid måndag-fredag (07-18) - 45 db(a) kvällstid (18-22) - 45 db(a) helgdag samt lördag-söndag (07-18) - 40 db(a) nattetid (22-07) Den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder får inte överstiga 55 db(a). Detta gäller dock inte vid friblåsning då ljudnivån tillfälligt kan komma att överskridas. Kommentar: Uppfylls. Inga klagomål har inkommit och inga mätningar utförts. Driftförhållanden 21. Flödet av farligt avfall till förbränning får inte utgöra en större andel än 10 % av bränsletillförseln. Vid förbränning av farligt avfall skall värmevärdet på det farliga avfall som förbränns ligga mellan 8 och 18 MJ/kg och innehållet av arsenik, krom och koppar i det behandlade virkets ytved får inte överstiga följande viktandelar: Arsenik Krom Koppar ppm ppm ppm Kommentar: Uppfylls. Inget farligt avfall har förbränts

11 Driftstörning 22. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer. Kommentar: Uppfylls. Onormal drift åberopas 0 timmar under Kontroll 24. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs samt övervakning av föroreningshalten i det dagvatten som släpps ut i recipienten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kommentar: Uppfylls. Egenkontrollprogram finns. Övrigt 25. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen skall bolaget snarast vidta effektiva motåtgärder. Kommentar: Uppfylls. Inga klagomål har inkommit

12 Villkor Vilkor/begränsningsvärden enligt lagstiftning Utöver i tillståndet angivna villkor tillkommer följande ålägganden i enlighet med NFS 2002:28, bilaga 2 vid 40 % inblandning av returträ: Utsläpp till luft Parameter Värde Enhet Kontroll av villkor Typ av villkor NO x 327 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Kontinuerlig mätning Gränsvärde dygnsmedel CO 176*** mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Kontinuerlig mätning Gränsvärde dygnsmedel SO mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Kontinuerlig mätning* Gränsvärde dygnsmedel HCl 15 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år* Gränsvärde dygnsmedel TOC 15 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Kontinuerlig mätning Gränsvärde vid kontroll Stoft 34 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Kontinuerlig mätning Gränsvärde dygnsmedel HF 1,5 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år** Gränsvärde vid kontroll Hg 0,05 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år Gränsvärde vid kontroll Cd, Tl 0,05 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år Gränsvärde vid kontroll Sb+ As+ Pb+ Cr+ Co+ Cu+ Mn+ Ni+ V 0,5 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år Gränsvärde vid kontroll Dioxiner, Furaner 0,1 ng/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år Gränsvärde vid kontroll *Undantag har muntligen godkänts av tillsynsmyndighet från att dessa parametrar kvalitetssäkras enligt SS-EN För HCl finns kontinuerlig mätning för egenkontroll. **) Undantag har överenskommits från kontinuerlig mätning av denna parameter. HF mäts istället periodiskt 2ggr/år. *** Som K proc för beräkning av detta värde har begränsningsvärde för CO vid förbränning av biobränsle i panna 3 (90 mg/mj) enligt gällande tillstånd använts. 176 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 motsvarar enligt Naturvårdsverkets omräkningsformler ca 60 mg/mj. Kommentar: Lagkrav uppfylls. NOx, CO, SO2, CH 4 (som mått på TOC), HCl och Stoft mäts Kontinuerligt. Resultat redovisas i bilagor 1 till 6. HCl, HF, Hg, Cd, Tl, Sb+ As+ Pb+ Cr+ Co+ Cu+ Mn+ Ni+ V, Dioxiner och Furaner har uppmätts periodiskt vid två tillfällen (mars och november)

13 Periodiska mätningar utfördes i april och november med resultat enligt nedan: Parameter Vilkor Enhet HCl 15 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 Mätning Uppmätta värden 27 mars 27 nov Innehålls GV 2 gånger/år 1,7 0,80 Ja HF 1,5 Hg 0,05 Cd, Tl 0,05 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år 0,22 0,80 Ja 2 gånger/år 0,0022 0,0013 Ja 2 gånger/år 0, , Ja Sb+ As+ Pb+ Cr+ Co+ Cu+ Mn+ Ni+ V 0,5 mg/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år 0,088 0,028 Ja Dioxiner, Furaner 0,1 ng/m 3 ntg, 6 % O 2 2 gånger/år 0,019* 0,0018* Ja *) Högsta värdet av två utförda analyser (dubbelprov) Utsläpp till vatten Vilkoren är endast tillämpliga för rökgaskondensat: Parameter Värde Enhet Kontroll av villkor Typ av villkor Flöde - - Kontinuerlig mätning Temperatur - - Kontinuerlig mätning ph - - Kontinuerlig mätning Endast krav på kontinuerlig kontroll Endast krav på kontinuerlig kontroll Endast krav på kontinuerlig kontroll Suspenderad substans Suspenderad substans 30 mg/l Dagliga flödesproportionella 24- timmarsprov 45 mg/l Veckovisa flödesproportionella prov. Gränsvärde (Gäller för 95 % av de uppmätta värdena) Gränsvärde (Gäller för 100 % av de uppmätta värdena)

14 Parameter Värde Enhet Kontroll av villkor Typ av villkor Hg 0,03 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde Cd, Tl 0,05 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde As 0,15 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde Pb 0,2 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde Cr, Cu, Ni 0,5 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde Zn 1,5 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde Dioxiner och Furaner 0,3 ng/år 2 gånger/år Gränsvärde Kommentar: Lagkrav uppfylls. Flöde, Temperatur och ph mäts kontinuerligt och valideras via flödesproportionella laboratorieprover en gång/vecka. Tungmetaller mäts en gång/månad på flödesproportionella samlingsprov. Dioxiner och Furaner mäts på rullande 11-månaders schema. En mätning utfördes i mars 2012 (redovisas i denna rapport), nästa mätning utförs i februari 2013 (redovisas i miljörapport 2013) Resultat från månadsvisa resp periodiska mätningar Parameter Värde Enhet Kontroll av villkor Typ av villkor Högsta uppmätta värde Uppfylls vilkor? Suspenderad substans Suspenderad substans 30 mg/l Dagliga flödesproportionella 24- timmarsprov 45 mg/l Veckovisa flödesproportionella prov Gränsvärde (Gäller för 95 % av de uppmätta värdena) Gränsvärde (Gäller för 100 % av de uppmätta värdena) 25 Ja Hg 0,03 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde <0,0001 Ja Cd, Tl 0,05 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde <0,00015 Ja As 0,15 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde 0,0033 Ja Pb 0,2 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde 0,0016 Ja Cr, Cu, Ni 0,5 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde 0,022 Ja Zn 1,5 mg/l 1 gång/månad Gränsvärde 0,1 Ja Dioxiner och Furaner 0,3 ng/l 2 gånger/år Gränsvärde 0,0040 Ja

15 2.3 Årsvärden av utsläpp till luft och vatten (redovisas både i text och emissionsdel) Fler kommentarer till värdena finns under 2.2 villkorsuppföljning Utsläpp till luft (ton) Värden framtagna via mätning År Kväveoxider, NOx 76,63 77,85 62,9 72,4 75,2 61,9 Dikväveoxid, N 2 O 3,65 4,50 7,39 9,66 11,35 9,25 Ammoniak, NH 3 1,84 2,31 1,07 1,18 3,08 3,12 Svavel 0,5 0,94 1,0 0,90 0,82 0,21 Koloxid, CO 97,7 88,6 76,2 89,2 90,1 56,3 Koldioxid, CO 2 (endast fossilt) TOC (mätt som CH 4 ) Mättes ej Mättes ej Mättes ej Mättes ej Mättes ej 3,4 Stoft (före rökgaskondensering) 7 7,83 7,62 14,7* 8,43 5,37 Stoft (efter rökgaskondensering) (Beräknad) 3,5 3,9 3,8 7,4* 4,22 2, Utsläpp via Rökgaskondensatvatten till Inre fjärden (kg) Värden för 2012 beräknade utifrån ett flöde av m 3 och årsmedelv. av analysresultat. År Suspenderande ämnen, Susp Ammoniumkväve Kadmium Cd 0,006 0,010 0,010 <0,011 <0,009 <0,0085 Kvicksilver Hg 0,017 0,019 0,011 0,022 0,0096 0,0145 Zink, Zn 0,386 0,750 0,828 0,793 0,537 0,642 Bly 0,039 0,049 0,057 0,054 <0,046 <0,043 Nickel 0,062 0,096 0,096 0,141 0,091 <0,085 Koppar 0,213 0,263 0,253 0,825 0,146 0,680 Krom 0,442 1,073 0,441 0,901 0,483 0,505 Arsenik 0,207 0,470 0,560 0,814 0,500 0,819 Tallium 0,011 0,021 0,028 0,022 0,010 0,012 Furaner + dioxiner Utsläpp för låga att beräknas 2,2*10-6 0,34*

16 2.3.3 Utgående dike, sedimenteringsbassäng Resultat från provtagning sedimenteringsbassäng Parameter Årsmedelvärden Enhet Oljeindex 0,12 0,13 mg/l Suspenderande ämnen, Susp 7,0 6,6 mg/l Kadmium Cd 0,1 0,1 mg/l Kvicksilver Hg <0,1 <0,1 µg/l Zink, Zn 53,6 51,7 µg/l Bly, Pb 0,9 1,6 µg/l Nickel, Ni <0,1 0,95 µg/l Koppar, Cu 14,4 12,4 µg/l Krom, Cr 1,9 2,0 µg/l Arsenik, As 2,6 3,4 µg/l Tallium, Tl <0,1 <0,1 µg/l Beräknat årsutsläpp av olja : <6 kg Sedan 2002 har årliga markprovtagningar utförts i området utanför sedimenteringsbassängen. Två av de urspr provtagningspunkterna har påverkats (bebyggts). Den återstående provpunkten ger inte något entydigt svar på eventuell påverkan från Johannes Åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan eller förbrukning av resurser Nytt Miljöredovisningssystem Ett nytt system (MRS ) för beräkning och presentation av miljödata har köpts in. Det nya systemet har bl a mer avancerade rapportfunktioner än det gamla och kan i realtid visa prognoser för utsläpp under innevarande dygn

17 2. 5. Sammanfattning Tillbud och störningar åtgärder Följande tillbud har under året rapporterats till tillsynsmyndighet: Dat. Händelse Konsekvens Åtgärd 1 feb Utsläpp av fjärrvärmevatten till sedimenteringsbassäng. Vattnet i bassängen färgades grönt. Utgående flöde till våtmark påverkades EJ. Det gröna färgämnet läts sedimentera. 8-9 mars Stora mängder stoft frigjordes i pannbädd pga sprängsotning i stillastående panna. Höga stoftemissioner i utgående rökgasflöde. Förfarandet med sprängsotning i stillaståend panna förkastades.* 15 mars Ytterligare stoft från tillbud 8-9 mars frigjordes i pannbädden. Se tillbud 8-9 mars. Se tillbud 8-9 mars.* 1 juni Utsläpp av fjärrvärmevatten till sedimenteringsbassäng. Vattnet i bassängen färgades grönt. Utgående flöde till våtmark påverkades EJ. Det gröna färgämnet läts sedimentera okt ph-elektrod som styr lutpump felfungerade. För högt ph i utgående rökgaskondensat. ph-elektroden byttes ut. Nov Stora nederbördsmängder i komb med mättad mark medförde försämrad sedimentering i sedimenteringsdamm. Hög susphalt (månadsmedel) i utgående vatten från sedimenteringsbassäng (Inga RV eller GV finns). Rapport till tillsynsmyndighet. Dec Stora nederbördsmängder i komb med mättad mark medförde försämrad sedimentering i sedimenteringsdamm. Hög susphalt (månadsmedel) i utgående vatten från sedimenteringsbassäng (Inga RV eller GV finns). Rapport till tillsynsmyndighet. *) Se även under pkt Risker och rutiner för undersökning av risker som ändrats Gävle Energi har rutiner för riskanalys och rutinerna för detta har inte i någon större omfattning förändrats under

18 2.5.3 Rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Genom vårt miljöledningssystem pågår en kontinuerlig uppdatering samt framtagande av nya rutiner och instruktioner. Bland annat genomförs regelbundna miljöronder/revisioner Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter och eventuellt åtgärder för att minska miljöpåverkan Besiktningsanmärkning från periodisk besiktning 2012*: 1. AMS mätsystem för kontroll av lagefterlevnad med avseende utsläppsgränsvärden, villkor samt ingående i NOx-avgiftssystem. Under 2012 har kvalitetssäkring samt jämförande instrumentkontroll utförts av ackrediterat mätlaboratorium. Avvikelser med avseende på krav enligt NOx föreskrift samt standard för kvalitetssäkring av AMS har påvisats. Bolaget har agerat kraftfult med egna åtgärder samt via instrumentleverantör dock har avvikelserna inte kunnat åtgärdas. Kommentar: Upprepade och omfattande serviceåtgärder har utförts på AMS. Ett projekt som syftar till införskaffande av nytt AMS har inletts och har den 11 mars 2013 nått till steget fullbordad upphandling. Systemet installeras sommaren *) Emissionsmätningar genomfördes 27 mars och 27 nov Avslutande rundvandring och besiktning genomfördes i början av Förseningen orsakades av nämnda avvikelser vid emissionsmätningar i rökgaser (se pkt 2.5.4). Resultat från emissionsmätningarna utgör ett underlag för slutlig besiktning varför den slutliga besiktningen ej kunde genomföras innan slutrapporter från emissionsmätningarna utfärdats Åtgärder för att minska mängden farligt avfall Inga direkta åtgärder har vidtagits då mängderna är mycket begränsade. Utbildning och information utgör de främsta åtgärderna Myndighetskontakter och beslut Under året har flera kontakter med myndigheterna, framförallt Tillsynsmyndigheten (Bygg & Miljö) skett. Nedan följer en sammanfattning: Fortlöpande muntliga samt mailkontakter med Bygg & Miljö. Möte med Bygg & Miljö (representerad av Claes-Göran Nilsson) ang höga stoftutsläpp 8-9 mars samt 15 mars (se pkt 2.5.1). NO X - redovisning till Naturvårdsverket inom föreskriven tid. Koldioxidrapport till Naturvårdsverket inom föreskriven tid. Miljöbesiktning insänd till Bygg & Miljö

19 2.5.7 Kommenterad sammanfattning av resultaten från utförda mätningar och undersökningar Minskad drifttid på pannan men ökad drifttid på rökgakondensering har medfört minskning av emissioner, bränsleförbrukning, vattenförbrukning och bildad aska i förhållande till 2011 medan förbrukningen av de kemikalier som används i rökgaskondenseringen varit oförändrad eller ökat något. Kontinuerligt arbete pågår för att optimera driften och minimera utsläppen. 3. EMISSIONSDEKLARATION finns i SMP 4. Bilagor 1. Årsrapport 2012 CO 2. Årsrapport 2012 NOx 3. Årsrapport 2012 SO 2 4. Årsrapport 2012 Stoft 5. Årsrapport 2012 HCl 6. Årsrapport 2012 TOC (mätt och redovisat som metan) 7. Årsrapport 2012 totala utsläpp (kg) Kommentar till bilaga 2 Enligt bilaga 2 rapporteras värden högre än GV för NOx den 27 april samt den 4, 5 och 6 maj. Dessa mätvärden härstammar från tillfällen då anläggningen kördes utan RökGas- Kondenseringen i drift. Vid dessa tillfällen rapporterdes värdena från det miljömätsystem som är monterat före RGK medan övriga värden rapporterats av mätsystemet som är monterat efter RGK. Mätsignalerna från miljömätsystemet före och efter RGK bör i teorin inte skilja mer än max 5-10 %. Under merparten av året är detta fallet men under april-maj steg plötsligt mätvärdet från miljömätsystemet före RGK till ca 4 ggr mätsignalen från miljömätsystemet efter RGK. Efter sommarstoppet återgick signalerna från de två miljömätsystemen till att visa ung likvärdiga resultat. Vi anser därmed mätvärdena från 29 april samt 4-6 maj vara betydligt högre än de verkliga värdena och betraktar inte detta som en överskridelse av GV. Se även pkt