Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam"

Transkript

1 Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam Adam Holmström Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljö- och hälsoskydd 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Juni 2012

2 Sammanfattning Kommunalt avloppsvatten innehåller en blandning av miljögifter i olika koncentrationer. Bland tungmetallerna är det framför allt kadmium, koppar, silver och zink som uppmärksammats ur miljösynpunkt. För samtliga är deras giftighet mycket beroende av dess kemiska förekomstform (speciering). Enligt Biotic Ligand Model (BLM) beror giftigheten på hur mycket av metallen som binds till organismen, och denna andel påverkas starkt av vattenkemiska och fysikaliska faktorer som ph, alkalinitet, hårdhet och löst organiskt kol (DOC). Detta medför att närvaro av aktivt slam (AS) bör minska den akuta toxiciteten av tungmetaller för vattenlevande organismer som Daphnia magna. Syftet med detta arbete var att undersöka hur den akuta toxiciteten påverkas och eventuellt skiljer sig åt mellan tungmetallerna vid tillsats av aktivt slam. Vid testerna användes Daphnia magna som är en vanligt förekommande testorganism vid ekotoxikologiska tester. Resultaten visade, som förväntat, att toxiciteten för samtliga studerade tungmetaller minskade kraftigt vid tillsatts av aktivt slam. Av de studerade metallerna minskade toxiciteten mest för silver och minst för zink vid tillsats av aktivt slam. Summary Domestic wastewater contains a mixture of environmental toxins in different concentrations. Among the heavy metals most environmental focus has been on cadmium, copper, silver and zinc. For all of these their toxicity is highly dependent upon their chemical speciation. According to the Biotic Ligand Model (BLM) heavy metal toxicity is determined by the fraction that binds to the organism, and this fraction is highly dependent upon water chemical and physical factors like ph, alkalinity, hardness and dissolved organic carbon (DOC). This means that the presence of activated sludge (AS) should decrease the acute toxicity of heavy metals to aquatic organisms like Daphnia magna. The aim of this study was to investigate how the acute toxicity is affected and eventually differs between the heavy metals when activated sludge is added. During the tests Daphnia magna, which is a common test organism in ecotoxicology, was used. The result showed, as expected, that the toxicity of all studied heavy metals decreased significantly after addition of activated sludge. Among the studied metals the toxicity of decreased most for silver and least for zinc upon addition of activated sludge. 1

3 Förord Jag vill tacka Göran Dave och Vivian Aldén för hjälpen under examensarbetet. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 1 Förord Inledning Aktivt slam Tidigare studier av avgiftning Problemställning Studerade metallernas toxicitet Zink Koppar Kadmium Silver Metallkoncentrationer på Ryaverket Metaller och Biotic Ligand Model (BLM) Syfte Metodik Testmetodik och genomförda tester Beräkning av EC50-värden Korrelationsanalys Resultat EC50-värden Korrelationsanalys Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga A. Primärdata från toxicitetstester med metaller och aktivt slam Bilaga B. Labbfoton

5 1 Inledning Kommunala avloppsvatten kan innehålla ett flertal miljögifter såsom, metaller, läkemedelsrester och ämnen från hygienprodukter. Dessa ämnen binds ofta till partiklar i vattnet och sedimenterar till botten. Där kan dessa ämnen orsaka skada på djur och växter (Naturvårdsverket, 2011). 1.1 Aktivt slam Med aktivt slam kan man till viss del rena avloppsvatten från organiska föroreningar. Vissa bakterier i det aktiva slammet kan oxidera organiska föreningar i en syrerik miljö och därmed göra dem mindre toxiska för vattenlevande organismer (Gryaab, 2011). Metaller kan dock inte brytas ned av bakterier, men de som förekommer som katjoner (Ag +, Cd 2+, Cu 2+, Zn 2+ ) binds till kolloidala partiklar p g a kolloidala partiklars negativa laddning (Harrison, 2001). 1.2 Tidigare studier av avgiftning Den akuta toxiciteten för vattenlevande organismer och avgiftningsförmågan för aktivt slam varierar mellan olika tvättmedel och mjukgörare (Pettersson et al., 2000; Hult, 2010). Den akuta toxiciteten för vattenlevande organismer och avgiftningsförmågan för aktivt slam skiljer sig åt mellan vanligt schampo, mjällschampo och miljömärkt schampo. Schampona avgiftades snabbare med aktivt slam och mjällschampon var mest toxiska för vattenlevande organismer (Boll, 2011). 1.3 Problemställning Idag vet vi ofta inte vilka kemiska ämnen varor innehåller eller hur mycket som kommer ut i miljön. Ur ekotoxikologiskt perspektiv är detta viktigt, eftersom kemikalierna kan påverka vattenlevande organismer negativt. Många kemikalier i produkter och varor hamnar i det kommunala avloppsvattnet innan det når sjöar, hav och vattendrag. I de kommunala avloppsreningsverken kan kemikalierna avgiftas genom biologisk nedbrytning och genom att adsorberas till det aktiva slammet (Kumar et al., 2008; Athanasios et al., 2010). Man kan simulera vad som händer i ett kommunalt avloppsreningsverk genom att tillsätta aktivt slam till testlösningar med olika koncentrationer av kemiska ämnen eller kemiska produkter och studera hur toxiciteten avtar med tiden. Metaller, som är grundämnen, kan inte avgiftas genom att brytas ned, men de kan avgiftas genom speciering, vilket innebär att förekomstformen förändras så metallen blir mindre biotillgänglig (metallen binds till aktivt slam eller kolloidala partiklar). Även detta skulle kunna simuleras på laboratoriet. Jag har valt att studera den akuta toxiciteten kadmium, koppar, silver och zink p g a att de utgör störst problem i samhället. 1.4 Studerade metallernas toxicitet De studerade metallernas toxicitet beskrivs kortfattat nedan med hänvisning till 4

6 referenser för mer detaljerad information Zink Zink är ett grundämne som är nödvändigt för växter och djurs enzymer. Effekter orsakade av zink är sällsynta i miljön (Hoffman et al., 2003). Lösta fria zinkjoner är dock toxiska för dafnier och växter (Wikipedia, 2012c). Toxiciteten för zink ökar med stigande temperatur och avtar med stigande alkalinitet och hårdhet (Rand, 1995). Utsläpp av zink orsakas främst genom mänskliga aktiviteter t ex gruvor (Walker et al., 2006) Koppar Koppar är nödvändigt för växters och djurs enzymer och upptag av järn. Vattenlevande organismer (t ex dafnier) kan exponeras för koppar via bekämpningsmedel, gruvdrift och metallurgi samt via dagvatten (Hoffman et. al., 2003). Koppar kan orsaka skador på gälarna, levern, njurarna och nervsystemet hos vattenlevande organismer (Wikipedia, 2012a) Kadmium Kadmium är giftigt genom att det kan orsaka skador på njurceller och inhibering av enzymet metallotionein (Newman, 2010; Walker et al., 2006). Kadmium används främst som korrosionsskydd och i nickel-kadmiumbatterier (Wikipedia, 2012b) Silver Dafnier är mycket känsliga för silver. Även andra små ryggradslösa djur bedöms också som känsliga för silver. Silver binds ofta till partiklar i sjöar och vattendrag. Faktorer som påverkar silvers toxicitet är ph, löst organiskt kol, jonbyteskapacitet och andelen lera i sedimenten. Många små ryggradslösa djur vistas i närheten av sedimenten i sjöar och vattendrag och exponeras därför via sedimenten (Ratte, 1999). 1.5 Metallkoncentrationer på Ryaverket På Ryaverket är det främst koppar och zink som förekommer i höga koncentrationer (Gryaab, 2011). Enligt Naturvårdsverket kan zink ge effekter på vattenlevande organismer vid koncentrationer över 20 µg/l (Naturvårdsverket, 2011). Enligt EU:s riskbedömning för zink är den lägsta koncentrationen då man inte ser några effekter 7,8 µg/l (Bodar et al., 2005). Dessa halter överskreds vid Ryaverket under några dygn under 2010 för Naturvårdsverkets riktvärden och ofta för EU:s riktvärden (Gryaab, 2011). Koppar kan orsaka effekter på vattenlevande organismer vid 3 µg/l i känsliga vatten. Denna halt av koppar överskrids inte för närvarande på Ryaverket i avloppsvatten (Gryaab, 2011). Källor till zink och koppar i tätorter är vattenledningar och hustak (Naturvårdsverket, 2011). 5

7 1.6 Metaller och Biotic Ligand Model (BLM) Enligt Biotic Ligand Model (BLM) beror toxiciteten för metaller inte bara på koncentrationen av metalljoner i vattnet utan framför allt på hur mycket metalljoner som binds till de vattenlevande organismerna och därmed orsakar olika effekter. Metaller binds också till löst organiskt kol (DOC) i t ex aktivt slam och till oorganiska komplex. De vattenlevande organismerna kan dessutom i viss utsträckning skydda sig mot toxiska metaller genom konkurrerande katjoner som binds till påverkansstället, t ex kalciumjoner (Di Toro et al., 2001). Detta visas i Figur 1. Konkurrerande katjoner Påverkansställe Metall- DOC Metalljoner Metall- Organism Oorganiska komplex Figur 1. Biotic Ligand Model (efter Di Toro et al., 2001) 1.7 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur den akuta toxiciteten för Daphnia magna för ett urval tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) påverkas av aktivt slam från Ryaverket i laboratoriet. 6

8 2 Metodik 2.1 Testmetodik och genomförda tester Tester med Daphnia magna för bestämning av akut toxicitet har utförts genom att mobiliteten (rörligheten) undersökts efter exponering för olika koncentrationer av metaller vid olika tillsatser av aktivt slam under 24 h och 48 h. Alla testserier utfördes enligt ISO (1996). Exponeringen gjordes i Petri-skålar av glas med 50 ml lösning. Standardvattnet (SRW) enligt ISO (1996) som användes som spädningsvatten hade en hårdhet på 250 mg/l som kalciumkarbonat (CaCO 3 ) och ett ph på ca 8. Lufttemperaturen vid testerna var 22ºC. Vid beredning av testlösningarna användes följande kemikalier: koppar(ii)sulfat-5-hydrat (CuSO 4 5H 2 0), Riedel-deHaën, pro analysi för koppartestet; zinksulfat-7-hydrat (ZnSO4 7H 2 0), Riedel-deHaën, pro analysi för zinktestet, kadmiumklorid (CdCl 2 ), Aldrich Chem. Co., 99,99+ % för kadmiumtestet och silversulfat (AgSO 4 ), E. Merck, pro analysi för silvertestet. Aktivt slam hämtades 27 februari från Ryaverket i Göteborg och förvarades i kylskåp. Den 27 februari gjordes två provserier med Daphnia magna för bestämning av antalet immobila (orörliga) per 10 individer efter 24 h och 48 h. En koncentrationsserie med kaliumdikromat (K 2 Cr 2 O 7 ) gjordes för att testa hur känsliga dafnierna var, och en koncentrationsserie med aktivt slam testades för att undersöka hur enbart aktivt slam påverkar dem. Halterna som användes var 0 (kontroll); 0,25; 0,5; 1; 2 och 4 mg/l kaliumdikromat och 0 (kontroll), samt 3,12; 6,25; 12,5; 25; 50 och 100 % av aktivt slam. Den 28 februari upprepades testerna med kaliumdikromat och aktivt slam, eftersom antalet immobila var för stort vid föregående test. Antalet immobila räknades vid 24 h och 48 h. Den 29 februari gjordes 4 provserier med Daphnia magna med olika halter av aktivt slam (0, 2, 8, 16 %). Koppar (kopparsulfat) tillsattes också med stigande koncentration för varje serie (0; 0,025; 0,05; 0,1; 0,2; 0,4; 0,8; 1,6; 3,2 mg/l). Antalet immobila Daphnia magna av 10 individer lästes av vid 24 h och 48 h. Den 7 mars gjordes 4 provserier med Daphnia magna med samma metodik som för koppar, men denna gången med zink (zinksulfat). Antalet immobila Daphnia magna lästes av vid 24h och 48h. Den 13 mars gjordes 4 provserier med Daphnia magna med samma metodik. I denna provserie användes kadmium (kadmiumklorid). Antalet immobila Daphnia magna lästes av vid 24h och 48h. Den 3 april gjordes 4 provserier med Daphnia magna med samma metodik. I denna 7

9 provserie användes silver (silversulfat). Antalet immobila Daphnia magna lästes av vid 24 h och 48 h. 2.2 Beräkning av EC50-värden EC50-värden (dvs koncentrationen när 50 % av testorganismerna är immobiliserade) beräknades med hjälp av programmet "LC50" (Peltier and Weber, 1985). 2.3 Korrelationsanalys Regressionsanalys (statistisk analys) gjordes i Excel genom att plotta EC50-värdena i diagram och sedan infoga trendlinjer som används för att beräkna bestämningskoefficienten (R 2 ). Detta gjordes för att bestämma förklaringsgraden, dvs hur bra framtida utfall blir om man använder den valda modellen (Wikipedia, 2012d). Bestämningskoefficienten visar också hur bra anpassningen till linjen i diagrammet är. 3 Resultat Först redovisas samtliga EC50-värden i tabeller och figurer, där EC50 plottas mot halten aktivt slam för att se hur toxiciteten av de olika metallerna påverkas av aktivt slam (3.1). Därefter redovisas resultaten från korrelationstesterna. 3.1 EC50-värden Resultatet visar att aktivt slam minskar den akuta toxiciteten av samtliga testade metaller (koppar, zink, kadmium och silver) för Daphnia magna (tabell 1). Tabell 1. Inverkan av aktivt slam på akut toxicitet (24-h EC50, µg/l) av kadmium, koppar, silver och zink för Daphnia magna Metall Koncentration av aktivt slam (vol. %) Kadmium, Cd Koppar, Cu Silver, Ag ogiltigt ogiltigt ogiltigt 500 >3200 >3200 ogiltigt <250 < Zink, Zn

10 "Ogiltigt" betyder att det var 20 % immobila dafnier eller mer i kontrollen (0 vol.% aktivt slam). De dubbla värdena för koppar beror på att testet med koppar upprepades en gång. 9

11 Aktivt slam verkar ha störst inverkan på den akuta toxiciteten för silver och minst för zink. Resultaten för kadmium visar att toxiciteten minskade (EC50 ökade) tio gånger vid tillsats av endast 2 % aktivt slam. Vid högre halter av aktivt slam var minskningen av toxiciteten inte lika påtaglig. För koppar var minskningen i toxicitet mellan 2 % aktivt slam och 16 % aktivt slam drygt 10-faldig. För silver var den till och med något större, medan påverkan av aktivt slam var minst för zink. Resultaten i tabell 1 har plottats i figur 2. Figur 2. Inverkan av aktivt slam på akut toxicitet (24-h EC50, µg/l) av kadmium, koppar, silver och zink för Daphnia magna EC Koppar Zink Kadmium Silver Aktivt slam (vol. %) Resultaten i figur 2 är något missvisande, eftersom det ser ut som om toxiciteten av zink påverkades mest av aktivt slam. Detta beror på att toxiciteten av zink var betydligt lägre än för de andra metallerna. Förändringarna ser därför större ut för zink eftersom skalan på y-axeln är linjär. Värdena för enbart kadmium, koppar och silver har därför plottas i Figur 3. 10

12 Figur 3. Inverkan av aktivt slam på akut toxicitet (24-h EC50, µg/l) av kadmium, koppar och silver för Daphnia magna EC Kadmium Koppar Silver Aktivt slam (vol. %) Av figur 3 framgår det tydligt att toxiciteten av kadmium och koppar påverkades lika mycket av aktivt slam, och att toxiciteten av silver påverkades mest av aktivt slam. Motsvarande värden som visades i Tabell 1 för 24-h EC50 visas för 48-h EC50 i Tabell 2. Tabell 2. Inverkan av aktivt slam på akut toxicitet (48-h EC50, mg/l) av kadmium, koppar, silver och zink för Daphnia magna Metall Koncentration av aktivt slam (vol. %) Kadmium, Cd ogiltigt Koppar, Cu ogiltigt ogiltigt ogiltigt Silver, Ag ogiltigt 370 >3200 >3200 ogiltigt <250 <

13 Zink, Zn Även om EC50-värdena efter 48 h var lägre (giftigare vid längre exponeringstid) så är mönstret detsamma som efter 24 h. Samtliga metallers toxicitet minskade med ökad halt aktivt slam. Inverkan av aktivt slam var störst för silver och koppar och lägst för zink. Värdena för samtliga metaller har plottats i Figur 4. Figur 4. Inverkan av aktivt slam på akut toxicitet (48-h EC50, mg/l) av kadmium, koppar, silver och zink för Daphnia magna EC Kadmium Koppar Silver Zink Aktivt slam (vol. %) Resultaten i Figur 4 visar att silver avgiftas effektivast och zink ineffektivast med hjälp av aktivt slam. Rådata från samtliga tester visas i Bilaga A. 3.2 Korrelationsanalys Högst bestämningskoefficient (R 2 ) hade 24-h EC50-värdena för kadmium och lägst bestämningskoefficient hade 48-h EC50-värdena för zink. Alla bestämningskoefficienter var positiva, vilket betyder att EC50-värdena ökar när halten aktivt slam 12

14 ökar. Detta betyder också att kadmium passar bäst till den valda modellen, men inte att kadmium avgiftas effektivast. Detta beror på att rikningskoefficienten för kadmium är lägre än för silver. Detta visas i Figur 5-8. Figur h EC50 korrelationsanalys för kadmium och silver. 13

15 Figur h EC50 korrelationsanalys för kadmium och silver. Figur h EC50 korrelationsanalys för koppar och zink. 14

16 Figur h EC50 korrelationsanalys för koppar och zink. 15

17 16

18 4 Diskussion Enligt BLM beror den akuta toxiciteten på hur hög koncentration av fria metalljoner är i vattnet. Vissa metaller binder hårdare till det aktiva slammet. Men olika metaller har också olika inneboende toxicitet beroende på hur känsliga organismer är, vilket i sin tur beror på deras biokemiska och fysiologiska egenheter. Att de olika metallernas toxicitet påverkas olika av aktivt slam, beror i huvudsak på att deras joner binds olika hårt till organiskt material. Toxiciteten av zink påverkas minst på grund av att zink är mindre giftigt än de andra metallerna, och att det därför behövs mer aktivt slam för att binda tillräckligt mycket zink för att toxiciteten ska minska. Silver påverkas mest på grund av dess höga giftighet och möjligen även på dess höga bindning till aktivt slam och dess oxidation till silveroxid som bildar en svart fällning efterhand. Detta medför att silver och även koppar är mer labila (instabila) i vattenlösning än kadmium och zink. Utan aktivt slam är 24-h EC50-värdena enligt litteraturen 160 µg/l för kadmium, 70 µg/l för koppar, 1000 µg/l för zink (Madoni et. al., 1992) och ca 9 µg/l för silver (EPA, 2012). Mina EC50-värden var högre för zink och lägre för kadmium. Anledningen härtill kan vara att spädningsvatten och andra omgivande betingelser kan ha varierat mellan mina tester och de som redovisats i litteraturen. En studie om aktivt slams adsorption av tungmetaller visade att kadmium adsorberas effektivast till aktivt slam och zink ineffektivast (Kumar et al., 2008). En annan studie visade att koppar adsorberas effektivare till aktivt slam än kadmium. ph påverkar också avgiftningen med hjälp av aktivt slam. Optimalt ph för kadmium, koppar och zink är mellan 4-5 (Hammaini et al., 2006). I mina tester låg ph på ca 8, vilket det ska göra i slammet i normala fall. Silver ingick inte studierna ovan. Resultatet från den här studien kan inte tillämpas direkt för naturliga vatten i t ex sjöar, eftersom det krävs fler studier för detta (OECD, 1992). Vattenkemin i naturliga vatten kan vara annorlunda och detta kan påverka den akuta toxiciteten för vattenlevande organismer. Oftast är toxiciteten av metaller högre i mjukt än i hårt vatten, och mjuka vatten är vanligt förekommande i Skandinavien (granitgrund). Liksom i flertalet experimentella studier finns det möjliga felkällor/osäkerheter. Lufttemperaturen vid mina tester var hög (22ºC), vilket ligger i den övre gränsen för Daphnia-testet enligt ISO (1996). Detta medför att dafnierna har hög metabolism, vilket kan innebära att risken för svält ökar. I proven med aktivt slam var dödligheten lägre, vilket kan bero på att dafnierna där får näring av det aktiva slammet. 17

19 Sammantaget har denna studie visat att giftigheten hos de undersökta tungmetallerna (kadmium, koppar, silver och zink) har minskat vid tillsats av aktivt slam, vilket bör beaktas då riskerna av dessa och även andra tungmetaller i avloppsvatten och slam från kommunala reningsverk. 5 Slutsatser Utifrån tester av akut toxicitet för Daphnia magna med fyra tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) vid olika halter av aktivt slam kan följande slutsatser dras. Aktivt slam minskar den akuta toxiciteten för tungmetallerna kadmium, koppar, silver och zink för Daphnia magna, men olika mycket för olika tungmetaller. Den akuta toxiciteten minskar mest för silver och minst för zink vid ökad slamhalt. Högre halt av aktivt slam ger minskad akut toxicitet för kadmium, koppar, silver och zink och antagligen även för andra tungmetaller i enlighet med Biotic Ligand Model (BLM). Avloppsvatten från Ryaverket och även andra reningsverk kan ibland innehålla förhöjda koncentrationer av tungmetaller över gällande gränsvärden, men på grund av rester av aktivt slam och annat organiskt material bör toxiciteten av tungmetallerna minska både i avloppsvatten och slam. 18

20 6 Referenser Athanasios, S.S., Thomaidis, N.S., Fate and Biotransformation of Metal and Metalloid Species in Biological Wastewater Treatment Processes. Critical Reviews in Environmental Science and Technology, 40 (4), pp Bodar,C.W.M., Pronk M.E.J., Sijm, D.T.H.M., The European Union Risk Assessment on Zinc and Zinc compounds: The process and the facts. Integrated Environmental Assessment and Management, 1 (4), pp Boll, K.,2011. Giftighet hos nio olika schampon för Daphnia magna Skillnad mellan mjäll-, miljömärkta och vanliga schampon samt avgiftning med och utan aktivt slam. Examensarbete i miljövetenskap, Göteborgs universitet. Di Toro, D.M., Allen, H.E., Bergman, H.L., Meyer, J.S., Paquin, P.R., Santore, R.C., Biotic Ligand Model of The Acute Toxicity of Metals. 1. Technical Basis. Environmental Toxicology and Chemistry, 20 (10), pp EPA. Ecotox database. ( ) Gryaab, Miljörapport enligt miljöbalken 2010 Hammaini, A., Gonzalez, F., Ballester, A., Blazquez, M.L., Munoz, J.A., Biosortion of heavy metals by activated sludge and their desorption characteristics. Journal of Environmental Management, 84, pp Harrison, R.M., Pollution Causes, effects and control. Royal Society of Chemistry. Hoffman, D.J., Rattner, B.A., Burton Allen, G. Jr., Cairns, J. Jr., Handbook of Ecotoxicology. CRC Press. Hult, J., Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk Hur effektivt är det? Examensarbete i miljövetenskap, Göteborgs universitet. ISO (1996) Water quality Determination of the inhibition of the mobility of Daphnia magna Straus (Cladocera, Crustacea) Acute toxicity test, ISO 6341, International Organisation for Standardisation. Kumar, A.V. A., Hashimi Al, S., Hilal, N., Investigation of Kinetics and Mechanism Involved in the Biosorption of Heavy Metal on Activated Sludge. International Journal of Green Energy, 5 (4), pp Naturvårdsverket, Avloppsvattnets miljöpåverkan. ( ) 19

21 Naturvårdsverket, Zink i sjöar och vattendrag. ( ) Naturvårdsverket, Metaller i tätort. ( ) Newman, M.C., Fundamentals of Ecotoxicology. CRC Press. OECD, OECD Monograph No. 59. Report of the OECD workshop on the extrapolation of laboratory aquatic toxicity data to the real environment. Peltier, W.H., Weber, C.I., Methods for measuring the acute toxicity of effluents to freshwater and marine organisms, third ed. US Environmental Protection Agency, EPA/600/4-85/013, App. E, pp Pettersson, A., Adamsson, M., Dave, G., Toxicity and detoxification of Swedish detergents and softener products. Chemosphere, 41, Rand, G.M., Fundamentals of Aquatic Toxicology. Taylor & Francis. Ratte, H.T., Bioaccumulation and toxicity of silver compounds: A review. Environmental Toxicology and Chemistry, 18 (1), pp Walker, C.H., Hopkin, S.P., Sibly, R.M., Peakall, D.B., Principles of Ecotoxicology. CRC Press. Wikipedia, 2012a. Copper toxicity ( ) Wikipedia, 2012b. Zinc toxicity ( ) Wikipedia, 2012c. Cadmium ( ) Wikipedia, 2012d. Coefficient of determination ( ) 20

22 Bilaga A. Primärdata från toxicitetstester med metaller och aktivt slam Tabell A1. Immobiliserade Daphnia magna efter 24h Akut toxicitet för koppar med tillsats av aktivt slam (% immobiliserade Daphnia magna) Aktivt slam (%) 0 (mg Cu/L) 0,025 0,05 0,1 0,2 0,4 0,8 1,6 3, Tabell A2. Immobiliserade Daphnia magna efter 48h Akut toxicitet för koppar med tillsats av aktivt slam (% immobiliserade Daphnia magna) Aktivt slam (%) 0 (mg Cu/L) 0,025 0,05 0,1 0,2 0,4 0,8 1,6 3, Tabell A3. Immobiliserade Daphnia magna efter 24h Akut toxicitet för zink med tillsats av aktivt slam (% immobiliserade Daphnia magna) Aktivt slam (%) 0 (mg Zn/L) 0,25 0,

23 Tabell A4. Immobiliserade Daphnia magna efter 48h Akut toxicitet för zink med tillsats av aktivt slam (% immobiliserade Daphnia magna) Aktivt slam (%) 0 (mg Zn/L) 0,25 0, Tabell A5. Immobiliserade Daphnia magna efter 24h Akut toxicitet för kadmium med tillsats av aktivt slam (% immobiliserade Daphnia magna) Aktivt slam (%) 0 (mg Cu/L) 0,025 0,05 0,1 0,2 0,4 0,8 1,6 3, Tabell A6. EC50 (24 h) för koppar vid olika tillsatser av aktivt slam (95 %-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l) 2 95 (63-143) ( ) ( ) Tabell A7. EC50 (48h) för koppar med aktivt slam (95%-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l) 2 58 (36-83) ( ) ( ) 22

24 Tabell A8. EC50 (24 h) för zink med aktivt slam (95%-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (mg/l) 0 6,9 (4,9-9,5) 2 10,1 (7,5-13,3) 8 20, ,6 (17,1-36,2) Tabell A9. EC50 (48h) för zink med aktivt slam (95%-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (mg/l) 0 2,3 (1,2-3,5) 2 2,9 (1,8-4,3) 8 10,8 (8,1-14,1) 16 5,6 (3,8-9,1) Tabell A10. EC50 (24h) för kadmium med aktivt slam (95%-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l) 0 31, ( ) ( ) Tabell A11. EC50 (48h) för kadmium med aktivt slam (95%-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l) ( ) ( ) ( ) Tabell A12. EC50 (24 h) för silver med aktivt slam (95 %-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l)

25 Tabell A12. EC50 (48 h) för silver med aktivt slam (95 %-igt konfidensintervall) Aktivt slam (%) EC50 (µg/l) 2 36,

26 Bilaga B. Labbfoton 25

27 26

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 1 Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 2 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 3 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 1950 1976 4 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 5 Ängsgärdet Kemiska analyser Totalhalter

Läs mer

Användning av geokemiska modeller för bedömning av tillgänglighet och lakbarhet

Användning av geokemiska modeller för bedömning av tillgänglighet och lakbarhet Användning av geokemiska modeller för bedömning av tillgänglighet och lakbarhet 2 Dissolved Pb, µμ 1.6 1.2 0.8 0.4 Total Pb Pb2+ 0 4 5 6 7 ph Jon Petter Gustafsson KTH, Institutionen för mark- och vattenteknik,

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning

Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning Metallers biotillgänglighet i vatten exempel på praktiska tillämpningar inom miljöövervakning Metallers geologiska kretslopp Bakgrund: Vittring Förångning Vindburna partiklar Stor skillnad i kvot! Me i

Läs mer

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering

Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering Ann-Sofie Wernersson, asw@fbe.se FB Engineering/Flygfältsbyrån Förorenade sediment -problem och möjligheter RENARE MARK 19 Nov 2008 Utvärdering av

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk

Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk Avgiftning av kemikalier via kommunala reningsverk Hur effektivt är det? Josefin Hult Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper

Läs mer

Industrirengöringsmedel

Industrirengöringsmedel Sida 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn: Leverantör: Telefonnr. vid nödsituation: VIAB Högtrycksteknik AB Box 8005 Uttervägen 6 35053 Växjö Tel. 0470-74 88 80, Fax 0470-74 88 89 e-post:

Läs mer

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Ronnie Ljungh Göteborgs Stad

Ronnie Ljungh Göteborgs Stad Ronnie Ljungh Göteborgs Stad Ordförande för Kretslopp och Vattennämnden Stadssekreterare för Miljöpartiet i Kommunstyrelsen i Göteborg sedan 2003 Ledamot i Göteborgs Hamnstyrelse Systemvalet Reningsfokus

Läs mer

Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19

Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19 1 (5) 2016-05-24 SU FV-1.1.3-0710-16 Åsa Borin Kanslichef Havs- och vattenmyndigheten Yttrande över Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus för tillämpning av HVMFA 2013:19 Yttrandet har

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.

Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik. Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik Rapport 66/04 LANDSKRONA 16 JULI 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Kurslitteraturlista Miljövetenskap våren 2017

Kurslitteraturlista Miljövetenskap våren 2017 Kurslitteraturlista Miljövetenskap våren 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KURSER INOM MILJÖVETENSKAP PERIOD 3 (JANUARI MARS)... 2 ORIENTERINGSKURS... 2 ES1102/SMG110 Miljövetenskap, allmän inriktning. Distanskurs...

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87

SÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87 Lemon Clean Extra Sidan 1 av 6 Utfärdandedatum: 2005-02-07 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: Utfärdare: Lemon Clean Extra Stundab Box 47159 100 74 Stockholm

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Miljöpåverkan, hur kan den skattas?

Miljöpåverkan, hur kan den skattas? Miljöpåverkan, hur kan den skattas? Celia Jones Kemakta Konsult AB Renare Mark 20 mars 2002 Vad är det som skyddas? Ekologiska funktioner Direkt Indirekt - genom skydd av populationer Populationer Alla

Läs mer

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

Lakningsförsök med furubarksflis en utredning om utsläpp av fenolföreningar samt metallsorption

Lakningsförsök med furubarksflis en utredning om utsläpp av fenolföreningar samt metallsorption Institutionen för Samhällsteknik EXAMENSARBETE 10P Lakningsförsök med furubarksflis en utredning om utsläpp av fenolföreningar samt metallsorption Examensarbete vid Mälardalens Högskola Utfört av Sari

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink för statusklassificering inom vattenförvaltningen

Modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink för statusklassificering inom vattenförvaltningen VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink för statusklassificering inom vattenförvaltningen Pilotprojekt om hantering av särskilda förorenande

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk. Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk Eva Tennander ÅF Orientering På industriområdet Boländerna i Uppsala har två

Läs mer

Kemiska analyser allmänt

Kemiska analyser allmänt KIU Kemiska analyser Monika Franzén Kemiska analyser allmänt Varje enskild länk i analyskedjan är lika viktig för slutresultatet Avloppsvatten Prov Behandlat prov Signal Kemisk info Provtagning Provberedning

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH)

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH) ECULUBRIC E200L AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Utgivningsdatum: 2006-04-01 Revisionsdatum: 2013-09-19 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: ECULUBRIK E200L CAS nr: 8002-13-9

Läs mer

Översynen av riktlinjerna

Översynen av riktlinjerna Riktlinjerna är ett resultat av att HaV (som nybildad myndighet) i juli 2011 fick i uppdrag från regeringen att i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen kartlägga och utreda miljöpåverkan av

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam

Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam Avgiftning av läkemedel och tensider med och utan aktivt slam Gabriella Herger Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper,

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?

VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? Göteborg 26-27 april 2017 Britta Hedlund, Karin Norström, Linda Linderholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-27 1 Ny organisation från 1

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam -En respirometrisk analys där en spädningsserie har använts för att bestämma hämningen på biologiska reningssteg i avloppsreningsverk Sammanfattning Det är vanligt

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD NITOR SEPTIVÄTSKA. DPD Klassning: Bedömd som ej märkningspliktig. Riskfraser skall ej anges..

SÄKERHETSDATABLAD NITOR SEPTIVÄTSKA. DPD Klassning: Bedömd som ej märkningspliktig. Riskfraser skall ej anges.. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från REKOMMENDERAD

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Riskbedömning av hormonstörande ämnen Riskbedömning av hormonstörande ämnen Anna Beronius, PhD Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet anna.beronius@itm.su.se Illustration by Estella Larsson Beronius Hormonstörande

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland 2003-2012 Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk Landfill leachate is different from effluents discharged from STPs In methanogenic stage Very

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-07

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-07 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-07 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1 Vad händer med läkemedel i reningsverket? 11/25/2011 1 Cl H N COOH COOH O COOH H COOH Cl Diclofenac Ibuprofen Ketoprofen Naproxen www.voltaren.se www.ipren.se www.zongel.se www.eox.se NSAIDs - Non steroid

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv

Läs mer

SäkerhetsDataBlad Utskriftsdatum:3 oktober 2013 ORAPI SAN

SäkerhetsDataBlad Utskriftsdatum:3 oktober 2013 ORAPI SAN Sida 1 av 6 AVSNITT 1. NAMNET PÅ BLANDNINGEN OCH FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: 1.2 Relevanta identifierade användningar av blandningen och användningar som det avråds från Rengöringsmedel.

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt (EG) nr 1907/2006 Loctite Hybrid Sidan 1 / 7 SDB-nr : 417674 V003.0 Reviderat den: 29.03.2012 Utskriftsdatum: 23.08.2012 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Basacote Plus 6MK 11 +9 +19 (+2 +8)

Basacote Plus 6MK 11 +9 +19 (+2 +8) 1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET Produktinformation Varumärke Användning av Ämne / Beredning Företag Gödselmedel COMPO GmbH & Co KG Gildenstraße 38 D-48157 Münster Telefon +49-0251/3277-0

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer