Samverkan kring missbruk - En samverkan mellan Landstinget

Transkript

1 Revisionsrapport Projektledare Karin Magnusson Projektmedarbetare Lena Brönnert December 2017 Samverkan kring missbruk - En samverkan mellan Landstinget i Värmland och 15 värmländska kommuner

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Avtal och överenskommelser Styrdokument kommunen utfärdat till sina verksamheter Arbetet i verksamheterna Uppföljning Har behov av vård tillgodosetts Tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll December av 12

3 Sammanfattning har på uppdrag av kommunens revisorer granskat att kommunstyrelsen säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Vid granskningen har framkommit att kommunen medverkat till att upprätta en övergripande Länsöverenskommelse genom beslut mellan Värmlands läns vårdförbund och landstinget i Värmland. En lokal överenskommelse är godkänd av 1:e linjens chefer. Dessa ger på länsövergripande och lokal nivå stöd för ansvarsfördelning mellan huvudmännen men har också medfört en vilja att samverka och en tillit till den andra parten. Det har inte framkommit att ansvariga nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs Kommunstyrelsen har utfärdat en styrning genom mål och nyckeltal som visar att verksamheten ska ske genom samverkan. Mått eller mätetal för samverkan saknas. Arbetet i verksamheterna bedrivs inte helt i överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument. Det finns oklarheter kring provtagning, abstinensbehandling, upprättande av SIP och den privata närsjukvårdens roll i samverkan. Vård och behandlingsinsatser erbjuds inte genom samverkan för att tillgodose den enskildes behov av långsiktig förändring av sin livssituation. De båda huvudmännens kompetens utnyttjas inte vid bedömning av vårdbehov. Bedömningsinstrument har, enligt aktgranskningen, används i få fall och SIP har inte upprättats i något fall. Detta riskerar medföra att den enskilde inte får sina behov tillgodosedda. Det har inte framkommit att avvikelser från överenskommelserna hanteras enligt rutinerna. Kommunstyrelsen styrning, uppföljning och interna kontroll bedöms inte vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen. Överenskommelser på läns- och lokal nivå innebär en tydlig styrning inom missbruks- och beroendevården men uppföljning och intern kontroll av att överenskommelserna är kända och efterlevs är otillräcklig. Vi ger följande rekommendationer Utveckla mått och mätetal för att kunna följa upp att samverkan sker enligt nämndes styrning. Säkerställ att bedömningsinstrument används vid utredning för att synliggöra psykisk ohälsa eller annan problematik. Säkerställ att SIP initieras och upprättas i de fall där samsjuklighet förekommer. December av 12

4 Hantera de oklarheter som uppstått i samverkan mellan huvudmännen enligt rutinen. Utveckla nämndens interna kontroll för att säkerställa att styrningen inom missbruksvården och specifikt gällande samverkan inom denna efterlevs. Följ upp att de gemensamma överenskommelserna på övergripande och på lokal nivå är kända och efterlevs. Detta såväl vad gäller arbetet inom den egna verksamheten som för samverkan mellan huvudmännen. December av 12

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna har sedan 2010 en länsöverenskommelse om missbruks- och beroendevården i Värmland, reviderad senaste Syftet med Länsöverenskommelsen är att utifrån ett brukarperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän ska utformas. Den gemensamma Länsöverenskommelsen ska utgöra ett underlag för lokala överenskommelser mellan huvudmännen. Erfarenhet säger att gemensamma styrdokument kan ge kommuner och landsting en bra övergripande vägledning för ansvarsfördelning, men att dessa ofta ställer krav på att verksamheterna sinsemellan närmare överenskommer om ansvarsfördelning. I annat fall kan felaktiga förväntningar uppstå mellan olika verksamheter vilket kan leda till brister i vårdkedjan. Situationen och utmaningarna för en person med missbruksproblematik är ofta komplex. Ofta ställs det krav på olika samhälleliga insatser över tid. Med hänsyn till enskilda individer samt samhällets resurser så bör insatser kring individen samordnas på ett sådant sätt att behandling får högsta möjliga effekt. Brister i tillgången till rätt kombination av insatser över tid kan äventyra vårdens effekt så väl på individ- som systemnivå. En viktig grund i samordningen av arbetet är att arbetet med upprättande av en samordnad individuell plan, SIP, fungerar ömsesidigt samt att det ses som ett gemensamt ansvar att initiera och genomföra dessa. Uppföljning är väsentligt både för att följa hur väl den enskilde individen tillgodogör sig behandling och insatser, men även för att på aggregerad nivå följa resultatet av olika insatser. Tidigare granskningar visar att verksamheterna inte minst brister i uppföljningen på aggregerad nivå samt i att ta vara på erfarenheter för utveckling av verksamheten. Fokus i granskningen ligger på brukarcentrerad samverkan. Samverkan diskuteras utifrån tre olika områden: samstruktur, samsyn och samarbete. Inom de två förstnämnda områdena skapar man förutsättningar för samarbetet där fokus är på en eller flera brukare. Vi ser ofta att samverkan fungerar bra, men då ofta utifrån ett personellt perspektiv, dvs att personer i organisationerna hittat varandra och samverkar utifrån en gemensam värdegrund. En sådan personberoende samverkan är dock bräcklig och det måste finnas styrsystem och strukturer som är personoberoende Syfte och revisionsfråga Det övergripandet syftet med granskningen är att besvara om säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. December av 12

6 Den övergripande revisionsfrågan har brutits ned i följande revisionsfrågor: 1. Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? 2. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfärdat till sina respektive verksamheter? 3. Vilka instanser har beslutat om styrdokumenten? 4. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? 5. Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? 6. Bedöms patienternas behov av vård, omsorg och stöd ha tillgodosetts utifrån den journalgranskning som genomförs i granskningen? 7. Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter? Om granskningen visar att det finns brister, ska förslag ges på vilka förbättringsåtgärder som behöver vidtas Revisionskriterier Revisionskriterier i denna granskning är Kommunallagen Socialtjänstlagen Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 1 Övergripande och lokala riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige som är relevanta för den kommunala missbruksvården och för samverkan mellan kommun och landsting. Kommuner och landsting har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt Förvaltningslagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt andra lagar som styr huvudmännens verksamhet. Sedan 1 juli 2013 förstärktes lagstiftningen med ett nytt tillägg i Socialtjänstlagen (5 kap. 9 a SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (8 b HSL). Detta innebär att landstinget och kommunen skall ha gemensamma överenskommelser ifråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel. Överenskommelser skall finnas som tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Sedan 2007 finns Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Riktlinjerna innehåller centrala rekommendationer vilka Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens insatser vid avgiftning skedde en revidering av riktlinjerna vilket bland annat innebar förtydliganden i val av behandling. 1 Socialstyrelsen (2015) : Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. December av 12

7 1.4. Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla den vård för missbruk som riktas till vuxna, dvs till enskilda från 18 år och uppåt vilket i organiseras inom kommunstyrelsen. De verksamheter som bedrivs inom respektive kommun och de kommuninterna gränssnitten ingår inte i granskningen, liksom det stöd som erbjuds inom kommunal verksamhet i form av s.k. stödinsatser (serviceinsatser) Metod Fakta- och informationsinsamling har skett genom dokumentgranskning, enkät, aktgranskning och intervjuer. Inom har intervjuer genomförts med avdelningschef, IFO enhetschef, Vuxenenheten två handläggande socialsekreterare inom missbruksvården som båda varit anställda i minst tre år inom enheten. De aktuella dokumenten har bestått i länsövergripande samverkansdokument och den lokala överenskommelsen gällande samverkan. En granskning har genomförts av totalt tio akter inom den kommunala missbruksvården i syfte att spegla den bild som getts från journalgranskningen inom landstinget. Den har genomförts med stöd av ett standardiserat granskningsprogram med fokus på faktorer som rör samverkan mellan den kommunala missbruksvården och landstingets beroendevård. Den enkät som ingått i granskningen har till sin frågeformulering varit likalydande med den som genomfördes 2013, detta för att i viss mån kunna göra jämförelser mellan svaren. Enkäten har gått ut till chefer och handläggare inom kommunerna samt chefer och vårdcentralchefer inom landstingets primärvård. Enkäten presenteras i huvudrapporten och inte i respektive kommunrapport. En workshop har genomförts för att diskutera iakttagelser från granskningen. Inbjudan ut till samtliga som deltagit vid intervjuerna. Syftet med har varit att ge tillfälle till att förankra revisionsresultaten samt utgöra möjlighet till kompletterande faktagranskning. Det deltog 36 personer på workshopen. December av 12

8 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Avtal och överenskommelser Enligt Länsöverenskommelsen om missbruks- och beroendevården i Värmland 2 ska Landstinget och kommunerna i länet i samverkan erbjuda vård och behandlingsinsatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Överenskommelsen är träffad mellan landstinget och vårdförbundet, där är en part. Samverkan ska ske både på länsövergripande nivå och på lokal nivå. Syftet med samverkan är att klargöra omfattning av och innehåll i den verksamhet som parterna bedriver, ansvar och uppgifter samt att enskilda inte ska hamna mellan olika ansvarsområden. Länsöverenskommelsen gäller för personer från 18 års ålder. Överenskommelsen utgår från de Nationella riktlinjerna som bland annat säger att de insatser som erbjuds ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Länsöverenskommelse ska bidra till att det på länsnivå finns en partsgemensam organisation för styrning och ledning, samordning av resurser, politisk medvetenhet, tydlig rollfördelning och till att lokala överenskommelser upprättas. De senare ska förtydliga samverkan och roller mellan framförallt socialtjänst och hälso- och sjukvård. Den lokala styrgruppen 3 har ett tydligt uppdrag och ansvar i förhållande till styrdokumentet. I överenskommelsen regleras vårdcentralernas och psykiatrins roll och ansvar för målgruppen. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. För personer som har behov av insatser från flera aktörer ska det finns former och rutiner för ett samlat ansvarstagande. En skriftlig samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas. Kommunens socialtjänst ska aktivt se till att personer med missbruk får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Rådgivning, utredning/bedömning samt biståndsbedömda insatser i form av psykosocialt stöd och psykosociala behandlingsinsatser ska erbjudas. En förutsättning för samarbete och kommunikation mellan huvudmännen på ett professionellt sätt är enligt överenskommelsen, att samma terminologi, definitioner och bedömningsinstrument används. Att använda evidensbaserade bedömningsinstrument ses som en förutsättning för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa utfall av insatserna. I lokala överenskommelser visas vilka dessa är. En lokal överenskommelse har slutits mellan socialtjänst, vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri, länsgemensam psykiatri och gemensamma verksamheter i kommunerna Arvika, 2 Landstinget Värmland, Värmlands läns vårdförbund: Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende i Värmland. Samt länsöverenskommelse vid dopningsmissbruk. Giltig Reviderad , Lokal ledningsgrupp eller styrgrupp består lokalt av vårdcentralchefer, ifo-chefer (i Arvika är detta avdelningschefen för IFO) samt psykiatrichefer December av 12

9 Årjäng och Eda 4. Här konstateras att vård och behandling för personer med missbruksoch beroendeproblem är ett gemensamt ansvar och att former och rutiner för ett samlat ansvarstagande ska finnas för de personer som behöver insatser från flera aktörer. I varje samverkansärende ska en SIP upprättas som visar ansvar för olika insatser. Här beskrivs ansvar som finns hos vårdcentraler, hos psykiatri och hos socialtjänsten. Vi behandling av personer med samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta, vid behov, ske samtidigt och integrerat i samverkan mellan psykiatri, beroendevård och socialtjänst. Här nämns även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk ställer krav på integrerade insatser. Överenskommelsen visar i övrigt kontaktuppgifter och verksamheternas ansvar och metodik för olika former av insatser, bedömningar, vård och behandling. Hänvisningar görs till Länsöverenskommelsen som utvecklar detta, exempelvis vägledning för användning av bedömningsinstrument och medicinska tester eller typ av behandling och stöd vid olika former av missbruk. En blankett finns för upprättande av SIP. Den ska visa vem som är samordningsansvarig, behov av samordnade insatser och förutsättningar, mål för samordnade insatser, beslutade insatser från huvudmännen och annan aktör samt klientens egen insats, när och var uppföljning ska ske samt utvärdering. Alla parter ska skriva på planen. Vid intervjuerna framkommer att det inom landstinget finns en skriftlig styrning som säger att utredning och behandling ska föregås av minst tre månaders drogfrihet. Denna motsäger med andra ord vad som sägs i Länsöverenskommelsen. Denna hindrar även att SIP kan upprättas. Bedömning har medverkat till upprättandet av en lokal överenskommelse i enlighet med den övergripande Länsöverenskommelsen beslutad av Värmlands läns vårdförbund och landstinget. Den lokala överenskommelsen är godkänd av 1:e linjens chefer. I övrigt har inte framkommit att det finns ytterligare avtal eller överenskommelser som slutits mellan kommunen och landstinget Styrdokument kommunen utfärdat till sina verksamheter Kommunfullmäktiges styrning utgår från vision, verksamhetsidé, strategiska mål och strategier. Kommunstyrelsens verksamhetsplan visar hur målen ska nås inom verksamhetsansvaret. Här framgår att ärendemängden inom individ- och familjeomsorgen (IFO) ökat och visar en större komplexitet. IFO ska enligt verksamhetsplanen genom samverkan tillgodose behov av behandling mot missbruk. Här framgår att nettokostnader för placering av vuxna på institution ska minska 2 % per år. Styrande nyckeltal visar antalet vårddygn i tvångsvård och bruttokostnader per vårddygn, där de senare ska uppgå till högst 200 (uppgick 2016 till 382), antal vårddygn och bruttokostnader per vårddygn för frivillig vård. 4 Lokal ledningsgrupp 1:e linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri: Lokal överenskommelse Arvika, Årjäng och Eda kommun: Vård och stöd vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel för personer 18 år och äldre. Giltighetstid Reviderad December av 12

10 Bedömning Kommunstyrelsen har utfärdat en styrning genom mål och nyckeltal. Det är tillfredsställande att styrningen utgår från att arbetet ska ske i samverkan. I den interna styrningen finns inga mått eller mätetal för att följa upp att och hur samverkan sker, vilket bör utvecklas Arbetet i verksamheterna Vid intervjuerna framkommer att Länsöverenskommelsen och den lokala överenskommelsen är levande och ger ett stöd inom kommunens missbruksvård. Samverkan har förbättrats, enligt intervjuerna, positionerna är inte längre så låsta, det finns en tillit och en god vilja till samverkan. Det beskrivs att landstingets enheter följer överenskommelserna till punkt och pricka vilket medför att de ibland kan bli ett hinder då en mera pragmatisk hållning krävs för att på bästa sätt möta klientens behov. På lokal nivå finns en struktur för samverkan på individnivå genom de samverkansforum för socialtjänst och öppenvårdspsykiatri där enskilda ärenden kan diskuteras 5. Detta kan ske så ofta som var 14:e dag. Handläggarna beskriver att genom denna tydliggörs ansvaret och medför en samverkan kring enskilda. Här har bland annat diskuterats hur kommunens möjlighet till drogtester kan utnyttjas av landstinget. Intervjuerna beskriver att det finns oklarheter i ansvarsfördelningen mellan den öppna psykiatriska mottagningen på orten och vårdcentralerna, vilket innebär att överenskommelserna inte följs. Detta medför svårigheter även för socialtjänsten. Exempelvis kan vårdcentralen förespegla klienten att kommunen erbjuder vård på HVB 6, utan att situationen utretts. Socialtjänsten möter även en inställning om att enskilda klienter inte är tillräckligt stabila för att erbjudas vård inom psykiatrin. Intervjuerna bekräftar att öppenvårdspsykiatrin inte tar emot remisser från socialtjänsten innan tre månaders drogfrihet kan visas. Oklarheter finns också gällande nedtrappning av icke ordinerat läkemedel, vilket tidigare ombesörjts av vårdcentral där det varit möjligt. Enligt intervjuerna förekommer detta där landstinget själva initialt ordinerat medlet, vilket är enligt Länsöverenskommelsen. Beslut om alkoholabstinensbehandling inom Beroendecentrum ska fattas inom socialtjänsten. Enligt intervjuerna finns en uppfattning om att beslutet i stället borde fattas inom landstinget då kompetens kring behovet finns här. För nedtrappning/abstinensbehandling anlitas även privata enheter av socialtjänsten, då platserna på Beroendecentrum inte räcker till eller då fortsatt vård ska bedrivas på ett behandlingshem som även erbjuder abstinensbehandling. Ytterligare argument som förs fram är att abstinens behandling på privata enheter är flexiblare, kan ta emot klienten med kortare varsel och ibland är billigare. Vid intervjuerna beskrivs att den styrning och rutiner som finns kring SIP uppfattas som tydliga. Hinder har funnits i det praktiska arbetet och man uppfattat från ledningen att 5 Förutsätter klientens samtycke 6 Hem för vård och boende. December av 12

11 det inte helt implementerats hur och när den ska göras. Det har funnits oklarheter kring Medix, ett IT-baserat system för planeringen och det har funnits en tveksamhet till vilken blankett som ska användas. Handläggarna beskriver att landstingets personal inte hörsammat kallelser för upprättande av SIP. Där denna har upprättats har ett större brukarinflytande och delaktighet uppnåtts. Den medför en tydlighet i huvudmännens ansvar och medför att socialtjänsten kan ställa krav på annan part. Det finns fall där beslut fattats om en delad kostnad vid placering. Vid dessa tillfällen bedöms i regel att 70 % av kostnaderna är boende och omsorg och resterande vård, dvs den del som landstinget ska stå för. I dessa fall är landstinget i regel inte delaktigt vid uppföljning av vården. På orten finns även privat närsjukvård. Denna enhet deltar enligt intervjuerna inte i samverkan. Avvikelser från lokala överenskommelser ska hanteras på lokal 7 nivå vilket innebär att det ska finnas en funktion som mottagare för avvikelser oavsett huvudman. Denna funktion eller rutiner har inte nämnts vid intervjuerna. Bedömning Arbetet i verksamheterna bedrivs inte helt i överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument. Det finns oklarheter kring provtagning, abstinensbehandling, upprättande av SIP och den privata närsjukvårdens roll i samverkan. Att det inom landstinget ställs krav på tre månaders drogfrihet innan utredning/behandling vid psykisk ohälsa innebär att överenskommelsen i realiteten inte kan följas. Att det internt inom landstinget finns oklarheter gällande ansvarsfördelning försvårar arbetet även för kommunen. Det har inte framkommit att avvikelser från överenskommelserna hanteras enligt rutinerna. I de fall socialtjänsten uppfattar att landstinget agerar på ett sätt som inte stämmer med överenskommelsen kan detta tas upp i ledningsgruppen. Det framkommer inte att detta medfört förändring eller tydliggörande av hur samverkan ska ske. De gemensamma överenskommelserna på länsövergripande och lokal nivå ger stöd för ansvarsfördelning men har också medfört en vilja att samverka och en tillit till den andra parten Uppföljning Den länsövergripande styrgruppen 8 för Beroendecentrum har huvudansvaret för uppföljning av Länsöverenskommelsen. Uppföljningar ska göras vart annat år i samarbete med kommunernas socialtjänst samt berörda verksamheter inom Landstinget i Värmland. 7 Enligt Länsöverenskommelsen 8 I styrgruppen ingår politiska representanter från Värmlands läns vårdförbund och från Landstinget i Värmland, chefstjänstemän från Värmlands läns Vårdförbund, Beroendecentrum, psykiatri och vårdcentralerna i Hälsoval Värmland samt utvecklingsledare. December av 12

12 Vid intervjuerna har inte framkommit att uppföljningar gjort av att, och i så fall hur, Länsöverenskommelsen och de lokala överenskommelserna efterlevs inom verksamheten. Vi konstaterar dock att den lokala överenskommelsens reviderades i maj i år. Bedömning Det har inte framkommit att ansvariga nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs Har behov av vård tillgodosetts Vid intervjuerna framkommer en uppfattning om att merparten av de klienter som är aktuella vår vård, stöd och behandling med anledning av drogrelaterade problem även har en psykisk ohälsa. Många av de aktuella klienterna har en etablerad kontakt inom landstinget pga detta. Trots detta är ärenden där samverkan aktualiserats få. Enligt handläggarna tas initiativ till detta när klienten själv efterfrågar detta eller när handläggaren ser konkreta behov av detta. Aktgranskningen visar att det i två av de tio granskade akterna används bedömningsinstrument (i dessa fall AUDIT 9 ). Vad som framkommer tillvaratas inte tydligt i utredningen. Detta nämns inte heller vid beskrivning av hur utredningen genomförts. Bedömningsinstrumenten ska ses som en del i bedömningsunderlaget. Det ger stöd för att upptäcka och bedöma graden av alkohol- och narkotikamissbruk och för att välja åtgärder på rätt nivå liksom för att bedöma om åtgärderna har hjälpt den enskilde att minska eller bryta sitt missbruk eller beroende. I sex av de granskade akterna beskrivs en psykisk ohälsa. Det handlar om utbrändhet, depression, panikångest, suicidförsök och neuropsykiatriska diagnoser. I ett fall nämns att sluten psykiatrisk vård varit aktuell. Inte i något fall används båda huvudmännens kompetens vid bedömning av insatsbehov. I ett fall initieras kontakt med psykiatriska mottagningen för gemensam vårdplanering. I ingen av de granskade akterna har en samordnad individuell plan (SIP) upprättats. Ansvarsgränser vid bedömning och beslut om vård har inte kommenterats i någon av akterna. Bedömning Det har inte säkerställts att patientens/klientens behov av vård, omsorg och stöd tillgodoses. Vård och behandlingsinsatser erbjuds inte genom samverkan för att tillgodose den enskildes behov av långsiktig förändring av sin livssituation. Aktgranskningen visar att det i merparten finns en problematik som rör såväl missbruk/beroende som psykiskt ohälsa. De båda huvudmännens kompetens har inte utnyttjats vid bedömning av vårdbehov och bedömningsinstrument har används i endast två fall. SIP har inte upprättats i något fall, för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda. 9 Alcohol use disorders identification test December av 12

13 2.6. Tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll Intervjuerna påvisar att överenskommelser och de Nationella riktlinjerna förmedlar en grund för samsyn. Detta sägs prägla möten mellan företrädare hos huvudmännen. Om överenskommelserna följs utnyttjas de samlade insatserna effektivt ur ett helhetsperspektiv enligt ledningen. Intervju med handläggarna visar att det finns en kännedom om Länsöverenskommelsen men den lokala handlingsplanen är inte känd hos handläggarna. Politiken följer det arbete som sker inom missbruksvården. Genom den politiska styrgruppen i länet ges rapporter såväl till kommunens övergripande politiska ledning som till vård- och omsorgsutskottet, enligt intervjuerna. Den egna nämnden följer bland antal placeringar, placeringar inom Beroendecentrum samt de placeringar som görs vid sidan om detta avtal. Inom vuxenenheten görs månadsuppföljningar. Här framgår att tre socialsekreterare utreder missbruk/beroendeproblematik varav en utreder samsjuklighet (psykiska funktionshinder och missbruk/beroendeproblematik). Två beroendeterapeuter arbetar inom öppenvården som bedriver behandling. Årsbudget om totalt tkr prognosticerade redan i början av året en negativ avvikelse. Uppföljningarna visar analys av avvikelserna och åtgärder. Bedömning Kommunstyrelsen styrning, uppföljning och interna kontroll bedöms inte vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen. Överenskommelser på läns- och lokal nivå innebär en tydlig styrning inom missbruks- och beroendevården. I granskningen har inte framkommit att det finns en tillräcklig uppföljning och intern kontroll av att överenskommelserna är kända och efterlevs. Detta bör ses över och utvecklas. År-månad-dag Karin Magnusson, uppdragsledare Lena Brönnert, projektledare December av 12