Att skapa en lyckad aktieportfölj

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi - Finansiering Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 (Frivilligt: Programmet för xxx) Att skapa en lyckad aktieportfölj En komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer i den svenska marknaden Av: Sagar Kazi & Annie Wu Handledare: Maria Smolander

2 The more we learn of possibilities of our world, and the possibilities of ourselves, the richer, we learn, is our inheritance H.G Wells

3 Sammanfattning Uppsatsens titel Ämne/Kurs Författare Handledare Nyckelord Syfte Metod Slutsats Att skapa en lyckad aktieportfölj en komparativ uppsats om aktieportföljer och dess faktorer Företagsekonomi C Kandidatuppsats, inriktning finansiering Sagar Kazi & Annie Wu Maria Smolander Effektiv portfölj, aktieportfölj, CAPM, portföljteori & diversifieringsmöjligheter En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna. Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster. Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.

4 Abstract Title Subject/Course Authors Instructor Key Words Purpose Method Conclusion Creating a successful stock portfolio a comparative essay about stock portfolios and its factors Business studies - Bachelor Essay, Finance Sagar Kazi & Annie Wu Maria Smolander Effective portfolio, stock portfolio, CAPM, mean-variance portfolio theory & diversification opportunities A comparative study that describes possibilities of creating an effective portfolio, which examines if the factors, such as company s turnover, industry and foreign stocks, have any significance when it comes to creating an effective portfolio The essay is based on a quantitative study where the historical stock prices are used for different types of calculations, such as CAPM, Sharpe ratio and mean-variance portfolio theory. The used historical stock prices in the essay are taken from a time period of April 2008 to April The approach of the essay is deductive, which means conclusions have been made based on theories. No general conclusion was made based on the results of the calculations, where we could not find any differential pattern of the examined factors. However, if stocks of different factors are chosen for a portfolio, the portfolio generates a higher return with similar risk or generates a lower risk with similar return. The best results were given when foreign stocks are mixed into the portfolio.

5 Innehållsförteckning 1. Introduktionskapitel s Bakgrund s Problemformulering s Syfte s Frågeställningar s Avgränsningar s 3 2. Metodkapitel s Utgångspunkter s Litteratur s Elektroniska källor s Reliabilitet s Val av studieobjekt s Tillvägagångssätt för uträkningarna s Validitet s 8 3. Teorikapitel s CAPM Capital Asset Pricing Model s Betavärde s Standardavvikelse s Sharpekvot s Portföljteorin s Korrelationen s Teoritillämpning s Tidigare forskningar s Kritik för och emot CAPM teorin s Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter s Empirikapitel s Kort beskrivning av aktiebolagen s Resultat av uträkningarna s Analyskapitel s De enskilda aktiernas omsättningsstorlek s Branscher s Utländska investeringar s Helbildsanalys s Slutsats s Diskussionskapitel s Förslag till vidare forskningar s Källförteckning s 36 Bilagor: Bilaga 1 Uträkningarna för Beta och CAPM Bilaga 2 Uträkningarna för Sharpekvot Bilaga 3 Pearsons korrelation Bilaga 4 Uträkningarna för Portföljerna

6 Tabellförteckning Tabell 1 De valda svenska aktierna Tabell 2 De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen Tabell 3 De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen Tabell 4 De större aktiebolagen inom elektronikbranschen Tabell 5 De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen Tabell 6 De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Tabell 7 De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Tabell 8 De utländska/amerikanska aktiebolagen Tabell 9 Beta, CAPM och Sharpekvot Tabell 10 Sammansättningen av portföljerna Tabell 11 Portföljavkastning, -standardavvikelse och Sharpekvot Tabell 12 Faktorkategori: Aktiernas omsättningsstorlek Tabell 13 Faktorkategori: Branscher Tabell 14 Faktorkategori: Utländska aktier Figurförteckning Figur 1 Security Market Line Figur 2 Systematisk och ickesystematisk risk Figur 3 Effektiva portföljen Formelförteckning Formel 1 CAPM Formel 2 Betavärde Formel 3 Kovariansen Formel 4 Standardavvikelse Formel 5 Sharpekvot Formel 6 Den förväntade avkastningen för portföljen Formel 7 Portföljens risk (standardavvikelse) Formel 8 Portföljens korrelation

7 1. Introduktionskapitel Denna uppsats inleds med bakgrundbeskrivning, problemformulering, syfte, frågeställningar och avgränsningar. Dessa delar ska komplettera varandra för att beskriva vad som vill uppnås med studien. 1.1 Bakgrund Don t put all your eggs in one basket har blivit allmän vetskap när det gäller investeringar, så som värdepapperssatsningar. Detta har inte varit någon främmande uttryck för ekonomer, som länge har förstått vikten av diversifiering. Däremot var det inte förrän Nobelprisbelönade Harry Markowitz skapade matematiska och systematiska formler, för att räkna ut olika värdepappers risk och sedan kombinera det för att få ut den maximala avkastningen 1, som uttrycket fick en betydande roll inom finansieringens historia. Teorin går under namnet Mean-Variance Portfolio Theory, den så kallade portföljteorin på svenska. När det gäller valet av värdepapper för sin portfölj, så har det diskuterat vilka investeringsval som borde göras för att kunna få den optimala avkastningen, i förhållande till risken. Enligt Jeremy Siegel, en känd ekonomiprofessor som har publicerat böcker och artiklar, och Urban Bäckström, bland annat riksbankschef , är det bästa alternativ att satsa på aktier om det är långsiktighet man satsar på 2. Till synes, är aktieinvesteringar det mest riskfyllda värdepappret i jämförelse med bland annat obligationer eller fonder, men ur ett historiskt perspektiv så gäller det endast under de första åren. Aktierisken sjunker sedan genom åren och ungefär efter fem år så blir den till och med mindre riskfyllt än obligationen eller andra värdepappersval 3. Större delen av Sveriges befolkning är aktieägare, direkt eller indirekt form. Vid slutet av 2007, så var antalet aktieägare i Sverige hela 6,5 miljoner vilket var mer än 70 procent av befolkningen. 4 Detta bevisar hur viktigt aktieinvesteringar har blivit för vårt samhälle, och hur den har implementeras in i vårt sätt att spara eller investera besparingar. Två aspekter, som är nödvändiga att ha i åtanke när man ska välja aktier, är hur mycket aktiens förväntade avkastning är och hur mycket den förväntade risken är, det vill säga hur förhållande mellan avkastningen och risken är. 1 Library of economics and liberty, sökord: Harry Markowitz, länk: Markowitz, H (1952), Portfolio Selection 2 Siegal, J.J (2007) Stock for the long run the 4th edition Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s Siegal, J.J (2007) Stock for the long run the 4th edition, s Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s.35 1

8 En grundläggande regel när det gäller investeringar är att investerare borde (ska) tänka på att maximera avkastningen i förhållande till att minimera risken, men det är praktiskt taget omöjlig att få hög avkastning utan hög risk och tvärtom, detta kallas för return-risk-tradeoff 5. Enkelt uttryck, så betyder det att när avkastningen ändras så ändras risken också. Avkastningen och risken för en aktieportfölj bestäms utav två olika källor. Den ena källa är mer internt, då företaget i sig är den centrala. Det handlar om de speciella förhållanden som är kopplade till företagen som har ett tillsatt värde för verksamheten för att skapa vinster, till exempel innovativa idéer. En annan aspekt av den första källan är förhållanden, som kan skapa möjligheter eller hot, i branschen som företaget är inom. Den andra källan är den hela ekonomins förhållande som kan påverka aktiemarknaden, vilken verksamheten är aktiv i. Ett exempel är konjunktursvängningar är det goda tider så blomstrar aktiemarknaden och tvärtom. 6 Ett bra sätt att ha lika hög avkastning med mindre risk eller mer avkastning till lika risk är att diversifiera risken genom att sammansätta en aktieportfölj. 1.2 Problemformulering Som skrivet i tidigare avsnitt så ägde åtminstone 70 procent av den svenska befolkningen aktier vid slutet av Men trots finanskrisen 2008 så har siffran ökat 10 %, det vill säga att över 80 % av befolkningen idag äger direkta eller indirekta aktier, enligt Sparekonomens hemsida 7. Detta visar ett större intresse av att köpa aktier och det börjar bli en väsentlig sparande- eller investeringssätt i Sverige, men vilka kriterier ska sättas när aktieval för portfölj ska ske? Ska satsningen ske på de större aktierna, de trygga aktierna och/eller utländska aktier? Detta är vad uppsatsen kommer att handla om, vilka faktorer har betydelse när man väljer aktier för att sätta ihop en portfölj? 1.3 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att göra en komparativ studie, då det beskrivs om möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk. 5 Byström, H. (2007) Finance Markets, Instruments and Investment, s Bäckström, U (2009) Dags att köpa aktier? s Sparekonomen, , länk: 2

9 1.4 Frågeställningar Vilka faktorer har en avgörande betydelse när man skapar en portfölj? Faktorerna som kan tänkas påverka är: o Företagens omsättningsstorlek: utgör större bolag mer trygghet eller inte? o Vilken bransch aktierna tillhör: finns det en betydelse om branschen är konjunkturkänsliga eller inte? o Att ha utländska aktier: kan det minska portföljrisken? 1.5 Avgränsningar Det har valts att avgränsa uppsatsen med: Att studien är inriktad i den svenska marknaden, trots att de utländska aktierna tillhör den amerikanska marknaden. Studien i sig vänder sig till de nuvarande och framtida svenska aktieägare, då aktiesparandet eller aktieinvesteringar tillhör majoriteten av den svenska befolkningens vardag. Att uträkningarna kommer att ske i en tidspann från april 2008 fram till april 2010, då det skulle bli mer trovärdig när betauträkningen baseras på en tillräcklig lång period. Ett år ansågs för kort för att kunna hitta kurssvängningarna, det vill säga standardavvikelserna. Att behandla alla aktieägare som rationella konsumenter som strävar efter vinstmaximering, i förhållande till riskminimering. Om annat, så ansågs det vara för inriktad i investerares beteende istället för det som uppsatsen strävar efter. 3

10 2. Metodkapitel Här tas det upp beskrivningar och motiveringar till tillvägagångssätten som har använts för att uppnå syftet. De valda material, uträkningar och studieobjekt beskrivs på ett så noggrant sätt att det går att kunna utföra en sådan analys ytterligare ännu en gång. Möjligheter och begränsningar med de olika valen diskuteras här också. 2.1 Utgångspunkter Denna uppsats är en hel kvantitativ studie då vi arbetar med hårda data, vilket menar att vi arbetar med historiska siffror som inte går att ändra 8. Då vi utgår från givna teorier som referens, kommer vi att använda oss av deduktiv slutsats som innebär att man drar slutsatser utifrån teorier (generella principer). Däremot kan den kvantitativa ansatsen ifrågasättas på grund av att det inte kommer att gå in i djupet, men för att uppnå uppsatsen syfte så behövs det inte en kvalitativ insats. Uppsatsen är också komparativ, då det jämförs med flera olika variabler av en sammansättning av aktieportfölj. Den kan ses som en enkelfallsstudie, då det endast koncentreras på att sätta ihop en effektiv portfölj och dess sammanhang Litteratur Det har använts av tryckta källor, i form av kurslitteraturer och böcker, för att beskriva teorier, metoder och bakgrundfakta. Dessa har hittats främst i Södertörns högskolebibliotek och Stockholms universitetsbibliotek. De vanligaste sökorden: Risk och avkastning, portföljteori, modern portfolio theory, CAPM, financial investment, aktievärderingar 2.3 Elektroniska källor Insamlingen av de sekundära data för att skapa empirin har bestått för det mesta från elektroniska källor. Den ursprungliga sökmotorn har varit Google och Södertörns högskolebiblioteks hemsida (länk: genvägar EconLit, Affärsdata, Jstor, Nationalencyklopedin). 8 Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s

11 Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ 10 har varit viktiga källor för att få fram de historiska kurspriser, som anger aktiernas och marknadens avkastning, från 2008 till nu. Det betyder att vi har använt oss av källorna för att få ut de siffror som senare utgör grunden till uträkningarna. De vanligaste sökorden: portfolio, portföljteorin, Harry Markowitz, Stockholmsbörsen, New York-börsen, aktievärderingar, CAPM, financial investment, portföljoptimering 2.4 Reliabilitet Här kommer det diskuteras hur tillförlitliga data eller källorna är. 11 Anledningen varför det användes tryckta källor och Internet är för det uppfyller två olika funktioner i uppsatsen. De tryckta källorna förklarar teorier, metoder och den ekonomiska historien på ett mer utförligare sätt, då forskare och författare har behandlat dessa ämnen i en längre tid. De ansågs vara mer pålitligare och tillförlitligare, då det baseras på deras expertis och erfarenhet inom det studerade området. Däremot var det mer möjligt att få tag på mer uppdaterade information i Internet som kan ge studien ett nyare perspektiv. För att undvika de oseriösa källorna och falska fakta, som det är lätt att stötta på i nätet, så fokuserades det att leta fram publicerade forskningsartiklar och äldre inspirerande uppsatser. Som tidigare skrivet så blev Yahoo Finance, Google Finance och NASDAQ de använda källorna för att ta fram de historiska kurspriser som behövdes för uträkningarna. Anledningen var att de är några av de få sajter som hade de valda aktiernas kurspriser så lång bak som från april De troddes vara tillförlitliga eftersom det inte ansågs finnas någon anledning varför de skulle manipulera historiska kurspriser. För att öka uppsatsens reliabilitet så kontrollerades de tagna siffrorna mellan sajterna, det vill säga om siffror i Yahoo Finance användes i uträkningarna så kontrollerades att det var lika siffror i Google Finance eller NASDAQ. Ibland så fanns inte siffrorna i Yahoo Finance så användes till exempel NASDAQ för att få fram dem, på så sätt kompletterade sajterna varandra. 10 Uträkningsunderlag, länkar: Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s

12 2.5 Val av studieobjekt Valet av marknad föll på den svenska Stockholmsbörsen, då studien vänder sig till svenska nuvarande och framtida investerare. Kraven för vilka aktier som behövdes var att de skulle representera de karaktäristiska dragen för att svara våra frågor, det vill säga att kraven och uppdelningen blev: 9 större bolag och 9 mindre bolag, uppdelningen beror på hur stor omsättning dessa verksamheter producerade år Total: 18 aktier. Inom dessa 18 aktierna så ska det finnas 6 företagsaktier inom respektive bransch finans- och investeringsbranschen, elektronikbranschen och läkemedelsbranschen. Anledningen för de valda branscherna var på grund av ett antagande om att vissa branscher är mer konjunkturkänsliga. Antagande lydde att finans- och investeringsbranschen inte är konjunkturkänslig, även om det har krisat under de senaste åren. Elektronikbranschen, som är en trendföljande bransch, är konjunkturkänslig medan läkemedelsbranschen inte är det. 3 utländska företagsaktier, det låga antalet utländska aktier beror på studiens mål, vilket är att se hur en aktieportföljs avkastning och risk förändras genom att ha med utländska aktier. Att ha mer utländska aktier ansågs vara överflödig. Totalt: 3 aktier Totala antalet aktier: 21 stycken Alla aktier måste ha varit aktiva under den valda tidspannen, det vill säga att de inte har fått genomgå konkurs eller att de var ett nystartat aktiebolag. Det ska vara möjligt att hitta aktiernas historiska kurspriser som sträcker sig från april 2008 till april Stockholmsbörs Finansbranschen Elektronikbranschen Läkemedelsbranschen Större bolag Swedbank B Nordea Bank Investor B Ericsson B Nokia Oyj Axis AstraZenica Meda A Getinge B Mindre bolag Kinnevik B Fabege Avanza Bank Holdning Orc Software Know IT Novotek B Diamyd Medical B Orexo Pfizer Tabell 1: De valda svenska aktierna 6

13 Valet för den utländska marknaden föll på New Yorkbörsen, och de utländska aktierna blev de kända varumärken Bank of America Corporation, Apple Inc och Nike Inc. Anledningen för de valda aktiebolagen är då det ansågs att man, som en utländsk investerare, väljer ofta igenkända varumärken. Alla de valda aktierna, både svenska och amerikanska, har hämtats från olika listor och index i börsernas hemsidor Tillvägagångssätt för uträkningarna Det första vi gjorde var att samla in data för alla aktierna, och de data som var i fokus var deras kurspriser. Genom deras kurspriser så studerades aktiernas kursutveckling d.v.s. ökning eller minskning per månad, och utifrån detta som grund räknades det fram ett historiskt betavärde som sedan användes för att få fram den förväntade avkastningen genom CAPM. Beta är ett utav de viktigaste nyckeltalen för denna uppsats som man behöver beräkna för att kunna räkna ut avkastningskravet. Marknadens betavärde, som var 1, utgick från den svenska börsen som sedan korrelerar med de svenska aktierna, likaså med den amerikanska börsen och dess aktier. Den riskfria räntan fick vi från den 10-årliga statsobligationsräntan och Treasury bills 13 och den svenska marknadens riskpremies siffra blev funnen i en artikel från 14 och den amerikanska riskpremien i ett utförligt akademiskt arbete 15. Efter att ha tagit reda på den enskilda aktiens förväntade avkastning, valdes det att räkna ut förhållandet mellan aktieavkastningen och risken genom Sharpekvoten. Därefter, med CAPM och Sharpekvoten, skapades olika portföljer för att kunna svara på våra frågeställningar. Totalt skapades 8 portföljer som senare skulle jämföras med varandra i analysen. När dessa portföljer hade bildats så var det dags för att räkna ut portföljernas förväntade avkastning och standardvarians (risk), för att få veta hur dessa två aspekter påverkar varandra. Beräkningen av korrelationen för alla dessa portföljer och alla möjliga parvisa kombinationer gjordes i programmet SPSS. Med alla korrelationer så summerades de aktierna i en portfölj ihop för att sedan räknas ut ett medelvärde. Återigen räknades Sharpekvoten ut, men då för att veta hur förhållande mellan portföljens avkastning och standardavvikelse (risk) har förändrat. 12 Se källförteckning 13 Dagens industri, länk: U.S. Treasury, lank: rate/yield.shtml 14 E24, lank: 15 Damodaran, A. (2010) Equity Risk Premium (ERP): Determinants, Estimation and Implications The 2010 Edition, länk: Edition 7

14 Redovisningen av uträkningarna kan finnas i de medföljda bilagorna och med hjälp av de siffror som vi har fått fram skapades det fram tabeller som kan ses i empirikapitel. 2.7 Validitet Validitet är ett mått på om man verkligen mäter det man avser att mäta och det handlar också om hur väl data representerar det som man vill uppnå. 16 Syftet är att mäta och jämföra hur den förväntade avkastningen och risken varierar för de olika aktieportföljer, vilka alla innehåller olika aktier som ska representera och svara våra frågeställningar. Då vi utgår från matematiska och statiska formel som används för att räkna ut avkastning och risk så mäter vi det vi avser att mäta i denna undersökning. Dock kan bedömning av betavärde som beräknas utifrån en historisk kursutveckling ha vissa svagheter som att betavärden kan vara påverkade av tillfälliga händelser som kan få aktiens pris röra sig med marknadsportföljen. Samt att portföljerna har skapats i tron att det är rationella konsumenter som vill vinstmaximera i förhållande till riskminimering, så har det avgränsat en del av konsumenter som har andra mål med att ha aktieportföljer. Aktieportföljerna blev i en viss del slumpmässigt skapade, vilket kan utgöra en del brister. Som skrivet innan, eftersom marknaden inte är rationell, då aktieköparna skapar portföljer hur som helst, så brister det inte att vi har satt ihop portföljerna som vi vill för att uppnå uppsatsens mål. I senare tillfälle under studien, lades det märke till att två aktier utmärkte sig genom att få värde, 9,85 % och -8,43 %, som avvek rejält från den normala som var runt 3-7 %. Trots de icke normala värden, så valdes det inte att ta dessa aktier som bortfall på grund av att portföljer behöver inte bara bestå av endast aktier som inte avviker. Det går inte att förutse vilka aktier som ger bra eller dåliga avkastningar och det är fullt möjlig att portföljer innehar aktier som ger skyhöga avkastningar eller förluster. Med en sådan tankesätt så beslutades det att alla behandlade aktier borde vara med. Vi vill däremot att läsarna ska ha det i åtanke att dessa två aktier, Orexo och Ericsson B, kan ha dragit upp eller ner portföljernas korrelation, avkastning och standardavvikelse, men det kommer att framföras i analyskapitel återigen för att påminna. 16 Johannessen, A & Tufte P-A (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 47 8

15 3. Teorikapitel Detta kapitel kommer att presentera teorier som senare ska tillämpas i analyskapitel för att analysera och tolka den insamlade empiri. De teorier som presenteras är risk- och avkastningsteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteorin. 3.1 CAPM Capital Asset Pricing Model CAPM modellen togs fram och introducerades av Sharpe 1964 som utgick från Markowitz portföljteori som en grund när han tog fram och utvecklade den så kallade CAPM modellen. Definitionen av avkastning är kvoten mellan värdetillskott och investeringsbeloppet då investeringar görs för att ge investeraren ett värdetillskott. 17 CAPM beskrivs som en prissättningsmodell som är en utav de vanligaste prissättningsmodeller och används ofta inom finansteori för att förklara sambandet mellan förväntad avkastning och risk. Den är också en jämviktsmodell som visar sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Den förväntade avkastningen beror på och påverkas av den riskfria avkastningen och risken (betan) som är ett mått hur känslig tillgångens avkastning är för förändringar i förhållandet till marknaden. 18 Beta eller risken mäter inte hela tillgångens risk utan hur tillgången ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som den finns på, det vill säga dess systematiska risk 19. Formeln som används för att beräkna CAPM är: R i = R f + (R m R f )* β Ri = Den förväntade avkastningen Rf = Den riskfria räntan Rm = Marknadens avkastningskrav, marknadsrisken (Rm-Rf) = Marknadens riskpremie β = Betavärde/risk med avseende på marknaden Formel 1: CAPM 17 Vinell L & De ridder A (1995) Aktiers avkastning och risk teori och praktik, s Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s Vinell L & De ridder A (1995) Aktiers avkastning och risk teori och praktik, s.73 9

16 Den förväntade avkastningen: Avkastningskrav används då aktier värderas och jämförs och är den procentuella avkastning som kan förväntas att få från en placering utifrån dess risk. Den riskfria räntan: Den riskfria räntan innebär den avkastning som fås utan att behöva ta någon risk alls. Det är oftast räntebärande papper som staten ger ut som t ex statsobligationer eller statsskuldsväxel då en stats kreditrisk är liten. Marknadens riskpremie: Marknadens riskpremie definieras som differensen mellan marknadsavkastningen och den riskfria räntan. Riskpremien kan ses som en form av kompensation eller ersättning för den risk investeraren utsätter sig för i samband med placeringen. Utifrån denna formel kan man se att sambandet är linjärt, att den förväntade avkastningen är en linjär funktion av tillgångens betavärde. Detta innebär att om man ökar en tillgångs avkastning måste även risken öka, avkastningen växer linjärt med beta. Detta linjära samband kan illustreras grafiskt med Security Market Line 20 : Förväntad avkastning SML RM Marknadsportföljen RF 0 1 β Figur 1: Security Market Line Utifrån grafen kan vi se att beta alltid är lika med 1 på marknaden och på samma sätt kan vi se att den riskfria räntan har alltid beta Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s

17 3.1.1 Betavärdet (Marknadsrisken) Beta är ett begrepp som visar risken för en enskild aktie, vilket betyder hur mycket den enskilda aktien ökar eller minskar i förhållandet till marknaden som helhet. Beta mäter inte all risk, utan mäter endast hur tillgången korrelerar med marknaden, det vill säga dess systematiska risk som inte går att diversifiera bort. Marknadsportföljen ovan, figur 1, har ett betavärde som är lika med 1. När betavärdet är noll så är investeringen helt riskfritt. Betavärde som är större än 1 säger att aktien eller tillgången reagerar och rör sig mer än marknaden och om den är under 1 så rör den sig mindre än marknaden. Bedömningen av betavärden kan göras genom att beräkna utifrån historisk kursutveckling. Genom regressionsanalys, går det att mäta förhållandet mellan marknadsportföljens utveckling och tillgångens prisutveckling baserat på historisk data. Först räknas standardavvikelsen ut för både marknadsportföljens avkastning och tillgångens avkastning och sedan kovariansen mellan de två. Därefter delas detta med variansen för marknadsportföljens avkastning. Betavärde kan uttryckas på följande sätt matematiskt 21 : β i = Den systematiska risken Cov(R i R m )= Kovariansen mellan tillgångens avkastning och marknadsportföljens avkastning = Variansen i marknadsportföljens avkastning Formel 2: Betavärde Kovariansen kan uttryckas och räknas ut på följande sätt också: Formel 3: Kovariansen 21 Ross, S. A; Westerfield, R. W; Jaffe, J & Jordan, B. D (2009) Modern Financial Management - 8th Edition, s

18 3.1.2 Standardavvikelse Standardavvikelse är ett spridningsmått som visar stor spridningen från medelvärdet på en serie observationer. Inom finansiell ekonomi används den som ett mått på risk genom att mäta den genomsnittliga avvikelsen från den faktiska kursutvecklingen för en tillgångs kursförändringar under en given tidsperiod baserad på dess historiska data. Små avvikelser ger en låg risk medan stora avvikelser ger en större risk. Variansen är standardavvikelsen i kvadrat. 22 R = Avkastningen = Den genomsnittliga avkastningen N = Antalet observationer Formel 4: Standardavvikelse 3.2 Sharpekvot Sharpekvot används för att mäta den riskjusterade avkastningen. Det är ett mått som säger hur stor avkastning som har framställts i förhållande till den totala risken. 23 En hög Sharpekvot visar ett bra utbyte mellan avkastning och risk, d.v.s. en bättre riskjusterad avkastning. Kvoten uttrycks med denna formel: R i = Tillgångens avkastning R f = Riskfria räntan σ i = Tillgångens standardavvikelse Formel 5: Sharpekvoten 22 Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s Sharpe, W. F (1994) The Sharpe Ratio, The Journal of Portfolio Management 12

19 3.3 Portföljteorin Den moderna portföljteorin presenterades under 1950-talet av Harry Markowitz som lade grunden till denna teori. Grundföreställningen i portföljteorin utgår från att en investerare anses vara rationell och vilja få så hög avkastning som möjlig och ha så låg risk som möjligt. Men med hög avkastning tillkommer hög risk och ju mindre risk man tar desto mindre blir den förväntade avkastningen. Med portföljteorin så kombinerar man olika tillgångars avkastning med dess risk och det uppstår en så kallad diversifieringseffekt som minskar risken konstaterar Markowitz. Diversifiering bygger på att bryta ner och reducerar så mycket risk som möjligt. En diversifierad portfölj ger en bättre riskjusterad avkastning än enskilda tillgångar eftersom dess risk inte är större än de enskilda tillgångarna var för sig. Med denna metod går det alltså att sänka portföljens risknivå samtidigt som avkastningsnivån behålls kvar. Man uppnår hög avkastning utan att behöva öka risken då portföljen kan innehålla tillgångar med hög risk utan att portföljens risk i sig blir större. 24 Man skiljer på två typer av risk, den unika risken och marknadsrisken. Det är den unika risken som går att diversifiera bort och kallas för den osystematiska risken, medan marknadsrisken, den systematiska risken, går inte att diversifiera bort och detta kan illustreras på följande sätt: Risknivå Unik risk (Icke systematisk) Marknadsrisk (Systematisk) Antal Aktier Figur 2: Systematisk och ickesystematisk risk 24 Markowitz, H (1959) Portfolio Selection, The Journal Finance 13

20 Ju lägre korrelation det är mellan portföljens tillgångar desto mindre blir risken för hela portföljen, risken går alltså att diversifiera bort genom att ha olika korrelation mellan tillgångarna. För att diversifiering ska kunna uppstå får tillgångarna inte vara helt korrelerade med varandra, det vill säga de får inte få värdet 1. Effektiva portföljer Effektiva portföljer menas att portföljerna ska ge den högsta möjliga förväntade avkastningen till den lägsta möjliga risk. För att en portfölj ska vara effektiv, så ska det inte finnas någon annan portfölj som ger högre avkastning till samma risk eller ger samma förväntade avkastning till lägre risk. 25 Alla portföljer som uppfyller det ligger på den s.k. effektiva fronten som representerar alla dessa placeringar och kombinationer som är effektiva och sammanbinder dem grafiskt. En rationell investerare kommer endast ha portföljer som ligger på den effektiva fronten eftersom denne kommer att välja den högre förväntade avkastningen då valet ligger mellan två tillgångar med samma risk och vice versa. Investerare som väljer att ha sin portfölj efter den effektiva fronten kallas för riskavert. Den övre delen av kurvan representerar de placeringar som är effektiva. Ju mindre risk man vill ta desto mer åt vänster i grafen kommer man förflytta sig. Längst ut i kurvan finns den så kallade minimum varians portföljen MVP som har lägst risk av alla portföljer. 26 Avkastning Effektiva Fronten MVP Risk Figur 3: Effektiva portföljen 25 Optimala börsen, , länk: 26 Byström, H (2007) Finance - Markets, Intruments & Investments, s

21 Portföljens förväntande avkastning och risk (standardavvikelsen) kan uttryckas matematiskt med dessa två formler: R P = X A * R A + X B * R B R P = Förväntade avkastningen för portföljen X A = Tillgångens A fördelning R A = Avkastning för tillgång A X B = Tillgångens B fördelning R B = Avkastning för tillgång B Formel 6: Den förväntade avkastningen för portföljen = Standardavvikelsen för porföljen X A = Tillgångens A fördelning = Standardavvikelsen för tillgång A X B = Tillgångens B fördelning = Standardavvikelsen för tillgång B = Korrelationen mellan A och B Formel 7: Portföljens risk (Standardavvikelse) 15

22 3.3.1 Korrelationen Korrelation anger hur starkt sambandet är mellan tillgångarna, det är alltså ett mått på hur tillgångarna samvarierar. Ju lägre korrelationen är desto större är olikheterna. Korrelationskoefficienten kan inte vara större än 1 eller mindre än -1. När den är 1 så har det ett positivt samband vilket innebär när den ena tillgången ökar så ökar även den andra. Vid negativt tal så har det motsatt effekt och reagerar tvärtom, det vill säga om den ena tillgången ökar så minskar den andra och vice versa. 27 Beräkningen av korrelationskoefficienten kan uttryckas med följande formel: Cov(R A R B )= Kovariansen mellan tillgångens A avkastning och tillgångens B avkastning σ A = Tillgångens A standardavvikelse σ B = Tillgångens B standardavvikelse Formel 8: Portföljens korrelation 3.4 Teoritillämpning Målet med alla teorier är att de funktionerar som olika steg till att komma fram till slutsatsen, då vi börjar räkna den enskilda aktiens förväntade avkastning (beta och CAPM) och standardavvikelse som sedan blir viktiga tal som behövs till resten av uträkningar. Sharpekvoten, som då behöver avkastning och standardavvikelse, räknas ut och används för att sätta ihop portföljerna. Sedan används portföljteorins olika formler för att räkna ut korrelationer, avkastningar och risker. Dessa siffror, från CAPM, Sharpekvot och portföljteorins formler, kommer till slut att användas för att svara på frågeställningarna och komma fram till slutsatser. Detta betyder att hela uppsatsen förlitar sig på dessa teorier som agerar som byggstenar och genomsyrar hela studien. Om en av teorierna senare skulle uppfattas ogiltig eller bristfällig så faller även uppsatsen. Än så länge så är teorierna som grundstenar till finansiering och trots kritik som talar emot dem så anses dem som tillräckligt trovärdig att kunna användas i arbetet. Teorierna i uppsatsen är menade för att komplettera varandra, vilket betyder att de behöver varandra för att uppnå uppsatsens mål. 27 Byström, H (2007) Finance, Markets, Intruments & Investments, s

23 3.5 Tidigare forskningar Uppsatsen ligger mycket fokus på CAPM modellen, då det är grunden till all uträkning. Det är därför vikten i detta delavsnitt läggs på tidigare forskningar inom CAPM teorin. Men det avslutas med en forskning om diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika länder Kritik för och emot CAPM teorin CAPM har genom åren utsatts för flera empiriska tester och det har framförts en hel del kritik emot modellen som bygger på antaganden så som att det inte anses vara realistiska i verkligheten och att den fungerar bara när vissa antaganden är uppfyllda. Bland annat har Richard Roll ifrågasatt och kritiserat CAPM, då han menar att det är omöjligt att empiriskt verifiera modellens slutsatser. Han kritiserar de empiriska undersökningar som testar CAPM s huvudsakliga samband. 28 Han nämner att CAPM använder sig av begreppet marknadsportföljen, då slutsatsen om effektiv marknadsportfölj existerar bara i teorin medan i verkligheten existerar bara ett mått som består av ett index av aktier på marknadsportföljen. 29 Det finns även en del kritik som har framförts av Fama & French. I en av deras tidigare artiklar från , testade de SML sambandet mellan beta och avkastning då undersökningsperioden var Enligt deras empiriska tester så drog de slutsatsen att det fanns ett samband mellan betavärde och avkastning. 30 Men vid en senare uppföljning av dessa forskningsstudier så publicerade de en ny artikel år 1992, då de undersökte perioden , och kom fram till det inte fanns något direkt samband mellan portföljer med högt betavärde och avkastningen. De hävdade att sambandet mellan betavärde och den förväntade avkastning över tiden var alltför svagt och kom fram till denna gång att betavärde inte kunde förklara avkastningen på marknaden under denna period som de undersökte. Däremot kom Fama & French i denna studie fram till att företagets storlek hade ett negativt samband med avkastning, med andra ord att ju mindre företag var desto högre var avkastningen. 31 Trots all kritik emot CAPM modellen så finns det även studier som faktiskt stödjer den och den är idag den mest förekommande prissättningsmodellen som har fått störst användningsområde när det gäller att bestämma avkastningskrav. Den används av aktörer på 28 Roll, R (1978) Ambiguity When Performance is Measured by the Securities Market Line, Journal of Finance. 29 Roll, R (1977) A Critique of the Asset Pricing Theory s Tests, Journal of Financial Economics 30 Fama, E. F & MacBeth, J. D (1973) Risk, Return, and Equilibrium: Empirical Tests, Journal of Political Economy 31 Fama, E & French, K (1992) The Cross-Section of Expected Stock Returns, Journal of Finance 17

24 marknaden och har fått stort genomslag inom modern finansieringsteori i läroböcker och litteratur Tidigare forskningar om diversifieringsmöjligheter Yang, Tapon & Sun undersökte i deras artikel International correlations across stock markets and industries: trends and patterns bland annat diversifieringsmöjligheter mellan olika branscher och olika länder under perioden genom att studera korrelationen under denna tidsperiod och hur den förändrades. Enligt resultaten så är det ju mindre korrelationen man har desto större blir diversifieringseffekten. De kom dels fram till i deras slutsatser att korrelationen mellan branscherna är mindre än korrelationen mellan länderna vilket innebär att diversifieringen var större mellan branscherna än mellan länderna Lindbeck, A (1990) Pionjärer i finansiell ekonomi, Ekonomisk Debatt nr.8 33 Yang Li, Tapon Francis & Yiguo Sun, International correlations across stock markets and industries: trends and patterns , Applied Financial Economics, Vol. 18 No.16 (2006) 18

25 4. Empirikapitel De insamlade data och uträkningsresultaten kommer att presenteras i form av beskrivningar och tabeller. 4.1 Kort beskrivning av aktiebolagen 34 Swedbank AB 35 Nordea Bank 36 Investor B 37 Kort beskrivning av aktiebolag Erbjuder banktjänster, från uttagsautomater till fond- och aktieköpande Erbjuder banktjänster, från uttagsautomater till fond- och aktieköpande Erbjuder långsiktig avkastning för deras aktieägare genom att äga och utveckla potentiella bolag Är tillgänglig i de nordiska länderna, men finns också bland annat i Shanghai, Ryssland, Tokyo Ca 675 bankkontor, som erbjuder Swedbanks produkter i Sverige Dotterbolag, joint venture, representationskontor i andra länder Blev en koncern år 2000, och finns att hitta i tre av de nordiska börserna Tillhör de 10 största finansinstitut i Europa, enligt marknadsvärde Ca 1400 bankkontor runtom de nordiska länderna, Polen, Ryssland och de baltiska länderna Investeringsbolag, med verksamhet runtom i världen, bland annat Stockholm, New York Hong Kong, Tokyo Funnits sedan år 1917, som aktiebolag Omsättning SEK (Aktien i Sthlm-börs) SEK (Aktien i Sthlm-börs) SEK Antal aktier Årets resultat SEK miljoner förlust miljoner euro, ökning med 11 % SEK ca miljoner, en ökning - förlust 2008 Tabell 2: De större aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen 34 Alla aktiernas information kommer ifrån deras hemsidor och årsredovisningar, förutom omsättningarna och antal aktier vilka kommer ifrån NASDAQ OMX Nordic s hemsida. 35 Swedbank AB, länk: 36 Nordea Bank, länk: 37 Investor B, länk: 19

26 Kinnevik B 38 Fabege 39 Avanza Bank Holding 40 Beskrivning av aktiebolag År 1936 grundades detta investmentbolag Utvecklar rörelsedrivande företag och förvaltar aktieportfölj som består av långsiktiga investeringar Äger bland annat Tele2, Millicom, Metro och investeringar i andra länder Investerar inom fastigheter, är en av Sveriges ledande fastighetsbolag År 1990, börsnoterades detta aktiebolag Fokuseras i Stockholmsområden och dess omgivning Erbjuder banktjänster, som sparande genom bland annat aktieköp och fondbyten Sveriges största nätmäklare Bildades genom många sammanslagningar och strukturomvandlingar till exempel Avanza och Aktiespar Fondkommission som tidigare bolag Omsättning SEK SEK SEK Antal aktier Årets resultat SEK miljoner, en ökning - förlust 2008 SEK 425 miljoner, en ökning - förlust 2008 SEK 288 miljoner, en ökning på 43 miljoner Tabell 3: De mindre aktiebolagen inom finans- och investeringsbranschen Ericsson B 41 Nokia Oyj 42 Axis 43 Beskrivning av aktiebolag En ledande leverantör av kommunikatörsnät och tillhörande tjänster samt multimedia lösningar Finns över 175 länder, världen över Connecting people är deras vision, där de vill att människor ska kunna kommunicera oberoende var och när genom olika kommunikationsverktyg Startades upp år 1865 och är en av världens välkända kommunikatörsleverantörer Ett IT-företag som erbjuder nätverksvideolösningar för professionella installationer Global marknadsledare gällande nätverksvideo 38 Kinnevik B, länk: 39 Fabege, länk: 50.aspx?epslanguage=SV 40 Avanza Bank Holding, länk: 41 Ericsson B, länk: 42 Nokia Bank, länk: 43 Axis, länk: 20

27 Har kunder som motsvarar ca 50 % av världens alla mobilabonnemang Har varit världsledande när det gäller mobiler och telefoni, år 1998 Egna kontor i mer än 20 länder och genom samarbeten finns de över 70 länder Omsättning SEK SEK SEK Antal aktier Årets resultat SEK miljoner, en minskning på 65 % 767 miljoner euro, en minskning på 982 miljoner euro SEK 217,8 miljoner, en minskning på 34,6 miljoner Tabell 4: De större aktiebolagen inom elektronikbranschen Orc Software 44 Know IT 45 Novotek B 46 Beskrivning av aktiebolag Globalt företag, som erbjuder nätverkslösningar, för att underlätta kommunikation och handel Trots att företaget startades år 1987, så finns de världen över Ett konsultföretag som erbjuder expertis inom informations- och kommunikationsteknik Riktar sig mot företag och organisationer Finns främst i Sverige, men också i Norge, Tallin, Seattle och Beijing Erbjuder industriella IToch automationslösningar inom produktion, det vill säga från tillverkande industrier (bilindustri) till allmän produktionsanläggning (energi och vatten) Finns tillgängliga i ett antal europeiska länder, främst Skandinavien Omsättning SEK SEK SEK Antal aktier Årets resultat SEK , en ökning på SEK SEK , en minskning på SEK SEK , en minskning på SEK Tabell 5: De mindre aktiebolagen inom elektronikbranschen 44 Orc Software, länk: 45 Know IT, länk: 46 Novotek B, länk: 21

28 AstraZenica 47 Meda A 48 Getinge B 49 Beskrivning av aktiebolag År 1999 fusionerades Astra och Zenica, där båda företag har över 70 års historia bakom sig Globalt bioläkemedelsföretag Fokuseras på forskning, utveckling, tillverkning och marknadsföring av receptbelagda läkemedel Verksamma i över 100 länder, världen över Specalty Pharmaföretag, i fokus på terapiområden så som astma/allergi och hjärt/kärl Läkemedel säljs i över 170 länder, men med egen försäljning i 50 länder Deras läkemedel i de valda terapiområdena dominerar den totala försäljningen med 80 % av världsmarknaden Världens ledande leverantör av kompletta, ergonomiska, kostnadseffektiva lösningar för effektiv rengöring, desinfektion och sterilisation inom vård- och biovetenskapliga sektorn Har funnits över 100 år Omsättning SEK SEK SEK Antal aktier Årets resultat USD miljoner, en minskning på USD miljoner SEK miljoner, en ökning på 954 miljoner SEK miljoner, en ökning på 25,5 % Tabell 6: De större aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Diamyd Medical B 50 Orexo 51 Pfizer 52 Beskrivning av aktiebolag Bioläkemedelsföretag som specialiseras sig inom diabetes - behandlingar och förebyggande av diabetes Utvecklar nya läkemedel med hjälp av innovativa teknologier Läkemedelsföretag, som erbjuder vård och behandlingar i samarbete med sjukvården Finns i mer än 150 länder 47 AstraZenica, länk: 48 Meda A, länk: 49 Getinge B, länk: 50 Diamyd Medical, länk: 51 Orexo, länk: 52 Pfizer, länkar: aspx 22

29 Grundades år 1994 Bredd och vertikal kompetens, där de arbetar från forskning till produktion till distribution Grundades år 1995 Grundades för 150 år sedan av amerikaner, men kom till Sverige runt 50-talet Världsledande läkemedelsföretag, som tillverkar ca 90 % av världens penicillin runt det andra världskriget Omsättning SEK SEK SEK Antal aktier Årets resultat SEK förlust SEK -98,1 miljoner förlust USD miljoner, en ökning på 17,3 % (koncernen) Tabell 7: De mindre aktiebolagen inom läkemedelsbranschen Bank of America Apple Inc 54 Corporation 53 Nike Inc 55 Beskrivning av aktiebolag Erbjuder från individer till globala organisationer olika banktjänster från investeringar till försäkringar Grundades för över 200 år sedan En bank som har bidragit att forma den kapitalistiska amerikanska historien Ett amerikansk datoroch hemelektronik företag, som erbjuder hård- och mjukvaror Grundades år 1976 Ett av de kändaste varumärken i världen, tack vare bland annat Imac och på senare tid Iphone och Ipad Grundades år 1972 Finns över hela världen, på sex kontinenter Erbjuder sportsartiklar från skor till klockor Ett mycket välkänt varumärke världen över Omsättning USD million USD million USD Antal aktier Bank of America Corporation, länk: 54 Apple Inc, länk: 55 Nike Inc, länk: 23

30 Årets resultat USD miljoner, en ökning på miljoner USD miljoner, en ökning på miljoner USD , en minskning på Tabell 8: De utländska/amerikanska aktiebolagen 4.2 Resultaten av uträkningarna Här redovisas de siffror som har kommit fram under uträkningarna. DE ENSKILDA AKTIERNA Aktiebolagen Betavärde Standardavvikelse Orexo (M, L) 1,4671 0,1252 Meda A (S, L) 0,9 0,1285 Investor B (S, F) 0,6622 0,695 Swedbank AB (S, F) 0,6988 0,2217 Apple Inc (U) 0,4707 0,3171 Axis (S, E) 0,561 0,1681 Know IT (M, E) 0,4159 0,1975 Kinnevik B (M, F) 0,4024 0,1 Nordea Bank (S, F) 0,3805 0,1349 Nike Inc (U) 0,2074 0,0854 Avanza Bank 0,3366 0,1046 Holding (M, F) Fabege (M, F) 0,3183 0,1562 Bank of America 0,1545 0,2751 Corporate (U) Novotek B (M, E) 0,2024 0,88 Pfizer (M, L) 0,1768 0,0614 Diamyd Medical B 0,3166 0,2079 (M, L) AstraZenica (S, L) 0,1122 0,588 Orc Software (M, E) 0,0207 0,1131 Förväntade avkastningskrav 9,85 7,24 6,51 6,31 5,99 5,68 5,01 4,95 4,85 4,79 4,65 4,56 4,54 4,03 3,91 3,73 3,62 3,00 2,77 Sharpekvot 0,54 0,32 0,44 0,14 0,18 0,15 0,10 0,19 0,13 0,11 0,15 0,09 0,52 0,11 0,13 0,03 0,09 0,009 0,03 24

31 Nokia Oyj (S, E) Getinge B (S, L) 0,0707 0,2341 0,1078 0,1069 2,02 8,43 0,10 0,15 Ericsson B (S, E) 2,5058 0,787 Tabell 9: Beta, CAPM och Sharpekvot (S = större bolag, M = mindre bolag, F = finans- och investeringsbranschen, E = elektronikbranschen, L = läkemedelsbranschen, U = utländska aktier) Alla aktier gav en positiv avkastning förutom Ericsson B-aktien. Fyra av aktiernas avkastningar, de längst ner i tabellen, var under den riskfria avkastningen. Orexo-aktien gav den högsta förväntade avkastningen med sina 9,85 % och den hade också den bästa förhållande mellan avkastning och risk. Däremot var det ingen bransch eller storlek som var specifik utmärkande, när det gäller den enskilda aktiens förväntade avkastning. De aktierna inom elektronikbranschen hamnade en snäpp lägre än finans/investerings- och läkemedelsaktierna. PORTFÖLJERNA Portföljerna sattes ihop beroende på vilka som hade bäst Sharpekvot. Den blandade stora och små bolagsaktieportföljen sågs till att det innehåller tre stora och tre små bolagsaktier, medan den blandade branschaktier innehåller två aktier från respektive bransch. Större bolagsaktier Mindre bolagsaktier Blandade stora och små bolagsaktier Finans- och investeringsaktier Swedbank AB Kinnevik B Investor B Swedbank AB Nordea Bank Investor B Axis AstraZenica Meda A Avanza Bank Holding Know IT Novotek B Orexo Pfizer Kinnevik B Avanza Bank Holding Axis Meda A Orexo Nordea Bank Investor B Kinnevik B Fabege Avanza Bank Holding 25