REMISSVERSION. Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Transkript

1 REMISSVERSION Energi- och klimatstrategi för Dalarna

2 Remissversion Energi- och klimatstrategi för Dalarna Länsstyrelsen Dalarna Falun Tel: Finns att ladda ned på Omslagsfoto: Länsstyrelsen Dalarna Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, okt 2011

3 Förord Världens utsläpp av växthusgaser, främst från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas, riskerar att ge så stora klimatförändringar och följdeffekter så att hela världssamfundet sätts på hårda prövningar. Världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka. Det behövs ett trendbrott! Kraftfulla styrmedel på internationell och nationell nivå är nödvändiga. Samtidigt finns det mycket vi kan göra på regional och lokal nivå. Vår uppgift i Dalarna är att med utgångspunkt från våra förutsättningar genomföra åtgärder som bidrar till att klara Sveriges utsläppsmål och till energiomställningen. Dalarnas energi- och klimatstrategi är gjord på uppdrag av regeringen för att utveckla vårt regionala arbete. Indirekt och det är ännu viktigare är den gjord på uppdrag av våra barn och barnbarn. För att de ska ha ett bra och hållbart framtida Dalarna att leva i. Åtgärderna för vår energiomställning innebär stora utmaningar och möjligheter. Mindre än hälften av vår energianvändning baseras på förnybar energi. Strategin visar att energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi gör det möjligt att klara Dalarnas del i Sveriges energiomställning. Vi kommer till och med att få ett överskott av förnybar energi! Energiomställningen stimulerar teknikutvecklingen. Dalarnas näringsliv har både ett ansvar för att genomföra energieffektivisering i den egna verksamheten och en unik möjlighet att utveckla nya tjänster och produkter som kan ge flera tusen nya jobb. I Dalarna är vi redan i gång med regionalt och lokalt arbete bland annat i den breda regionala samverkan som byggts upp inom Energiintelligent Dalarna och kommunernas arbete med sina åtgärdsplaner och kommuntäckande klimat- och energistrategier. Nu tar vi nästa steg. Genom denna strategi får vi en gemensam framtidsbild, så att vi alla jobbar åt samma håll med energiomställningen. Strategin är också en del i arbetet med att nå Dalarnas miljömål och målen i länets regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin. Strategin bygger på de scenarier och analyser som presenterades i samrådsversionen av strategin från år 2008 och som kommunicerats brett i länet under flera år. Denna remissversion har kompletterats, bland annat med energiomställningens tillväxtmöjligheter och sysselsättningseffekter samt konsumtions- och produktionsperspektiven som visar att vår ökade import av råvaror och varor ger en allt större global miljöpåverkan. Vi behöver nu vässa våra verktyg i åtgärdsarbetet - som information, utbildning, planering, miljötillsyn, stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt samt uppföljning/styrning. Länsstyrelsen och Region Dalarna kommer aktivt att arbeta för strategins genomförande. Maria Norrfalk Landshövding Leif Nilson Ordförande Region Dalarna 1

4 2

5 Innehåll Förord 1 Innehåll 3 Bakgrund och förutsättningar 5 Energibehov och hållbar utveckling 5 Internationell och svensk klimat- och energipolitik 6 Energiomställning och minskad klimatpåverkan i Dalarna 8 Dalarnas energibalans Energianvändning i Dalarna år 2020 och år Energiutvinning i Dalarna år 2020 och år Klimatpåverkan från Dalarna 13 Grön utveckling 15 Det strategiska arbetet 17 Vision och mål 17 Genomförande och uppföljning 18 Sammanställning åtgärdsområden 21 Valet av åtgärdsområden 21 Energianvändning 21 Processindustrier som ingår i systemet med handelsrätter 21 Industri utanför systemet med handelsrätter 22 Bostäder och service byggnader (värme/ventilation/kyla) 22 Bostäder och service - verksamhetsel 23 Persontransporter 24 Godstransporter och arbetsmaskiner 25 Energidistribution 26 Elnät 26 Fjärr- och närvärme samt fjärrkyla 26 Energiutvinning 27 Vattenkraft 27 Bioenergi 27 Vindkraft 28 Solenergi 28 Övrig energiutvinning 29 Klimatpåverkan 29 Hållbar privat konsumtion 30 Hållbar konsumtion i näringsliv och offentlig sektor 31 Hållbar produktion i näringsliv och offentlig sektor samt miljödriven tillväxt 31 Klimatpåverkan från icke energirelaterade industriprocesser 32 Klimatpåverkan från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning 33 3

6 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA 4

7 Bakgrund och förutsättningar Energibehov och hållbar utveckling Möjligheten att utvinna stora mängder fossila bränslen har varit drivande för utvecklingen av vårt moderna samhälle. Idag är vi helt beroende av dessa bränslen för ljus, värme, transporter med mera. När de fossila bränslena används stannar koldioxid kvar i atmosfären och gör att utstrålningen av värme från jorden till rymden minskar och temperaturen på jorden stiger. Denna växthuseffekt leder till ökad temperatur med förändrat klimat som följd. Klimatförändringen är ett av flera skäl till att det sedan 1980-talet pågår ett internationellt arbete för att få en hållbar utveckling. Det var FN som lade grunden detta genom den så kallade Brundtlandkommissionen De definierade hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. FN:s klimatkonvention antogs 1992 och har sedan dess varit grunden för det internationella klimatarbetet. I Sverige är regionala energi- och klimatstrategier, som den här, en del i arbetet för hållbar utveckling. Arbetet syftar till att vår konsumtion och produktion av energi, men även andra resurser, ska vara resurseffektiv och långsiktigt hållbar. Det handlar om att vara smart, eller som vi säger i Dalarna energiintelligent. Det handlar också om att utforma samhället, produktionsprocesser och vår konsumtion så att de ger stor nytta och välfärd med liten påverkan på klimat och miljö. Syftet med denna strategi är att vara en plattform för det regionala och lokala arbetet i Dalarna. Strategin har utarbetats av Länsstyrelsen i bred samverkan inom Energiintelligent Dalarna. Vi har stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning. Solinstrålningen är gigantisk i förhållande till vårt energibehov. Vi har dock ännu inte lärt oss att på ett ekonomiskt försvarbart sätt ta tillvara och lagra solenergi för hela samhällets behov. Men vi lär oss efterhand. Med solceller och solfångare kan vi direkt fånga upp solinstrålningens energi. Energin i vindarna kan vi nyttja i form av vindkraft. Vattenflödena från berg till hav kan bli vattenkraft. Värmeenergi i mark och insjöar kan vi med hjälp av värmepumpar nyttja för uppvärmning. Bioenergi i form av ved, flis och pellets använder vi idag framför allt för värmeproduktion. Biomassa kan också omvandlas till en rad andra bränslen som biogas, etanol, syntetdiesel med mera och även ersätta olja som råvara för olika produkter. Det finns också en stor potential i att ta tillvara förluster vid olika processer och utnyttja den energin för fjärrvärmeproduktion. Genom att välja att bruka marken på olika sätt kan vi minska och öka markens samlade humus/kolförråd. Det senare brukar kallas kolsänka eftersom koldioxid tas upp och binds som kol i marken och i det som växer. Detta gör att bidraget till växthuseffekten minskar. Skogsbruket har genom bättre skötselmetoder byggt upp ett allt större virkesförråd. I praktiken blir det, liksom trähusbyggande, en form av tillfällig kolsänka. Foto: Länsstyrelsen Dalarna 5

8 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA Internationell och svensk klimat- och energipolitik Många av de problem som orsakas av vår energianvändning är globala inte minst klimatpåverkan med dess effekter som ökenutbredning, översvämningar och svältkatastrofer. Hållbar utveckling handlar om god miljö och den förändring som behövs för att åstadkomma en utveckling som är ekologisk, ekonomisk och social hållbar. I detta sammanhang innebär det bland annat att utvinning och användning av energi ska påverka miljön så lite som möjligt, att energipriset är rimligt så att samhället kan fortsätta utvecklas samt att energitillgång och miljöbelastning är skäligt fördelade på vår jord. Hållbar utveckling förutsätter ett samspel mellan politik och marknad. Genom utformning av ekonomiska förutsättningar, lagar och andra styrmedel påverkas fördelningen och användningen av resurser i samhället. Vi behöver identifiera både synergier och målkonflikter samt hantera avvägningar mellan olika samhällsmål. Detta förutsätter kunskap om hur mycket det verkligen kostar för samhället att använda en resurs. Varje individs och regions utsläpp bidrar till de globala miljöeffekterna. Vi är alla både en del av problemet och en del i lösningen. Vi i de rikare länderna som länge haft stora växthusgasutsläpp har ett särskilt ansvar att gå före i åtgärdsarbetet, eftersom vi idag har de högsta utsläppen per person, orsakar utsläpp i andra länder genom vår konsumtion och har orsakat huvuddelen av klimateffekten genom tidigare utsläpp av växthusgaser. FN:s klimatkonvention har som långsiktigt mål att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig inverkan på klimatet. Inom bland annat EU har det tolkats som att den globala genomsnittstemperaturen inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med förindustriell nivå 1. Detta kräver kraftiga minskningar av utsläppen av växthusgaser. Alla industriländer har vid FN:s klimatkonferens i Cancun 2010 åtagit sig att ta fram långsiktiga strategier/handlingsplaner för att få låga utsläpp av växthusgaser. EU presenterade i mars 2011 en Färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050, som är en analys av hur utsläppen successivt kan minskas och fördelas mellan olika sektorer för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt stimulera tillväxten. Målet är att minska unionens utsläpp av växthusgaser med % till Ett steg på vägen är att medlemsländerna i EU har beslutat att vi gemensamt till år 2020 ska effektivisera energianvändningen med 20 % 2, minska utsläppen av växthusgaser med 20 % 3 och öka andelen förnybar energi till 20 %. EU arbetar fortlöpande med att utveckla strategier och handlingsplaner för att nå dessa mål. Detta sker genom EU-direktiv som innebär att medlemsländerna måste genomföra vissa reformer och arbeta aktivt med att beräkna vilka förändringar det är möjligt att uppnå på nationell nivå. I alla medlemsländer pågår nu ett arbete med att ta fram underlag för det fortsatta arbetet med Färdplan I Sverige leder Naturvårdsverket det arbetet. 1 Det är dock ett politiskt grundat beslut där det gjorts en avvägning om att vi kan hantera de klimateffekter som uppstår då. 2 Reduktion relativt ett referensscenario för Reduktion relativt utsläppen

9 Grunden för det arbete som bedrivs i Sverige är de nationella miljömål som riksdagen antog i bred enighet Dessa mål är ett riktmärke för det svenska miljöarbetet och ger en grund för ett systematiskt arbete. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser 4. Ett av de 16 miljömålen är Begränsad klimatpåverkan, men energiomställningen berör många fler av miljömålen. Exempelvis miljömålet God bebyggd miljö går ut på att samhället och byggnader utformas så att man hushåller med resurser. Sveriges nuvarande energi- och klimatmål lades fast i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 5 som riksdagen beslutade om i juni Målen är att till år 2020 öka andelen förnybar energi till 50 %, effektivisera energianvändningen med 20 % 6 och minska utsläppen av växthusgaser i den icke handlande sektorn med totalt 40 % 7, 8, 9 (till viss del genom åtgärder i andra länder). Dessutom har vi särskilda mål inom olika sektorer, till exempel ska andelen förnybar energi inom transportsektorn öka med 10 % till år Sveriges energi- och klimatmål till år % effektivare energianvändning 50 % förnybar energi 40 % lägre utsläpp av växthusgaser i icke handlande sektor 4 Prop 2009/10:155 5 Prop. 2008/09: Energieffektiviteten mäts som energianvändning per BNP och det effektiviseringsmåttet ska minska med 20% relativt Reduktion relativt utsläppen Utsläppen inom den handlande sektorn regleras genom utsläppshandelssystemet, ett system inom EU där man satt ett tak för hur mycket koldioxid som får släppas ut totalt. Företag kan köpa och sälja utsläppsrätter. 9 Målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % ingår även i miljömålssystemet som ett etappmål. 10 Sveriges och EU:s mål har till viss del skilda basår och definitioner varför de inte är direkt jämförbara. 7

10 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA Energiomställning och minskad klimatpåverkan i Dalarna Dalarna är ett stort och glest befolkat län med ett transportberoende näringsliv och energiintensiva industrier. Detta bidrar till att Dalarna har större energianvändning och utsläpp av växthusgaser per invånare än genomsnittet för Sverige. Dalarna har även tillgångar som måste värnas i form av natur- och kulturmiljö. Fördelar i länet är att vi har högteknologisk industri, god tillgång på olika råvaror och etablerad samverkan inom en rad områden. Dalarna har därför, liksom alla län, specifika förutsättningar för att genomföra vår del i Sveriges energiomställning. Vi behöver utveckla våra styrkor och arbeta för att begränsa våra svagheter för att ta till vara energiomställningens möjligheter till grön tillväxt och ökad sysselsättning. I detta avsnitt presenteras Dalarnas energibalans år 2008, det vill säga utvinning och användning av energi. Dessutom beskrivs hur energianvändningen och energiutvinningen kan förändras i Dalarna fram till Dessa kan ses som en framtidsbild för Dalarnas energiomställning till år 2020 och år Den visar att det är möjligt att halvera energianvändningen och fördubbla energiutvinningen. Effekter på utsläppen av växthusgaser och på sysselsättningen illustreras också 11. Framtidsbilden baseras på det scenario som presenterades i 2008 års samrådsversion av denna energi- och klimatstrategi. Underlaget har tagits fram, sektor för sektor, med utgångspunkt från länets förutsättningar och en bedömning av vad som är realistiskt att genomföra. Så långt det är möjligt har även andra samhällsmål vägts in för att få en sammanhållen ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Energiomställningen kan inte uppnås enbart genom regionala insatser utan grunden för förändring är nationella styrmedel och åtgärder. Strategin beskriver de arbetsområden där insatser krävs på regional nivå för att stödja och bidra till sådana förändringsprocesser. Det är inget självändamål att energianvändningen och energiutvinningen ska vara lika stora på regional nivå. Varje region måste utifrån sina förutsättningar bidra till Sveriges gemensamma energibalans. Dalarna kan till exempel bidra med ett överskott av förnybar energi till andra regioner genom att den energimängd som utvinns i länet är större än behovet. Ökad utvinning av förnybar energi och arbetet med energieffektivisering ger också en möjlighet till många nya jobb. Dalarnas energiomställning till år 2020 och år 2050 har år 2005 som basår, vilket innebär att vi redan har passerat en tredjedel av tiden till år 2020 då många av målen ska vara helt eller delvis uppnådda. Den kraftiga konjunkturnedgången år 2009/10 försvårar utvärdering av om vi har fått det trendbrott som behövs för att klara den beskrivna energiomställningen till år Tre goda exempel är minskningen av nya personbilars energianvändning, utbyggnaden av vindkraft respektive avvecklingen av olja för uppvärmning av småhus. 11 I avsnittet behandlas energi och utsläpp av växthusgaser separat. Detta beror på att uppgifterna delvis baseras på olika officiella statistiska källor. Statistiken för utsläpp av växthusgaser omfattar även utsläpp som inte orsakas av förbränning av fossila bränslen, bland annat vissa industriprocesser och markanvändning. Den redovisar däremot inte utsläpp som orsakas vid produktion av den el som vi importerar till Dalarna. 8

11 Dalarnas energibalans 2008 I figur 1 presenteras en översikt över hur det såg ut 2008 när det gäller den energi som tillfördes och användes i Dalarna 12. Figuren visar också hur energin distribueras från energikälla till slutanvändare via olika så kallade energibärare (el, värme och drivmedel). Energibalans Dalarna 2008 ENERGIKÄLLA ENERGIBÄRARE SLUTANVÄNDARE Vindkraft 170 GWh Kärnkraft 1800 GWh Vattenkraft 4900 GWh Biobränsle 3800 GWh Fossilt 7000 GWh Figur 1. Dalarnas energibalans 2008; energikällor och dess användning. El redovisas i sin helhet för slutanvändaren. Elens ursprung kan utläsas ur mittspalten Energibärare. Fossila bränslena och biobränslen som inte ingår i elproduktionen redovisas separat under Slutanvändare. Figuren inkluderar inte förluster som uppstår vid produktion och distribution. Förlusterna i kärnkraftverk eller fossileldade kraftverk kan till exempel uppgå till %. Figuren visar att den energi vi använder kommer från en rad olika energikällor, både inom och utanför vårt län. Idag svarar förnybar energi främst från vattenkraft och biobränsle samt en mindre andel vindkraft för hälften av den totala energitillförseln. Den andra hälften består av fossila bränslen och kärnkraft 13, 14. Elektricitet är den viktigaste energibäraren och el köps och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Beskrivningen utgår därför ifrån att elen till Dalarna kommer från samma källor som för Norden som helhet, så kallad Nordisk el-mix. Det innebär att man år 2008 räknar med att drygt hälften kommer från vattenkraft, cirka 20% från 12 Figuren inkluderar inga förluster vilka uppkommer vid produktion och distribution. Läs gärna avsnittet om Resurseffektiv energianvändning och primärenergi i underlagsrapporten för mer information om förlusternas storlek och betydelse. 13 Det är viktigt att notera att vilka primära energikällor som redovisas i figuren och som ingår i dessa beräkningar till stor del beror på hur man väljer att miljövärdera elen. Observera även att fördelningen är på primära energikällor (utan förluster) och inte på primärenergi då olika omvandlingsförluster för olika energiskällor skulle ge en annan fördelning. 14 Statistiken utgår från KRE, kommunal och regional energistatistik som SCB tar fram på uppdrag av Energimyndigheten. Avfall ingår i energibalansen som både biobränsle (60 %) och fossilt bränsle (40 %). 9

12 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA kärnkraft, cirka 15% från fossila bränslen inkluderar torv, cirka 6% från biomassa och cirka 2% från vindkraft 15. När det gäller energianvändningen används fossila bränslen framför allt inom transportsektorn och processindustrin (exempelvis stålverken och pappersindustrin). Processindustrin behöver också mycket elektricitet. Biobränslen används mest för uppvärmning av byggnader och inom massa- och pappersindustrin. Energianvändning i Dalarna år 2020 och år 2050 Med utgångspunkt från Dalarnas förutsättningar har en möjlig färdplan för energieffektivisering till år 2020 och år 2050 tagits fram, med år 2005 som utgångspunkt. Denna omställning visas i figur 2. Grundantagandet är att alla sektorer utom processindustrin ska effektivisera sin energianvändning med 25 % till år 2020 och 50 % till år För processindustrin är antagandet en energieffektivisering på 20 % till år 2020 och 40 % till år Beräkningarna bygger på att vi konsumerar och producerar lika många varor och tjänster år 2020 och år 2050 som under Detta är en stor utmaning i sig! Erfarenheterna pekar på att den samlade konsumtionen tenderar att öka år från år 16. Figur 2. Dalarnas energiomställning; Energianvändning år 2020 och år Inom sektorn bostäder och service har det sedan många år genomförts en lång rad åtgärder för både effektivare uppvärmning och elanvändning. Dalarnas processindustrier har under senare år inom ramen för Energimyndighetens Programmet för Energieffektivisering (PFE) genomfört energieffektiviseringar och även ersatt fossila bränslen med förnybara. För transporter har energianvändningen hela tiden ökat men energieffektivare fordon och förnybara drivmedel bedöms nu ge effekt. För att genomföra den effektivisering av energianvändningen till år 2050 som illustreras i figur 2 måste ny teknik utvecklas och användas inom framförallt transportsektorn men även inom processindustrin. 15 EU driver på för att Europas elnät ska knytas ihop. Det innebär att det på sikt är mer relevant att räkna på Europeisk mix som innehåller betydligt mer fossila energikällor än Norden. 16 En viss ökning av konsumtion och produktion av varor och tjänster kan kompenseras av ännu mer energieffektivisering per producerad vara/tjänst. 10

13 Ett exempel på att det går att göra kraftig energieffektivisering är utvecklingen för nya personbilar. Under åren 1975 till 2005 minskade bränsleanvändningen för nya bilar med 24% (0,9% per år) vilket är en normal effektiviseringstakt. Från 2005 har det aktiva arbetet från EU och svenska staten gett resultat. Medvetenheten om klimatpåverkan hos bilköparna samt olika politiska styrmedel har gett en 23 procentig minskning av bränsleanvändningen mellan 2005 och 2010 (5,1% per år). Ökad medvetenhet som påverkar efterfrågan samt riktade styrmedel kan ge betydande resultat och ge förutsättningar för en energiomställning. Utvecklingen behöver fortsätta i samma takt för att nå EU:s ambition till 2020 på 95 gram koldioxid per km, se figur 3. Den ökande resurseffektiviteten och de minskade utsläpp per körd km motverkas till viss del av ökning av antalet personbilar och ökning av den totala körsträckan. Figur 3. Bränsleanvändningen för de nya personbilar som har sålts respektive år, samt en prognos för att nå EU:s ambition till

14 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA Energiutvinning i Dalarna år 2020 och år 2050 Dalarna har, liksom Sverige som helhet, bättre förutsättningar än många andra regioner och länder att kraftigt öka utvinningen av förnybar energi. I beräkningarna som presenteras i figur 4 har hänsyn tagits till avvägningar mot andra intressen som naturvård och rekreation. Beräkningarna, som togs fram i samband med den första samrådsversionen av strategin från 2008, har därefter kompletterats genom fördjupade konsekvensbeskrivningar för bioenergi, vindkraft och solenergi GWh Figur 4. Scenarier över en förändring i energiutvinning till år 2020 och år 2050 i Dalarna. Av figuren framgår att det framför allt är vindkraft och bioenergi (främst från restprodukter från skogsbruket) som förväntas öka. Solenergi ger ett påtagligt tillskott först om några årtionden i takt med att tekniken utvecklas och de ekonomiska förutsättningarna förbättras. I figur 5 redovisas den ökade produktionen av vindkraft sedan år 2000 och en prognos för framtiden. År 2011 har tillstånd getts för utbyggnad av vindkraft som tyder på att den skulle kunna öka ännu mer. Begränsningar i det regionala elnätet och anslutningsmöjligheter till det nationella nätet riskerar dock att bryta denna utveckling. Figur 5. Vindkraftens energiproduktion i Dalarna från

15 Klimatpåverkan från Dalarna Genom energieffektivisering kan energibehovet totalt sett minska och genom ökad utvinning av förnybar energi kan fossila bränslen ersättas. Vid utformning av strategin har därför stor vikt lagts vid att klarlägga åtgärdsområden som kan bidra till denna energiomställning som också minskar våra utsläpp av växthusgaser Mycket har redan hänt. I figur 6 beskrivs hur växthusgasutsläppen från oljeanvändning för uppvärmning av småhus minskat sedan 1990 i Dalarna. Motsvarande utveckling finns också för flerfamiljshus och offentliga lokaler. I praktiken har oljan nu avvecklats som bränsle för uppvärmning av byggnader. Viktiga anledningar till det är att oljepriset gått upp samt en kombination av styrmedel som skatter, bidrag och rådgivning. Det är också en följd av att det i dag finns alternativa tekniska lösningar som fjärrvärme, pellets och värmepumpar tals ton CO2-ekv./år Figur 6. Dalarnas oljeanvändningen har minskat vilket reducerat utsläppen av koldioxid. Detta är ett gott exempel som visar att det är möjligt att ställa om energianvändningen inom en hel sektor på ett par årtionden. I Dalarna återfinns resterande fossila bränslen framförallt i transport- och industrisektorerna. Men även en hel del av den el som används är producerad med fossila bränslen. I figur 7 presenteras utsläpp för Dalarna utifrån den redovisning som används i svensk officiell utsläppsstatistik. Utöver utsläpp från fossil energianvändning ingår vissa växthusgasutsläpp från jord- och skogsbruk och industrin som inte är energirelaterade. Uppgifterna i utsläppsstatistiken ger dock inte en fullständig bild av den klimatpåverkan som Dalarnas energianvändning orsakar. Det beror på att statistiken grundar sig på de utsläppskällor som finns i länet. Det innebär till exempel att utsläpp som uppstår vid elproduktion i andra län eller länder inte inkluderas i Dalarnas redovisning trots att det är här elen används. I figur 7 presenteras dels utsläppen år 2005 och framtida förändringarna till år 2020 och år Utsläppen förväntas minska, framförallt till följd av ovan beskrivna arbete med energiomställningen. 13

16 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA tals ton CO2-ekv./år Figur 7. Ett möjligt scenario för minskade utsläppen av växthusgaser i Dalarna. Observera att endast utsläppen som sker i Dalarna visas här och att exempelvis utsläpp från elproduktion utanför Dalarna inte inkluderas. I första hand är det minskad användning av fossila bränslen inom industrin och transportsektorn som bidrar till att de totala utsläppen minskar. Tekniskt borde det vara möjligt att ersätta de flesta av dessa med förnybara bränslen. Fossila bränslen bedöms år 2050 i praktiken endast att användas i några större basindustrier, och då endast i vissa delar av processen. Dessutom kan tekniken att lagra koldioxid i havsbotten utvecklas så att utsläppen kan minimeras. Bägge dessa utvecklingsalternativ är beroende av internationell teknikutveckling och ekonomiska förutsättningar. Utsläpp sker också till följd av kemiska reaktioner vid kalkbränning och vid skrotsmältning. Möjligheterna att minska dessa utsläpp är begränsade. Inom industrin används också några lösningsmedel med stark växthuseffekt, men de håller nu på att fasas ut. Jordbruk och till viss del även skogsbruk bidrar, utöver koldioxid från fossila bränslen, till utsläpp av andra växthusgaser som metan och lustgas. Metan och lustgas har en starkare klimateffekt än koldioxid och även små utsläpp ger en stor effekt. Jordbrukets utsläpp är förknippade med kvävegödsling på åkrar, brukande av mark, gödselhantering och djurens matsmältning och är därför relativt svåra att begränsa. Det pågår arbete med att göra produktionen i bägge sektorer mer resurseffektiv, det vill säga mindre utsläpp per producerad enhet. Bidraget till de totala utsläppen är dock begränsat eftersom jordbruket i Dalarna endast står för 3 % av arealen. Jord- och skogsbruket påverkar även kolförrådet i mark och växtlighet. I Sverige är skogens upptag av koldioxid viktigast. En större tillväxt än uttag ur skogen är positivt ur klimatsynpunkt. Förändringar i kolförrådet är inte med i beräkningarna i denna strategi eftersom de inte omfattas av de nationella målen Det finns uppskattningar om dess storlek med det finns oklarheter om hur utsläpp och upptag ska bokföras. Inom det som kallas LULUCF (Land use, land-use change and forestry) pågår förhandlingar om detta. 14

17 Ytterligare ett sätt som vi i Dalarna bidrar till klimatpåverkan är genom vår konsumtion. Den orsakar utsläpp av växthusgaser på andra håll i Sverige och världen genom de varor och tjänster vi importerar. Det saknas underlag för att beräkna dessa utsläpp för ett län eller kommun. Nationella analyser pekar på att upp emot hälften av de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion orsakar sker i andra länder. Vi kan bidra till att minska den totala klimatpåverkan genom att förändra vår konsumtion, producera varor och tjänster resurseffektivt, samt bidra till att utveckla produktionsprocesser som är mer resurseffektiva och som kan exporteras. Grön utveckling Analyserna av Dalarnas förutsättningar visar att länet till år 2050 nästan kan halvera energianvändningen och dubblera utvinningen av förnybar energi. Detta innebär att Dalarna får ett överskott av förnybar energi. De totala utsläppen av växthusgaser, inklusive metan och lustgas, minskar med minst 60 % Energiomställningen är strategiskt viktig för att bevara näringslivets konkurrenskraft i en framtid med högre energipriser. Energiomställningen ger möjligheter för näringslivsutveckling och tillväxt. De förändringar som beskrivs ovan innebär att arbetsmarknaden förstärks inom traditionella områden som bygg- och skogsnäring. Det kommer även att öka efterfrågan på vissa tjänster och bidra till utveckling av nya branscher. Uppskattningsvis kan detta bidra med cirka jobb fram till 2050, vilket motsvarar 4 % från dagens nivå på sysselsatta i Dalarnas län. Utvecklingen av nya branscher med möjlighet till export kan ge ytterligare arbetstillfällen. En sådan utveckling kan också bidra till en allmän kompetenshöjning i samhället vilket, utöver spetskompetens, är viktigt för att Dalarnas näringsliv ska vara konkurrenskraftigt även i framtiden. 15

18 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA 16

19 Det strategiska arbetet Vision och mål Visionen speglar Dalarnas energisystem år 2050 då vi behöver hälften så mycket energi och producerar ett överskott av förnybar energi. Visionen är ett Energiintelligent Dalarna där: Energieffektiva och miljöanpassade energi- och transportsystem är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Våra konsumtions- och produktionsmönster är globalt sett hållbara. Energieffektivisering, förnybar energi, samverkan och informationsspridning, energiplanering och styrning, teknikutveckling samt höjd energikompetens används som verktyg i omställningen av energisystemet. Dalarna är välkänt och respekterat för sitt arbete, att använda energi- och miljöomställningen för utveckling och tillväxt, vilket skapat tusentals nya jobb. Dalarna är en integrerad del av Sveriges och även andra länders energisystem, liksom att vi är en del av ett gemensamt ekonomiskt system. Nationella och internationella mål och åtgärder avgör ytterst hur snabbt och på vilket sätt vi i Dalarna kan genomföra energiomställningen och minska utsläppen av växthusgaser. Strategin visar att vi har stora möjligheter att effektivisera energianvändningen, minska utsläppen av växthusgaser och öka utvinningen av förnybar energi redan idag. Dalarnas ansvar är att utifrån länets förutsättningar genomföra vår del i svensk, europeisk och global klimat- och energipolitik. Arbetet ska utgå ifrån Dalastrategin som är länets regionala utvecklingsprogram och bidra till Dalarnas miljömål. Dalarnas energiomställning kan ge tusentals nya jobb och är därmed en stark drivkraft för tillväxt. För att ta till vara dessa möjligheter behöver vi stärka efterfrågan på nya produkter och tjänster samt stödja näringslivets utveckling och kompetensförsörjning. Offentliga aktörer som kommuner, landstinget och staten har ett uttalat ansvar att vara föregångare och efterfråga energiintelligenta varor och tjänster. Redan idag är det tekniskt och ekonomiskt möjligt att genomföra många av de åtgärder som behövs för att nå de långsiktiga målen. EU har visat att det blir påtagligt dyrare för samhället om vi väntar med att genomföra de åtgärder som behövs för att långsiktigt klara vår energiförsörjning och minimera klimatpåverkan. Foto: Länsstyrelsen Dalarna 17

20 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA Dalarnas energi- och klimatmål Dalarna medverkar till att uppnå Sveriges energi- och klimatmål och tar tillvara möjligheterna för grön utveckling. Vilket innebär bland annat följande: Dalarna ska i bred regional samverkan inom Energiintelligent Dalarna senast år utarbeta handlingsplaner och mål för prioriterade åtgärdsområden och inleda åtgärder för att klara energiomställningen enligt strategin samt, - utveckla arbetsformer så att energiomställningen och dess möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är en naturlig del i arbetet för länets utveckling. Dalarnas näringsliv och offentliga aktörer ska senast år 2015 arbeta med att - effektivisera sin energianvändning och minska sina utsläppen av växthusgaser, - köpa in varor och tjänster som är resurseffektiva och har liten global miljöpåverkan samt, - utveckla energiintelligenta produkter och tjänster som stödjer miljödriven tillväxt. Dalarnas konsumenter tänker resurssnålt vid inköp av varor och tjänster. Senast år 2018 sker ett brett regionalt arbete som ger länets innevånare - kunskap och insikt om behov och möjligheter till bra klimat- och energival samt - tillgång till information och rådgivning om energiintelligenta varor och tjänster. Genomförande och uppföljning Denna strategi ska framförallt vägleda myndigheter, kommuner, företag och organisationer i Dalarna. Den ska få aktörer att dra åt samma håll och klargöra ansvar. Den är samtidigt ett viktigt underlag för en dialog med nationella myndigheter om utformning av styrmedel och hur dessa kan tänkas påverka utvecklingen i Dalarna. Den ska också bidra till en ökad medvetenhet och ökat engagemang för dessa frågor i samhället i stort. De förändringar för användning och utvinning av energi som presenteras i strategin, visar att energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi gör det möjligt att klara Dalarnas del i Sveriges energiomställning. I och med det bidrar vi också till minskad klimatpåverkan. Men det krävs ett systematiskt arbete och ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Det krävs också kunskaps- och kompetensutveckling. För att få kraft i arbetet krävs samverkan och denna sker inom samverkansorganet Energiintelligent Dalarna. Arbetet leds av en styrgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Region Dalarna, näringslivet, Högskolan och folkbildningen. Landshövdingen är ordförande och vice ordförande är Region Dalarnas ordförande. Inom Energiintelligent Dalarna möts i olika forum representanter från ett flertal olika aktörer, från myndigheter till representanter för folkrörelserna. Vid Länsstyrelsen finns en energigrupp som stödjer, koordinerar och följer upp arbetet i länet. I det fortsatta arbetet behöver olika samverkansprocesser skapas där aktörer från olika sektorer ingår. Syftet med dessa är att arbeta med de åtgärdsområden som pekas ut i strategin. Samverkansprocesserna bidrar till att sprida kunskap, utveckla samarbeten som underlättar genomförande av olika åtgärder samt att identifiera hinder som motverkar förändring. Målsättningen är att dessa grupper av aktörer formulerar mätbara mål och konkreta åtgärder för det fortsatta arbetet med ett åtgärdsområde. De åtgärder som föreslås arbetas in i Energiintelligent Dalarnas årliga verksamhetsplan för att möjliggöra stöd till och uppföljning av det arbete som sker. 18

21 En uttalad målsättning i det fortsatta arbetet är att, i enlighet med EU:s strategi 2020, arbeta för att resurseffektiva åtgärder prioriteras. Målsättningen är att vår konsumtion och produktion baseras på en mindre mängd insatsvaror än idag samt har en mindre negativ påverkan på miljön. Detta innebär större behov av kunskap och analytiskt strategiskt arbete eftersom resurseffektivitet kräver åtgärder inom många olika områden som måste samverka för att uppnå fastställda mål. För att leva upp till målsättningen krävs att besluten baseras på välgrundade underlag. I arbetet med strategin har därför stor vikt lagts vid att kartlägga Dalarnas förutsättningar. Dessa redovisas i underlagsrapporten. I detta arbete har en uttalad målsättning varit att arbeta med detaljerad statistik för att man ska kunna följa upp det fortsatta arbetet. Att arbeta med statistiska underlag och analysverktyg som anpassas till utvärdering av det arbete som sker på regional nivå, inom olika åtgärdsområden, är en viktig del i det fortsatta strategiska arbetet. Det är även viktigt för att kunna klargöra synergieffekter och målkonflikter med andra samhällsmål, exempelvis med natur- och kulturmiljö görs en större uppföljning och avstämning för att se om strategin och inriktningen på det strategiska arbetet behöver ändras. 19

22 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA 20

23 Sammanställning åtgärdsområden Valet av åtgärdsområden I detta avsnitt beskrivs de områden och sektorer som bedömts som särskilt viktiga i arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Eftersom mycket pågår i omvärlden, inte minst inom EU, måste åtgärder på regional nivå för olika sektorer i samhället utformas utifrån aktuella förutsättningar och rådande politik. I strategin har åtgärdsområden pekats ut där det finns behov för stödjande insatser på regional nivå, som komplement till nationell politik, för att förändringar ska komma till stånd. En utgångspunkt har varit att visa på områden där Dalarna har speciella förutsättningar och där det finns behov av insatser på regional nivå. De identifierade områdena är viktiga bidrag till arbetet med Färdplan 2050 som bedrivs nationellt och inom EU. Valet av åtgärdsområden har gjorts utifrån två olika utgångspunkter. Den första utgår från energibalansen, det vill säga användning, distribution och utvinning av energi. Inom varje område har olika sektorer analyserats, och sektorerna har i vissa fall delats in i delsektorer. Den andra utgångspunkten handlar om hur Dalarna, på andra sätt än genom vår energianvändning, bidrar till klimatpåverkan. Här beskrivs hur vi som konsumenter och producenter kan arbeta med att minska Dalarnas utsläpp av växthusgaser. Denna utgångspunkt gör det lättare att förstå vår stora globala miljöpåverkan genom import av varor. I denna del beskrivs även behovet av specifika åtgärder för miljödriven tillväxt som leder till mer resurseffektiva produktionsprocesser. För varje område identifieras åtgärdsområden där det behövs nya eller förstärkta initiativ och åtgärder för att genomföra strategin 18, samt viktiga aktörer för det fortsatta arbetet. En mer utförlig beskrivning av respektive område återfinns i underlagsrapporten. Energianvändning Detta avsnitt om Dalarnas energianvändning är indelat i delområden med utgångspunkt i olika användarsektorer och vilka aktörer som kan arbeta med genomförandet av åtgärder. För industrin har en uppdelning gjorts mellan de processindustrier som ingår i systemet med handelsrätter och övriga eftersom förutsättningarna och behovet av regionala insatser skiljer sig åt. Processindustrier som ingår i systemet med handelsrätter Dalarna har några av landets största och mest energikrävande exportindustrier, bland annat stål- och pappersindustrier, som är beroende av fossila bränslen och har stor elanvändning. Åtta av dessa ingår i EU:s system med utsläppsrätter där det finns ett tak för dessa sektorers samlade utsläpp av växthusgaser inom EU. Huvudsyftet med handelssystemet är att minska utsläppen, inte att minska energianvändningen. Detta är dock industrier som har energikrävande tillverkningsprocesser vilka ger upphov 18 Endast initiativ och åtgärder på regional nivå inkluderas. Utöver det behövs initiativ och åtgärder på nationell, europeisk och internationell nivå. För att nå energiomställningen till 2050 behövs troligen ytterligare insatser även på regional nivå. Foto: Ulf Palm 21

24 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA till stora mängder spillvärme. Det finns därför även anledning att effektivisera tillverkningsprocesserna och på lång sikt, där så är möjligt, ersättas med energisnålare processer. Fossila bränslen kan i stor utsträckning ersättas med förnybar energi så som biogas. Spillvärme behöver tas till vara bättre för både intern användning och fjärrvärme. Viktiga åtgärdsområden i Dalarna är: Miljötillstånd och miljötillsyn. Alla företag ska enligt miljöbalken hushålla med råvaror och energi samt i första hand använda förnybara energikällor. Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna behöver se till att alla företag arbetar strukturerat med att minska energianvändningen och fortlöpande genomför skäliga åtgärder. Viktiga aktörer är Länsstyrelsen, kommunerna Effektivt nyttjande av spillvärme. En dialog för att långsiktigt optimera nyttjandet av spillvärme förs på regional nivå. Till att börja med sammanställs underlagsmaterial om nuvarande spillvärmetillgångar och dess användning, både internt och externt samt beräkning av framtida potentialer för spillvärme och nyttjande i tätorternas fjärrvärmesystem. Viktiga aktörer är Länsstyrelsen, processindustrierna, fjärrvärmebolagen Industri utanför systemet med handelsrätter Dalarnas övriga industrisektor består av över företag inom ett flertal olika branscher. Dessa företag står för cirka 20 % av industrisektorns totala energianvändning. Det mesta går till verksamhetsel och lokaluppvärmning. Energikostnaden är liten i förhållande till andra produktionskostnader. Möjligheterna till energieffektivisering är stora och åtminstone en halvering är ett realistiskt mål. Många åtgärder är både enkla att utföra och direkt lönsamma. Företagen behöver bättre kunskap om sin energianvändning och möjligheter till åtgärder samt ett systematiskt arbetssätt, vilket miljölagstiftningen ställer krav på. Ett möjligt tillväxtområde är gruvnäringen. Denna har i vissa fall speciella förutsättningar eftersom det är ny verksamhet där energi- och klimatfrågan bör komma in tidigt i planeringsprocessen. Viktiga åtgärdsområden i Dalarna är: Information och vägledning. Offentliga aktörer behöver utveckla riktad information, stöd och vägledning om energihushållning för små och medelstora företag. Insatserna ska riktas till industriföretag och även serviceföretag. Viktiga aktörer är Energikontoret, kommunerna, Region Dalarna, Länsstyrelsen Miljötillstånd och miljötillsyn. Alla företag ska enligt miljöbalken hushålla med råvaror och energi samt i första hand använda förnybara energikällor. Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna behöver se till att alla företag arbetar strukturerat med energihushållning och fortlöpande genomför lämpliga åtgärder. Viktiga aktörer är Länsstyrelsen, kommunerna Bostäder och service byggnader (värme/ventilation/kyla) Dalarnas byggnadsbestånd skiljer sig från det nationella på flera sätt. Miljonprogrammet mellan år 1965 och år 1975 fick inte lika stort genomslag i Dalarna som i övriga landet och andelen småhus och fritidshus är hög. Medan nybyggnationstakten i riket som helhet har ökat under 2000-talet är nyproduktionen i Dalarna fortsatt låg och är för närvarande mindre än en halv procent av det totala beståndet, då räknar man inte med fritidshusen. För nya byggnader finns krav på NäraNollEnergibyggnader

25 Byggsektorns stora utmaning är energieffektivisering av befintliga byggnader. Hushållens kostnader för bostadsuppvärmning har ökat. De senaste årtiondena har sektorn genomfört en form av energiomställning genom att olja och direktel bytts ut mot fjärvärme, pellets och värmepumpar. Men energianvändningen kan halveras med dagens teknik och god ekonomi, både i småhus och i flerfamiljshus. Om det målet ska nås till år 2050 för sektorn som helhet behöver närmare 3 % av bostadsbeståndet genomgå större energieffektiviseringar varje år. Det kommer att ge många nya byggjobb. Den offentliga sektorn bör vara föregångare i egna byggnader och stödja kunskapsspridning till framförallt småhusägare. Eftersom förändringar av energianvändningen nästan alltid medför konsekvenser i andra delar av energisystemet är det viktigt att hela tiden bära med sig ett helhetsperspektiv i åtgärdsarbetet. Viktiga åtgärdsområden i Dalarna är: Rådgivning och ökade insatser för småhus. Energirådgivningen behöver utvecklas och bli mer inriktad på konkreta åtgärder. Arbetet med att byta uppvärmningskällor har varit framgångsrikt och nu behöver byggnadernas klimatskal, det vill säga dess isolerande förmåga uppmärksammas i större utsträckning. Arbetet med att byta uppvärmningssystem i de byggnader som fortfarande värms direkt med olja eller el behöver också fullföljas. Viktiga aktörer är klimat- och energirådgivare, bygg- och installatörsbranschen, energikonsulter Renovering och energioptimering i flerbostadshus. Flerbostadssektorn behöver utveckla ett långsiktigt åtgärdsarbete för alla byggnader de närmaste åren. Det innebär en fortlöpande energioptimering av befintliga hus samtidigt som man i samband med större renoveringar gör byggnaderna mer energisnåla i sin helhet genom att till exempel tillläggsisolera och sätta in energieffektiva fönster. Renoveringar som genomförs behöver sikta på minst en halvering av energianvändningen. Flerbostadssektorn kan med ett lyckat genomförande agera förebild för övriga delsektorer. Viktiga aktörer är kommunala och privata fastighetsbolag, bygg- och installatörsbranschen, energikonsulter. Effektivisering av lokaler. I offentliga lokaler (kontor, skolor, affärsfastigheter, sporthallar etc) kan man optimera till exempel ventilations- och värmesystem vilket kan ge stora energi- och kostnadsbesparingar på relativt kort sikt. I samband med renoveringar bör man även se till att exempelvis isolera och satsa på energieffektiva fönster. Renoveringar som genomförs behöver sikta på minst en halvering av energianvändningen. Viktiga aktörer är kommunala och privata fastighetsbolag, Landstinget, energikonsulter Utveckling av byggsektorn. Det finns en stor outnyttjad marknadspotential i att erbjuda energieffektivt byggande både till småhusägare och till större fastighetsägare. För detta krävs utbildning vilket kan skapa ännu fler jobb. Viktiga aktörer är Högskolan Dalarna, energikontoret, konsulter, entreprenörer, byggmaterialhandeln, byggföretag. Bostäder och service - verksamhetsel Med verksamhetsel menas här den energianvändning som är förknippad med brukarens aktiviteter, till exempel el till hemmets hushållsapparater eller maskinerna i en industri. Energi som inte har direkt med byggnader att göra, till exempel gatubelysning, ingår också. Verksamhetsel är normalt % av byggnaders totala energianvändning. I flerbostadshus är det vikigt att avtalen är skrivna så att den som kan genomföra en åtgärd också får del av vinsten. Användningen av olika elektriska produkter tenderar hela tiden att öka och därmed ökar också elanvändningen. EU har därför genom Ekodesigndiretivet infört krav på olika produkters energieffektivitet, 23

26 Remissversion ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FÖR DALARNA bland annat hemelektronik och lampor. Men konsumenter kan ändå behöva få information och kunskap om energiintelligenta produkter och tjänster. Viktiga åtgärdsområden i Dalarna är: Information och vägledning till konsumenter. Hushållen behöver få information om varor och tjänsters energi- och miljöprestanda samt vad den totala kostnaden blir på lång sikt. Handeln har tillsammans med den offentliga sektorn ett ansvar att sprida information. Informationsinsatser behövs även vad gäller hur man kan ändra sitt beteende för att minska energianvändningen. Viktiga aktörer är Dalarnas studieförbund, energirådgivarna, elbolagen, handeln Energieffektiv utrustning i det offentliga. Inom kommuner och landsting inriktas arbetet på elanvändning i lokaler och gatubelysning. Energimyndighetens och länsstyrelsens stöd till kommuner och landstings interna energieffektiviseringsarbete behöver bidra till utvecklingen av ett strukturerat energiarbete. Exempel på åtgärder är inköp av energieffektiv utrustning och att köpa och hyra energieffektiva lokaler. Viktiga aktörer är kommunerna, landstinget, Länsstyrelsen Åtgärdsdrivande avtal. För att få igång åtgärdsarbetet är det viktigt att utforma avtal mellan energileverantörer, fastighetsägare och hyresgäster som gör energihushållning lönsamt. Avtal för el bör utformas så att en viss energihushållning ger motsvarande kostnadsminskning. Även hyresavtal bör utformas så att den som utför en energibesparande åtgärd också kan tillgodoräkna sig vinsterna. Viktiga aktörer är Byggdialog Dalarna, fastighetsägarna, elbolagen, hyresgästföreningen Persontransporter Dalarna är relativt sett ett glest befolkat län och bilen är ett viktigt kommunikationsmedel. Länet har fler fordon och längre körsträcka per innevånare än riket som helhet. Dalarna är Sveriges tredje största besöksdestination och de flesta gäster kommer resande med bil. Det finns ett etablerat kollektivtrafiknät i hela länet men turtätheten varierar. Det är framförallt i större tätorter som kollektivtrafiken är väl utbyggd och kan konkurrera med bilen. Järnvägen är väl utbyggd men det råder kapacitetsbrist, bland annat på grund av att dubbelspår saknas, vilket begränsar både person- och godstrafik. Persontransporter är, frånsett järnväg, helt beroende av fossila bränslen. Fjällanläggningarnas utbyggnadsplaner kommer troligtvis att öka resandet Kollektivtrafik i glesbygd är kostsamt och åtgärder för att utveckla kollektivtrafiken måste därför kombineras med åtgärder som skapar förutsättningar för ett mer energioch koldioxidsnålt resande med personbil. Åtgärder på nationell nivå, som krav på nya fordon och ekonomiska styrmedel för att stödja introduktion av nya bränslen, är en förutsättning för sektorns energiomställning. Men det är viktigt att samordna och stödja olika åtgärder på regional nivå. Utöver pågående arbeten med att utveckla kollektivtrafiken och främja alternativa färdmedel behöver den offentliga sektorn i Dalarna utforma samhällsstrukturen så att den stödjer användning av resurseffektiva färdsätt och minskat resande. En viktig del i detta är kommunernas arbete med fysisk planering. Ytterligare ett utvecklingsområde är att främja användningen av resfria möten med hjälp av IT-teknik, inte minst inom offentlig sektor. 24