falun.se/ Årsredovisning 2013

Transkript

1 falun.se/ Årsredovisning 2013

2 Falu kommuns organisation 2013 Kommunfullmäktige 61 ledamöter Ordförande Karl-Erik Pettersson (S) Valberedningen Valnämnden Kommunstyrelsen Ordförande: Jonny Gahnshag (S) Allmänna utskottet: Susanne Norberg (S), ordf Utvecklingsutskottet: Jonny Gahnshag (S), ordf Fastighetsutskottet: Krister Johansson (S), ordf Kommundirektör: Dan Nygren Revisionen Överförmyndaren Kontor Stadskansli Ekonomikontor Personalkontor IT-kontor Stadsbyggnads- och näringslivskontor Kommunfastigheter Arbetsmarknadsoch integrationskontor KS Miljö och folkhälsa Kommunikationskontoret CHEF Eva Dahlander Kjell Nyström Inger Klangebo Tf Johan Åkerblom Margareta Åslund Olle Wiking Maria Jonsson Kristina Harsbo Åsa Hedin Barn- och utbildningsutskottet Viktor Zakrisson (S) Kontor Skolkontoret Jonatan Block NÄMNDER OMVÅRDNADS- NÄMNDEN Ordförande Christer Falk (S) SOCIAL- NÄMNDEN Ordförande Christina Knutsson (S) Trafik- och fritidsnämnden Ordförande Jonas Lennerthson (S) KULTUR- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande Staffan Nilsson (S) MILJÖ- NÄMNDEN Ordförande Richard Holmqvist (MP) BYGGNADS- NÄMNDEN Ordförande Berit Nykvist (S) GEMENSAM NÄMND Upphandlingssamverkan Ordförande Maria Strömkvist Värdkommun: Ludvika FÖRValtningar OMVÅRDNADS- FÖRValtnING Förvaltningschef Pia Joelsson Resurser från Stadsbyggnadskontoret SOCIALförvaltnING Förvaltningschef Inga-Lill Frank Trafik- och fritidsförvaltn Förvaltningschef Christina Holback KULTUR- OCH UNGDOMSFÖRValtn Förvaltningschef Pelle Ahnlund MILJÖ- FÖRValtning Förvaltningschef Kristina Harsbo UPPHANDLINGS- CENTER Upphandlingschef Tomas Karlsson Helägda kommunala bolag Falu Stadshus AB 1 Falu Kommuns Förvaltning AB 1 vd Dan Nygren 1 Falu Energi & Vatten AB 2 Falu Elnät AB 2 vd Bengt Gustafsson 2 Kopparstaden AB 3 Kopparstaden Förvaltning AB 3 vd Pernilla Wigren 3 Lugnet i Falun AB 4 vd Liselotte Jonsson 4 Västra Falun Fastighets AB Delägda kommunala bolag Skid-VM i Falun 2015 AB (45,0 %) Falu P AB (49,0 %) Falun Borlänge Regionen AB (34,0 %) vd Peter Berglund Visit Södra Dalarna AB (8,1 %) vd Carl-Johan Ingeström Dala Airport AB 5 (20,8 %) AB Dalaflyget 5 (11,0 %) vd Lars Ivarsson 5 Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB Kommunalförbund Räddningstjänsten Dala Mitt Partiställning Valen (M) (FP) 4 2 (C) 7 5 (KD) 3 2 (FAP) 5 4 (S) (V) 3 4 (MP) 4 4 (SD) - 2 SUMMA

3 innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 4 FÖRValtningSBERÄTTELSE Vårt uppdrag 6 Omvärldsanalys 9 Mål för god ekonomisk hushållning 10 Driftredovisning 12 Investeringar 14 Personalstruktur 16 Tidredovisning 18 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt 20 Fem år i sammandrag 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 28 Kassaflödesanalys 39 Redovisningsprinciper 42 STYRELSEN OCH NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 44 Barn- och utbildningsutskottet 50 Omvårdnadsnämnden 54 Socialnämnden 57 Trafik- och fritidsnämnden 61 Kultur- och ungdomsnämnden 64 Miljönämnden 66 Byggnadsnämnden 68 Gemensam nämnd upphandlingssamverkan 69 Kommunens revisorer 70 Ekonomiskt utfall på nämndsnivå 71 BOLAGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Koncernens organisation 73 Falu Stadshus AB 74 Falu Kommuns Förvaltning AB 75 Falu Energi & Vatten koncernen 76 Kopparstaden AB 78 Kopparstaden Förvaltning AB 80 Lugnet i Falun AB 81 Högskolefastigheten Lugnet KB 82 Räddningtjänsten Dala Mitt 83 REVISIONSBERÄTTELSE 84 3

4 Kommunstyrelsens ordförande Bättre nyckeltal men större utmaningar 2013 riktning, med plus i ekonomin Ett bra år för Falun. Mycket har hänt kommunen utvecklas i rätt och med en relativt stor befolkningsökning. Men vi har också haft många svåra utmaningar. Dit hör de sociala påfrestningarna i samhället, som i många fall orsakats av den höga arbetslösheten. Totalt sett fortsätter ändå arbetslösheten att minska. Byggandet är på väg upp och ett tecken på det har varit att många detaljplaner vunnit laga kraft. För en av dem, Stenbocks väg, syndes resultatet redan i slutet av året när byggnationen av 89 lägenheter hade startat. För att frigöra resurser för nybyggnation sålde Kopparstaden under året 430 lägenheter på Tallbacken och i Herrhagen. Omvårdnadsnämndens verksamhet har fortsatt att expandera, vilket bland annat inneburit att tillfälliga platser har öppnats på Källegården. Trots detta har det funnits tillkommande vårdbehov. Under året har därför nybyggnation av äldreboendet Kårebacken startats upp, med 32 framtida lägenheter. Även en uppdatering av boendeplanen för äldre har skett. Skolnämndens avveckling blev en av årets större politiska händelser. Skälet var i huvudsak stora ekonomiska avvikelser. Skolan präglades för övrigt under året av en omstrukturering av gymnasieskolan och ett växande barnantal i förskolan. Översiktsplanearbetet FalunBorlänge har pågått under året. Falu Energi & Vatten AB tog emot utmärkelsen Global District Energy Award 2013 i New York, som ett bevis på att Falun har ett klimat- och miljövänligt energisystem i världsklass. I slutet av året antogs visionen för Falun: Ett större Falun med ett antal olika perspektiv och förhållningssätt. Ekonomiskt utfall Budgeterat resultat var 56,9 och utfallet uppgick till 58,2 miljoner. Även om mellanskillnaden är liten, ligger en stor mängd extra utgifter och inkomster bakom. I jämförelse med 2012 har mycket utvecklats i rätt riktning under året 2013 och det ekonomiska resultatet är högre både i kommunen och koncernen. Det egna kapitalet har ökat och nettokostnaderna i procent av skatteintäkter och bidrag har minskat. Verksamheternas avvikelser från budget har också minskat, men det är ett fortsatt problem att framförallt skol- och omvårdnadsverksamheterna har det tufft ekonomiskt. Kommande år Den demografiska utmaningen med ökat rekryteringsbehov och fler äldre, som kan innebära ökade kommunala insatser, kvarstår. Det här kombineras just nu med en stark utvecklingskraft och omställningsbehov som kräver investeringar. De kommande åren behöver därför präglas av ännu bättre resursutnyttjande exempelvis av lokaler och en minskning av sjukskrivningarna. Implementeringen av den nya visionen kommer att ge en tydligare målbild, men också tydligare ledstjärnor för hur organisationens förhållningssätt ytterligare ska kunna förbättras. Fokus ska alltid vara Nyttan för faluborna och Falu kommun ska vara enkla att samarbeta med! Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla anställda i kommunen och i kommunkoncernen! Det är ni som skapar resultaten, ofta av väldigt hög kvalitet och uppskattade av faluborna. I många fall är det ett jobb som pågår året runt, dygnet runt. Tack! Jonny Gahnshag (S) Kommunstyrelsens ordförande jonny.gahnshag@falun.se 4

5 5

6 FÖRValtningSBERÄTTELSE Vårt uppdrag Vårt uppdrag Hållbar utveckling Under året har en vision Ett större Falun tagits fram. Arbetet med implementering av denna kommer att ske under För Falu kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Kommunfullmäktige har antagit ett antal mål som formulerats för de tre hållbarhetsdimensionerna, tillväxtmål för den ekonomiska, miljömål för den ekologiska och folkhälsomål för den sociala/ kulturella. Dessa tre styrdokument tillväxtprogrammet, miljöprogrammet och folkhälsoprogramet skall påverka både vår egen organisation och andra aktörer i Falu kommun, där vi tillsammans genomför åtgärder som ökar hållbarheten i samhället. Falu kommun har under året tillhandahållit ett stort antal tjänster till kommunens medborgare. Förskole- och skolverksamhet Skolnämnden/ barn- och utbildningsutskottets verksamhetsområden består av förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenundervisning samt dans- och musikskolan. Huvuduppdraget för skolan i Falun är att alla elever minst ska nå målen för undervisningen. Detta innebär att samtliga barn i förskolan ska utvecklas i förhållande till målen i förskolan, alla elever i grundskolan ska klara kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Målen innebär även att alla elever i gymnasieskolan ska få en examen, antingen högskoleförberedande eller yrkesexamen. Viktiga händelser Skolnämnden upphörde april 2013 och förvaltningen styrs därefter av ett barn- och utbildningsutskott under kommunstyrelsen. Byggnation av en ny skola i Aspeboda har påbörjats och skall vara färdigställd under februari Utökning har skett med tre nya förskoleavdelningar. Antalet lärare som går forskarutbildning har ökat och ett system med regionala forskare har startats. Skolförvaltningen fortsätter arbetet med att samtliga chefer arbetar fram ledningsdeklarationer för samtliga ansvarsområden. Äldreomsorg Omvårdnadsnämnden ska tillhandahålla en god vård, omsorg och service till dem som bedöms ha behov av olika stödformer i sin dagliga livsföring. Omvårdnadsnämnden bedriver en verksamhet som utgår från socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och kommunala politiska beslut. Verksamheten är indelad i tre sektioner, ordinärt boende, vård- och omsorgsboende samt sektion för bistånd, kvalitet och utveckling. Omvårdnadsnämnden ska ha en hög kvalitet och en låg kostnadsnivå i förhållande till jämförbara kommuner. Viktiga händelser I de nationella Öppna jämförelser har både ordinärt boende och vård- och omsorgsboende högre resultat jämfört med 2012 och ligger på en mycket hög kvalitetsnivå. Denna information, tillsammans med kommunernas kvalitet i korthet, ger bra underlag för fortsatta förbättringsåtgärder. Hemsjukvården har nu varit i kommunens regi i ett år. Det har varit många nyrekryteringar och vissa gränsdragningsfrågor har lösts. Verksamheten har även ökat i omfång efter övertagandet. Inom området bostadsanpassningar har utvecklingsarbetet inte hunnits med som planerat med anledning av rekryteringsproblem. En intraprenad har startats vid Korsnäsgården. Olika projekt som fått stöd av stimulansmedel är; kost/nutrition (dietist), demens och kvalitetsregister (LCP, senior alert). Många projekt förutsätter samarbete med Landstinget. Dessutom har förvaltningen arbetat med Våld i nära relationer och värdighetsgarantier. Temat under är värdegrund. All personal har eller kommer att genomgå utbildning. Social omsorg Socialnämnden skall leda, planlägga, samordna och utveckla socialtjänsten, kommunal hälso- och sjukvård, kommunal familjerådgivning samt omsorg om de psykiskt och fysiskt funktionsnedsatta. En evidens- och kunskapsbaserad socialtjänst samt lagstadgat kvalitetsarbete är ett fortsatt långsiktigt utvecklingsområde. Socialnämndens utskott beslutar i enskilda ärenden enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utskottet beslutar även i vissa donationsärenden. 6

7 Vårt uppdrag FÖRValtningSBERÄTTELSE Viktiga händelser Arbete med att införa ett ledningssystem för kvalitet har påbörjats. Extern entreprenad för grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet inom LSS har avslutats och bedrivs nu i egen regi. En ny daglig verksamhet inom LSS, DV City, har startat. Nybyggnation har påbörjats för att möta ökad efterfrågan av platser inom LSS. Inom missbruksområdet sker en målmedveten styrning från HVB-placeringar till stöd och behandling inom öppenvård på hemmaplan. Anmälningar gällande barn som far illa har ökat. Placeringar av barn- och ungdomar i familjehem och på institution har minskat jämfört med Verksamheten barn och familj har satsat på utveckling av den egna öppenvården på Dialogen. Personalförstärkningar, metodutveckling och strukturella förändringar har genomförts. Allt i syfte att i ett tidigt skede förhindra framtida sociala problem. Trafik och fritid Trafik- och fritidsnämnden ska stödja och styra verksamheten inom förvaltningen så att kommunens folkhälsomål ger tydliga avtryck i det praktiska arbetet. En kommunal nollvision på trafikområdet ska kombineras med ett genomtänkt miljöarbete och en ambition att utforma, tillhandahålla och vårda fritidsanläggningar, parker och torg så att kunderna känner trygghet och trivsel. Det lokala föreningslivet ska stödjas för att uppnå en mångfald av fritidsverksamheter och rekreation. Trafik- och fritidsnämnden: skapar och förvaltar gator, parker och anläggningar för fritid och rekreation. skapar vidare förutsättningar för föreningslivet. samordnar mål 9, ökad fysisk aktivitet, i folkhälsoprogrammet. är avtalspart gentemot Region Dalarna i färdtjänstfrågor och ansvarar för hanteringen av kollektivtrafiken. hanterar myndighetsutövning inom trafikområdet. Viktiga händelser Arbetet med det största projektet, Resecentrum, har påbörjats. Övriga investeringar som påbörjats är Geislerska parken, uppstart av projektet Å-rummet, rondellutsmyckning Gruvgatan/Myntgatan, VM-spår på Lugnet samt gator och torg vid Svärdsjögtan/ Högskolan. Kultur och ungdom Kultur- och ungdomsnämnden ska driva biblioteksverksamhet och arbetar för bevarande av värdefulla kulturmiljöer samt informerar och sprider kunskap om världs- och kulturarvet. Nämnden genomför konstutställningsverksamhet, hanterar kommunal konst, offentlig konst samt konstgrafiska verkstaden. Nämnden arbetar även med konstnärlig utsmyckning och ger bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Nämnden ger barn kulturupplevelser i form av scenkonst, litteratur, konst och kulturhistoria samt erbjuder möjligheter till eget skapande och tillhandahåller även fortbildning för personal inom dessa områden. Nämndens fritidsverksamhet är det givna alternativet till andra aktiviteter för unga. I verksamheten på gårdarna är demokrati-, livskvalitets- och folkhälsofrågor de högst prioriterade. Arenan och Ungdomens Hus är två träffpunkter för unga över grundskoleålder. Viktiga händelser Under året har start av kulturskolan Kulturrum förberetts. Kommunens ambition är att förvärva Folkets hus där lokaler för Kulturrum kan placeras. I september genomfördes en demokrativecka på Falu stadsbibliotek. I samarbete med Borlänge kommun har ett treårigt ungdomsdemokratiprojekt startat. Syftet är att verksamheten på fritidsgårdar formas utifrån ett demokratiskt förhållningssätt, där ungdomars delaktighet och inflytande står i fokus. Miljö Det övergripande målet för det samlade miljöarbetet är ett långsiktigt hållbart samhälle. Förutom den för varje år planerade verksamheten, årets mål, fastställs varje år långsiktiga målnivåer för miljönämndens olika arbetsområden. Viktiga händelser Flera komplicerade klagomål gällande djur har handlagts. Nordens hittills största landbaserade vindkraftpark har tagits i bruk i Jädraås. Tillsyn har gjorts gällande den del som ligger inom Falu kommun. Ett 50-tal naturvårdsavtal har tecknats med markägarna på Hinsnorsön. Avverkning kommer att ske och marken får disponeras för rekreation och friluftsliv. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet samt har uppsikt över den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform och de kommunalförbund som kommunen är medlem i. Inom förvaltningen bedrivs verksamhet inom arbetsmarknadsoch integrationskontor, stadsbyggnads- och näringslivskontor, kommunfastigheter, ekonomikontor, personalkontor, IT-kontor samt stadskansli. Bostadsförsörjning Via Kopparstaden AB har kommunen nära 60 procent av hyresmarknaden för flerfamiljsbostäder i Falun. Under året har 434 lägenheter sålts. Belåningen har därmed minskat. Glädjande nog ökar Falu kommuns befolkning och därmed behovet av att producera nya bostäder. Våren 2013 genomfördes upphandling av 89 nya smålägenheter. Renoveringstakten på cirka 150 lägenheter per år kommer inom de närmaste åren att behöva öka. Vatten och avlopp Falu Energi & Vatten AB är på kommunens uppdrag leverantör av tjänster inom vatten- och avloppssektorn. Lennheden Vatten AB är ett delägt bolag med Borlänge Energi AB. Det skall äga vattenverket och delar av ledningen för Faluns framtida vatten. Byggnationerna av det nya vattenverket och överföringsledningen mellan Lennheden och Tjärna pågår. 7

8 FÖRValtningSBERÄTTELSE Vårt uppdrag Fjärrvärme och fjärrkyla Falu Energi & Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag fjärrvärme och fjärrkyla. Arbetet med utveckling av energisystem fortsätter. I och med byggnationen av en pelletsfabrik har ett bioenergikombinat utvecklats. Samtidigt med att vattenledning byggs mellan Falun och Borlänge kommer även fjärrvärmeledning att byggas så att även fjärrvärmenäten i de båda städerna kopplas samman. Avfall På kommunens uppdrag svarar Falu Energi & Vatten AB för att bedriva verksamhet inom avfallssektorn. Under senare år har satsningar gjorts på moderna återvinningsanläggningar. Kraft Falu Energi & Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag elkraft. Affärsområde Kraft som omfattar både vatten- och vindkraft. Elnätsverksamhet Via Falu Energi & Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, bedrivs elnätsverksamhet, främst i Falu kommun. Gemensam driftövervakning och beredskap med AB Borlänge Energi infördes under året. Kommunikationsnät Falu Energi & Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, ombesörjer på kommunens uppdrag ett kommunikationsnät/stadsnät i form av ett optiskt fibernät. Kunder såväl i flerfamiljshus som i villor har tillkommit. Utvecklingen fortsätter av det så kallade Bykonceptet, där stöd från EU:s landsbygdsprogram möjliggör utbyggnad av fibernät på landsbygden. Lokalförsörjning Kommunfastigheter förvaltar kommunens ägda fastigheter, exklusive Lugnetområdet, och är även motpart vid förhyrning av externa lokaler för kommunens verksamheter. Det helägda bolaget Lugnet i Falun AB äger fastigheter inom Lugnetområdet. Bolagets uppdrag är att äga och förvalta fastigheter samt arbeta med utveckling av Lugnetområdet. Kommunen äger, via kommanditbolaget Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB, den fastighet på Lugnet där Högskolan Dalarna på Campus Falun bedriver nära 70 procent av sin undervisning. Byggnationen av ett nytt högskolebibliotek startade under året och beräknas vara klart Via bolaget Västra Falun Fastighets AB äger och utvecklar kommunen kvarteret runt Egnellska huset. Räddningstjänst Falu kommun ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt, vilket har att svara för räddningstjänsten i Falun, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner. Flygverksamhet Via sina aktieandelar i Dala Airport AB (20,8 procent) och AB Dalaflyget (11,0 procent) stödjer kommunen den lokala flygverksamheten. Start och landningsbanor, byggnader och tillhörande mark ägs av Dala Airport AB. Samtliga lokaler, start och landningsbanor hyrs ut till AB Dalaflyget. AB Dalaflyget bedriver flygverksamhet för de båda flygplatserna i Dalarna, Dala Airport och Mora/Siljan flygplats. Bolaget ägs gemensamt av kommunerna i Borlänge, Falun och Mora samt Landstinget Dalarna. Verksamheten på flygplatserna omfattar såväl reguljärflyg som charterflyg. Reguljärtrafiken gör det möjligt för näringslivet i området att på ett smidigt sätt över dagen kunna träffa kunder, leverantörer och andra affärspartners i stora delar av Europa. Chartertrafiken ger möjlighet att resa ut till varmare länder men ger också möjlighet för turism in till Dalarna. Flygplatserna utgör en viktig samhällstillgång när det gäller ambulansflyget som utför både sjuk- och organtransporter. De navigationssystem som finns på flygplatserna gör det möjligt för ambulanshelikoptrar att nå lasaretten i Falun och Mora även i dålig väderlek. Även polisen använder flygplatserna frekvent. Regional utveckling och konkurrenskraft Region Dalarna, har tillsammans med länets kommuner tagit fram Dalastrategin, det regionala utvecklingsprogrammet som är en strategi som ska vara styrande och vägledande i arbetet med Dalarnas utveckling. Via sitt intresse i Falun Borlänge Regionen AB (34,0 procent) arbetar Falu kommun tillsammans med kommunerna Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter för att stärka regionens utveckling och konkurrenskraft. Projektet Driv eget Next generation syftar bland annat till att bredda regionens näringsliv genom att inspirera fler att starta eget företag samt bidra till att de företag som står inför ett ägarskifte får nya ägare. Interregprojektet har arbetat med utveckling av samarbete och utveckling av rekryteringsfrågor för att lättare hitta arbetskraft. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor, GYSAM, har resulterat i ett samverkansavtal mellan nio kommuner. Avtalet innebär att elever fritt kan söka bland de utbildningar som erbjuds i ingående kommuners gymnasieskolor. Falu kommun och Svenska Skidförbundet äger tillsammans bolaget Skid-VM 2015 AB. Bolagets uppgift är att genomföra VM-arrangemanget. Utveckling av besöksnäringen Marknadsbolaget Visit Södra Dalarna AB ägs till 51 procent av näringen i en ekonomisk förening och till 49 procent av de sju kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Vansbro. Bolaget är ett destinationsutvecklingsbolag som arbetar för att stärka och sälja in besöksnäringen. Fokusområden är turism, möten och evenemang. 8

9 Omvärldsanalys FÖRValtningSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Samhällsekonomiska förutsättningar Den finansiella oron på världsmarknaden finns kvar och 2013 utvecklades ekonomin svagare än vad många förutspådde. Slutet av året visar däremot på positiva signaler. Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir starkare under Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent jämfört 1,3 procent föregående år. Den svaga utvecklingen är i huvudsak följd av vikande export och låga investeringsnivåer. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt att växa i hygglig takt. Sammantaget har dock produktionen i stort stått still under stora delar av Kommunsektorns utveckling En första preliminär redovisning av kommunsektorns ekonomi för 2013 visar på ett samlat resultat upp mot 16 mdkr och endast 26 av landets 290 kommuner redovisar underskott. I kommunernas resultat ingår återbetalningar av premierna för 2005 och 2006 från AFA med 8 mdkr. Den låga inflationen begränsade skatteunderlagets tillväxt. För det reala skatteunderlaget, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot tillväxten fortsatt stark. Med en svag ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas. Timlönekostnaderna har pressats ned kraftigt av den höga arbetslösheten. Ett minskat antal arbetade timmar och låg lönetillväxt medför en långsammare skattetillväxt. Befolkning Falun fortsätter att öka i folkmängd. Den 31 december 2013 uppgick Falu kommuns folkmängd till personer, vilket innebär att folkmängden under året ökade med 335 personer. Ökningen består av ett födelseöverskott på 44 personer, ett inflyttningsnetto på 287 personer. Dalarnas folkmängd ökade med 794 personer till invånare den 31 december Det är fler som flyttar till länet (+1 205) än som flyttar härifrån. Dock är födelsenettot negativt, det vill säga fler som avlider än föds (-431). Arbetsmarknad I Dalarnas län blev året mer positivt än vad som förutspåddes, med stor efterfrågan på arbetskraft och minskad arbetslöshet blev ett år utan några dramatiska händelser på Faluns arbetsmarknad. Arbetslösheten har sedan december förra året minskat med 0,2 procentenheter, samma minskning som i länet och i riket. I slutet av 2013 har Falun en arbetslöshetsnivå på 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilken är lägre än länets genomsnitt (7,8 procent) och riket (8,7 procent). Däremot har arbetslösa med längre inskrivningstider, 12 och 24 månader, ökat en aning. Antalet unga arbetslösa i åldern 18 till 24 år är i stort sett lika många som förra året, men även här finns en växande grupp unga med långa inskrivningstider. Av 510 unga arbetslösa hade 185 varit utan arbete i mer än 6 månader och 91 i mer än 12 månader. Dock är omsättningen till arbete stor bland ungdomarna; varje månad har mellan 50 och 130 ungdomar gått till arbete. Arbetslösheten är fortfarande större bland män än bland kvinnor och det beror på att det är främst industrin och byggbranschen som gått dåligt. Faluns utlandsfödda har en tuffare arbetsmarknad än inrikes födda, arbetslösheten bland utlandsfödda var drygt 22 procent i december. Brist på arbetskraft med rätt kompetens är ett problem både i Falun och i länet i övrigt. Det är främst frågan om specialister inom vård och omsorg samt teknik och tillverkning som saknas. Även inom byggbranschen kan det bli akut brist på nyckelkompetenser om byggkonjunkturen tar fart. Däremot är det ännu relativt god tillgång till undersköterskor i Falun, även om reserverna minskar oroväckande snabbt i resten av länet. Bostadsmarknad Befolkningsutvecklingen innebär ökat behov av bostäder. Bygglovsansökningarna totalt låg kvar på samma nivå som föregående år. Bygglov för villor sjönk till 27 (37) villor, medan bygglov för lägenheter ökade till 105 (46) lägenheter. Detaljplan för Lilla Källviken, Faluns nästa stora bostadsområde, vann laga kraft. Utbyggnad av området har startat och kommer att pågå under flera år. Kopparstaden AB har endast ett fåtal outhyrda lägenheter, vilket visar på ett ökat behov av bostäder. Under året har 89 nya smålägenheter upphandlats med byggstart i januari För de kommande åren planeras ytterligare nybyggnationer för att möta efterfrågan. 9

10 FÖRValtningSBERÄTTELSE Mål för god ekonomisk hushållning Mål för god ekonomisk hushållning Kommuner skall i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsmässigt perspektiv. Nedan följer en utvärdering av i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. I det finansiella perspektivet handlar god ekonomisk hushållning främst om att säkerställa att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att ingen kommande generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Falu kommuns finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Resultatet ska överstiga 2 procent av skatteintäkterna (enligt balanskravet) Mål 2013 Utfall ,9 mnkr 2,0 procent 58,2 mnkr 2,0 procent Soliditeten (eget kapital i procent av totala tillgångar) ska överstiga 45 procent 46,1 procent 52,2 procent Investeringarna ska vara finansierade med eget kapital till 100 procent 75,0 procent 78,0 procent Under 2013 har det självklara målet varit att hålla balanskravet och sträva efter att hålla målet om god ekonomisk hushållning med 2 procent av skatteintäkterna. I resultatet ingår en finansiell kostnad på -13,3 mnkr med anledning av RIPS-räntans sänkning och omvärdering av pensionsskulden. Omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsutskottet uppvisar negativa resultat. Det samlade resultatet för 2013 är ändå +58,2 mnkr. Resultatet inkluderar en återbetalning av AFA försäkringspremier med 48,2 mnkr. Exkluderar vi engångsåterbetalningen från AFA visar resultatet att Falu kommun ligger på en för hög kostnadsnivå i verksamheterna. Denna höga kostnadsnivå kräver fokuserade åtgärder för att det ska vara möjligt att även nå målet om god ekonomisk hushållning kommande år. Årets soliditet uppgår till 52,2 procent (exklusive pensionsförpliktelser före 1998 och förmedlade lån) att jämföras med uppsatt mål om 46,1 procent för Soliditeten har sedan 2012 påverkats positivt av försäljningen av anläggningar till Lugnet i Falun AB. Även årets delmål för självfinansieringsgraden för investeringar klaras. Båda dessa nyckeltal påverkas av att investeringsvolymen är betydligt lägre än planerat, då det finns kraftiga förseningar i projekterings- och upphandlingsfasen för många investeringsobjekt. Under 2013 har Falu kommuns mått och mål för god ekonomisk hushållning genomlysts. Ekonomikontoret har beskrivit och presenterat tillvägagångssättet för framtagande av mått och mål för respektive nämnd. Många nämnder och förvaltningar har därefter arbetat fram verksamhetsanpassade mått och mål, som kommer att gälla från och med Den politiska majoriteten har valt att lyfta fram följande mål för verksamheten

11 Mål för god ekonomisk hushållning FÖRValtningSBERÄTTELSE Falu kommuns verksamhetsrelaterade mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Nämnd Mått Mål Resultat (uppföljning) Kommunen totalt Andel sjukfrånvaro i relation till ordinarie arbetstid. < 4,5 procent (dec 2015). Målet uppfylls inte. Ökning med 0,4 procentenheter. till 6,0 (5,6) procent. Kommunen totalt Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar). < 4,5 kalenderdagar per medarbetare och år (2015). Målet uppfylls inte. Ökning med 0,3 dagar till 6,3 (6,0) dagar. Byggnadsnämnd Andelen överklagade ärenden med formella fel. < 0,5 procent. Målet uppfyllt. Överklagade ärenden med formella fel uppgår under 2013 till 0 procent. Byggnadsnämnd Andelen kunder som är nöjda med de tjänster som levereras. Behålla eller förbättra rankingplats i Insikt. Målet uppfylls inte. Enkäten genomförs av SKL och är en landsomfattande mätning. Kundnöjdheten i Falun har sjunkit men ligger fortfarande över genomsnittet i mätningen. KS barn- och utbildningsutskott Ekonomi i balans +/- 0 avvikelse mot budget. Samtliga resultatenheter (100 procent). Målet uppfylls inte. Gymnasieskolan har stora anpassningskrav. KS barn- och utbildningsutskott Förskolebarns utveckling enligt läroplanens mål. Samtliga barn (100 procent). Ej mätt. Utvärdering har skett Jämförelse kan göras vid nästa utvärdering. KS barn- och utbildningsutskott Elevers kunskapsnivå i årskurs 3, 6 och 9. Samtliga elever (100 procent) ska minst ha uppnått de lägsta kunskapskraven. Målet uppfylls inte. Åk 3: 83 (83) procent. Åk 6: 87 (79) procent. Åk 9: 81 (82) procent. KS barn- och utbildningsutskott Elever i gymnasieskolan som uppnått examen. Samtliga elever (100 procent) ska ha uppnått examen. Målet uppfylls inte. 89 (88) procent. Omvårdnadsnämnd Kostnad per inledd utredning/uppföljning. < kronor. Målet uppfyllt kronor. Omvårdnadsnämnd Nettokostnaden för en hemtjänsttimme. < 399 kronor. Målet uppfyllt. 392 kronor. Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Nettokostnaden för en plats i vårdoch omsorgsboende. Beläggningsgraden inom vård och omsorgsboende. < kronor per dygn. Målet uppfylls inte kronor per dygn. > 98 procent. Målet uppfyllt. 99,7 procent. Omvårdnadsnämnd Medarbetarnas tid hos kund inom hemtjänsten. > 66 procent av den arbetade tiden. Målet uppfylls inte. 63,5 procent. Socialnämnd Socialnämnd Andelen unga vuxna år med ekonomiskt bistånd. Antalet barnfamiljer som erbjuds familjebehandling. < 14,6 procent. Målet uppfyllt. 11 procent. > 98 st insatser. Målet uppfyllt. 117 insatser. Socialnämnd Antalet årsarbetare per brukare inom LSS daglig verksamhet. < 0,25 årsarbetare per brukare. Målet uppfylls inte. < 0,27 årsarbetare/brukare. Trafik- och fritidsnämnd Trafik- och fritidsnämnd Kultur- och ungdomsnämnd Andel underhållsbeläggning av asfaltsbelagd yta. Antal dödsfall och allvarligt skadade inom det kommunala vägnätet. Andel högstadiebarn som tycker att de har en bra fritid. 2,8 procent. Målet uppfylls inte. 1,6 (2,8) procent. 0 Målet uppfylls inte. 7 (0) allvarligt skadade. > 80 procent. Ej mätt. Undersökning har ej genomförts. Kultur- och ungdomsnämnd Antal besökare hos Faluns bibliotek. > besökare per år. Målet uppfylls inte. Helår besökare. Miljönämnd Andelen aktiviteter i verksamhetsplanen som har uppnått målet. Andelen ska öka. Målet uppfyllt. Andelen har ökat med 5 procent. 11

12 FÖRValtningSBERÄTTELSE Driftredovisning Driftredovisning Budget I den driftbudget som kommunfullmäktige beslutade i november 2012 fastställdes resultatet till 56,9 mnkr. Detta motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är minimikravet för god ekonomisk hushållning. Skattesatsen behölls på samma nivå som tidigare år. Under året finns beslutade omdisponeringar, inom driftbudgetram, mellan den centrala bufferten och nämnder/kommunstyrelse med totalt 13,8 mnkr: -9,0 mnkr till trafik- och fritidsnämnden -4,8 mnkr till omvårdnadsnämnden Tilldelade medel i form av driftanslag beräknades utifrån upprättade tjänstekataloger med á-priser och volymer som grund. Den generella uppräkningen hölls låg, 1,0 procent. Riktade förstärkningar mot ett antal nämnder med anledning av volymökningar och politiska ledningens prioriteringar gav en samlad ramökning med totalt 4,2 procent inklusive hemsjukvården som övertogs från Landstinget Dalarna 1 januari Hemsjukvården motsvarar cirka 1 procent. Nämndernas resultat Skattefinansierad Anslag/ram Resultat Avvikelse verksamhet (procent) Kommunstyrelse -225,3 8,1 3,6 Barn- och utbildningsutskott ,2-31,7-2,8 Omvårdnadsnämnd -593,2-17,6-3,0 Socialnämnd -531,1 2,6 0,5 Trafik- och fritidsnämnd -233,9 1,1 0,5 Kultur- och ungdomsnämnd -52,0 0,2 0,4 Miljönämnd -9,9 0,0 0,0 Byggnadsnämnd -0,6 0,1 8,4 Kommunrevision -2,0 0,0 1,4 Summa skattefin ,2-37,2-1,3 Nämndernas verksamhet uppvisar sammantaget ett resultat på totalt -37,2 mnkr. Barn- och utbildningsutskottet och omvårdnadsnämnden visar stora negativa resultat. Den främsta anledningen till barn- och utbildningsutskottets negativa resultat 31,7 mnkr är svårigheten att få gymnasieskolans ekonomi i balans. För omvårdnadsnämnden fortsätter volymökningen, både av antal boendedygn och antal hemtjänsttimmar. Sammantaget ger detta ett negativt resultat 2013 på 17,6 mnkr trots under året utökad ram från bufferten med 4,8 mnkr. Både socialnämnden och trafik- och fritidsnämnden gör 2013, till skillnad mot förra året, positiva resultat. Socialnämndens resultat beror till stor del på retroaktiv ersättning från Försäkringskassan avseende personlig assistans 5,9 mnkr. Trafik- och fritidsnämnden har haft låga kostnader för snöröjning under året samt gjort effektiviseringar i verksamheten. Kommunstyrelsens positiva resultat återfinns främst i ej utfördelad buffert, 4,7 mnkr, samt ett överskott för Stadsbyggnadskontoret, 5 mnkr, skapat genom tomtförsäljning. Under avsnittet Nämndernas verksamhetsberättelser återfinns detaljerade analyser och kommentarer kring verksamhet och ekonomi. 12

13 Driftsredovisning 13

14 FÖRValtningSBERÄTTELSE Investeringar Investeringar 2013 års investeringar uppgår netto till 189,8 mnkr, vilket är 77,4 mnkr lägre än investeringsbudgeten på 267,1 mnkr. De största avvikelserna återfinns hos trafik- och fritidsnämnden, 76,7 mnkr. mnkr Brutto Netto Investeringsredovisning per styrelse/nämnd Styrelse/nämnd Utgift 2013 Inkomst 2013 Nettoinvest 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Invest 2012 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 9,2 0,0 9,2 21,3 12,0 37,4 Trafik- och fritidsnämnden 30,1 2,6 27,5 104,2 76,7 50,9 Skolnämnden 8,9 0,0 8,9 10,0 1,1 9,4 Omvårdnadsnämnden 0,9 0,0 0,9 3,5 2,6 3,5 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 Kultur- och ungdomsnämnden 0,1 0,0 0,1 0,4 0,3 0,4 Miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 0,0 Summa skattefinansierat 49,3 2,6 46,7 140,4 93,7 101,6 Intern- och externfinansierad verksamhet Kommunfastigheter 145,6 2,5 143,1 126,8-16,3 25,6 Summa 145,6 2,5 143,1 126,8-16,3 25,6 Summa totalt 194,9 5,1 189,8 267,1 77,4 127,2 Investeringssammanställning, större färdigställda projekt Ombyggnad av Hosjö- och Västra skolans kök har färdigställts till skolstarten hösten Åtgärder vidtagna för att kunna förtäta genom att flytta över elever från Haraldsbo- till Lugnetskolan. Risholnsgårdens värmeanläggning har bytts ut från olja och pellets till bergvärme. Investeringsprojekt, mnkr Total projektbudget Utfall 2013 Utfall totalt Hosjöskolans kök och matsal 1) 7,9 7,7 8,0 Västra skolans kök 1) 8,3 6,2 7,6 Lugnetskolans anpassning 2) 17,3 17,7 17,8 Mediahuset Lugnet anpassning 2) 6,0 5,9 5,9 Risholnsgåden bergvärme 3) 5,1 4,4 5,7 1) Ombyggnad av köken har färdigställts till skolstart hösten ) Åtgärder vidtagna för att kunna förtäta genom att flytta över elever från Haraldsbo- till Lugnetskolan. 3) Värmeanläggningen har bytts ut från olja och pellets till bergvärme. 14

15 Investeringar FÖRValtningSBERÄTTELSE Investeringssammanställning, större pågående/ej färdigställda investeringsprojekt Arbetet med projektet Södra Centrum/Resecentrum har under året intensifierats. Projektet är något försenat då upphandlingen av entreprenörer överklagades. Nytt boende med 32 lägenheter färdigställs för inflyttning under mars månad Investeringsprojekt Total projektbudget Utfall 2013 Ackumulerat utfall Prognos färdigställande Resecentrum 1) 204,0 7,9 10,0 204,0 Vård- och omsorgsboende Gruvriset 2) 45,6 37,7 37,7 47,7 Ny förskola i Slätta 3) 29,6 1,5 2,0 29,6 Aspeboda nybyggnad skola 29,0 14,9 15,3 29,0 och ombyggnad förskola 4) Högskolan gator och torg 5) 18,0 6,7 8,4 18,0 Gruppboende Tranbärsvägen 6) 12,0 1,0 1,1 15,5 Egnellska nytt garage 7) 7,4 0,6 0,6 7,4 Geislerska parken 8) 7,0 0,4 0,4 7,0 1) Arbetet med Resecentrum har under året intensifierats. Projektet är något försenat då upphandlingen av entreprenör överklagades. 2) Nytt boende med 32 lägenheter färdigställs för inflyttning i mars ) Sex avdelningar är färdigprojekterade och genomförda, upphandlingen är överprövad. 4) Ny skola byggs och den gamla rivs. Skola anpassas och görs om till förskola. 5) Färdigställande av torg- och vegetationsytor. Arbetet avslutas under ) Nybyggnad av gruppbostad med sex lägenheter, beräknas vara inflyttningsklar i mars Fördyring på grund av markarbeten och annat som inte ingick i grundkalkylen. 7) Garaget är den återstående delen i färdigställande av Egnellska huset och beräknas klart till hösten ) Ombyggnad av parken med lekplats. Arbetet påbörjat och planen är att arbetet avslutas under Sammanställning av exploateringsfastigheter, mnkr Projekt Ingående balans Påförda kostnader 2013 Nedlagda kostnader, sålda tomter 2013 Intäkter, sålda tomter 2013 Gatukostnadsersättning Nettoresultat 2013 Osålda tomter Bokfört värde osålda tomter Borgärdet 0,2 1 0,2 Bjursås 0,3 4 0,3 Södra Galgberget 0,1 0,1 1 0,2 Sandsberg 0,3 0,0 3 0,4 Västra Tallen 0,1 0,0 0,1 Södra Galgberget 2 1,9 0,2-2,0 5,5-1,9 1,6 1 0,1 Lilla Källviken 0,1 0,1 Herrhagen 0,1 0,1 Ingarvet industritomter 0,1 4,2-0,7 3,5 0,1 Storgårdsv Bjursås 0,1 0,1 Kvartssigen, S Galgb 0,0 0,0 kv Rödbro 0,0 0,0 Vandrarvägen 0,0 0,0 Summa 3,2 0,5-2,0 9,7-2,6 5,1 10 1,6 15

16 FÖRValtningSBERÄTTELSE Personalstruktur Personalstruktur Antal anställda Den statistik som redovisas omfattar anställda i Falu kommun som är månadsavlönade enligt AB och avser det förhållande som gällde under december månad. Uppgifterna är hämtade ur PA/ lönesystemet. Antal anställda, andel per nämnd Socialnämnden 13% Antal anställda Andel i % Kvinnor 78,4 78,0 78,8 78,5 79,2 Män 21,6 22,0 21,2 21,5 20,8 78,4 procent av de anställda var kvinnor och 21,6 procent var män. Könsfördelningen skiljer sig åt inom de olika nämnderna. Inom samtliga nämnder utom en, trafik- och fritidsnämnden, var kvinnorna i majoritet. Kommunens största nämnder är omvårdnadsnämnden, socialnämnden samt kommunstyrelsen där bland annat kostenheten, kommunfastigheter, arbetsmarknad- och integrationskontoret och sedan 2013 barn- och utbildningsutskottet ingår. Antal anställda per nämnd Nämnder Antal anställda Andel i % Kvinnor Män Förändring antal anställda från 2012 Kommunstyrelsen exklusive barn och utbildningsutskottet Barn- och utbildningsutskottet Omvårdnadsnämnden Socialnämnden Kultur- och ungdomsnämnden Trafik- och fritidsnämnden Miljönämnden Totalt Falu kommun Skolnämnden 40% Omvårdnadsnämnden 27% Kommunstyrelsen 15% Trafik- och fritidsnämnden 2% Kultur- och ungdomsnämnden 2% Miljönämnden 1% Anställningsform Antal anställda utifrån anställningsform Anställningsform Månadsavlönade (antal) Antal anställda Kvinnor Andel i % Män Tillsvidare Visstid Andel i % Tillsvidare 91 Visstid 9 Timavlönade Utförda timmar Omräknat till heltidsanställda (88) procent av kommunens anställda med månadslön var tillsvidareanställda och 9 (12) procent var anställda på visstid, det vill säga på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Antalet anställda har under året ökat med 73 personer. Detta beror främst på ökat antal hemtjänsttimmar samt att omvårdnadsförvaltningen och socialförvaltningen tagit hem verksamheter som tidigare legat på entreprenad. Gymnasieskolan har genomfört personalneddragningar för att anpassa sig till lägre elevkullar. 16

17 Personalstruktur FÖRValtningSBERÄTTELSE Timavlönades arbetade tid omvandlat till antal årsarbetare årsarbetare = timmar Åldersfördelning Åldersgrupp Antal personer Andel i % procent av de anställda var 50 år eller äldre och 9 procent var under 30 år. 634 personer var 60 år eller äldre. Könsfördelning per åldersgrupp Antal timavlönade fortsätter att öka och motsvarade 404 årsarbetare, vilket är en ökning med 3,9 procent jämfört med föregående år. Merparten av de timavlönade var anställda på bemanningscenter och arbetar främst inom social- och omvårdnadsnämnderna. Sysselsättningsgrad Antal och andel heltid/deltid Män Kvinnor Sysselsättningsgrad Antal anställda Kvinnor Andel i procent Män Antal Heltid Deltid Andel i % Heltid 88 Deltid 21 Andel heltider per nämnd 2013 jämfört med 2012 Medelålder Medelåldern har sjunkit med 0,5 år och var i december 46,6 (47,1) år. Medelåldern för kvinnor var 46,8 (47,2) år och för män 45,9 (46,6) år. Pensionsavgångar Under 2013 slutade 114 personer med pension. De kommande fem åren kommer cirka 533 personer att uppnå 65 år. Flertalet av dessa återfinns inom skolan, socialförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen. Nämnder Andel i procent Heltider 2013 Heltider 2012 Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsutskottet Omvårdnadsnämnden Socialnämnden Trafik- och fritidsnämnden Kultur- och ungdomsnämnden Miljönämnden Totalt Falu kommun Andelen heltidsanställda varierar mellan nämnderna. Till följd av projektet Heltid till alla har andelen heltidsanställda ökat. Heltidsanställning är betydligt vanligare bland män, 93 (88) procent, än bland kvinnor, 87 (74) procent. 17

18 FÖRValtningSBERÄTTELSE Tidredovisning Tidredovisning Arbetstid och frånvaro Den totala arbetstiden för månadsavlönade och timanställda anställda enligt AB-avtalet, omräknat till årsarbetare var årsarbetare, vilket är en marginell minskning jämfört med året innan. Arbetstiden för månadsavlönade minskade medan arbetstiden för timavlönade ökade. 11,7 procent av den arbetade tiden utförs av timavlönad personal. Faktiskt arbetad tid omräknat till årsarbetare uppdelat på månadsavlönade och timavlönade Arbetstid och frånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Arbetad tid 73,8% Semester 11,7% Sjukdom 6,0% Föräldraledighet 3,2% VAB 0,7 % Övrigt 4,6% Timavlönad Månadsavlönad årsarbetare = timmar Frånvaro i procent av tillgänglig arbetstid % Under 2013 uppgick den faktiska arbetstiden för månadsavlönade till 73,8 procent av avtalad arbetstid och 26,2 procent bestod av frånvaro av något slag Övrigt 5,6% 5,4% 4,7% 4,6% VAB 0,6% 0,6% 0,6% 0,7% Föräldraledighet 4,1% 3,5% 3,9% 3,2% Sjukdom 4,6% 4,9% 5,6% 6,0% Semester* 11,8% 11,9% 11,6% 11,7% * Semester innefattar även ferie/uppehåll 18

19 Tidredovisning FÖRValtningSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade under 2013 med 0,4 procentenheter till 6,0 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid % ,6 4,9 5,6 Kvinnorna hade genomgående en högre sjukfrånvaro än männen var kvinnornas sjukfrånvaro 7,3 procent och männens 4,4 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ökar, både vad gäller kort och lång frånvaro. 6, Total personalkostnad Kommunens totala personalkostnad uppgick 2013 till 1 866,4 (1 865,9) mnkr, vilket innebär en förändring på mindre än 0,0 (2,3) procent. I dessa personalkostnader ingår inte ersättningar för beredskapsarbete, vilket i detta sammanhang har betraktats som arbetsmarknadsåtgärder. Den genomsnittliga löneökningen var 2,4 (3,3) procent. Kostnaden för avgångsvederlag var 7,9 (6,6) mnkr. Falu kommuns redovisning av pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtaganden som intjänats till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelser. Kostnaden redovisas på det år som utbetalning av intjänad pensionsrätt sker. Pensionsintjänande från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen och kostnadsförs det år de intjänas. Enligt pensionsavtalet KAP-KL, består intjänandet av två delar, avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension. Den del av intjänandet som utgörs av avgiftsbestämd pension motsvarar 4,5 procent av lönen och utbetalas till den förvaltare som den anställde själv valt. Den förmånsbestämda pensionen intjänas på löner över 7,5 inkomstbasbelopp och avsätts i kommunens balansräkning. På alla pensionskostnader tillkommer särskild löneskatt, vilken uppgick till 24,26 procent. Sjukfrånvaro kalenderdagar/medarbetare 1) dagar 6,3 6,0 5,3 5, dagar 2,7 2,6 2,4 2,2 Mer än 59 dagar 10,4 9,2 7,5 6,3 Totalt 19,4 17,8 15,2 13,9 1) Avser tillsvidare- och visstidsanställda januari till december respektive år och uttryckt som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare samt fördelat efter sjukperiodens längd. Löneöversyn Utfallet av löneöversynen blev en ökning med i genomsnitt 2,4 procent på det totala löneutrymmet och genomsnittslönen i 2013 års nivå blev kronor per månad. Kvinnors lön i procent av männens låg på 94,8 procent, vilket är en ökning med 1,3 procentenhet jämfört med föregående år. Detta är en tydlig effekt av att kvinnodominerade yrkesgrupper prioriterats de senaste åren. Total pensionsförpliktelse Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 158,9 132,0 Reservering inom eget kapital 35,7 44,5 Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt), d v s pensionsförpliktelser 1 600, ,6 som inte tagits upp bland avsättningar Totalt 1 795, ,1 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 0,0 0,0 Återlånade medel 1 795, ,1 Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade hos kommunen som investeringar i anläggningstillgångar. Pensionsförpliktelserna överstiger dock betydligt kommunens egna kapital, som per den 31 december 2013 uppgår till 980,2 (926,2) mnkr. För ytterligare redogörelse för kommunens pensionskostnader på 180,1 (159,0) mnkr se not 4 och not 9 till resultaträkningen. Medellön kr Kvinnor Män Totalt Kvinnors medellön i förhållande till männens, i procent 94,8 93,5 92,8 91,8 19

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt Sammanfattning av det ekonomiska läget Årets resultat, efter reservering för vissa pensionskostnader, uppgår till 58,2 (43,0) mnkr, vilket är 1,3 mnkr bättre än budgeterat resultat på 56,9 mnkr. Årets resultat motsvarar 2,0 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen har en sammantagen nettokostnadsutveckling på 3,7 procent (4,8 procent 2012 exklusive AFA) jämfört med år Ökningen motsvarar 99,2 mnkr (126,6 mnkr 2012 exklusive AFA). Av årets ökning svarar hemsjukvården, för vilken kommunen övertagit ansvaret från landstinget från och med 2013, för 1,0 procent eller 28,6 mnkr. Skatteintäkter och generella bidrag har ökat med 4,4 (2,4) procent jämfört med föregående år. Ökningen uppgår till 122,5 (64,0) mnkr. Detta har förbättrat nettokostnadernas andel av skatteintäkter, exklusive återbetalningen från AFA, något i 2013 års bokslut till 99,7 (100,6), (98,7) procent. Att förändra detta mått är inte lätt och kommunen ligger åter på en för hög kostnadsnivå, vilket innebär att intäkterna inte täcker kostnaderna. Med 2013 års kostnadsnivå sker endast en mycket liten värdesäkring av eget kapital, 10 mnkr, annat än med återbetalningen från AFA på 48,2 mnkr. Personalkostnadernas andel av de totala bruttokostnaderna uppgår till 56,4 (57,6) procent. Totalt redovisar nämnderna ett budgetöverskridande på 37,2 mnkr var nämndernas totala utfall negativt med 66,3 mnkr. Det är bekymmersamt att det är kommunens två största enheter vilka redovisar underskott: barn- och utbildningsutskottet med 31,7 mnkr och omvårdnadsnämnden 17,6 mnkr. Underskottet vägs upp något av de överskott som finns inom bland annat kommunstyrelsen 8,8 mnkr, socialnämnden 2,7 mnkr samt trafik och fritidsnämnden. Inom verksamheterna kan det ske förändringar baserat på den demografiska utvecklingen, vilket bland annat leder till att antalet elever minskar i gymnasieskolan och ökar i förskolan samtidigt som behoven inom äldre- och handikappomsorgen tenderar att öka. Hänsyn måste även tas till förändrat utbud med friskolor eller att verksamhet läggs ut på entreprenad. Denna utveckling ställer stora krav på anpassning av verksamheter för att inte leda till kvarvarande eller ökade kostnader. Det ekonomiska resultatet visar att kommunens verksamheter har högre kostnader än vad det ekonomiska utrymmet medger. Denna situation har förbättrats något under 2013, varför fortsatta åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna och hålla kostnadsutvecklingstakten nere. Resultat Årets resultat uppgår till 58,2 (43,0) mnkr. I jämförelse med budget har årets resultat påverkats positivt av återbetalningen från AFA, 48,2 (49,9) mnkr, och högre skatteintäkter, 13,7 mnkr. Att kommunstyrelsen, exklusive barn- och utbildningsutskottet, redovisar ett överskott inom sin verksamhet på 8,1 mnkr och att socialnämnden redovisar ett överskott på 2,7 mnkr, har även det påverkat resultatet positivt. Resultatet har i första hand påverkats av nämndernas samlade negativa resultat med -37,2 mnkr. Resultatet har även påverkats negativt av att pensionskostnaderna blev -7,7 mnkr högre än budgeterat. Under året fattades även beslut om sänkt diskonteringsränta vid beräkning av kommunens pensionsavsättningar i balansräkningen och pensionsskulder under ansvarsförbindelserna. I resultaträkningen bidrog detta till räntekostnader på -15,3 mnkr, vilka inte var budgeterade. mnkr ,7 86,1 51,1 43, , Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 501,1 mnkr, vilket är 25,0 mnkr eller 4,8 procent lägre än föregående år. Verksamhetens bruttokostnader uppgår till 3310,5 mnkr, vilket är 2,3 procent eller 74,2 mnkr högre än föregående år. Av årets ökning svarar hemsjukvården, för vilken kommunen övertagit ansvaret från landstinget från och med 2013, för 0,9 procent eller 28,9 mnkr. Kommunens personalkostnad, exklusive kostnaderna för beredskapsarbetare, uppgår 2013 till 1 866,4 (1 865,9) mnkr, vilket innebär en förändring som är mindre än 0,0 procent (ökning 2,0 procent). Personalkostnadernas andel av verksamheternas kostnader utgör 56,4 procent, vilket är en minskning med 1,2 procent jämfört med föregående år. Pensionskostnaden, exklusive finansiell värdesäkring för ännu ej utbetalda pensioner, inklusive förvaltningsavgift exklusive löneskatt, uppgick till 129,9 (123,6) mnkr. I pensionskostnaden ingår dels utbetalning av pensioner med 61,7 (59,2) mnkr till dem som redan gått i pension, dels 67,6 (63,6) mnkr som utgörs av de pensionsrätter, vilka intjänats under 2013 av då anställd personal. I kostnaden för intjänade pensionsrätter ingår även pensioner till förtroendevalda. Förvaltningsavgift till KPA tillkommer på 0,6 (0,9) mnkr. På den totala pensionskostnaden utgår särskild löneskatt, vilken beräknats uppgå till 31,3 (30,7) mnkr. Räntekostnaderna för pensionsavsättningarna uppgår till 18,9 (4,7) mnkr ingår kostnader för sänkningen av diskonteringsräntan vid skuldberäkning av pensionsavsättningarna i balansräkningen i räntekostnaderna med 15,3 mnkr. Övriga kostnader uppgick till 1 354,4 (1 257,6) mnkr. Detta innebär en ökning under året med 96,8 (14,5) mnkr, vilket motsvarar en ökning med 7,7 (1,2) procent. 20