Kvalitetsrapport. Brotorpsskolan. Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsrapport Brotorpsskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Förskoleklassen Fritidshem Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass 53 62% 38% - - Årskurs % 56% 21% 51% Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda 21,8 89,1% 14,1 90,1% Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Jag känner mig trygg i skolan. 94,3 91,8 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer ,7 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 84,4 92,4 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 93,6 88,1 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 94,3 95,6 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 84,4 86,1 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 95,0 Det finns arbetsro i klassrummet. 63,1 65,4 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 85,9 89,9 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 92,2 95,6 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 81,6 86,7 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 91,5 88,6 Jag trivs i skolan. 91,5 87,4 Svarsfrekvens: 159 svarande Analys Positivt är att vi ökar i de flesta frågor som har med lärande, miljö och hur vi behandlar varandra. Det är även glädjande att arbetsron på skolan har ökat. Vi har arbetat mycket med detta de senaste åren och det är kul att se att arbetet ger positivt resultat. Vad gäller trivsel och trygghet backar vi några procent. Vid analysarbetet har det framkommit att fokus mera har varit på arbetet kring arbetsro och struktur i och kring klassrummen vilket kan medföra att de andra resultaten kring trivsel och trygghet dalar. Detta är något vi måste arbeta mer med kommande år. Det är även viktigt att vi på ett tydligt och konkret sätt visar eleverna hur de kan nå de olika kunskapskraven. Frågan kring ökad trivsel och trygghet måste aktualiseras mer och medvetandegöras hos både personal och elever. 4

5 Åtgärder För att skapa ökad trygghet och trivsel på skolan är det viktigt att vuxna är med där eleverna vistas och där det kan uppstå otrygga situationer. Vi vuxna måste vara uppmärksamma och visa på att vi vill hjälpa till och finnas för våra elever på skolan. Vi ska vara vuxna som man kan förlita sig på och våga ta hjälp av. En åtgärd kan vara att vuxna finns med i korridorer vid in och utgång från klassrummen. En annan att rastvakterna ska vara mer synliga och fördelade över hela skolgården. Vi tror även att en förbättrad skolgårdsmiljö och utlåningen av lekmaterial bidrar till att eleverna aktiverar sig mer och blir involverade i positiva lekar vilket ökar trivseln på skolan. Detta tillsammans med våra tydliga ramar och rutiner tror vi kommer ge ett mer positivt resultat. Vi fortsätter även att träffas kontinuerligt i skolans trygghetsteam för att stämma av tryggheten och trivseln på skolan. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Åk 3 70,8 66,7 68,6 68,8 Totalt 70,8 66,7 68,6 68,8 Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Åk 3 87,5 84,0 85,7 89,1 Totalt 87,5 84,0 85,7 89,1 Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 6

7 Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Åk ,6 97,7 100 Totalt ,6 97,7 100 Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Åk ,3 92,9 Totalt ,3 92,9 Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2018 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Åk ,1 95,5 97,6 Totalt ,1 95,5 97,6 Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys 7

8 Måluppfyllelse vårterminen 2018 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 6A 87,5 85,7 86,4 90,0 6B 87,5 87,5 87,5 95,5 Totalt 87,5 86,7 87,0 92,8 Tabell 6 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Analys Det vi ser när det gäller årskurs tre är att resultaten i matematik har sjunkit. Vid analysen av resultaten framkom att eleverna haft svårt för huvudräkningsdelen samt inte har befästa kunskaper när det gäller skriftliga räknemetoder. Eleverna saknar även alternativa metoder för att kunna visa på sina kunskaper på olika sätt. När det gäller svenska är det skrivandet, stavning och meningsbyggnad som behöver utvecklas. I de äldre åldrarna har vi fantastiska resultat i alla tre ämnen på nationella proven. Satsningar som genomförts under året har verkligen gett resultat. Även måluppfyllelsen generellt för årkurs sex har ökat markant från förra året. Trender vi ser på ett övergripande plan är att det är våra nyinvandrade elever som generellt har ett lägre resultat och som måste prioriteras. Pojkarna har ett något sämre resultat på nationella proven än flickorna men i måluppfyllelsen totalt ligger kategorierna väldigt jämnt i år. Åtgärder Kvaliteten i vår matematikundervisning behöver belysas. Vi behöver arbeta med skriftliga räknemetoder och matematiska strategier tidigt. Likhetstecknets betydelse måste eleverna lära sig tidigare och vi tror på att arbeta mer konkret och laborativt med den uppgiften. Det är även viktigt att vi tränar eleverna på fler matematiska begrepp samt problemlösning i flera steg. För blivande elever i årskurs fyra kommer det även att läggas in mer matematik på schemat då vi valt att använda skolans val till det ämnet under nästa läsår. I svenska och svenska som andra språk är det skrivandet som vi måste fokusera mera på. Vi måste arbeta mer med meningsbyggnad, gestaltande texter samt bearbetning av texter. 8

9 Eleverna måste få lära sig strategier för hur man bearbetar sina texter som en del i skrivprocessen. Det är även viktigt att vi håller i läs- och läsförståelseträning med de äldre eleverna. För att nyinvandrade elever ska nå högre resultat ska vi arbeta mer med ord och begrepp samt hur vi kan förändra klassundervisningen generellt. På ett övergripande plan fortsätter vi att utveckla vårt arbete med återkommande kartläggningar och resultatavstämningar. Detta kombinerat med en tydlig agenda kring hur vi arbetar med vår metodik och vårt ledarskap tror vi kommer ge fortsatta positiva resultat. Vi tror att sambedömningar av nationella prov och andra prov/tester kommer att gynna lärarnas fortsatta arbete i klassrummen där vi får en samsyn kring elevernas kunskaper. 9

10 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 96,1 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 90,9 90,7 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 90,9 91,2 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 89,3 92,4 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 74,6 76,7 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 82,0 90,6 Mitt barn trivs i skolan. 97,5 96,4 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 95,1 97,6 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 97,5 99,1 Jag är nöjd med mitt barns skola. 91,8 96,9 Analys Svarsfrekvens: 331 svarande Mycket positivt är att så många föräldrar har svarat på enkäten i år och att den absoluta majoriteten uppger att de är nöjda med sitt barns skola och det bemötande de får av skolans personal. Det vi behöver vara vaksamma på är att vi i år har minskad procent som uppger att barnen trivs i skolan. Även om frågan kring arbetsro har ett sämre resultat än övriga så är det positivt att resultaten ökar i år. Det vårdnadshavarna för fram är överlag positiv feedback. Det man har funderingar kring är matsituationen samt omorganisationen och ombyggnationen som väntar. 97,3 97,6 Åtgärder Vi behöver arbeta för att få föräldrarna mer delaktiga i skolans vardag för att de ska få ännu mer inblick och ökad förståelse för vår verksamhet. Vi behöver hitta bra kommunikationssätt som underlättar en kontinuerlig kontakt. Det är även viktigt att information kring framtida förändringar når ut till vårdnadshavarna. Det är av yttersta vikt att vi jobbar tillsammans 10

11 med vårdnadshavarna för att få eleverna att trivas bättre på Brotorpsskolan. För att få vårdnadshavarna totalt sett mer nöjda med vår skola är även frågan kring arbetsro central. För att en förbättring ska ske där behöver vi fortsätta stärka det pedagogiska ledarskapet och strukturen klassrummet. Har vi en fungerande och utvecklande undervisning samt tydliga rutiner så tror vi att arbetsron ökar och fler elever kommer att trivas på skolan. 3. Enhetens prioriteringar i kvalitetsarbetet Mål I december 2018 känner sig alla elever trygga på Brotorpsskolan. Vidtagna åtgärder/aktiviteter Vi observerar och uppmärksammar våra elever under skoldagarna. Vi sätter upp ett rastvaktschema så att eleverna ser vilka vuxna som är ute på rasterna. Vuxna är med i lekarna på skolgården. Vi Solar elever vid behov. Se, le och bekräfta. Vi jobbar aktivt med värdegrund i klasserna. Vi skapar goda relationer till våra elever. Vi har återkommande gemensamma aktiviteter för hela skolan. Vi genomför enkäter tillsammans, vuxen och elev, så förståelse finns för svarsalternativen. Vi motverkar aktivt maktlekar genom ex. diskussioner i klasserna. Vi motverkar aktivt dåligt språkbruk. Trygghetsteamet presenterar sig och sitt uppdrag i alla klasser samt för vårdnadshavare. Resultat 91,8 % uppger i december 2017 att de känner sig trygga på Brotorpsskolan 11

12 Analys Majoriteten av eleverna på Brotorpsskolan är trygga vilket vi ser som mycket positivt. Presentationsinsatserna som genomförts under läsåret har varit bra och gjort att fler elever vet vilka som ingår i trygghetsteamet. Andra insatser anser vi också har varit gynnsamma men vi inser av resultatet att vi fortfarande har elever som inte känner sig trygga på skolan. Utvecklingsområden För att fler elever ska känna sig trygga behöver vi vuxna finnas med där eleverna vistas. Vi behöver kartlägga och organisera oss utifrån var otrygga situationer kan uppstå. Vi ska även arbeta på att skapa goda relationer med våra elever samt skapa aktiviteter som ökar respekt, trygghet och trivsel på skolan. Mål I trivselenkäten 2017 säger 90 % av skolans elever att det är högt arbetsfokus på Brotorpsskolan. Vidtagna åtgärder/aktiviteter Alla lärare och elever bestämmer gemensamma lärregler. Rutinmässig uppstart, avslut och utvärdering av alla lektioner. Vi fortsätter att utveckla den lärarledda undervisningen och ett formativt arbetssätt. Läraren och eleverna bestämmer tillsammans vilken sorts arbetsfokus som gäller utifrån lektionens innehåll. Resultat 65,4 % uppger i trivselenkäten att det är arbetsro på skolan. 12

13 Analys Även om resultatet har ökat i år så är det ett för lågt resultat. Vid analysarbetet ser vi att det är fler flickor som upplever en bättre arbetsro. Vi ser även att det finns ett samband mellan de klasser som uppger att de inte har arbetsro och de som uppger att deras lärare har svårt att upprätthålla och genomleva de åtgärder vi sagt vi ska genomföra. Utvecklingsområden Vi kommer till nästa läsår att ta fram ännu tydligare rutiner för uppstart, genomförande och utvärdering som ska följas av alla pedagoger på skolan. Vi kommer även fortsätta arbeta med bildstöd och lektionsstrukturer för att stärka pedagogerna i sitt ledarskap. Även rutiner kring aktiviteter utanför klassrummet kommer att upprättas. Vi tror även att det är viktigt att involvera eleverna mer i detta arbete och att de får en ökad förståelse kring vad arbetsro innebär och hur det påverkar deras resultat och trivsel i skolan. Mål I maj 2018 ser vi en förbättrad måluppfyllelse och en god progression hos alla elever på Brotorpsskolan. Vidtagna åtgärder/aktiviteter Varje lektion har ett klart syfte och mål, där det finns en tydlig planering över genomförande och förväntningar. Vid varje lektionstillfälle ges tid för gemensamma reflektioner och utvärdering (Vad har du lärt dig? Vad tar du med dig? Vad kan du nu?). Läraren fördelar ordet i klassrummet och använder sig av olika metoder för detta. Läraren utvecklar och utmanar elevernas förmågor i olika lärsituationer, genom att hela tiden påvisa var vi är, vart vi ska och hur vi når dit. Läraren ger eleverna betänketid, talutrymme och delaktighet under lektionerna. Läraren leder och fördjupar samtalen via vägledande och reflekterande frågor (vad, hur, när, varför, berätta, hur vet du, förklara och övertyga mig). Läraren ger positiv återkoppling, för att skapa ökad självtillit och inre driv hos eleven, till fortsatt lärande. 13

14 Läraren varierar sin undervisning genom att använda olika strategier och processer. På skolan arbetar vi med kollegialt lärande. På skolan arbetar lärarna aktivt för att utveckla sitt formativa förhållningssätt. På skolan arbetar alla aktivt med att skapa positiva relationer till alla elever. På skolan följer vi kontinuerligt upp elevernas resultat via bedömningsmatriser och schemalagda möten kring åtgärdsprogram och extra anpassningar. På skolan arbetar vi aktivt med samplanering och att utveckla en organisation med ämneslärare. Resultat I juni 2018 har 87% av eleverna i årskurs sex betyget E till A. I juni 2017 var siffran 75% och i juni , 9%. Detta är en mycket positiv resultathöjning. När vi tittar på resultaten för de andra årskurserna så ser vi att vi har elever som både når mer än en godtagbar kunskapsnivå samt elever som precis når en godtagbar nivå. Resultaten för de nationella proven i årskurs sex är mycket positiva. I både engelska och svenska har vi bättre resultat än förra året, dock backar vi i lite i matematik. I årskurs tre har vi ett sämre resultat i matematik medan det i svenska gick bättre än i fjol. De nyinvandrade eleverna på skolan har sämre resultat generellt. Analys Här ser vi att de åtgärder och aktiviteter som genomförts de senaste åren vad gäller en gemensam metodik ger resultat. Även ämneslärarsystemet gör att det blir mer fokus på ämneskunskaper vilket i sin tur ger positiva resultat. Att vi det senaste året haft fokus på kartläggningar, avstämningar och resultat samt analys av dessa tror vi också bidrar till den ökade måluppfyllelsen. Arbetslaget Pärlan har fortsatt att utveckla sitt arbete med stöd i olika former för elever och pedagoger. De har även bidragit med kompetensutveckling för personalen vilket bidragit till en kvalitetshöjning. Pedagogerna har utvecklat undervisningsmetoder och gruppindelningar under året som gett goda resultat. Det vi måste bli bättre på är att utveckla undervisningen så att även våra nyinvandrade elever når högre resultat. 14

15 Utvecklingsområden Vi inser att vårt arbete med struktur i klassrummet ger resultat. Detta innebär att vi till nästa läsår kommer att ta fram ännu tydligare rutiner för uppstart, genomförande och utvärdering. Vi kommer även fortsätta arbeta med bildstöd och lektionsstrukturer för att stärka undervisningen och för att utveckla fungerande och pedagogiska lärmiljöer så att alla elever kan utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar på att tydlighet och likvärdighet i form av rutiner och strukturer gör att fler elever blir trygga och upplever en ökad arbetsro. Vi måste utveckla undervisningsmetoder som gynnar alla elever och då främst våra elever med ett annat modersmål. Till nästa läsår ska vi även bli ännu bättre på att planera, genomföra och följa upp undervisningen och resultaten. Vi ska arbeta på Implementeringen av IST Lärande. Det hoppas vi ska bli ett bra verktyg för att stödja arbetet kring en likvärdig undervisning där vi får en samsyn kring elevernas kunskapsutveckling. Vi vill öka flödet kring uppföljningar av screeningar och diagnoser osv för att snabbare kunna sätta in adekvata insatser. Vi ska bli bättre på att förbereda inför nationella prov och se till att de momenten i matematik och svenska i årskurs 1-3 har befästs i möjligaste mån. Vi tror det är nödvändigt med tätare kontakt mellan speciallärare och ämneslärare så vi snabbare kan sätta in insatser. Vi behöver också fortsätta ta in eleverna än mer i sitt eget lärande på olika sätt. Parallelläggning av årskurserna och ämneslärarsystem fortsätter som i år i allra möjligaste mån. 15

16 4. Förskoleklassen Analys Bedömningsmatriserna visar på varierande resultat. Vi har många elever i förskoleklasserna som med lätthet kan besvara frågorna, som är självständiga och har kunskaper långt utöver det som testas. Vi har också några som saknar vissa begrepp och behöver vuxenstöd för att lösa uppgifterna. Vi kan även se att testmaterialet, främst en fråga inom matematik och additionsstrategier, inte är så lätt att bedöma vilket kan ge ett missvisande resultat. Åtgärder Förskollärarna samplanerar varje vecka samt någon dag under loven. De fördelar även olika moment i undervisningen mellan sig för att deras kompetens ska utnyttjas på bästa sätt. Detta tror vi ger en positiv effekt på undervisningen och resultaten. Många aktiviteter och lektioner genomförs tillsammans för att trygghet mellan grupperna och eleverna tidigt ska skapas. Inför kommande läsår kommer arbetet med att utnyttja varandras kunskap och kompetens utvecklas ännu mer och vi ska även se över hur undervisningen fördelas under dagen för att hitta ännu mer gynnsamma lärsituationer. 16

17 5. Fritidshem 1. Grundfakta Elever Brotorpsskolans fritidshem Antal elever Andel flickor Andel pojkar Personal Brotorpsskolans fritidshem Antal heltidstjänster Antal med fritidspedagogisk högskoleexamen 8,4 5 Källa: Egen statistik Resultat 2.1 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn trivs på fritidshemmet. 97,1 97,5 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 85,7 90,1 Jag får ett bra bemötande av fritidshememts personal. 98,5 99,0 Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem. 92,9 97,9 Svarsfrekvens: 193 av 410 Analys Fritidshemmen på Brotorpsskolan uppvisar väldigt fina resultat även i år. De allra flesta föräldrar är nöjda med personalens bemötande och anser att deras barn trivs på fritids. I kommentarerna nämns b la att man uppskattar en bra och öppen dialog mellan föräldrar och personal. 17

18 Åtgärder Personalen på fritidshemmen arbetar aktivt för att alla elever ska trivas och känna sig trygga. Det är viktigt att eleverna är trygga med varandra och de vuxna. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga i att deras barn har en utveckling även på fritidshemmet utifrån rådande styrdokument. I övrigt ska vi fortsätta det trygghetsskapande arbete vi bedriver och den nära kontakten med elever och föräldrar som finns. 3.Enhetens prioriterade mål Mål I maj 2018 har eleverna en trevlig attityd och ett bra språkbruk. De är trygga med varandra och med oss vuxna. Vidtagna åtgärder Vi ser alla barn och deras behov. Vi är medvetna och har strategier för att hjälpa de barn som har behov med konflikthantering, komma in i lekar eller hitta goda kamratkontakter. Vuxna tänker på att alla tillfällen är lärsituationer. Vi använder t ex. mellisstunden eller samlingar till att prata kring attityder och språk eller se på film eller teater inom detta område. Vi uppmuntrar och stödjer elever att säga ifrån ifall något känns fel. Vuxna är alerta och påpekar elevernas språk och attityd, ger andra ord och visar på schyst agerande och empati. På morgonfritids läser vi böcker för eleverna och kan diskutera ord och ordens innebörd. Vuxna tar aktiv kontakt med de barn som är blyga och försiktiga. Vi gör olika gruppkonstellationer så att eleverna möter andra elever. Vi synliggör fritids verksamhet för föräldrarna genom bilder och information på anslagstavlor och diverse utrymmen. På föräldramöten tar vi upp vikten av ett vårdat språk både i skolan och hemma. 18

19 Resultat Vad gäller trygghet och trivsel når vi långt fram enligt våra enkäter. Arbetet kring attityder och språkbruk är ständigt aktuellt men vi anser att vi kan nå längre i detta arbete. Vid höstterminens start genomfördes en rad förändringar på fritidsavdelningarna. Detta ser vi nu har satt sig och personalen har jobbat ihop sig bra under året. Arbetet kring målen har sett olika ut på olika avdelningar. En anledning kan vara olika antal barn på avdelningarna. Analys Den gemensamma planeringen med god mötesstruktur har varit bra och är viktig för utveckling av fritidshemmen. Arbetet med strukturerade planeringar har kommit i gång under läsåret och de gemensamma aktiviteter som genomförts har varit lyckade. Under året har vi arbetat med vårt genomförande kring målen på ett medvetet sätt. Vi behöver fortsätta och fördjupa arbetet kring attityder och språkbruk. Arbetet bör konkretiseras för eleverna och det är viktigt att vi pratar oss samman kring detta på avdelningarna och på hela skolan. Även arbetet med planeringar och bildstöd är något som vi behöver lägga fokus på även nästa läsår. Utvecklingsområden Införa fler gemensamma aktiviteter, främst på loven, samt försöka få in aktiviteter eller samarbeten mellan avdelningarna så att eleverna får fler aktiviteter att välja på. Äldre elever kan planera aktiviteter och hjälpa de yngre. Få till bättre kommunikationsvägar till föräldrarna om fritids mål, hur vi jobbar samt tips vad föräldrar kan göra för att hjälpa till. Även nästa läsår kommer vi att arbeta vidare med trygghet, attityder och språk som mål för fritidshemmen. Vi kommer arbeta mer konkret för att visa eleverna hur man pratar med och möter varandra på ett respektfullt sätt. Personalen på fritidshemmen ska vara förebilder och modeller i detta arbete. 19

20 4. Eget kapitel i läroplanen I Lgr11, kap 4 förtydligas syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i fritidshemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Förändringarna i läroplanen har påverkat fritidshemmen positivt. Det är bra att undervisningen på fritids blir tydligare och synliggörs. Utifrån innehållet kring digitalisering så har fritidsavdelningen med de äldre eleverna kommit igång med programmering. Det vi fortfarande kan bli bättre på är att tydliggöra syfte och mål med det vi gör samt samplanera ännu mer. Planeringarna behöver sedan förmedlas till både övrig personal, elever och vårdnadshavare. Fritidshemmens årshjul ska utvecklas och kopplas samman med läroplanens mål under kommande läsår. 20

21 6. Förvaltningens prioriteringar läsåret Ämneslärare F-6 För att lärare ska kunna ta fokus på ett rimligt antal kursplaner och därmed höja undervisningskvaliteten förordar förvaltningen att man organiserar för ämneslärarsystem ända från åk ett. Vi har under läsåret organiserat oss i ett ämneslärarsystem från årskurs ett till och med årskurs sex. Vi har även parallellagt årskurserna på avdelningarna i den mån lokalerna tillåter det. Vid årets utvärdering framkom det att personalen ser mycket positivt på förändringarna och att arbetet har fungerat bra. En stor vinst för lärarna är planeringen, att man har färre antal ämnen att planera och förbereda kring. Lärarna uttrycker att undervisningen blir mer välplanerad och kvalitativ. Andra fördelar som lyfts fram är att man som pedagog blir mer påläst i de ämnen man undervisar i och att det har blivit ett annat fokus på ämneskunskaper i och med detta system. En positiv effekt är att vi nu använder arbetsrummet som vår huvudsakliga arbetsplats vad gäller planering och kommunikation med andra pedagoger. Nackdelar kan vara att vi blivit mer schemastyrda och att man får mindre tid i samma grupp/klass vilket kan påverka det sociala samspelet och relationsbyggandet. 21

22 Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 På Brotorpsskolan finns ingen förberedelseklass vilket innebär att de nyinvandrade eleverna direkt får en klassplacering och påbörjar sin skolgång ute i ordinarie verksamhet. På skolan har vi två personer som arbetar kring eleverna med annat modersmål och de finns med som stöd i denna process och genomför även viss undervisning med fokus på svenska som andraspråk i mindre grupper. Samarbetet med lärarna fungerar bra men kan utvecklas ytterligare. Vi behöver få till möten för långsiktig planering där ämneslärare, Sva-lärare, modersmål- och studiehandledningslärare kan medverka. Klassrumsundervisningen behöver utvecklas så att den blir mer medvetet språkutvecklande och stödjande för elever med annat modersmål. Organisationen behöver ses över när det gäller studiestöd och modersmål. Vi behöver bli bättre på att ta vara på våra nyanlända elevers tidigare kunskaper både i Sva-undervisningen och i ordinarie klassrumsundervisningen. På skolan ska vi ha ett tillåtande klimat i klassrummen där olika språk är en naturlig del. 22

23 Värdeord Kring Lindesbergs kommuns värdeord, lärande, omtanke och ansvar, tänker vi på Brotorpsskolan följande: Lärandet utgår från en lärarledd undervisning och ett formativt arbetssätt. Vi strävar efter att vara en inkluderande skola där alla deltar och via dialog utvecklar varandras lärande. Brotorpsandan bygger på omtanke där trygghet, gemenskap och goda relationer är viktiga ledord. Vi strävar efter att alla elever ska känna sig trygga, ha bra arbetsfokus och uppnå en god måluppfyllelse. Skolan ansvarar för att eleverna får förutsättningar som krävs för en lyckad skolgång och maximal kunskapsutveckling. Skolan arbetar för och uppmuntrar alla elever att ta ansvar för sitt eget lärande genom tydlig återkoppling och ett framåtsyftande arbetssätt. Med eget ansvar växer lärandet. Under nästa läsår kommer värdeorden att lyftas fram mer både i det interna och det externa arbetet. 23

24 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 94,45 92,76 93,80 0,00 0,06 0,02 Årskurs 1 92,31 94,73 93,63 0,02 0,05 0,04 Årskurs 2 95,02 95,07 95,05 0,00 0,01 0,01 Årskurs 3 94,20 93,14 93,63 0,04 0,12 0,08 Årskurs 4 90,99 93,17 92,14 0,06 0,13 0,10 Årskurs 5 93,85 92,64 93,28 0,02 0,05 0,03 Totalt Tabell 7 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Vi arbetar för att ha en tät kontakt med hemmen och för att det ska byggas förtroendefulla relationer mellan oss och vårdnadshavarna. Så fort vi märker en frånvaro som är avvikande tar vi kontakt med hemmen. Vi ringer alltid och kollar av ifall något barn inte kommit och vi inte hört något. På våra föräldramöten pratar vi om vikten av att höra av sig, komma i tid, meddela om barnet är sjukt eller ska vara ledig. Inför kommande terminsstart ska vi förtydliga detta ännu mera i och med den nya närvaroplanen. Vi kommer även poängtera vikten med hög närvaro i skolan samt hur det hänger ihop med kunskapsresultat och positivt mående. Vi vill få alla att förstå att skolan är viktig. Närvaroplanen kommer implementeras i början av höstterminen och vi tror att det kommer bli ett bra verktyg för oss i arbetet med högre närvaro i skolan. Vi kommer även ha tätare uppföljningar med elevhälsoteamet på skolan och vi kommer utse en representant i teamet som har till uppgift att bevaka detta nogsamt. 24

25 7. Rektors sammanfattande analys Brotorpsskolan visar upp fina resultat i år som grundar sig i att vi har god kvalitet på vår undervisning och en god anda på skolan. Fritidshemmen visar på förbättrade resultat även i år vilket är väldigt glädjande och visar på att vi har höjt kvalitetsnivån på fritidshemmen. Många elever och vårdnadshavare är nöjda med skolan vilket gläder oss mycket. Vi har under läsåret arbetat hårt för att sätta vår organisation utifrån förändrade arbetslag och ämneslärarsystem. Detta ser vi, nu när vi summerat året, har utvecklat oss som skola och gett oss andra och bättre förutsättningar för att få till en kvalitativ undervisning. Vi har under läsåret lärt oss mer kring bildstöd, lektionsstruktur och lågaffektivt bemötande. Detta tillsammans med strukturerad undervisning och handledning för personal har bidragit till en kvalitetshöjning och gör oss till en mer kompensatorisk och likvärdig skola. Vi har en god organisation på skolan vilket gör att vi i olika led säkerställer elevernas rätt till utbildning. Vi har återkommande avstämningsmöten för att analysera resultat, insatser och åtgärder. Vi anpassar verksamheten efter eleverna och vi kompenserar både med andra pedagogiska metoder och t ex. bildstöd, individuella lärverktyg och många olika fysiska och pedagogiska hjälpmedel. Det vi behöver utveckla vidare och konkretisera ännu mer är våra rutiner och strukturer kring undervisning i klassrummen samt vid aktiviteter innan och efter. Vi behöver även fortsätta arbetet kring respekt, språkbruk och attityder. Vi ska vara en skola där alla tror på att alla elever kan lyckas och utvecklas maximalt. Hur vi undervisar och organiserar en elevs skoldag är avgörande för elevens resultat och mående. Trygghet och trivsel påverkas och det är av största vikt vi tar detta i beaktning. Vidare vill vi också stötta eleverna med metoder och verktyg för att de själva ska kunna ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande. 25

26 8. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Fortsätta arbetet kring respekt, attityder och språkbruk för att nå ökad trygghet och trivsel. Fortsätta arbetet med kontinuerlig uppföljning av resultat, insatser och åtgärder. Fortsätta arbetet med utveckling av rutiner och strukturer i skolans olika lärmiljöer. Utveckla rutiner utifrån nya närvaroplanen. Utveckla vårt arbete kring digitalisering. Utveckla vårt arbete kring planering och bedömning med hjälp av digitala verktyg. Anna Unosson Sofia Fredriksson Rektor Brotorpsskolan Biträdande rektor Brotorpsskolan Lindesberg Lindesberg