Svår astma hos skolbarn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svår astma hos skolbarn"

Transkript

1 Svår astma hos skolbarn sammanfattning Majoriteten av barn med astma uppnår god sjukdomskontroll, men ungefär 5 % av alla barn med astma har bristande astmakontroll trots omfattande behandlingsinsatser och betraktas därför som svåra astmatiker. Detta är en heterogen patientgrupp avseende symptomutlösande faktorer, klinisk presentation, påverkad livskvalitet, lungfunktion och inflammation i luftvägarna. Problematisk svår astma har två undergrupper; svårbehandlad astma och terapiresistent astma. Barn med svårbehandlad astma har en identifierbar och åtgärdbar förklaring till sin bristande symptomkontroll, till exempel pågående allergen eller annan miljöexponering, nedsatt följsamhet till behandlingsplanen eller obehandlad komorbiditet. I en svensk studie på skolbarn med problematisk svår astma, kunde ungefär 40 % av de undersökta barnen klassificeras som svårbehandlade. För att differentiera mellan patienter med svårbehandlad och terapiresistent astma görs en kartläggning av symptom på komorbiditet och ett ställningstagande till eventuell utredning och behandling av dessa. Sedan måste symptomutlösande orsaker och försämrande omgivningsfaktorer identifieras, familjens och patientens följsamhet till den föreskrivna behandlingen utvärderas och patientens inhalationsteknik kontrolleras. Hos barn som diagnostiseras som terapiresistenta astmatiker går det inte att identifiera någon åtgärdbar förklaring till barnets svåra symptom, och det är framför allt hos denna patientgrupp mera avancerade utredningar som HRCT och bronkoskopi, och nya behandlingsalternativ kan bli aktuella. Jon Konradsen 1, Björn Nordlund 2 och Gunilla Hedlin 3, Karolinska insitutet 1 Jon R. Konradsen, Barnläkare, Med dr. Institutionen för kvinnors och barns hälsa och Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet. 2 Björn Nordlund, Forskningssjuksköterska, Med dr, Institutionen för kvinnors och barns hälsa och Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet. 3 Gunilla Hedlin, Professor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa och Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet. kontaktadress: Jon R. Konradsen Lung- och Allergimottagningen, Q2:04 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset SE Solna Majoriteten av barn med astma uppnår god sjukdomskontroll genom att undvika symtomutlösande faktorer i omgivningen och med standardmedicinering. Ungefär 5 % av alla barn med astma har bristande astmakontroll trots behandling motsvarande 800 µg Budesonide, LABA och/eller LTRA och betraktas därför som svåra astmatiker. Detta är en heterogen patientgrupp avseende symptomutlösande faktorer, klinisk presentation, påverkad livskvalitet, lungfunktion och inflammation i luftvägarna. Nyligen har termen «Problematisk svår astma» fastslagits av WHO för att definiera dessa hårdast drabbade astmapatienter (1), och fördelen med detta begrepp är att det inkluderar en distinktion mellan två undergrupper; svårbehandlad astma och terapiresistent astma, (figur 1). Barn med svårbehandlad astma har en identifierbar och åtgärdbar förklaring till sin bristande symtomkontroll, till exempel pågående allergen eller annan miljöexponering, nedsatt följsamhet till behandlingsplanen eller obehandlad komorbiditet (2). Hos barn som diagnostiseras som terapiresistenta astmatiker går det inte att identifiera någon åtgärdbar förklaring till barnets svåra symptom, och det är framför allt hos denna patientgrupp mera avancerade utredningar som HRCT och bronkoskopi, och nya behandlingsalternativ kan bli aktuella. I en svensk studie på skolbarn med problematisk svår astma, kunde ungefär 40 % av de undersökta barnen klassificeras som svårbehandlade (3). Karakteristik av barn med problematisk svår astma Klinisk presentation Bristande astmakontroll är kärnan i definitionen av svår astma, (4) se tabell 1. Barn med problematisk svår astma kan ha bristande astmakontroll på olika sätt. Några barn kan ha kroniska luftvägssymptom de flesta dagar över en längre period (>3 månader), andra barn kan drabbas av återkommande svåra exacerbationer, men vara utan symptom mellan exacerbationerna. En tredje grupp kan presentera sig med allvarlig nedsatt lungfunktion utan att rapportera några symptom, vilket troligen beror på att dessa barn har utvecklat nedsatt förmåga till symptomperception (5). Oberoende av symtombild, har hälsorelaterad livskvalitet visat sig vara tydligt försämrad hos barn med problematisk svår astma jämfört med väl kontrollerad astma (6). Det är fynd som understryker att barns upplevelse av sjukdom korrelerar med klinisk astma och svårighetsgrad. Det visar också att svår astma i sig skapar 6 allergi i prakxsis 4/2013

2 Majoriteten av barn med astma uppnår god sjukdomskontroll, men ungefär 5 % av alla barn med astma har bristande astmakontroll trots omfattande behandlingsinsatser och betraktas därför som svåra astmatiker. Problematisk svår astma har två undergrupper; svårbehandlad astma och terapiresistent astma. Foto: Tore Fjeld svåra situationer i barns dagliga liv, vilket ger sig till uttryck i lek och aktiviteter, samt orsakar oro och nedstämdhet. Sjukhistoria I den tidigare nämnda svenska svår-astmastudien blev skolbarn med problematisk svår astma jämförda med barn som uppnår god astmakontroll med en låg till moderat dos med inhalationssteroider (3). Barnen med Tabell 2 Svårbehandlad astma Inhalationsteknik Följsamhet till behandlingsplan Tobaksexponering Komorbiditeter Allergen och annan miljöexponering Problematisk svår astma problematisk svår astma hade ökad ärftlighet för astma, kom oftare från familjer som hade det sämre ställt socioekonomiskt, var mindre fysiskt aktiva och var mera känsliga för symptomutlösande faktorer (allergener, infektioner, ansträngning, väderleksförändringar) jämfört med barnen med kontrollerad astma. Ett av budskapen från den svenska svår-astmastudien är att en omfattande och systematisk genomgång Terapiresistent astma Svarar inte på konventionell behandling Inga åtgärdbara försämrande faktorer identifierade av sjukhistorien är av stort värde för att karakterisera sjukligheten hos varje barn med svår astma. Lungfunktion och remodelling Ett av flera tecken på nedsatt astmakontroll är FEV 1 < 80 % av förväntat, (se tabell 1, sidan 8), och i den tidigare refererade svår-astmastudien hade hälften av barn med svår astma FEV 1 <80 %. Barnen med svår astma hade i genomsnitt lägre FEV 1, FEF 50 och FEV 1 /FVC kvot jämfört med barnen som hade kontrollerad astma, men dessa tre parametrar är ungefär likvärdiga när det gäller att urskilja barn med problematisk svår astma från barn med kontrollerad astma (7). Det är dessutom värt att observera att det finns barn med problematisk svår astma som har en helt normal spirometri, och att reversibilitet kan vara svårt att påvisa hos barn som har haft långvarig svår sjukdom och står på högdos steroider. Statisk spirometri kan visa förhöjd FRC och allergi i prakxsis 4/2013 7

3 RV/TLC, men det är inte säkerställt att graden korrelerar med astmans svårighet. Longitudinella studier har visat att luftvägsobstruktionen hos skolbarn med svår astma ökar för varje år, trots behandling med höga doser inhalationssteroider (8). Detta beror sannolikt på en kontinuerlig utveckling av kroniska strukturella förändringar i luftvägarna, så kallad remodelling, som troligen uppstår till följd av persisterande inflammation. Remodelling diagnostiseras histologiskt och är bland annat karakteriserad av hypertrofi/hyperplasi av glatt muskulatur och mukösa körtlar samt förtjockat basalmembran. Biopsistudier har påvisat remodelling hos majoriteten av barnen med problematisk svår astma, men eftersom bronkoskopier är en resurskrävande och på många ställen svårtillgänglig undersökning, behövs nya, mindre invasiva, metoder för att diagnostisera remodelling hos barn. Ett surrogatmått på remodelling är att identifiera förtjockade bronkväggar på HRCT vilket har visat sig korrelera med förtjockning av basalmembranen och lungfunktionsmätningar (9). En annan framtida möjlighet för att få en uppfattning om graden av remodelling är att mäta kitinasen YKL-40 i serum, vilket har visat sig korrelera med både tjockleken på basalmembranen och graden av bronkväggsförtjockning på HRCT (10). Metakolinprovokation är en sensitiv metod för att påvisa bronkial hyperreaktivitet och har visat sig korrelera Grad av kontroll Område Variabel Fullständig God Delvis Okontrollerat Symptom dagtid Inga 2/vecka >2/vecka Kontinuerligt Nattliga symptom Inga 1/månad >1/månad Varje vecka Behov av oplanerad Inget 2/vecka >2/vecka Dagligen medicinering Aktivitets- Ingen Ingen Någon Uttalat begränsning Lungfunktion >80% >80% 60-80% <60% FEV 1, PEF (% av förväntat eller bästa värde) Exacerbationer per år >2 funktionsnedsättning framtida risk Biverkning av medicinering Ingen Variabelt Tabell 1. Astmakontroll. Graden av astmakontroll bedöms med ledning av patientens besvär (symtom, aktivitetsbegränsning, behov av oplanerad medicinering och lungfunktionspåverkan) samt uppskattning av risk for exacerbationer och medicinbiverkan. Astmakontrollen definieras av den största funktionsnedsättningen eller riskpåverkan. Från Papadopoulos NG m.fl. International consensus on (ICON) pediatric asthma. Allergy 2012 (Ref 4) med astmans svårighetsgrad. Detta förklarar den ökade känsligheten för triggerfaktorer. Graden av hyperreaktivitet korrelerar också med antalet inflammatoriska celler i biopsier och bronkiell hyperreaktivitet kan således betraktas som en patofysiologisk länk mellan lungfunktionspåverkan och inflammation i luftvägarna. Ett negativ metakolinprovokation gör astmadiagnosen osannolik hos en patient som inte får behandling, men man skall beakta att hyperreaktiviteten minskas av höga doser inhalationssteroider. Allergi Omkring 80 % av barnen med problematisk svår astma är sensibiliserade mot åtminstone ett allergen, och i flera studier är polysensibilisering associerat med svårighetsgraden. Sensibilisering mot inhalerade allergen, speciellt pälsdjur, är associerat med svårare sjukdom i form av ökad bronkiell hyperreaktivitet, snabbare fall i lungfunktion och astmamortalitet. Också födoämnesallergi är associerat till astma-mortalitet. Med introduktionen av molekylär allergologi (allergenkomponentdiagnostik) (11) kan det i större grad bli möjligt att identifiera allergensensibilisering som är associerad till astmans svårighetsgrad, och ett exempel på detta har visats i den svenska svår-astmastudien där multisensibilisering mot komponenter från pälsdjur var mera vanligt i svår-astmagruppen (12). Allergiska symtom vid exponering tillsammans med påvisad sensibilisering är i de flesta fall tillräckligt för att fastställa att patienten har allergisk astma. I de fall där det är ett oklart samband mellan allergenexponering och symptom eller inför uppstart av behandling som syftar till att modifiera den allergiska inflammationen (Anti- IgE eller ASIT) kan det vara värt att säkerställa diagnosen med en allergenprovokation. Eftersom kliniska allergenprovokationer i många fall är resurskrävande, besvärliga för patienten och förbundet med en viss risk, speciellt hos svåra astmatiker, kan in vitro allergenstimulering på patientens basofiler (CD-sens) vara ett säkert och tillförlitligt alternativ. Med denna metod kunde man i den svenska svår-astmastudien visa att katt-allergiska barn med svår astma hade ökad känslighet för katt-allergen jämfört med barn med kontrollerad astma (13). Inflammation Barn med symptomatisk astma har flera neutrofila och eosinofila celler i bronkial-biopsier och BAL-vätska jämfört med symptomfria barn (14), men i en nyligen publicerad studie på barn med terapiresistent astma fanns det en stor variation i antalet eosinofila celler (15). Hos vuxna har man påvisat en korrelation mellan astmans svårighetsgrad och antalet eosinofila celler i BAL-vätska och blod (16). Vidare har det visats att eosinofila celler kan finnas kvar i luftvägarna trots behandling med orala steroider. Antalet neutrofila celler i BALvätska har också visat sig vara högre hos barn med persisterande jämfört med episodisk astma, men luftvägsneutrofili kan troligen också orsakas av miljöexponeringar som tobaksrök och behandling med inhalationssteroider. I linje med ovanstående fynd, visade den svenska svår-astmastudien på flera eosinofila och neutrofila celler i blodet hos barn med problematisk svår astma jämfört med barnen med kontrollerad astma. Särskilda svårigheter Följsamhet till behandling Patienternas följsamhet till vårdens föreskrivna behandling är ett omfat- 8 allergi i prakxsis 4/2013

4 tande begrepp och optimal följsamhet kräver stor insats från en patient med svår astma. God följsamhet förutsätter att patienten, eller föräldrarna, förstår varför behandlingen är nödvändig. Följsamhet inkluderar dessutom att alla ordinerade mediciner tas på rätta sätt, i den föreskrivna dosen, i rätt tid, att symtomutlösande faktorer undviks i möjligaste mån och att patienten kommer till alla avtalade kontroller. Det finns många sätt att utvärdera följsamheten (till exempel fråga patienten själv, apoteksförfrågan, hembesök) varav alla är förknippade med olika svårigheter, inkluderat bristande tillförlitlighet, integritetskränkning och resursåtgång. I klinisk praxis får man oftast förlita sig på vad familjen berättar, eventuellt kan man supplera med en apoteksförfrågan. I föreliggande studier finns det inga tecken på att följsamheten till behandling skulle vara sämre hos barn med svår astma jämfört med barn med kontrollerad astma. Komorbiditet Upp till 90 % av patienter med problematisk svår astma har rinosinuitsymptom, jämfört med två tredjedelar hos patienter med väl kontrollerad astma. Det är fortfarande oklart huruvida rinosinuit är en riskfaktor för astma, eller om astma och rinosinuit båda är uttryck för samma inflammatoriska sjukdom. Obehandlad rinosinuit har visat sig ge sämre symptomkontroll hos barn med astma. Sambandet mellan gastroesofageal reflux och astma är mer komplicerat. Reflux förekommer oftare hos astmapatienter än i normalpopulationen, men en direkt patofysiologisk länk har inte påvisats. Studier för att utvärdera behandling med proton- Differentialdiagnoser Primär ciliär dyskinesi Immunbrist Cystisk fibros Kronisk hjärtsjukdom Främmande kropp Kärl-ring och andra kärlmissbildningar Tracheo-esofageal fistel Bronchieektasier Vocal-cord dysfunktion pumpinhibitorer på astmapatienter med symptomatisk och ickesymptomatisk reflux har inte gett några övertygande resultat för en gynnsam effekt av behandlingen. Trots det blir det i flertalet guidelines föreslagit ett empiriskt behandlingsförsök på svåra astmapatienter. Klinisk utvärdering Det första steget i utvärderingen är att säkerställa att barnet verkligen har astma. Listan över möjliga differentialdiagnoser är lång, se tabell 2. Det andra steget är att differentiera mellan patienter med svårbehandlad och terapiresistent astma. Detta görs genom en kartläggning av symptom på komorbiditet och ett ställningstagande till eventuell utredning och behandling av dessa. Sedan måste symptomutlösande orsaker och försämrande omgivningsfaktorer identifieras, familjens och patientens följsamhet till den föreskrivna behandlingen utvärderas och patientens inhalationsteknik kontrolleras. Ovanstående kan utöver den ordinarie kliniska intervjun, göras med hjälp av strukturerade frågeformulär vilket förbättrar möjligheten att fånga upp förändringar över tid. För en mer noggrann kartläggning av följsamhet och utlösande omgivningsfaktorer har hembesök av en allergisjuksköterska visat sig vara av stort värde (17). Det nästa steget är att skapa sig en bild av den aktuella kliniska presentationen; kroniska symtom, exacerbationer och/eller lungfunktionsnedsättning samt utvärdering av patientens astmakontroll. Till detta kan enkla validerade frågeformulär som astmakontrolltest (exempelvis ACT / C-ACT eller ACQ) vara nyttiga hjälpmedel. Samlat ger den anamnestiska Tabell 2. Möjliga differentialdiagnoser vid problematisk svår astma hos barn Relevanta undersökningar Nasalt NO, Biopsi Vita blodkroppar, Immunglobuliner Svett-test Röntgen hjärta och lungor, Ekokardiografi Röntgen, genomlysning Esofagusröntgen med kontrast, CT, bronkoskopi Röntgen med kontrast HRCT ÖNH-konsult, Laryngoskopi kartläggningen ett intryck av i vilken riktning och hur långt man skall driva den vidare utredningen och behandlingen. Hälsorelaterad livskvalitet Syftet med livskvalitetmätning är att insamla information om hur patienten upplever sin hälsa och därmed synliggöra sjukdomseffekter som sällan korrelerar med objektiva biomarkörer. Hälsorelaterade livskvalitetformulär har skapats och validerats specifikt för pediatrisk astmavård (18) och dessa formulär finns som t.ex. PAQLQ och Mini-AQLQ. Hälsorelaterad livskvalitetmätning har visat sig kunna differentiera problematisk svår astma från välkontrollerad astma genom att identifiera optimala gränsvärden mellan respektive patientgrupp (6). En annan effekt som observerats är att flickor verkar uppleva sämre hälsorelaterad livskvalitet än pojkar. Lungfunktion och bronkial hyperreaktivitet Dynamisk spirometri med reversibilitetstest är en självklar del av kartläggningen av alla barn med problematisk svår astma. Statisk spirometri med bestämning av residualvolym och total lungkapacitet kan ge viktig tilläggsinformation om till exempel airtrapping. Graden av bronkiell hyperreaktivitet bör kartläggas hos barn med kvarstående symptom trots normal eller relativt normal lungfunktion utan reversibilitet. En förutsättning för att göra bronkialprovokation är att FEV 1 måste vara mer än 70% för att provokation skall anses säker att genomföra. Allergiutredning I tillägg till en noggrann sjukhistoria avseende allergenexponering och relaterade symtom borde sensibilisering hos barn med problematisk svår astma kartläggas med både pricktest och IgE-antikroppar mot misstänkta allergenkällor. Det kliniska mervärdet av att göra komponentanalys på barn med svår astma har inte bevisats än, men komponentanalys kan ge nyttig merinformation, kanske speciellt hos barn med pälsdjurallergi. Kliniska och in-vitro allergenprovokationer kan också vara aktuellt som beskrivits tidigare. allergi i prakxsis 4/2013 9

5 Utvärdering av inflammation och morfologi Analys av antalet eosinofila och neutrofila celler i blod görs rutinmässigt på alla barn med svåra symtom. Fraktionen av nitrogenoxid i utandningsluften (FeNO) är en icke-invasiv markör på eosinofil luftvägsinflammation, men tolkningen av FeNO värden försvåras av att FeNO påverkas av inhalationssteroider. Höga FeNO värden hos ett barn med problematisk svår astma är under alla omständigheter ett tecken på obehandlad eosinofil inflammation i luftvägarna, vilket kan ha flera förklaringar, inkluderat nedsatt följsamhet till behandling, kronisk allergenexponering och/eller steroidresistens. Antalet eosinofila celler i inducerat sputum är sannolikt ett mer direkt mått på den eosinofila luftvägsinflammationen, med reservation för att eosinofila celler i sputum inte nödvändigtvis reflekterar antal eosinofila celler i bronkväggen. Metoden är säker, men kräver specialutbildad personal, och i motsats till hos vuxna har inte studier på barn med terapiresistent astma visat någon säker klinisk vinst av att justera behandlingen efter antalet eosinofila celler i sputum (19). Bronkoskopi är på många ställen en svårtillgänglig undersökning, som är reserverad för barn med särskilt svåra symtom och/eller lungfunktionspåverkan, som en del av den differentialdiagnostiska utredningen och inflammatoriska karakteriseringen. HRCT kan också utföras på barn med uttalade besvär för att identifiera möjliga differentialdiagnoser och beskriva graden av remodelling och air trapping. Behandling Inhalationssteroider Man brukar betrakta 800 µg Budesonide eller 500 µg Flutikason som högdos-behandling med inhalationssteroider. Det finns inga studier som har utvärderat den kliniska nyttan av att ge höga doser med inhalationssteroider till barn med svår astma, men det har visats att inhalation med >500 µg Flutikason per dygn till barn med astma kan ge hypoglykemi till följd av binjurebarksvikt. Å andra sidan har det visats att pågående inflammation, uttryckt vid höga nivåer av IL-2 och IL-4, skapar en relativ steroidresistens, som kan brytas vid höga doser Dexametason. Dessutom har det visats att höga doser Flutikason absorberas sämre från luftvägarna hos astmatiker jämfört med friska kontroller, vilket talar för att det är i första hand höga doser inhalationssteroider till ickeinflammerade luftrör som har den största biverkningsrisken. Behandlingsförsök med steroider i en hög dos, upp till 2000 µg Budesonideekvivalenter dagligen, som står i proportion till pågående luftvägsinflammation, kan vara kliniskt försvarbart till patienter med terapiresistent astma (20). Höga doser inhalationssteroider kan också försvaras att ge som ett försök att trappa ned peroral steroidbehandling. Behandling med höga doser inhalationssteroider borde bara initieras av specialister i barnallergi på sjukhusmottagningar, under täta kontroller där behandlingseffekten utvärderas, och där man vid behandlingssvar försöker trappa ned behandlingen till lägsta möjliga dos. En sådan behandling fordrar vaksamhet med tanke på utveckling av eventuella biverkningar av behandlingen, vilket bland annat inkluderar bedömning av tillväxtkurvor och ställningstagande till att genomföra andra undersökningar för att påvisa biverkningar (morgoncortisol, ögonundersökning med tanke på katarakt, DXA-mätning). Hos några barn finns det misstanke om uttalad inflammation i distala bronkier, vilket kan påvisas till exempel vid uttalad air trapping på HRCT, eller abnormal lung clearance index. Till dessa barn kan man prova Ciclenoside, en inhalationssteroid som består av mindre partiklar, och som distribueras bättre till distala luftvägar. Anti-IgE behandling Barn, som efter ovan beskrivna karakterisering diagnostiseras med terapiresistent och allergisk astma, kan erbjudas behandling med anti -IgE under förutsättning att deras IgE-nivåer ligger innanför det rekommenderade intervallet. Behandlingen har visat sig vara säker, reducera antal exacerbationer och reducera behovet av annan astmamedicinering i studier på barn med moderat till svår allergisk astma ned till 6 års ålder (21, 22). Nackdelarna med denna behandling är att den är kostsam, den måste ges som upprepade injektioner och det finns inget klart svar på hur länge behandlingen skall fortgå. Dessutom är det cirka 40% av patienterna som inte svarar på behandlingen, och det finns i nuläget ingen markör som före behandlingsstart kan identifiera responders från non-responders. CD-sens, som beskrivits tidigare i kapitlet, kan vara en biomarkör för att kunna identifiera barn som svarar på behandling med anti-ige. En annan, mera avgränsad, terapeutisk möjlighet med anti Ig-E är att påbörja denna behandling inför uppstart och upptrappning av subkutan immunterapi. Detta kan förbättra astmakontrollen tillräckligt så att det blir kliniskt försvarbart att påbörja immunterapi hos svåra astmatiker. Övriga behandlingsmöjligheter Effekten av leukotrienereceptorantagonister måste utvärderas hos alla barn med terapiresistent astma. Hos barn som har återkommande exacerbationer trots höga doser inhalationssteroider, kan SMARTregimet (Single maintenance and reliever therapy) vara ett alternativ, vilket betyder att man tar kombinationen av budesonide och formoterol både som underhålls- och vid behovsmedicinering. Luftrenare som ger ett temperaturkontrollerat laminärflöde av renad luft kring patientens inandningszon (Airsonett) är ett nytt, säkert behandlingsalternativ vid allergisk astma (23). I en randomiserad studie har det visat sig att barn som sover under luftrenaren får förbättrad livskvalité och att den reducerar luftvägsinflammationen hos barn med persisterande allergisk astma ned till 7 års ålder. Studier på svåra astmatiker saknas, men Airsonett kan vara indicerat till terapiresistenta barn som har uttalad allergenkänslighet och utsätts för kronisk exponering för «icke 10 allergi i prakxsis 4/2013

6 Omkring 80 % av barnen med problematisk svår astma är sensibiliserade mot åtminstone ett allergen. Sensibilisering mot inhalerade allergen, speciellt pälsdjur, är associerat med svårare sjukdom i form av ökat bronkiell hyperreaktivitet, mera inflammation i luftvägarna och reducerad livskvalité. åtgärdbara» allergenkällor (till exempel indirekt kattexponering eller kvalster). Låg dos teofyllin har flera effekter som kan var gynnsamma vid behandling av astma. Inhibition av den allergiska sen-fas reaktionen, ökat neutrofila apoptos samt ökad känslighet för steroider och ß-2 agonister är exempel på sådana effekter. Trots detta har inte kliniska studier på barn gett några övertygande resultat, men det kan vara värt att prova låg dos teofyllin några månader till barn med terapiresistent astma. Makrolider har i tillägg till att ha antibakteriell effekt, visat sig reducera antalet neutrofiler i inducerat sputum, reducera cytokinproduktionen i luftvägsepitelet och förbättra den bronkiala hyperreaktiviteten hos barn med astma. Detta tillsammans med möjligheten att ett barn med svår astma är infekterat med atypiska mycobakterier har gjort att makrolider har lyfts fram som ett behandlingsalternativ. Det finns dock inga studier som visar på tydliga kliniska effekter och man måste beakta risken för att makrolider reducerar eliminationen av steroider (förlängd halveringstid). Trots detta anses läkemedlet vara relativt tryggt och det är kliniskt försvarbart att försöka en behandlingskur med makrolider, speciellt till barn med icke-allergisk terapiresistent astma. Konklusion Modern astmabehandling ger oftast mycket god astmakontroll och bra livskvalitet, men några barn har besvär trots stora behandlingsinsatser. Dessa barn är en stor klinisk utmaning för vården och det behövs en omfattande kartläggning för att kunna erbjuda en individuellt anpassad behandling. Referencer 1. Bush A, Zar HJ. WHO universal definition of severe asthma. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2011; 11(2): Hedlin G, Bush A, Lodrup Carlsen K, Wennergren G, De Benedictis FM, Melen E, et al. Problematic severe asthma in children, not one problem but many: a GA2LEN initiative. Eur Respir J 2010;36(1): Konradsen JR, Nordlund B, Lidegran M, Pedroletti C, Gronlund H, van Hage M, et al. Problematic severe asthma: a proposed approach to identifying children who are severely resistant to therapy. Pediatr Allergy Immunol 2011; 22(1 Pt 1): Papadopoulos NG, Arakawa H, Carlsen KH, Custovic A, Gern J, Lemanske R, et al. International consensus on (ICON) pediatric asthma. Allergy 2012; 67(8) : Magadle R, Berar-Yanay N, Weiner P. The risk of hospitalization and near-fatal and fatal asthma in relation to the perception of dyspnea. Chest 2002; 121(2): Nordlund B, Konradsen J, Pedroletti C, Kull I, Hedlin G. The clinical benefit of evaluating health-related quality-of-life in children with problematic severe asthma. Acta Paediatr Lang AM, Konradsen J, Carlsen KH, Sachs-Olsen C, Mowinckel P, Hedlin G, et al. Identifying problematic severe asthma in the individual child--does lung function matter? Acta Paediatr 2010; 99(3): Fitzpatrick AM, Teague WG. Progressive airflow limitation is a feature of children with severe asthma. J Allergy Clin Immunol 2011; 127(1): de Blic J, Tillie-Leblond I, Emond S, Mahut B, Dang Duy TL, Scheinmann P. High-resolution computed tomography scan and airway remodeling in children with severe asthma. J Allergy Clin Immunol. 2005; 116(4): Konradsen JR, James A, Nordlund B, Reinius LE, Soderhall C, Melen E, et al. The chitinase-like protein YKL-40: A possible biomarker of inflammation and airway remodeling in severe pediatric asthma. J Allergy Clin Immunol Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA. Use of allergen components begins a new era in pediatric allergology. Pediatr Allergy Immunol. 2011;22(5): Nordlund B, Konradsen JR, Kull I, Borres MP, Onell A, Hedlin G, et al. IgE antibodies to animalderived lipocalin, kallikrein and secretoglobin are markers of bronchial inflammation in severe childhood asthma. Allergy. 2012; 67(5): Konradsen JR, Nordlund B, Nilsson OB, van Hage M, Nopp A, Hedlin G, et al. High basophil allergen sensitivity (CD-sens) is associated with severe allergic asthma in children. Pediatr Allergy Immunol de Blic J, Tillie-Leblond I, Tonnel AB, Jaubert F, Scheinmann P, Gosset P. Difficult asthma in children: an analysis of airway inflammation. J Allergy Clin Immunol 2004; 113(1): Bossley CJ, Fleming L, Gupta A, Regamey N, Frith J, Oates T, et al. Pediatric severe asthma is characterized by eosinophilia and remodeling without T(H)2 cytokines. J Allergy Clin Immunol Bousquet J, Chanez P, Lacoste JY, Barneon G, Ghavanian N, Enander I, et al. Eosinophilic inflammation in asthma. N Engl J Med 1990; 323(15): Bracken M, Fleming L, Hall P, Van Stiphout N, Bossley C, Biggart E, et al. The importance of nurse-led home visits in the assessment of children with problematic asthma. Arch Dis Child 2009; 94(10): Juniper EF, Guyatt GH, Feeny DH, Ferrie PJ, Griffith LE, Townsend M. Measuring quality of life in children with asthma. Qual Life Res 1996; 5(1): Fleming L, Wilson N, Regamey N, Bush A. Use of sputum eosinophil counts to guide management in children with severe asthma. Thorax 2012; 67(3): Bush A, Pedersen S, Hedlin G, Baraldi E, Barbato A, de Benedictis F, et al. Pharmacological treatment of severe, therapy-resistant asthma in children: what can we learn from where? Eur Respir J 2011; 38(4): Milgrom H, Berger W, Nayak A, Gupta N, Pollard S, McAlary M, et al. Treatment of childhood asthma with anti-immunoglobulin E antibody (omalizumab). Pediatrics 2001;108(2): E Lemanske RF, Jr., Nayak A, McAlary M, Everhard F, Fowler-Taylor A, Gupta N. Omalizumab improves asthma-related quality of life in children with allergic asthma. Pediatrics 2002; 110(5):e Boyle RJ, Pedroletti C, Wickman M, Bjermer L, Valovirta E, Dahl R, et al. Nocturnal temperature controlled laminar airflow for treating atopic asthma: a randomised controlled trial. Thorax allergi i prakxsis 4/

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Svår astma, biomarkörer

Svår astma, biomarkörer Svår astma, biomarkörer Gunilla Hedlin Överläkare, professor Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet Stockholm Hedlin G. Management

Läs mer

Svår astma hos skolbarn

Svår astma hos skolbarn Svår astma hos skolbarn SAMMANFATTNING JON R. KONRADSEN Majoriteten av barn med astma har lindrig eller måttligt svår sjukdom. Men 2 5 % av alla barn med astma har okontrollerad astma trots maximal behandling

Läs mer

Nya behandlingsschema de senaste åren

Nya behandlingsschema de senaste åren Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:

Läs mer

D: Behandling 13. Behandling av svår astma, steg 5

D: Behandling 13. Behandling av svår astma, steg 5 Detta dokument är tänkt att kompletteras med ett särskilt patientformulär (Case Report Form, CRF) för att möjliggöra registrering i ett nationellt register för svår astma hos barn. Dokumentet är ett tillägg

Läs mer

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys: Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

Underhållsbehandling av astma hos barn

Underhållsbehandling av astma hos barn 1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion

Läs mer

Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Behandling barn med astma 0-6 år Kortvariga lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner Återkommande

Läs mer

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn Citera som: Läkartidningen.2015;112:DDHS Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn Flertalet har»förkylningsastma«med god prognos, färre har»äkta«astma GÖRAN WENNERGREN, professor, överläkare,

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur?

CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet 2016-10-07 Nopp 1 Mastceller Basofiler

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-11-11 Stockholms läns läkemedelskommitté Astmabehandling hos vuxna Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Astmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås

Astmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås Astmabehandling hos barn Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås Läkemedelsforum Västerås 5 6 februari 2014 Prevalens astma Ungefär 15 20 % av spädbarnen får luftvägsobstruktiva

Läs mer

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral Mätning av kväveoxid Klinikerns dilemma Beror symtomen på astma? Är patientens astma välkontrollerad? Skall medicineringen justeras? Utandat kväveoxid - eno Korrelerar med graden av eosinofil inflammation

Läs mer

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn- en sjukdom? -aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar

Läs mer

När skall KOL misstänkas?

När skall KOL misstänkas? Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande

Läs mer

Formulär: Astma barn

Formulär: Astma barn Formulär: Astma barn Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Fått strukturerad patientutbildning inom de 5 senaste åren? Exacerbationer

Läs mer

SPIROMETRIKÖRKORT ASTHMA DEFINITION VAD VET VI IDAG? INFLAMMATION DEN UNDERLIGGANDE ORSAKEN TILL ASTMA

SPIROMETRIKÖRKORT ASTHMA DEFINITION VAD VET VI IDAG? INFLAMMATION DEN UNDERLIGGANDE ORSAKEN TILL ASTMA ASTHMA DEFINITION SPIROMETRIKÖRKORT HUR KAN MAN GÅ VIDARE? Chronic inflammatory disorder of the airways with infiltration of mast cells, eosinophils and lymphocytes Recurrent episodes of wheezing, coughing

Läs mer

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Astma Giltig fr.o.m: 2012-04-01 Faktaägare: Åsa Ossiansson, Ordförande medicinsk grupp andningsorganens sjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Fastställd

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Astma 5e steget. Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg Regionläkare VGR 2014-09-25

Astma 5e steget. Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg Regionläkare VGR 2014-09-25 Astma 5e steget Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg Regionläkare VGR 2014-09-25 Disposition Steg 5-preparat (andra än Xolair och Airsonette) Teofyllin Tiotropriumbromid

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Nucala , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Nucala , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Nucala 01.02.2016, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Nucala, som specificerar

Läs mer

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) och hos barn oavsett ålder med annan allergisk sjukdom

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen Formulär: Astma vuxen Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Fått strukturerad patientutbildning inom de 5 senste åren? Exacerbationer

Läs mer

SPIROMETRIKÖRKORT H U R K A N M A N G Å V I D A R E? Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp KAAK

SPIROMETRIKÖRKORT H U R K A N M A N G Å V I D A R E? Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp KAAK SPIROMETRIKÖRKORT H U R K A N M A N G Å V I D A R E? ASTMA - NY DEFINITION Astma är en heterogen sjukdom som vanligtvis kännetecknas av kronisk luftvägsinflammation Astma kännetecknas av en anamnes på

Läs mer

Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett

Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset christophe.pedroletti@akademiska.se Bindningar och jäv Publicerat de

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Den atopiska marschen

Den atopiska marschen Den atopiska marschen Eksem - födoämnesallergi Rinit Astma Överkänslighet Allergi typ 1 typ 3 typ 4 atopisk allergi allergisk alveolit allergisk kontakteksem Intolerans t.ex. mot laktos, ASA Hyperreaktivitet

Läs mer

Bilaga II. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga II. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga II Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning 6 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av Kantos

Läs mer

Behandling av svår astma med biologiska läkemedel

Behandling av svår astma med biologiska läkemedel Behandling av svår astma med biologiska läkemedel SAMMANFATTNING utvecklats för behandling av svårbehandlad, delvis steroidresistent astma är baserade på användandet av monoklonala antikroppar som riktar

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

För er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid

För er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid För er som vill veta mer www.barnallergisektionen.se Allergi och Astma hos barn Hampus Kiotseridis, Barnkliniken, SUS, Allergikompetenscentrum Agenda Atopi Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika

Läs mer

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog

Läs mer

Tilläggsbehandling med omalizumab endast för ett fåtal patienter med svår allergisk astma

Tilläggsbehandling med omalizumab endast för ett fåtal patienter med svår allergisk astma 1(2) Läkemedel: omalizumab (Xolair) Företag: Novartis Tilläggsbehandling med omalizumab endast för ett fåtal patienter med svår allergisk astma I oktober 2005 godkändes omalizumab (Xolair) för behandling

Läs mer

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen Formulär: Astma vuxen Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för vuxen med astma. 1 (6) luftvägsregistret Astma öppenvård (patienter över 18 år) Personnummer: Namn: ÖPPENVÅRDSBESÖK

Läs mer

Astma- och KOL-behandling

Astma- och KOL-behandling 2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin

Läs mer

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2014 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Perorala antihistaminer Nasala

Läs mer

Vi ser alla olika ut på utsidan

Vi ser alla olika ut på utsidan Klinisk nytta av NO mätning Anna-Carin Olin, överläkare och docent Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet & Angereds Närsjukhus Vi ser alla olika ut på utsidan 1 Personalized

Läs mer

Novolizer patientbroschyr

Novolizer patientbroschyr KLARA Tryck ner doseringsknappen FÄRDIGA Inhalatorn visar grönt rätt dos är nu färdig att inhalera KLICK Klickljudet bekräftar att dosen inhalerats korrekt Novolizer patientbroschyr TILL DIG SOM FÅTT NOVOLIZER

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16772 su/med 2014-10-27 1 Innehållsansvarig: Christina Kavouridou, Specialistläkare, Läkare medicin barn (chrka59) Godkänd av: Ralph Bågenholm, Verksamhetschef,

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Vad är astma? Astma är den vanligaste långtidssjukdomen hos barn. Ungefär fem procent av finländska barn har astma. Åldern när man insjuknar kan variera, symtomen kan vara årtidsbundna eller året runt.

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och

Läs mer

D. Utredning och behandling 3. Allergisk rinokonjunktivit

D. Utredning och behandling 3. Allergisk rinokonjunktivit Inledning Symtom/klinisk bild Ca 20 procent av barn och ungdomar har allergisk rinokonjunktivit. Besvären kan börja redan i förskoleåldern men flertalet insjuknar först i skolåldern. Vanligaste orsak är

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

Rinit- astma E0 ny0 vårdprogram

Rinit- astma E0 ny0 vårdprogram Rinit- astma E0 ny0 vårdprogram Mats Holmström ÖNH- kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Risken för astma påverkas av dura3on och svårighetsgrad vid AR högre risk för astma vid PAR jmf med IAR (p

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN Ronny Larsson Distriktsläkare Närhälsan Kungssten Vårdcentral, Göteborg 10 i topp 3-ställig ATC-grupp (förmån,

Läs mer

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:... MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också

Läs mer

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT KASIT -Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi Rapport från arbetsgruppen för KASIT Arbetsgruppen har delat in arbetat i en allmän del och en specifik del. Den allmänna delen är tänkt som uppföljnings

Läs mer

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist IL 5 Nytt om astma och allergi Alf Tunsäter, Docent, överläkare 2014 04 02 Genom att behandla denna typ av astma med en humaniserad monoklonal antikropp mot IL 5 (mepolizumab) har det i två studier visats

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

Kunskapsunderlag: Temperaturreglerat laminärt luftflöde (TLA) vid allergisk astma

Kunskapsunderlag: Temperaturreglerat laminärt luftflöde (TLA) vid allergisk astma Kunskapsunderlag: Temperaturreglerat laminärt luftflöde (TLA) vid allergisk astma 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Mia Levén, hälsoekonomerna Ann-Charlotte Dorange och Ingrid Tredal

Läs mer

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter i Kloka Listan 2015 Luftvägs- och allergisjukdomar Adrenalinpennor Nasala steroider Astma och

Läs mer

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans Genotyp, fenotyp, endotyp astmabehandlingen SAMMANFATTNING Astmasjukdomen bör betraktas som ett syndrom där flera olika faktorer så som arv, ålder, komorbiditet, livsstil och omgivningsfaktorer styr det

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

80 % av astmatikerna hade aldrig fått råd om hur de skulle träna

80 % av astmatikerna hade aldrig fått råd om hur de skulle träna Vid intervjuer av 2000 astmapatienter noterades att reaktionen på fysisk ansträngning var den faktor som de flesta personer med astma uppfattade som det mest besvärande i sjukdomen 80 % av astmatikerna

Läs mer

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer? 015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä

Läs mer

Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro

Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro Minnesanteckningar från Allergirond på Capio Vårdcentral Bro 2012-03-14 Deltagare: 5 distrikts läkare inklusive vårdcentralens chef samt 1 distriktssköterska, samtliga från den egna vårdcentralen. Från

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer