Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna"

Transkript

1 Arbetsbelastningen i förvaltningsdomstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:2 Slutrapport Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: Internet:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Projektets syfte Projektets genomförande Utgångspunkt för vidare resonemang Kompletterande målstatistik Nuvarande situation Tolk - sakkunnig Förhandlingstider m.m Restid Beslut under handläggningen Ersättningsfrågor i skattemål EG-frågor, europafrågor och annat rörande internationell rätt Sammanfattning av kompletterande målstatistik Redovisning av arbetad tid Nuvarande situation De nordiska länderna m.fl Tidsmätning m.m. i Nederländerna Redovisning av arbetad tid Försök med tidsredovisning i datorn Indelning av mål i kategorier Sammanvägning av målstatistik och tidredovisning 33 1

3 BILAGOR Bilaga 1 Fördelning av personalresurser - nu gällande målgruppsindelning Bilaga 2 Handledning för tidsredovisning - nu gällande målgruppsindelning Bilaga 3 Ny kategoriindelning av målen Bilaga 4 Tidsredovisning - ny målgruppsindelning (länsrätter) Bilaga 4a Tidsredovisning - ny målgruppsindelning (kammarrätter, Regeringsrätten) Bilaga 5 Handledning för tidsredovisning - ny målgruppsindelning Bilaga 6 Nuvarande statistik och önskemål för framtiden Bilaga 7 Övriga mål - statistik för länsrätterna år

4 1 SAMMANFATTNING Efter undersökning av målutvecklingen i domstolarna som resulterat i rapporten Arbetsbelastningen i länsrätterna och kammarrätterna - En studie av målutvecklingen under 1990-talet (DV rapport 2000:2) har vi haft i uppdrag av DV att försöka finna faktorer för "avläsning" av en domstols arbetsbelastning, dvs. att finna lämpliga mätverktyg för framtiden. Uppdraget har varit begränsat till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Arbetet har bedrivits i projektform med projekt-, styr- och referensgrupp sammansatt av representanter från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet med projektet har varit att finna och sammanställa de faktorer som är av intresse för att framöver kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses här den totala resursåtgången. Utifrån resultatet av den tidigare gjorda målundersökningen har vi funnit att en korrekt målstatistik och tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid är av avgörande, för att inte säga grundläggande, betydelse för att kunna följa utvecklingen och arbetsbelastningen i domstolarna i framtiden. Av särskild av vikt är också att all målregistrering sker på ett likartat och riktigt sätt - en fråga som varit föremål för översyn av DV enligt ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2001 och som redovisats i DV:s rapport 2001:8 "Målregistrering - redovisning av ett regeringsuppdrag". För att möjliggöra jämförelser mellan åren för den enskilda domstolen men även för att kunna följa målhanteringen genom de olika instanserna bör samma information registreras för såväl länsrätterna som för kammarrätterna och Regeringsrätten. Annan och kompletterande information i målstatistiken som kan ge en än bättre bild av belastningen i domstolarna - både rent allmänt men även regionalt eller t.ex. i förhållande till en domstols storlek - är uppgifter om vissa faktorer som påverkar handläggningen av målen. Sådana faktorer har vi funnit vara uppgifter om anlitande av tolk, förordnande av sakkunnig, förhandlings-, föredragnings- och restider. Särskilda beslut under handläggningen av mål, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär är ytterligare exempel på moment i arbetet 3

5 som bör noteras eftersom de kan ge oss en god uppfattning om hur arbetskrävande vissa typer av mål är. Vid sidan av målstatistiken är, som angivits i det föregående, redovisning av arbetad tid av fundamental betydelse för att kunna få klarhet i vilka personella resurser som har gått åt/använts för att avgöra en viss mängd mål eller vissa måltyper. Den tidsredovisning som i dag används inom domstolsväsendet är inte särskilt tillförlitlig eftersom noteringarna görs manuellt och oftast vid månadens slut. Dessutom avser redovisningen endast en fördelning av heltid (8 timmar) på diverse målgrupper/måltyper samt några icke dömande aktiviteter och inte fördelning av faktiskt arbetad tid. Det står således alldeles klart att kvalitén i redovisningen måste höjas väsentligt för att man skall kunna dra några mer säkra slutsatser av den eller använda resultatet som en del av underlaget för bl.a. beräkningen av mer tillförlitliga nyckeltal eller vid fördelningen av budgetmedel. Första steget i förbättrande riktning är enligt vår uppfattning en daglig tidsredovisning. Bara genom denna enkla åtgärd höjs säkerheten i uppgifterna radikalt. Vidare bör det vara den faktiska arbetstiden som redovisas så att all tid (även kvällar och helger) som läggs ned i domstolens tjänst registreras. Om redovisningen sker i ett datorprogram blir det enkelt för den enskilde att hantera och arbetsbesparande för administrationen att sammanställa rapporter. Den stora mängd måltyper som förekommer på förvaltningssidan gör att tidsredovisningen, precis som i dag, bör begränsas till ett litet men frekvent antal kategorier av mål. Nuvarande kategorier speglar, efter bl.a. instansordningsreformen, inte särskilt väl den målflora som finns på domstolarna, särskilt inte på länsrätterna. Vi föreslår därför en ändrad indelning byggd på målens svårighetsgrad och/eller handläggningsform. Den största förändringen vad gäller kategoriindelningen är att det bildas en grupp, "Mängdmål", bestående av måltyper av förhållandevis enkel karaktär som omsluter mer än 500 mål/år. Arbetad tid som inte är direkt hänförlig till målarbetet skall fördelas på ett antal andra aktiviteter som t.ex. remisser, externa uppdrag, utbildning m.m. Även den tid som läggs ned på resor i domstolens tjänst skall redovisas och fördelas på angivit sätt. 4

6 Som ett komplement till daglig tidsredovisning kan fördjupade studier av enstaka måltyper göras under en begränsad period. Undersökningarna kan användas för att få fram information utöver den som målstatistiken och tidsredovisningen ger. Med av hjälp målstatistiken och den förbättrade tidsredovisningen kommer man i framtiden att kunna beräkna tillförlitligare vikttal än i dag. Förbättringarna i målstatistiken (t.ex. uppgifterna om tolk, sakkunnig, förhandlings- och föredragningstider) och de fördjupade målundersökningarna gör det även möjligt att justera vikttalen uppåt eller nedåt beroende på bl.a. faktorer som gör målen mer eller mindre resurskrävande. Justeringarna kan ske genom ett poängsystem. De justerade vikttalen kan sedan användas vid resursfördelningen och därmed ge möjlighet till en rättvisare fördelning av budgetmedlen. 5

7 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund Regeringen hade i regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende Domstolsväsendet m.m. uppdragit åt Domstolsverket att undersöka om mål och ärenden i domstolarna ökat i svårighet och komplexitet de senaste åren. Uppdraget har utförts i projektform och resulterat i en rapport för förvaltningsdomstolarna "Arbetsbelastningen i länsrätterna och kammarrätterna - En studie av målutvecklingen under 1990-talet" (DV rapport 2000:2) och en rapport för de allmänna domstolarna "Arbetsbelastningen - En studie av målutvecklingen vid tingsrätter och hovrätter under 1990-talet (DV rapport 2001:5). Enligt direktiv fastställda av Domstolsverket (hädanefter DV) den 13 november 2000 var syftet med projektet att belysa utvecklingen och eventuell förändring av svårigheten och komplexiteten i målen under de senaste åren men också att titta på andra faktorer som kunde ha påverkat arbetsbelastningen under perioden. Direktiven omfattar båda domstolsslagen. Avsikten var att se på den totala resursåtgången, inte enbart den juridiska svårighetsgraden. Därmed var också eventuella regionala skillnader - olika resursåtgång i olika delar av landet - liksom skillnader som kunde bero på domstolarnas storlek inkluderade. Ytterligare en faktor skulle beaktas, nämligen eventuella förändringar i det administrativa arbetet, dvs. den extra arbetsbelastning som remisser, enkäter, planer m.m. kunde medföra men även den ändring i arbetsfördelningen som skett mellan DV och domstolarna. I direktiven angavs att "resultatet av undersökningen om målutvecklingen i domstolarna bör ge sådana inblickar i hur verksamheten har förändrats över tiden att den kan utgöra grund för ett fortsatt arbete - i ett DV-projekt - med att finna faktorer för "avläsning" av en domstols arbetsbelastning", dvs. att "finna lämpliga mätverktyg" för framtiden. Dessa kan vara såväl "gamla uppgifter" (sådana som redan i dag finns i det centrala statistiksystemet) som "nya uppgifter" (sådana som inte registreras i dag eller som finns men är svåravlästa). Projektet har delats upp i två delar, en för förvaltningsdomstolarna och en för de allmänna domstolarna. I denna rapport behandlas förvaltningsdomstolarna. 6

8 2.2 Projektets syfte Enligt ovan angivna direktiv skall detta DV-projekt leda till en rapport som innehåller bl.a. en sammanställning över faktorer som är av intresse för att i framtiden kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Med arbetsbelastning avses enligt direktiven domstolarnas totala resursåtgång. Vidare betonas i direktiven vikten av att samma information finns vad gäller länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten så att resursåtgången kan följas genom domstolsinstanserna. - Som ett led i arbetet med vilka uppgifter som i framtiden bör finnas i ett statistiksystem skall samverkan ske med den projektgrupp som förbereder ett nytt verksamhetsstöd för domstolsväsendet. 2.3 Projektets genomförande För arbetets genomförande har funnits en styrgrupp och en projektgrupp samt till den senare knutits en referensgrupp. I styrgruppen har ingått enhetscheferna Ann Härelind Jonzon, Birgitta Holmgren och Monica Dahlbom samt sektionschefen Jan Lindgren, samtliga DV. Projektgruppen har bestått av lagmannen vid Länsrätten i Uppsala län, Jerry Eriksson som projektledare, administrativa direktören vid Kammarrätten i Göteborg, Lena Johnsson som projektsekreterare och juristen Thorbjörn Lindvall, DV. I referensgruppen har ingått lagmannen Åke Lundborg och förre lagmannen Ulf Hane, kammarrättsrådet Kenneth Sundlöf, kanslichefen Curt Berglund, administrative direktören Sjunne Johansson, domstolssekreteraren Madeleine Höök, registratorn Renée Thorbjörnsson samt domstolssekreteraren Mary Nilsson (ST-Domstol) och kammarrättsrådet Kerstin Svensson (Jusek). Rapport om arbetets fortskridande och planeringen av arbetet har lämnats till referensgruppen vid sammanträden med denna (4 sammanträden). Regelbundna diskussioner har också förts med den projektgrupp som arbetar med motsvarande frågor beträffande de allmänna domstolarna samt med projektgruppen för det nya verksamhetsstödet. Projektet har bestått i en genomgång och analys av den statistik och de uppgifter som i dag registreras beträffande mål och ärenden. Samtliga förvaltningsdomstolar 7

9 har haft möjlighet att framföra synpunkter/önskemål beträffande uppgifter som de anser bör finnas i ett framtida statistiksystem för att kunna planera och följa upp verksamheten. Efterforskningar och testkörningar har gjorts beträffande tidredovisningssystem som har bedömts möjligt/lämpligt att använda inom domstolsväsendet. Viss information har inhämtats rörande utvecklingen i våra nordiska grannländer och i andra europeiska länder på detta område. I projektet har även ingått ett studiebesök till Nederländerna. Som framgått ovan har projektet bestått i undersökningar och bedömningar av kvantitativt slag. Några kvalitativa mätningar eller överväganden har således inte gjorts utan detta får ske på annat sätt. I detta sammanhang vill vi ta tillfället i akt och tacka de personer som på olika sätt har bidragit till projektets genomförande. Från Riksåklagaren har vi fått låna det tidsredovisningsprogram som används inom hela åklagarväsendet. Särskilt tack till Christer Strandberg som ställt detta till vårt förfogande men även till Maud Thellström, Åklagarmyndigheten i Uppsala, som tagit sig tid att visa programmets funktion men också under hand ställt upp och svarat på frågor. Stort tack till Lennart Pettersson, ITECUM i Uppsala, som i första skedet anpassat tidsredovisningsprogrammet till domstolsväsendets behov och senare byggt ett nytt åt oss. Sist men inte minst är vi mycket tacksamma för den hjälp vi fått av Maria Lindsbo, Länsrätten i Uppsala, som lämnat synpunkter på utformningen av programmet och sedan installerat detta vid de två domstolar där testkörningar pågår. 8

10 3 UTGÅNGSPUNKT FÖR VIDARE RESONEMANG Projektgruppens bedömning: En korrekt målstatistik och tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid är av avgörande betydelse för att kunna följa utvecklingen och arbetsbelastningen i domstolarna i framtiden. Genomgång och analys av nuvarande statistik och andra registrerade uppgifter beträffande mål och ärenden påbörjades och genomfördes i stora delar i samband med tidigare nämnda regeringsuppdrag. Genomgången har avsett central statistik som "inkomna, avgjorda och balanserade mål" fördelade på de måltyper som registrerats vid domstolarna under en tioårsperiod (1990-talet), motsvarande statistik från DV fördelad på åtta stora målgrupper, målstruktur (den andel var och en av de åtta målgrupperna utgjort av den samlade målstocken), andelen mål avgjorda efter muntlig förhandling på kansliorten respektive utanför kansliorten, föredragningstider, förhandlingstider samt rättens sammansättning vid avgörandet. Vad gäller statistiken för "inkomna mål" kunde redan vid våra besök på ett antal länsrätter och kammarrätter noteras att registreringen av nya mål inte alltid skedde på ett likartat sätt. En domstol kunde t.ex. i en viss situation registrera två målnummer medan en annan domstol endast registrerade ett. Samma typ av fråga kunde dessutom hänföras till olika måltyper. För vissa domstolar kan "registreringsfel" av nu nämnda slag ge en felaktig bild av domstolens totala målstock och dess fördelning på olika måltyper. Med dessa få exempel kan slutsatsen dras att en av de viktigaste, för att inte säga grundläggande, informationen beträffande en domstols arbetsbelastning är just mängden mål och hur dessa fördelar sig på olika målområden. Uppgifterna är av sådan betydelse att annan statistik, typ nyckeltal, styckkostnader och liknande, aldrig helt korrekt kan spegla verkligheten om inte registreringen sker på ett likartat och riktigt sätt. 9

11 - Frågan om översyn av registreringen av mål har uppdragits åt DV i regleringsbrevet för budgetåret Det har redovisats i DV:s rapport 2001:8 "Målregistrering - redovisning av ett regeringsuppdrag". Syftet med målstatistiken kan sammanfattas på följande sätt: - ett medel för fördelning av budget till domstolarna - av stor betydelse för att bedöma en domstols arbetsbelastning - ett planerings- och styrmedel på den enskilda domstolen - ger den enskilda domstolen ett gott underlag för budgetframställning - ger viktig information till forskning och andra samhällsintressen Målstatistiken kan däremot inte ensam användas för att mäta förändringar i arbetsbelastningen över tiden. För det behövs också en redovisning av hur nedlagt arbete fördelar sig på de olika målgrupperna/måltyperna. Den andra grundläggande informationen för bedömning av arbetsbelastningen är därför så tillförlitliga uppgifter om fördelningen av arbetad tid som möjligt. När antalet inkomna och avgjorda mål ställs i relation till tillgängliga resurser och den tid som gått åt för personalen att avgöra målen får man en bild av vilka resurser domstolarna disponerat i förhållande till de arbetsuppgifter de har. Man kan alltså räkna fram vilken kapacitet som behövs för att klara en viss måltillströmning eller för att avarbeta balanser. Andra uppgifter som t.ex. muntliga förhandlingar och resor kan ge ytterligare information om belastningen rent allmänt ökar i domstolarna eller förklara skillnader domstolarna emellan. Syftet med en redovisning av arbetad tid kan sammanfattas på följande sätt: - ett medel för fördelning av budget till domstolarna - ett verktyg för att tillsammans med målstatistiken mäta arbetsbelastningen - ett planerings- och styrmedel på den enskilda domstolen - för den enskilda domstolen ett underlag, tillsammans med målstatistiken, för budgetframställningen 10

12 4 KOMPLETTERANDE MÅLSTATISTIK Projektgruppens förslag: För att kunna följa utvecklingen både i den enskilda domstolen men även genom de olika instanserna måste samma information registreras beträffande såväl länsrätter som kammarrätter och Regeringsrätten. Som ett komplement till den centrala målstatistiken har vi funnit att uppgifter om vissa andra faktorer som påverkar handläggningen av mål kan ge en än bättre bild av belastningen, både rent allmänt men även regionalt eller i förhållande till en domstols storlek. Vi föreslår därför att uppgifter om anlitande av tolk, förordnande av sakkunnig, förhandlings-, föredragnings- och restider bör registreras för alla domstolar. Vidare bör särskilda beslut under handläggningen av mål, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär noteras. 4.1 Nuvarande situation Redan på ett tidigt stadium i första delen av projektet kunde konstateras att viss information som registrerades beträffande länsrätterna saknades vad gällde kammarrätterna. Som exempel kan nämnas förhandlings- och föredragningstider samt förhandlingar hållna på kansliorten respektive utanför denna. Uppgifter om förhandlingstider fanns tidigare för kammarrätterna men den informationen upphörde vid utgången av år Rättens sammansättning vid avgörandet redovisas för länsrätternas del bl.a. som E-mål eller mål med nämnd. För kammarrätternas del redovisas sammansättningen som antal överläggningar med nämnd/särskilda ledamöter och hur många sådana överläggningar som har ägt rum. Uppgifter om tolk respektive sakkunnig finns för underrätter och överrätter registrerat i budgetsystemet Agresso som utbetalningar av arvode. Att ta fram det belopp som under någon särskild period (kvartal, halvår eller liknande) har betalats ut för tolk eller för uppdrag som sakkunnig är inte alltför besvärligt. Däremot fordrar uppgifter om antalet utbetalningar onödigt många sökomgångar. 11

13 De tre stora länsrätterna hade tidigare genom kanslidatorsystemet möjlighet att i datorn markera serier. Ofta fick serierna särskilda namn men kunde även markeras på annat sätt. I kammarrätternas sök- och målregister, IMDOC, noteras serier eller samhörighet med annat/andra mål under saken genom en s.k. konfereringssträng. Behovet av att kunna hålla ihop serier genom någon slags "serie-markör" finns fortfarande och bör arbetas in i det nya verksamhetsstödet. 4.2 Tolk - sakkunnig Enligt de informationer vi fått från domstolarna utgör anlitandet av tolk sällan något försvårande moment i handläggningen av målen. Tolkens insatser avspeglar sig dock naturligt i längre förhandlingstider. Samma kommentarer har framförts beträffande sakkunniga från en del håll samtidigt som ett antal domstolar särskilt påpekat att anlitande av sakkunniga i vissa måltyper som t.ex. socialförsäkringsmålen ofta medför mer arbete på grund av ytterligare kommunicering och inläsning. Klart är i vart fall att anlitande av tolk och kanske än mer vad gäller sakkunnig, särskilt i psykiatrimålen, medför en hel del merarbete för kanslipersonalen som måste lägga ned mycket tid på att få tag på och boka in dessa personer. Det vore därför önskvärt att sådana uppgifter, i vart fall huruvida tolk har anlitats eller sakkunnig förordnats, finns tillgängliga och sökbara i målstatistiken. Sådana uppgifter kan användas bl.a. för att analysera vad en eventuellt ökad förhandlingstid beror på. 4.3 Förhandlingstider m.m. Uppgifter om förhandlingstider ger information om hur många timmar som totalt har gått åt till muntliga förhandlingar under ett arbetsår. Redan 1992/93 gav dessa uppgifter en tydlig indikation om vad länsrätterna "drabbades av" när psykiatrimålen blev föremål för domstolsprövning. Vidare kunde man också se skillnader i belastningen mellan länsrätterna på detta område. Givetvis finns det alltid förklaringar till vissa skillnader. En kan vara att man slarvat med att registrera förhandlingar eller angivit för kort eller för lång tid. Oavsett hur det ligger till med den saken ger uppgifterna ändå en signal som kan leda till att man undersöker bakomliggande 12

14 orsaker och därmed får klarhet i om en domstol t.ex. är ovanligt tyngd av många eller långa förhandlingar. För kammarrätternas och Regeringsrättens del finns det i dag inga andra uppgifter än antalet muntliga förhandlingar som har hållits. Även här är det av stor betydelse att på ett bättre sätt kunna följa utvecklingen. Intressant i dessa tider, då allmänheten blivit medveten om domstolarnas verksamhet och sina möjligheter till muntlig förhandling, är att få en bild av om antalet förhandlingar ökar totalt sett eller om dessa ligger relativt konstant och det i stället är längden på förhandlingarna som ändras. Om samma uppgifter lämnas i länsrätt och kammarrätt finns också möjlighet att få reda på om t.ex. en lång förhandling i länsrätt tenderar att bli ännu längre i kammarrätt. Till den förhandlingstid som registreras framöver bör även läggas den tid för föredragning som normalt föregår en muntlig förhandling. Annan föredragningstid bör, precis som i dag sker för länsrätterna, registreras som sammanträdestid även för kammarrätterna och Regeringsrätten. 4.4 Restid Den tid som går åt för resor i samband med muntliga förhandlingar och syn är till stor del förlorad tid för målavverkningen. Särskilt gäller detta kammarrätterna där minst tre jurister deltar i varje resa. För att i framtiden kunna göra en mer rättvis bedömning av arbetsbelastningen domstolarna emellan bör därför uppgifter om restid finnas tillgänglig. Annars är risken stor att man vid exempelvis budgetfördelningen jämför två till synes lika stora domstolar vad gäller antal inkomna och avgjorda mål men där den ena håller merparten av sina förhandlingar utanför kansliorten och således i praktiken har en mindre bemanning för målhanteringen. - Den restid som skall registreras bör avse avresa från arbetsplats, eventuellt bostad, till förhandlingslokal eller ställe för syn och avresa därifrån efter avslutad förrättning samt återkomst till arbetsplats/bostad. Eventuell tid för i ordningsställande av förhandlingslokal får, för enkelhetens skull, ingå i restiden. Resor företas både inom och utom ordinarie arbetstid. I detta sammanhang anser vi att all restid skall registreras. 13

15 4.5 Beslut under handläggningen Förekomsten av särskilt uppsatta beslut under handläggningen kan ge en indikation om resursåtgången. Vid inhibition och andra interimistiska beslut tas i princip ställning till samma material och frågor som senare sker vid den egentliga sakprövningen. Besluten kan vara både enkla och svåra att fatta men sker alltid under tidspress. I dag antecknas sådana beslut på dagboksbladet. Vi anser att så även bör ske i framtiden och att besluten blir sökbara i målstatistiken för alla domstolar. Sekretessprövning i pågående mål är en annan typ av beslut under handläggningen som den dömande personalen kan ställas inför. Begäran om att få ut en handling kan innebära stor tidsåtgång när en helt annan juridik skall tillämpas än den som rör de egentliga sakfrågorna i målet. Oftast är det dessutom bråttom med att ta ställning och tidigare planering av arbetet får ändras. Rättshjälpsfrågor är inte lika vanligt förekommande längre men svårare än tidigare på grund av ändrad lagstiftning. Beslut i sådana ärenden bör därför uppmärksammas i målstatistiken för alla domstolar. 4.6 Ersättningsfrågor i skattemål Antalet mer komplicerade skattemål har ökat i domstolarna och framför allt i överrätterna. I länsrätterna sjönk antalet inkommande mål kraftigt efter skattereformen 1990 och införandet av omprövningsförfarandet hos skattemyndigheterna Otvistiga mål som tidigare hade förts till domstol och en stor del av målen som rörde inkomstslaget tjänst försvann. För överrätternas del märktes inte mycket av förändringarna de första åren. Antalet skattemål var ungefär desamma, mycket beroende på att länsrätterna nu fick möjlighet att börja minska sina balanser av tyngre mål. Mot slutet av 90-talet kunde emellertid en viss skillnad noteras vad gällde typen av skattemål och deras svårighetsgrad. Skattemålen har på senare år åter ökat, dock inte på alla domstolar och inte alls till den omfattning som gällde före reformerna. Skälen till ökningen är först och främst att skattemyndigheternas olika omorganisationer nu är avklarade men även utvecklingen i samhället i stort och den ökade internationaliseringen har påverkat. Utvidgade möjligheter att få ersättning för ombuds- eller biträdeskostnader i målen har bidragit i samma riktning. Tidigare föll 14

16 eventuella utredningskostnader och kostnader för biträdeshjälp nästan uteslutande på den skattskyldige. Den tröskel som tidigare så naturligt fanns när det gällde att starta en process eller fortsätta denna har således klart sjunkit. Advokaternas och revisorernas inställning till att åta sig uppdrag har naturligt nog blivit mer positiv. Ökningen av antalet skattemål, där ersättning yrkats för kostnader i målet eller ökningen av antalet mål där bara ersättningsfrågan varit föremål för prövning, har inte noterats förrän i slutet av år 1996 trots att lagen funnits sedan 1989 och ändrats till den skattskyldiges förmån år Troligen beror detta på att möjligheten till ersättning inte blivit ordentligt känd förrän en bit in på 90-talet. Eftersom ersättningsfrågorna i de flesta fall har ett nära samband med komplexiteten i skattemålen kan den typen av frågor förväntas öka ytterligare. Det är därför av intresse att närmare kunna följa utvecklingen på detta område i statistiken. 4.7 EG-frågor, europafrågor och annat rörande internationell rätt Under senare år har EG-rätten, Europakonventionsfrågor och andra frågor rörande internationell rätt blivit allt vanligare i domstolarna. Domstolarna skall visserligen beakta detta ex officio men också parterna har uppmärksammat företeelsen och det har blivit allt vanligare att konventioner, direktiv m.m. åberopas även om dessa inte är tillämpliga. Detsamma gäller artiklar i Europakonventionen eller avgöranden i antingen Europadomstolen eller EG-domstolen. Detta vållar domstolarna en hel del merarbete genom att läsa in och bedöma hur EG-rättsliga bestämmelser skall tillämpas i Sverige eller tolka olika avgöranden från t.ex. EG-domstolen. I en del fall står det redan klart hur vissa avgöranden skall tolkas och tillämpas nationellt (t.ex. beträffande skattetillägg och körkort). Dessa utgör därmed inga större problem. I flertalet situationer blir dock arbetet med att läsa in gällande internationell rätt på området en klar belastning. Det vore därför önskvärt att på något sätt uppmärksamma uppkomna EG-frågor och andra frågor om internationell rätt. Det problem som genast uppstår är hur man definierar "en internationellrättslig fråga". Är det när domstolen hänskjuter en fråga till EG-domstolen eller när domstolen ex officio tar ställning till någon europarättslig regel, avgörande och liknande? Som synes är problemet inte helt lätt. För att i 15

17 någon mån undvika definitionsproblemet och ändå få en möjlighet att följa utvecklingen av en ökad internationalisering och dess inverkan på domstolarnas arbete föreslår vi att ansvaret för att dessa frågor registreras i ett statistiksystem läggs på rotelinnehavaren eller referenten i målet. Det innebär att någon rapportering av en europarättslig fråga inte skall göras förrän målet är avgjort och domaren då har goda förutsättningar att ange om "målet även har prövats mot bakgrund av/enligt någon europarättslig regel m.m. och att detta har medfört ett inte oväsentligt merarbete". 4.8 Sammanfattning av kompletterande målstatistik Som framgått av tidigare kapitel är den centrala statistiken vad gäller antal inkommande, avgjorda och balanserade mål av grundläggande betydelse för att kunna följa arbetsbelastningen i domstolarna. Som ett komplement till detta har vi funnit att uppgifter om vissa andra faktorer som påverkar handläggningen av ett mål kan ge en än bättre bild av belastningen i våra domstolar. T.ex. kan man lättare se regionala skillnader eller skillnader som beror på domstolarnas storlek, erfarenhet och handläggningsrutiner. Dessa faktorer är anlitande av tolk och sakkunniga, uppgifter om förhandlings- och föredragningstider, uppgift om restid, beslut under handläggning, ersättningsfrågor i skattemål och frågor av internationellrättslig karaktär. I flertalet fall kommer uppgifter som t.ex. beslut under handläggningen samt olika aktörer i målen, däribland tolkar och sakkunniga, mer eller mindre automatiskt att registreras i det nya verksamhetsstödet VERA som är under utveckling. Uppgifterna blir därmed sökbara för målstatistiken. För att inte den som registrerar i VERA, genom en felstavning, skall göra det omöjligt att få fram uppgifter i efterhand kommer t.ex. olika beslut under handläggningen att finnas inlagda under en s.k. rullningslist där det bara är att klicka på lämplig variant. Ersättningsfrågor kommer i VERA att registreras som en särskild måltyp även om frågan hör till ett mål om inkomsttaxering. Förhandlings- och föredragningstider kommer också att registreras i VERA. Var och hur uppgift om restid lämpligen bör registreras tas upp i senare sammanhang under avsnitt 5.4 om den framtida tidsredovisningen. 16

18 Hur rutinerna för registrering skall läggas upp kommer troligen att variera från domstol till domstol men en möjlighet vore att ansvaret för t.ex. uppgifter om förhandlingstider läggs på kansliet sedan ordförande i målet/målen lämnat ifrån sig sammanträdesprotokollet /minnesboken. Även ansvaret för noteringen av europarättsliga frågor borde kunna läggas på kansliet sedan målet lämnats för expediering av ordföranden. Utgångspunkten för hanteringen av registreringsfrågor i framtiden bör dock vara att så mycket som möjligt sker med automatik för att minska felkällorna. En sammanställning av nuvarande statistik och framtida önskemål finns i bilaga 6. 17

19 5 REDOVISNING AV ARBETAD TID Projektgruppens förslag: För att få en så klar bild som möjligt av den bemanning eller personalstyrka som använts för att avgöra en viss mängd mål eller vissa måltyper måste en tillförlitligare redovisning av arbetad tid skapas. Vi föreslår därför följande förbättringar av nuvarande tidsredovisning: - Redovisningen av arbetad tid skall ske dagligen och göras i faktiskt arbetad tid så att all tid (även kvällar och helger) som läggs ned i domstolens tjänst registreras. - Arbetad tid redovisas i ett särskilt tidsredovisningsprogram i datorn. - Med hänsyn till den stora mängden måltyper som förekommer på förvaltningssidan föreslås att redovisningen av målarbetet fördelas på ett litet men frekvent antal kategorier av mål. Dessa målkategorier bör till följd av bl.a. instansordningsreformen ändras för att bättre spegla den målflora som i dag finns på domstolarna, i synnerhet länsrätterna. Vi föreslår därför en ändrad indelning byggd på målens svårighetsgrad och/eller handläggningsform. - Arbetad tid som inte direkt är hänförlig till målarbetet skall fördelas på ett antal andra aktiviteter som t.ex. remisser, externa uppdrag, utbildning m.m. - Som ett komplement till daglig tidsredovisning kan fördjupade studier av enstaka måltyper göras under en begränsad period. Resultatet av undersökningen kan användas för att få fram kompletterande information utöver den som målstatistiken och tidsredovisningen ger. Vad den informationen kan användas till framgår av avsnitt Nuvarande situation Domstolarna redovisar varje kvartal till DV fördelningen av sina personalresurser. Rapporteringen är uppdelad på de olika yrkeskategorierna och omräknad till heltidsarbetskrafter. De anställda redovisar varje månad eller kvartal till domstolens administration hur deras arbetstid (100 %) fördelar sig på olika måltyper samt utbildning, administration m.m. Systemet medger inte att övertid eller helgarbete anges. Redovisningen sker manuellt och enligt uppgift från ett flertal domstolar försöker personalen vid varje månads- eller kvartalsskifte dra sig till minnes vad 18

20 man gjort under perioden. På vissa håll upprättar domstolens administrativa enhet dessa månadsrapporter på grundval av "stickprov" under någon månad på viss eller vissa avdelningar. Det säger sig självt att den nuvarande tidsredovisning vilar på osäker grund. Eftersom resultatet av redovisningen används som en del av underlaget för beräkning av de s.k. nyckeltalen och vid fördelningen av budgetmedel förstår var och en betydelsen/vikten av att kvalitén på tidsredovisningen förbättras/höjs väsentligt. 5.2 De nordiska länderna m.fl. I våra närmsta grannländer har inte mycket skett på detta område de senaste åren. I Danmark finns sedan ett par år tillbaka Domstolsstyrelsen (DV:s motsvarighet) som arbetar intensivt med organisations- och utbildningsfrågor. Någon mätning av arbetsbelastningen eller tidsstudie har inte förekommit. Samma gäller för Finland. Till skillnad från Danmark och Norge har Finland förvaltningsdomstolar och följer i stort utvecklingen i Sverige även om man till dags dato inte har kommit så långt i dessa frågor. Norge har under slutet av 90-talet utrett tingsrättsorganisationen, domkretsindelningen och vilka arbetsuppgifter domstolarna bör ha. Undersökningen har resulterat i ett betänkande (NOU 1999:22) med förslag till sammanläggning av mindre domstolar samt att en del ärenden skall flyttas från domstolarna till vissa angivna myndigheter på samma sätt som nu har skett i Sverige. I Norge genomfördes under år 1993 en tidsstudie på ett antal domstolar (25 % av totala antalet) för att klarlägga eventuella effektivitetsvinster efter det att man infört ADB-stöd och gjort en del andra administrativa ändringar (ledarskapsutveckling, regeländringar, organisationsmässiga förändringar m.m.). Detta skedde under två månader (juni och september).ytterligare ett mål fanns för projektet, nämligen att fastställa normtal för olika måltyper. Normtalen skulle på kort sikt läggas till grund för omfördelning av resurserna mellan domstolarna med hänsyn till de effektiviseringsvinster som gjorts och på lång sikt utgöra underlag för resursfördelningen. 19

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna

Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Arbetsbelastningen i de allmänna domstolarna Förslag till hur arbetsbelastningen skall mätas DV rapport 2002:1 Slutrapport 551 81 Jönköping. Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr F 7896-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-01 i mål nr F 478-14 KLAGANDE

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 19 februari 2014 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna, rapport 2007-05-31

Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna, rapport 2007-05-31 Länsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen Kartläggning och analys av bifallsfrekvenserna i migrationsdomstolarna,

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

BESLUT. 2013-02-11 Meddelat i Jönköping. KLAGANDE Åke Lindgren Sveriges Television AB Box 288 601 04 Norrköping

BESLUT. 2013-02-11 Meddelat i Jönköping. KLAGANDE Åke Lindgren Sveriges Television AB Box 288 601 04 Norrköping KAMMARRÄTTEN Avdelning l BESLUT 2013-02-11 Meddelat i Jönköping Sida l (5) Mål nr 94-13 KLAGANDE Åke Lindgren Sveriges Television AB Box 288 601 04 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings kommuns beslut

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping Mål nr 4190-14 1 SÖKANDE Bogruppen i Östergötland AB, 556760-7360 Importgatan 24 602 28 Norrköping Ombud: advokaten Henrik Stenberg och jur. kand. Andreas Bålfors

Läs mer

Svea hovrätts överprövning i tvistemål

Svea hovrätts överprövning i tvistemål SVEA HOVRÄTT FÖRFATTARE Lina Nestor Hovrättsassessor Svea hovrätt Svea hovrätts överprövning i tvistemål en uppföljning av 2012 års undersökning 2 (23) Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 1.1

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring VILLKOR Fastställt november 2003 R 1:3 Rättsskyddsförsäkring Tvister och skattemål Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar Sak AB www.modernaforsakringar.se A TVISTER 1 Vem försäkringen gäller för

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING Gäller från 2012-01-01 1 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats, vilket innebär att numreringen inte alltid

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG

RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG GJK 706:2 RÄTTSSKYDDS- FÖRSÄKRING FÖR FÖRETAG särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering

Läs mer

Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun

Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE ARVODESBESTÄMMELSER 2014-09-18 Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om ersättning

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 2015-09-02 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Valeria Helander Tidningen Faktum Chapmans Torg 1 414 54 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kommunstyrelsen i Göteborgs kommuns beslut den 2 juli 2015,

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2005 B 2879-03 KLAGANDE CF Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS MOTPART Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Regler för ersättning till förtroendevalda i Olofströms kommun

Regler för ersättning till förtroendevalda i Olofströms kommun Antagna av kommunfullmäktige 2011-03-14, KF 20 Regler för ersättning till förtroendevalda i Olofströms kommun 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans Bilag 17 Lars Laurin Rätten till appell från domstol i första instans RÄTTEN TILL APPELL FRÅN DOMSTOL I FÖRSTA INSTANS Av advokat Lars Laurin, Sverige Överläggningsämnet»Rätten till appell frän domstol

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1317-2013 Förvaltningsrätten i Uppsala Box 1853 751 48 Uppsala Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s Till 11 maj 2006 Regeringsrätten Klagande Göteborgs Tele & Datadistribution AB (numera upplöst) 556223-6602 c/o Ulf Wiberg Box 853 414 51 Göteborg Ombud Motpart Överklagade avgöranden Advokat Torsten Leman

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda för 2014

Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda för 2014 Bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda för 2014 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för ledamöter och tjänstgörande ersättare i nämnder och fullmäktigeberedningar

Läs mer

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR

Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Årsredovisning SVERIGES DOMSTOLAR Omslagsbild: Sedan invigningen 7 oktober 2005 så pågår Helsingborg tingsrätts verksamhet i nya lokaler. Foto Lars Lydig Detta uppslag: Domstolsväsendets programinslag

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING INKL SKATTEMÅL SRF 1010:1 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan 56 162 65 Vällingby TVISTER 1. VEM FÖRSÄKRINGEN GÄLLER FÖR OCH FÖRSÄKRAD

Läs mer

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Box 16050 103 21 Stockholm Besöksadress: Jakobs Torg 3 Tel: 08 555 100 50, Fax: 08 566 316 50, E-mail:arbitration@chamber.se

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 oktober 2014 B 5749-13 KLAGANDE MR Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Förseelse mot förordningen

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare

Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare Fastställd 2006-09-26, reviderad 2010-12-14, reviderad 2014-12-10 2 (6) Innehållsförteckning Rätten till arvode... 3 Vem betalar arvodet...... 3

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 15 februari 2013 KLAGANDE Frölunda El & Tele AB Ombud: Advokat Kaisa Adlercreutz och advokat Joel Gustafsson MAQS Law Firm Advokatbyrå AB

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Debiteringsrutiner inom hemtjänsten Hallstahammars kommun Utarbetad av Kommunal sektor inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN förtroendevalda 2013-06-10 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syfte...5 1.3 Genomförande...5 1.4 Revisionskriterier...5

Läs mer

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer