Svampkunskap för elever i grundskolan Morfologi och ekologi
|
|
- Åsa Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svampkunskap för elever i grundskolan Morfologi och ekologi Agnetha Andersson Student Projektarbete 7,5 hp Svampkunskap II, ht-11 Handledare: Sandra Jonsson
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Vad är svamp? 4 Fruktkropp 4 Hatten 4 Foten 5 Strumpan 5 Hymenium 5 Svampens indelning 6 När du ska artbestämma svampar och dela in dem i grupper 6 Ekologi svampens uppgifter i naturen 7 Energi 7 Mineraler 7 Vatten 8 När växter dör 8 Parasit 9 Pionjär eller specialist 9 Signalart 9 Rödlistan 10 Fridlyst 10 Diskussion 10 Käll och litteraturförteckning 12 Bilaga I Inventering 13 Bilaga 2 Faktablad olika svampgrupper 14 Sammanfattning I detta arbete vill jag fokusera på att skriva ett faktamaterial för elever i åk 4-9. Jag undersökte på vilket sätt eleverna kommer i kontakt med svamp i skolarbetet genom att jag tog del av de läroböcker eleverna har i NO och samtalade med undervisande lärare. Jag talade i telefon med en av pedagogerna som arbetar på naturskolan och jag studerade den nya läroplanen. Därutöver undersökte jag även vilket utbud av film om svamp det fanns på företaget där vår skola har filmavtal och jag inventerade och fotograferade svampar i skog som ligger på gångavstånd från skolorna. Det utrymme som tillägnas svampen i både läroböcker och faktafilmer är mycket litet. Hur stor plats svampen tar i NO-undervisningen varierar beroende på hur mycket kunskaper läraren har i ämnet. Svampar skiljer sig från växter och djur. De består av hyfer och är ett eget rike. De är beroende av fotosyntetiserande organismer för att få näring. (Hjorth 2002) Näringen får svampen i sig genom att den absorberas genom cellväggen. Den egentliga svampen lever nere i jorden eller i träd och död ved. Hyferna bildar där ett nätverk av hyftrådar, mycel, som fungerar som transportväg för vatten och näring. Fruktkropparna kan se väldigt olika ut men de har ett gemensamt: de innehåller sporer som 2
3 när de är mogna sprids för att bilda nytt mycel någon annanstans. Det finns fruktkroppar som är fleråriga men det vanligaste är att de är ettåriga. Hatt, fot, hymenium, ring och strumpa varierar i utseende mellan olika arter. Systematiken använder sig till stor del av fruktkropparnas karaktärer när de artbestämmer svampar och hur de är släkt. När man ska komma fram till vilken art man har hittat är det förutom karaktärerna även viktigt att veta var i Sverige och i vilken miljö svampen växte, på vilket substrat och under vilken tid på året. En del svampar får sin näring genom mykorrhiza medan andra lever som parasiter eller nedbrytare. En del svampar är pionjärer medan andra är specialister. (Wiklund 2009) Signalarter talar om att här finns en extra skyddsvärd miljö. Rödlistan är en lista på svampar som riskerar att utrotas i Sverige. Det finns ett fåtal fridlysta svampar i Sverige. (Nitare 2000) Inledning I läroplanen står det att eleverna i åk 4-6 ska kunna sortera och dela in organismer i grupper samt känna till vanliga arter i närmiljön. De ska känna till begreppet hållbar utveckling och ekosystemtjänster, ekologiska begrepp, samband och konsekvenser med fokus på levande organismers livsvillkor. I åk 7-9 ska de ha kunskap om ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia, fotosyntes och förbränning. De ska lära sig om biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den (skolverket 2011 läroplan för grundskola). I detta arbete vill jag fokusera på att skriva ett faktamaterial för elever i åk 4-9. Min tanke är att elever ska ha kunskap om hur man använder karaktärer och dess variationer för att artbestämma svamp, de ska kunna känna igen några vanliga svampgrupper och arter som lever i deras närmiljö. De ska ha kunskap om svampars livsvillkor och vilka uppgifter svampen har i vår natur. Eleverna ska känna till några grundläggande begrepp, veta vad de innebär och veta vilken betydelse svamp har i människans arbete med att skydda värdefulla naturområden. Jag har undersökt på vilket sätt eleverna kommer i kontakt med svamp i skolarbetet genom att jag har tagit del av de läroböcker eleverna har i NO och samtalat med undervisande lärare. Jag har begränsat mig till de elever som går på min arbetsplats, Möllebackskolan, i Sölvesborg åk 1-5 och Bokelundsskolan där eleverna fortsätter i åk 6-9. Jag har talat i telefon med en av pedagogerna som arbetar på naturskolan, dit eleverna i vår kommun åker en gång om året, för att höra om och hur hon arbetar med svamp tillsammans med barnen. Jag har studerat den nya läroplanen för att se hur man kan koppla svampkunskaper till det centrala innehållet. Jag har även undersökt vilket utbud av film om svamp det finns på företaget där vår skola har filmavtal. Dessutom har jag inventerat och fotograferat svampar i skog som ligger på gångavstånd från skolorna för att veta vilka svampar eleverna har i sin närmiljö. 3
4 Vad är svamp? Svamp är ett eget rike och har en unik uppbyggnad. Själva svampen består av långa och korta celler som kallas hyfer. Man ser dem som långa vita trådar. Dessa hyfer bildar tillsammans ett stort underjordiskt nät, ett så kallat mycel (figur1a-b). Mycelet finns där näringen finns dvs. nere i jorden och inne i stubbar och stammar. Svamp kan leva i både levande och döda trädstammar. Det är i mycelet som transporten av vatten sker. Det är även där näringen bryts ner, absorberas och transporteras till olika delar av svampen. (Holmberg och Marklund 2007 Figur 1a-b. Hyftrådar bildar ett mycel som ser ut som ett vitt ludd. Fruktkropp Det som vi i dagligt tal kallar för svamp är själva fruktkroppen. Det är ungefär som ett äpple på ett äppelträd. Inne i äpplet sitter kärnor skyddade tills de är mogna och redo spridas så att nya äppelträd ska kunna börja växa. Likadant är det med svampens fruktkropp. Fruktkroppen skyddar miljontals sporer som när de mognat sprider sig och bildar nytt svampmycel. Fruktkroppen består, liksom mycelet, av hyfer. Den delas in i olika delar, de har ofta, men inte alltid, en hatt, en fot och ett hymenium (den del av svampen där sporerna sitter). Vissa svampar har hylle. Det finns två sorters hylle, ett inre och ett yttre. Det yttre hyllet är en skyddande hinna som sitter runt hela fruktkroppen när den är ung. När sedan svampen växer blir hyllet för trångt och spricker. När det spricker upp kan man ibland se rester från hinnan i form av plättar på hatten och en strumpa på foten. Det inre hyllet sitter under hymeniet för att skydda sporerna. När det spricker kan man se rester som en ring runt foten. Svampens delar kan se lite olika ut hos olika arter och svampböcker beskriver noga svampens utseende för att vi lättare ska kunna artbestämma den. (Holmberg och Marklund 2007) Hatten En hatt kan ha olika struktur. Den kan vara fjällig, slemmig, torr, uppsprucken, ha hyllerester, ha hinna undertill spindelnät eller vara luden (figur 2a-e). a. Fjällig. b. Slemmig. c. Torr och uppsprucken. d. Hyllerester. e. Hinna undertill. 4
5 En hatt kan ha olika form: Välvd Plan Klockad Trattformad Navlad Puckel Vindlad Foten En fot kan vara spröd, smal, tjock, klubblik, pluggformad, vattrad, strimmig, ha ådernät, ha tofsar, längstrådig, seg, ha en ring (figur 3a-e). Figur 3. Några exempel på fotens karaktärer. a. Spröd. b. Smal. c. Ådernät. d. Tofsar. e. Ring. Strumpan En strumpa kan vara antingen säcklik eller löklikt uppsvälld och kan då ha en valk eller fjällkransar (figur 4a-c). Figur 4. Strumpans karaktärer a. Säcklik. b. Löklik med valk. c. Löklik med fjällkransar. Hymenium Hymenium där sporerna sitter kan bestå av skivor, rör, åsar och taggar eller kan de förvaras inne i fruktkroppen (Figur 5a-e). Figur 5. Hymeniet karaktärer. a.skivor. b. Rör. c. Åsar. d. Taggar. e. Inuti. 5
6 Skivor kan vara: Fria Urnupna Raka Nedlöpande Sporerna kan skyddas av ett inre hylle tills de mognat. Det spricker upp och syns sedan på foten som spindelvävsliknande slöjrester eller en ring (Figur 6). (Wiklund 2009) Figur 6. Inre hylle skyddar sporer Svampens indelning Alla levande organismer försöker människan inordna i ett system. Den grövsta indelningen består av tre domäner: bakterier, arkeér och eukaryoter. Eukaryoter delas sedan vidare upp i tre riken: växter, djur och svampar. Det som skiljer de eukaryota organismerna från de andra två grupperna är hur deras celler ser ut. Cellerna har en tydlig inre struktur med organeller som alla har sin speciella uppgift. Många eukaryota organismer är flercelliga vilket betyder att de består av mer än en cell. Det som är unikt för svampar är att de består av hyfer och sprider sig med sporer. De skiljer sig från växterna genom att de saknar klorofyll och inte kan fotosyntetisera. Skillnaden mellan djur och svamp är främst hur de får i sig näring. Svampen absorberar sin näring genom cellväggen medan djuren äter. De organismer som hamnar i riket svamp delas in i sju olika stammar, s.k. fylum. De svampgrupper vi tar upp här tillhör antingen sporsäckssvampar (ascomycota) eller basidiesvampar (basidiomycota). För varje ny indelning sorteras svamparna upp i grupper där antalet skillnader mellan svamparna i gruppen minskar. Efter fylum delas de in i klass, ordning, familj, släkte och art. I gruppen art finns bara en organism som inte liknar någon annan. (Wiklund 2009). När det gäller svamp så leder forskning till ständigt nya upptäckter och det är inte ovanligt att svampar får byta namn efterhand som kunskapen om svamp ökar. Svampens har ett vetenskapligt och ett svenskt namn. Det latinska namnet består av ett släktnamn och ett artnamn och är samma i hela världen.(pers kom.) När du ska artbestämma svampar Vilka karaktärer tittar du på för att dela in svamp i olika släkten och arter? Hela fruktkroppen: Stor och köttig? Liten och tunn? Segt kött? Bräckligt kött? Rören: Rörens färg och storlek. Titta på röröppningens form. Ändrar rören färg vid skada? Skivorna: Hur fäster de till foten? Är de glesa? Täta? Gaffelgrenade? Olika långa? Foten: Är den tjock eller smal? Har den filttofsar? Har den nät? Annat mönster? Vilken färg? 6
7 Hatten: Är den torr och len? Är den slemmig i väta? Färg? Fjäll? Slät? Ring: Hur ser den ut? Hängande? Utstående? Sitter den fast? Strumpa: Är den säcklik? Uppsvälld? Fjällkransar? Valk? Annat att tänka på när du artbestämmer: Var i Sverige hittade du svampen? Vilken tid på året är det? Årstid, månad? Var växte svampen? I lövskog, tallskog, blandskog? Torrt, fuktigt? Vilka träd stod i närheten? Vilket substrat växte svampen på? På marken, på ett träd eller en stubbe? Hur växte de? Enstaka, flera nära varandra eller i en klunga? (Wiklund 2009 ) Ekologi: Svampens uppgifter i naturen Svamp omnämns oftast när man talar om nedbrytningsprocesser men svamp är även involverad i många andra händelser i naturen. Energi: I ett ekosystem har alla organismer en bestämd uppgift att utföra. För att liv överhuvudtaget skall kunna existera måste det finnas energi i form av solljus. Det måste finnas autotrofa organismer som kan omvandla koldioxid, vatten och solenergi till energirika kolhydrater bestående av grundämnena kol, väte och syre. Autotrof betyder att man själv kan tillverka den energi man behöver för att kunna leva. Alla gröna växter är autotrofa (figur 7) och Figur 7. Alla träd och buskar är autotrofa. omvandlingen av solenergi till kemisk energi kallar vi för fotosyntesen. De gröna växterna producerar mer energi än de själva gör av med och denna överskottsenergi lagras i växterna som cellulosa och stärkelse. Det finns en stor mängd energi lagrad i alla växter, både levande och döda, och den frigörs först när kolhydraterna bryts ner och bildar koldioxid och vatten. Det är motsatsen till fotosyntesen och kallas respiration. Svampar, djur och människor är heterotrofa organismer. Det innebär att vi inte kan tillverka vår energi själv. Vi är helt beroende av växternas överskottsenergi för att kunna existera. (Hjorth 2002) Mineraler Allt levande, både växter, djur och svampar, är beroende av fler grundämnen än kol syre och väte för att kunna leva. Det måste tillverkas många andra ämnen som fetter, proteiner och 7
8 klorofyll. Till det behövs mineraler. Mineraler är kristaller som bildats i naturen och de är svåra att bryta ner. De kan innehålla ett eller flera grundämnen, till exempel zink, järn, kalcium och koppar. En bergart består av flera olika sorters mineraler. Sten, grus sand och jord är berg som har smulats sönder. När berg vittrar sönder läcker mineralerna till vattnet i marken och kan användas av levande organismer. Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg och de lavar som växer på sten får tillgång till mineraler genom att de tillverkar lavsyror som bryter ner stenen och frigör mineralerna (figur 8). (Hjorth 2002) Figur 8. Lavar på sten. Vatten Vatten är livets vätska. Utan vatten kan inget liv existera. Varenda cell oavsett om den är i en svamp, ett djur eller en växt måste ha vatten för att kunna fungera. Dessutom behöver växter vatten till fotosyntesen och till att transportera näringsämnen från rötterna till bladen. Varma dagar går det åt mycket vatten när växterna ska kyla ner bladen. Många växter behöver så mycket vatten att deras rotsystem inte räcker till. De har därför utvecklat ett samarbete med många svampar. Detta samarbete kallas mykorrhiza, eller svamprot. Växternas rötter är sammankopplade med svamparnas mycel. Mycel täcker en mycket större yta under jorden än vad växternas rötter gör så svampen ger vatten till växten. Svampen ger även bort kväve och fosfor. I utbyte mot detta får svampen energi i form av kolhydrater från växten. En anledning till att vi ser mycket svampkroppar på hösten är att träden inte behöver lika mycket energi då som på våren och sommaren och kan ge bort desto mer kolhydrater till svamparna. Då får svampen mer energi och har råd att bilda fruktkroppar. Om man kalhugger en skog försvinner även de mykorrhizasvampar som är beroende av träden för att få energi. (Hjorth 2002) När växter dör När växter dör måste de brytas ner till mindre beståndsdelar för att näringsämnena i den döda organismen ska kunna återanvändas av andra levande organismer. Det finns två typer av nedbrytning. Antingen finns det syre närvarande och då kallas det förmultning, eller så finns det inte syre närvarande och då kallas det förruttnelse. På land, i skog och mark, är det framförallt förmultning som pågår och många tycker att det luktar gott! Först ut är bakterier och små jästsvampar. De bryter ner de enklaste kolhydraterna. Sedan kommer mögelsvampar och bakterier och de bryter ner enkla proteiner, fett och kolhydrater. Kvar finns sedan de svåraste delarna att bryta ner: cellulosa och lignin (ett ämne som finns i växters cellväggar). Det är framförallt svampar och bakterier som bryter ner detta. Bakterier arbetar bäst i neutral miljö (ph 7). De arbetar snabbt i lövskog och det är därför det inte finns tjocka täcken av löv på marken. Bakterier trivs inte i sur miljö (ph 4) så i barrskog är svamparna de allra viktigaste nedbrytarna. Svampar som lever på döda organismer kallas saprotrofer (figur 9). I barrskogarna ligger det ofta tjocka lager av barr på marken. Det beror på att svampar arbetar betydligt långsammare än bakterier och inte hinner bryta ner växterna i samma takt som de dör. Många svampar är kräsna och bryter bara ner valda delar av en växt. Några svampar bryter bara ner lignin medan andra bara bryter ner cellulosa. Man kan se på träden vilken typ 8
9 av svamp som angripit veden genom att titta på vedens färg. Svampar som gillar cellulosa lämnar kvar det bruna ligninet och kallas brunrötare. Svampar som gillar lignin lämnar kvar den vita cellulosan och kallas vitrötare. Svampar som lever på död ved har ofta fruktkroppar som lever i flera år. (Hjorth 2002) Figur 9. Porslinsnagelskivling på död bokved. Parasit Svampar som är parasiter tar näring från levande organismer utan att ge något tillbaka. Den utnyttjar sin värdorganism under lång tid. Detta skadar värdorganismen och kan leda till att den dör. Parasitsvampar kan leva på både växter och djur. Blomkålssvamp är ett exempel på en parasit som växer på gamla tallar. (Holmberg och Marklund 2007) Pionjär eller specialist? Lavar, som är en symbios mellan en svamp och en alg, tillhör pionjärerna bland de organismer som lever på land. De kan alltså börja växa där det inte finns något liv alls. De får sin näring ur stenen och vattnet direkt från luften. Lavar bildar ett organiskt skikt på stenens yta som mossor sedan kan få fäste i (figur 10). Specialister är de arter som inte kan växa var som helst. Ett exempel är rötsvampar som är kräsna när det gäller växtplats. De kan bara leva på en viss trädart Figur 10. Lavar är pionjärer. och kan dessutom vara beroende av trädets ålder eller av att trädet är i ett visst stadie i nedbrytningsprocessen för att den överhuvudtaget ska kunna växa där. Eftersom rötsvampar är så kräsna med var de kan växa måste de släppa många sporer så att några har chansen att hitta ett en ny växtplats. Tickor släpper sporer under 4-5 månader varje år och sammantaget på ett år kan de ha släppt flera tusen miljarder sporer. (Hjorth 2002) Signalart Signalarter används inom naturvården vars mål är att bevara ekosystem och biologisk mångfald. De visar att miljön har höga naturvärden. Det är framförallt gamla skogsekosystem som är extra skyddsvärda och innehåller många höga naturvärden. För att vara en bra signalart ska arten vara starkt knuten till ett område med höga naturvärden, den ska vara lätt att känna igen och lätt att hitta ute i naturen. Exempel på signalarter bland svampar är jordstjärnor, igelkottröksvamp, skönsopp, rutbläcksvamp och oxtungsvamp (figur 11 a-e). 9
10 Figur 11. Signalarter a.jordstjärna. b. Igelkottröksvamp. c. Skönsopp. d. Rutbläcksvamp. e. Oxtungsvamp. Rödlistan Svamparna som finns med på rödlistan placeras i olika riskkategorier beroende på hur hög risk det är att de ska dö ut. Man bedömer artens utbredning, hur stora populationerna är eller hur mycket man tror att de kommer att minska. Riskkategorierna går från missgynnad till sårbar, starkt hotad, akut hotad och sist försvunnen. Arter som finns med i missgynnadkategorin riskerar att dö ut i ett medellångt tidsperspektiv. För arter som finns med bland akut hotade är risken extremt stor att de dör ut i Sverige inom en nära framtid. Förvunnen innebär att den inte längre finns i Sverige men att den finns i andra länder. Rödlistade arter får man inte plocka. Signalarter och rödlistade arter samlas gärna på vissa platser. Hittar man en art kan man därför hålla utkik efter andra. En förklaring till varför arterna finns på en speciell plats kan man få genom att ta reda på lite om skogens historia. Svamparna kräver ofta att miljön har fått vara mer eller mindre oförändrad under lång tid, ofta flera skogsgenerationer. (Nitare 2000) Fridlyst Det är regeringen som bestämmer om en art ska vara fridlyst. Fridlyst innebär att man inte får plocka, skada eller gräva upp den. Det finns 8 lavar och 5 svampar som är fridlysta i hela Sverige. De arter som är fridlysta är sällsynta och därför ofta okända för allmänheten. (Nitare 2000) Diskussion Vad säger läroplanen? Syfte med ämnet biologi: Eleverna ska utveckla kunskaper om biologiska sammanhang. Eleverna ska ha möjlighet att ställa biologiska frågor som utgår från egna upplevelser och aktuella händelser. Svar ska sökas med hjälp av systematiska undersökningar och olika typer av källor. De ska utveckla ett kritiskt tänkande till sina egna och andras argument och olika informationskällor. Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet. Eleverna ska utveckla en förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förstå hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen. (skolverket 2011) 10
11 Jag var nyfiken på hur och i vilka sammanhang elever kommer i kontakt med svamp i grundskolan. Jag ville undersöka vilket arbetsmaterial som finns till förfogande och vad det står om svamp i läroböckerna. När det gäller läroplanen nämns inte ens ordet svamp. Det står växter, djur och andra organismer. Svamp går alltså under begreppet andra organismer och redan där ser jag en värdeskillnad mellan svampen som organism jämfört med växter och djur. I åk 1-3 nämns inte ens andra organismer utan bara växter och djur. Där kan svampen komma in under arbetet med årstidernas växlingar. Jag har undersökt elevernas förutsättningar till att på olika sätt lära sig om svamp genom att föra samtal med undervisande lärare och en av pedagogerna på naturskolan. Jag har tittat på streamade filmer från företaget där skolorna lånar film och läst böckerna eleverna har i sin NO-undervisning. Jag har även ett flertal gånger varit ute och undersökt vilka svampar som växer i skog nära skolorna, dit eleverna kan ta sig. Syftet var att sammanställa ett faktamaterial om svamp i elevernas närmiljö för elever i grundskolan åk 4-9 med inriktning på både morfologi och ekologi. Naturskolan har ett antal olika teman och lärarna får önska tema som kompletterar annan undervisning. Svamp är ett tema. Då är det fokus på hur svampar ser ut, plocka svamp, sortera och gruppera. Detta tema efterfrågas i åk 1-3, alltså i de lägre årskurserna. Naturskolan tar emot varje klass en gång per läsår från sista året på förskolan t.o.m. åk 6. I NO-böckerna för åk 4-6 finns i den ena boken ett uppslag om svamp med fakta om svamp. Allt är mycket kortfattat, bara någon mening om varje sak. Det fanns två bra filmer om svampens liv, en anpassad för elever i de lägre åldrarna och en för de äldre eleverna. När det gäller den ekologiska delen nämndes svamp i en film i 10 sekunder, Ekologins grunder. Då nämner de att svamp är en nedbrytare. All övrig tid i filmerna ägnas åt växter, djur och den abiotiska delen i vår natur. En ganska skev fördelning kan tyckas. Filmen om lavar var en föreläsning och inget man visar för elever på grundskolan. Det faktamaterial jag har tagit del av i form av böcker och film visar att om man lär sig om svamp i skolan så är det främst hur svamp ser ut och hur det fungerar med sporer och mycel. Fakta om svampens betydelse i naturen är i princip obefintlig om inte läraren själv genom eget intresse har stor kunskap i ämnet. Naturskolan räddar många lärare i åk 1-3 då de har en temadag om svamp ute i naturen. Ett flertal lärare i åk 4-6 väljer att inte gå ut på svampexkursioner eftersom de själva har för lite kunskap om olika arter. Efter samtal med undervisande lärare sammanfattar jag svampens plats i undervisningen såhär: de lärare som själva är intresserade av svamp och kan en del om svamp undervisar om svamp. De lärare som känner sig osäkra på svampar undervisar inte eleverna om svamp mer än läser det som står i boken. Flera lärare jag talade med hade en önskan att kunna mer om svamp och jag ifrågasätter varför inte svampkunskap ligger som en obligatorisk 7,5poängskurs i lärarutbildningen för de som ska undervisa i NO/biologi, i alla fall för lärare i de högre årskurserna. Läroplanen trycker ganska hårt på att eleverna ska ut i naturen, se och upptäcka själv och då är det viktigt att läraren har en trygg baskunskap och kan vägleda och undervisa eleverna utifrån de frågor som dyker upp. Jag har valt att inte ha med de latinska namnen inne i texten eftersom det är ett faktamaterial för elever. De latinska namnen finns med på bilagan över de svampar jag hittade under mina inventeringar. Jag har inte skrivit om svampgifter av den anledningen att jag har behandlat det i mitt arbete om flugsvampar i kursen 7,5p svampkunskap 1. Eftersom arbetet skulle rymmas inom ca tio sidor ligger faktabladen om de olika svampgrupperna utanför arbetet. 11
12 Käll och litteraturförteckning Litteratur Hjorth I (2002) Ekologi - för miljöns skull (1:a uppl) Ingemar Hjorth och Liber AB Holmberg P och Marklund H (2007) Nya svampboken (4:e uppl.) Fälth & Hässler. Sverige. Nitare J (2000) Signalarter Indikationer på skyddsvärd skog (1:a uppl) Skogsstyrelsens förlag Olsson och Andréasson (2003) PULS Grundbok Biologi Sverige (1:a uppl) Natur och kultur Olsson och Andréasson (2005) PULS Grundbok Biologi Världen (1:a uppl) Natur och kultur Ottosson Mats och Åsa (2007) Upptäck biologi Europa Liber AB Ryman S och Holmåsen I. (1992) Svampar En fälthandbok (3:e rev. uppl.) Interpublishing. Sverige. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Edita förlag Västerås Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i biologi Edita förlag Västerås Wiklund E (2009) Svampar det du behöver veta om svamp och lite till (1:a uppl.) Eget förlag. Figurer Foto tagna av Agnetha Andersson Skisser ritade av Agnetha Andersson Samtal med: Pia Nilsson Naturskolan Sölvesborg Undervisande lärare i NO åk 1-5 Möllebackskolan Sölvesborg Undervisande lärare i NO åk 6 Bokelundskolan Sölvesborg Fältstudie Varit ute och inventerat skog som ligger på gång och cykelavstånd från båda skolorna för att få kunskap om vilka svampar som växer i elevernas närområde. Alla foton är tagna under dessa inventeringar. Områdena är Brötalyckorna, som är ett naturreservat, ett par olika delar av Ryssberget, skogsstråk mellan bostadsområden och längs cykelvägar. Det är främst bokskog men även lite tallskog och granskog. Filmer Det handlar om ekologi biosfären (2007) Solfilm Media AB 14 minuter Det handlar om ekologi ekosystemets dynamik (2007) Solfilm Media AB 14 minuter Det handlar om ekologi naturens cykler (2007) Solfilm Media AB 14 minuter Ekologins grunder (2008) Kunskapsmedia AB 12 minuter Nära natur Leta svamp: leta svamp i skogen (2009) 8 minuter Svamparnas gåtfulla liv (2005) 20 minuter UR Samtiden - Flora och fauna 2011: Om lavars tillväxt (2011) 15 minuter 12
13 Bilaga I Inventering av närmiljö bokskog tallskog och granskog i Sölvesborg. Basidiesvampar - basidiemycota Buksvamp Gasteromycetes: Vårtig röksvamp Lycopérdon perlátum Igelkottröksvamp Lycopérdon echinátum Strimmig brödkorgssvamp Cýathus striátus Jordstjärna Geástrum Potatisrottryffel Sclerodérma bovísta Rottryffel Sclerodérma citrínum Stinksvamp Phállus impudícus Blomkålssvamp Sparássis Blomkålssvamp Sparássis críspa Skivlingar: Flugsvamp Amaníta: Lömsk flugsvamp Amaníta phalloídes Vitgul flugsvamp Amaníta citrína Röd flugsvamp Amaníta muscária Panterflugsvamp Amaníta pantherína Fjällskivling Macrolepióta: Stolt fjällskivling Macrolepióta procéra Rodnande fjällskivling Macrolepióta rhacódes Kremlor Rússula Riskor Lactárius Grönriska Lactárius blénnius Mandelriska Lactárius volémus Granblodriska Lactárius detérrimus Luden vitriska Lactárius velléus Svavelgul slöjskivling Hypolóma fasciculáre Tegelröd slöjskivling Hypolóma laterítium Pluggskivling Paxíllus involútus Sammetsfotad pluggskivling Paxíllus atrotomentósus Porslinsnagelskivling Oudemansiélla múcida Rutbläcksvamp Cóprinus picáceus Ametistskivling Laccária amethýstina Föränderlig tofsskivling Kuehnerómyces mutábilis Citrongul slemskivling Gomphídius glutinósus Svamp med åsar: Svart trumpetsvamp Crateréllus cornucopioídes Trattkantarell Cantharéllus tubaefórmis Kantarell Cantharéllus cibárius Taggsvamp Hýdnum: Rödgul taggsvamp Hýdnum ruféscens Blek taggsvamp Hýdnum repándum Sopp: Ädelsopp: Skönsopp/bittersopp Bolétus cálopus Finluden stensopp Bolétus reticulátus Blodsopp Bolétus erýthropus Rutsopp Xerócomus chrysénteron Slemsopp: Grynsopp Suíllus granulátus Ticka: Klibbticka Formitópsis pinícola Oxtungsvamp Fistulína hepática Sporsäcksvamp Ascomycetes: Murkla Skålsvamp: Stort haröra Otídea onótica 13
14 Bilaga 2 Sopp Vad kännetecknar en sopp? Hymeniet under hatten, där sporerna sitter, består av rör som sitter tätt intill varandra. Du kan ta loss rörlagret utan att skada hatten. Blodsopp Sandsopp Soppar delas in i olika släkten utifrån olika karaktärer. (Wiklund 2009). Här tar vi upp ädelsopp, slemsopp och strävsopp. Släkte Ädelsopp Slemsopp Strävsopp Art Karl Johan Björksopp Smörsopp Ädelsopp: Lever på marken, bildar mykorrhiza med lövträd. De har stora köttiga fruktkroppar (figur 12). Rörens öppningar är runda och lika stora och kan ändra färg vid tumning. Foten är tjock och har ofta ett ådernät. Hatten är torr och varierar i färg. Slemsopp: Lever på marken, bildar mykorrhiza med barrträd. Fruktkropparna är allt från små till medelstora. Både hatt och fot är mycket slemmig i väta. Foten kan ha en ring. (Ryman-Holmåsen 1992) Figur 12. Skönsopp tillhör ädelsopparna. Strävsopp: Växer på marken. Bildar mykorrhiza med lövträd och barrträd. Hattfärgen kan variera. Köttet är först ljust men ändrar färg vid snitt och skador. Foten är vit med filttofsar som varierar i färg. Alla strävsoppar är ätliga. (Holmberg och Marklund 2007) 14
15 Ticka Vad kännetecknar en ticka? Hymeniet under hatten, där sporerna sitter, består av rör som sitter tätt intill varandra (figur 13). Gemensamt för alla tickor är att du inte kan ta loss rörlagret utan att skada hatten (figur 9). Tickor lever på organiskt material från ved eller som parasit på träd. Det finns några arter som växer på marken och bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd, till exempel fårticka som även går att äta, och brödticka. Figur 13. Ticka Vissa arter har fruktkroppar som lever ett år medan andra tickor har fruktkroppar som lever i flera år. Ettåriga tickor är mjuka och sega medan de fleråriga är hårda och mer träaktiga. Tickor som växer på träd är ofta hyllformade eller hovformade (figur 14-16). De kan även växa platt, kloss mot veden, s.k. resupinat. Tickor som växer på marken har ofta en tydlig hatt och fot. (Wiklund 2009) Figur 14. Rörlagret går inte att ta loss. Figur 15. Hyllformade. Figur 16. Hovformade. 15
16 Skivlingar Vad kännetecknar skivlingar? Gemensamt för alla skivlingar är att sporerna sitter på skivor på hattens undersida. Skivlingar är en mycket stor grupp och här hittar vi både många goda matsvampar och många giftiga arter (Wiklund 2009). Här tar vi upp fyra grupper: fjällskivlingar, flugsvampar, riskor och kremlor. Fjällskivlingar De är saprofager och lever på nedbrutet organiskt material. De växer på jord. Hatten är torr och har fjäll. Foten är seg och har en ring (figur 17). Skivorna är fria. Fjällskivlingar delas in i flera olika släkten. Det finns både giftiga arter och matsvampar. Ett exempel på en matsvamp är stolt fjällskivling. (Wiklund 2009) Figur 17. Rodnande fjällskivling Flugsvampar Till släktet flugsvampar hör både flugsvampar som har en ring på foten och kamskivlingar som saknar ring. Flugsvampar bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd. När fruktkropparna är unga är de omslutna av ett yttre och ett inre hylle (figur 18a-b). När svampen växer spricker hyllet upp. Det yttre hyllet lämnar ofta rester kvar på både fot och hatt. På hatten ser man det i form av plättar eller flagor som sedan kan försvinna om det regnar på svampen. På foten bildar resterna en strumpa (figur 18c). Hyllet kan spricka upp på fyra olika sätt och det gör att formen på både strumpan och hylleplättarna ser olika ut hos olika arter. Resterna från det inre hyllet bildar en ring på foten. Flugsvamparnas fruktkroppar är stora och köttiga. Två av våra dödligt giftiga svampar i Sverige tillhör flugsvamparna: lömsk flugsvamp och vit flugsvamp. (Wiklund 2009) Figur 18 a. b. c. Yttre hylle på röd flugsvamp. Inre hylle på röd flugsvamp. Strumpa, ring och hattflagor på vitgul flugsvamp 16
17 Riskor Bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd. De växer på jord. Fruktköttet är sprött, bryter man foten går den rakt av. Riskor rinner. Om svampen skadas Figur 19a. Luden vitriska. b. Mjölksaft. c. Granblodriska. rinner det ut mjölksaft (figur 19b). Saften kan ändra färg. Hattens form och färg varierar hos olika arter figur 19a, 19c). Det finns en del goda matsvampar bland riskorna, bland annat mandelriska, tallblodriska och granblodriska. (Wiklund 2009) Kremlor Bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd. De växer på jord. Fruktköttet är sprött, bryter man foten går den rakt av (figur 20a-b). Färgen på hatten varierar hos olika arter men färgerna är ofta starka. Kremlor är torra, dvs att de saknar mjölksaft. (Wiklund 2009) Figur 20 a. Foten är spröd. b. Stark hattfärg. 17
18 Svamp med åsar Vad kännetecknar svamp med åsar? Gemensamt för svamparna är att sporerna bildas på åsar och ådror på hattens undersida(figur 21). Svampar med åsar och ådror bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd. De har en tydlig hatt och fot. Hatten är trattlik. Många arter är goda matsvampar. (Wiklund 2009) Figur 21. Åsar och ådror under hatten. Kantareller Cantarellus är ett släkte. Det finns cirka 70 arter. Sju av dessa har man hittat i Sverige. Hit hör de gula vanliga kantarellerna, rödgul trumpetsvamp och trattkantarell (figur 22a), men även andra mer sällsynta kantareller som blek kantarell och ametistkantarell. Åsarna på undersidan är gaffelgrenade, fruktkroppen är mjuk och fast (figur 22b). (Wiklund 2009) Figur 22a. Trattkantareller. b. Gaffelgrenade åsar. Trumpetsvamp Av 20 kända arter i släktet finns två i Sverige, svart trumpetsvamp och grå kantarell. Den svarta trumpetsvampens fruktkropp är tydligt trattformad och undersidan, där sporerna sitter, är slät. Det finns ingen tydlig uppdelning i hatt och fot. De är brun -svartgrå till färgen med en ljusare silvergrå färg på hymeniet, undersidan. Köttet är tunt och spänstigt. En mycket god matsvamp. De är svåra att upptäcka då de har samma färg som löven. De växer ofta många tillsammans (figur 23). (Wiklund 2009) Figur 23. Svart trumpetsvamp. 18
19 Buksvamp Vad kännetecknar en buksvamp? Gemensamt för buksvampar är att sporerna bildas inuti en till formen oftast rund fruktkropp. Buksvampar är beroende av luft, vatten och djur för att kunna sprida sina sporer. Röksvamp Figur 24a. Rund fruktkropp. b. Vårtig röksvamp. c. Pappersspröd med öppning upptill. d. Igelkottröksvamp. Hos unga fruktkroppar är sporerna vita. Allt eftersom de mognar ändrar de färg till brunt. Fruktkroppen är först fast för att sedan bli allt mer pappersspröd. När sporerna är mogna bildas en öppning upptill ur vilken sporerna sprids med hjälp av bland annat vattendroppar (figur 24 a-d). Röksvampar får sin näring genom att bryta ner dött organiskt material, de är saprofager. Brödkorgssvamp Fruktkropparna ser ut som små skålar med små bröd i med en skyddande hinna över som lock. (skålen är stor som en tumnagel). Inuti bröden finns sporerna (figur 25a-b). När sporerna mognat spricker hinnan. För att kunna Figur 25a. Strimmig brödkorgssvamp. b. Små bröd med sporer i botten. spridas behöver de hjälp av vattendroppar som faller ner i skålen och skvätter ut bröden som är fulla med sporerna. Brödkorgssvampar är nedbrytare som växer på ved och kottar. Jordstjärna Det yttersta skalet runt jordstjärnor är tjockt och spricker upp till flikar som bildar ett stjärnlikt mönster. Inuti döljer sig en boll fylld med sporer (figur 26). Figur 26. Jordstjärna. 19
20 Stinksvamp Unga stinksvampar kallas häxägg. Svampen ligger inbäddad i en geléaktig massa som omges av ett segt skal. Skalet spricker och ut ur skalet växer stinksvampen upp. Uppe på stinksvampens topp finns sporerna i en kletig stinkande vätska som lockar till sig insekter. Sporerna sprids genom att de fastnar på djurens kropp när de kryper omkring på svampen (figur 27). Stinksvamp lever i både barrskog och lövskog. De får sin näring genom att bryta ner ved så de växer gärna runt stubbar och liggande trädstammar. Själva hatten liknar en Figur 27. Stinksvamp, liksvamp. nätmönstrad mössa. Rottryffel Fruktkroppen liknar en potatis och växer på jord eller växtdelar. Det är mykorrhizasvamp. Sporerna är mörkt brunsvarta och sprids genom att fruktkroppen spricker upp i ett oregelbundet mönster (figur 28a-b). De är giftiga. (Wiklund 2009) Figur 28a. Potatisrottryffel. b. Rottryffel med svarta sporer. 20
21 Sporsäckssvampar Vad kännetecknar sporsäckssvampar? Gemensamt för sporsäckssvampar är att sporerna ofta sitter på fruktkroppens sidor eller på ovansidan. De flesta lavarna är en symbios mellan en sporsäckssvamp och en alg. Murklor De har en tydlig fot och hatten är vindlad (figur 29). Sporerna bildas på den vindlade ytan. De får sin näring genom att bryta ner dött organiskt material. Man tror att vissa kan bilda mykorrhiza. Figur 29. Murkla. Skålsvamp Till skålsvampar hör alla svampar vars fruktkropp har en skålliknande form. De kan skifta i storlek allt från någon millimeter stor upp till en decimeter i diameter. Sporerna sitter på fruktkroppens yta inne i skålen och sprids med vinden efter att de slungats ut ur skålen. Skålsvampar är inga matsvampar. Olika arter har olika sätt att få näring. De flesta är saprofager och lever på allt möjligt; ved och mossa, andra svampar, halm, jord, barr och örter. Andra är parasiter eller mykorrhizasvampar. Haröron (figur 30) bildar mykorrhiza med både lövträd och barrträd. (Wiklund 2009) Figur 30. Haröron. 21
22 Taggsvamp Vad kännetecknar en taggsvamp? Hymeniet under hatten, där sporerna sitter, består av taggar som sitter tätt intill varandra. Sporerna sitter på taggarnas utsida (figur 31). Nästan alla taggsvampar växer på jord men det finns några enstaka arter i Sverige som växer på träd och ved. De som växer på jord bildar mykorrhiza med barrträd och lövträd. Taggsvamp som växer på lövträd lever som parasiter och orsakar vitröta. De taggsvampar som växer på barrved och lövved orsakar också vitröta. Figur 31. Sporerna sitter på taggar. Figur 32. Rödgul taggsvamp. Vissa taggsvampar är hårda och sega medan andra är köttiga och bräckliga. Exempel på taggsvamp som går att äta är rödgul taggsvamp (figur 32) och blek taggsvamp. Båda arterna växer i bokskog. 22
FUNGUS. Studiematerial gällande. - ett musikaliskt svampäventyr. FUNGUS fakta. av Sofia Finnilä bilderna av Tellervo Syrjäkari
Studiematerial gällande FUNGUS - ett musikaliskt svampäventyr av Sofia Finnilä bilderna av Tellervo Syrjäkari FUNGUS fakta Fungus är det latinska ordet för svampar. Det finns jättemycket olika svamparter
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merVäxter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Läs merSvampar i Vinterskogens naturreservat
Inst för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap II, 7,5 hp Svampar i Vinterskogens naturreservat En informationsbroschyr Projektarbete av Annika Norin Svampkunskap II, (Linköping),ht-11 Handledare:
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merSvampar. RMK Sagadi Naturskola Estland, Urmas Kaja foto
Svampar RMK Sagadi Naturskola Estland, Urmas Kaja foto Svamparnas värld är stor och mångskiftande. I hela världen finns fler än en miljon svamparter och endast 5-10 % av dessa har beskrivits och systematiserats.i
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merSvampar - det du behöver veta om svamp... och lite till...
Svampar - det du behöver veta om svamp... och lite till... Ett utbildningsmaterial tillägnat Umeå Universitets makalösa svampkurser! Förord Tack till Sven, Saasha och Jenny! Allt började när Elisabeth
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs mermen - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.
EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men
Läs merSoppar i Norden. En översikt av släktkaraktärer. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap I
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Svampkunskap I Soppar i Norden En översikt av släktkaraktärer Text och foto: Michael Krikorev Projektarbete Svampkunskap I HT-05 Linköping
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs merSedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.
Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merwww.overjarvagard.se
Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs mer4 Svampar och lavar bra på samarbete
4 Svampar och lavar bra på samarbete 4.1 OH1 Svampens byggnad 1 Namnge svamparna 2 Svampexkursion och svampbestämning 3 Sporernas färg hos olika svampar 4 En svamps utveckling 5 Hur livnär sig svampar?
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVälkommen till Örebro naturskola
Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merVälkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap
AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merSvamparnas roller i svenska barrskogsekosystem. Hur ser kunskapsläget ut hos några olika grupper människor?
Svamparnas roller i svenska barrskogsekosystem. Hur ser kunskapsläget ut hos några olika grupper människor? Foto:Luna Pettersson (Fjällmossens naturreservat) Luna Pettersson Kandidatuppsats i biologi,
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merNågot om scharlakansröd vaxskivling
Inst. för naturvetenskap Kurs:Svampkunskap 5p Något om scharlakansröd vaxskivling Paper Svampkunskap 5 p Författare: Olle Nordlander Innehållsförteckningn Inledning...1 Frågeställning...1 Metod...1 Om
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHälsningar alla barn och pedagoger på Signalen
Nissarnas svampbok Förord På signalen tycker barn och pedagoger om att vara i skogen. Vi kallar vår skog för Tomtens svampskog för det är tomten som sköter skogen. Vi har hittat ett nytt hus till tomten.
Läs merKalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merBIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merExempeluppgift. Förutsättningar för liv
Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merUndervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merVälkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola - där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs merMot nya höjder och PM & Vänners. Lunchutmaning ala hösten
Mot nya höjder och PM & Vänners Lunchutmaning ala hösten Utmaningen är en del av Mot nya höjder Make IT Move & Taste IT, i samarbete med PM & Vänner. Mot nya höjders mål är att öka intresset för naturvetenskap,
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merFritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merEKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merKvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merBoken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Läs merSvampar. Soppar. Ett urval av ätbara och goda soppar
Svampar Soppar I regel kan alla soppar i Sverige förutom djävulsoppen ätas. Dock bör du alltid tillaga dem ordentligt eftersom det finns en del som kan vara svårsmälta eller hälsoskadliga som råa. Även
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs mer