Handel VÄRLDSHORISONT. Lika villkor, rättvisa villkor?

Transkript

1 VÄRLDSHORISONT 3/2008 Utges av Svenska FN-förbundet Kinas roll i Afrika sidan 12 Övergrepp mot barn av FN-soldater sidan 21 FN-förbund satsar på unga ledare sidan 22 Handel Lika villkor, rättvisa villkor?

2 FN-NOTISER Toppmöte om mat efterlyser satsningar på jordbruk Konsekvenserna av de stigande matpriserna i världen stod i fokus vid FN:s toppmöte om tryggad tillgång till mat i Rom 3-5 juni. I den deklaration som antogs vid mötet uppmanas det internationella samfundet att öka stödet till utvecklingsländer, speciellt biståndet till de minst utvecklade länderna och de som påverkas mest negativt av höjda matpriser. Vikten av att satsa på landsbygdsutveckling och investeringar i jordbruk betonades starkt. Toppmötet hölls i högkvarteret för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och samlade 40 regeringschefer och representanter för 151 länder. Flera talare efterlyste en grön revolution i Afrika som en nödvändig vändpunkt för kontinentens jordbruk. FAO lanserade i december förra året ett initiativ för att lindra effekterna av de stigande matpriserna. 54 länder omfattas av initiativet som går ut på att bistå bönder med utsäde, gödsel och andra insatsvaror, samt redskap. Syftet är att öka jordbruksproduktionen under 2008 och Under sommaren 2008 varnade FN för att minst 14 miljoner människor hotas av svält i Etiopien, Somalia, Djibouti, Kenya och Uganda. Grundproblemet är torka och dåliga skördar men situationen förvärras av de stigande priserna på mat och bensin. Dessa försvårar i sin tur FN:s och andra organisationers ansträngningar att undsätta de hungrande. Läs mer på Sudans president anklagas för folkmord Åklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), Luis Moreno- Ocampo lade i juli fram ett omfattande material enligt vilket Sudans president Omar Bashir är ansvarig för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Det är första gången som ICC presenterar anklagelser mot en sittande statschef, och första gången som domstolen beskyller någon för folkmord. Det var FN:s säkerhetsråd som 2005 ombad ICC att utreda situationen i Darfur. Enligt det material som nu presenterats av Moreno-Ocampo är Bashir ansvarig för mord på minst människor sedan konflikten i Darfur bröt ut Domstolens material ska visa att Bashir haft som målsättning att utrota folkgrupperna fur, masalit och zaghawa, och att han beordrat den sudanesiska militären och regeringsstödd milis att systematiskt attackera civila i kriget mot rebellerna i regionen. En panel av domare kommer nu att granska materialet för att sedan ta ställning till om Bashir ska begäras häktad. Säkerhetsrådet beslutade i juli att förlänga mandatet för UNAMID, FN:s och Afrikanska Unionens (AU) gemensamma fredsstyrka i Darfur, till 31 juli I ett tillägg till resolutionen om Darfur noteras en begäran från AU att säkerhetsrådet tills vidare ska skjuta upp eventuella åtal mot Bashir. Denna begäran stöddes av bl a Kina, Ryssland, Libyen och Sydafrika, som alla för närvarande sitter i säkerhetsrådet. USA lade ner sin röst eftersom tillägget i resolutionen sänder fel signaler till president Bashir och undergräver ansträngningarna att ställa honom inför rätta, enligt en talesman för USA:s FN-delegation. FN:s nya MR-chef Navanethem Pillay. Foto: FN/ Eskinder Debebe Sydafrikanska ny MR-chef Ny högkommissarie för mänskliga rättigheter är från 1 september Navanethem Navi Pillay från Sydafrika. Pillay har de senaste fem åren arbetat vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag. Dessförinnan var hon verksam vid den internationella Rwandatribunalen. Tidigare i sin karriär arbetade hon i Sydafrika som försvarare av fackliga och anti-apartheid-aktivister. Hon har även varit en förkämpe för kvinnors rättigheter och var en av grundarna till den internationella organisationen Equality Now. Mandatperioden är fyra år. Pillay efterträder Louise Arbour från Kanada som var MR-kommissarie FN:s tortyrkommitté kritiserar Sverige FN:s tortyrkommitté, som granskar hur stater följer FN:s konvention mot tortyr, riktade i juli skarp kritik mot Sverige för förhållandena på svenska häkten. Sverige har ratificerat ett tilläggsprotokoll till konventionen vilket ger representanter för FN rätt att undersöka förhållandena på häkten där personer som är frihetsberövade förvaras. I mars i år besökte en sådan grupp Sverige och intervjuade då både häktade och anställda. I sin rapport kritiserar kommittén Sverige för att fängelser och häkten är kraftigt underbemannade. Situationen medför säkerhetsrisker för både personal och intagna, enligt kommittén. Klimatförändringar drabbar fisket Klimatförändringarna kommer att drabba befolkningar som är beroende av fiske hårt, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Vid ett symposium om klimatförändringar och havsfiske i juli framhölls att vattendjur är mer känsliga för temperaturförändringar än de flesta landdjur. Temperaturförändringar i deras omgivning har stor påverkan på ämnesomsättning, växttakt, produktivitet, reproduktionsförmåga och motståndskraft mot sjukdomar och gifter. Fisk är den matvara som utgör den största handelsvaran i världen, och det är en nyckelkälla till exportinkomster för många fattiga länder. Sektorn är särskilt viktig för små ö-nationer. Kofi Annan fick svenskt pris FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan fick i juni ta emot Tällberg Forums årliga ledarskapspris ( Leadership award for principled pragmatism ) för sin principfasta pragmatism under tiden som FNchef. Prissumman på en halv miljon kronor ska han använda till sin nybildade organisation Global Humanitarian Forum, baserad i Genève. Se Ny Darfur-medlare utsedd Ny chefsmedlare i Darfur efter Jan Eliasson är Djibril Yipènè Bassolé från Burkina Faso. Bassolé är en erfaren diplomat som bl a varit utrikesminister och säkerhetsminister i Burkina Faso. 2 Världshorisont 3/08

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: , e-post: För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 3/08: Illustration av Margareta Rudebeck. Geten, giraffen och mangoträdet Det är som att be en get och en giraff att tävla om att plocka mango högt uppe i ett träd. Orden kommer från pastor Albert Kwabi, nationell samordnare och talesman för Ghanas millenniemålsnätverk. Han talar om världshandeln och de villkor den bedrivs under. Och fortsätter: Fri handel på lika villkor låter fint och bra. Men om den ena parten är mycket svagare än den andra så blir systemet inte rättvist. I Ghana och många andra afrikanska länder bedriver det civila samhället för närvarande en förtvivlad kampanj mot de nya frihandelsavtal, s k EPA-avtal, som EU vill få regeringarna att skriva under. Kritiken mot avtalen är massiv, men gräsrotsorganisationer i utvecklingsländer har inte mycket att sätta emot när EU-maskineriet drar igång. Pastor Kwabi berättar om ett möte om EPA förra året, då det gick upp för honom själv att det avtal som låg på förhandlingsbordet formulerats av EU. Vi hade en mycket upprörd diskussion. Jag sa att afrikanska länder, som mitt eget, borde vara mycket mer proaktiva. Det vi söker är utveckling för de mindre utvecklade länderna. Då borde det vara vi som formulerar vilken hjälp som vi själva vill ha! Men för att vara ärlig så har vi kanske inte ens kapaciteten att författa några avtal. Varken i form av nödvändig expertis, eller pengar att bekosta deras löner och ett kontor där de kan sitta... Obalansen i systemet ger sig till känna på olika sätt och på alla nivåer. En fattig bonde med uråldriga redskap ska konkurrera med högteknologiska storjordbruk i rika länder. Och till WTO-förhandlingarna skickar västländerna stora delegationer rustade till tänderna med statistik och grafer. Samtidigt som det från många utvecklingsländer inte ens kommer en enda person. Sveriges riksdag beslutade 2003 att all svensk politik, inte bara biståndet, ska bidra till en hållbar och rättvis utveckling i världen. Fattiga människors behov, perspektiv och rättigheter ska genomsyra den svenska politiken. Detta kallas PGU; politik för global utveckling. Regeringen Reinfeldt har intygat att PGU ligger fast och ska vägleda alla svenska politiker. Med tanke på detta borde intresset vara stort för vad olika bedömare i utvecklingsländer tycker. Flera kommer till tals i detta nummer av Världshorisont. Till exempel pastor Kwabi (i denna spalt) och Stephen Karingi från FN:s ekonomiska kommission för Afrika (sidan 6). Gyekye Tanoh, handelsexpert vid Third World Network, är ännu en (sidan 10). När jag beklagar mig över att frågorna om handel är komplicerade svarar han bestämt: Det är inte komplicerat, det är enkelt! Men de som tillhör eliten vill att folk ska tycka det är svårt, så att man inte tycker saker och lägger sig i! Med detta temanummer om handel hoppas jag väcka nyfikenhet för en fråga vars betydelse för utveckling och fattigdomsbekämpning knappast kan överskattas. Förhoppningsvis kommer ni att tycka saker och kanske även välja att lägga er i! INNEHÅLL Handel långt kvar till utvecklingsvänligt system 4 19 Svar på tal av handelsministern och 7 20 Kina allt större ekonomisk aktör i 12 afrikanska länder 21 FN-fakta: Det globala handelssystemet Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Sverige granskas av FN:s rasdiskrimineringskommitté Recension: Pierre Schori, Draksåddens år Sexuella övergrepp av FN-soldater fortsatt problem FN-förbund satsar på ung kraft i Tanzania och Uganda

4 HANDEL Långt kvar till system som gynnar utvecklingsländer På senare år har handelns betydelse för att skapa utveckling och välstånd betonats allt mer och fått allt större uppmärksamhet. Men är dagens globala handels - system rättvist? Det var den grundläggande fråga som Världshorisont ställde till ett antal bedömare som på olika sätt sysslar med handel och dess roll när det gäller utveckling och fattigdomsbekämpning. Nej, blev svaret från de allra flesta. Nationalekonomen Stefan de Vylder har under flera decennier arbetat med och debatterat dessa frågor. Han svar är absolut inte. Allra mest stötande i den globala handeln är politiken på jordbruksområdet, menar han. Vi i den rika världen predikar frihandel men tillämpar det inte själva. I stället har vi subventioner, protektionism och dumpning. Det går inte att se varken förnuft eller rättvisa i det. Alltför länge har priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter varit alldeles för låga. Det har lett till en svår situation för många fattiga bönder. Vi i Europa har hjälpt till att såpa det sluttande golvet med vår handelspolitik. KRITISERAD POLITIK Under många år har EU fått kraftig och ihärdig kritik för sin politik på jordbruksområdet. Under många decennier har europeiska bönder fått enorma summor i stöd till sin produktion av t ex kött, mjölk och spannmålsprodukter. Nästan 40 procent av EU:s totala budget går för närvarande till jordbruksstöd. Denna politik har bl a fått till följd att europeiska produkter har konkurrerat ut varor från fattiga länder där jordbruket är den centrala näringen. Trots en allmän insikt om att den europeiska politiken är skadlig och måste reformeras så går processen mycket trögt. Motstånd från mäktiga särintressen och Frankrike med flera medlemsstater bromsar försöken till förändringar. I USA stödjer regeringen jordbruket på liknande sätt. DOHA-RUNDAN Den rika världens skadliga och orättvisa jordbrukspolitik är huvudorsaken till att förhandlingarna i den s k Doha-rundan gång på gång brutit samman, menar Stefan de Vylder. Doha-rundan inleddes 2001 och ska leda till nya frihandelsavtal mellan WTO:s medlemsländer. När WTO bildades 1995 gick många utvecklingsländer med mot löfte att organisationen skulle göra något åt de rika ländernas jordbrukspolitik. Det är därför de är så upprörda idag; 13 år har gått och nästan ingenting har hänt, problemen på jordbruksområdet är fortfarande olösta, säger han. Doha-rundan fick ju också benämningen utvecklingsrundan när den inleddes, för att markera att den skulle leda till ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Men vad har vi sett av det? Väldigt litet! I somras var det dags igen för ett nytt försök att enas om ett avtal. Men efter nio dagars förhandlingar i schweiziska Genève bröt samtalen återigen samman. Vid denna tidnings pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupptas. Namnet utvecklingsrunda har skapat förväntningar om en ny karaktär på handelsförhandlingarna, som de stora handelsländerna och blocken inte motsvarat skrev f d statssekreteraren Lotta Fogde i en krönika efter Genèvemötet. Johan Norberg, knuten till tankesmedjan Cato i USA, gör en liknande analys. De rika länderna har ställt så mycket utsikter under så lång tid om att de äntligen ska släppa in de fattiga länderna på sina marknader. Ändå har de inte lyckats komma längre. Det är ett underbetyg för de amerikanska och europeiska samtalen, säger han till Dagens Nyheter. Rubriken på artikeln är WTO-haveriet visar u- ländernas styrka. Indien, Kina med flera vägrade att gå med på i-ländernas krav på drastiskt sänkta tullar på industrivaror. De ville också bevara en större rätt att tillgripa skyddstullar på vissa livsmedel i händelse av kraftiga ökningar av importen. Och det fanns också rader av andra frågor som var olösta, t ex den viktiga frågan om USA:s dumpning av bomull. Själv tycker jag att det var bra att förhandlingarna kollapsade. Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. Men en negativ effekt kan bli att WTO skjuts åt sidan till förmån för bilaterala avtal, typ EU:s EPAavtal med sina gamla kolonier (se nedan). Då är risken stor att utvecklingsländerna får ännu sämre villkor. I WTO har de mindre länderna fått draghjälp av större utvecklingsländer, som Indien, och det har hjälpt dem att värna sina intressen. SINGAPORE-FRÅGORNA Förutom jordbruksfrågorna har en avgörande stötesten allt sedan WTO bildades varit synen på vilka frågor som ska ingå i organisationens avtal. De rika länderna har velat bredda agendan och föra in frågor om investeringar, konkurrens, offentlig upphandling och förenklade handelsprocedurer (de s k singaporefrågorna, efter en konferens i Singapore 1996). Detta har mött kraftigt motstånd av utvecklingsländerna som befarat att avtal 4 Världshorisont 3/08

5 RÄTTVIS HANDEL En rättvis och väl fungerande världshandel skulle kunna utgöra grunden för avgörande framsteg för utvecklingsländer. Tyvärr präglas systemet av obalans och flera faktorer missgynnar de fattiga länderna. Bilden visar en marknad i Chile. Foto: UNHCR om dessa frågor skulle krympa deras utrymme för att stifta lagar och reglera transnationella företags verksamhet. Sydländerna har i stället velat begränsa dagordningen till mer traditionella handelsfrågor. Just frågan om politiskt handlingsutrymme för utvecklingsländerna kommer hela tiden igen i samtal med olika bedömare. Stefan de Vylder ser detta som ett av två grundläggande områden där förändringar krävs om en mer rättvis världshandel ska bli möjlig. Den första frågan är, som sagt, reformeringen av jordbrukspolitiken. Och den andra är att det måste skapas större möjligheter för fattiga länder att välja sin egen väg. Utvecklingsländer behöver kanske subventionera delar av sin egen industri för att den ska komma igång och få en rimlig chans. Men sådana subventioner är idag nästan olagligförklarade och med de bud som ligger på förhandlingsborden finns risken att de slutgiltigt försvinner från buketten av möjliga åtgärder. Fredrik Erixon var tidigare chefsekonom vid Timbro och är numer verksam vid tankesmedjan ECIPE (European Centre for International Political Economy). När han får frågan om världshandeln är rättvis så vill han omformulera den till Är världshandelssystemet utvecklat för att bidra till ekonomisk utveckling i fattiga länder?. MISSGYNNAR FATTIGA Han svarar på detta med ett nja. Å ena sidan finns det ett antal faktorer i systemet som klart missgynnar utvecklingsländerna. Å andra sidan begår många fattiga länder stora misstag i sin politik som bidrar till att de inte förmår bygga upp en exportindustri, menar han. Framför allt tycker han att utvecklingsländerna ska bli mindre protektionistiska och samarbeta mer med varandra för att dra nytta av varandras fördelar. Bland de faktorer i systemet som missgynnar de fattiga länderna vill han framhålla tre som mest betydande: För det första borde man ta bort tulleskaleringen som gör att det är mindre lönsamt för dessa länder att exportera en förädlad vara än en råvara. Det är t ex lägre tull på kaffebönor än det är på färdigt kaffe. För det andra borde man helt plocka bort tullarna på råvaror, och särskilt de högsta tullarna. I de rika ländernas tullskydd finns det ett inbyggt system som försvårar handel på just de områden där utvecklingsländerna har förutsättningar att bli framgångsrika. För det tredje borde de rika länderna avskaffa sina jordbrukssubventioner. Oavsett hur de är utformade så skapas en marknad som håller borta varor från andra länder. Sammantaget finns det väldigt mycket kvar att göra innan utvecklingsländerna på allvar kan börja tillgodogöra sig fördelarna med fri handel, konkluderar Fredrik Erixon. SAMSTÄMMIGHET Vid ett seminarium om handel och utveckling som moderaterna arrangerade i maj 2008 deltog både Fredrik Erixon och Stefan de Vylder, tillsammans med bl a handelsminister Ewa Björling, bistånds- Världshorisont 3/08 5

6 HANDEL Stefan de Vylder Fredrik Erixon minister Gunilla Carlsson, kommerskollegiums generaldirektör Lena Johansson och professorn i Afrikakunskap Lennart Wolgemuth. Stor samstämmighet rådde vid seminariet om det förkastliga i EU:s jordbrukspolitik. Sverige driver starkt att den måste reformeras, intygade de båda företrädarna för regeringen. Den fråga där meningarna gick klart isär gällde om liberaliseringar avskaffande av tullar och andra handelshinder alltid är bra eller inte. Utveckling och frihandel går hand i hand. En fri handel är sannolikt mer rättvis, menade t ex Lena Johansson. De Vylder och Wolgemuth ifrågasatte denna grundläggande tes. De fattiga länder som vill bevara ett visst skydd för sitt jordbruk och sina industrier bör få större möjligheter att göra det, menade de Vylder. Han pekade på utvecklingen i Ostasien där flera länder fått igång tillväxt och positiv utveckling genom att skydda sina framväxande industrier under en uppbyggnadsperiod. Men han erkände också att denna politik har misslyckats på många andra håll. Ytterligare en avgörande fråga där svenska aktörer är delade gäller de nya frihandelsavtal som EU för närvarande diskuterar med länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet ( AVS-länderna ). Avtalen går under beteckningen EPA, Economic Partnership Agreements, och är föremål för massiv kritik av företrädare för det svenska civila samhället som arbetar med utvecklingsfrågor, liksom av regeringar och organisationer i utvecklingsländerna själva. Vid ett seminarium om EPA-avtalen i Stockholm i maj 2008, arrangerat av Forum Syd, Afrikagrupperna och Föreningen för utvecklingsfrågor, framhölls att frågan är enormt betydelsefull eftersom avtalen, när de väl undertecknats, kommer att reglera handelsrelationerna mellan EU och AVS-länderna under flera decennier framåt. FN i panelen Stephen Karingi vid FN:s ekonomiska kommission för Afrika, UNECA, med säte i Etiopien, var en av deltagarna i panelen. UNECA:s studier visar att EPAavtalen skulle få flera negativa effekter på afrikanska länder, framhöll han: Dels ger avtalen inte tillräckligt politiskt handlingsutrymme för de afrikanska regeringarna. Avtalen borde vara mer flexibla och innehålla skrivningar som gör det möjligt för de afrikanska länderna att öppna sina marknader gradvis. Det mest allvarliga är dock att EPAavtalen kommer att få negativa följder för den regionala handeln. Länderna i Afrika behöver handla med varandra för att bygga upp sina ekonomier, men enligt vår bedömning kommer avtalen att göra att handeln mellan afrikanska länder slås ut av handeln med Europa. Dessutom kommer de afrikanska ländernas handel med övriga världen att försvåras, sa Stephen Karingi. Sammantaget anser UNECA att EPAavtalen borde vara mer utvecklingsorienterade, enligt Karingi. Det övergripande syftet borde inte vara ökad handel utan tillväxt som leder till utveckling. Utveckling får man genom regler som gynnar utveckling. Tillväxt leder inte automatiskt till utveckling. SLUTEN PROCESS Kritiken mot EPA-avtalen riktar sig inte bara mot själva innehållet, utan även mot hur förhandlingsprocessen hittills sett ut. Enligt experterna på seminariet har processen präglats av slutenhet, tidspress och starka påtryckningar på de afrikanska staterna att skriva under. Handelsminister Ewa Björling medgav på moderaternas seminarium om handel och utveckling att processen gått för fort. Sverige har bjudit in ambassadörerna från afrikanska länder för att lyssna på kritiken, berättade hon vidare. Vi måste lyssna på varandra och inte stressa fram avtalen, sa den svenska handelsministern. AnnaLena Andrews Läs mer om handel på kommande sidor och i fakta bladet på sid Stadigt uppåt för rättvisemärkta varor Att handla en rättvist producerad produkt blir allt vanligare i Sverige. Här ökade handeln med rättvisemärkta varor förra året med 165 procent! Trots den stora ökningen utgör rättvisemärkta varor enbart en liten del av marknaden. Storsäljarna kaffe och bananer kommer upp i två procent av marknaden, medan de flesta rättvisemärkta produkter ligger under en procent. Som enskild konsument är det svårt att veta under vilka förhållanden en vara har producerats och det är därför som ett internationellt märkningssystem tagits fram. En miljon människor arbetar i dag med att ta fram produkter som går att certifiera som rättvisemärkta, enligt organisationen FLO International. Denna paraplyorganisation består av 23 olika medlemsorganisationer, där svenska Rättvisemärkt är en. Köper du en produkt med deras stämpel garanterar organisationen att människorna som tillverkat produkten jobbat under goda förhållanden, att inget barnarbete förekommit och att de fått sälja sin vara till ett rimligt pris. Varor som inte är rättvisemärkta kan också vara producerade under rättvisa förhållanden, även om det inte framgår av förpackningen. Försäljningen av KRAV-märkta produkter ökar också stadigt i Sverige. Kravmärkningen står för god miljö, djuromsorg och hälsa samt socialt ansvar. Se och 6 Världshorisont 3/08

7 Frågor & svar om Världshandeln HANDEL Sveriges handelsminister Ewa Björling och Forum Syds handelsexpert Maud Johansson står ofta på var sin sida i den svenska debatten. Här svarar de direkt på Världshorisonts frågor. 1. Är dagens världshandelssystem rättvist? Ewa Björling: Dagens världshandel är om man ser till den stora bilden antagligen friare, och därmed rättvisare, än vad den varit någonsin tidigare. Däremot finns det fortfarande mycket kvar att göra. Vi i den rika världen borde, för att ta ett exempel, snabbt sänka våra tullar på jordbruksprodukter. Det skulle göra det lättare för många fattiga länder att börja sälja sina varor och därigenom bygga upp en egen tillväxt. Maud Johansson: Nej, dagens handelsavtal är egentligen inte utformade för att bidra till rättvisa i bemärkelsen fattigdomsbekämpning och utjämning av rikedomarna i världen. Handelsavtalen ska i princip bygga en jämn spelplan, lika villkor för företagen att konkurrera globalt på. Men detta innebär i praktiken att små företag under uppbyggnad i Rwanda inom några år ska tvingas konkurrera på samma villkor som stora supereffektiva företag i Tyskland och att småbönder i Indonesien, som fortfarande plöjer med oxe, ska konkurrera på världsmarknaden på samma villkor som högmekaniserade jättejordbruk i Australien. Det är ganska självklart vilka som i en sådan situation riskerar att slås ut. I en värld av extrem ojämlikhet så är knappast lika villkor för alla samma sak som rättvisa villkor. 2. Vilka förändringar behövs för att systemet ska bli mer rättvist? Ewa Björling: För mig som tror på en öppnare värld med fri rörlighet för människor och varor handlar det om att montera ner tullmurar och göra det enklare för människor att handla med varandra. Sverige utvecklades från ett fattigt till ett rikt land tack vara vår handel med omvärlden. Att även andra länder ska få den chansen tycker jag är en av vår tids största rättvisefrågor. Maud Johansson: Grundprinciperna för handelsavtalen borde göras om. Även om det finns en bortglömd paragraf i WTO om att handel ska gynna utveckling så är i praktiken det överordnade syftet med dagens avtal att underlätta att en ständigt ökande mängd varor och pengar skickas runt jorden. Istället bör målsättningen vara att handeln ska bidra till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling och handelsavtalen bör utformas därefter. Världshorisont 3/08 7

8 HANDEL 3. Hur kan man åstadkomma dessa förändringar? Ewa Björling: I grunden handlar det om två olika vägar som vi arbetar parallellt med. Inom världshandelsorganisationen WTO samarbetar vi tillsammans med mer än 150 andra länder för att bygga upp en fri och välfungerande världshandel. När så många länder ska komma överens tar det ganska lång tid, men när en överenskommelse väl nås får det å andra sidan stor betydelse. För att nå snabbare och mer omfattande resultat förhandlar EU även med enskilda länder och grupper av länder om särskilda fördjupade och mer omfattande frihandelsavtal. Just nu pågår till exempel diskussioner med Indien, en rad länder i Mellanöstern och en sammanslutning av länder i Sydostasien. Maud Johansson: I princip borde handelsavtalen vara underordnade och utformade som stöd att uppfylla olika utvecklingsåtaganden som världens länder gör inom FN. Men det är politiskt omöjligt. Istället måste man nog gå in, som många folkrörelser gör idag, och analysera och bedriva opinionsarbete kring olika avtal och försöka påverka så att de förbättras. Inte minst är det viktigt att driva på makthavarna så att nya handelsavtal som utformas, som de mellan EU och Afrika som nu är på gång, blir så bra som möjligt. 4. Vilken roll spelar EU i världshandeln? Ewa Björling: Länderna inom EU har en gemensam handelspolitik vilket innebär att vi utformar den tillsammans. Genom att vi agerar gemensamt blir EU en viktig spelare när nya avtal ska förhandlas fram inom till exempel världshandelsorganisationen WTO. Samtidigt innebär det att det är viktigt för Sverige att jobba hårt för att våra idéer ska få genomslag när vi formulerar EU:s gemensamma politik. Fotografer Ewa Björling: Jens Eriksson Maud Johansson: Ulf Bengtsson Maud Johansson: EU är viktig i flera avseenden. Som handelspartner för många av världens fattigaste länder, en stor del av Afrikas export går till EU. EU har också väldigt mycket makt i förhandlingar om olika avtal. Makt som man tyvärr idag använder mest för att gynna de europeiska företagens intressen av att exportera och köpa upp resurser i andra länder. Detta behöver naturligtvis inte i sig vara dåligt men det är knappast heller så att det självklart gynnar de fattiga i världen. 5. Vad anser du om Sveriges politik på området? Ewa Björling: Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en friare handel. Det är jag stolt över. I många andra länder finns det en tydlig splittring mellan de som förespråkar frihandel och de som vill se mer protektionism. I Sverige står samtliga riksdagspartier bakom den grundläggande frihandelslinjen, något som ger mig som handelsminister ett tydligt mandat när jag för Sveriges talan. Maud Johansson: Både bra och dålig. Men ganska gammaldags. Sverige driver i praktiken en politik som syftar till en generell och odifferentierad avreglering. Politiken kan vara bra som när det handlar om att motarbeta skadliga jordbrukssubventioner i EU. Eller dålig som när det handlar om att tvinga afrikanska länder att gå med på investeringsavtal som minskar deras möjligheter att ställa krav på utländska företag. Men mer frihandel är i Sverige ett generellt och ganska känsloladdat krav som ofta förs fram utan en egentlig analys av vad de olika handelsavtalen innehåller och innebär. Avtalen idag går långt bortom sådant som berör handel med varor. Bl a tvingar nya avtal fattiga länder att införa strikta patentsystem även för läkemedel (vilket gör mediciner dyrare) och genetiska resurser, det finns avtal som begränsar möjligheten att reglera tjänster, även sådant som berör el, vatten och alko holförsäljning, o s v. Det vore därför rimligare att ha en lite modernare och lite mer saklig utgångspunkt i diskussioner- na, att diskutera handelsavtalen för vad de är och helt enkelt söka utforma dem för bra utvecklingseffekter, oavsett om detta innebär mer eller mindre avreglering än idag. I t ex Storbritannien och Holland diskuteras handelsfrågorna betydligt mer sakligt än i Sverige. Det har medfört att dessa länder nu, mycket mer än Sverige, driver på EU för att en utvecklingsvänlig handelspolitik mot Afrika ska föras. 6. Vilken betydelse har handel för utvecklingen i fattiga länder? Ewa Björling: Möjligheten att handla med andra länder är ofta helt avgörande för om ett land ska lyckas ta sig ur fattigdom och bygga upp en egen stark och konkurrenskraftig ekonomi. Så var det för Sverige för bara ett par hundra år sedan, och så är det för många länder runt om i världen idag. Maud Johansson: Handel, både import och export, är en självklar komponent för dynamisk ekonomisk utveckling och viktig för fattiga länders utveckling. Men siffrorna över tänkta vinster med t ex den förhandlingsrunda som pågår i WTO är ofta kraftig överdrivna. Och det finns många missuppfattningar, som att fattiga länder är utestängda från världsmarknaden. I själva verket utgör export / import redan idag en större del av BNP i de fattiga länderna i Afrika söder om Sahara än i de rika länderna. Däremot är produktionen liten, ofta dåligt diversifierad många afrikanska länder är fortfarande beroende av att exportera ett fåtal råvaror etc. I länder som haft en snabb ekonomisk utveckling t ex i Ostasien har handeln varit viktig. Det var dock inte alls så att dessa länder förde en generell avregleringspolitk. Tvärtom hade man en ganska noga avvägd mix av öppenhet och styrning, av exportbefrämjande och selektiva skydd. Ett problem är att en hel del av de nya handelsavtalen kan förhindra fattiga länder att använda just sådana verktyg som man använde t ex i Ostasien, detta har bland annat UNDP har varnat för. 8 Världshorisont 1/08

9 Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en friare handel. Det är jag stolt över. Ewa Björling 7. Har arbetet med millenniemål åtta inneburit förändringar i rätt riktning? Ewa Björling: Jag är övertygad om att den långsiktiga utvecklingen går åt rätt håll. Globaliseringen skapar hela tiden nya möjligheter att fördjupa det internationella samarbetet genom ny teknik, handel och resande. Därigenom har globaliseringen givit oss en unik möjlighet att bidra till fattiga och utsatta människors strävan efter att förbättra sina levnadsvillkor. De förändringar vi ser och den takt i vilka de sker överträffar också allt vi tidigare sett. Samtidigt är det givetvis viktigt att påminna sig om att det finns mycket kvar att göra. Orättvisa handelshinder, politiskt förtryck och omfattande fattigdom är tyvärr inget vi lagt bakom oss. Maud Johansson: Nej, FN och FN-åtaganden spiller i praktiken väldigt lite in i den konkreta handelspolitiken. 8. Vilket agerande önskar du se från olika aktörer inom FN-systemet? Ewa Björling: Om jag begränsar mig till mitt eget ansvarsområde, handel, skulle jag särskilt vilja lyfta fram det arbete som FN gör för att bekämpa korruption, och den verksamhet som syftar till att lyfta fram företagens sociala ansvar (CSR). Inom dessa områden kan FN göra viktiga insatser för att bidra till att den internationella handeln utformas på ett rättvist och hållbart sätt. Det är viktigt om vi ska lyckas kombinera en effektiv fattigdomsbekämpning, något som kräver en långsiktig ekonomisk tillväxt, med en respekt för de anställdas rättigheter och en god miljö. Maud Johansson: Flera FN-organ, t ex UNDP och UNCTAD, gör jättebra analyser och underlag kring vilka effekter handelsavtal får för utvecklingsländer. Tyvärr sitter det sedan, i alla fall i de rika Growing Inclusive Markets Business Works for Development Development Works for Business medlemsländerna, handelsdepartement som oftast är tämligen ointresserade av dessa utvecklingsanalyser. Men det är viktigt att FN inte tappar de handelspolitiska frågorna! Jag hoppas de fortsätter att göra dessa utmärkta analyser som t ex Making global trade work for the people, en rapport som UNDP var med och tog fram för ett par år sedan. Just nu bryr sig inte makthavarna särskilt mycket men detta kan komma att ändras i takt med att man måste söka nya vägar för att hantera problem med klimat, vatten och mat. United Nations Development Programme One United Nations Plaza New York, NY 10017, USA Sales #: E.08.III.B.20. ISBN #: Vad kan enskilda individer i Sverige göra för att påverka utvecklingen i rätt riktning? Ewa Björling: Det finns naturligtvis en rad sätt att engagera sig. En bidragande anledning till att jag själv engagerade mig politiskt var att jag ville bekämpa spridningen av HIV. Så att engagera sig i ett parti eller en förening är givetvis ett sätt. Men minst lika viktigt är givetvis att var och en av oss tar sitt ansvar i vardagen. Om många människor tar många små steg varje dag så kan vi komma en bra bit framåt. Det kan handla om allt ifrån att vara medvetna konsumenter när vi handlar middagsmaten, till att skriva på en protestlista från Amnesty eller byta ut glödlamporna hemma till energisnåla lampor. Maud Johansson: Två saker: Dels förstås försöka vara en förnuftig konsument. Handla schyssta varor! Ibland är rättvisemärkt från Afrika bäst, ibland är KRAV-odlat från nära håll vettigare. Dels: Tro inte att handelspolitik är så svårt att du inte kan förstå det och engagera dig i det! Ta upp det i din lokalgrupp om du är med i någon organisation och föreslå att ni ordnar ett möte eller en studiecirkel. Sedan, hör av dig till en riksdagsledamot som du tror bryr sig om utvecklingsfrågor. Riksdagen spelar en viktig roll och många ledamöter vill gärna höra av sina väljare! C R E AT I N G VA L U E F O R A L L : S T R AT E G I E S F O R D O I N G B U S I N E S S W I T H T H E P O O R C R E AT I N G VA LU E F O R A L L : S T R AT E G I E S F O R D O I N G B U S I N E S S W I T H T H E P O O R Growing Inclusive Markets Business Works for Development Development Works for Business $ i United Nations Development Programme Ny rapport om inkluderande tillväxt FN:s utvecklingsprogram UNDP presenterade i juli en ny rapport som visar hur vinst och fattigdomsbekämpning kan gå hand i hand. Rapporten Creating Value for All: Strategies for Doing Business with the Poor (Värde för alla: strategier för handel med de fattiga) vill ge företag idéer om hur de kan ta steget från traditionell handel till att få med världens fattiga i arbetet med att skapa tillväxt. Vi ser tillväxt i världen men samtidigt två miljarder fattiga människor. Detta för att tillväxten inte inkluderar alla konstaterade författaren Christian Thommesen vid lanseringen av rapporten i Bryssel. Vi uppmanar företag att göra det de gör bäst tjäna pengar och gå med vinst. Men det bör vara en inkluderande verksamhet tillade Thommesen. Rapporten är den första som ges ut av UNDP:s initiativ GIM (Growing Inclusive Markets Initiative) som startades GIM för samman en koalition av bedömare och aktörer från näringslivet, den akademiska världen och utvecklings/biståndsbranschen. Det övergripande syftet är att få med näringslivet i arbetet med fattigdomsbekämpning och utveckling. I rapporten tittar man närmare på 50 företag runt om i världen där man integrerat de fattiga i handeln i syfte att göra vinst, skapa tillväxt samt förbättra människors liv. Läs mer på HANDEL Världshorisont 3/08 9

10 HANDEL Ghana och mål åtta Lågt betyg för globalt partnerskap Enligt det åttonde av FN:s millenniemål, som alla världens ledare har ställt sig bakom, ska ett globalt partnerskap för utveckling upprättas mellan rika och fattiga länder. Hur står det till med partnerskapet i praktiken? Världshorisont ställde frågan till några bedömare i Ghana, Västafrika. Ghana är ett av de ekonomiskt mest framgångsrika länderna i Afrika, enligt Världsbanken. Tillväxten har ökat och landet är på god väg mot att uppnå millenniemål ett om halverad fattigdom till Ändå är fattigdomen påtaglig för en tillfällig besökare från ett rikt land som Sverige. Och Gyekye Tanoh, handelsexpert vid Third World Network med bas i huvudstaden Accra, målar en dyster bild av sitt lands ekonomi på lite längre sikt. Ghana är beroende av tre stora exportvaror kakao, guld och timmer som inte förädlas i landet utan exporteras som råvaror. Att de inte förädlas gör dem till isolerade öar; de är inte kopplade till andra sektorer och har därför ganska lite positiv effekt på samhället i stort. Samtidigt måste de industrivaror som landet behöver apoteksvaror, bilar, maskiner m m importeras. LÅGT FÖRÄDLINGSVÄRDE Om du exporterar varor med lågt förädlingsvärde och samtidigt importerar varor med mycket högre förädlingsvärde så bli effekten av denna handel på lång sikt, automatiskt och obönhörligen, negativ, säger Gyekye Tanoh. Detta är det grundläggande problemet som gör att det inte finns någon bra grund för att ökad handel ska kunna omvandlas i ekonomisk utveckling, d v s utveckling i den bemärkelsen att vi kan Gyekye Tanoh är handelsexpert vid Third World Network. Foto: AnnaLena Andrews kunna börja klättra uppför stegen genom allt mer avancerad industriell produktion, och samtidigt få sektorerna i ekonomin att börja integreras med varandra. I stället blir vi starkt beroende av utländska marknader, sårbara för handelschocker och för ett utflöde av kapital. Om du t ex odlar kakaoböner, och en utländsk aktör producerar choklad, så kommer merparten av pengarna att gå till den som gör chokladen och bara lite att stanna här i landet. Beroendet av en eller två råvaror för export har varit mönstret i afrikanska ekonomier ända sedan kolonialtiden, och är det fortfarande, säger Tanoh. Förutom att den här typen av råvaruexport får begränsad positiv effekt på andra samhällssektorer så går vi miste om arbetstillfällen och kompetensutveckling som det skulle innebära om vi förädlade varor här i landet. FÖRDJUPAS OCH UTVIDGAS Så som världshandeln ser ut fördjupas och utvidgas dessa negativa strukturer hela tiden, menar Tanoh. Ökade liberaliseringar skulle enbart förvärra situationen. Därför är vi inom det civila samhället i Afrika absolut emot EPA-avtalen, som EU vill att vi ska skriva under. Om vi går in i dessa avtal så låser vi fast de negativa strukturer som jag beskrivit, så att de blir okrossbara. Dessutom befinner sig Afrika för tillfället i ett ovanligt gynnsamt förhandlingsläge, menar han. Det pågår en kamp mellan en lång rad länder, däribland Kina, Indien och USA, som vill etablera sig i Afrika och dra nytta av de stora rikedomar som kontinenten har. Att i det läget låsa fast sig i avtal med Europa skulle vara att dribbla bort en historisk chans att skaffa vissa fördelar och komma ikapp. Gyekye Tanoh har varit på flera konferenser i Europa och talat om EPA-avtalens effekter för Afrika, däribland i Stockholm. Han är tacksam för det stöd som organisationer och regeringar i Afrika får från civilsamhället i Sverige. Där finns den ömsesidiga respekt och det partnerskap som man skulle önska sig, säger han. MÅL 8-GRUPP Ibrahim Akalbila är samordnare för Ghana Trade and Livelyhoods Coalition, ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar med frågor om handel och försörjning. I landets millenniemålsnätverk är han aktiv i den grupp som sysslar med mål åtta. Arbetet i mål åtta-gruppen domineras för närvarande helt av kampanjen mot EPA-avtalen, berättar Akalbila. Just när Världshorisont besöker landet jobbar gruppen hårt på att informera Ghanas parlament om innehållet i EPA-avtalen. Problemet är att vi har så lite resurser jämfört med exportindustrin och europeiska intressen, som lobbar för avtalen. Det är också ett stort hemlighetsmakeri kring alltihop och nästan ingen har sett avtalen på papper. Folk tycker att EPA låter bra, men när vi går igenom det faktiska innehållet och dess konsekvenser så blir de mycket upprörda, säger Akalbila. Jag pratade nyligen med en av reger- 10 Världshorisont 3/08

11 HANDEL ingens egna förhandlare och inte ens han hade sett den verkliga texten! Sammantaget är det inte mycket bevänt med det globala partnerskapet tycker Ibrahim Akalbila. EPA-avtalen är det yttersta beviset för hur rika länder bara försöker driva sin egen agenda, och tyvärr får de med sig eliten i de afrikanska länderna, menar han. Det finns dock en fråga där civilsamhället i Ghana driver samma linje som regeringen. Det är EU:s jordbrukssubventioner som är mycket skadliga och måste avskaffas, menar en rad olika aktörer. De vill att jag tar med mig denna hälsning till Europa. Amoah Baah-Nuakoh är professor i ekonomi och senior rådgivare vid FN:s utvecklingsprogram UNDP i Ghana. Det bistånd som Ghana får är för litet för att verkligen göra någon skillnad, säger han. Handel är mycket viktigare än bistånd, men det krävs strukturella förändringar för att vi verkligen ska kunna dra nytta av handeln och få fart på vår utveckling. AnnaLena Andrews Bättre inkomster med ekologisk odling Ett grundläggande problem för många fattiga jordbrukare i Ghana är att få tillgång till marknader där de får skäligt betalt för sina produkter. Under skördesäsongen översvämmas den lokala marknaden av färska varor, och priserna rasar. Resten av året, när efterfrågan och priser stiger, har odlarna inga varor att sälja. Osman Ibrahim och de andra ananasodlarna i byn Ekumfi Atwia har fått bättre livsvillkor sedan FAO hjälpt dem att skaffa certifikat för ekologisk odling. Ghana arbetar FAO, FN:s livsmedels- I och jordbruksorganisation, med stöd till småbönder för att hjälpa dem få tillgång till exportmarknaden och därigenom öka sina inkomster. I byn Ekumfi Atwia bor ca personer som traditionellt odlat ananas för sin försörjning. Nu har de gått samman i en odlarförening som med FAO:s hjälp skaffat sig certifikat för ekologisk odling. Vidare har de fått utbildning som gjort att de kunnat öka kvalitén på sin ananas, samt hjälp med redskap, skyddskläder m m. LIVET LÄTTARE Osman Ibrahim är en av odlarna i byn. Livet för honom, hans fru och de fem barnen har blivit lättare sedan odlarna fick stöd från FAO, berättar han. Vi får bättre betalt nu och det har gjort att vi har kunnat bygga ett rum till på huset så att min bror och hans familj har fått ett eget rum. Förut bodde vi alla i samma rum, berättar han. Vi har också fått utbildning från FAO, och så har jag fått ett paket med skyddskläder och stövlar. Stövlarna är väldigt bra under regnsäsongen. Vi har fått redskap också, och korgar till skörden. Ananasodlingen i byn har alltid varit ekologisk, d v s skett utan bekämpningseller gödningsmedel. Skillnaden är att odlarna nu har ett certifikat, och därmed möjlighet att tillgå den europeiska marknaden där efterfrågan på ekologiska varor är stor. LITET FÖRETAG Frukten från byn köps upp av ett litet företag, WAD (Weija Agricultural Development), som även det fått stöd från FAO för att få skjuts på verksamheten. WAD köper upp ananas, papaya, mango och På lilla företaget WAD utanför Accra produceras ekologisk torkad frukt för den europeiska marknaden. Kvinnan på bilden torkar ananas. kokosnötter från odlare med eko-certifikat, som dem i Ekumfi Atwia. I den lilla fabriken utanför huvudstaden Accra trängs lådor med färsk frukt med ca tio arbetare, som jobbar med att skala, skiva och torka frukten. Sedan förpackas den torkade frukten i små fina påsar med etiketter med text på franska, eftersom de ska skeppas till Schweiz. FAO hjälpte oss att rusta upp lokalerna och stödde oss med torkskåp och lastbilar. Det har gjort att vi kunnat öka kapaciteten så att vi kan köpa upp mycket mer frukt jämfört med tidigare. Vi fick även utbildning i säkerhetsfrågor, berättar Vida Ofori som leder arbetet på fabriken. Jag vet många odlare som använder kemikalier men vår frukt är helt fri från sådant. Det är nyttigare för odlarna, för arbetarna i fabriken och för alla som äter frukten. Och så säljer den bättre, säger Vida Ofori. Text och foto: AnnaLena Andrews Världshorisont 3/08 11

12 HANDEL Kinas roll i Afrika Investeringar utan krav Kinas roll i Afrika har varit betydande under många år och förutspås bli ännu mer betydande i framtiden. I en rapport från Världsbanken, Bygga broar: Kinas roll som finansiär av utbyggnad av infrastrukturen i Afrika söder om Sahara, konstateras att investeringarna som Kina gör i Afrika saknar motstycke. Det som drivit fram det allt mer omfattande samarbetet, antingen det kallas handel eller bistånd, mellan Kina och många afrikanska länder är en stark ekonomisk tillväxt och ett allt mer företagsvänligt klimat i delar av Afrika och Kinas jakt på olja och andra råvaror. Tvärtemot tidigare trender har alltså den ekonomiska tillväxten i Afrika varit god under de senaste sex åren. I Afrika söder om Sahara har förbättringar i infrastruktur i flera länder bidragit till tillväxten, infrastruktur som till stor del finansierats av Kina. Stor efterfrågan, inte minst från Kina och Indien, på framför allt råolja, gas, metaller och mineraler, har gjort att de afrikanska länderna har kunnat hålla höga priser på de eftertraktade produkterna. VARIERANDE TILLVÄXT Tillväxten har dock varierat kraftigt mellan olika länder hade Angola en ekonomisk tillväxt på 20,6 procent, Tchad 8,6 procent, Sudan 8 procent och Nigeria 6,8 procent. Gemensam nämnare för dessa länder är att de utvinner stora mängder olja och har Kina som en av sina viktigaste handelspartner. Exporten av naturresurser från Afrika söder om Sahara till Kina ökade från drygt tre miljarder dollar 2001 till 22 miljarder dollar Olja är den viktigaste varan och utgör omkring 80 procent av den totala exporten till Kina. Men fortfarande går den största delen, 57 procent, av oljan till USA och Europa, jämfört med bara 14 procent till Kina. Det är inte bara olja som Kina och andra länder vill köpa från Afrika. Järnmalm, timmer, mangan, kobolt, koppar och krom är andra råvaror som ger goda exportintäkter till Afrikas länder. En fjärdedel till Asien Sammantaget gick mer än en fjärdedel av Afrikas export till Asien 2005, att jämföras med bara nio procent Volymen av handeln mellan Afrika och Asien ligger nu på nästan samma nivå som Afrikas export till EU och USA, Afrikas traditionella handelspartner. Exporten till Kina har ökat med nästan 50 procent per år mellan 1999 och Även importen från Kina har ökat markant under senare år. Generellt sett saknar stora delar av Afrika den infrastruktur vägar, järnvägar, sjukhus, kraftverk, elledningar, vatten och sanitet som behövs för att kontinenten ska lyckas bekämpa fattigdomen och nå millenniemålen. Till detta behövs pengar. Frågan är om Kinas investeringar i Kina är den åttonde största vapenexportören i världen. En del av vapnen exporteras till Sudan. Bilden är tagen i provinsen Abiye där mycket av Sudans olja finns. Foto: Timothy Mckulka/UNMIS Afrika är lösningen på problemet. Den kinesiska regimen kränker mänskliga rättigheter i sitt eget land och ligger fortfarande ganska lågt när det gäller miljöskydd, även om en del positiva uttalanden i den sistnämnda frågan har gjorts. Kina applicerar samma politik på sina afrikanska samarbetsparter. För hur skulle Kina kunna ställa krav på Afrikas länder när man inte gör det i sitt eget land? Kinas offensiv och villkorslösa investeringar i Afrika diskuteras i EU och Europaparlamentet. Vi måste inleda en dialog med Kina, säger Ana Maria Gomes, EU-parlamentariker från Portugal, som sammanställt en rapport om Kinas politik i Afrika. I rapporten kräver EU att Kina häver alla avtal om vapenhandel med regeringar som kränker mänskliga rättigheter och är involverade i väpnade konflikter, som Zimbabwe, Sudan, Tchad, Kongo- Kinshasa, Etiopien och Eritrea. Vi kan inte bortse från eller åsidosätta Kina, säger Gomes. Kina är en stormakt, en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd som har ansvar i Afrika och över hela världen. Berith Granath Skribenten är handläggare för utvecklingsfrågor vid Svenska FN-förbundet. 12 Världshorisont 3/08

13 FN-fakta Det globala handelssystemet RÄTTVIS HANDEL Kritiserat system ska gynna rättvis handel Bananer, bensin och kaffe. Allt finns i Sverige tack vare vår handel med andra nationer. De flesta människor är överens om att handel är viktigt för ett lands välstånd, och att handelsfrågor är centrala om vi ska lyckas minska fattigdomen i världen. En mer rättvis handel ingår också i FN:s millenniemål som ska vara uppnådda år Vad som är rättvist råder det dock delade meningar om. Vi rör oss mot ett alltmer globalt handelssystem, och ingen höjer på ögonbrynen för att en vara färdas runt halva jordklotet innan den säljs. Globaliseringen har för oss i Sverige inneburit ett ökat utbud av varor, men långt ifrån alla är nöjda med den världsordning som vuxit fram. När världens ledare samlas för att diskutera handelsvillkor möts de ofta av demonstranter som menar att det är den rika världen som dikterar hur världshandeln ser ut, en kritik som i ökande utsträckning hörs även från utvecklingsländernas regeringar. Samtidigt säger sig de stora internationella institutionerna vilja jobba för en rättvis handel som ska gynna världens fattigare länder. Dagens globala handelssystem började byggas efter andra världskrigets slut, samtidigt med FN-systemet, och i dag finns det ett internationellt regelverk som bestämmer vilka spelregler som gäller. WTO Den organisation som har störst betydelse för den globala handeln är världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization), som bildades WTO saknar formell status som fackorgan i FNsystemet men har ett nära samarbete med FN. 153 länder har frivilligt anslutit sig till denna världsomspännande institution, och ytterligare 29 har ansökt om medlemskap. Det innebär att enbart en handfull länder frivilligt står utanför WTO, som via sitt globala inflytande sätter ramarna för hur handeln mellan världens länder ska se ut. Arbetare lossar varor i en hamn i Bangladesh. Foto: Thomas Sennett/World Bank WTO arbetar för att få till stånd globala avtal som ska vara lika för alla medlemmar. Organisationens uttalade mål är att arbeta för frihandel, det vill säga att tullar och andra handelshinder ska avskaffas. Den övergripande filosofin är att en friare världshandel skapar ett ökat välstånd. WTO säger sig också vilja tydliggöra vilka spelregler som gäller inom världshandeln, vilket innebär att världens rika länder inte ska kunna köra över fattiga länder med egna regelsystem. En rad avtal reglerar hur handeln får gå till mellan medlemsländerna inom WTO. Avtalen omförhandlas kontinuerligt i så kallade förhandlingsrundor där de utökas och förfinas inleddes en sådan runda i Qatars huvudstad Doha. Efter flera misslyckade försök gjordes i juli 2008 återigen en ansträngning att slutföra förhandlingarna. Resultatet blev att samtalen bröt samman ännu en gång. Vid detta materials pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupptas.

14 Joaquin Oliveira plockar kaffebönor i Bahia, Brasilien. Foto: Alejandro Lipszyc/World Bank detta avtal. GATS (General Agreement on Trade in Services) reglerar hur handel med tjänster ska ske över nationsgränser. TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är ett avtal för intellektuell egendomsrätt, och innehåller regler för patent, varumärken och upphovsrättsskydd. En het fråga inom detta avtal har varit patent på mediciner, bland annat har det diskuterats om det borde vara förbjudet eller inte att tillverka billiga kopior av bromsmediciner till hiv-smittade. AoA (Agreement on Agriculture) är ett avtal som berör handel med jordbruksprodukter, och som reglerar vilken typ av stöd ett land får ge sin egen jordbruksproduktion. Trots dessa globala avtal finns det inget som hindrar medlemsländerna från att sluta egna avtal, utöver det som man redan kommit överens om i WTO, förutsatt att de inte strider mot WTO:s regler. Exempel på det är EPA-avtalen som EU för närvarande förhandlar om med en rad länder i Afrika, Västindien och Stilla Havet. En anledning till att förhandlingsrundorna drar ut på tiden är bland annat regeln single undertaking. Den innebär att alla WTO:s medlemsländer måste ha gett sitt godkännande för att ett beslut ska gälla. En annan grundregel inom WTO är att ett medlemsland inte får diskriminera ett annat medlemsland, utan samma överenskommelser ska gälla för alla länder (en princip som kallas mest gynnade nation ). En annan viktig regel är att importerade varor måste gynnas på samma sätt som inhemskt producerade varor (enligt principen nationell behandling ). Undantagna från dessa regler är länder som ingått en tullunion eller ett frihandelsavtal. EU är ett exempel på en tullunion, där samtliga EU-länder agerar gemensamt gente mot övriga WTO-medlemmar. Det innebär att Sverige inte för sin egen talan inom WTO, utan agerar inom ramen för EU-medlemskapet. WTO har sitt huvudkontor i schweiziska Genève, där det finns omkring 600 anställda tjänstemän. De ska bland annat övervaka att medlemsländerna följer det uppsatta regelsystemet, och de ska också lösa de konflikter som uppstår inom WTO ifall något land anklagas för att inte följa reglerna. Vartannat år är det ministerkonferens, vilket är det högsta beslutande organet inom WTO. Mellan dessa toppmöten är det Allmänna rådet i Genève som är det högsta organet. Medlemsländerna inom WTO har bildat vissa koalitioner som inför de olika mötena träffas för att lägga upp en gemensam strategi. Även om en majoritet av WTO:s medlemmar är utvecklingsländer anklagas organisationen ofta för att gå de rika ländernas ärenden. En vanlig kritik som riktas mot WTO är att de rika länderna har bättre möjligheter att förbereda sig inför förhandlingar, bland annat har de råd att skicka större handelsdelegationer, och att WTO fokuserat mycket på att förbättra situationen för stora multinationella företag. WTO kritiseras också för att lägga sig i saker som inte anses ha med handel att göra, exempelvis avtal om patent eller vilka regler som gäller vid investeringar i ett främmande land, där kritiker menar att WTO:s avtal slår ut enskilda nationers rätt att själva bestämma sin politik. WTO:s avtal Inom WTO finns en rad avtal som reglerar vilka regler som gäller inom organisationen. De är uppdelade i olika kategorier. Några av de viktigaste avtalen är: GATT (General Agreement on Tariffs and Trade), ett avtal som reglerar handeln med varor. Dess nuvarande innehåll har förhandlats fram i diverse förhandlingsrundor sedan avtalets tillkomst När WTO bildades 1995 var GATT själva grunden för världshandelsorganisationen och flera av de centrala reglerna inom WTO är hämtade från Bretton Woods och den nya världsordningen 1944 hölls en konferens i den amerikanska staden Bretton Woods. Andra världskriget pågick fortfarande och representanter för de 44 länderna som träffades hade som mål att planera hur världen skulle se ut efter kriget. Målsättningen var att bygga en värld där fred och stabilitet rådde. Detta skulle skapas genom en utökad handel och ett internationellt ekonomiskt samarbete, till skillnad från den protektionistiska politik som förts innan världskrigen. För att kunna bygga en ny världsordning ansåg man att det behövdes ett gemensamt regelverk. Enligt ursprungsplanerna från Bretton Woods skulle det ekonomiska samarbetet i världen vila på tre pelare, som skulle operera under Nationernas Förbund (det vill säga FN:s föregångare). Internationella valutafonden (IMF) fick till uppgift att hålla koll på världens olika valutor, och se till att de kunde jämföras och växlas mot varandra, för att på så sätt underlätta världshandeln. IMF skulle också ge krediter till världens fattigaste länder för att de skulle få möjlighet att hantera tillfälliga betalningsbalansproblem (se även ordlista). Världsbanken fick till uppgift att jobba mer långsiktigt med utvecklingsfrågor. Den började låna ut pengar till fattiga länder, så att de skulle kunna investera och utvecklas och så småningom komma ur fattigdomen. IMF och Världsbanken utgör i dag fackorgan inom FN-systemet och lyder formellt

15 FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon (längst till vänster) talar inför en UNCTAD-konferens i Ghana våren Foto: FN//Eskinder Debebe under ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd. I praktiken är de båda så kallade Bretton Woods-tvillingarna självständiga institutioner, och lyder exempelvis inte under FN:s generalförsamling. Både IMF och Världsbanken säger sig arbeta för en rättvisare värld, och sedan 2001 har exempelvis Världsbanken meddelat att hela dess verksamhet ska genomsyras av FN:s millenniemål. Samtidigt brukar de båda institutionerna få kritik för att de cementerar det rådande förhållandet mellan rika och fattiga länder. Bland annat brukar kritik riktas mot hur de båda organisationerna styrs, där rika länder som betalar in mest pengar till organisationerna också har mest att säga till om. Världsbankens chef har dessutom alltid varit amerikan, och IMF:s chef alltid europé. Den tredje pelaren i den ursprungliga planen från Bretton Woods var att upprätta en världshandelsorganisation, som också skulle operera under FN:s mandat. På skissbordet hette den ITO (International Trade Organization), men förslaget hamnade i papperskorgen efter att USA:s kongress ratat det. Istället undertecknade 23 länder GATTavtalet för att reglera handeln med varor. Ett avtal som allt fler länder genom åren anslöt sig till, och som så småningom lade grunden för WTO. FN och världshandeln År 2000 antog FN:s medlemsländer åtta millenniemål som ska förverkligas till En fungerande världshandel är viktig för att nå flera av dessa mål, och ett av dem, det åttonde, handlar till största delen om handelsfrågor. Millenniemål åtta (se nästa sida) går under beteckningen Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling, och är indelat i sex delmål. Tanken är att samarbetet mellan rika och fattiga länder ska förbättras, ett rättvisare handelssystem utvecklas, biståndet ökas och fattiga länders skulder avvecklas. En rad åtgärder har sjösatts för att genomföra de olika målsättningarna. Bland annat startades Doha-rundan inom WTO med det uttalade syftet att förbättra handelsvillkoren för utvecklingsländer (delmål 11). Fattiga länder har också fått vissa handelsförmåner inom WTO för att förbättra sin situation (delmål 12 och 13). Världsbanken och IMF har också utvecklat program för skuldlättnader, det så kallade HIPC-initiativet, för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna (delmål 14). Inom FN-systemet finns det flera organ som sysslar med ekonomiska frågor. UNC- TAD (FN:s konferens om handel och utveckling) har till uppgift att arbeta med frågor som rör handel och har, som namnet antyder, ett utvecklingsperspektiv på sitt arbete. UNCTAD lyder under generalförsamlingen som är ett av sex huvudorgan inom FN. UNCTAD driver tillsammans med WTO handelsorganet ITC (International Trade Centre) vars uppgift är att utveckla handeln i utvecklingsländer. Ett annat av FN:s huvudorgan är ECO- SOC (FN:s ekonomiska och sociala råd), som bland annat arbetar för en långsiktig ekonomisk utveckling. Både Världsbanken och IMF sorterar under ECOSOC, liksom ett flertal regionala FN-organ (så kallade ekonomiska kommissioner) som arbetar med frågor om ekonomi och utveckling i olika delar av världen. För att stimulera handel och samarbete mellan världens fattigaste länder finns också organet IF (Integrated Framework) där WTO, Världsbanken, IMF, ITC, UNCTAD och UNDP samverkar. LÄS MER PÅ Aid for trade: Ett initiativ från ett WTO-möte 2005 som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade biståndet och att öka utvecklingsländernas möjligheter att dra nytta av internationell handel. Betalningsbalans: En sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden, det vill säga handeln med varor, tjänster och kapital. CAP: EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy), som länge har kritiserats för sina subventioner till europeiska bönder och för importtullar mot utländska varor. Doharundan: En förhandlingsrunda inom WTO som påbörjades 2001 i Qatars huvudstad Doha. I Ordlista fokus inför förhandlingarna var utvecklingssamarbetet och fattigdomsbekämpning, och ett viktigt krav från utvecklingsländerna var att EU och USA skulle överge sin protektionistiska jordbrukspolitik. Rundan planerades att vara avslutad i slutet av 2004, men förhandlingarna har kört fast och fortsatt i flera år (läs mer ovan under WTO). EPA-avtal: EPA betyder Ekonomiska partnerskapsavtal och förhandlingarna om dessa påbörjades 2002 mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla Havet). Avtalen ska ersätta äldre avtal som strider mot WTO:s regelverk. Frihandel: Handel som inte regleras av tullar, kvoter eller asymmetriska stödåtgärder. Protektionism: Åtgärder som syftar till att skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. Exempel på sådana åtgärder är importavgifter, tullar, registreringsavgifter och importkvoter. Singaporefrågorna: Ett samlingsnamn för fyra omtvistade ämnesområden inom WTO:s förhandlingar, som första gången togs upp på ministermötet i Singapore Singaporefrågorna handlar om investeringar, konkurrenslagstiftning, transparens i offentlig upphandling och handelsprocedurer. Tulleskalering: Ett tullsystem som gör det billigare att importera en råvara än en färdig produkt. Tulleskalering innebär att ju mer förädlad en vara är, desto högre tull får den.

16 Millenniemål 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Delmål 11: Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem. Det inkluderar ett åtagande om god samhällsstyrning, utveckling och fattigdomsminskning, både nationellt och internationellt. Delmål 12: Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna. Det inkluderar tullfrihet och icke kvoterad export för de minst utvecklade länderna, förbättrade program för skuldlättnader för de svårast skuldsatta fattiga länderna (med hänvisning till Världsbankens och IMF:s skuldlättnadsprogram HIPC), avskrivningar av bilaterala skulder och ökat statligt bistånd till länder som åtar sig att minska fattigdomen. Delmål 13: Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar (genom handlingsprogrammet för hållbar utveckling för små utvecklingsländer som är öar och resultatet från generalförsamlingens tjugoandra specialsession). Delmål 14: Ta ett helhetsgrepp om utvecklingsländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt. (Delmål 15 har ersatts av nytt delmål i millenniemål 1.) Delmål 16: I samarbete med läkemedelsföretag, tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer. Delmål 17: I samarbete med den privata sektorn, göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig. För att det ska gå att kontrollera hur arbetet med de åtta millenniemålen går finns det 47 mätbara indikatorer. Följande indikatorer gäller för delmål 11-17: Offentligt bistånd 33. Offentligt bistånd totalt och till de minst utvecklade länderna i procent av OECD/ DAC-ländernas bruttonationalinkomst BNI 34. Andel av det totala bilaterala biståndet från OECD/DAC-länderna som går till grundläggande samhällsservice (grundskoleutbildning, primär hälsovård, näringsstandard, rent dricksvatten och sanitet) 35. Andel obundet offentligt bistånd 36. Bistånd mottaget av kustlösa länder som andel av deras BNI 37. Bistånd mottaget av små utvecklingsländer som är öar som andel av deras BNI Marknadstillträde 38. Andel tullfri import (räknat i värde och exklusive vapen) till industriländer från utvecklingsländer 39. Genomsnittstullar som industriländer lägger på jordbruksprodukter, textil och konfektion från utvecklingsländer 40. Jordbrukssubventioner i OECD-länderna i procent av deras BNP 41. Andel offentligt bistånd till utveckling av utvecklingsländernas handelskapacitet Hållbar skuldsituation 42. Antal länder som nått besluts- respektive slutpunkten inom Världsbankens HIPCinitiativ 43. Skuldlättnader inom HIPC och MDRIinitiativet 44. Skuldtjänsten som andel av intäkterna från export av varor och tjänster 46. Andel befolkning med säker tillgång till livsviktiga läkemedel till överkomliga priser 47.a Telefonlinjer per 100 personer 47.b Mobiltelefonabonnemang per 100 personer 48. Internetanvändare per 100 personer Läs mer på Det här kan DU göra! Bidra till trycket underifrån för en rättvisare och mer utvecklingsorienterad världshandel! Många aktörer i utvecklingsländer är mycket engagerade i handelsfrågor och de behöver stöd av en upplyst och kritisk opinion i rika länder som Sverige. Här kommer några förslag på vad du kan göra: Engagera dig själv och andra! Ordna en föreläsning eller studiecirkel om handelsfrågor i samarbete med din lokalförening! Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om handel och dela ut eller sälj! Detta faktablad kan beställas gratis upp till 10 ex. Kontakta info@fn.se. Mejla en riksdagsledamot! Ett mejl kan ha stor betydelse för om en enskild politiker uppmärksammar en fråga eller inte. En aktuell fråga att ta upp kan vara de omdiskuterade EPAavtalen, se t ex Lämpliga riksdagsmän finns i utrikesutskottet, se (klicka på utskotten ). Stöd rättvis och miljövänlig handel! Välj alltid varor med rättvise- och/eller miljö märkning när du handlar. Ta upp frågan om att gynna sådana varor på din arbetsplats/skola (om du inte redan gjort det). Sätt upp information vid kaffe automaten/annan lämplig plats om varför ni valt sådana varor. FN-fakta nr 3/08: Det globala handelssystemet Text: Jacob Zetterman och AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). E-post: info@fn.se Telefon: Webb:

17 Urfolk och minoriteter Klimatet och mänskliga rättigheter Kompetensutveckling och mänskliga rättigheter november i Luleå För anmälan och fullständigt program : Va?rldshorisont annons 128x115:Världshorisont annons 128x Si Foto INTERNATIONELLA TORGET Mänskliga rättigheter i fokus Stora scenen lördag Poesi från Nicaraguas store poet Stora scenen torsdag Välkommen en trappa upp! SPÄNNANDE MÖTESPLATS DEBATT OCH LITTERATUR ETT GLOBALT ANDRUM Dilsa Demirbag-Sten Ernesto Cardenal september 2008 Bok & Bibliotek i Göteborg Världshorisont 3/08 17

18 Vem bestämmer villkoren på världsmarknaden? Utveckling på export? EU:s handelsavtal med Afrika och Latinamerika. Öppna sår i den globala politiken Forskning, handelsavtal och tillgången till medicin. Två skrifter som ingår i skriftserien Globala Studier som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd, och de internationella finansinstitutionerna. Pris 50:-/skrift. Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på Där finns hela listan över utgivna Globala Studier. Varför går det bra för vissa länder och sämre för andra? I en helt omarbetad upplaga av Utvecklingens drivkrafter ger Stefan de Vylder sin syn på vad som leder till utveckling i världen. Pris 220:-. Den kommer säkerligen att sträckläsas av såväl professorer som den intresserade allmänheten. Det finns få alternativ för den som vill använda en svensk text i undervisning om utvecklingsekonomi, och vad jag förstår inget alternativ om den ska ha hunnit få med den senaste utvecklingen. Sven Tengstam, Ekonomisk Debatt nr Beställs på eller SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN S HEALTH AND RIGHTS Anders Nordström, Director-General, Sida Gunilla Carlsson, Minister for Development Cooperation. Jon O Brien, President, Catholics for Choice (USA). Renée Andersson, Ethics and Environment Director, Indiska Magasinet. Thoraya Ahmed Obaid, Executive Director, UNFPA. Quazi Suraiya Sultana, Executive Director, Reproductive Health Services Training and Education Program (Bangladesh). Lawrence Oteba, Director of Programmes, Family Health Options (Kenya). Se webb-tv från seminariet på

19 Kritik mot Sverige av CERD-kommittén I augusti förhördes Sverige av FN:s kommitté mot rasism och etnisk diskriminering ( CERD-kommittén ). FN-förbundets handläggare för mänskliga rättigheter, Anett Sasvari, sammanfattar här kommitténs syn på den svenska politiken. Kommittén är orolig över ökningen av antalet rapporterade hatbrott i Sverige och spridningen av vit makt-musik och annan rasistisk propaganda. Kommittén är även oroad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet hatbrott inom det svenska rättsväsendet. Kommittén kritiserar att den befintliga lagstiftningen inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp. Den rekommenderar vidare att Sverige Åk som volontär! Det är en utmaning att jobba som volontär. För dig som antar den väntar belöningar i form av skratt, vänner och upplevelser av landets kultur. Vi har projekt i följande länder: Costa Rica Mexiko Ecuador Peru Brasilien Ghana Senegal Sydafrika Tanzania Thailand Indien Kina Mongoliet Nepal Vietnam Vart vill du åka? inför informations- och utbildningstillfällen inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av hatbrott för alla myndigheter. Kommittén upprepar sina tidigare rekommendationer att Sverige, i enlighet med konventionens föreskrifter, inför ett förbud mot organisationer som förespråkar rasistiskt hat. Den är oroad över att Sverige anser sig ha en lagstiftning som uppfyller konventionens krav samtidigt som man inte har infört ett sådant förbud. Kommittén menar vidare att Sverige måste förstärka sina insatser för att motarbeta etnisk diskriminering inom rättsväsendet genom att se till att det finns tillräckligt många rättstolkar och genom att rekrytera fler personer med utländsk bakgrund till de olika myndigheterna. Kommittén är orolig över ökningen i antalet rapporterade hatbrott och spridningen av vit maktmusik och annan rasistisk propaganda. Kommittén är även oroad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet hatbrott inom det svenska rättsväsendet. Kommittén kritiserar att den befintliga lagstiftningen som prioriterar sådana brott inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp. Den rekommenderar vidare att Sverige inför informations- och utbildningstillfällen inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av hatbrott för alla myndigheter som arbetar med denna fråga. Ett nytt internationellt avtal mot klustervapen blev verklighet i maj Avtalet har förhandlats fram utanför FN:s ramar och innebär ett närmast totalt förbud mot klustervapen genom att det omfattar såväl produktion som handel, lagring och användning. 111 länder, däribland Sverige, stod bakom det historiska beslutet vid en regeringskonferens i Dublin den 30 maj. I december ska det nya avtalet, Convention on Cluster Munitions, undertecknas Kommittén upprepar sin oro för att den strukturella diskrimineringen av romer kvarstår, framförallt när det gäller utbildning, arbete, bostad och tillgång till offentliga platser. Sverige måste vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de negativa attityder och fördomar som romer möter i det svenska samhället. Kommittén rekommenderar att staten framför allt säkerställer utbildningen av romska barn. Beträffande samerna rekommenderar kommittén att samtliga utredningar som regeringen tillsatt gällande samernas landrättigheter omgående resulterar i konkreta beslut som tas i samråd med samerna själva. Svenska staten måste arbeta för att säkerställa samernas rätt till land, tillgångar och kultur. Kommittén uttrycker också oro för att bevisbördan i samtliga rättsprocesser beträffande rättigheter till land ligger på samerna själva och att de inte får rättshjälp att driva sina frågor i domstol. Kommittén upprepar sina tidigare rekommendationer att Sverige ansluter sig till ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och arbetar mer aktivt för att den nordiska samekonventionen antas. Anett Sasvari Vid förhöret med Sverige riktade Svenska FN-förbundet tillsammans med ett 20-tal svenska frivilligorganisationer kritik mot regeringens hantering av frågor som rör rasism och etnisk diskriminering. Efter överläggningar ändrade FN:s kommitté sina rekommendationer till den svenska regeringen. Läs de svenska organisationernas rapport till CERD-kommittén på Klart med förbud mot klustervapen vid en ceremoni i Oslo. Avtalet träder i kraft när det ratificerats av 30 länder. Vid denna tidnings pressläggning rådde fortfarande oklarhet om hur den svenska regeringen avser att hantera frågan om det svenska klustervapnet Bombkapsel 90. Det svenska nätverket mot klustervapen fortsättar driva att Bombkapsel 90 måste skrotas, och att Sverige så snart som möjligt ska ansluta sig fullt ut till den nya konventionen. Läs mer på Världshorisont 3/08 19

20 FN-förbundet lanserar ny webbsida I början av oktober planerar FN-förbundet att lansera en ny hemsida med nytt utseende, ny struktur och nya funktioner. Den nya sidan har t ex ett antal RSS-flöden vilket innebär att man som användare kan få blänkare i sin mobil eller webbläsare när nyheter från FN-förbundet eller FN publiceras. Adressen är som tidigare Dataspel om hunger nu på svenska Världslivsmedelsprogrammet WFP:s pedagogiska dataspel Food Force finns nu på svenska. Spelet riktar sig till barn i åldrarna 8-13 och syftar till att ge dem kunskaper om svälten i världen och FN:s humanitära arbete. En handledning för lärare har tagits fram av FN-förbundet. Läs mer och ladda ner spelet gratis på: Halv miljon insamlad till Burma FN-förbundets insamling till offren för cyklonen i Burma 2-3 maj har avslutats. Resultatet blev kronor som kanaliserats till FN:s livsmedelsprogram WFP. WFP fanns redan på plats när cyklonen drabbade Burma och kunde inleda sina insatser omedelbart. Förutom mat har organisationen distribuerat t ex medicin, tält och vattenreningskit. 200 kom till FN-forum I maj i år arrangerade FN-förbundet för första gången ett FN-forum, i enlighet med ett beslut på organisationens kongress i Nyköping Syftet med det nya forumet är att förbundets medlemmar och andra FN-intresserade ska få tillfälle att samlas mellan kongresserna och diskutera aktuella sakfrågor. Drygt 200 personer från hela landet tog sig till Stockholm för att delta i det två dagar långa mötet. Tema för lördagen var det nya begreppet skyldigheten att skydda, och för söndagen etnisk diskriminering. RECENSION Kritiskt om spelet bakom kulisserna Pierre Schori Draksåddens år Leopard förlag 2008 Pierre Schori ger i Draksåddens år sin bild av tiden som svensk FN-ambassadör. Terrorattackerna mot World Trade Center, USA:s agerande och det så kallade kriget mot terrorismen ställde under de här åren många begrepp på ända. Vi får följa med bakom kulisserna i förhandlingsspelet och ta del av den diskussion som kom att splittra världsorganisationen. Boken utvecklar sig så småningom till en svidande vidräkning med det amerikanska agerandet i FN, inte bara när det gäller kampen mot terrorn, utan också i fråga om landets allmänna inställning till det globala samarbetet. Kritiken mot USA formulerades sedermera i Schoris slutrapport som FN-ambassadör till den svenska regeringen, en rapport som kom att hemligstämplas. Schoris slutsats är att världen behöver USA och USA behöver världen. Också de krafter som motsätter sig en reformering av FN får en släng av sleven. Schori pläderar genom hela boken för värdet av internationellt samarbete. Han talar om vikten av en samlad strategi som inkluderar utvecklingspolitik och betonar värdet av en transatlantisk dialog. Schori hänvisar till Kofi Annan och millenniearbetet som en väg framåt. Schori har också en del att säga om företrädare för både den förra och den nuvarande svenska regeringen. Hans Strax före sommaren startade FN-förbundet, Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan ett klimatupprop för att få politikerna i riksdagen att ta ansvar för klimatförändringarna och besluta om tuffa utsläppsmål. Vid denna tidnings pressläggning hade minst namnunderskrifter samlats in. Kampanjen kräver att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minskas med minst 40 procent till 2020 från nivån ståndpunkt är att Sverige har avstått från att utnyttja sitt goda renommé och sina betydande resurser, sin erfarenhet och expertis för att påverka i FN. Bokens titel, Draksåddens år, refererar till en hjältesaga i den forngrekiska mytologin. Schori är även för övrigt flitig med referenser till kulturvärlden. Den som gillar film uppskattar minnesbilderna ur Alfred Hitchcocks North by Northwest från Den förre FN-ambassadören efterlyser en fördjupad diskussion om hur Sverige ska möta den nya tidens utmaningar i det internationella samarbetet. Det är ett önskemål som FN-vänner inte borde ha några svårigheter att sympatisera med. Pekka Johansson Pressekreterare vid Svenska FN-förbundet har skrivit på klimatuppropet Dessutom kräver man ett kraftigt ökat stöd, utöver biståndet, till klimatarbete i utvecklingsländer. Namninsamlingen tillsammans med dessa krav kommer att överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt under hösten Bland de företag och organisationer som skrivit på märks Taxi 020, HSB, SKTF, Växjö kommun och Statstjänstemannaförbundet. Läs mer och delta på 20 Världshorisont 3/08