domkretsen Öppna domstolar lockar många besökare Förvaltningsrätter tar form

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Öppna domstolar lockar många besökare Förvaltningsrätter tar form"

Transkript

1 nr E-stämning införs Bättre mediekontakter Tidredovisning på gång Bra samtal med chefen domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Förvaltningsrätter tar form Öppna domstolar lockar många besökare

2 Innehåll nr GD har Ordet 4 23 länsrätter blir tolv förvaltningsrätter 7 Påföljderna ska vara tydliga och konsekventa 8 Nu vill regeringen se konkreta resultat i RIF 10 Mindre rutinarbete och färre fel när e-stämning införs 12 Samlat grepp för kontakten med media 14 Personalarbete över gränserna 15 Många besökare på öppet hus i Linköping Jönköpingsdomstolarna öppnade sina dörrar 20 Viktigt med tidredovisning av god kvalité 22 Utlandstjänst öppnar dina ögon 24 Lyckad start och utveckling på gång för Domstolsakademin 26 Domstolar i alla EUmedborgares tjänst 28 Gästyckare Lena Moberg- Lindvall och Edel Karlsson Håål 30 Så får du bra samtal med din chef 31 À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON Fax e-post GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson redaktör Marianne Elvhamre Budget som både ger och kräver Produktionsledare Helen Larsson layout Per Carlsson ansvarig utgivare Petra Thor Jonzon omslagsbilden Familjen Sixtensson besöker Jönköpings tingsrätt. omslagsfoto Patrik Svedberg foto redaktion Marlin Johansson tryck Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER December 2009 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. Som ni alla känner till blev utfallet i höstbudgeten positivt för Sveriges Domstolar. Vi har visserligen inte fått fullt så mycket pengar som vi hade begärt för 2010, men sammantaget ger förstärkningen för 2009 och de höjningar av ramanslaget som ges 2010 och utlovats för 2011 och 2012 goda förutsättningar för domstolarnas arbete. Vad kommer då de ökade resurserna att betyda för domstolarna? I första hand är de, som framgår av regeringens uttalande, nödvändiga för att vi ska kunna möta de väntade målökningarna, framför allt på brottmålssidan. Vi vet nu också att vi kan möta de extra resursbehov som initialt kan behövas när länsrättsreformen genomförs. Även om reformen kommer att möjliggöra effektiviseringar samt leda till lägre kostnader för domstolarna, måste vi vara beredda på att det kan behövas extra satsningar under en övergångsperiod. Vi kommer också att ha möjlighet att fortsätta de satsningar som behövs för att sänka balanserna, minska omloppstiderna och möta generationsväxlingen. Samtidigt som vi får förstärkningar är det viktigt att komma ihåg att vi måste fortsätta det effektiviseringsarbete som varit så framgångsrikt och som lett till att Sveriges Domstolars produktivitet stadigt har förbättrats under 2000-talet. Skulle effektiviseringstakten avta, är risken påtaglig att vi inte ens klarar oss med de nya högre anslagen. Vi ska givetvis inte sikta mot att öka arbetsbördan för den enskilde medarbetaren, men vi ska fortsätta att fokusera på att kontinuerligt få fram mer effektiva arbetsmetoder som gör att vi kan få än bättre resultat med de resurser vi har. Även fortsättningsvis är det ni på domstolarna som kommer att hitta nya sätt att få arbetet att löpa smidigare och jag ska fortsätta att se till att Domstolsverket bidrar med stöd i det arbetet. De två utredningar om domstolarnas organisation och arbetsmetoder som publiceras i oktober kan förhoppningsvis ge inspiration i det viktiga effektiviseringsarbetet. u Barbro Thorblad, generaldirektör,

4 23 länsrätter blir tolv förvaltningsrätter Största sammanläggningen inom Sveriges Domstolar Den 15 februari 2010 sker den största sammanläggningen av domstolar någonsin inom Sveriges Domstolar. Dagens 23 länsrätter blir tolv förvaltningsrätter. Arbetsprocessen är i full gång. Förändringen sker i hela landet samtidigt och det viktigaste för att uppnå framgång är att ha en god dialog med samtliga inblandade, säger Elizabeth Thoor, samordningsansvarig på Domstolsverket. Igång på allvar. I mitten av augusti möttes de lagmän som har fått i uppdrag att lägga samman länsrätter samt deras lokala projektledare för att sätta full fart i sammanläggningsprocesserna. Här träffades bland andra Margareta Åberg, lagman Länsrätten i Göteborg, Ylva Johansson, lagman Länsrätten i Västernorrlands län, Birgitta Holmgren, lagman Länsrätten i Vänersborg samt Elizabeth Thoor, samordningsansvarig Domstolsverket (i bakgrunden på bilden). Text Qithara Inal foto patrik svedberg Ett av regeringens mål med länsrätternas nya organisation är att skapa domstolar som är tillräckligt stora för att ge goda möjligheter till specialisering, vilket förväntas leda till ökad kvalité i dömandet och en mer effektiv målhantering. I samband med sammanläggningarna byter länsrätterna namn till förvaltningsrätter med kansliortens namn. De nya domstolarna ska byggas upp till att bli moderna, attraktiva och effektiva arbetsplatser. Nu är det knappt fyra månader kvar tills de nya förvaltningsrätterna bildas.»med en större myndighet kommer jag att få bättre verktyg och större utrymme för mitt ledarskap.«birgitta Holmgren, lagman, Länsrätten i Vänerborg En av dem som ansvarar för genomförandet är Birgitta Holmgren, lagman på Länsrätten i Vänerborg. I slutet av augusti konstaterade hon att: Självklart är det en sorg att lämna en väl fungerande enhet. Vi har jobbat väldigt mycket med organisationen och tycker att den fungerar väldigt bra. Många är oroliga över sitt jobb. De vet inte hur det kommer att bli. Beredskap och samstämmighet Länsrätten i Vänersborg kommer att delas mellan domstolarna i Jönköping och i 4 DOMKRETSEN nr 3/2009

5 Göteborg. Till den nya Förvaltningsrätten i Jönköping kommer även verksamheten från Länsrätten i Mariestad. Birgitta Holmgren berättar om den stora utmaning som väntar. Det här är en lång process. Redan när regeringen kom med förslaget till ny organisation för länsrätterna och man började diskutera den kommande processen fanns en stor beredskap och samstämmighet. Det här är stort, men samtidigt väldigt spännande. Vi kommer att bygga upp en helt ny myndighet, säger Birgitta Holmgren som blir lagman för Förvaltningsrätten i Jönköping och fortsätter: Eftersom vi kommer att sitta både i Jönköping och i Mariestad under ett år gäller det att hitta bra kommunikationsvägar. När vi väl kommer under samma tak ska vi ha hunnit långt med förändringsprocessen. Förutom ökade möjligheter till specialisering ger större domstolar också bättre möjligheter till kompetensutveckling och en utveckling av beredningsorganisationen. Med en större myndighet kommer jag att få bättre verktyg och större utrymme för mitt ledarskap, säger Birgitta Holmgren. Vad är det viktigaste att tänka på i genomförandeprocessen? Att försöka gå ut med mycket information om vad som händer just nu och att ha regelbundna samtal med sina medarbetare. Ovisshet om vad som sker gör bara att personalen mår dåligt, därför är det viktigt med kommunikation. Jag önskar att vi hade mer tid för genomförandet i och med att jag både avvecklar och bygger upp. Se till att personalen mår bra Owe Horned, lagman på Länsrätten i Östergötlands län med ansvar för sammanläggningen med Länsrätten i Södermanlands län, håller med Birgitta Holmgren och menar att en kort process kräver extra mycket delaktighet.»det är en jättereform där olika kulturer ska föras samman. Det är viktigt att ha förståelse och respekt för varandra.«margareta Åberg, lagman, Länsrätten i Göteborg För att det ska bli riktigt bra hade jag velat ha två år på mig. Nu gäller det att se till att personalen mår bra. I Linköping är stämningen positiv, men för medarbetarna i Nyköping kan jag tänka mig att det känns tråkigt. De måste börja pendla till jobbet, säger Owe Horned. Bland dem som arbetar med att lägga samman länsrätterna finns Anders Österlin, lagman Länsrätten i Värmlands län, Håkan Nordling, lagman Länsrätten i Kronobergs län, Ingvar Paulsson, tidigare lagman Länsrätten i Göteborg och numera kammarrättslagman Kammarrätten i Göteborg samt medlem i Domstolsverkets styrgrupp för sammanläggningarna, Margareta Åberg, lagman Länsrätten i Göteborg och Owe Horned, lagman Länsrätten i Östergötlands län. För att kunna lägga samman länsrätterna i Nyköping och Linköping måste det byggas om i Linköping. Bygget har precis kommit igång och beräknas bli klart i februari Men sammanläggningen kommer att ske redan i februari Förvaltningsrätten kommer därför till en början att finnas uppdelad i två avdelningar, en i Linköping och en i Nyköping. Vi kommer att ha en gemensam organisation där man jobbar i två olika städer. Alla kommer att garanteras jobb i Linköping, men det är inte lätt att pendla varje dag. Därför tror vi att några kommer att tacka nej. Av 14 notarier i Nyköping är det tio som idag pendlar från Stockholm. Finns det något du kan skicka med till eventuella kommande sammanläggningsprocesser? Det får inte gå för fort, man måste förstå vad det är man gör. Viktigt är också att engagera personalen, säger Owe Horned. Förståelse för varandra En tredje person som har ett stort ansvar i sammanläggningarna är Margareta Åberg, nytillträdd lagman på Länsrätten i Göteborg. Hon tycker liksom sina kollegor att uppdraget är spännande. Det är en jättereform där kulturer från olika arbetsplatser ska föras samman. Det är viktigt att ha förståelse och respekt för varandra. Den största skillnaden blir nog att de blivande förvaltningsrätterna blir mindre sårbara än vad de länsrätter vi har idag är. Margareta Åberg kommer senast från Kammarrätten i Sundsvall där hon sedan 2007 har varit kammarrättspresident. Hela förändringsprocessen är en stor DOMKRETSEN nr 3/2009 5

6 Förvaltningsrätterna och deras domkretsar Bildas den 15 februari 2010 Dagens länsrätter i Luleå, Umeå och Malmö berörs inte av sammanläggning utan endast av namnbyte. Dagen bjöd på livliga och engagerade diskussioner med ett ömsesidigt utbyte mellan lagmän, lokala projektledare och Domstolsverkets projektledare. Luleå utmaning som jag ser fram emot att klara. I och med de stora organisationsförändringarna kommer det att ta lite tid att få allting på plats, men vi kommer iallafall igång den 15 februari 2010, säger Margareta Åberg. Umeå Kontinuerlig information Domstolsverkets roll i sammanläggningsprocesserna är att stödja domstolarna i olika frågor Härnösand med lagmännen och deras lokala projektledare som mycket viktiga kontaktytor mot domstolen. Elizabeth Thoor, samordningsamsvarig på Domstolsverket som ansvarar för projektets planering och genomförande, förklarar att man har arbetat med kontinuerlig information för att alla berörda medarbetare ska känna sig så delaktiga som möjligt. Falun»Det viktigaste för att uppnå framgång är att ha en god dialog med samtliga inblandade.«elizabeth Thoor, samordningsansvarig, Karlstad Uppsala Stockholm Domstolsverket Jag har jobbat med sammanläggningar av domstolar i över tio år. Den här är den absolut största där flest människor är inblandade och med störst geografisk spridning på domstolarna. Vi har haft informationsträffar för personalen på domstolarna långt innan beslutet togs. Många är engagerade i projektet och alla försöker att svara på frågor så snabbt som möjligt, berättar Elizabeth Thoor. Hur ser du på ditt uppdrag som ansvarig? Det är en stor utmaning att uppnå alla mål. Vi har en kort genomförandeperiod, men vi är på banan. Vi gör allt för att Göteborg Malmö Jönköping Växjö Linköping genomförandet ska gå bra. u 6 DOMKRETSEN nr 3/2009

7 Påföljderna ska vara tydliga och konsekventa Påföljdsutredningen ligger just nu i startgroparna och ska under tre år bland annat se över frågan om villkorligt fängelse samt göra en översyn av begreppet brottets art. Uppdraget känns otroligt stimulerande. De här frågorna har länge engagerat mig och många andra, säger Fredrik Wersäll, hovrättspresident vid Svea Hovrätt, som fått i uppdrag att leda utredningen. TEXT HELENA BÄCKHED FOTO carl johan erikson Sedan brottsbalkens tillkomst har påföljdssystemet och dess grunder diskuterats. Slutdatum för den stora och komplexa utredning som nu ska göras är maj 2012 och till sin hjälp har Fredrik Wersäll fått två sekreterare. Det är svårt att sia om var utredningen kommer att landa, men domstolarna kommer att vara inblandade från starten i arbetet, säger Fredrik Wersäll. Söker efter förenklingar Kritiska röster har länge framhävt att de nyare påföljdsalternativen, som samhällstjänst och kontraktsvård, har givit för många alternativ och att de inte hänger ihop. Att de till och med kan tala emot varandra. I vissa delar är systemet krångligt och svåröverskådligt. Det går inte att komma ifrån, säger Fredrik Wersäll. De eventuella förändringarna president, Svea Hovrätt Fredrik Wersäll, hovrätts- i brottsbalken kan förmodligen tidigast träda i kraft Det är vanskligt att säga hur mycket Sveriges Domstolar kommer att påverkas av utredningens arbete, menar Fredrik Wersäll. Men målet är att hitta förenklingar och på så sätt göra påföljdssystemet mer lättöverskådligt. En önskan är att lyckas skapa ett system som håller i många år och som inte ska behöva lappas och lagas så mycket. Villkorligt fängelse som alternativ Susanne Kjaersgaard Olsson, departementsråd och enhetschef på Justitiedepartementets straffrättsenhet, var en av dem som tog fram direktiven till påföljdsutredningen. Det finns mycket som är bra i påföljdssystemet, mycket som behöver förbättras, men även saker som behöver tänkas på från grunden, exempelvis om det behövs nya typer av ingripanden, kanske kopplade till tekniken, säger hon. Påföljdssystemet ska innebära snabba, tydliga, konsekventa reaktioner som står i proportion till det begångna brottet. Utgångspunkten är till att börja med de övergripande systemfrågorna. En av de mest centrala frågorna är på vilket sätt villkorligt fängelse skulle kunna införas som påföljd. En tanke är dela upp alla straff i villkorligt och ovillkorligt fängelse. På så sätt skulle man lättare kunna mäta straffen, till exempel skulle en person som begår en stöld kunna dömas till en månads villkorligt fängelse. Skillnaden mot dagens villkorliga dom är att man kan få påföljden mätbar. Det skulle innebära att det är lättare att jämföra påföljden mellan olika brott, säger Susanne Kjaersgaard Olsson. Det finns liknande system i våra nordiska grannländer, men även i England och Tyskland. Vi ska titta på hur andra gör och undersöka om det finns något vi kan överföra till vårt system, säger Fredrik Wersäll. Vill gärna ha respons Fredrik Wersäll tänker sig att involvera de juridiska fakulteterna för att föra diskussioner utifrån principiella och teoretiska grunder. Dessutom har han många kontakter i domstolarna samt bland åklagare och advokater. Det finns oerhört mycket kompetens i domstolarna och i andra grenar Susanne Kjaersgaard av rättsväsendet. Olsson, departementsråd, Justitiedepartementet Den kunskapen ska vi verkligen försöka ta till vara. Utredningsgruppen är öppen för och positiva till tankar och idéer som kan komma från alla inom Sveriges Domstolar. Alla som har information eller funderingar om påföljdssystemet är varmt välkomna att ta kontakt med mig eller med sekreterarna. Och vi gör gärna besök ute i domstolarna, säger Fredrik Wersäll. u DOMKRETSEN nr 3/2009 7

8 Satsning på RIF-arbetet Nu vill regeringen se konkreta resultat Införandet av RIF, rättsväsendets informationsförsörjning, måste gå snabbare. Därför har regeringen inrättat en särskild enhet som ska driva på arbetet. Vi vill ha den första delen i drift vid utgången av 2011, så nu krävs konkret arbete från alla inblandade myndigheter, säger departementsrådet Cecilia Hegethorn Strömgren som är chef för den nya enheten på Justitiedepartementet. text Annette Wallqvist foto carl johan erikson Arbetet med RIF påbörjades 1996 efter att den dåvarande regeringen beslutat om att informationsflödet i rättsväsendet skulle samordnas och moderniseras. Ett RIF-råd inrättades, men eftersom elva myndigheter var representerade och samarbetet bygger på konsensus, har processen tidvis gått trögt. Nu vill regeringen, som ser stora effektiviseringsmöjligheter, snabba på arbetet. Ett led i det är att låta regeringskansliet via den nya Enheten för samordning, utveckling och informationsförsörjning ta över ledningen över RIF-rådet. Vi har helt andra möjligheter till styrning och samordning än vad myndigheterna själva har. Vid behov kan det också komma att bli aktuellt med regeringsuppdrag för att säkerställa att arbetet sker enligt tidplan, säger Cecilia Hegethorn Strömgren. Dessutom har regeringen i den nya budgetpropositionen avsatt 210 miljoner kronor under tre år till RIF-samarbetet. Pengar som det blir möjligt för de inblandade myndigheterna att disponera för att få fart på arbetet. De är en tydlig signal från regeringen om att det här är ett viktigt arbete, säger Cecilia Hegethorn Strömgren. 8 DOMKRETSEN nr 3/2009 Camilla Forsman, Cecilia Hegethorn Strömgren, Lotta Wallander och Mikael Österlund arbetar alla på den nya enheten på Justitiedepartementet som bland annat ska driva på RIF-arbetet. Realistiskt och genomförbart Den nya enheten på departementet startade sin verksamhet i mitten av mars 2009 och har än så länge knappt tiotal personer anställda. Förutom att få igång den egna organisationen har arbetet hittills varit inriktat på att i samråd med myndigheterna komma fram till vilken del av RIF de ska börja arbeta med. Vi utgår från den visionära Målbild 2012 som myndigheterna själva tagit fram. Men eftersom myndigheterna har stora ambitioner går det inte att genomföra allt på en gång. Nu handlar mycket om att

9 konkretisera och avgränsa innehållet till en första etapp. Mantrat är att allt vi bestämmer ska vara realistiskt genomförbart. En enda registrering För att det ska bli lättare att komma framåt har dessutom antalet inblandade myndigheter till en början fokuserats på de fem som är mest berörda av arbetet i brottmålskedjan; Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.»visionen för RIF är ett helt elektroniskt flöde av information i handläggningen av brottmål, från anmälan till verkställd dom.«cecilia Hegethorn Strömgren, departementsråd, Justitiedepartementet Visionen för RIF är ett helt elektroniskt flöde av information i handläggningen av brottmål, från anmälan till verkställd dom. Det innebär att all information bara ska registreras en gång för att sedan kunna gå ur den ena myndighetens system och in i systemen hos nästa myndighet i kedjan. FAKTA Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) När RIF är genomfört kommer registrerade uppgifter i ett ärende gå att återanvända tack vare ett elektroniskt flöde mellan myndigheterna inom rättsväsendet. Ett ärende kommer att kunna följas genom att varje misstanke får ett löpnummer. Det blir en brottsmisstankeidentitet som sedan kan följas genom hela rättskedjan. Då blir det möjligt att enkelt följa upp hur det gått med ett ärende. En enskild polisman kan få reda på hur det gick med ett ärende i rätten, ett vittne eller en målsägande kan lättare få information om var ärendet befinner sig. Men innan vi kommer dit krävs en del författningsarbete samt lagändringar och därför måste vi avvakta det arbetet. Fullt genomfört kommer RIF också att underlätta kvalitetssäkring och verksamhetsuppföljning, både för departementet och för myndigheterna själva. Vi får bättre statistik och det blir lättare att följa upp vad olika åtgärder får för effekt och var det uppstår flaskhalsar. Små steg innebär stora vinster Det första steget mot visionen tas genom att utveckla ett relativt enkelt elektroniskt flöde av grunduppgifter, exempelvis misstänktas personuppgifter, som kan skickas framåt i brottmålskedjan. Fokus just nu är att strukturera myndigheternas arbete så att systemen pratar med varandra och att bestämma exakt vilka uppgifter som ska ingå. Vi är övertygade om att redan detta Justitiedepartementet har inrättat RIF 5-gruppen där de fem myndigheter som är närmast berörda av brottmålsprocessen ingår. Det är förutom Sveriges Domstolar också Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet. Gruppen består av en verksamhetsansvarig och en IT-ansvarig från varje myndighet och ska ägna sig åt att konkretisera RIF-arbetet. Ordförande i gruppen är Justitiedepartementets representant, ämnesrådet Mikael Österlund. Andra myndigheter som ingår i RIFarbetet är Brottsoffermyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Rättsmedicinalverket, Skatteverket och Tullverket. mindre arbete kommer att ge mycket stora effektiviseringsvinster. Eftersom den första etappen innebär att bara vissa uppgifter registreras elektroniskt, kommer en del papper fortfarande att skickas parallellt med det elektroniska flödet. Men Cecilia Hegethorn Strömgren ser ändå att den första etappens genomförande kommer att medföra stora fördelar. Som det fungerar nu läggs samma uppgifter in i systemen flera gånger under ärendets gång, ibland till och med flera gånger på samma myndighet. Varje uppgift som bara registreras en gång kommer att medföra stora vinster för rättsväsendet eftersom det frigör resurser som istället kan läggas på brottsbekämpning och andra mer angelägna verksamheter inom respektive myndighet, säger hon. Prioriterat av regeringen Tanken är att grundregistreringen ska ske hos polisen och kvalitetssäkringen av uppgifterna hos åklagarna. Sedan ska uppgifterna följa med ärendet resten av vägen. När den första etappen är avklarad blir nästa steg att se till att ärendehanteringen blir helt elektronisk. Men innan dess måste vi bland annat lösa frågan med e-signaturer och där avvaktar vi e-delegationens arbete. Även om det är mycket kvar att lösa innan RIF går att genomföra till fullo, är arbetet prioriterat från regeringens sida. Förutom rena effektiviseringsvinster och kostnadsbesparingar blir rättsväsendet bättre anpassat till dagens moderna samhälle. Det här är ett arbete som alla inser fördelarna av. De inblandade myndigheter är intresserade och vill mycket. Det är positivt eftersom regeringen vill att det här ska genomföras, säger Cecilia Hegethorn Strömgren. u DOMKRETSEN nr 3/2009 9

10 Mindre rutinarbete och färre fel när e-stämning införs TEXT Annette Wallqvist foto per carlsson Illustration Kristian Bolge Mindre rutinarbete och bättre överblick. Det är några av fördelarna med en elektronisk stämningsansökan. Nu arbetar Domstolsverket och Åklagarmyndigheten för att e-stämningarna ska vara införda senast vid ingången av Att Domstolsverket och Åklagarmyndigheten har valt att inom ramen för RIF-samarbetet koncentrera sig på att ta fram en så kallad e-stämning, är för att stämningsansökan är ett så centralt dokument i rättskedjan. Arbetet är i förberedelsefasen, men målet är att det ska vara infört senast vid ingången av Just nu tittar vi på vilka uppgifter som ska vara med. Sedan ska vi skriva ett detaljerat avtal om vilken information som ska utbytas och hur det ska ske, berättar Ulf Bergkvist som är enhetschef på Domstolsverkets utvecklingsavdelning och programledare för RIF-samarbetet. Mindre registreringsarbete Utvecklingsarbetet med e-stämning sker i samarbete med Åklagarmyndigheten eftersom det är där ingångsvärdena produceras. Införandet av en elektronisk stämningsansökan innebär fördelar för båda myndigheterna.»risken för att informationen inte blir korrekt minskar eftersom den registreras närmare källan.«christina Nilsson, jurist och verksamhetsexpert, Domstolsverkets utvecklingsavdelning att informationen inte blir korrekt minskar eftersom den registreras närmare källan. Det blir också lättare att få en överblick över vad som har kommit in, vad som är avgjort och vad som är ändrat. Risken för att något missas i stämningsansökan är liten, vilket faktiskt förbättrar dömandet och rättssäkerheten, säger Christina Nilsson som är jurist och verksamhetsexpert på Domstolsverket. Hennes uppgift i projektet är att se till att de lösningar som tas fram stämmer överens med domstolarnas arbetssätt. Åklagarna kan se fram emot att kunna få svar på framställningar om exempelvis häktningar eller målsägandebiträden direkt in i sitt eget system. En del frågor kvar att lösa Michael Magnusson som är kammaråklagare och tillfälligt placerad verksamhets- Före RIF specialist på Riksåklagarens kansli, berättar att diskussionerna med Domstolsverket just nu handlar om den elektroniska informationens kvalité, det vill säga hur hög kvalité domstolarna behöver och vad åklagarna klarar av att leverera.»tills att frågan med underskrifter är löst kommer vi att ha två informationsvägar, både digitalt och på papper.«michael Magnusson, kammaråklagare och verksamhetsspecialist, Riksåklagarens kansli Ett av problemen som ska lösas är att en del uppgifter som åklagarna får från polisen inte håller den standard som RIF-rådet bestämt. Ett annat är att en stämningsansökan enligt lag måste vara underskriven av åklagare, vilket gör att En av de uppenbara fördelarna för domstolarna är mindre registreringsarbete när rutinarbetet med att kopiera in uppgifter försvinner. Ytterligare en fördel är att risken för I dagsläget sker ingen elektronisk kommunikation mellan systemen hos myndigheterna i rättskedjan. 10 DOMKRETSEN nr 3/2009

11 Christina Nilsson, jurist och verksamhetsexpert, Domstolsverkets utvecklingsavdelning Ulf Bergkvist, enhetschef, Domstolsverkets utvecklingsavdelning samt programledare för RIF-samarbetet Michael Magnusson, kammaråklagare och verksamhetsspecialist, Riksåklagarens kansli stämningsansökan tills vidare också måste skickas på papper. Tills att frågan med underskrifter är löst kommer vi alltså att ha två informationsvägar, både digitalt och på papper. Därför måste vi också hitta lösningar som säkerställer att de digitala uppgifterna överensstämmer med de skriftliga, berättar Michael Magnusson. Stämma av med domstolarna Vid årsskiftet 2009/2010 är det tänkt att själva konstruktionsfasen ska ta vid. Då ska verksamhetsstöden i respektive myndighet anpassas. Men innan dess vill Ulf Bergkvist också få igång en referensgrupp från domstolarna. Eftersom e-stämningarna inte kan sättas i drift fullt ut på en gång, vill vi veta hur domstolarnas arbete påverkas av att få Efter RIF in uppgifterna elektroniskt samt hitta en övergångslösning som fungerar. Det kan också bli aktuellt att utse någon domstol till pilot, berättar han. Parallellt med e-stämningsprojektet pågår ett projekt som handlar om att utveckla elektronisk rapportering av brottmålsavgöranden i och med att domstolarna ska ta över polisens rapporteringsansvar för dessa. Informationen ska gå direkt från domstolarna, utan att behöva ta omvägen via Rikspolisstyrelsen. I det arbetet är också Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården involverade. Fördelar för medborgarna Projektet kring elektronisk rapportering av brottmålsavgöranden är tätt sammanlänkat med e-stämningsprojektet eftersom det är informationen i den elektroniska stämningsansökan som ligger till grund för den avgjorda domen. Flera domstolar har deltagit i en referensgrupp om hur domsluten sammanställs på bästa sätt och i vilken ordning den nya rapporteringen ska införas. Man kan säga att materialet i stämningsansökan förädlas i en dom, säger Christina Nilsson.»RIF kommer att innebära fördelar både för de inblandade myndigheterna och för medborgarna«ulf Bergkvist, enhetschef, Domstolsverkets utvecklingsavdelning Senast 2012 vill Justitiedepartementet att e-stämning och elektronisk rapportering av brottmålsdomar ska vara i drift. Med e-stämning infört kommer det dagliga arbetet på domstolarna att underlättas, det är alla tre överens om. Men Ulf Bergkvist vill också betona det större perspektivet. RIF kommer att innebära stora fördelar för hela rättskedjan. Det kommer att bli enklare att följa ett ärende och vi får bättre statistik på exempelvis genomloppstider. Det innebär fördelar både för de inblandade myndigheterna och för medborgarna, säger han. u RIF innebär ett elektroniskt flöde av information i handläggningen av brottmål, från anmälan till verkställd dom. Information ska bara registreras en gång för att sedan kunna gå ur den ena myndighetens system och in i systemen hos nästa myndighet i kedjan. DOMKRETSEN nr 3/

12 En domstols mediehantering påverkar bilden av alla Samlat grepp för kontakten med media intresserat sig för medierelationer och därför fungerar som kontaktpersoner mot medier samt tar tillvara goda erfarenheter. Att mediegruppen behöver kompletteras med en gemensam mediestrategi blir dock allt mer påtagligt i och med att allt fler medier tillkommer och att tempot i rapporteringen blir allt mer uppskruvat. Även om det självklart är varje domstols eget ansvar att både utforma och bestämma över sitt eget kommunikationsarbete, så ska man komma ihåg att den bild som ges i media av en domstol påverkar hur allmänheten ser på alla domstolar, säger Petra Thor Jonzon, informationschef på Domstolsverket. Stärka förtroendet Arbetet med en gemensam mediepolicy och mediestrategi har precis påbörjats. Och syftet är på inget sätt att minska domstolens oberoende ställning. Domstolarna har många bra mediekontakter redan idag, och det vi nu kommer fram till tillsammans med domstolarna ska fungera som stöd för att de ska kunna ta ytterligare aktiva steg i mediearbetet. Ett platext PIA ROXELL, marianne elvhamre Foto carl johan erikson Förtroendeutredningen var tydlig i sin slutsats: domstolarnas kontakter med media måste förbättras. En svårlöst och betungande uppgift? Inte om man tar fram stödfunktioner som är gemensamma för Sveriges Domstolar, konstaterar Staffan Levén, mediegruppens avgående ordförande: En mediepolicy och mediestrategi kommer tillsammans med stöd från Domstolsverkets informationsavdelning att underlätta domstolarnas arbete. Det ringer. Domaren som har lämnat sin arbetsplats för dagen tar upp mobiltelefonen där han står med två trötta barn i kön i matvaruaffären. Det är den där journalisten vars mejl han inte hann besvara under dagen. Nu vill hon ha en kommentar om vad domaren innerst inne tycker om ett mål han nyss avslutat. Det finns ingen tid att förklara, så domaren hänvisar vänligt men kort till de skrivna domskälen. En kvart senare beskrivs domaren som kallhjärtad i en krönika i tidningens webbupplaga. Denna fiktiva situation är ett exempel på hur allmänhetens förtroende för domstolarna kan riskera att skadas i möten mellan stressade journalister utan juridiska förkunskaper och domare som inte har planerat sina kontakter med media. Allmänhetens bild av domstolarna formas till största delen av medierna. Det är därför det är så betydelsefullt att nå ut till medier med korrekt information om domstolens arbete, säger Staffan Levén, hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige samt mediegruppens avgående ordförande. Staffan Levén menar att domstolarna överlag måste bli mer aktiva i sina mediekontakter. Samtidigt konstaterar han att det finns en utbredd osäkerhet om hur detta bäst görs.»ett planerat mediearbete syftar till att allmänheten ska få en riktig bild av domstolens arbete och överväganden.«petra Thor Jonzon, informationschef, Domstolsverket Osäkerheten kan leda till att domstolen inte tar eget initiativ, vilket i sin tur kan göra att medierna lättare missförstår och förvanskar och att domstolen därefter tystnar och lämnar plats för andra aktörer som saknar det objektiva domstolsperspektivet. Med stöd av en övergripande policy och strategi behöver domstolens kontakter med media inte upplevas som ett obehagligt störningsmoment, utan som en självklar och meningsfull del av arbetet, säger Staffan Levén. En påverkar alla Sedan flera år tillbaka har Sveriges Domstolar en mediegrupp som består av ett tjugotal domare från olika domstolar som särskilt 12 DOMKRETSEN nr 3/2009

13 Mediegruppens avgående ordförande Staffan Levén och Domstolsverkets informationschef Petra Thor Jonzon hade fullt upp med att fånga in alla tankar och synpunkter när mediepolicy och mediestrategi för Sveriges Domstolar diskuterades på en konferens i augusti. nerat mediearbete syftar till att allmänheten ska få en riktig bild av domstolens arbete och överväganden. Kan vi på det sättet möjliggöra att allmänheten får rätt förväntningar på domstolen, så kan vi också behålla och stärka förtroendet för domstolarna, säger Petra Thor Jonzon. Mediegruppen har fungerat som ett viktigt bollplank i arbetet med att ta fram förslag till policy och strategi. På en konferens i augusti fick mediegruppen del av det första färdiga förslaget. Enigheten var stor kring de grundläggande skrivningarna.»med stöd av en övergripande policy och strategi behöver domstolens kontakter med media inte upplevas som ett obehagligt störningsmoment, utan som en självklar och meningsfull del av arbetet.«staffan Levén, hovrättslagman Hovrätten för Västra Sverige samt mediegruppens avgående ordförande Mari Heidenborg, chefsrådman vid Solna Tingsrätt, tar över rollen som mediegruppens ordförande efter Staffan Levén som går i pension under hösten. Alla är överens om ledorden tillgänglighet, öppenhet och tydlighet. Likaså om att syftet med en gemensam policy är att stärka allmänhetens förtroende samt att domstolschefens ansvar för mediekontakter ska tydliggöras och att Domstolsverkets ska tillhandahålla ett utökat stöd, säger Staffan Levén. Vad som kanske väcker mest frågor är balansgången mellan varje domares självständiga ställning och det kommunikationsansvar som kan krävas att domaren uppfyller. Mediepolicyn kan riskera att bli alltför diffus och urvattnad då den ska passa landets alla olika domstolar. Men detta är inget skäl till att inte ta fram ett sådant dokument. En gemensam policy sätter fokus på frågorna och ger många fördelar, menar Marianne Gauffin, rådman i Stockholms tingsrätt och del i mediegruppen. Regeringsrådet Anna-Klara Lundin vid Regeringsrätten (mitten) menar att det är en medborgerlig demokratisk rättighet att via medierna beredas insyn i domstolarnas arbete och att det lätt uppstår en skev bild av hur en rättegång går till när det mest är advokater och åklagare som uttalar sig i medierna. Instämmer gör rådman Marianne Gauffin vid Stockholms tingsrätt och hovrättslagman Kjell Persson vid Hovrätten för Övre Norrland som båda menar att en mediepolicy och en strategi är nödvändiga verktyg för att lyckas få ut en mer korrekt bild av domstolens arbete. förhandlingen skulle gå till. Domaren i målet gjorde sedan flera förtydligande uttalanden i media och höll en presskonferens för att förklara domen. I hovrätten tillhandahöll vi bredbandsuppkoppling till alla de journalister som följde rättegången i salen. Arbetet med att förädla policyn och strategin fortsätter nu. Nästa steg är att presentera förslaget hos arbetsgivarrådet och arbetsgivargrupperna. Det är en viktig förankringsprocess vi har framför oss. Det långsiktiga målet är att respektive domstol ska välja att införliva resultatet av sitt arbete med mediepolicyn och mediestrategin i sin verksamhetsplan, säger Petra Thor Jonzon. u carolin-målet välplanerat När domstolen prioriterar ett aktivt och välplanerat mediearbete ökar också möjligheterna att medias rapportering blir korrekt. Det intygar Kjell Persson, hovrättslagman Hovrätten för övre Norrland och del i mediegruppen: Det tydligaste exemplet är Carolinmålet där vi tidigt planerade hur vi skulle möta medias frågor och ge bra service. Redan när målet togs upp i tingsrätten informerades det på domstolens hemsida om hur FAKTA Mediepolicyn ska ange grundvärderingar och viljeinriktningen för domstolens förhållningssätt till medierna. Mediestrategin ska ge stöd och vägledning för hur domstolen kan arbeta med mediekontakter för att uppnå målen. Den ska bland annat innehålla information om ansvarsfördelningen för domstolens mediekontakter, prioriterade målgrupper, viktiga budskap, checklistor för presskonferenser och pressmeddelanden, program för medieträning och utbildning samt exempel på hur domar ska distribueras. Domstolsverket har en presstjänst som svarar på generella frågor och hjälper till att hitta rätt person inom Sveriges Domstolar. Den är bemannad även utanför kontorstid. Presstjänsten har telefonnummer DOMKRETSEN nr 3/

14 Personalarbete över gränserna Text Bitti Ingemansson foto Johan Wingborg I somras hade Länsrätten i Göteborg studiebesök från Oslo tingrett som ville ta del av den metod för kompetensutveckling som använts på domstolen. Det är intressant att också vi som jobbar med administration och personalfrågor kan ha internationellt utbyte och att se att våra metoder är gångbara och värdefulla även i våra grannländer, säger Karin Cederblad, personalvetare på Länsrätten i Göteborg. En artikel i Domkretsen ledde till att Brita Holst Mel, Anne Ilebekk Dahle, Tone Johansson och Britt Stine Strand, hela HR-avdelningen på Oslo tingrett, reste till Länsrätten i Göteborg för att få inspiration till sitt arbete med kompetensutveckling. På bilden tillsammans med Nina Levin, administratör och Karin Cederblad, personalvetare vid Länsrätten i Göteborg. Britt Stine Strand är personalansvarig, eller HR-ledere, på Oslo tingrett. När hon tillträdde för drygt ett år sedan ändrade personalavdelningen namn till HR (human resources) med anledning av att avdelningen inte längre enbart skulle syssla med löner och avtal, utan i hög grad även stå för kompetensutveckling. Det här var något nytt och eftersom det bara infördes just på Oslo tingrett, inte på de andra domstolarna i Norge, hade vi inte någon stor fackkunskap just här, säger Britt Stine Strand. Hon och hennes kollegor började se sig runt efter kunskap och inspiration. I Domkretsen fann de vad de sökte i en artikel som beskrev hur Länsrätten i Göteborg arbetar med kompetensutveckling. Intressant att göra kompetensanalys I juni reste så Britt Stine Strand och hennes tre kollegor på HR-avdelningen på studiebesök till Länsrätten i Göteborg. Vi fick två mycket bra dagar. Speciellt intressant var att se hur länsrätten och kammarrätten har gått tillväga för att göra kompetensanalyser, säger Britt Stine Strand. Kompetensanalyserna har gjorts genom att samla varje personalkategori i grupper om 20 under en halvdag. I mindre grupper har medarbetarna sedan fått fylla i det så kallade kompetenshjulet. Efter varje seminarium har en kompetensprofil över den egna personalkategorin upprättats gruppvis. Oslo tingrett har en liknande personalstruktur som länsrätten med sina 230 anställda, fördelade på olika personalkategorier och med en stor men jämn åldersspridning. Domstolen har 73 domare, 25 domarfullmäktige och 130 administratörer med olika bakgrund. Britt Stine Strand själv är utbildad socialantropolog. Satsar på chefsutbildning Personalstrukturen på Oslo tingsrett innebär att det krävs en differentierad kompetensutveckling. Det är en verklig utmaning för oss att fånga in alla. Vi fick många idéer i Göteborg att ta med oss till den processen.»genom det här studiebesöket har vi blivit varse att också vi kan blicka utanför landets gränser för att lära och låta oss inspireras.«karin Cederblad, personalvetare, Länsrätten i Göteborg När tingsrättens personalavdelning breddade sitt arbetsområde erbjöd man medarbetarsamtal för samtliga anställda. Därigenom finns nu en bra utgångspunkt för det vidare arbetet med kompetensutveckling. En stor satsning har varit att utbilda cheferna i att ha samtal med långtidssjukskrivna medarbetare med syfte att tillsammans med medarbetaren komma fram till en handlingsplan. Liksom i Sverige har Norge generellt många långtidssjukskrivna och sedan 2007 finns kravet att arbetsgivaren ska ta fram en handlingsplan efter att medarbetaren varit sjukskriven i sex veckor. Det är inte lätt för chefen att ställa känsliga frågor om sjukdomstillstånd till sina medarbetare. Våra ledare har sedan tidigare inte kompetensen eller erfarenheten av att hålla sådana samtal. Olika former av ledarutveckling är ett viktigt område för oss att satsa på, säger Britt Stine Strand. Positiva internationella kontakter Efter besöket i Göteborg kommer Oslo tingsrett nu att fortsätta att utveckla sitt arbete med kompetenshöjande åtgärder. Även om inte gör precis som här, så gav besöket mycket inspiration och vägledning som vi har nytta av i vårt fortsatta arbete. Att det kommer utländska studiebesök för att studera det administrativa arbetet på de svenska domstolarna hör inte till vanligheterna. Karin Cederblad känner inte till att det skett tidigare. Internationella nätverk förekommer bland övriga yrkeskategorier. Genom det här studiebesöket har vi blivit varse att också vi kan blicka utanför landets gränser för att lära och låta oss inspireras, säger hon. u 14 DOMKRETSEN nr 3/2009

15 Många besökare på öppet hus i Linköping Arrangemanget handlar om att skapa förtroende Rättegångsspel och information om olika yrken är vanliga inslag i ett öppet hus på domstolen. Men arrangemangets effekter kan vara mycket mer långtgående än så. Vi arrangerar öppet hus för att allmänheten ska känna förtroende för domstolarna. Genom att sprida kunskap om hur vi arbetar hoppas vi kunna uppnå det, säger Urban Sandén, lagman vid Linköpings tingsrätt. Text Eva Bergstedt Foto Staffan Gustavsson/redakta Det var i mitten av september som Linköpings tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län och Hyres- och arrendenämnden i Linköping arrangerade öppet hus tillsammans med övriga myndigheter vid Rättscentrum i Linköping. Dagen handlade om att synliggöra och presentera de olika myndigheterna för allmänheten. Trots att denna lördag bjöd på sommarvärme och strålande sol var det kö till de rättegångsspel som domstolarna arrangerade i sina lokaler. Intresset var så stort att alla besökare inte fick plats. Linköpings tingsrätts rättegångsspel arrangerades tillsammans med Åklagarkammaren och Kriminalvården och handlade om ett misshandelsmål. Länsrätten hade ett spel som handlade om ett körkortsärende och hyresnämnden ett tredje som tog upp ett hyresärende. På så sätt fick besökarna inblick i de tre olika domstolarnas ärenden och hur en domstolsförhandling går till. De anställda spelade alla olika roller.»dessutom är ju länsrätten i mycket en folkets domstol där vanliga människors frågor avgörs.«owe Horned, lagman, Länsrätten i Östergötlands län Människor blandar ihop de olika domstolarna. Med hjälp av rättegångsspelen vill vi tydliggöra deras olika uppgifter, säger Urban Sandén. Länsrätten en folkets domstol Owe Horned är lagman för Länsrätten i Östergötlands län. Han håller med om vikten av att visa allmänheten hur rättsväsendet fungerar och vilka funktioner de olika domstolarna har. Inte minst eftersom erfarenheten visar att många inte ser länsrätten som en domstol, utan förväxlar den med länsstyrelsen. Det öppna huset gav domstolen chansen att visa hur den hänger ihop med de övriga instanserna. Dessutom är ju länsrätten i mycket en folkets domstol där vanliga männis- DOMKRETSEN nr 3/

16 Lyckat arrangemang! Det tyckte såväl Owe Horned, lagman vid Länsrätten i Östergötlands län som Urban Sandén, lagman vid Linköpings tingsrätt och Åsa Borg, informatör vid Linköpings tingsrätt. Förbereder för fullt hus. Marie Johansson och Magnus Wickström, föredragande vid Länsrätten i Östergötlands län, ställer i ordning sittplatser för åhörarna i rättegångsspelen. kors frågor avgörs, som körkortsärenden, vårdnadsfrågor och överklaganden av försäkringskassans beslut. Här har vi en bra chans att visa det, säger Owe Horned. Det ligger också ett egenvärde i att arrangera den här dagen tillsammans med de övriga myndigheterna. Alla vill vi ha en öppenhet och att allmänheten ska förstå vad vi gör, tillägger han. Ett sätt att rekrytera Utöver rättegångsspelen, som hölls vid flera tillfällen under dagen, pågick en rad andra aktiviteter på området. Polisen hade bland annat demonstrationer där publiken kunde ta del av samspelet mellan hund och hundförare i olika situationer. Statens kriminaltekniska laboratorium demonstrerade hur det går till när man undersöker material från brottsplatser. Rättsmedicinalverket visade bland annat metoder och tekniker som används då man utreder dödsfall och spårar förekomster av droger i människokroppen.»människor blandar ihop de olika domstolarna. Med hjälp av rättegångsspelen vill vi tydliggöra deras olika uppgifter.«urban Sandén, lagman, Linköpings tingsrätt det viktigt att informera om hur man gör för att bli till exempel domare, åklagare, polis eller rättsläkare. gemensamt syfte med dagen Det är första gången Rättscentrum i Linköping arrangerar ett öppet hus och det ligger en hel del arbete bakom arrangemanget. Åsa Borg har varit med under hela förberedelsefasen. Från början deltog en representant från varje myndighet i planeringen, men vartefter har antalet utökats. Vi har tagit fram många olika idéer som sedan presenterats för cheferna. Varje myndighet har arbetat för sig, parallellt med att vi har samarbetat, berättar Åsa Borg. Det är viktigt att ha gott om tid och att tänka igenom syftet så att alla utgår från det. Likaså att planera dagen praktiskt med lokaler, parkering, tydliga skyltar, annonsering och informationsmaterial, fortsätter hon. Viktigt att få visa sitt arbete En stor del av personalen har ställt upp och jobbat både inför och under det öppna huset. På tingsrätten handlar det om hälften av de anställda, det vill säga ett 30-tal. Som kompensation får de en ledig dag. Det är sällan våra medarbetare får berätta vad de gör. Vi gör ett bra jobb som vi är stolta över och jag tror att en sådan här dag ger något i sig, det blir en glädje i att visa vad vi gör. Och det hela bygger helt på frivillighet, ingen är beordrad att delta, säger Urban Sandén. Stort intresse Sent på lördagseftermiddagen när det öppna huset är över, står arrangörerna med facit i hand för hur dagen blev. Den oro som fanns innan om det inte skulle komma så många besökare, visar sig vara obefogad. Mellan 400 och 500 personer beräknas ha besökt enbart rättegångsspelen. Besökarna var också i alla åldrar. Det blev en lyckad dag med fler intresserade än vi vågat tro. Personalen verkade tycka det var kul och vi var många som fick finnas till hands och svara på frågor. Det här visar att vi inte ska vara rädda för att visa upp det vi kan, kommenterar Owe Horned. Alla medverkande myndigheter informerade också om de olika yrken som finns i respektive verksamhet. Åsa Borg är informatör på Linköpings tingsrätt. Hon betonar att det öppna huset inte bara handlar om att informera allmänheten om arbetet, utan också om rekrytering. Vi vill skapa intresse bland ungdomar och andra att söka arbete hos oss. Vi står inför en generationsväxling och därför är 16 DOMKRETSEN nr 3/2009 De anställda ställde upp och jobbade under dagen. Här informerar Marie-Louise Alkelius, chefsadministratör vid Linköpings tingsrätt besökare om dagens program.

17 Vad innebär ett öppet hus för er verksamhet? Annica Kullander, åklagare, (till höger) spelade sig själv i rättegångsspelet om ett misshandelsärende. Maria Andersson, tingsfiskal vid Linköpings tingsrätt, spelade brottsoffret. Rådman Ronny Idstrand och lagman Urban Sandén visar tekniken i en av tingsrättens förhandlingssalar för Hampus och Josefin Larsson och mormor Heide Gustavsson. Ronny Tärning, chefsåklagare, Åklagarkammaren Att vi får tillfälle att presentera oss själva, men också visa att vi samverkar med övriga rättsinstanser. Det är viktigt att allmänheten förstår vårt arbete och får träffa livs levande åklagare. Dessutom hoppas vi nå ut till gymnasieungdomar och andra och berätta om vårt yrke. Christer Karlsson, regionchef, Kriminalvården region Öst Att allmänheten får en inblick i vad Kriminalvården står för. Ur ett rekryteringsperspektiv är det också bra att visa vad det innebär att jobba inom det här området. Vi vill också visa att rättskedjan hänger ihop och att vi har ett rättsväsende som fungerar. Ännu är det inte bestämt om det kommer att arrangeras fler öppna hus. Men Åsa Borg tror inte det är omöjligt. De medarbetare som jag har pratat med tycker att det var en rolig och givande dag, och jag hörde en idé om att man kan ha ett liknande evenemang vartannat år. Fler och kortare rättegångsspel Åsa Borg betonar det goda samarbetet under dagen och att det är viktigt att man visar sig tillgänglig för besökarna. Det kan till exempel handla om att man går fram och frågar om besökaren har varit på en domstol tidigare. Då märker man snabbt om människor vill ha kontakt eller om de mest vill gå omkring och titta själva. Många är intresserade av tekniken i rättssalarna och uppskattar att man visar hur den fungerar. En erfarenhet som arrangörerna av rättegångsspelen drar, är att dessa lockar betydligt fler åhörare än väntat. Därför ska man vid ett nytt tillfälle satsa på fler, men lite kortare, rättegångsspel min räcker för ett rättegångsspel. Då ger man fler besökare chansen att se dem, säger Åsa Borg. u FAKTA Rättscentrum i Linköping består av ett antal myndigheter inom rättskedjan som är samlade på området Garnisonen sedan några år tillbaka. Här finns Linköpings tingsrätt, Länsrätten i Östergötlands län, Hyres- och arrendenämnden i Linköping, Polismyndigheten i Östergötland län, Åklagarkammaren i Linköping, Statens kriminaltekniska laboratorium, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården region Öst. Johan Ahlner, generaldirektör, Rättsmedicinalverket Det ger en möjlighet att visa upp oss och få kontakt med allmänheten. Vi visar också att vi har ett samarbete med andra myndigheter, samtidigt som vi har en egen identitet och egna uppgifter. Det är en positiv utveckling att vår verksamhet blir alltmer öppen. Tore Olsson, generaldirektör, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Det ger oss möjlighet att presentera en mer nyanserad bild av vad kriminalteknik är, jämfört med den bild som sprids via medier, inte minst i alla TV-serier. Vi hoppas att besökarna får förståelse för hur komplex hela rättsprocessen är och vad olika aktörer i den processen gör. Mats Löfving, länspolismästare, Polismyndigheten i Östergötland Att vi kan öppna upp polisen utåt. Vår verksamhet bygger på att människor har respekt och förtroende för vad polisen åstadkommer. Dagen bidrar förhoppningsvis till det. Vi vill också grunda för framtida rekrytering. DOMKRETSEN nr 3/

18 Jönköpingsdomstolarna öppnade sina dörrar Mycket ros och lite ris är besökarnas betyg En lördag i oktober öppnades dörrarna till tingsrätten, hovrätten, länsrätten och kammarrätten i Jönköping för allmänheten. Det visade sig vara ett uppskattat initiativ. Peter Volden var på rättegångsspelet på Länsrätten i Jönköpings län. Det var intressant att se hur det fungerar och att komma i kontakt med de olika yrkena. Men jag hade hoppats på lite mer action i rättssalen, säger han. Text SANDRA HÅKANSSON foto patrik svedberg Alla domstolarna arrangerade rättegångsspel under dagen för att visa hur en rättegång kan gå till. Biljetterna till dessa tog slut på nolltid och bland besökarna fanns såväl barn som pensionärer. Positiva omdömen såsom intressant, bra initiativ, skickligt och utmärkt upprepades. Samtidigt kom det också konstruktiva förslag på förbättringar, som till exempel högre ljud, tydligare roller och inte lika många svåra ord i rättegångsspelen samt bättre planering av tiderna. Trebarnsföräldrarna Anne Marie och Anders Sixtensson skulle utan tvekan gå på Domstolarnas dag igen. Det är bra för barnen att ser hur samhället är uppbyggt och vad som händer om man gör fel. Även vi vuxna är nyfikna. Det här med domstolar känns som ett suddigt begrepp. Vi hade hoppats på att hinna med hovrätten också, men vi ska vidare på en konsert. Synd att det är samma tider på rättegångsspelen, sa Anders Sixtensson. Bra och instruktivt Pensionärerna Ingrid och Bengt Claesson samt Gunnel Lidåker var intresserade av det rättegångsspel som handlade om att socialnämnden ville tvångsomhänderta sexårige Marcus. Liksom många andra hade de fått information om dagen genom en annons i Jönköpingsposten. Jag läste även om detta i broschyren om kulturdagarna. Vi kom överens att gå hit eftersom vi tycker det är intressant att se hur man jobbar här på länsrätten. Själv har jag arbetat inom barnhälsovården och känner igen ärendet om Marcus, berättade Ingrid Claesson. I väntan på att målet skulle börja bjöd länsrättens personal på kaffe, saft och kakor samt svarade på frågor från vetgiriga besökare. Drygt en timme senare kom Ingrid och Bengt Claesson samt Gunnel Lidåker ut från rättssalen. Alla med en nöjd känsla.»det är bra för barnen att se hur samhället är uppbyggt och vad som händer om man gör fel.«anders Sixtensson Det var bra och instruktivt. Jag är övertygad om att en dag som den här fyller sin funktion, sa Ingrid Claesson. Jag tycker det var utmärkt på det sättet att man fick reda på de rättsliga förutsättningarna och vilka begränsningar som finns, menade Bengt Claesson. 18 DOMKRETSEN nr 3/2009

19 Gunnel Lidåker funderade på hur det skulle ha gått för Marcus om det varit på riktigt. Det är min spontana reaktion. Jag undrar om det som hände verkligen var bra för honom. Jag tror att lagstiftningen har svårt att hålla jämna steg med förändringarna i samhället och att det därför kan vara svårt för domstolarna att döma som de vill i vissa situationer. Både positivt och negativt I tingsrätten en trappa upp pågick rättegångsspelet om en ung man som kört onykter i rusningstrafik. Detta ville familjen Sixtensson följa. Barnen Madicken, elva år, Mattias, nio år och Marcus, åtta år väntade på att få gå in i rättssalen. Mattias Sixtensson verkade mer intresserad av sitt dataspel än att gå på ett rättegångsspel. Men lillebror Marcus Sixtensson tyckte det skulle bli kul. Och just kul var hans första kommentar efteråt. Han lyssnade hela tiden. Det är ovanligt att han sitter still så länge, sa mamma Anne Marie Sixtensson. Mattias Sixtensson var däremot föga imponerad. Långsamt och svåra ord, ansåg han. Storasyster Madicken Sixtensson lade märke till tavlorna i salen. Christina Flodmark tog sig till hovrätten för att ta sig en titt på 1600-talsbyggnaden. Jag tycker de var häftiga. I kammarrätten hade man möjlighet att se hur det gick för Anna Ask som överklagade ett nekat beslut om socialbidrag. Detta intresserade bland andra Sandra Tollin. Jag jobbar med ekonomiskt bistånd. Tidigare under dagen har jag varit på hovrättens rättegångsspel. Det var helt suveränt och skickligt utfört. Det var som att vara med på en riktig rättegång, menade hon och fortsatte: Och personalen har varit jättetrevlig och Bengt och Ingrid Claesson samt Gunnel Lidåker var nöjda med allt utom ljudet. Det var svårt att höra längs bak i salen. Annars var det jättebra att även publiken fick uttala sig och ställa frågor, ansåg de. visat mig runt i lokalerna. Det känns som jag fått insikt i hur det är att arbeta på domstol. Jag blir lite sugen på att jobba med det själv. Hovrätten 1600-talsbyggnad med dess gamla tavlor lockade Christina Flodmark. Jag gick på en guidad tur. Det var intressant. Jag är född och uppvuxen i Jönköping, men har aldrig varit här. Det var mer historien som drog än juridiken, konstaterade hon. u Lagmännens intryck 1. Varför arrangerade ni öppet hus? 2. Vad ser du för mervärde i att göra det tillsammans med övriga domstolar i Jönköping? 3. Hur blev resultatet av arrangemanget? Charlotte Brokelind, lagman vid Tingsrätten i Jönköping samt Hyres- och arrendenämnden i Jönköping 1. Vi gjorde detta för att visa större öppenhet mot alla och öka kunskapen om domstolarna i Jönköping, som tillsammans är en stor arbetsplats här i Jönköping. Det är viktigt att medborgarna vet hur de fungerar. 2. Vi har kunnat inspirera och fungera som bollplank åt varandra. Genom samarbetet fick vi fler idéer än om vi hade varit ensamma om planeringen. 3. Det var fullsatt på rättegångsspelen, så jag är väldigt nöjd. Och det har varit mer blandade åldrar än vad jag trodde att det skulle bli. Kathrin Flossing, hovrättspresident i Göta hovrätt 1. Vi tyckte det var dags att öppna dörrarna till domstolarna och visa vad vi gör. Vi behöver bygga upp ett förtroende hos medborgarna och då kan vi inte vara så anonyma. 2. Det blev en helt annan kraft i planeringen genom samarbetet. Det underlättade också ekonomiskt. Det blir en del kringkostnader att arrangera en dag som denna. Och för domstolarna själva är det väldigt bra att göra något gemensamt. Det har varit jätteroligt. 3. Jag tycker det blev succé. Det var fullsatt på rättegångsspelen och många ställde frågor och undrade vad vi gör. Något som förvånade mig var att många inte visste att rättegångar är offentliga. Jag önskade alla välkomna till domstolen. Peter Rosén, kammarrättspresident i Kammarrätten i Jönköping 1. Förslaget om en sådan här dag kom upp i våras. Den ingår som en del av vårt arbete med bemötande- och förtroendefrågor. Vi ville visa medborgarna vad vi har för roll i samhället och vad vi gör. Jönköping är dessutom efter Stockholm och Göteborg den mest domstolstäta staden i landet. 2. Det kändes naturligt, men det har varit ett speciellt samarbete. Det är ovanligt att förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna gör något tillsammans. 3. Jag är mycket nöjd med dagen. Vi har fått en hel del frågor. De som kom hit var väldigt intresserade. Kunskapen om domstolarna är ganska låg, så det känns tillfredställande om vi kan hjälpa till med att täppa till hålen. Hans-Erik Jonasson, lagman vid Länsrätten i Jönköpings län 1. Vi tyckte det var ett trevligt initiativ att öppna domstolarna för alla. Många har sett rättegångar i amerikanska TV-serier, men det är viktigt att medborgarna får en bild av hur de svenska domstolarna fungerar. 2. Det var bland annat ett sätt för oss att dela på kostnaderna. Samarbetet gjorde också att vi kunde ge medborgarna en mer representativ bild än om de bara hade kunnat besöka en av domstolarna. 3. Det var mycket folk i lokalerna och en hel del yngre besökare. Vi hade fullt på alla de tre rättegångsspelen. Jag är mycket nöjd. DOMKRETSEN nr 3/

20 Viktigt med tidredovisning av god kvalité Text Marianne Elvhamre Foto Patrik Svedberg Domstolssekreterare, rådman eller expeditionsvakt alla Sveriges Domstolars medarbetare arbetar för en säker och effektiv rättsprocess. Grunden för det är kompetenta medarbetare och tillräckliga medel. Kompetenta medarbetare har domstolarna, men för att skapa en ändamålsenlig resurstilldelning krävs återkommande analyser. I det hänger det lilla ihop med det stora; får vi en tidredovisning gjord med god kvalité bidrar det i slutänden till att resurserna kan fördelas effektivt, säger Ann Härelind, ekonomichef på Domstolsverket. utvecklas inom kort, så att de domstolar som vill kan redovisa tid på olika aktiviteter under respektive målkategori. På så sätt kan domstolen fånga upp hur mycket tid som läggs på olika moment i handläggningen av målen. Domstolen kan till exempel få information om hur mycket tid som domstolssekreterarna lägger på kontakter med advokater eller på expediering av domar. Fem domstolar har testat det nya systemet för tidredovisning som innebär att varje medarbetare på domstolen ska rapportera den tid denne lägger på respektive målkategori. Nu är det dags för införande på samtliga tingsrätter, länsrätter och hyresnämnder. De överrätter som önskar har också möjlighet att använda systemet. Det blir ett successivt införande fram till slutet av 2010, säger Claes Tidanå, chef för enheten för analys på Domstolsverket. Tid per måltyp Tidredovisning sker redan på domstolarna, men hittills till stor del manuellt och inte alltid knutet till individen. Nu blir det elektronisk redovisning för alla medarbetare. Men vi följer inte upp på individnivå. Syftet med tidredovisningen är inte främst att få fram den totala tiden utan hur tiden fördelas, för att vi ska få reda på hur mycket tid som går åt till respektive måltyp, säger Claes Tidanå. Den tid som rapporteras läggs samman för alla tingsrätter respektive alla länsrätter. Genom att därmed få fram hur mycket tid varje måltyp tar, går det att beräkna en styckkostnad. I och med att tidredovisningen syftar till att få fram fördelningen av tiden, behöver varje domstol bara tidredovisa under två månader per år, enligt ett rullande schema. Vår förhoppning är ändå att så många domstolar som möjligt ska välja en löpande tidredovisning under hela året eftersom underlaget då blir mer användbart för domstolens egen uppföljning, säger Claes Tidanå. Enligt planerna ska systemet också Betydelse även för domstolen Att varje medarbetare sköter sin tidredovisning med god kvalité är givetvis Claes Tidanå mycket mån om. Samtidigt har kvalitén på uppgifterna stor betydelse för den egna domstolen och för domstolarnas möjligheter att uppnå regeringens mål. Resursfördelningen till domstolarna bygger bland annat på styckkostnaden för olika måltyper. Ju närmare verkligheten vårt underlag är, ju riktigare blir fördelningen av resurserna och domstolarna får de medel de behöver för sin verksamhet, säger Anette Nilsson, chef för enheten för finansiering på Domstolsverket. Bättre underlag ger också bättre möjligheter att styrka behovet av mer resurser till Sveriges Domstolar. Och mer resurser ger oss bättre möjlig- Sveriges Domstolars budgetprocess samt plan för införande av tidredovisning Aug 2009 aug 2010 Tr - tingsrätt Hr - hovrätt HN - hyresnämnd Lr - länsrätt Fr - förvaltningsrätt Kr - kammarrätt ANALYSVECKOR BUDGETDIALOGER Kr Stockholm RESURSTILLDELNING TILL DOMSTOLARNA Uppsala tr, Nacka tr, Attunda tr, Södertörns tr, Solna tr HN Jönköping, Kalmar tr, Nyköpings tr, Eskilstuna tr, Helsingborgs tr, Hr Västra Sverige, Fr i Malmö Gotlands tr, Västmanlands tr, HN Västerås, Örebro tr, Borås tr, Kristianstads tr, Lunds tr, Östersunds tr, Hässleholms tr, Ystads tr, Norrtälje tr, HN Malmö, Malmö tr, Fr i Umeå, Fr i Göteborg Stockholms tr, Förstärkningsenheten, HN Stockholm Lr Stockholm (resterande avdelningar) REGERINGENS BUDGETPROPOSITION REGLERINGSBREV MED REGERINGENS VERKSAMHETSMÅL Se hela planen för införandet på Doris under Infomaterial och Aktuella projekt. 20 DOMKRETSEN nr 3/2009

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form.

Mitt tips är att bjuda in er själva och varandra till studiebesök runtom i landet. Det är samverkan i sin bästa form. Nyhetsbrev mars 2014 Tack för ett superbra studiebesök, Eskilstuna! Häromveckan var jag och mina kollegor från de er som samverkar kring sociala insatsgrupper, på ett studiebesök i Eskilstuna. Våra värdar

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13 Avtal 2010-04-28 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende

domkretsen Ny generaldirektör för Domstolsverket De bygger verktyg för förtroende nr 2 2008 Nya sammanläggningar Barnet i fokus Praktikplats Europa Pedagogiskt teknikstrul Ny generaldirektör för Domstolsverket domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR De bygger verktyg för förtroende

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Tillsynsforums,vårkonferens,2015505520,, Charlo9e,Barta,5,,koordinator,för,nätverket,

Tillsynsforums,vårkonferens,2015505520,, Charlo9e,Barta,5,,koordinator,för,nätverket, Tillsynsforums,vårkonferens,2015505520,, Charlo9e,Barta,5,,koordinator,för,nätverket, Myndighetsnätverket Sexton olika myndigheter. Sexton olika uppdrag. Tillsammans utvecklar vi våra medarbetare och våra

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

ST inom åklagarväsendet Protokoll nr 7-2009 Sid. 1 (6)

ST inom åklagarväsendet Protokoll nr 7-2009 Sid. 1 (6) Sid. 1 (6) 1 bilaga Protokoll fört vid avdelningsstyrelsens sammanträde den 2-3 september 2009 i Stockholm (EBMs lokaler) Närvarande Margaretha Hofvenstam Ordförande Veronica Yng Gisslin Vice ordförande

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Ett samarbete mellan SPV, CSN, Försäkringskassan, Bolagsverket, Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mittuniversitetet, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Ju2006/5404/KRIM utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

ADMINISTRATÖR I HÖGSKOLAN 2014

ADMINISTRATÖR I HÖGSKOLAN 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2014 VÅRA TALARE Chef administrativt verksamhetsstöd Marie Boström Katarina Thorsell Madeleine Scherlin Blekinge Tekniska Högskola Fredrik Sjöström HR

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

2015-07-15 S2015/04694/FST

2015-07-15 S2015/04694/FST , > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24 (29) Plats och tid Beslutande Kommunhuset, Rådrummet, Tierp kl 13.00-16.00 Se sid 25 Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Göran Pettersson Underskrifterr Paragrafer 16-19 Sekreterare

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer