Näringsdepartementet Stockholm. Stockholm Ert dnr N2009/6374/IR Vårt dnr 157/2009
|
|
- Göran Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsdepartementet Stockholm Stockholm Ert dnr N2009/6374/IR Vårt dnr 157/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på förslag till Nationell plan för transportsystemet samt miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning I den proposition som ligger till grund för förslaget sägs att Ekonomiska styrmedel bör övervägas i åtgärdsplaneringen då de kan vara relevanta som hela eller delar i lösningar. Några sådana överväganden återfinns inte i förslaget, vilket i kombination med de föreslagna åtgärdernas effekter innebär att planen sammantaget motverkar de nationella miljömålen. Förslaget är starkt fokuserat på (ofta mycket dyrbara) infrastrukturåtgärder. Andra typer av åtgärder som sannolikt har större betydelse för att klara de transportpolitiska målen, t ex regler och ekonomiska styrmedel, och som i sin tur dämpar behovet av infrastruktursatsningar, har inte beaktats. Detta innebär med säkerhet att planförslaget är inoptimerat utifrån de transportpolitiska målen. Riksdagens beslutade fyrstegsprincip har inte tillämpats. I förslaget påpekas att de föreslagna anslagsnivåerna för drift och underhåll av framför allt spårsystemen innebär att man skjuter stora kostnader framför sig. Detta problem ökar när infrastrukturen byggs ut ytterligare. Förslag om att införa nya typer av avgifter på trafiken (vägtullar, höjda banavgifter) innebär en radikalt ny syn på området och leder till att befintlig infrastruktur kommer att utnyttjas mindre effektivt. Nyttan med trängselskatter undergrävs när denna avgift i första hand får ett fiskalt syfte och om justeringar styrs av inflationen och inte av trängselproblematiken. Så länge många frågor kring trängselskatten är oklara är det inte lämpligt att utfärda den typ av ekonomiska garantier kring framtida trängselskatteöverskott som förslaget delvis bygger på. Mälarbanan Tomteboda-Barkarby ingår i regeringens s k närtidssatsning men projektet antas påbörjas först i slutet av planperioden. Detta är mycket olyckligt för en stor del av järnvägsnätet. Projektet bör påbörjas senast För persontrafiken är Västlänken i Göteborg också ett mycket angeläget projekt. På godssidan är spåret Hallsberg-Degerön och en utbyggnad av hamnbanan i Göteborg till dubbelspår särskilt viktiga. Norrbotniabanan bör fortsatt utredas. Vägverkets och Banverkets gemensamma åtgärdsprogram för befintliga barriärer bör integreras i planen.
2 2/8 Bakgrund Trafikverken (Banverket, Vägverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket) fick i december 2008 i uppdrag av regeringen att senast den 1 september 2009 redovisa hur den planeringsram på 417 miljarder kronor för perioden som riksdagen godkänt i detalj bör fördelas. Enligt riksdagsbeslutet ska 136 miljarder kronor av ramen avsättas för drift och underhåll av vägnätet och 64 miljarder kronor för drift och underhåll av järnvägar. Resterande 217 miljarder kronor ska användas för att utveckla transportsystemet. I de 217 miljarderna ingår en ram på 33,1 miljarder att fördelas i länstransportplanerna. Detta belopp behandlas således inte i det nu remitterade förslaget. Frågan om höghastighetståg ligger utanför denna process. Vid fördelningen av den återstående ramen på 183,9 miljarder ska trafikverken, enligt regeringens direktiv, prioritera betalning av räntor och amorteringar på redan påbörjade eller genomförda projekt, fullföljande av redan påbörjade nybyggen samt de projekt som ingår i den s k närtidssatsningen som riksdagen beslutade om hösten 2008 inklusive Förbifart Stockholm och en ny älvförbindelse i Göteborg. Av de pengar som därefter återstår för nya projekt ska, enligt regeringens direktiv, minst 50 procent satsas på vägprojekt. Trafikverkens bedömning är att den ram för att starta nya projekt under perioden som ska fördelas på detta sätt uppgår till ca 21,3 miljarder. Vid sidan om dessa pengar har trafikverken, på regeringens uppmaning, dels förhandlat med lokala och regionala aktörer om tillkommande medfinansiering via direkta anslag eller via olika typer av avgiftsfinansiering, dels tagit fram egna förslag till nya avgifter på trafiken. I realiteten är därmed utrymmet för nysatsningar betydligt större exakt hur mycket större är svårt att få fram ur det remitterade materialet eftersom man där blandar satsningar som genomförs före resp efter 2021 På järnvägssidan tillkommer externa bidrag för bl a Citybanan i Stockholm (kommuner/landsting), omdragning av järnvägen i Kiruna (LKAB), Harghamnsbanan (gruvbolag) och höjda banavgifter för att kunna bygga ut det nya signalsystemet ERTMS och Dalabanan. På vägsidan kommer de stora externa intäkterna från trängelskatter i Stockholm (finansierar bl a Förbifart Stockholm), ett mycket stort antal stora eller mindre kommunala bidrag (Norra Länken i Stockholm, Umeå, Helsingborg m m) samt nya vägtullar på ett antal broar och tunnlar (bl a Sundsvall, Motala och Marieholmstunneln i Göteborg). Den sammanlagda volymen på medfinansieringen anges till 32 miljarder till vägar och 14 miljarder på spårsidan, men en betydande del av dessa pengar avser satsningar bortom planens slutår Huvuddelen av de medfinansierade objekten är lånefinansierade, dvs trafikverken tar upp lån för att genomföra projekten. Dessa lån ska sedan betalas i efterskott med hjälp av t ex trängselskatt, vägtullar och framtida banavgifter. Vid prioriteringar av de nya projekten ska trafikverken, enligt direktiven, lägga stor vikt vid den beräknade samhällsekonomiska lönsamheten men också beakta de transportpolitiska målen. Oavsett de generella kriterierna ska, enligt regeringens direktiv, minst 50 procent av ramen för nya objekt satsas på vägbyggen. Prioriteringen får, enligt direktiven, inte påverkas av möjligheterna till medfinansiering. Till planen hör en miljökonsekvensbedömning som delvis är svår att uttala sig om eftersom den bl a utgår från att de ekonomiska styrmedel som påverkar transporterna är andra än de som infrastrukturplanen baseras på.
3 3/8 Naturskyddsföreningens synpunkter 1. Allmänt - fyrstegsprincipen Det remitterade materialets rubrik Förslag till Nationell plan för transportsystemet är missvisande. För detta är ingen plan för det svenska transportsystemet. Det är en plan för hur transportinfrastrukturen ska förvaltas och byggas ut. Infrastrukturen är emellertid endast en del av transportsystemet och infrastrukturplanering därför bara en del av transportpolitiken. Hur väl trafiksystemet lyckas svara upp mot de transportpolitiska målen bestäms i minst lika hög grad av bl a de regelverk och de ekonomiska styrmedel som påverkar trafiken - aspekter som i princip inte alls hanteras i materialet. Ett exempel är trafiksäkerheten där infrastrukturpolitiken är av marginell betydelse. Olycks- och dödstal påverkas i första hand av hur hastighetslagstiftning och övervakning fungerar, hur användningen av alkohol och andra droger i samband med bilkörning ser ut samt i vilken mån trafikanterna använder bilbälten. Även den tekniska utvecklingen hos fordonen har viss betydelse. Nedanstående tabell illustrerar vilka av Vägverkets åtgärder som verket själv anser har betytt mest för trafiksäkerheten de senaste fem åren (antalet minskade dödsfall per år): Hastighetskameror (ATK) Mitträcken Räfflor Övrigt Nybyggnad av väg Lägre skyltad fart Totalt På motsvarande sätt är ekonomiska styrmedel helt avgörande för att driva fram de förändringar av teknik och transportmönster som avgör om klimatmålen kan nås eller ej. I planförslaget konstaterar trafikverken att de ekonomiska styrmedlen är helt centrala i klimatarbetet. I det grundförslag man tidigare arbetade med utgick man från att den s k EET-strategin (som bl a innebar tidiga höjningar av bensin- och dieselskatterna med 70 öre per liter, införande av km-skatt på tung trafik och en översyn av förmånsbilsbeskattningen) skulle genomföras. Efter att regeringens klimatproposition visade sig innebära betydligt lägre ambitioner (endast dieselskatten höjs sent och begränsat, ingen km-skatt införs och förmånsbeskattningen ändras inte) justerade verken sina förslag bl a därför att kursändringen innebär att den samhällsekonomiska lönsamheten för vägbyggen ökat medan lönsamheten för järnvägsprojekt sjunkit. Trots att EET-strategin således inte ligger till grund för planen så väljer trafikverken likväl att basera sin miljökonsekvensbedömning på att förslagen i EET genomförts. Man skriver dessutom (något dunkelt) att: EET-strategin har ingått som förutsättning för de prognoser av trafikutvecklingen som tagits fram och för beräkningen av olika åtgärders samhällsekonomiska effektivitet. Ett flertal steg-ett-åtgärder i form av styrmedel, återfinns därför implicit i planen.
4 4/8 Denna hantering ska ses i ljuset av att regeringen i infrastrukturpropositionen markerade att Ekonomiska styrmedel bör övervägas i åtgärdsplaneringen då de kan vara relevanta som hela eller delar i lösningar. 1 Trots denna markering har trafikverken valt att överhuvudtaget inte diskutera vare sig bättre styrmedel eller ett förbättrat regelverk. I MKBn deklarerar verken tvärtom att man anser att styrmedelsfrågor ligger utanför uppdraget: Det är inte möjligt att inom ramen för åtgärdsplaneringen påverka alla delar av transportsystemets miljöpåverkan utan viktiga åtgärder för att begränsa miljöpåverkan ligger utanför planens område. Det gäller exempelvis beskattningsfrågor eller utvecklingen av emissionsegenskaper hos fordon. (s 11) I ett underlag till förslaget analyseras effekterna av att klimatpropositionen saknar flera av de viktigaste åtgärderna i EET-scenariot. 2 Slutsatsen är att redan mindre justeringar av klimatpolitiken kan få stor betydelse för prioriteringarna på infrastrukturområdet. Ett exempel på hur stora förändringar det kan handla om är de analyser som förslaget till ny regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010, bygger på 3. Planen har som dimensionerande mål antagit att vägtrafikens koldioxidutsläpp i Stockholms län mellan 2005 och 2030 ska minska med 30 procent. För att detta ska lyckas krävs en mycket kraftig effektivisering av fordon och en introduktion av förnybara drivmedel, men därutöver måste dessutom trafikökningen dämpas kraftigt. Nuvarande trafikplanering för Stockholms län (och såvitt vi kan förstå både den nationella planen och länstransportplanen för Stockholms län) baseras på antagandet att vägtrafiken ska öka med procent. Slutsatsen i RUFS 2010 är att om man ska uppnå en utsläppsminskning på 30 procent till 2030 så måste ökningen begränsas till drygt 30 procent, dvs var fjärde bil i de aktuella trafikprognoserna måste bort! De styrmedel RUFS studerat har således betydligt kraftigare effekter än de som ingår i EET-scenariot. RUFS-materialet visar dels att det krävs mycket kraftfulla styrmedel för att kunna dämpa trafikens klimatpåverkan, dels att dessa styrmedel kommer att få betydande effekter både på trafikvolymerna och på fördelningen mellan olika transportslag. RUFS-studierna ger anledning att ifrågasätta de slutsatser om oförändrade trafikflöden även vid en kraftfullare klimatpolitik som dras i en bilaga till planen. 4 Att trafikverken valt att inte (som riksdagen begärde) överväga ekonomiska styrmedel då de kan vara relevanta som hela eller delar i lösningar betyder att det blivit omöjligt för dem att formulera en nationell transportplan som optimerats utifrån de transportpolitiska målen. Genom valet av arbetssätt har man tvärtom i det närmaste skapat garantier för att det förslag planeringen mynnat ut i är samhällsekonomiskt inoptimerat. En plan baserad på den process trafikverken genomfört kommer således med säkerhet att leda till onödigt höga kostnader, dels på grund av att utgifterna för drift, underhåll och investeringar i onödan drivs upp, men också genom att trafikens externa kostnader i form av miljöbelastning, olyckor, landskapsintrång m m i onödan kommer att öka. 1 Prop 2008/09:35,s Betydelsen av antagen klimatpolitik. Trafikverken, utkast Regional utvecklingsplan för Stockholms län, Utställningsförslag juni Regionplanenämnden i Stockholms läns landsting 4 Alternativ scenariers påverkan på lönsamhet. Publikation 2009:98. Trafikverken.
5 5/8 Att infrastrukturplaneringen sker utan att man beaktar ekonomiska styrmedel och reformerade regelverk kommer även att drabba många trafikanter negativt. Beträffande Stockholmsregionen finns misslyckandet redan dokumenterat i den konsekvensanalys som ingår som en bilaga till den s k Cederschiöldsuppgörelsen 5 där man räknar med att trängselproblemen i stockholmsregionen med den skisserade utvecklingen och de infrastruktursatsningar fram till 2030 som uppgörelsen innehåller kommer att växa 5-8 gånger! Inför regeringens hantering av planförslaget är det angeläget att trafikverken tydliggör dels varför man valt att i materialet inte föreslå några förändringar av de ekonomiska styrmedlen, dels vilka konsekvenser detta ställningstagande bedöms ha fått för planens möjligheter att hantera transportpolitikens utmaningar. Att man i planen nästan helt koncentrerat sig på fysiska åtgärder utan att t ex diskutera en ökad användning av ekonomiska styrmedel för att nå målen betyder att varje hänvisning i planförslaget till att den utformats utifrån fyrstegsprincipen haltar. Såvitt vi kan förstå har man i vissa fall på mikronivå sökt enklare lösningar på olika konkreta problem i syfte att undvika större och mera dyrbara satsningar. Generellt sett består dock fokus på dyrbara nybyggen, en tendens som snarast förstärkts ytterligare av den öppning för medfinansiering som skett. 2. Underhållsberget I det remitterade materialet påpekas återigen att de ramar för drift och underhåll som riksdagen fastställt är alltför små för att kunna förhindra att kvaliteten hos den befintliga infrastrukturen successivt kommer att försämras. Av planens beskrivning tycks läget vara särskilt allvarligt på järnvägssidan: Ett långsiktigt säkerställande av standard på järnvägsanläggningen kräver att utbytes- och upprustningstakten ökar. Om inte återställningstakten ökar kommer de anläggningar som finns i järnvägsnätet att ha en betydligt högre medelålder 2021 än / /Effekterna av en för låg utbytes- och upprustningstakt tros dock ligga utanför planperioden. Kostnaden för att uppnå en rimlig utbytes- och upprustningstakt bedöms inom ramen för nuvarande trafikvolym uppgå till miljoner kronor per år. (sid 129) Både från samhällsekonomisk synpunkt och för möjligheterna att bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem förefaller det orimligt att inte vårda den infrastruktur vi redan har. De stora satsningarna på att utöka infrastrukturen minskar dessutom inte de framtida kostnaderna för drift och underhåll utan driver tvärtom upp dem. Det kan finnas skäl för regeringen att återigen se över ramanslagens fördelning mellan att å ena sidan underhålla och utnyttja det vi har mera effektivt och å andra sidan satsa på nya projekt. 3. Varför en helt ny syn på trafikavgifter? Riksdagen har sedan länge förordat att de rörliga avgifter som läggs på trafiken i huvudsak ska baseras på trafikens externa marginalkostnad. Tanken är att man genom en träffsäker 5 Som i sin tur ligger till grund för väsentliga delar av förslaget till transportplan se Avsiktsförklaring mellan Vägverket, Banverket och företrädare för Stockholmsregionen.
6 6/8 beskattning ska främja ett från samhällsekonomisk synpunkt mera effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur. Både den nuvarande och tidigare regeringar har på olika sätt successivt försökt implementera detta synsätt. Längst har arbetet nått på järnvägssidan. De banavgifter Banverket tar ut är (bortsett från att de även inkluderar den generella Öresundsbroavgiften) i princip är helt baserade på den beräknade, externa marginalkostnaden och saknar således koppling till den statliga infrastrukturbudgeten. När trafikverken nu föreslår att ett antal broar och tunnlar helt eller delvis ska betalas med tullar, att det nya signalsystemet ERTMS för järnvägstrafiken ska betalas med högre banavgifter, att utbyggnaden av Dalabanan delvis ska betalas med högre banavgifter m m innebär detta en rejäl omsvängning på ett för transportpolitiken principiellt utomordentligt viktigt område. Motsvarande gäller tankarna att låta nivån på trängselskatterna i Stockholm och Göteborg styras, inte av vägtrafikens mest väsentliga externa marginalkostnad (dvs den ytterligare trängselkostnaden av tillkommande fordon) utan av inflationen(!) 6,7. Om ny infrastruktur betalas med brukaravgifter blir konsekvensen att de gjorda investeringarna inte kommer att utnyttjas på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Man slösar med samhällets resurser vilket ytterst hämmar den ekonomiska utvecklingen. Detta är skälet till att det hittills funnits en bred politisk enighet om att t ex inte införa tullvägar i vårt land. De nya avgiftslösningarna innebär i praktiken att man inför en ny typ av fiskala skatter som dock skiljer sig från existerande skatter på t ex drivmedel på så sätt att indrivningskostnaderna för de nya skatteintäkterna kommer att vara mångdubbelt större. Bortsett från trängselskatterna är påverkan på trafikanternas beteende dessutom negativ både från miljösynpunkter och ur samhällsekonomiskt perspektiv. Särskilt olyckligt blir det när man inför nya, generella, fiskala avgifter på järnvägen samtidigt som regeringen signalerat att man inte vill införa marginalkostnadsbaserade kmskatter på lastbilstrafiken. 4. Stockholm och Göteborg Hur trafikplaneringen i storstadsområdena utformas påverkar i hög utsträckning förutsättningarna i resten av landet. Trafikflödena är mycket stora, kostnaderna för ny infrastruktur såväl som de externa kostnaderna (inte minst på grund av trängsel i både vägoch spårsystemen) mycket höga. Eftersom storstadsområdena är de delar av landet där det är enklast att hålla tillbaka biltrafiken är det från miljösynpunkt mycket oroande att planen utgår från att vägtrafiken ska öka betydligt snabbare där än i resten av landet (diagram s 29). För både Stockholm och Göteborg förefaller planeringen utgå från att det är klart att trängselskatter under lång tid ska bidra till att betala satsningen på Förbifart Stockholm resp ett antal åtgärder i Göteborgsområdet. Osäkerheten kring trängselskattens framtid är emellertid, enligt vår bedömning, stor, särskilt i Stockholm. Möjligheterna att besluta om stora finansieringsåtaganden för Förbifart Stockholm kommer därför rimligen att vara begränsade under ett antal år framöver. Grundlagsutredningen föreslog strax före nyår 2008/09 en ändring av regeringsformen som, om den beslutas, skulle göra det möjligt för riksdagen att delegera kontrollen över 6 Avsiktsförklaring mellan Vägverket, Banverket och företrädare för Stockholmsregionen. 7 Förslag till avtal om transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige. Oktober 2009
7 7/8 trängselskatten till den regionala eller kommunala nivån. Eftersom samtliga riksdagspartier förefaller stå bakom en sådan lösning är det osäkert i vilken mån och hur länge trafikverken kan räkna med att överskott från trängselskatter kan tas med i kalkylerna. Frågorna är många och fundamentala: Vem kommer på sikt att besluta om trängselskatten? Hur kommer man att välja att utveckla systemet rent tekniskt (antal stationer och deras placering, avgiftsnivåer, undantag m m)? Hur kommer förändringarna att påverka överskotten? Eller kommer de lokala och regionala beslutsfattarna kanske istället att bestämma att skatten ska avskaffas alternativt aldrig införas? Såvitt vi kan förstå finns det i dagsläget ingen som kan utfärda den typ av ekonomiska garantier kring framtida trängselskatteöverskott som trafikverken bygger sina utvidgade investeringsplaner på. Beträffande Göteborg baseras, såvitt vi kan förstå, alla samhällsekonomiska kalkyler för bl a den planerade Marieholmstunneln på att man inte har infört några trängselskatter. Vi utgår från att regeringen gör en ny prövning av projektets prioritet med anledning av detta, dvs om tunneln längre bör tillhöra de prioriterade objekten. 5. Kollektivtrafiksatsningar i storstadsområdena Det utkast trafikverken redovisat innebär att ett antal mycket väsentliga kollektivtrafiksatsningar stoppas eller skjuts upp. Särskilt allvarliga är de neddragningar som sker i storstadsområdena där brister i kollektivtrafiken snabbt resulterar i ökad vägtrafik vilket leder till värre köproblem och stora utsläppsökningar, men även i andra delar av landet är kollektivtrafiksatsningar mycket angelägna, inte minst för att möta de långsiktigt kraftigt ökande behov klimatkrisen väntas utlösa. I regeringens direktiv till åtgärdsplanering prioriteras spårutbyggnaden på Mälarbanan Tomteboda-Barkarby. I trafikverkens planutkast föreslås projektet dock påbörjas först i den senare delen av planperioden, dvs i värsta fall först Eftersom denna utbyggnad är en förutsättning för att få full nytta av flera andra stora satsningar (Citybanan, Mälarbanan Barkarby-Kallhäll) med stor betydelse för det nationella spårsystemet, men särskilt för kollektivtrafikanter i Mälardalen, är den senareläggning trafikverken förordar helt oacceptabel. Motiven till senareläggningen framgår inte av planförslaget, detta trots regeringens markering i direktiven: Större åtgärder som föreslås i den nationella planen för utveckling av transportsystemet bör rymmas inom planeringsperioden Avvikelser från detta ska särskilt motiveras. Västlänken i Göteborg ingår överhuvudtaget inte i det remitterade förslaget. Eftersom den ambitiösa kollektivtrafikplanen för Göteborg, K2020, kollapsar utan denna nya spårförbindelse med stora konsekvenser för hela Västsverige, är det inte acceptabelt att projektet skjuts upp. Genom att man i Göteborg förefaller inriktade på att införa trängselskatt och använda överskott till detta projekt utgår vi från att regeringen i detta avseende reviderar planen. 6. Spårsatsningar för godstrafiken Lastbilstrafiken ökar snabbt. För att klara miljöpolitiken är det nödvändigt att denna trend bryts. Till de spårsatsningar för godstrafiken som är mest angelägna hör Hallsberg- Degerön och en utbyggnad av hamnbanan i Göteborg till dubbelspår. Bägge dessa satsningar har getts låg prioritet i planförslaget. Norrbotniabanan har helt lagts utanför
8 8/8 förslaget, vilket tyvärr kan tolkas som om denna satsning helt utmönstrats. Vi anser att planen bör innehålla en finansiering av en fortsatt planering av denna lösning. 7. Barriäråtgärder 2005 antog Vägverket och Banverket ett gemensamt åtgärdsprogram för att åtgärda befintliga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv, främst i storstadsområdena. 8 Programmet nämns i underlaget och en smärre summa föreslås för utredande. Vi anser att detta program tydligare bör arbetas in i den slutliga planen. Mikael Karlsson ordförande Magnus Nilsson trafikexpert 8 Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar. Banverket Miljösektionen Rapport 2005:3. Vägverket Publikation 2005:61
Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merNATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021
NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merAVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE
AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.
Läs merKlimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn
Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn A. Stockholmsöverenskommelsen, dec 2007 Bakgrund Förslag framförhandlat 2007 under ledning av förra finansborgarrådet
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merAVTAL OM MEDFINANSIERING AV VÄG, SPÅR M FL SATSNINGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ENLIGT STOCKHOLMSFÖRHANDLINGEN
AVTAL OM MEDFINANSIERING AV VÄG, SPÅR M FL SATSNINGAR I STOCKHOLMSREGIONEN ENLIGT STOCKHOLMSFÖRHANDLINGEN Parter: 1. Vägverket 2. Banverket 3. Länsstyrelsen Stockholms län 4. Stockholms läns landsting
Läs merWorkshop om åtgärdsplaneringen i Skåne. Nationell långsiktig plan 2010-2021
Workshop om åtgärdsplaneringen i Skåne Nationell långsiktig plan 2010-2021 Benny Nilsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Den övergripande processen Åtgärdsplanering Inriktningsplanering Infrastruktur
Läs merFixa Stockholmstrafiken
Fixa Stockholmstrafiken Stockholmsöverenskommelsen Investeringar (milj kr) Start före 2020 Start 2020-2030 Totalt Spår 47 800-49 800 20 200-20 700 68 000-70 500 Väg 51 000 12 500-13 400 63 500-64 400 Summa
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merväg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015
Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat
Läs merAvtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen Ärendet Förslag till avtal föreslås godkännas
Läs merUtvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merBakgrund. Vägverket
Bakgrund i samverkan med Banverket har av Näringsdepartementet fått i uppdrag att tillsammans med representanter för Västsverige ta fram ett förslag till paket för infrastrukturåtgärder inom ramen för
Läs merKommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22
Kommittédirektiv Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län Dir. 2013:22 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare, som ska fungera
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merN2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor
Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet
Läs merKommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92
Kommittédirektiv Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur Dir. 2010:92 Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs merInvesteringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 15 november 2017 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merNäringsdepartementet Stockholm. Stockholm Ert dnr N2008/2969/TR, N2008/4827/TR Vårt dnr 300/2008, 327/2008
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-10-21 Ert dnr N2008/2969/TR, N2008/4827/TR Vårt dnr 300/2008, 327/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Förslag till ny transportpolitisk målstruktur
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merAnförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser
Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs mermed anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen
Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025
ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merTrafikverket - Hur har det gått? Vägdagen 15 mars Andreas Rydbo Trafikverket
Trafikverket - Hur har det gått? Vägdagen 15 mars 2011 Andreas Rydbo Trafikverket Trafikverket har ett uppdrag från samhället 2 2011-03-21 Sveriges vägar och järnvägar Vägnätet 98 400 km statliga vägar
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025
2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merSwecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt
Swecos kapitalmarknadsdag 2013-11-29 Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt Förslaget till Nationell Plan för Transportsystemet 2 2013-11-30 Gäller 2014-2025 Innehåller åtgärder för 522 mdr kronor Är
Läs merYTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:
1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala
Läs merKommunförbundet Skåne TC-konferens
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merFramställan om förändrad trängselskatt i Stockholm Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 9 november 2017
PM 2017:229 RI (Dnr 110-1400/2017) Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 9 november 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merWorkshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merYttrande över Nationell plan för transportsystemet samt Miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010 2021 samt Miljökonsekvensbeskrivning Ärendet Trafikverken (Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket
Läs merI Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Läs merRemiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
Läs merYttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)
Landstingsstyrelsen 1 (4) Näringsdepartementet Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Sammanfattning Stockholms läns landsting är i
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merRubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i
SFS nr: 1997:263 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Utfärdad: 1997-05-15 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:239 1
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merTrafikdödade de senaste 12 månaderna
Trafikdödade de senaste 12 månaderna 2009-06-19 Vägverket 2009 2 Vägbudget MSEK (prisnivå 2009) Pågående objekt 322 Staa Riksgränsen E4 Enånger Hudiksvall 68 W länsgr. - Vallbyheden E18 Sagån Enköping
Läs merKBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.
Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen
Läs merVästsvenska paketet Sida 1
Västsvenska paketet Sida 1 Ett paket för en växande region Västra Götaland det goda livet Halland bästa livsplatsen Göteborgsregionen uthållig tillväxt Ett hållbart Göteborg Sida 2 Visionen om Västsverige
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merPresentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte. Gösta Ahlberg
Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Gösta Ahlberg Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Utfall för objekt i Sverige förslaget Om processen för
Läs merSamhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar
Läs merYttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra
Läs merStatens utgifter för drift, underhåll
Statens utgifter för drift, underhåll och byggande av transportinfrastruktur huvudsakligen statliga vägar och järnvägar är budgeterade till 44 miljarder kronor år 2016. Det är mer än vad staten avsätter
Läs merKlimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder
Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, 2018-05-03 Hur kan utsläppen minska i transportsektorn:
Läs merKalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03
Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder
Läs merNaturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-10-02 Ert dnr N2008/5186/TR Vårt dnr 298/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merRUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost
2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merTransportstrategi för Skåne. Emelie Petersson Region Skåne
Transportstrategi för Skåne Emelie Petersson Region Skåne Region Skånes organisation Uppdrag att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt. En politiskt styrd organisation med ansvar för: Hälso- och sjukvård
Läs merTrafikplanering, miljöbedömning och klimat
Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel
Läs merBetänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss
Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-04-18 Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3).
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merUtställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Läs merFinansdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm 2013-03-28 Ert dnr Fi2013/552 Vårt dnr
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2013-03-28 Ert dnr Fi2013/552 Vårt dnr Naturskyddsföreningens synpunkter på Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) slutbetänkande
Läs merTransportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050.
2012-03-01 Till Trafikverket Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag till lösningar fram till år 2025 med utblick mot år 2050. Dags att satsa på Södertörn Södertörnssamverkan -
Läs merVarför översyn och förändringar?
Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg
Läs merYttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
Läs merDen svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016
Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering Lennart Kalander Lena Eriksson 9 september 2016 Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merDatum Dnr Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget
Regionstyrelsen Therese Andersson Enhetschef 040-675 32 44 therese.m.andersson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-09-19 Dnr 1601227 1 (5) Regionstyrelsen Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar
Läs merKommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013
PM 2013:47 RI (Dnr 001-118/2013) Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merStyrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)
Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska
Läs mer