STATENS KULTURRÅD ÅRSREDOVISNING 2004

Transkript

1 STATENS KULTURRÅD ÅRSREDOVISNING 2004

2 Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Statens kulturråd 2005

3 INNEHÅLL Generaldirektören har ordet sid 5 Resultatredovisning sid 7 Bidragsgivning och andra insatserför teater, dans och musik sid 10 Bidragsgivning och andra insatser för bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter och läsande sid 17 Bidragsgivning och andra insatser för konst, museer och utställningar sid 22 Bidragsgivning och andra insatser för konstområdesövergripande verksamhet sid 27 Övriga mål och återrapportering sid 50 Organisationsstyrning sid 57 Finansiell redovisning sid 63

4

5 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Den övergripande uppgiften för kulturpolitiken är att värna den enskilde medborgarens möjlighet att få tillgång till och delaktighet i olika kulturella och konstnärliga uttryck. Den nationella kulturpolitiken har som viktigaste uppgift att se till att det finns ett likvärdigt kulturutbud i hela landet. I den uppgiften ingår också att driva på utvecklingen genom att inspirera och stimulera till ökade satsningar på kulturverksamhet. Samtidigt vidgas den kulturpolitiska aktionsradien. Kulturen får plats i allt flera sammanhang. Den är t ex ett allt viktigare inslag i den regionala utvecklingen, liksom inom storstadspolitiken. Sambandet mellan kultur och positiva hälsoeffekter ska belysas ytterligare, liksom kulturens roll inom skola och utbildning. Inom alla dessa områden har Kulturrådet idag särskilda uppgifter. Man kan påstå att rådet under 2004 har vidgat sitt konatktnät och fördjupat sina kunskaper inom olika områden samtidigt som kultur och kulturpolitik vägts in som ytterligare aspekter av begreppet utveckling inom allt flera samhällssektorer. Detta är bra både för samhället och för kulturen. Men det ställer höga krav på Kulturrådet som myndighet. Det krävs att vi har ett omfattande samarbete och en bred dialog med olika intressenter inom kulturområdet, där såväl konstpolitiska som kulturpolitiska aspekter beaktas. Detta kräver i sin tur att Kulturrådet använder sina resurser på ett effektivt och i alla avseenden optimalt sätt. Bidragshanteringen måste t ex i högre grad än tidigare utvecklas till ett strategiskt kulturpolitiskt instrument och vara en del av den kulturpolitiska bedömning som Kulturrådet gör tillsammans med kulturlivet och dess huvudmän för att avgöra var och hur de offentliga insatserna bäst bidrar till att utveckla kulturpolitiken. Analys- och utvärderingsarbetet måste utvecklas ytterligare för att se hur resurserna används. Men Kulturrådet har också ambitioner att modernisera och effektivisera själva bidragshanteringen. Arbetet med det digitala ärendehanteringssystemet har intensifierats under 2004 och kommer att vara fullt utbyggt och i drift under Effektivitet, säkerhet och full insyn är ledorden i detta arbete. Målet är en helt digital ärendehantering där det är möjligt att söka alla bidrag på nätet, men där man också ska kunna följa sitt ärende och dessutom hålla kontakt med ansvarig handläggare. I ambitionen att förbättra och vidga dialogen med omvärlden har Kulturrådet under 2004 förnyat och utvecklat sin webbplats, framför allt för att kunna erbjuda bättre service till såväl kulturlivet som media. Samtidigt är de fysiska mötena kanske de allra viktigaste. Under 2004 arrangerade Kulturrådet tillsammans med olika intressenter ett antal seminarier, dels kring kulturens roll i den regionala utvecklingspolitiken, dels kring forskningsfrågor på det kulturpolitiska området. Det är i sådana sammanhang de bästa tillfällena ges att fördjupa sig i kulturpolitikens problem och möjligheter. Sist men inte minst: Begreppet nationell kulturpolitik innefattar mer än ett perspektiv. Människans behov av kultur, som deltagare eller som betraktare, har varit en viktig utgångspunkt för den moderna kulturpolitikens utveckling. Samtidigt har kulturpolitiken alltid syftat till att ge konsten och konstnärerna förutsättningar för att stärka sina positioner och utveckla konsten. Detta är kanske en självklarhet men det är viktigt att understryka att dessa två synsätt alltid måste prägla Kulturrådets arbete och vägas mot varandra i varje enskilt bidragsbeslut. Kristina Rennerstedt Generaldirektör 5

6

7 RESULTATREDOVISNING VERKSAMHETENS TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens totala intäkter och kostnader Teater, Konst, Teater, Konst, Teater, Konst, dans, Litt., museer, Konst- dans, Litt., museer, Konst- dans, Litt., museer, Konstmusik bibl. utställn. övergr. musik bibl. utställn. övergr. musik bibl. utställn. övergr. Intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter, bidrag m.m Summa intäkter Kostnader Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag Summa kostnader SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE KUR:S VERKSAMHET Kulturrådet skall bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen: Genom bidragsgivning, information, samverkan och andra åtgärder främja konstnärlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet och bruket av det inom konstarterna, folkbiblioteksväsendet och museerna samt vidga delaktigheten i kulturlivet och stimulera eget skapande, Genom att bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala insatserna i syfte att slå vakt om en nationell kulturpolitik, främja kulturell mångfald och geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet, Genom att verka för att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra samhällsområden, Genom att främja kulturpolitisk utvecklingsverksamhet samt förbättra metoderna för uppföljning och utvärdering av kulturpolitiken i syfte att öka och sprida den samlade kunskapen inom kulturområdet BIDRAGSVERKSAMHET Kulturrådet har under 2004 i allt högre grad fortsatt arbetet med att utveckla bidragsgivningen till ett strategiskt kulturpolitiskt instrument. Detta arbete omfattar flera olika delar. Det handlar t.ex. om att göra noggranna analyser av bidragsbehoven och tillsammans med kommuner och landsting avgöra hur de offentliga insatserna gör mest nytta. Det kan t.ex. gälla att prioritera ett särskilt konstområde, att stärka arrangörsledet eller att på olika sätt se till att olika prioriterade områden som kulturell mångfald, genusfrågor eller kultur för barn och ungdomar ges större utrymme. Det kan också handla om att i högre grad än tidigare anpassa bidragsförordningar och riktlinjer till kulturlivets behov. Under 2004 har dansen varit ett prioriterat konstområde. Regeringen förstärkte redan inför 2003 dansområdet ekonomiskt och gav inför 2004 Kulturrådet i uppdrag att utarbeta ett särskilt handlingsprogram för den professionella dansen. I det arbetet har rådet under året fört en dialog inte bara med danslivets företrädare, utan också med representanter för kommuner och landsting över hela landet. Kulturrådet kan också konstatera att efterfrågan på dansföre- 7

8 ställningar från olika delar av landet ökar. De treåriga bidrag som Kulturrådet givit ett antal fria dansgrupper och koreografer sedan ett antal år tillbaka har tillsammans med ett förstärkt arrangörsnät ökat dessa gruppers och koreografers möjligheter att planera och arbeta långsiktigt. De kan därmed på ett bättre sätt än tidigare tillgodose den ökade efterfrågan. Dansen är inte längre enbart en storstadsföreteelse utan börjar i allt högre grad att sprida sig även till andra delar av landet. På biblioteksområdet har Kulturrådet valt att stödja strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län. Syftet är bl.a. att stärka folkbibliotekens ställning och förnya bibliotekens verksamhetsformer. Riksdagsbeslutet i december 2004 om en utökad bibliotekslag förutsätter bl.a. ökad samverkan inom hela det allmänna biblioteksområdet. Kulturrådets erfarenheter från olika samverkansprojekt kan visa sig vara till stor nytta vid implementeringen av den nya lagen. Bildkonsten kan, liksom dansen, sägas sakna de etablerade institutioner och organisationer som tillsammans utgör en stabil infrastruktur. Därför är de bidrag som riktar sig till arrangörsledet inom bildkonsten av särskilt stor strategisk betydelse. Insatserna har höjt kvaliteten i utställningsverksamheten och också bidragit till att ett omfattande arbete för att nå nya publikgrupper har kunnat bedrivas. Bidragen till vissa utställare, arrangerande konstföreningar och konsthantverkskooperativ har stärkt särskilt samtidskonstens ställning. Utställningsmöjligheterna har generellt sett ökat, framför allt utanför landets storstadsområden. Kulturrådet har under året gjort översyner av bidragen till centrala amatörorganisationer, mångkulturella organisationer och lokalhållande organisationer i syfte att analysera bidragens effekter och stärka måluppfyllelsen. Kulturrådet har också ambitionerna att modernisera och effektivisera själva bidragshanteringen. Sålunda har arbetet med det nya digitala ärendehanteringssystemet (ÄHS) intensifierats under Syftet är att all bidragshantering på sikt ska ske via Kulturrådets webbplats där det ska vara möjligt inte bara att söka bidrag digitalt utan också att följa sitt ärende, göra kompletteringar och på annat sätt hålla kontakt med Kulturrådets handläggare. Systemet har kunnat prövas i viss omfattning inom litteratur och biblioteksområdet under 2004 och beräknas vara fullt utbyggt under En viktig uppgift för Kulturrådet är att öka tillgängligheten till kulturell verksamhet för personer med funktionshinder. Det handlar bl.a. om att förbättra tillgängligheten till institutionernas information, lokaler och verksamheter samt förbättra bemötandet och öka kunskapen om olika funktionshinder. Kulturrådet har under 2004 sammanställt en handledning för att stödja kulturinstitutionernas arbete med att upprätta handlingsplaner. Kulturrådet bedömer att effekten av detta arbete har varit god och att målet med att samtliga kulturinstitutioner ska ha handlingsplaner vid utgången av 2005 kommer att uppnås inom biblioteks- och museiområdet. SAMVERKAN OCH DIALOG Kulturrådets arbete med att utveckla kulturpolitiken och uppfylla de kulturpolitiska målen förutsätter ett omfattande samarbete och en bred dialog med olika intressenter inom kulturområdet. Sådant samarbete kan vara både generellt och ämnesspecifikt. Under arbetet med handlingsprogrammet för den professionella dansen har Kulturrådet t.ex. genomför diskussioner med ett stort antal företrädare för såväl landsting/regioner som danslivet i olika delar av landet. Även inom teaterområdet och musikområdet har Kulturrådet medverkat vid flera större möten men också haft en kontinuerlig dialog med företrädare för såväl institutioner och organisationer som de fria grupperna. Dessa möten har en avgörande betydelse både när det gäller att bedöma effekten av Kulturrådets bidragsgivning och utvecklingen av den nationella kulturpolitiken i övrigt. Generellt kan sägas att Kulturrådet under 2004 har vidgat sitt kontaktnät och fördjupat kunskapen om andra delar av samhället. Rådet deltar i en rad samverkansgrupper där kulturen är ett av många ämnesområden som tas upp. Som exempel kan nämnas arbetet med folkhäl- 8

9 sofrågor, regionala utvecklingsfrågor och storstadsfrågor. Kulturrådet har överenskommelser om samverkan med bl.a. Stiftelsen för flexibelt lärande, Skolverket, Riksantikvarieämbetet och Barnombudsmannen. Detta har gjort att förutsättningarna för en bättre samordning mellan myndigheter och politikområden har ökat och att Kulturrådet fördjupat kunskapen om kulturens roll i ett vidgat samhällsperspektiv. Kulturrådet har tillsammans med flera myndigheter och landsting arrangerat en seminarieserie på temat regional utveckling, där frågor kring kulturens roll i allmänhet och den nationella kulturpolitikens roll i synnerhet har belysts i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Sådana konferenser anordnades i Kalmar, Göteborg, Härnösand, Borlänge, Västerås och Lund. Konferenserna hade lokala och regionala beslutsfattare och tjänstemän samt företrädare för kulturlivet som huvudsakliga målgrupper och ledde både till ett fruktbart kunskapsutbyte om och en ökad förståelse för nationellt respektive regionalt perspektiv när det gäller olika kulturpolitiska utvecklingsfrågor. Kulturrådet har också tillsammans med forskare från Linköpings universitet (Tema Q), Konstnärsnämnden Riksbankens Jubileumsfond, KLYS och Stiftelsen framtidens kultur arrangerat fyra seminarier kring temat kulturpolitisk forskning och behovet av en tätare dialog mellan forskare och kulturlivets aktörer. Tre seminarier kring olika delområden (kulturens resurser, konstpolitiska nivåer och den mångfaldiga mångfalden ) arrangerades i Stockholm, Norrköping och Göteborg. En avslutande debatt med temat Konsten, kulturen och forskningen hölls i Riksdagshuset i Stockholm. En av de viktigaste slutsatserna som kunde dras efter seminarieserien är att det behövs flera möten mellan forskare och kulturutövare, beslutsfattare och tjänstemän inom olika sektorer men också att det ofta krävs särskilda pedagogiska och andra insatser för att de resultat som forskarna presenterar snabbare ska kunna nå ut och vara till nytta för användarna. UTVECKLING OCH ANALYS Kulturrådets omvärldsanalys 2004 hade kultur och informationsteknik som tema. Detta var första gången Kulturrådet gjorde en mera övergripande analys av området. Den gjordes genom att spegla utvecklingen längs två huvudspår: Vad betyder den nya tekniken för medborgaren? Vad betyder den för kulturutövaren, institutionen och organisationen? En slutsats som Kulturrådet drog genom arbetet med omvärldsanalysen 2004 var att avsaknaden av aktuell statistik och samlat, relevant faktaunderlag försvårar möjligheten att få en övergripande bild av utvecklingen inom dessa områden. Samtidigt visade analysen tydligt att det finns många intressanta infallsvinklar till ämnet och många kunniga och engagerade personer som arbetar med IT och kultur. Kulturrådets avdelning för utvärdering och analys har under året förstärkts med två verksamhetsanalytiker. Därmed har rådet stärkt sin kompetens inom bl.a. statistik, forskning och analys. INFORMATION Kulturrådet har under året förnyat och förbättrat sin webbplats och inrättat en tjänst som presschef. Syftet har främst varit att förbättra Kulturrådets externa kommunikation men också att anpassa och förbättra informationen kring bidragshantering med hänsyn till det nya ärendehanteringssystemet. Under året har 47 pressmeddelanden 1 kring olika delar av Kulturrådets verksamhet producerats (siffran för 2003 var 42). Dessa har dels skickats ut till dags- och fackpress, radio och TV, dels publicerats på webbplatsen. Tillsammans med de 51 nyhetsartiklar 2 (2003: 61 st. som publicerats digitalt har Kulturrådets webbplats under året utvecklats till en viktig nyhetskälla för media. Siffrorna för 2004 omfattar inte Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, som under året lanserade en egen webbplats. 9

10 BIDRAGSGIVNING OCH ANDRA INSATSER FÖR TEATER, DANS OCH MUSIK Mål Målet är att utbudet av, tillgången till och efterfrågan på teater, dans och musik ökar i hela landet Återrapportering Statens kulturråd skall redovisa bidragsgivningen fördelad på bidragsmottagare och mottaget belopp, fördelat per stödform och kategori, varvid bidragsgivningen till löpande verksamhet och projekt skall redovisas var för sig turnéverksamhetens omfattning i förhållande till den totala verksamheten hos fria grupper som erhåller verksamhets- och produktionsbidrag, användningen av utvecklingsbidrag och andra insatser som syftar till att öka tillgängligheten, inriktning och omfattning på insatser som syftar till att stärka lokal arrangörsverksamhet, en analys av hur Eric Sahlström-institutet har utvecklats i fråga om verksamhet och finansiering, Statens kulturråd skall bedöma resultatet av sina insatser i förhållande till målet. BIDRAGSGIVNING FÖRDELAD PÅ BIDRAGSMOTTAGARE OCH MOTTAGET BELOPP Bidragsgivningen redovisas i bilaga 1 och 2. TURNÉVERKSAMHETENS OMFATTNING I FÖRHÅLLANDE TILL DEN TOTALA VERKSAMHETEN HOS FRIA GRUPPER SOM ERHÅLLER VERKSAMHETS- OCH PRODUKTIONSBIDRAG Underlag för föreställningsverksamheten för de fria teater-, dans- och musikgrupperna år 2004 inhämtas först under våren år 2005 och därför baseras redovisningen på Kulturrådets statistik för år Med turnéverksamhet nedan avses föreställningar eller konserter utanför hemkommunen. Teater Underlaget baseras på 67 av 75 grupper som erhållit stöd. De grupper som inte ingår ska inkomma med redovisning först Verksamhetsbidrag lämnas som ett-, eller treårsbidrag eller som bidrag för enstaka produktion. Andelen föreställningar som gavs utanför hemkommunen av de fria teatergrupper som erhöll ett- eller treåriga bidrag uppgick till 52 procent (2 873 föreställningar av totalt 5 489). Besöksantalet för dessa grupper år 2003 uppgick totalt till cirka Av besökarna kom 54 procent ( ) från andra kommuner än hemkommunen. För de grupper som beviljades enstaka produktionsbidrag var turnéverksamheten något lägre. Av antalet spelade föreställningar spelades 17 procent utanför hemkommunen. Totalt visar statistiken en mycket hög turnéverksamhet där nästan hälften (45 procent) av alla föreställningar år 2003 spelades på turné. Detta tyder på att anslaget utnyttjades för att öka tillgången på teater i ett regionalt perspektiv. Det regionala utfallet av bidragsfördelningen är beroende av hur man definierar gruppernas lokala tillhörighet. Även om de flesta bidrag fördelades till grupper som har sin hemvist i de tre största städerna kommer bidragen övriga landet till del genom ovanstående beskrivna turnéverksamhet. 10

11 Dans Majoriteten av de dansgrupper som erhåller ettårigt, treårigt och enstaka produktionsbidrag turnerar i landet. Av 795 spelade föreställningar 2003 utgjordes närmare hälften (48 procent) av föreställningar på turné. Bland de grupper som erhållit ett- eller treårigt bidrag är andelen något högre än bland dem som erhållit enstaka produktionsbidrag. 795 föreställningar är en minskning med cirka 200 från året innan. Det var främst antalet föreställningar hos bidragsmottagare med enstaka produktionsbidrag som minskade. Den höga föreställningssiffran 2002 förklaras delvis av att gruppen Gungfly gjorde 76 föreställningar på Liseberg, samt att flera grupper turnerade med barnproduktioner. De grupper som fick enstaka produktionsbidrag 2002 är bara delvis samma grupper som erhöll stöd Antalet föreställningar av grupperna med årligt stöd var i stort sett detsamma som året innan. Andelen föreställningar för barn och unga uppgick år 2003 till cirka 30 procent av det totala antalet spelade föreställningar. Musik De 136 grupper som erhöll bidrag 2003 redovisade totalt konserter varav 579 (22 procent) var skolkonserter. Antalet redovisade konserter minskade med 14 procent jämfört med 2002 trots att antalet grupper som fick bidrag 2003 ökade med 5 procent. Eftersom antalet skolkonserter har minskat med 16 procent kan en anledning, enligt Kulturrådets bedömning, vara att de grupper som spelar för barn och ungdom har fått färre engagemang på grund av att skolorna har mindre resurser för kultur. Som hos de flesta konstarter finns en tydlig koncentration av konstnärerna i storstadsregionerna. Trots det sker 61 procent av konserterna utanför hemkommunen. Eftersom grupperna inte har en fast scen i hemkommunen och musikerna i flera fall kommer från olika kommuner är det endast ett fåtal som uppbär kommunala och regionala bidrag (6 procent). ANVÄNDNING AV UTVECKLINGSBIDRAG OCH ANDRA INSATSER SOM SYFTAR TILL ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN Utvecklingsbidrag och andra insatser som syftar till att öka tillgängligheten Utbetalade medel (tkr) Antal ansökningar Beviljade Utvecklingsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt till landsting/regioner för regional musikverksamhet 2004 Utvecklingsinsatserna inom teater-, dans- och musikområdet har under 2004 fokuserat på projekt som rör utveckling och utbildning av arrangörsnät, influenser från andra kulturer än den svenska samt etablering av dans utanför storstadsområdena. Trots att kulturell mångfald och dans prioriterades gick endast 1500 tkr till projekt med denna inriktning. Orsaken var att för få ansökningar inkom. För 2004 inkom 96 ansökningar varav 7 avvisades eller återtogs p.g.a. att sökanden inte var berättigad. Den sökta summan uppgick sammanlagt till drygt tkr. Flest ansökningar gällde projekt som syftade till att nå nya publikgrupper eller arrangörsprojekt (25 st) och projekt för och/eller med barn och ungdom (19 st). Ett stort antal ansökningar avsåg projekt, som antingen pågår eller är avsedda att pågå i tre år. I tabellen ges en närmare beskrivning av hur bidragen fördelades. 11

12 Utvecklingsbidrag inriktning Summa tkr Antal Projektinriktning Kulturell mångfald Dans utanför storstadsområden Barn och ungdom/skolsamarbete Främja jämställdhet Samarbete professionella konstutövare/amatörer nå nya publikgrupper /arrangörsutveckling kompetensutveckling inom institutionerna samverkan länsgränser/turnéverksamhet Övrigt, varav tkr till Göteborgsoperan för samgående med musikteatern i Skövde. Beviljade utvecklingsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner samt till landsting/regioner för regional musikverksamhet 2004 Bidragen gäller projekt för innevarande år, och redovisningarna kommer att inkomma först hösten INRIKTNING OCH OMFATTNING PÅ INSATSER SOM SYFTAR TILL ATT STÄRKA LOKAL ARRANGÖRSVERKSAMHET Anslaget till arrangerande musikföreningar förstärktes med tkr år Vid fördelningen till arrangerande musikföreningar beslutade styrelsen att prioritera arrangörer för jazz och nutida konstmusik i enlighet med de intentioner som rådet lyfte fram som svar på regeringens uppdrag att lämna förslag på förbättrade villkor för vissa genrer, däribland jazz och nutida konstmusik. Övriga prioriteringar utgick från Kulturrådets uppdrag när det gäller att främja mångkultur och unga arrangörer. Arrangörer i glesbygdsområden prioriterades. Det ansvar som lagts på kansli/styrelse för riksorganisationerna Riksföreningen för Folkmusik och Dans (RfoD) samt Riksförbundet Sveriges Kammarmusikföreningar (RSK) när de övertog bidragsfördelningen för 2004 kompenserades med ökat anslag, för RfoD en ökning med 50 tkr och för RSK, som har ett i relation till medlemsantalet lågt anslag för central verksamhet med 100 tkr. Det ökade anslaget till arrangerande musikföreningar fördelades enligt följande: cirka 37 procent till jazzarrangörer, cirka 15 procent till arrangörer av nutida konstmusik, cirka 15 procent till arrangörer av folkmusik/mångkultur och cirka 8 procent till unga arrangörer och arrangörer i glesbygd. Resterande del av ökningen användes för att förstärka riksorganisationernas administration inför fördelningen av bidrag till medlemsföreningarna. Cirka tkr av arrangörs- och turnéstödet på dansområdet fördelades till mottagare inom Dansnät Sverige. Genom samarbetet i Dansnätet kommer ett stort antal högkvalitativa föreställningar ut i landet. Under 2004 har 31 föreställningar av tio produktioner av hög konstnärlig kvalitet turnerat genom Dansnät Sverige och presenterats i Jönköping, Linköping, Västerås, Gävle, Härnösand, Umeå samt på flera orter i Värmland. I samarbete med Dans i Värmland har ett residens (ett slags utökad samproduktion som helt eller delvis skapas på en annan ort än koreografens/dansgruppens hemort) genomförts med Lena Josefsson och Kompani Raande-Vo. Arrangörsstöd om 400 tkr fördelades till nätverket Dansspridning i mellansverige som huvudsakligen förmedlar föreställningar för barn och unga både inom förskola/skola och offentliga familjeföreställningar. Antalet föreställningar 2004 som erhöll stöd uppgick till 66. Extra arrangemangsstöd har också beviljats till de fria dansscenerna Moderna Dansteatern, Dansstationen, Atalante, Pusterviksteatern och 24 kvadrat. Projekt med syfte att utveckla arrangörsnät är också prioriterade bland utvecklingsbidragen till institutioner och landsting/regionförbund. Bland dessa har t.ex. Byteatern Kalmar läns teater beviljats bidrag för att skapa nätverk och nya allianser av arrangörskontakter och Västernorrlands läns landsting fått bidrag för arrangörskonsulenter i fyra kommuner. 12

13 Under 2004 har en arbetsgrupp med representanter för länsteatrarna och Riksteatern i samverkan med Kulturrådet diskuterat åtgärder för att förbättra arrangörssituationen. Detta har resulterat i ett gemensamt projekt för länsteatrarna som kommer att påbörjas ANALYS AV HUR ERIC SAHLSTRÖM-INSTITUTET HAR UTVECKLATS I FRÅGA OM VERKSAMHET OCH FINANSIERING Eric Sahlström-institutet tillsatte under våren 2004 en arbetsgrupp för att omformulera de visioner och huvudmål som man arbetat efter sedan januari Arbetsgruppen har lämnat förslag till institutets styrelse. Syftet är att förtydliga att institutets verksamhet omfattar såväl folkmusik, folklig dans och folksång. Kulturrådet har under året sammanträffat med företrädare för Eric Sahlström-institutet för att diskutera hur institutets nationella uppdrag inom folkmusikområdet ska konkretiseras. Eric Sahlström-institutets verksamhet omfattar dels skolverksamhet med statligt stöd från Skolverket, dels projekt som syftar till att förstärka och utveckla samarbetsformer inom folkmusikområdet. Institutet bedriver också en konsertscen med framträdanden av professionella folkmusikgrupper under sommaren och amatörgrupper vår och höst. Under år 2004 har arbetet med informationsinsamling och teknisk utveckling inom projektet Nyckelharpa World Forum inletts. Syftet med projektet är dels att bygga nätverk inom och mellan olika grupper inom nyckelharpsvärlden, dels att samla och tillgängliggöra information om nyckelharpan och relaterade områden. Enligt Kulturrådets bedömning verkar Eric Sahlström-institutet kontinuerligt för att öka samverkan med folkmusikområdets aktörer och utveckla sin nationella roll. RESULTATANALYS Bidraget till de regional musikverksamhet samt regionala teater- dans- och musikinstitutioner Kulturrådet kan konstatera att huvudmännens anslag till de regionala och lokala teater- dansoch musikinstitutionerna för år 2004 inte minskat. På lokal och regional nivå möter Kulturrådet ofta ett engagemang för att etablera nya scener och arenor för scenkonstens utveckling. De översyner som Kulturrådet har gjort under senare år visar idag ett kulturliv som är mångfacetterat och många gånger regionalt profilerat. Kulturrådet strävar efter att genom de medel som finns för de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna stödja de olika utvecklingsinitiativ som tagits och bedrivs i hela landet. Nya scenuttryck kräver dessutom sin plats och behöver ekonomiska förutsättningar för att utvecklas. Ett av målen för den nationella kulturpolitiken är även att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. De regionala institutionerna har ofta internationella kontakter. Det internationella perspektivet med influenser ger intryck och skapar uttryck i den mångfald av scenkonst som vi tar del av i Sverige idag. Många kulturinstitutioner vittnar om att de internationella kontakterna inom vissa konstområden är frekventa. I flera regioner ses också det internationella kulturutbytet som ett sätt att profilera sig vilket i sin tur kan vara en del i att stärka regionen. Till detta kommer att ett internationellt kulturutbyte har stor betydelse ur ett medborgarperspektiv och kan bidra till att medborgare i hela landet har möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud. Ett stort antal teaterinstitutioner rapporterar i sina årsredovisningar för 2003 om stora konstnärliga och publika framgångar. Två av de mindre teatrarna, Teater Halland och Länsteatern på Gotland har haft sina högsta publiksiffror någonsin. Folkteatern i Göteborg har inte haft så höga publiksiffror sedan Sammantaget har teatrarna 2003 i jämförelse med 2002 oförändrade publiksiffror men variationerna är stora, med ökningar för vissa och minskad publik för andra. Skälen till minskade publiksiffror kan som för Upsala stadsteater vara att man gjort en medveten sanering av ekonomin, bl.a. genom att dra ner på antal uppsättningar jämfört med föregående år. Det kan även vara som för Dalateatern i Falun att man turnerat mycket i länet 13

14 med barnteater och därmed tar in färre i publiken jämfört med om man spelat teater för vuxna på sin hemmascen. Ekonomiska förutsättningar I Kulturrådets budgetunderlag lyftes institutionerna underfinansiering fram som ett hot mot den kulturpolitiska infrastruktur som stat, landsting och kommuner gemensamt byggt upp under de senaste 25 till 30 åren. Den diskussion om omfördelning inom scenkonsten som påbörjats har fortsatt under Genom den ökade flexibilitet inom anslaget till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna har det varit möjligt för Kulturrådet att omfördela medel och bland annat ge de nya länsteatrarna i Jämtland och Sörmland möjligheter att etablera sig. Likaså har det gett möjlighet till en fortsatt prioritering av musikteaterområdet. För kulturinstitutionerna inom scenkonstområdet var den olösta pensionsfrågan en ödesfråga. Tack vara regeringens ingripande har pensionfrågan delvis fått sin lösning även om kostnaderna inte har täckts fullt ut. Det finns anledning att förmoda att de ökade pensionskostnaderna kommer att påverka institutionernas produktionsmedel också inför år Utvecklingsområden Kulturrådet har som tidigare sagts även under 2004 diskuterat möjligheten till omprioriteringar av de medel som anslås till regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna och regional musikverksamhet. Ett exempel på ett sådant arbetssätt är den utvecklingsplan för scenkonsten i Skåne som tagits fram efter uppdrag från Kulturrådet. Målet för denna plan har bl.a. varit att se hur institutionerna i Skåne ska samverka för att kulturutbudet i större utsträckning ska nå hela regionen, samt hur det internationella kulturutbytet ska utvecklas. Ett annat exempel är arrangörssituationen inom teaterområdet. För sina turnéer är länsteatrarna beroende av att det finns lokala arrangörer som kan köpa in och marknadsföra föreställningarna. De lokala teaterföreningarna är ofta beroende av ideella krafter. Bland annat som en konsekvens av detta har Västerbottensteatern, Norrbottensteatern och Teater Västernorrland med stöd av Statens kulturråd och landstingen i de tre norrlandslänen inlett ett gemensamt projekt kallat Norrscen. Projektet syftar till att utöka samarbetsmöjligheterna mellan de tre teatrarna, regionerna och ut mot arrangörer och publik. Man vill skapa ett större turnéområde än det egna länet och under tre år ska respektive teater producera en föreställning för de större scenerna som skall turnera i alla de tre nordliga länen. Även flertalet andra teatrar driver arrangörsutvecklingsprojekt som syftar till att hitta nya former för samarbeten mellan teatrarna och arrangörer och kommuner. Ett annat exempel på ett lyckat arrangörsprojekt som även pågått under 2004 är samgåendet mellan Göteborgsoperan och Skaraborgs Musikteater, som har gjort det möjligt för Göteborgsoperan att producera små föreställningar för små scener. Här har man aktivt verkat för att få ut produktioner till samtliga kommuner i regionen. Dessutom kan nämnas den dialog som förts med Folkteatern i Gävleborgs län, med anledning av det aviserade minskade huvudmannabidrag för år Kulturrådets styrelse gav med anledning av detta i uppdrag åt kansliet att träffa en överenskommelse med huvudmannen angående den framtida finansieringen. Huvudmannen gavs möjlighet att komplettera den ekonomiska sänkningen genom dialog med länets kommuner och ta fram en långsiktig plan för Folkteaterns verksamhet för att undvika neddragning av statsbidraget. En viktig ambition och utmaning för Kulturrådet har varit att se hur resurserna inom de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna kan användas på bästa sätt utifrån de aktörer som finns idag. Samtidigt finns nya initiativ. Ett av de senaste initiativen är det uppdrag som Kulturrådets fick av regeringen 2004 och som handlar om att ta fram ett handlingsprogram för den professionella dansen. 14

15 Utbudet och efterfrågan av de fria teater-, dans- och musikgrupperna Kulturrådet har under 2004 diskuterat hur anslaget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna utvecklats och vilka omprioriteringar som behöver göras för att möta nya behov. För att uppnå det övergripande målet att öka utbudet av teater. dans och musik gäller det enligt rådets bedömning att inom tillgänglig medelsram skapa ekonomisk stabilitet och planeringsmöjligheter för grupperna generellt och samtidigt kunna göra önskvärda nysatsningar på t.ex. dans. Anslaget till dansområdet behöver fördubblas under den närmaste treårsperioden för att möta de ökade behoven. Styrelsen har därför beslutat att göra omprioriteringar från de fria musikgrupperna till dansgrupperna inom ramen för anslaget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Effekterna av denna prioritering kan ännu ej mätas. Utan ökade resurser är alternativen att antingen koncentrera bidragen till ett mindre antal grupper alternativt att prioritera mångfald genom att fördela mindre bidrag till fler grupper. En annan möjlighet är att kommuner, landsting och regioner ökar bidragen till de fria grupperna. Kulturrådet har i enlighet med regeringens intentioner följt upp hur kommuner, landsting och regioner medverkar till att förbättra de fria gruppernas villkor. De riktlinjer som reglerar fördelningen av bidrag till fria teatergrupper förhindrar rådet att bevilja bidrag om gruppen ej har lokal/regional bidragsförankring, alternativt är nationellt turnerande. Vissa kommuner och landsting tar, enligt rådets bedömning, ett stort ansvar för de fria teatergrupperna. Enligt uppgifter Kulturrådets statistik baserat på 2003 års verksamhet utgör det kommunala och regionala bidraget 40 procent av det totala offentliga stödet till teatergrupperna. Det försämrade ekonomiska utrymme i landstingens och kommunernas ekonomi ger dock effekter på det fria kulturlivet. Om föreningar och skolor har mindre resurser att köpa föreställningar och konserter får de fria teater-, dans- och musikgrupperna färre arbetstillfällen. Många teatergrupper har uppgivit att tillgång till bra teater för skolbarn i många fall är beroende av intresset hos de enskilda lärarna. I de kommuner där det finns barnkulturgrupper som samordnar utbudet till skolorna fungerar det mycket bättre enligt grupperna. För att tillgången till teater, dans och musik ska öka i hela landet är det avgörande att det finns ett fungerande arrangörsled. De fria dansgrupperna/koreograferna tillfördes tkr av den totala anslagsökningen för år Tillskottet innebar att de treåriga bidragen kunde höjas, vilket gav koreografer och dansare möjlighet till en kontinuerlig verksamhet, samt ekonomiskt utrymme att anställa t.ex. administrativ personal. De treåriga bidragen har inneburit bättre villkor för grupperna, men samtidigt inverkat negativt på mångfalden. Antalet årsverken inom fria dansgrupper ökade kraftigt mellan 2001 och 2002 då nya resurser tillfördes området. Trots oförändrat bidrag under 2003 har antalet årsverken totalt sett minskat, medan kostnaderna för löner har ökat. Av redovisningarna framgår att grupperna betalar högre löner och att andra kostnader som t.ex. pensionsavsättningar har ökat. Arrangörs- och turnéstödet har visat sig ha stor betydelse när det gäller att presentera danskonst av hög kvalitet för fler människor och samtidigt ge mer arbete åt dansare och koreografer. Ansökningar om bidrag ökar från såväl regionala som lokala huvudmän och ideella organisationer. I arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för den professionella dansen har vikten av ökade arrangörsmedel varit en av de frågor som starkast lyfts fram av regionerna. Syftet med ett nytt arrangörs- och turnéstöd på dansområdet är att förbättra förutsättningarna att turnera med dansföreställningar i hela landet. Stödet i första hand tänkt att användas till samverkansprojekt som dansnät och turnéslingor samt andra återkommande satsningar på offentliga föreställningar i regionerna. Kulturrådet kan konstatera att det finns ett antal nya intressenter som vill bli medlemmar i Dansnät Sverige. Det är dock för tidigt att kunna utvärdera effekterna av arrangörs- och turnéstöd i relation till målet att uppnå ökad efterfrågan på dans. Kulturrådet konstaterar ovan att antalet konserter som genomförts av de fria musikgrupperna har minskat trots att antalet grupper som fått bidrag har ökat. För år 2004 har bidraget till arrangerande musikföreningar ökat med tkr. Som framgår av avsnittet om insatser 15

16 för lokal arrangörsverksamhet har Kulturrådet prioriterat föreningar som inriktar sig på jazz och nutida konstmusik. Det finns anledning att närmare analysera om de fria grupper som får bidrag av Kulturrådet också får ökade arbetstillfällen genom arrangörsstödet. Försöket att låta riksorganisationerna RfoD och RSK fördela bidrag till sina medlemsföreningar utföll positivt. Kulturrådet upplever ett ökat engagemang från riksorganisationerna och en större förståelse för bidragets villkor. Negativa reaktioner har kommit från två föreningar med mångkulturell inriktning, som anser att deras verksamhet inte prioriterats. Ett utvecklingsarbete när det gäller jämställdhet har också påbörjats inom arrangörsorganisationerna. Tillgång och efterfrågan till teater, dans och musik Under perioden från våren 2001 till och med februari 2004 utreddes försöket med fonogramstöd i friare former. Utredningen har under 2004 överlämnats till regeringen. I rapporten konstateras bl.a. att Kulturrådets fonogrambidrag är betydelsefulla för de små och medelstora lokalt förankrade skivbolag som därigenom vågar ta chansen att ge ut ekonomiskt äventyrliga produktioner, för musiklyssnarna som ges tillgång till inspelningar de annars inte skulle få höra och för dokumentationen av vår tids musikaliska uttryck. Kulturrådet bedömer att fonogramstödet har bidragit till ökad tillgång till musik. Kulturrådet har under året haft dialogmöten med samtliga landsting/regioner för att informera om uppdraget att ta fram ett förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige, och samtidigt diskutera varje regions förutsättningar inom dansområdet. Syftet med dialogmötena var bl.a. att ta fram regionala handlingsprogram som skulle utgöra underlag för det nationella handlingsprogrammet. Samtidigt har möten genomförts med danslivet, två gånger på Dansens hus i Stockholm, i Malmö i samband med Dansbiennalen och i Göteborg under Göteborg Dans och Teaterfestival. Rådet har även medverkat vid Länsteatrarnas samarbetsråds möte i Kalmar, vid ett möte med länsmusikcheferna i Gävle och vid ett möte med landstingens kulturchefer i Stockholm. Ett stort antal skrivelser har kommit in från institutioner, organisationer och enskilda personer. Olika områden och problem har synliggjorts och intressanta idéer och förslag har lagt fram beträffande dansens framtid i Sverige. Handlingsprogrammet överlämnas till regeringen i början av år Tillsammans med Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet och Myndigheten för skolutveckling har Kulturrådet initierat ett nationellt utvecklingsarbete för dans i skolan. Syftet är att dansen ska komma in på skolschemat som en del av rörelsesatsningen. Genom både handlingsprogrammet och nationella utvecklingsarbete för dans i skolan bedömer Kulturrådet stimulera till en ökad tillgång och efterfråga till dans. Kulturrådet ger i denna satsning också exempel på hur kultur och folkhälsopolitiska mål kan stödja varandra. 16

17 BIDRAGSGIVNING OCH ANDRA INSATSER FÖR BIBLIOTEK, LITTERATUR, KULTURTIDSKRIFTER OCH LÄSANDE Mål Målet är att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras i hela landet samt att intresset för läsning och information ökar. Återrapportering Statens kulturråd skall redovisa antalet bidragsmottagare samt bidragsgivningen fördelad på bidragsmottagare och mottaget belopp, fördelat per stödform och kategori, användningen av utvecklingsbidrag inom den regionala biblioteksverksamheten och andra viktigare insatser som syftar till att öka tillgängligheten, antalet böcker och kulturtidskrifter som erhållit utgivningsstöd samt hur detta relaterar sig till den totala utgivningen i landet, Statens kulturråd skall bedöma resultatet av sina insatser i förhållande till målet BIDRAGSGIVNING FÖRDELAD PÅ BIDRAGSMOTTAGARE OCH MOTTAGET BELOPP Bidragsgivningen redovisas i bilaga 1 och 2. ANVÄNDNINGEN AV UTVECKLINGSBIDRAG INOM DEN REGIONALA BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN OCH ANDRA VIKTIGARE INSATSER SOM SYFTAR TILL ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN Kulturrådet har under 2004 fördelat utvecklingsbidrag till tre stora projekt med fokus på informations- och mediaförsörjning som landets 20 länsbibliotek varit delaktiga i. Länsbiblioteken i södra Sverige har satsat på en avancerad samsökningsfunktion i den s.k. SESIM-portalen, en tjänst som inte bara söker i bibliotekens kataloger utan även integrerar databaser, webbsidor och andra elektroniska tjänster. Portalprogrammet MetaLib och SFX finns på forskningsbibliotek runt om i världen och används här för första gången i Sverige. Nio länsbibliotek i mellansverige inledde under hösten ett arbete för att tillsammans hjälpa kommunbiblioteken att göra mer brukarvänliga webbplatser. De ska vara innehållsmässigt relevanta, lokalt anpassade och samtidigt även pedagogiska verktyg för personalen. I norra regionen har länsbiblioteken satsat på att öka medvetenheten om aktiv inköpspolitik hos kommunbiblioteken. Tillsammans med Umeå universitet har en nätbaserad distanskurs i mediaplanering givits i syfte att få kommuner att kontinuerligt analysera kommunens sammansättning och göra inköp som stämmer med respektive kommun. Tack vare projektet ingår numera även databaser och andra nättjänster i bibliotekens inköp. Rådet har under året valt att prioritera strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län. Syftet är att stärka folkbibliotekens ställning och förnya bibliotekens verksamhetsformer via den regionala biblioteksverksamheten. En annan viktig insats är att rådet har samordnat och beställt en kurs i handledning för länens bibliotekskonsulenter från Högskolan i Borås. Kursen syftar till att utveckla förmågan att handleda bibliotekspersonal i samband med utvecklingsarbete på de kommunala biblioteken. Under våren träffades tre olika grupper med representanter från landets länsbibliotek sammanlagt nio gånger för att diskutera nationell bibliotekspolitik. Samtalen byggde på de två stora biblioteksutredningarna som lades fram under hösten: KB ett nav i kunskapssamhället 17

18 (SOU: 2003:129)och Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003:66). Rådet har även arrangerat en studieresa till England för de tre grupperna. Där studerades nationell bibliotekspolitik i syfte att ge ytterligare kunskaper och underlag för diskussionerna på den årliga konferensen i regionala biblioteksfrågor. Teman för årets konferens var kulturell mångfald och regional bibliotekspolitik, och flera av de regionala mångkulturkonsulenter som Kulturrådet delvis finansierar deltog. Syftet med konferensen var att alla som arbetar med regional biblioteksverksamhet får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter, delta i workshops och få nya idéer inför kommande verksamhet. ANTALET BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER SOM ERHÅLLIT UTGIVNINGSSTÖD SAMT HUR DETTA RELATERAR SIG TILL DEN TOTALA UTGIVNINGEN I LANDET Böcker Utgivningsstöd Utbetalat stöd (tkr) Antal ansökningar Antal Andel bifall, % 45% 39% 42% Utgivningsstöd ; antalet ansökningar, bifall samt utbetalt stöd varav Bidrag stöd till Antal (utbet. klassiker Stödordning bifall stöd) tkr Svensk skönlitteratur Översatt skönlitteratur 1) Facklitteratur Barn- o ungdomslitteratur Bildverk Klassiker (ingår även i resp. kategori) Serier Litteratur på invandrarspråk 2) Nationella minoriteter, litteratur projekt Elektroniskt publicerad litteratur projekt SUMMA Utgivningsstöd 2004; utbetalt stöd per kategori 1) varav projektbidrag. 2) varav i översättnings- och lektörskostnader, bidrag till Författares Bokmaskin och projektbidrag. Av antalet ansökningar är 25 ansökningar om provöversättningsstöd, av bifallen är 10 stöd till provöversättningar. Det är inte möjligt att relatera antalet böcker som erhållit utgivningsstöd 2004 till den totala utgivningen i landet. Det beror på att förteckningen i nationalbiografin över utgivningen ännu inte är komplett. Den mest aktuella statistiken gäller Svenska Förläggareföreningens medlemsförlag, som enligt uppgift står för 75 procent av den totala bokutgivningen. Trots att långt ifrån alla förlag som söker litteraturstöd är medlemmar i Svenska förläggareföreningen, samt att statistiken inte är heltäckande, kan jämförelsen vara intressant. Den kan ge en antydan om inom vilka litteraturkategorier som andelen stödda böcker är störst. Utgivningsstöd relaterat till den totala utgivningen i landet Antal ansökningar Antal nyutgivna om littera- Antal böcker 2003 (SvF) turstödet 2004 bifall 2004 Stödandel Skönlitteratur för vuxna % Barn och ungdom % Fack % Totalt % 18

19 Den kategori som enligt den här bearbetningsmetoden har störst andel stödda böcker i förhållande till den totala utgivningen är skönlitteratur för vuxna. Facklitteraturen är den litteraturkategori som har den lägsta stödandelen i förhållande till den totala utgivningen, men här finns också en stor andel titlar som inte ryms inom litteraturstödet: handböcker etc. Inom barn- och ungdomslitteraturen ges det årligen ut en ansenlig mängd översatta böcker av långseriekaraktär som förlagen inte söker litteraturstöd för. En granskning av den svenska nyboksutgivningen i Barnbokskatalogen ger intryck av att förlagen söker litteraturstöd för i stort sett hela den svenska originalutgivningen. De litteraturstödda böckerna distribueras genom Kulturrådets försorg till samtliga huvudbibliotek i landet. Kulturtidskrifter Antalet bidragsmottagare samt bidragsgivningen fördelad på mottagare och mottaget belopp redovisas i bilaga 2. Stöd till kulturtidskrifter fördelas i form av produktions- och utvecklingsstöd och dessutom fördelas prenumerationsstöd till landets folkbibliotek. Inom ramen för stödet fördelar Kulturrådet bidrag till de nationella minoriteternas tidskrifter, till tidskriftsverkstäder och till en katalog på Internet över kulturtidskrifter. Katalogen ges även ut i tryckt version och distribueras till landets bibliotek, boklådor och skolor. Målet med utgivningen är att tillgängliggöra kulturtidskrifter för en större allmänhet. Katalogen fungerar också som underlag för många biblioteks prenumerationer. Sammanlagt inkom under året 254 ansökningar om produktions- och utvecklingsstöd. Det är en ökning med 9 ansökningar jämfört med år Under 2004 erhöll 112 kulturtidskrifter av 181 sökande produktionsstöd. Av dessa kan 6 tillföras de nationella minoriteternas språkområden. Prenumerationsstöd söktes av 207 kommunbibliotek vilket innebär en mindre ökning. Två ansökningar gällde projektstöd för att utveckla samarbete mellan kulturtidskrifter och bibliotek. Det är svårt att relatera antalet stödda tidskrifter till den totala utgivningen på grund av att de källor som finns definierar begreppet olika. De källor som finns är: Svensk Periodicaförteckning (SvP, Kungliga biblioteket), Patent- och Registreringsverkets register över periodiska tidskrifter, Kulturtidskriften (Kulturrådets katalog), Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifters och Sveriges Tidskrifters medlemsförteckningar. Enligt den senaste tryckta utgåvan av SvP är den totala utgivningen av tidskrifter stycken. Siffran är inte tillförlitlig eftersom SvP inte tryckts på senare år och håller på att digitaliseras. Den webbaserade kulturtidskriftskatalogen listar för närvarande cirka 520 kulturtidskrifter. Av dessa är cirka 120 nättidskrifter. Kulturrådets katalog Kulturtidskriften redovisade 304 tryckta tidskrifter och 57 nättidskrifter år RESULTATANALYS Trots att biblioteken fått minskade resurser har det under året skett en stark utveckling inom biblioteksområdet. Utvecklingen kännetecknas av att media, information och kommunikation digitaliseras biblioteken utvecklas till så kallade hybridbibliotek och att antalet studenter ökar. Länsbibliotekens årsredovisningar visar att Kulturrådets insatser för länsbiblioteken resulterat i att tillgången till information via nätbaserade tjänster har ökat. De projekt Kulturrådet stödjer har visat sig medföra en mer jämlik informationsförsörjning till medborgarna. Arbetet med litteraturstödet har under året inneburit att Kulturrådet lyckats höja andelen ansökningar som fått stöd, till skillnad mot tidigare år, då andelen bifall sjunkit. När det gäller de olika bidragskategorierna har antalet ansökningar för fackböcker ökat i förhållande till övriga kategorier. 19

20 Från och med våren 2004 kan litteraturstödet sökas via webben vilket medför ökad insyn och förenklad hantering för den sökande. Kulturtidskrifterna saknar fortfarande möjligheter till grundfinansiering och tillgång till det kommersiella distributionsnätet. De är beroende av bibliotekens prenumerationer och påverkas indirekt av att bibliotekens möjligheter att prenumerera successivt har försämrats. Andelen bifall av ansökningarna ligger för tidskrifter liksom för böcker på 50 procent. Kulturrådet bedömer att stödet är en förutsättning för att det ska finnas ett brett utbud av kulturtidskrifter i landet. Utbud och tillgång till biblioteksservice Med allt fler högskolestuderande och många personer i formellt och informellt lärande aktualiseras en rad frågor som rör informationsförsörjningen. De studerande kräver både väl utvecklad teknik och anpassade digitala tjänster. Inom biblioteksområdet finns stora samordningsvinster att göra och Kulturrådet samarbetar framförallt med länsbiblioteken och KB för att åstadkomma dessa vinster, men även med andra aktörer inom fältet för livslångt lärande, t.ex. universitets- och högskolebibliotek. Ett exempel på samordningsvinst är att länsbiblioteken för tredje året i rad i dialog med rådet avstod från en del av verksamhetsbidraget som rådet istället använt till tjänsten KULDA (KonsortieUpphandling av LicensDAtabaser) som ger folkoch skolbibliotek ett ökat utbud av databaser och kunskap om dessa. Utan denna möjlighet hade de mindre kommunbiblioteken inte kunnat erbjuda samma tillgång till nättjänster som de gör idag. Även utvecklingsbidraget har inriktas på stöd till digitalisering av information under året, vilket stöttat utvecklingen mot ökad tillgång till biblioteksservice för folkbibliotekens besökare. En viktig uppgift för länsbiblioteken är att i så många sammanhang som möjligt representera folkbiblioteken, synliggöra deras resurser, återkoppla och skapa lokala arenor och nätverk. Att länsbiblioteken ofta samarbetar kring utbildning ger framförallt mindre bibliotek möjligheter att bibehålla en god kompetens. Kulturrådets stöd till länsbiblioteken bidrar därmed till att utbudet och tillgången till biblioteksservice och kulturtidskrifter förbättras. Utbud och tillgång till litteratur Informationsmöten har genomförts i de sex arbetsgrupper som beslutar om litteraturstöd för att öka medvetenheten om Kulturrådets uppdrag och arbetsgruppernas roll i organisationen. För att förbättra kvaliteten i bidragsgivningen har även arbetsgruppernas ordförande och berörd kanslipersonal haft ett gemensamt möte. För att litteraturstödet ska fylla sitt dubbla syfte kvalitet och mångsidighet är det angeläget att stödandelen hålls på en rimligt hög nivå. Genom att stödet till böcker med stora upplagor och stort omfång har minskats samt att lagerstöd till klassiker inte har betalats ut har rådet under året kunnat höja andelen ansökningar om distributionsstöd som får bifall från 35 procent år 2003 till 45 procent år Under 2004 har 736 titlar distribuerats till landets bibliotek. Sortimentsstödet har fördelats till bokhandlar som tar emot böcker av ett brett och varierat urval inom olika genrer i form av abonnemang. En betydande del av titlarna är barn- och ungdomsböcker. Kulturrådet bedömer att sortimentsstödet tillsammans med övriga bidrag inom litteraturområdet under 2004 har bidragit till att öka tillgången till litteratur och främja läsandet i hela landet. Rådet noterar att kulturtidskrifterna brottas med ett antal problem. De agerar på en marknad där de dominerande aktörerna ägs av större förlag, massmedieföretag, koncerner och multinationella företag. Distributionen är dyr. Marknaden för lösnummerdistribution domineras av två företag vars krav på upplaga, periodicitet och prissättning hindrar många kulturtidskrifter att finnas ute i handeln. Biblioteken som tidigare var en viktig kanal skär ner sina prenumerationsanslag. Dessa förutsättningar ligger delvis utanför rådets påverkan, men leder 20