Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress"

Transkript

1 Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress Författare: Silvia Mathiasson Boråshälsan AB, Alingsås Handledare: Mats Eklöf Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Förord Projektarbetet (5p) har utförts under utbildning till företagssköterska 40 poäng vid Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro under tiden Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg har varit psykolog Mats Eklöf. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Alingsås Företagssköterska Silvia Mathiasson, Boråshälsan AB i Alingsås Brunnsgatan Alingsås Tfn Fax Kursansvarig: Sofia Loodh, miljösköterska Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Examinator: Carl-Göran Ohlsson, överläkare Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Studiegruppen... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Kvalitativt delresultat... 5 Kvantitativt delresultat... 6 Diskussion Referenser Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Denna kartläggning som är en tvärsnittsstudie har genomförts vid ett tjänsteföretag som säljer hälso- och sjukvårdstjänster. Kartläggningens syfte var att fånga eventuella faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress i samband med byte av mjukvarusystem som pågått under 2 års tid på arbetsplatsen. 38 personer deltog i enkätundersökningen. Kartläggningen genomfördes med enkätfrågor. Ansatsen var kvantitativ med kvalitativa inslag. Det kvalitativa inslaget har sammanfattats med citat gjorda av respondenterna. Den kvantitativa delen redovisas i tabeller. Tvärsnittstudien omfattade 55 tillfrågade personer med blandad yrkesbakgrund. 38 personer svarade på enkäten. Bortfallet var personer som bl.a. uppgav att de inte arbetade i systemet. Resultatet visar att 37 % i den totala undersökningsgruppen instämde i påståendet helt eller delvis om att upplevelsen av stress ökat sedan det nya mjukvarusystemet började användas. Fler män upplevde en ökad stress pga. systemet än kvinnor. Personer över 40 år samt personer som gjorde tidsredovisningar upplevde mer stress jämfört med personer under 40 år samt personer som ej tidsredovisade i mjukvarusystemet. De kvalitativa inslagen i kartläggningen kan sammanfattas i begreppen: Tålmodighet hos användarna med systemet pga. det ständigt utvecklas, samt ett kontinuerligt kunskapsbehov hos användarna. Faktorer som kan spela roll för upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem kan sammanfattas med ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet. En fortsättning skulle kunna vara att gå vidare och kartlägga strategier som mjukvaruanvändarna använder för att mildra, lösa eller avvärja problemsituationer som uppkommer i arbetet. 1

5 Bakgrund Datorsystem som hjälpmedel vid dokumentation av journaler, tidsredovisning, intern kommunikation etc. har används under de senaste decennierna och fortsätter att öka i användning. Belastningsergonomi, synförhållanden samt mental anspänning är faktorer som påverkar människor vid datorarbete (6). Statistik visar att 66 % av arbetskraften i Sverige använder datorer dagligen i sitt arbete. 35 % av kvinnorna och 30 % av männen arbetar minst 4 timmar vid datorer varje dag (7). De viktigaste problemen kan beskrivas under rubrikerna Bundenhet-Styrning-Stress vid datorarbete. Med bundenhet menas stillasittande vid datorn en stor del av dagen och då ofta i låsta ensidiga arbetsställningar. Med styrning menas en känsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet, att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka systemet. Med stress menas känslan av att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av dåligt fungerande datorstöd är pressande (7). Teknostress är ett begrepp som delas upp i två delar, teknocentrering och teknoångest (3). Begreppet myntades av Craig Brod, en amerikansk stressforskare på 1980-talet, då datoriseringen tog fart inom många områden och man började se olika symptom hos datoranvändare främst i USA. Teknocentrering, menar Brod, kan drabba personer som är positiva, motiverade och anstränger sig att tillägna sig ny teknik så fort som möjligt. Det kan beskrivas som ett tillstånd som innehåller störningar i empati, intuition och social förmåga när det är som allvarligast. I manifest form kan det leda till ett antisocialt beteende, oförmåga att tänka intuitivt mm. Teknoångest kan utvecklas hos personer som är negativa, tveksamma eller rädda för datorteknik. Dessa kan utveckla psykosomatiska symptom samt ibland bli avståndstagande till tekniken. Många datoranvändare har problem att skapa en mental modell av det informationssystem de arbetar med. En karta som kan underlätta orienteringen. Utan en modell minskar möjligheten att uppleva arbetssituationen som begriplig, meningsfull och påverkbar. Risken för skadlig stress ökar eftersom känslan av sammanhang KASAM uteblir (1). Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att det finns en signifikant ökning av rapporterade besvär av olika slag vid bildskärm-pc arbete för kvinnor men en signifikant minskning av besvär för män under perioden (8). Det finns studier där bla. Åborg och Billing visat, att efter införande av elektronisk dokumenthantering så ökade tiden som tillbringades vid datorn. Den upplevda arbetsbelastningen ökade. Deltagarna kände sig mer begränsade, kontrollerade och hade högre frekvens av statiska arbetspositioner. Problem med att hantera mjukvarusystemet och en ökning av ohälsosymptom rapporterades också (9). Det finns också fynd gjorda under olika tidsperioder efter införande av datorisering före, efter 6 månader och efter 18 månader som tyder på en ökad risk för arbetsrelaterade muskelskeletala symptom, speciellt musarm samt stressrelaterade psykiska och fysiska symptom. För att inte hälsorisker skall uppstå för användarna är upprättandet av en handlingsplan för bl.a. ergonomin, arbetsorganisationen, arbetsuppgifter och arbetsplatser nödvändigt (6). Vid ett tjänsteföretag infördes det nya mjukvarusystem våren Systemet är inte färdigutvecklat utan uppdateringar görs varje halvår utifrån användarnas önskemål och funna förbättringar. Mjukvarusystemet, kallat XX i den här rapporten, har funnits på marknaden sedan Systemet används av ca 65 kunder med totalt användare. Målgruppen är hälsovårdsföretag samt skolhälsovårdens dokumentation. Nationell journalutveckling bevakas av företaget. Det som är styrande för utvecklingen av systemet är responsen från kunderna som använder systemet. Man har även verksamhet i Storbritannien. I Sverige arbetar ca 10 personer med datasystemutvecklingen enligt Marie Haraldsson vid Lorensberg Communication AB. 2

6 Hur upplever användare av mjukvarusystem arbetssituationer när ett verktyg byts ut mot ett annat? Finns det faktorer som kan tänkas inverka på upplevelsen av stress? Perspektivet är ett inifrånperspektiv i den här kartläggningen. Syfte Denna undersökning syftar till att kartlägga faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress samt bundenhet och styrning hos datoranvändare, i samband med byte av mjukvarusystem. Studiegruppen I tvärsnittsundersökningen ingick 55 personer. Underlaget var personallistan vid företaget samt en del konsulter vid företaget. Efter genomgång återstod 38 enkäter som var fullständiga. Studiegruppen kontaktades muntligt vid ett månadsmöte på arbetsplatsen. De som inte var närvarande fick information och enkät hemskickad. Flera yrkeskategorier är representerade men inte specificerade. En del har arbetat i systemet sedan det infördes för drygt två år sedan. Andra har arbetat endast ett par månader. Personerna arbetar på olika lokalkontor och har uppkoppling till huvudkontoret. Uppkopplingshastigheten kan variera i systemet. Någon uppdelning av kontoren har inte gjorts i denna undersökning. Studiegruppen har delats på följande parametrar: Kön, män/kvinnor Ålder, under 40 år/över40 år Användartid i det nya systemet, mindre än 12 mån./mer än 12 mån. Typ av arbete, med tidredovisning/utan tidredovisning Erfarenhet av liknande system, ja/nej Svarsfrekvensen var 70 % (38 svar bearbetades i undersökningen). Bortfallet var 30 %. Det innefattar personer som inte är i tjänst, inte arbetar i datorsystemet eller avstod från att svara. Frågeformuläret om arbetsförhållanden och upplevelser i samband med användningen av mjukvarusystemet skickades hem/delades ut till de anställda i mitten av december 2004 (bilaga 1och 2). I studiegruppen ingick 25 kvinnor och 13 män. 11 personer var under 40 år 27 personer var över 40 år 10 personer hade arbetat i systemet mindre än 12 månader. 22 personer hade arbetat i systemet mer än 12 månader. Bortfallet var 6 personer som inte uppgett användartid i det nya systemet. 27 personer gjorde tidsredovisning i systemet 9 personer gjorde inte tidsredovisning i systemet Bortfallet var 2 personer som inte uppgett om de gjorde tidsredovisning i systemet. 16 personer hade erfarenhet av liknande mjukvarusystem 21 personer hade inte erfarenhet av liknande mjukvarusystem Bortfall av 1 person som inte uppgivit eventuell tidigare erfarenhet av liknande mjukvarusystem. 3

7 Metod Mätinstrumentet var en enkät med 13 frågor samt utrymme för egna kommentarer (bilaga 2). Upplevelsefrågorna är till sin karaktär bundna i form av påståenden med fyra fasta svarsalternativ. Alternativen rör sig från Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer dåligt samt stämmer inte alls. Frekvenser har angivits i Flera gånger per dag, någon gång per dag, någon gång per vecka, någon gång per månad. Samt mer än 1 gång/timma, mer än 1gång/dag, mer än 1gång/vecka, mindre än 1gång/vecka. Enkäter är till sin huvudsakliga natur kvantitativa men kan innehålla kvalitativa delar (5). Kvantitativ forskning beskrivs som ett sätt att använda statistisk bearbetning av material (4). Den kvalitativa delen av resultatet skall ses som ett komplement till den kvantitativa delen av undersökningen. Angivande av frekvenser kan användas för att belysa ett område. För att göra generaliseringar krävs mer (2). Avsikten med att låta deltagarna ge synpunkter på sitt arbete var att öka belysningsgraden. Den kvalitativa delen redovisas i citat gjorda av deltagarna, samt en enkel begreppsanalys som summerar citaten. Frågorna är sammanställda delvis utifrån Presents frågeformulär (www.prevent.se) avseende datorarbetsmiljö. Ytterligare frågor har konstruerats som riktar sig till de aktuella förhållandena och grupperats efter områdena styrning, bundenhet, stress, samt upplevd kunskap om mjukvarusystemet. Fråga 1 söker bundenhet. Fråga 5-6 söker styrning. Fråga söker stress. Fråga 7-13 söker svar på utbildnings- och kunskaps nivå hos användaren (bilaga2). Underlag för frågekonstruktionen har också delvis tagits från the Computer Technology Hasslers scale, en skala som är konstruerad efter upplevelser av datorkrångel hos 1190 slumpmässigt utvalda amerikanska studenter (10). Svarsalternativen är fyra till antalet i varje fråga. Tiden användarna har brukat i mjukvarusystemet har delats upp i mer eller mindre än 12 månader. Fem bakgrundsvariabler ingick också, nämligen ålder (>40 år, <40 år), kön, tid i månader som användaren arbetat i systemet XX (<12 månader, 12 månader), tidsredovisning i systemet XX /ej tidsredovisning i systemet XX samt om användaren arbetat i liknande system tidigare. Databearbetningen har gjorts i MS Excel. 4

8 Resultat Den kvalitativa delen redovisas med citat och sammanfattning. Den kvantitativa delen redovisas i tabellform med kommentarer. Kvalitativt delresultat Mjukvarusystemet kallas i texten för XX. Följande synpunkter av kvalitativ art framkom från användarna av mjukvarusystemet: XX: s journaldel är en dålig kopia av t.ex. Profdoc/Journal 3 Den ekonomiska delen är fortfarande alltför dåligt kontrollerad, utvärderad, strukturerad av ledningen. Diverse avbrott i dataarbetet ger automatiskt pauser. Jag behärskar XX vad beträffar dokumentation och bokningar. Men är inte rutinerad på uppdragsbekräftelser. Andra program än XX, vet jag inte vad som förväntas av mig. Har hjälp av annan personal vad gäller kallelser, informationsblad, rapportskrivning etc. Bättre lön, om jag också behärskar detta till fullo? Måste ha mer utbildning om XX och repetitionsutbildning någon gång/år. Bättre support behövs. Måste finnas tid till detta Det behövs alltid mer kunskap Fått bra utbildning vad gäller XX, men inte avseende annat datorarbete. Mycket har varit dåligt/svårt med XX men mycket håller på att rättas till. Systemet är långsamt. Det kanske blir snabbare med ADSL Journalföring utan tangentbordsutbildning tar enormt lång tid. Företagskostnad? XX, ett system under utveckling. Det finns brister som behöver åtgärdas. För mitt behov är systemet ok. Upplevde högre stress under första året med systemet. Upplever fler tekniska avbrott med åtföljande frustration på platser utanför huvudkontoret. Genom analys av citaten sammanfattas de med att ge uttryck för kunskapsbehov om systemet samt tålmodighet med systemet hos respondenterna. 5

9 Kvantitativt delresultat Resultatet av den kvantitativa delen av undersökningen, oberoende av variablerna presenteras i tabell 1. Därefter presenteras resultat i tabellform under områdena bundenhet, styrning, stress och kunskaps/utbildnings område. Tabell 1. Svarsfördelning för de olika frågorna (se bilaga 2 för frågeformuleringen). Fråga 1 gång/ tim 1 gång/d ag 1 gång/v ecka < 1 gång/veck a 1 Mikropaus=ett kort avbrott med t.ex. lätt stretching Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 2 Ökad stress piga. byte till system xx Frustration över avbrott orsakade av människor Frustration över avbrott orsakade av teknik Antal gånger: Flera Någon/ Någon Någon/må /dag dag /vecka n 5 Avbrottsfrekvens pga. tekniska fel Avbrottsfrekvens pga. andra människor Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 7 Nöjdhet avseende programstöd Utbildning i datahantering Info om belastningsskador Kunskap om systemet xx Osäkerhet vid signering i systemet xx Önskemål om utbildning i systemet xx BUNDENHET. Fråga1- Jag tar mikropauser vid datorarbete. 41 % av den totala undersökningsgruppen tar mikropauser minst 1 gång/timma och 43 % tar mikropauser mer sällan än 1gång/vecka. Tabell 2 visar hur uppdelningen avseende de fem bakgrundsfaktorerna föll ut. Yngre tar mer mikropauser än de äldre. Män tar oftare mikropauser än kvinnor. Personer som arbetat kortare tid i systemet tar oftare mikropauser. Personer som inte tidsredovisar i systemet tar oftare mikropauser. Tabell 2. Andel % av studiegruppen som har angett mikropaus 1 gång/tim=1, 1gång/dag=2, minst 1gång/vecka=3 respektive mindre än 1gång/vecka=4. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 1 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 1 Ja Nej Tidredovisning. 1 Ja Nej Erfarenhet av xx 1 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 1 Kvinnor Män

10 STYRNING. Fråga 5 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. tekniska fel?. Se tabell 3. Fråga 6 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. telefonsamtal eller kontakt med medarbetare?. Avbrott i datorarbetet kan vara av teknisk eller mänsklig karaktär. 13 % av totalgruppen upplevde tekniska avbrott minst någon gång per dag. 84 % upplevde avbrott av mänsklig karaktär, telefonsamtal mm. minst någon gång per dag. Det var 20 % skillnad mellan de båda åldersgrupperna vad gäller tekniska avbrott. De yngre upplevde tekniska avbrott i högre grad. Kvinnor upplevde oftare än män avbrott av mänsklig karaktär i datorarbetet. Tabell 3. Andel % av studiegruppen som angav avbrott av teknisk karaktär (fråga 5), flera gånger/dag till högst några gånger/månad. Fråga 6 anger % av studiegruppen som upplevt avbrott av mänsklig karaktär. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 5 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 5 Ja Nej Tidredovisning. 5 Ja Nej Erfarenhet av xx 5 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 5 Kvinnor Män Ålder 6 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 6 Ja Nej Tidredovisning. 6 Ja Nej Erfarenhet av xx 6 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 6 Kvinnor Män STRESS. Fråga 2 Upplevelsen av stress har ökat pga. att jag arbetar i xx. Se tabell 4. Fråga 3 Jag känner frustration av att mitt arbete vid datorn avbryts av telefonsamtal eller medarbetare. Fråga 4 Jag känner frustration över att mitt arbete avbryts av tekniska avbrott. Fler i åldern över 40 år, instämde helt eller delvis i påståendet att upplevelsen av stress ökat sedan systemet xx infördes än i den yngre gruppen, tabell 4. Detta var oberoende om man arbetat i liknande mjukvarusystem tidigare. Upplevelsen att stressen ökat var något mer i gruppen som arbetade med tidsredovisning. Men i gruppen som arbetade utan tidsredovisning instämde fler i påståendet stämmer helt. Fler män än kvinnor upplevde ökad stress. Tabell 4. Andel % av studiegruppen som svarade om upplevelsen av stress ökat sedan systemet XX infördes.(stämmer helt=1, Stämmer ganska bra=2, Stämmer dåligt=3, Stämmer inte alls =4) Ålder 2 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 2 Ja Nej Tidredovisning. 2 Ja Nej Erfarenhet av xx 2 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 2 Kvinnor Män

11 39 % av hela studiegruppen upplevde frustration över avbrott av mänsklig karaktär såsom av telefon eller av medarbetare. Se tabell 1. Den yngre gruppen var mer frustrerad över mänskliga avbrott. Se tabell 5. Fler av dem som arbetade med tidsredovisning upplevde frustration över tekniska avbrott än de som inte tidsredovisade. 69 % av hela studiegruppen upplevde frustration över tekniska avbrott. Den äldre gruppen var mer frustrerad över tekniska avbrott. Tabell 5. Andel % av studiegruppen som upplevde frustration över mänskliga avbrott (fråga 3). Samt andel % som upplevde frustration över tekniska avbrott (fråga 4). Ålder 3 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 3 Ja Nej Tidredovisning. 3 Ja Nej Erfarenhet av xx 3 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 3 Kvinnor Män Ålder 4 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 4 Ja Nej Tidredovisning. 4 Ja Nej Erfarenhet av xx 4 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 4 Kvinnor Män UTBILDNING-KUNSKAP: Fråga 7- Jag är nöjd med stödet avseende programhanteringen. Fråga 8- Jag har tillräcklig datorutbildning för att klara av datorarbetet.. Fråga 9- Jag har fått tillräcklig utbildning om belastningsskador. Fråga 10- Jag förstår och kan hantera de funktioner som ligger inom mitt ansvarsområde. Fråga 12- Jag behöver mer kunskap om systemet. Fler som arbetade utan tidsredovisning var mer nöjda med programhanteringsstödet än de som arbetade med tidredovisning. Se tabell 6. Fler kvinnor än män var nöjda med programhanteringsstödet. De som arbetat i systemet mer än 12 månader var också mer nöjda med stödet. Tabell 6. Andelar i % som anser sig vara nöjda med programhanteringsstödet (fråga 7). Stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4. Ålder 7 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 7 Ja Nej Tidredovisning 7 Ja Nej Erfarenhet av xx 7 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 7 Kvinnor Män Yngre ansåg sig ha fått tillräcklig datorutbildning för att klara av arbetet i högre grad än den äldre gruppen. (Fråga 8) Se tabell 7. Fler som hade arbetat mer än 12 månader i systemet upplevde att de fått information/utbildning om belastningsskador än de som arbetat mindre än 12 månader.(fråga9) 8

12 90 % av personerna under 40 år förstår och kan hantera de funktioner i systemet som ligger inom deras ansvarsområde.(fråga 10) Fler kvinnor än män i den totala studiegruppen ansåg att de kunde hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Alla som arbetade utan tidsredovisning ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 71 % av hela studiegruppen ansåg sig behöva mer kunskap om systemet.(fråga12) Fler kvinnor än män, fler som arbetade med tidsredovisning och fler i gruppen som arbetat mindre än 12 månader ansåg sig behöva mer kunskap om systemet. Tabell 7. Andelar i % som svarat, stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4, på påståenden rörande utbildning och kunskap om systemet (fråga 8-12). Ålder 8 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 8 Ja Nej Tidredovisning. 8 Ja Nej Erfarenhet av xx 8 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 8 Kvinnor Män Ålder 9 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 9 Ja Nej Tidredovisning. 9 Ja Nej Erfarenhet av xx 9 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 9 Kvinnor Män Ålder 10 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 10 Ja Nej Tidredovisning. 10 Ja Nej Erfarenhet av xx 10 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 10 Kvinnor Män Ålder 11 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 11 Ja Nej Tidredovisning. 11 Ja Nej Erfarenhet av xx 11 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 11 Kvinnor Män Ålder 12 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 12 Ja Nej Tidredovisning. 12 Ja Nej Erfarenhet av xx 12 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 12 Kvinnor Män

13 Diskussion Denna tvärsnittsundersökning av 38 datoranvändare med olika lång erfarenhet av mjukvarusystemet, kallat xx från 4 månader till 26 månader vid undersökningstillfället visade att faktorer som ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet kan påverka upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem. En tålmodighet och även ett kunskapsbehov kunde skönjas bland deltagarna i den kvalitativa delen av kartläggningen. Systemet utvecklas hela tiden och i svaren uttrycks förhoppningar om att det blir bättre, snabbare teknik mm. Man utryckte också vikten av kunskap, utbildning och tillräckligt med tid för att kunna hålla sig uppdaterad med mjukvarusystemet. En del andra synpunkter framkom också som inte har direkt anknytning till datasystemet men som tagits med i helhetsbilden. Bortfallet i kartläggningen var i ursprungsgruppen 30 % där orsakerna redovisades i 5 av 17 fall. Det var personer som bl.a. inte hade datorsystemet som arbetsverktyg eller som arbetade på ett annat sätt. Bortfallet som uppstått i de olika grupperingarna vad gäller bakgrundsvariabler har redovisats men inte analyserats vidare i resultatet. Bortfallet av 6 personer avseende oviss uppgift om användartid i systemet inverkar på resultatet avseende den faktorn. Enkäterna delades ut i december 2004, två veckor före jul. Man kan ana att tiden inte var som mest gynnsam för enkätundersökning, men trots det var svarsfrekvensen 70 %. Enkätkonstruktionen baseras på olika frågor som hänfördes till respektive område som undersöktes. Enkäten är inte validerad i sin helhet. Diskussion föregick valet av enkät, bla bildskärmsformulären som är en validerad enkät. Men då de flesta validerade enkäter inom området är förenade med kostnader så avstods från sådan enkät för detta projektarbete. Fråga 11 som sökte svar på upplevd säkerhet vid signering visar svaghet i konstruktionen. Ingen definition av signering är gjord. Begreppet kan betyda olika för olika yrkeskategorier. Avstår från kommentarer runt denna fråga då feltolkningar inte kan bortses ifrån. Generaliserbarheten är inte tillfredställande pga. materialets storlek. Enkätsvar skall helst vara i storleksordningen 50 för att generaliseringar skall kunna göras utifrån materialet enligt Trost (5). 38 svar användes i denna kartläggning. Statistiska test är inte gjorda pga. materialets storlek. En longitudinell studie gjord av Åborg och Billing visade på en ökad arbetsbelastning från 49 till 63 % när elektronisk databehandling infördes vid en institution. En positiv observation som gjordes var att medarbetare samarbetade mer och kontakten mellan dem ökades med drygt 50 % efter 18 månader. I början av införandet av datoriseringen var fler missnöjda med datorstödet. Missnöjet minskade efter 18 månader (6). Även i denna kartläggning kan man skönja en tendens till minskad upplevelse av stress med ökad användartid i systemet. 27 % av dem som arbetat >12 månader i systemet xx uppgav en ökad stressupplevelse jämfört med de 60 % som arbetat <12 månader i systemet. I tolkningen får man väga in andra faktorer som t.ex. organisationsförändringar som kan påverka. Detta har inte tagits hänsyn till i detta resultat. Likaså att det var ett bortfall på 6 personer avseende uppgift om användartid i systemet xx. Bundenhet: Det var en markant uppdelning av andelen användare som antingen ofta tog mikropauser och andelen som tog mikropauser mycket sällan. Personer som var >40år samt arbetade med tidredovisning och var kvinnor tog sällan mikropaus i datorarbetet. Dessa kan utgöra en riskgrupp på sikt, då SCB: s statistik visar en ökning av rapporterade besvär just hos kvinnor, men en signifikant minskning av besvär hos män (8). Männen tog i denna kartläggning oftare mikropauser. 10

14 Styrning: Avbrott av teknisk karaktär i datorarbetet är svåra att påverka för den enskilde. Personer <40 år upplevde fler avbrott av teknisk karaktär, medan personer>40 år upplevde fler avbrott av mänsklig karaktär. Ett antagande kan vara att den tekniska kvaliteten kan variera beroende på var personen arbetar vilket antyds i den kvalitativa delen av kartläggningen. Stress: Fler personer över 40 år angav att upplevelsen av stress ökat oberoende om man arbetat i liknande system tidigare. 41 % av personerna som arbetade med tidredovisning angav att påståendet stämde ganska bra. Men vid analys av gruppen som inte tidsredovisade svarade 11 % av 33 % att påståendet "stämde helt. Man kan anta att någon annan faktor spelar in som inte framgår i denna kartläggning för gruppen som inte tidredovisar. Frustration över mänskliga avbrott i arbetet upplevdes av 64 % av dem under 40 år och av 30 % av dem över 40 år. Frustration över tekniska avbrott i arbetet upplevdes av 63 % av dem under 40 år och av 72 % av dem över 40 år. Den yngre gruppen upplevde fler tekniska avbrott än den äldre gruppen, men den upplevde sig mindre frustrerad av tekniska avbrott än av avbrott av mänsklig karaktär. För den äldre gruppen var det tvärt om. Utbildning och kunskap: 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Resten, dvs. 26% ansåg sig inte vara säkra på funktionerna. 100% av de som inte arbetade med tidredovisning ansåg sig kunna hantera funktioner inom sitt ansvarsområde. 82 % av personer<40 år ville ha mer kunskap om systemet. 75 % av dem som arbetar med tidredovisning ville ha mer kunskap om systemet. 54 % av gruppen<40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. 44 % av gruppen>40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. Dessa fynd kan på sikt bidra till pålagring av stress, men kan genom kontinuerliga åtgärder och uppdatering av kunskap med stor sannolikhet minskas. Sammanfattningsvis tyder denna kartläggning på att faktorer som ålder kön användartid i systemet tidsredovisning i systemet kan ha inverkan på upplevelse av stress i samband med nytt införande av mjukvarusystem. Man kunde inte vid denna kartläggningen se någon markant skillnad mellan personer som hade arbetat med liknande system tidigare. 11

15 Referenser 1. Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur, Bell, J. Introduktion till forskningsmetodik (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur, Brod, C. Teknostress. Stockholm: ICA-förlaget, Patel P, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur; Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, Åborg C, Billing A. Electronic Document Handling-a longitudinal study of the effects on work environment and health.bsr-institutionen Örebro Universitet, Åborg, C. IT-stress. Orsaker och åtgärder. BSR-institutionen Örebro universitet, Statistiska centralbyrån (www.scb.se). Jämförelser åren Åborg C, Billing A. Health effects of the Paperless Office-evaluations of the introduction of electronic document handling systems. Taylor&Francis: Behaviour Information Technol, 2003;22: Hudiburg, R. Assessing and Managing Technostress, Collaborative Solutions to Technostress:Librarians Lead the way. A talk given by Richard A. Hudiburg. New York,

16 Bilaga 1 Hej! I Företagssköterskeutbildningen 40 p (ht2002-vt2005) ingår ett projektarbete. Jag har valt att göra en kartläggning av delar av den interna datorarbetsmiljön på vår egen arbetsplats XXhälsan. Enkäten du fått innehåller ett antal korta frågor som jag vore tacksam om du besvarade. Resultatet kommer att presenteras av mig på vårkonferensen. Lägg enkäten i det medföljande kuveret och skicka till mig så snart som möjligt, alternativt i facket på Alingsåskontoret. Undersökningen är konfidentiell. Om du avstår från att delta i enkätundersökningen är jag tacksam om du kan uppge att du avstår. Tack på förhand. Hälsningar Silvia Mathiasson 13

17 Bilaga 2 ENKÄTFRÅGOR AVSEENDE UPPLEVD DATORMILJÖ Bakgrundsfaktorer Jag är: Man Kvinna Ålder < 40 år > 40 år Antal mån.jag arbetat i XX. Arbetar operativt med tidsredovisning i XX. Ja Nej Arbetar i XX men utan tidsredovisning. Ja Nej 1 Jag tar mikropauser vid datorarbete. Mikropaus=ett kort avbrott med tex.lätt stretching Minst 1 gång/tim. Minst 1 gång/dag Minst 1 gång/vecka Mindre än 1 gång/vecka 2 Upplevelsen av stress har ökat pga att jag arbetar i XX. 3 Jag känner frustration över att mitt arbete vid datorn avbryts av telefonsamtal eller medarbetare. 4 Jag känner frustration över att mitt arbete avbryts pga tekniska avbrott i datorn. 5 Hur ofta inträffar avbrott i ditt dator arbete på grund av tekniska fel?. 6 Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete på grund av telefonsamtal eller kontakt med medarbetare?. 7 Jag är nöjd med stödet avseende programhanteringen.. 8 Jag har fått tillräcklig datorutbildning för att klara av datorarbetet. 9 Jag har fått information/utbildning om hur man skall arbeta för att slippa belastningsskador. 10 Jag förstår och kan hantera de funktioner i XX som ligger inom mitt ansvarsområde. 11 Jag får en osäkerhetskänsla när jag skall signera i systemet. (hoppa över påståendet om du ej signerar). 12.Jag behöver mer kunskap om systemet. 13. Jag har använt/använder fler datorsystem med liknande komplexitet som XX Stämmer helt Flera ggr/dag Stämmer helt Ja Stämmer ganska bra Någon gång/dag Stämmer ganska bra Nej Stämmer dåligt Någon gång/vecka Stämmer dåligt Stämmer inte alls Högst några ggr//mån. Stämmer inte alls Övriga synpunkter: Tack för din medverkan! 14

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget

Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget Göteborg Stad Trafikkontoret 30 jan 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund och syfte... 2 1.2 Deltagare...

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO

UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO Kund: AMF Kontakt: Ulrika Sundbom Datum: 23 mars, 2014 Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Genomförande Bakgrund & Syfte Novus har på uppdrag av AMF

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2011-12-19 2011 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier

Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier Biomed. analytiker (n=56) Läkare (n=130) Undersköterska (n=294) Sjuksköterska (n=545) Administrativ (n=74) Sjukgymnast (n=51) 2004

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Försäkring. Företagshälsa

Försäkring. Företagshälsa Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster

Läs mer

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) 2015-08-02 Syfte Verktyget för psykosocial skyddsrond kan användas för att identifiera de psykologiska och sociala

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse

Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse En enkät- och intervjustudie vid Stora Enso Skog AB Författare: Sofia Landström Skogshälsovården Stora Enso Skog AB Handledare: Malin

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

2016:26 B. Tillit på jobbet

2016:26 B. Tillit på jobbet 2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning

Läs mer