Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress"

Transkript

1 Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress Författare: Silvia Mathiasson Boråshälsan AB, Alingsås Handledare: Mats Eklöf Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Förord Projektarbetet (5p) har utförts under utbildning till företagssköterska 40 poäng vid Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro under tiden Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg har varit psykolog Mats Eklöf. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Alingsås Företagssköterska Silvia Mathiasson, Boråshälsan AB i Alingsås Brunnsgatan Alingsås Tfn Fax Kursansvarig: Sofia Loodh, miljösköterska Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Examinator: Carl-Göran Ohlsson, överläkare Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Studiegruppen... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Kvalitativt delresultat... 5 Kvantitativt delresultat... 6 Diskussion Referenser Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Denna kartläggning som är en tvärsnittsstudie har genomförts vid ett tjänsteföretag som säljer hälso- och sjukvårdstjänster. Kartläggningens syfte var att fånga eventuella faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress i samband med byte av mjukvarusystem som pågått under 2 års tid på arbetsplatsen. 38 personer deltog i enkätundersökningen. Kartläggningen genomfördes med enkätfrågor. Ansatsen var kvantitativ med kvalitativa inslag. Det kvalitativa inslaget har sammanfattats med citat gjorda av respondenterna. Den kvantitativa delen redovisas i tabeller. Tvärsnittstudien omfattade 55 tillfrågade personer med blandad yrkesbakgrund. 38 personer svarade på enkäten. Bortfallet var personer som bl.a. uppgav att de inte arbetade i systemet. Resultatet visar att 37 % i den totala undersökningsgruppen instämde i påståendet helt eller delvis om att upplevelsen av stress ökat sedan det nya mjukvarusystemet började användas. Fler män upplevde en ökad stress pga. systemet än kvinnor. Personer över 40 år samt personer som gjorde tidsredovisningar upplevde mer stress jämfört med personer under 40 år samt personer som ej tidsredovisade i mjukvarusystemet. De kvalitativa inslagen i kartläggningen kan sammanfattas i begreppen: Tålmodighet hos användarna med systemet pga. det ständigt utvecklas, samt ett kontinuerligt kunskapsbehov hos användarna. Faktorer som kan spela roll för upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem kan sammanfattas med ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet. En fortsättning skulle kunna vara att gå vidare och kartlägga strategier som mjukvaruanvändarna använder för att mildra, lösa eller avvärja problemsituationer som uppkommer i arbetet. 1

5 Bakgrund Datorsystem som hjälpmedel vid dokumentation av journaler, tidsredovisning, intern kommunikation etc. har används under de senaste decennierna och fortsätter att öka i användning. Belastningsergonomi, synförhållanden samt mental anspänning är faktorer som påverkar människor vid datorarbete (6). Statistik visar att 66 % av arbetskraften i Sverige använder datorer dagligen i sitt arbete. 35 % av kvinnorna och 30 % av männen arbetar minst 4 timmar vid datorer varje dag (7). De viktigaste problemen kan beskrivas under rubrikerna Bundenhet-Styrning-Stress vid datorarbete. Med bundenhet menas stillasittande vid datorn en stor del av dagen och då ofta i låsta ensidiga arbetsställningar. Med styrning menas en känsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet, att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka systemet. Med stress menas känslan av att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av dåligt fungerande datorstöd är pressande (7). Teknostress är ett begrepp som delas upp i två delar, teknocentrering och teknoångest (3). Begreppet myntades av Craig Brod, en amerikansk stressforskare på 1980-talet, då datoriseringen tog fart inom många områden och man började se olika symptom hos datoranvändare främst i USA. Teknocentrering, menar Brod, kan drabba personer som är positiva, motiverade och anstränger sig att tillägna sig ny teknik så fort som möjligt. Det kan beskrivas som ett tillstånd som innehåller störningar i empati, intuition och social förmåga när det är som allvarligast. I manifest form kan det leda till ett antisocialt beteende, oförmåga att tänka intuitivt mm. Teknoångest kan utvecklas hos personer som är negativa, tveksamma eller rädda för datorteknik. Dessa kan utveckla psykosomatiska symptom samt ibland bli avståndstagande till tekniken. Många datoranvändare har problem att skapa en mental modell av det informationssystem de arbetar med. En karta som kan underlätta orienteringen. Utan en modell minskar möjligheten att uppleva arbetssituationen som begriplig, meningsfull och påverkbar. Risken för skadlig stress ökar eftersom känslan av sammanhang KASAM uteblir (1). Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att det finns en signifikant ökning av rapporterade besvär av olika slag vid bildskärm-pc arbete för kvinnor men en signifikant minskning av besvär för män under perioden (8). Det finns studier där bla. Åborg och Billing visat, att efter införande av elektronisk dokumenthantering så ökade tiden som tillbringades vid datorn. Den upplevda arbetsbelastningen ökade. Deltagarna kände sig mer begränsade, kontrollerade och hade högre frekvens av statiska arbetspositioner. Problem med att hantera mjukvarusystemet och en ökning av ohälsosymptom rapporterades också (9). Det finns också fynd gjorda under olika tidsperioder efter införande av datorisering före, efter 6 månader och efter 18 månader som tyder på en ökad risk för arbetsrelaterade muskelskeletala symptom, speciellt musarm samt stressrelaterade psykiska och fysiska symptom. För att inte hälsorisker skall uppstå för användarna är upprättandet av en handlingsplan för bl.a. ergonomin, arbetsorganisationen, arbetsuppgifter och arbetsplatser nödvändigt (6). Vid ett tjänsteföretag infördes det nya mjukvarusystem våren Systemet är inte färdigutvecklat utan uppdateringar görs varje halvår utifrån användarnas önskemål och funna förbättringar. Mjukvarusystemet, kallat XX i den här rapporten, har funnits på marknaden sedan Systemet används av ca 65 kunder med totalt användare. Målgruppen är hälsovårdsföretag samt skolhälsovårdens dokumentation. Nationell journalutveckling bevakas av företaget. Det som är styrande för utvecklingen av systemet är responsen från kunderna som använder systemet. Man har även verksamhet i Storbritannien. I Sverige arbetar ca 10 personer med datasystemutvecklingen enligt Marie Haraldsson vid Lorensberg Communication AB. 2

6 Hur upplever användare av mjukvarusystem arbetssituationer när ett verktyg byts ut mot ett annat? Finns det faktorer som kan tänkas inverka på upplevelsen av stress? Perspektivet är ett inifrånperspektiv i den här kartläggningen. Syfte Denna undersökning syftar till att kartlägga faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress samt bundenhet och styrning hos datoranvändare, i samband med byte av mjukvarusystem. Studiegruppen I tvärsnittsundersökningen ingick 55 personer. Underlaget var personallistan vid företaget samt en del konsulter vid företaget. Efter genomgång återstod 38 enkäter som var fullständiga. Studiegruppen kontaktades muntligt vid ett månadsmöte på arbetsplatsen. De som inte var närvarande fick information och enkät hemskickad. Flera yrkeskategorier är representerade men inte specificerade. En del har arbetat i systemet sedan det infördes för drygt två år sedan. Andra har arbetat endast ett par månader. Personerna arbetar på olika lokalkontor och har uppkoppling till huvudkontoret. Uppkopplingshastigheten kan variera i systemet. Någon uppdelning av kontoren har inte gjorts i denna undersökning. Studiegruppen har delats på följande parametrar: Kön, män/kvinnor Ålder, under 40 år/över40 år Användartid i det nya systemet, mindre än 12 mån./mer än 12 mån. Typ av arbete, med tidredovisning/utan tidredovisning Erfarenhet av liknande system, ja/nej Svarsfrekvensen var 70 % (38 svar bearbetades i undersökningen). Bortfallet var 30 %. Det innefattar personer som inte är i tjänst, inte arbetar i datorsystemet eller avstod från att svara. Frågeformuläret om arbetsförhållanden och upplevelser i samband med användningen av mjukvarusystemet skickades hem/delades ut till de anställda i mitten av december 2004 (bilaga 1och 2). I studiegruppen ingick 25 kvinnor och 13 män. 11 personer var under 40 år 27 personer var över 40 år 10 personer hade arbetat i systemet mindre än 12 månader. 22 personer hade arbetat i systemet mer än 12 månader. Bortfallet var 6 personer som inte uppgett användartid i det nya systemet. 27 personer gjorde tidsredovisning i systemet 9 personer gjorde inte tidsredovisning i systemet Bortfallet var 2 personer som inte uppgett om de gjorde tidsredovisning i systemet. 16 personer hade erfarenhet av liknande mjukvarusystem 21 personer hade inte erfarenhet av liknande mjukvarusystem Bortfall av 1 person som inte uppgivit eventuell tidigare erfarenhet av liknande mjukvarusystem. 3

7 Metod Mätinstrumentet var en enkät med 13 frågor samt utrymme för egna kommentarer (bilaga 2). Upplevelsefrågorna är till sin karaktär bundna i form av påståenden med fyra fasta svarsalternativ. Alternativen rör sig från Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer dåligt samt stämmer inte alls. Frekvenser har angivits i Flera gånger per dag, någon gång per dag, någon gång per vecka, någon gång per månad. Samt mer än 1 gång/timma, mer än 1gång/dag, mer än 1gång/vecka, mindre än 1gång/vecka. Enkäter är till sin huvudsakliga natur kvantitativa men kan innehålla kvalitativa delar (5). Kvantitativ forskning beskrivs som ett sätt att använda statistisk bearbetning av material (4). Den kvalitativa delen av resultatet skall ses som ett komplement till den kvantitativa delen av undersökningen. Angivande av frekvenser kan användas för att belysa ett område. För att göra generaliseringar krävs mer (2). Avsikten med att låta deltagarna ge synpunkter på sitt arbete var att öka belysningsgraden. Den kvalitativa delen redovisas i citat gjorda av deltagarna, samt en enkel begreppsanalys som summerar citaten. Frågorna är sammanställda delvis utifrån Presents frågeformulär (www.prevent.se) avseende datorarbetsmiljö. Ytterligare frågor har konstruerats som riktar sig till de aktuella förhållandena och grupperats efter områdena styrning, bundenhet, stress, samt upplevd kunskap om mjukvarusystemet. Fråga 1 söker bundenhet. Fråga 5-6 söker styrning. Fråga söker stress. Fråga 7-13 söker svar på utbildnings- och kunskaps nivå hos användaren (bilaga2). Underlag för frågekonstruktionen har också delvis tagits från the Computer Technology Hasslers scale, en skala som är konstruerad efter upplevelser av datorkrångel hos 1190 slumpmässigt utvalda amerikanska studenter (10). Svarsalternativen är fyra till antalet i varje fråga. Tiden användarna har brukat i mjukvarusystemet har delats upp i mer eller mindre än 12 månader. Fem bakgrundsvariabler ingick också, nämligen ålder (>40 år, <40 år), kön, tid i månader som användaren arbetat i systemet XX (<12 månader, 12 månader), tidsredovisning i systemet XX /ej tidsredovisning i systemet XX samt om användaren arbetat i liknande system tidigare. Databearbetningen har gjorts i MS Excel. 4

8 Resultat Den kvalitativa delen redovisas med citat och sammanfattning. Den kvantitativa delen redovisas i tabellform med kommentarer. Kvalitativt delresultat Mjukvarusystemet kallas i texten för XX. Följande synpunkter av kvalitativ art framkom från användarna av mjukvarusystemet: XX: s journaldel är en dålig kopia av t.ex. Profdoc/Journal 3 Den ekonomiska delen är fortfarande alltför dåligt kontrollerad, utvärderad, strukturerad av ledningen. Diverse avbrott i dataarbetet ger automatiskt pauser. Jag behärskar XX vad beträffar dokumentation och bokningar. Men är inte rutinerad på uppdragsbekräftelser. Andra program än XX, vet jag inte vad som förväntas av mig. Har hjälp av annan personal vad gäller kallelser, informationsblad, rapportskrivning etc. Bättre lön, om jag också behärskar detta till fullo? Måste ha mer utbildning om XX och repetitionsutbildning någon gång/år. Bättre support behövs. Måste finnas tid till detta Det behövs alltid mer kunskap Fått bra utbildning vad gäller XX, men inte avseende annat datorarbete. Mycket har varit dåligt/svårt med XX men mycket håller på att rättas till. Systemet är långsamt. Det kanske blir snabbare med ADSL Journalföring utan tangentbordsutbildning tar enormt lång tid. Företagskostnad? XX, ett system under utveckling. Det finns brister som behöver åtgärdas. För mitt behov är systemet ok. Upplevde högre stress under första året med systemet. Upplever fler tekniska avbrott med åtföljande frustration på platser utanför huvudkontoret. Genom analys av citaten sammanfattas de med att ge uttryck för kunskapsbehov om systemet samt tålmodighet med systemet hos respondenterna. 5

9 Kvantitativt delresultat Resultatet av den kvantitativa delen av undersökningen, oberoende av variablerna presenteras i tabell 1. Därefter presenteras resultat i tabellform under områdena bundenhet, styrning, stress och kunskaps/utbildnings område. Tabell 1. Svarsfördelning för de olika frågorna (se bilaga 2 för frågeformuleringen). Fråga 1 gång/ tim 1 gång/d ag 1 gång/v ecka < 1 gång/veck a 1 Mikropaus=ett kort avbrott med t.ex. lätt stretching Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 2 Ökad stress piga. byte till system xx Frustration över avbrott orsakade av människor Frustration över avbrott orsakade av teknik Antal gånger: Flera Någon/ Någon Någon/må /dag dag /vecka n 5 Avbrottsfrekvens pga. tekniska fel Avbrottsfrekvens pga. andra människor Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 7 Nöjdhet avseende programstöd Utbildning i datahantering Info om belastningsskador Kunskap om systemet xx Osäkerhet vid signering i systemet xx Önskemål om utbildning i systemet xx BUNDENHET. Fråga1- Jag tar mikropauser vid datorarbete. 41 % av den totala undersökningsgruppen tar mikropauser minst 1 gång/timma och 43 % tar mikropauser mer sällan än 1gång/vecka. Tabell 2 visar hur uppdelningen avseende de fem bakgrundsfaktorerna föll ut. Yngre tar mer mikropauser än de äldre. Män tar oftare mikropauser än kvinnor. Personer som arbetat kortare tid i systemet tar oftare mikropauser. Personer som inte tidsredovisar i systemet tar oftare mikropauser. Tabell 2. Andel % av studiegruppen som har angett mikropaus 1 gång/tim=1, 1gång/dag=2, minst 1gång/vecka=3 respektive mindre än 1gång/vecka=4. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 1 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 1 Ja Nej Tidredovisning. 1 Ja Nej Erfarenhet av xx 1 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 1 Kvinnor Män

10 STYRNING. Fråga 5 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. tekniska fel?. Se tabell 3. Fråga 6 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. telefonsamtal eller kontakt med medarbetare?. Avbrott i datorarbetet kan vara av teknisk eller mänsklig karaktär. 13 % av totalgruppen upplevde tekniska avbrott minst någon gång per dag. 84 % upplevde avbrott av mänsklig karaktär, telefonsamtal mm. minst någon gång per dag. Det var 20 % skillnad mellan de båda åldersgrupperna vad gäller tekniska avbrott. De yngre upplevde tekniska avbrott i högre grad. Kvinnor upplevde oftare än män avbrott av mänsklig karaktär i datorarbetet. Tabell 3. Andel % av studiegruppen som angav avbrott av teknisk karaktär (fråga 5), flera gånger/dag till högst några gånger/månad. Fråga 6 anger % av studiegruppen som upplevt avbrott av mänsklig karaktär. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 5 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 5 Ja Nej Tidredovisning. 5 Ja Nej Erfarenhet av xx 5 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 5 Kvinnor Män Ålder 6 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 6 Ja Nej Tidredovisning. 6 Ja Nej Erfarenhet av xx 6 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 6 Kvinnor Män STRESS. Fråga 2 Upplevelsen av stress har ökat pga. att jag arbetar i xx. Se tabell 4. Fråga 3 Jag känner frustration av att mitt arbete vid datorn avbryts av telefonsamtal eller medarbetare. Fråga 4 Jag känner frustration över att mitt arbete avbryts av tekniska avbrott. Fler i åldern över 40 år, instämde helt eller delvis i påståendet att upplevelsen av stress ökat sedan systemet xx infördes än i den yngre gruppen, tabell 4. Detta var oberoende om man arbetat i liknande mjukvarusystem tidigare. Upplevelsen att stressen ökat var något mer i gruppen som arbetade med tidsredovisning. Men i gruppen som arbetade utan tidsredovisning instämde fler i påståendet stämmer helt. Fler män än kvinnor upplevde ökad stress. Tabell 4. Andel % av studiegruppen som svarade om upplevelsen av stress ökat sedan systemet XX infördes.(stämmer helt=1, Stämmer ganska bra=2, Stämmer dåligt=3, Stämmer inte alls =4) Ålder 2 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 2 Ja Nej Tidredovisning. 2 Ja Nej Erfarenhet av xx 2 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 2 Kvinnor Män

11 39 % av hela studiegruppen upplevde frustration över avbrott av mänsklig karaktär såsom av telefon eller av medarbetare. Se tabell 1. Den yngre gruppen var mer frustrerad över mänskliga avbrott. Se tabell 5. Fler av dem som arbetade med tidsredovisning upplevde frustration över tekniska avbrott än de som inte tidsredovisade. 69 % av hela studiegruppen upplevde frustration över tekniska avbrott. Den äldre gruppen var mer frustrerad över tekniska avbrott. Tabell 5. Andel % av studiegruppen som upplevde frustration över mänskliga avbrott (fråga 3). Samt andel % som upplevde frustration över tekniska avbrott (fråga 4). Ålder 3 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 3 Ja Nej Tidredovisning. 3 Ja Nej Erfarenhet av xx 3 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 3 Kvinnor Män Ålder 4 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 4 Ja Nej Tidredovisning. 4 Ja Nej Erfarenhet av xx 4 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 4 Kvinnor Män UTBILDNING-KUNSKAP: Fråga 7- Jag är nöjd med stödet avseende programhanteringen. Fråga 8- Jag har tillräcklig datorutbildning för att klara av datorarbetet.. Fråga 9- Jag har fått tillräcklig utbildning om belastningsskador. Fråga 10- Jag förstår och kan hantera de funktioner som ligger inom mitt ansvarsområde. Fråga 12- Jag behöver mer kunskap om systemet. Fler som arbetade utan tidsredovisning var mer nöjda med programhanteringsstödet än de som arbetade med tidredovisning. Se tabell 6. Fler kvinnor än män var nöjda med programhanteringsstödet. De som arbetat i systemet mer än 12 månader var också mer nöjda med stödet. Tabell 6. Andelar i % som anser sig vara nöjda med programhanteringsstödet (fråga 7). Stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4. Ålder 7 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 7 Ja Nej Tidredovisning 7 Ja Nej Erfarenhet av xx 7 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 7 Kvinnor Män Yngre ansåg sig ha fått tillräcklig datorutbildning för att klara av arbetet i högre grad än den äldre gruppen. (Fråga 8) Se tabell 7. Fler som hade arbetat mer än 12 månader i systemet upplevde att de fått information/utbildning om belastningsskador än de som arbetat mindre än 12 månader.(fråga9) 8

12 90 % av personerna under 40 år förstår och kan hantera de funktioner i systemet som ligger inom deras ansvarsområde.(fråga 10) Fler kvinnor än män i den totala studiegruppen ansåg att de kunde hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Alla som arbetade utan tidsredovisning ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 71 % av hela studiegruppen ansåg sig behöva mer kunskap om systemet.(fråga12) Fler kvinnor än män, fler som arbetade med tidsredovisning och fler i gruppen som arbetat mindre än 12 månader ansåg sig behöva mer kunskap om systemet. Tabell 7. Andelar i % som svarat, stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4, på påståenden rörande utbildning och kunskap om systemet (fråga 8-12). Ålder 8 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 8 Ja Nej Tidredovisning. 8 Ja Nej Erfarenhet av xx 8 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 8 Kvinnor Män Ålder 9 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 9 Ja Nej Tidredovisning. 9 Ja Nej Erfarenhet av xx 9 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 9 Kvinnor Män Ålder 10 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 10 Ja Nej Tidredovisning. 10 Ja Nej Erfarenhet av xx 10 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 10 Kvinnor Män Ålder 11 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 11 Ja Nej Tidredovisning. 11 Ja Nej Erfarenhet av xx 11 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 11 Kvinnor Män Ålder 12 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 12 Ja Nej Tidredovisning. 12 Ja Nej Erfarenhet av xx 12 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 12 Kvinnor Män

13 Diskussion Denna tvärsnittsundersökning av 38 datoranvändare med olika lång erfarenhet av mjukvarusystemet, kallat xx från 4 månader till 26 månader vid undersökningstillfället visade att faktorer som ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet kan påverka upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem. En tålmodighet och även ett kunskapsbehov kunde skönjas bland deltagarna i den kvalitativa delen av kartläggningen. Systemet utvecklas hela tiden och i svaren uttrycks förhoppningar om att det blir bättre, snabbare teknik mm. Man utryckte också vikten av kunskap, utbildning och tillräckligt med tid för att kunna hålla sig uppdaterad med mjukvarusystemet. En del andra synpunkter framkom också som inte har direkt anknytning till datasystemet men som tagits med i helhetsbilden. Bortfallet i kartläggningen var i ursprungsgruppen 30 % där orsakerna redovisades i 5 av 17 fall. Det var personer som bl.a. inte hade datorsystemet som arbetsverktyg eller som arbetade på ett annat sätt. Bortfallet som uppstått i de olika grupperingarna vad gäller bakgrundsvariabler har redovisats men inte analyserats vidare i resultatet. Bortfallet av 6 personer avseende oviss uppgift om användartid i systemet inverkar på resultatet avseende den faktorn. Enkäterna delades ut i december 2004, två veckor före jul. Man kan ana att tiden inte var som mest gynnsam för enkätundersökning, men trots det var svarsfrekvensen 70 %. Enkätkonstruktionen baseras på olika frågor som hänfördes till respektive område som undersöktes. Enkäten är inte validerad i sin helhet. Diskussion föregick valet av enkät, bla bildskärmsformulären som är en validerad enkät. Men då de flesta validerade enkäter inom området är förenade med kostnader så avstods från sådan enkät för detta projektarbete. Fråga 11 som sökte svar på upplevd säkerhet vid signering visar svaghet i konstruktionen. Ingen definition av signering är gjord. Begreppet kan betyda olika för olika yrkeskategorier. Avstår från kommentarer runt denna fråga då feltolkningar inte kan bortses ifrån. Generaliserbarheten är inte tillfredställande pga. materialets storlek. Enkätsvar skall helst vara i storleksordningen 50 för att generaliseringar skall kunna göras utifrån materialet enligt Trost (5). 38 svar användes i denna kartläggning. Statistiska test är inte gjorda pga. materialets storlek. En longitudinell studie gjord av Åborg och Billing visade på en ökad arbetsbelastning från 49 till 63 % när elektronisk databehandling infördes vid en institution. En positiv observation som gjordes var att medarbetare samarbetade mer och kontakten mellan dem ökades med drygt 50 % efter 18 månader. I början av införandet av datoriseringen var fler missnöjda med datorstödet. Missnöjet minskade efter 18 månader (6). Även i denna kartläggning kan man skönja en tendens till minskad upplevelse av stress med ökad användartid i systemet. 27 % av dem som arbetat >12 månader i systemet xx uppgav en ökad stressupplevelse jämfört med de 60 % som arbetat <12 månader i systemet. I tolkningen får man väga in andra faktorer som t.ex. organisationsförändringar som kan påverka. Detta har inte tagits hänsyn till i detta resultat. Likaså att det var ett bortfall på 6 personer avseende uppgift om användartid i systemet xx. Bundenhet: Det var en markant uppdelning av andelen användare som antingen ofta tog mikropauser och andelen som tog mikropauser mycket sällan. Personer som var >40år samt arbetade med tidredovisning och var kvinnor tog sällan mikropaus i datorarbetet. Dessa kan utgöra en riskgrupp på sikt, då SCB: s statistik visar en ökning av rapporterade besvär just hos kvinnor, men en signifikant minskning av besvär hos män (8). Männen tog i denna kartläggning oftare mikropauser. 10

14 Styrning: Avbrott av teknisk karaktär i datorarbetet är svåra att påverka för den enskilde. Personer <40 år upplevde fler avbrott av teknisk karaktär, medan personer>40 år upplevde fler avbrott av mänsklig karaktär. Ett antagande kan vara att den tekniska kvaliteten kan variera beroende på var personen arbetar vilket antyds i den kvalitativa delen av kartläggningen. Stress: Fler personer över 40 år angav att upplevelsen av stress ökat oberoende om man arbetat i liknande system tidigare. 41 % av personerna som arbetade med tidredovisning angav att påståendet stämde ganska bra. Men vid analys av gruppen som inte tidsredovisade svarade 11 % av 33 % att påståendet "stämde helt. Man kan anta att någon annan faktor spelar in som inte framgår i denna kartläggning för gruppen som inte tidredovisar. Frustration över mänskliga avbrott i arbetet upplevdes av 64 % av dem under 40 år och av 30 % av dem över 40 år. Frustration över tekniska avbrott i arbetet upplevdes av 63 % av dem under 40 år och av 72 % av dem över 40 år. Den yngre gruppen upplevde fler tekniska avbrott än den äldre gruppen, men den upplevde sig mindre frustrerad av tekniska avbrott än av avbrott av mänsklig karaktär. För den äldre gruppen var det tvärt om. Utbildning och kunskap: 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Resten, dvs. 26% ansåg sig inte vara säkra på funktionerna. 100% av de som inte arbetade med tidredovisning ansåg sig kunna hantera funktioner inom sitt ansvarsområde. 82 % av personer<40 år ville ha mer kunskap om systemet. 75 % av dem som arbetar med tidredovisning ville ha mer kunskap om systemet. 54 % av gruppen<40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. 44 % av gruppen>40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. Dessa fynd kan på sikt bidra till pålagring av stress, men kan genom kontinuerliga åtgärder och uppdatering av kunskap med stor sannolikhet minskas. Sammanfattningsvis tyder denna kartläggning på att faktorer som ålder kön användartid i systemet tidsredovisning i systemet kan ha inverkan på upplevelse av stress i samband med nytt införande av mjukvarusystem. Man kunde inte vid denna kartläggningen se någon markant skillnad mellan personer som hade arbetat med liknande system tidigare. 11

15 Referenser 1. Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur, Bell, J. Introduktion till forskningsmetodik (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur, Brod, C. Teknostress. Stockholm: ICA-förlaget, Patel P, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur; Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, Åborg C, Billing A. Electronic Document Handling-a longitudinal study of the effects on work environment and health.bsr-institutionen Örebro Universitet, Åborg, C. IT-stress. Orsaker och åtgärder. BSR-institutionen Örebro universitet, Statistiska centralbyrån (www.scb.se). Jämförelser åren Åborg C, Billing A. Health effects of the Paperless Office-evaluations of the introduction of electronic document handling systems. Taylor&Francis: Behaviour Information Technol, 2003;22: Hudiburg, R. Assessing and Managing Technostress, Collaborative Solutions to Technostress:Librarians Lead the way. A talk given by Richard A. Hudiburg. New York,

16 Bilaga 1 Hej! I Företagssköterskeutbildningen 40 p (ht2002-vt2005) ingår ett projektarbete. Jag har valt att göra en kartläggning av delar av den interna datorarbetsmiljön på vår egen arbetsplats XXhälsan. Enkäten du fått innehåller ett antal korta frågor som jag vore tacksam om du besvarade. Resultatet kommer att presenteras av mig på vårkonferensen. Lägg enkäten i det medföljande kuveret och skicka till mig så snart som möjligt, alternativt i facket på Alingsåskontoret. Undersökningen är konfidentiell. Om du avstår från att delta i enkätundersökningen är jag tacksam om du kan uppge att du avstår. Tack på förhand. Hälsningar Silvia Mathiasson 13

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse

Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse Tjänstemäns psykosociala arbetsmiljö och deras arbetstillfredsställelse En enkät- och intervjustudie vid Stora Enso Skog AB Författare: Sofia Landström Skogshälsovården Stora Enso Skog AB Handledare: Malin

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström

Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Hälsa och arbetsmiljö hos ekonomipersonal före och efter införandet av elektronisk fakturahantering Annika Hellström Handledare: Robert Wålinder, AMM Uppsala Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Medarbetarundersökning

Medarbetarundersökning Bilaga 1 Medarbetarundersökning Februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Säte: Stockholm Org nr: 556029-6740 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte, metod och omfattning...

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Självkännedom och kliniska färdigheter

Självkännedom och kliniska färdigheter PSYKOLOGPROGRAMMET KURSRAPPORT Datum: 2013-03-18. Kurskod: Kurs: 2PS017 Självkännedom och kliniska färdigheter Termin: 7 Kursansvarig/ Examinator: Kursansvarig: Klara Edlund, examinator: Bo Melin. Antal

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-01-29 Vår referens Yvonne Gustafsson Administrativ chef yvonne.gustafsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4. Hanna Bjarnbäck

INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4. Hanna Bjarnbäck INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4 Kurs: Författare: Handledare: LIA4 Gabriella Germundsson Hanna Bjarnbäck Tommy Broholm Nässjö Maj 2011 Sammanfattning Under vår LIA4, Lärande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Brukarundersökning 2010. Socialpsykiatrin

Brukarundersökning 2010. Socialpsykiatrin Brukarundersökning 2010 Socialpsykiatrin Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Socialpsykiatrin 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror med kommentarer 3 Analys och diskussion 14 Sammanfattning Under augusti

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008 1 (7) 2008-08-04 Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2008 Inledning Malenbadet är ett utomhusbad i Båstad och anläggningen är öppen från 1 juni 31 augusti. Malenbadet besöks årligen av mellan

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Växjö kommunkoncern. Oktober 5216 respondenter. Genomförd av CMA Research AB

Växjö kommunkoncern. Oktober 5216 respondenter. Genomförd av CMA Research AB Växjö kommunkoncern Medarbetarundersökning 2011 Oktober 5216 respondenter 2011 Genomförd av CMA Research AB Växjö kommun Medarbetarundersökning 2011, sid 1 Disposition iti och läsanvisning i I denna rapport

Läs mer

Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer

Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer Författare: Ingrid Norström-Vikdahl Företagshälsovården, Strängnäs Handledare: Thomas Overmeer Arbets-

Läs mer

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Metoder för datainsamling FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Tommy Holmberg Metoder för datainsamling Kvantitativ forskning Datainsamling Kvalitativ forskning Självrapporterad data

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Stress översiktlig teoretisk bakgrund

Stress översiktlig teoretisk bakgrund Carl Åborg Sidan 1 jan. -01 Stress översiktlig teoretisk bakgrund Det finns ingen allmänt accepterad definition av stress, utan begreppet används på många olika sätt i vardagsspråket och i olika vetenskapliga

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer