Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress
|
|
- Barbro Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress Författare: Silvia Mathiasson Boråshälsan AB, Alingsås Handledare: Mats Eklöf Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro
2 Förord Projektarbetet (5p) har utförts under utbildning till företagssköterska 40 poäng vid Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro under tiden Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göteborg har varit psykolog Mats Eklöf. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Alingsås Företagssköterska Silvia Mathiasson, Boråshälsan AB i Alingsås Brunnsgatan Alingsås Tfn Fax silvia.mathiasson@borashalsan.se Kursansvarig: Sofia Loodh, miljösköterska Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Examinator: Carl-Göran Ohlsson, överläkare Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Byte av mjukvarusystem - en kartläggning av faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Studiegruppen... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Kvalitativt delresultat... 5 Kvantitativt delresultat... 6 Diskussion Referenser Bilaga Bilaga
4 Sammanfattning Denna kartläggning som är en tvärsnittsstudie har genomförts vid ett tjänsteföretag som säljer hälso- och sjukvårdstjänster. Kartläggningens syfte var att fånga eventuella faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress i samband med byte av mjukvarusystem som pågått under 2 års tid på arbetsplatsen. 38 personer deltog i enkätundersökningen. Kartläggningen genomfördes med enkätfrågor. Ansatsen var kvantitativ med kvalitativa inslag. Det kvalitativa inslaget har sammanfattats med citat gjorda av respondenterna. Den kvantitativa delen redovisas i tabeller. Tvärsnittstudien omfattade 55 tillfrågade personer med blandad yrkesbakgrund. 38 personer svarade på enkäten. Bortfallet var personer som bl.a. uppgav att de inte arbetade i systemet. Resultatet visar att 37 % i den totala undersökningsgruppen instämde i påståendet helt eller delvis om att upplevelsen av stress ökat sedan det nya mjukvarusystemet började användas. Fler män upplevde en ökad stress pga. systemet än kvinnor. Personer över 40 år samt personer som gjorde tidsredovisningar upplevde mer stress jämfört med personer under 40 år samt personer som ej tidsredovisade i mjukvarusystemet. De kvalitativa inslagen i kartläggningen kan sammanfattas i begreppen: Tålmodighet hos användarna med systemet pga. det ständigt utvecklas, samt ett kontinuerligt kunskapsbehov hos användarna. Faktorer som kan spela roll för upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem kan sammanfattas med ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet. En fortsättning skulle kunna vara att gå vidare och kartlägga strategier som mjukvaruanvändarna använder för att mildra, lösa eller avvärja problemsituationer som uppkommer i arbetet. 1
5 Bakgrund Datorsystem som hjälpmedel vid dokumentation av journaler, tidsredovisning, intern kommunikation etc. har används under de senaste decennierna och fortsätter att öka i användning. Belastningsergonomi, synförhållanden samt mental anspänning är faktorer som påverkar människor vid datorarbete (6). Statistik visar att 66 % av arbetskraften i Sverige använder datorer dagligen i sitt arbete. 35 % av kvinnorna och 30 % av männen arbetar minst 4 timmar vid datorer varje dag (7). De viktigaste problemen kan beskrivas under rubrikerna Bundenhet-Styrning-Stress vid datorarbete. Med bundenhet menas stillasittande vid datorn en stor del av dagen och då ofta i låsta ensidiga arbetsställningar. Med styrning menas en känsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet, att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka systemet. Med stress menas känslan av att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av dåligt fungerande datorstöd är pressande (7). Teknostress är ett begrepp som delas upp i två delar, teknocentrering och teknoångest (3). Begreppet myntades av Craig Brod, en amerikansk stressforskare på 1980-talet, då datoriseringen tog fart inom många områden och man började se olika symptom hos datoranvändare främst i USA. Teknocentrering, menar Brod, kan drabba personer som är positiva, motiverade och anstränger sig att tillägna sig ny teknik så fort som möjligt. Det kan beskrivas som ett tillstånd som innehåller störningar i empati, intuition och social förmåga när det är som allvarligast. I manifest form kan det leda till ett antisocialt beteende, oförmåga att tänka intuitivt mm. Teknoångest kan utvecklas hos personer som är negativa, tveksamma eller rädda för datorteknik. Dessa kan utveckla psykosomatiska symptom samt ibland bli avståndstagande till tekniken. Många datoranvändare har problem att skapa en mental modell av det informationssystem de arbetar med. En karta som kan underlätta orienteringen. Utan en modell minskar möjligheten att uppleva arbetssituationen som begriplig, meningsfull och påverkbar. Risken för skadlig stress ökar eftersom känslan av sammanhang KASAM uteblir (1). Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att det finns en signifikant ökning av rapporterade besvär av olika slag vid bildskärm-pc arbete för kvinnor men en signifikant minskning av besvär för män under perioden (8). Det finns studier där bla. Åborg och Billing visat, att efter införande av elektronisk dokumenthantering så ökade tiden som tillbringades vid datorn. Den upplevda arbetsbelastningen ökade. Deltagarna kände sig mer begränsade, kontrollerade och hade högre frekvens av statiska arbetspositioner. Problem med att hantera mjukvarusystemet och en ökning av ohälsosymptom rapporterades också (9). Det finns också fynd gjorda under olika tidsperioder efter införande av datorisering före, efter 6 månader och efter 18 månader som tyder på en ökad risk för arbetsrelaterade muskelskeletala symptom, speciellt musarm samt stressrelaterade psykiska och fysiska symptom. För att inte hälsorisker skall uppstå för användarna är upprättandet av en handlingsplan för bl.a. ergonomin, arbetsorganisationen, arbetsuppgifter och arbetsplatser nödvändigt (6). Vid ett tjänsteföretag infördes det nya mjukvarusystem våren Systemet är inte färdigutvecklat utan uppdateringar görs varje halvår utifrån användarnas önskemål och funna förbättringar. Mjukvarusystemet, kallat XX i den här rapporten, har funnits på marknaden sedan Systemet används av ca 65 kunder med totalt användare. Målgruppen är hälsovårdsföretag samt skolhälsovårdens dokumentation. Nationell journalutveckling bevakas av företaget. Det som är styrande för utvecklingen av systemet är responsen från kunderna som använder systemet. Man har även verksamhet i Storbritannien. I Sverige arbetar ca 10 personer med datasystemutvecklingen enligt Marie Haraldsson vid Lorensberg Communication AB. 2
6 Hur upplever användare av mjukvarusystem arbetssituationer när ett verktyg byts ut mot ett annat? Finns det faktorer som kan tänkas inverka på upplevelsen av stress? Perspektivet är ett inifrånperspektiv i den här kartläggningen. Syfte Denna undersökning syftar till att kartlägga faktorer som kan ha betydelse för upplevd stress samt bundenhet och styrning hos datoranvändare, i samband med byte av mjukvarusystem. Studiegruppen I tvärsnittsundersökningen ingick 55 personer. Underlaget var personallistan vid företaget samt en del konsulter vid företaget. Efter genomgång återstod 38 enkäter som var fullständiga. Studiegruppen kontaktades muntligt vid ett månadsmöte på arbetsplatsen. De som inte var närvarande fick information och enkät hemskickad. Flera yrkeskategorier är representerade men inte specificerade. En del har arbetat i systemet sedan det infördes för drygt två år sedan. Andra har arbetat endast ett par månader. Personerna arbetar på olika lokalkontor och har uppkoppling till huvudkontoret. Uppkopplingshastigheten kan variera i systemet. Någon uppdelning av kontoren har inte gjorts i denna undersökning. Studiegruppen har delats på följande parametrar: Kön, män/kvinnor Ålder, under 40 år/över40 år Användartid i det nya systemet, mindre än 12 mån./mer än 12 mån. Typ av arbete, med tidredovisning/utan tidredovisning Erfarenhet av liknande system, ja/nej Svarsfrekvensen var 70 % (38 svar bearbetades i undersökningen). Bortfallet var 30 %. Det innefattar personer som inte är i tjänst, inte arbetar i datorsystemet eller avstod från att svara. Frågeformuläret om arbetsförhållanden och upplevelser i samband med användningen av mjukvarusystemet skickades hem/delades ut till de anställda i mitten av december 2004 (bilaga 1och 2). I studiegruppen ingick 25 kvinnor och 13 män. 11 personer var under 40 år 27 personer var över 40 år 10 personer hade arbetat i systemet mindre än 12 månader. 22 personer hade arbetat i systemet mer än 12 månader. Bortfallet var 6 personer som inte uppgett användartid i det nya systemet. 27 personer gjorde tidsredovisning i systemet 9 personer gjorde inte tidsredovisning i systemet Bortfallet var 2 personer som inte uppgett om de gjorde tidsredovisning i systemet. 16 personer hade erfarenhet av liknande mjukvarusystem 21 personer hade inte erfarenhet av liknande mjukvarusystem Bortfall av 1 person som inte uppgivit eventuell tidigare erfarenhet av liknande mjukvarusystem. 3
7 Metod Mätinstrumentet var en enkät med 13 frågor samt utrymme för egna kommentarer (bilaga 2). Upplevelsefrågorna är till sin karaktär bundna i form av påståenden med fyra fasta svarsalternativ. Alternativen rör sig från Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer dåligt samt stämmer inte alls. Frekvenser har angivits i Flera gånger per dag, någon gång per dag, någon gång per vecka, någon gång per månad. Samt mer än 1 gång/timma, mer än 1gång/dag, mer än 1gång/vecka, mindre än 1gång/vecka. Enkäter är till sin huvudsakliga natur kvantitativa men kan innehålla kvalitativa delar (5). Kvantitativ forskning beskrivs som ett sätt att använda statistisk bearbetning av material (4). Den kvalitativa delen av resultatet skall ses som ett komplement till den kvantitativa delen av undersökningen. Angivande av frekvenser kan användas för att belysa ett område. För att göra generaliseringar krävs mer (2). Avsikten med att låta deltagarna ge synpunkter på sitt arbete var att öka belysningsgraden. Den kvalitativa delen redovisas i citat gjorda av deltagarna, samt en enkel begreppsanalys som summerar citaten. Frågorna är sammanställda delvis utifrån Presents frågeformulär ( avseende datorarbetsmiljö. Ytterligare frågor har konstruerats som riktar sig till de aktuella förhållandena och grupperats efter områdena styrning, bundenhet, stress, samt upplevd kunskap om mjukvarusystemet. Fråga 1 söker bundenhet. Fråga 5-6 söker styrning. Fråga söker stress. Fråga 7-13 söker svar på utbildnings- och kunskaps nivå hos användaren (bilaga2). Underlag för frågekonstruktionen har också delvis tagits från the Computer Technology Hasslers scale, en skala som är konstruerad efter upplevelser av datorkrångel hos 1190 slumpmässigt utvalda amerikanska studenter (10). Svarsalternativen är fyra till antalet i varje fråga. Tiden användarna har brukat i mjukvarusystemet har delats upp i mer eller mindre än 12 månader. Fem bakgrundsvariabler ingick också, nämligen ålder (>40 år, <40 år), kön, tid i månader som användaren arbetat i systemet XX (<12 månader, 12 månader), tidsredovisning i systemet XX /ej tidsredovisning i systemet XX samt om användaren arbetat i liknande system tidigare. Databearbetningen har gjorts i MS Excel. 4
8 Resultat Den kvalitativa delen redovisas med citat och sammanfattning. Den kvantitativa delen redovisas i tabellform med kommentarer. Kvalitativt delresultat Mjukvarusystemet kallas i texten för XX. Följande synpunkter av kvalitativ art framkom från användarna av mjukvarusystemet: XX: s journaldel är en dålig kopia av t.ex. Profdoc/Journal 3 Den ekonomiska delen är fortfarande alltför dåligt kontrollerad, utvärderad, strukturerad av ledningen. Diverse avbrott i dataarbetet ger automatiskt pauser. Jag behärskar XX vad beträffar dokumentation och bokningar. Men är inte rutinerad på uppdragsbekräftelser. Andra program än XX, vet jag inte vad som förväntas av mig. Har hjälp av annan personal vad gäller kallelser, informationsblad, rapportskrivning etc. Bättre lön, om jag också behärskar detta till fullo? Måste ha mer utbildning om XX och repetitionsutbildning någon gång/år. Bättre support behövs. Måste finnas tid till detta Det behövs alltid mer kunskap Fått bra utbildning vad gäller XX, men inte avseende annat datorarbete. Mycket har varit dåligt/svårt med XX men mycket håller på att rättas till. Systemet är långsamt. Det kanske blir snabbare med ADSL Journalföring utan tangentbordsutbildning tar enormt lång tid. Företagskostnad? XX, ett system under utveckling. Det finns brister som behöver åtgärdas. För mitt behov är systemet ok. Upplevde högre stress under första året med systemet. Upplever fler tekniska avbrott med åtföljande frustration på platser utanför huvudkontoret. Genom analys av citaten sammanfattas de med att ge uttryck för kunskapsbehov om systemet samt tålmodighet med systemet hos respondenterna. 5
9 Kvantitativt delresultat Resultatet av den kvantitativa delen av undersökningen, oberoende av variablerna presenteras i tabell 1. Därefter presenteras resultat i tabellform under områdena bundenhet, styrning, stress och kunskaps/utbildnings område. Tabell 1. Svarsfördelning för de olika frågorna (se bilaga 2 för frågeformuleringen). Fråga 1 gång/ tim 1 gång/d ag 1 gång/v ecka < 1 gång/veck a 1 Mikropaus=ett kort avbrott med t.ex. lätt stretching Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 2 Ökad stress piga. byte till system xx Frustration över avbrott orsakade av människor Frustration över avbrott orsakade av teknik Antal gånger: Flera Någon/ Någon Någon/må /dag dag /vecka n 5 Avbrottsfrekvens pga. tekniska fel Avbrottsfrekvens pga. andra människor Stämmer.. helt ganska bra dåligt inte alls 7 Nöjdhet avseende programstöd Utbildning i datahantering Info om belastningsskador Kunskap om systemet xx Osäkerhet vid signering i systemet xx Önskemål om utbildning i systemet xx BUNDENHET. Fråga1- Jag tar mikropauser vid datorarbete. 41 % av den totala undersökningsgruppen tar mikropauser minst 1 gång/timma och 43 % tar mikropauser mer sällan än 1gång/vecka. Tabell 2 visar hur uppdelningen avseende de fem bakgrundsfaktorerna föll ut. Yngre tar mer mikropauser än de äldre. Män tar oftare mikropauser än kvinnor. Personer som arbetat kortare tid i systemet tar oftare mikropauser. Personer som inte tidsredovisar i systemet tar oftare mikropauser. Tabell 2. Andel % av studiegruppen som har angett mikropaus 1 gång/tim=1, 1gång/dag=2, minst 1gång/vecka=3 respektive mindre än 1gång/vecka=4. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 1 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 1 Ja Nej Tidredovisning. 1 Ja Nej Erfarenhet av xx 1 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 1 Kvinnor Män
10 STYRNING. Fråga 5 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. tekniska fel?. Se tabell 3. Fråga 6 - Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete pga. telefonsamtal eller kontakt med medarbetare?. Avbrott i datorarbetet kan vara av teknisk eller mänsklig karaktär. 13 % av totalgruppen upplevde tekniska avbrott minst någon gång per dag. 84 % upplevde avbrott av mänsklig karaktär, telefonsamtal mm. minst någon gång per dag. Det var 20 % skillnad mellan de båda åldersgrupperna vad gäller tekniska avbrott. De yngre upplevde tekniska avbrott i högre grad. Kvinnor upplevde oftare än män avbrott av mänsklig karaktär i datorarbetet. Tabell 3. Andel % av studiegruppen som angav avbrott av teknisk karaktär (fråga 5), flera gånger/dag till högst några gånger/månad. Fråga 6 anger % av studiegruppen som upplevt avbrott av mänsklig karaktär. Uppdelning på fem dikotomiserade bakgrundsvariabler. Ålder 5 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 5 Ja Nej Tidredovisning. 5 Ja Nej Erfarenhet av xx 5 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 5 Kvinnor Män Ålder 6 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 6 Ja Nej Tidredovisning. 6 Ja Nej Erfarenhet av xx 6 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 6 Kvinnor Män STRESS. Fråga 2 Upplevelsen av stress har ökat pga. att jag arbetar i xx. Se tabell 4. Fråga 3 Jag känner frustration av att mitt arbete vid datorn avbryts av telefonsamtal eller medarbetare. Fråga 4 Jag känner frustration över att mitt arbete avbryts av tekniska avbrott. Fler i åldern över 40 år, instämde helt eller delvis i påståendet att upplevelsen av stress ökat sedan systemet xx infördes än i den yngre gruppen, tabell 4. Detta var oberoende om man arbetat i liknande mjukvarusystem tidigare. Upplevelsen att stressen ökat var något mer i gruppen som arbetade med tidsredovisning. Men i gruppen som arbetade utan tidsredovisning instämde fler i påståendet stämmer helt. Fler män än kvinnor upplevde ökad stress. Tabell 4. Andel % av studiegruppen som svarade om upplevelsen av stress ökat sedan systemet XX infördes.(stämmer helt=1, Stämmer ganska bra=2, Stämmer dåligt=3, Stämmer inte alls =4) Ålder 2 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 2 Ja Nej Tidredovisning. 2 Ja Nej Erfarenhet av xx 2 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 2 Kvinnor Män
11 39 % av hela studiegruppen upplevde frustration över avbrott av mänsklig karaktär såsom av telefon eller av medarbetare. Se tabell 1. Den yngre gruppen var mer frustrerad över mänskliga avbrott. Se tabell 5. Fler av dem som arbetade med tidsredovisning upplevde frustration över tekniska avbrott än de som inte tidsredovisade. 69 % av hela studiegruppen upplevde frustration över tekniska avbrott. Den äldre gruppen var mer frustrerad över tekniska avbrott. Tabell 5. Andel % av studiegruppen som upplevde frustration över mänskliga avbrott (fråga 3). Samt andel % som upplevde frustration över tekniska avbrott (fråga 4). Ålder 3 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 3 Ja Nej Tidredovisning. 3 Ja Nej Erfarenhet av xx 3 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 3 Kvinnor Män Ålder 4 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 4 Ja Nej Tidredovisning. 4 Ja Nej Erfarenhet av xx 4 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 4 Kvinnor Män UTBILDNING-KUNSKAP: Fråga 7- Jag är nöjd med stödet avseende programhanteringen. Fråga 8- Jag har tillräcklig datorutbildning för att klara av datorarbetet.. Fråga 9- Jag har fått tillräcklig utbildning om belastningsskador. Fråga 10- Jag förstår och kan hantera de funktioner som ligger inom mitt ansvarsområde. Fråga 12- Jag behöver mer kunskap om systemet. Fler som arbetade utan tidsredovisning var mer nöjda med programhanteringsstödet än de som arbetade med tidredovisning. Se tabell 6. Fler kvinnor än män var nöjda med programhanteringsstödet. De som arbetat i systemet mer än 12 månader var också mer nöjda med stödet. Tabell 6. Andelar i % som anser sig vara nöjda med programhanteringsstödet (fråga 7). Stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4. Ålder 7 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 7 Ja Nej Tidredovisning 7 Ja Nej Erfarenhet av xx 7 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 7 Kvinnor Män Yngre ansåg sig ha fått tillräcklig datorutbildning för att klara av arbetet i högre grad än den äldre gruppen. (Fråga 8) Se tabell 7. Fler som hade arbetat mer än 12 månader i systemet upplevde att de fått information/utbildning om belastningsskador än de som arbetat mindre än 12 månader.(fråga9) 8
12 90 % av personerna under 40 år förstår och kan hantera de funktioner i systemet som ligger inom deras ansvarsområde.(fråga 10) Fler kvinnor än män i den totala studiegruppen ansåg att de kunde hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Alla som arbetade utan tidsredovisning ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. 71 % av hela studiegruppen ansåg sig behöva mer kunskap om systemet.(fråga12) Fler kvinnor än män, fler som arbetade med tidsredovisning och fler i gruppen som arbetat mindre än 12 månader ansåg sig behöva mer kunskap om systemet. Tabell 7. Andelar i % som svarat, stämmer helt=1, stämmer ganska bra=2, stämmer dåligt=3, stämmer inte alls=4, på påståenden rörande utbildning och kunskap om systemet (fråga 8-12). Ålder 8 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 8 Ja Nej Tidredovisning. 8 Ja Nej Erfarenhet av xx 8 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 8 Kvinnor Män Ålder 9 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 9 Ja Nej Tidredovisning. 9 Ja Nej Erfarenhet av xx 9 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 9 Kvinnor Män Ålder 10 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 10 Ja Nej Tidredovisning. 10 Ja Nej Erfarenhet av xx 10 arb < 12 mån arb >12 mån Kön 10 Kvinnor Män Ålder 11 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 11 Ja Nej Tidredovisning. 11 Ja Nej Erfarenhet av xx 11 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 11 Kvinnor Män Ålder 12 < 40 år > 40 år Arb med likn. system, 12 Ja Nej Tidredovisning. 12 Ja Nej Erfarenhet av xx 12 arb < 12 mån arb > 12 mån Kön 12 Kvinnor Män
13 Diskussion Denna tvärsnittsundersökning av 38 datoranvändare med olika lång erfarenhet av mjukvarusystemet, kallat xx från 4 månader till 26 månader vid undersökningstillfället visade att faktorer som ålder, kön, användartid i systemet samt tidredovisning i systemet kan påverka upplevelsen av stress vid byte av mjukvarusystem. En tålmodighet och även ett kunskapsbehov kunde skönjas bland deltagarna i den kvalitativa delen av kartläggningen. Systemet utvecklas hela tiden och i svaren uttrycks förhoppningar om att det blir bättre, snabbare teknik mm. Man utryckte också vikten av kunskap, utbildning och tillräckligt med tid för att kunna hålla sig uppdaterad med mjukvarusystemet. En del andra synpunkter framkom också som inte har direkt anknytning till datasystemet men som tagits med i helhetsbilden. Bortfallet i kartläggningen var i ursprungsgruppen 30 % där orsakerna redovisades i 5 av 17 fall. Det var personer som bl.a. inte hade datorsystemet som arbetsverktyg eller som arbetade på ett annat sätt. Bortfallet som uppstått i de olika grupperingarna vad gäller bakgrundsvariabler har redovisats men inte analyserats vidare i resultatet. Bortfallet av 6 personer avseende oviss uppgift om användartid i systemet inverkar på resultatet avseende den faktorn. Enkäterna delades ut i december 2004, två veckor före jul. Man kan ana att tiden inte var som mest gynnsam för enkätundersökning, men trots det var svarsfrekvensen 70 %. Enkätkonstruktionen baseras på olika frågor som hänfördes till respektive område som undersöktes. Enkäten är inte validerad i sin helhet. Diskussion föregick valet av enkät, bla bildskärmsformulären som är en validerad enkät. Men då de flesta validerade enkäter inom området är förenade med kostnader så avstods från sådan enkät för detta projektarbete. Fråga 11 som sökte svar på upplevd säkerhet vid signering visar svaghet i konstruktionen. Ingen definition av signering är gjord. Begreppet kan betyda olika för olika yrkeskategorier. Avstår från kommentarer runt denna fråga då feltolkningar inte kan bortses ifrån. Generaliserbarheten är inte tillfredställande pga. materialets storlek. Enkätsvar skall helst vara i storleksordningen 50 för att generaliseringar skall kunna göras utifrån materialet enligt Trost (5). 38 svar användes i denna kartläggning. Statistiska test är inte gjorda pga. materialets storlek. En longitudinell studie gjord av Åborg och Billing visade på en ökad arbetsbelastning från 49 till 63 % när elektronisk databehandling infördes vid en institution. En positiv observation som gjordes var att medarbetare samarbetade mer och kontakten mellan dem ökades med drygt 50 % efter 18 månader. I början av införandet av datoriseringen var fler missnöjda med datorstödet. Missnöjet minskade efter 18 månader (6). Även i denna kartläggning kan man skönja en tendens till minskad upplevelse av stress med ökad användartid i systemet. 27 % av dem som arbetat >12 månader i systemet xx uppgav en ökad stressupplevelse jämfört med de 60 % som arbetat <12 månader i systemet. I tolkningen får man väga in andra faktorer som t.ex. organisationsförändringar som kan påverka. Detta har inte tagits hänsyn till i detta resultat. Likaså att det var ett bortfall på 6 personer avseende uppgift om användartid i systemet xx. Bundenhet: Det var en markant uppdelning av andelen användare som antingen ofta tog mikropauser och andelen som tog mikropauser mycket sällan. Personer som var >40år samt arbetade med tidredovisning och var kvinnor tog sällan mikropaus i datorarbetet. Dessa kan utgöra en riskgrupp på sikt, då SCB: s statistik visar en ökning av rapporterade besvär just hos kvinnor, men en signifikant minskning av besvär hos män (8). Männen tog i denna kartläggning oftare mikropauser. 10
14 Styrning: Avbrott av teknisk karaktär i datorarbetet är svåra att påverka för den enskilde. Personer <40 år upplevde fler avbrott av teknisk karaktär, medan personer>40 år upplevde fler avbrott av mänsklig karaktär. Ett antagande kan vara att den tekniska kvaliteten kan variera beroende på var personen arbetar vilket antyds i den kvalitativa delen av kartläggningen. Stress: Fler personer över 40 år angav att upplevelsen av stress ökat oberoende om man arbetat i liknande system tidigare. 41 % av personerna som arbetade med tidredovisning angav att påståendet stämde ganska bra. Men vid analys av gruppen som inte tidsredovisade svarade 11 % av 33 % att påståendet "stämde helt. Man kan anta att någon annan faktor spelar in som inte framgår i denna kartläggning för gruppen som inte tidredovisar. Frustration över mänskliga avbrott i arbetet upplevdes av 64 % av dem under 40 år och av 30 % av dem över 40 år. Frustration över tekniska avbrott i arbetet upplevdes av 63 % av dem under 40 år och av 72 % av dem över 40 år. Den yngre gruppen upplevde fler tekniska avbrott än den äldre gruppen, men den upplevde sig mindre frustrerad av tekniska avbrott än av avbrott av mänsklig karaktär. För den äldre gruppen var det tvärt om. Utbildning och kunskap: 74 % av personerna som tidsredovisade ansåg sig kunna hantera funktionerna inom sitt ansvarsområde. Resten, dvs. 26% ansåg sig inte vara säkra på funktionerna. 100% av de som inte arbetade med tidredovisning ansåg sig kunna hantera funktioner inom sitt ansvarsområde. 82 % av personer<40 år ville ha mer kunskap om systemet. 75 % av dem som arbetar med tidredovisning ville ha mer kunskap om systemet. 54 % av gruppen<40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. 44 % av gruppen>40 år ansåg sig inte ha fått kunskap om belastningsskador. Dessa fynd kan på sikt bidra till pålagring av stress, men kan genom kontinuerliga åtgärder och uppdatering av kunskap med stor sannolikhet minskas. Sammanfattningsvis tyder denna kartläggning på att faktorer som ålder kön användartid i systemet tidsredovisning i systemet kan ha inverkan på upplevelse av stress i samband med nytt införande av mjukvarusystem. Man kunde inte vid denna kartläggningen se någon markant skillnad mellan personer som hade arbetat med liknande system tidigare. 11
15 Referenser 1. Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur, Bell, J. Introduktion till forskningsmetodik (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur, Brod, C. Teknostress. Stockholm: ICA-förlaget, Patel P, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur; Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, Åborg C, Billing A. Electronic Document Handling-a longitudinal study of the effects on work environment and health.bsr-institutionen Örebro Universitet, Åborg, C. IT-stress. Orsaker och åtgärder. BSR-institutionen Örebro universitet, Statistiska centralbyrån ( Jämförelser åren Åborg C, Billing A. Health effects of the Paperless Office-evaluations of the introduction of electronic document handling systems. Taylor&Francis: Behaviour Information Technol, 2003;22: Hudiburg, R. Assessing and Managing Technostress, Collaborative Solutions to Technostress:Librarians Lead the way. A talk given by Richard A. Hudiburg. New York,
16 Bilaga 1 Hej! I Företagssköterskeutbildningen 40 p (ht2002-vt2005) ingår ett projektarbete. Jag har valt att göra en kartläggning av delar av den interna datorarbetsmiljön på vår egen arbetsplats XXhälsan. Enkäten du fått innehåller ett antal korta frågor som jag vore tacksam om du besvarade. Resultatet kommer att presenteras av mig på vårkonferensen. Lägg enkäten i det medföljande kuveret och skicka till mig så snart som möjligt, alternativt i facket på Alingsåskontoret. Undersökningen är konfidentiell. Om du avstår från att delta i enkätundersökningen är jag tacksam om du kan uppge att du avstår. Tack på förhand. Hälsningar Silvia Mathiasson 13
17 Bilaga 2 ENKÄTFRÅGOR AVSEENDE UPPLEVD DATORMILJÖ Bakgrundsfaktorer Jag är: Man Kvinna Ålder < 40 år > 40 år Antal mån.jag arbetat i XX. Arbetar operativt med tidsredovisning i XX. Ja Nej Arbetar i XX men utan tidsredovisning. Ja Nej 1 Jag tar mikropauser vid datorarbete. Mikropaus=ett kort avbrott med tex.lätt stretching Minst 1 gång/tim. Minst 1 gång/dag Minst 1 gång/vecka Mindre än 1 gång/vecka 2 Upplevelsen av stress har ökat pga att jag arbetar i XX. 3 Jag känner frustration över att mitt arbete vid datorn avbryts av telefonsamtal eller medarbetare. 4 Jag känner frustration över att mitt arbete avbryts pga tekniska avbrott i datorn. 5 Hur ofta inträffar avbrott i ditt dator arbete på grund av tekniska fel?. 6 Hur ofta inträffar avbrott i ditt datorarbete på grund av telefonsamtal eller kontakt med medarbetare?. 7 Jag är nöjd med stödet avseende programhanteringen.. 8 Jag har fått tillräcklig datorutbildning för att klara av datorarbetet. 9 Jag har fått information/utbildning om hur man skall arbeta för att slippa belastningsskador. 10 Jag förstår och kan hantera de funktioner i XX som ligger inom mitt ansvarsområde. 11 Jag får en osäkerhetskänsla när jag skall signera i systemet. (hoppa över påståendet om du ej signerar). 12.Jag behöver mer kunskap om systemet. 13. Jag har använt/använder fler datorsystem med liknande komplexitet som XX Stämmer helt Flera ggr/dag Stämmer helt Ja Stämmer ganska bra Någon gång/dag Stämmer ganska bra Nej Stämmer dåligt Någon gång/vecka Stämmer dåligt Stämmer inte alls Högst några ggr//mån. Stämmer inte alls Övriga synpunkter: Tack för din medverkan! 14
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merRapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund
Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden
Läs merGODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merUtvärdering för projektdeltagare
Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt
Läs merBrukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006
Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merRAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)
RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning
Läs merUndersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017
Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe december 07 Info om undersökningen På uppdrag av Seko har Kantar Sifo undersökt hur medlemmar som arbetar inom
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merUDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.
UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merOm ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF
Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs mer1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Läs merLidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010
Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merSammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merMedarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.
Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen
Läs mer2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan
2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merBrukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information
Dnr NAV/2013:205 2014-03-18 Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information NAV/2013:205 2013-11-25 Arbete och Välfärd Sofie Johansson, utredare Mats Karlsson, utredare Dnr NAV/2013:205
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merInnehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Läs merUNDERSÖKNING OM PENSIONSORO
UNDERSÖKNING OM PENSIONSORO Kund: AMF Kontakt: Ulrika Sundbom Datum: 23 mars, 2014 Anna Ragnarsson Mobil: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se Genomförande Bakgrund & Syfte Novus har på uppdrag av AMF
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015
Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merNaturvetarnas chefer inom skogen
Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer
Läs merPsoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006
Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis
Läs merVäxjö kommun Medarbetarundersökning 2009
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering
Läs merBilaga 2 Enkät till lärare
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merSchysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Inledning Hotell- och restaurangfacket, HRF, organiserar hotellstädare i hotell- och restaurangbranschen.
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs merAllvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier
Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier Biomed. analytiker (n=56) Läkare (n=130) Undersköterska (n=294) Sjuksköterska (n=545) Administrativ (n=74) Sjukgymnast (n=51) 2004
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merArbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merResultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs merKartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merBrukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006
Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merBilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.
Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu
Läs merAttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete
AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merVäxjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014
Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merTillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport
: Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten
Läs merDigital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merBrukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning
Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merJobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Läs merUtvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning
FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod
Läs merFörsäkring. Företagshälsa
Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster
Läs merFörberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.
Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merSvenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning
Läs merMedarbetarenkäten 2009
Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat
Läs merHälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil
Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60
Läs merLULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merMedarbetarundersökning
Bilaga 1 Medarbetarundersökning Februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Säte: Stockholm Org nr: 556029-6740 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte, metod och omfattning...
Läs merCykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Läs merjanuari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar
januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merSammanfattning ISM-rapport 10
1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merVad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010
Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-
Läs merMetod-PM till B-uppsats
Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.
Läs mer