HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier RN

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnesstudier Varje fråga besvaras med tydlig handstil antingen på separat ark eller på det linjerade utrymme som angivits för svaret på frågepappret. Texta tydligt ditt namn på varje svarspapper och ange ditt studentnummer. I tenten för straffrättens ämnesstudier är det obligatoriskt att avlägga straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2). De andra delområdena det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3a och 3b), europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4a och 4b), kriminologi och kriminalpolitik (1,5 sp; fråga 5) och straffrättens grunder (1,5 sp; fråga 6) kan avläggas som skilda studiemoduler (studieperioder) före tentamen i straffrätt genom föreläsningsförhör. Alternativt kan man ändå i straffrättens tentamen avlägga alla nämnda studiemoduler (studieperioder) eller tillsammans med straffrättens allmänna och särskilda del alla de studiemoduler (studieperioder) som inte avklarats enskilt före tenten. Alla studiemoduler (studieperioder) som godkänns bedöms var för sig enligt skalan 1-5. I detta fall bör man få ett godkänt vitsord för varje enskild studiemodul (studieperiod) (samt för tentamen i sin helhet). En godkänd prestation i ett föreläsningsförhör i något delområde i straffrätt före omvandlas till ett vitsord vid tillämpning av det nya tentamenssystemet. Om du har avlagt ersättande föreläsningsserier skall du absolut fylla i dina prestationer i bifogade blankett. Eljest känner man inte till att dina föreläsningsförhörsprestationer skall granskas och ersättningar och tilläggspoäng skall räknas dig till godo. För de frågor som du har ersatt med föreläsningsförhör / delprestationer och vilka du nämnt på blanketten behöver du inte lämna in ett skilt svarspapper. Avlagda föreläsningsförhör befriar från att besvara frågor enligt följande: - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens påföljdssystem: frågorna 3a och 3b - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie i kriminologi och kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt: fråga 5 - under vårterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om straffrättens grundfrågor (ansvarslära): fråga 6 - under höstterminen 2011 eller senare avlagd föreläsningsserie om europeisk och internationell straffrätt: frågorna 4a och 4b Svarsutrymmet för frågorna 1 2 är begränsat till fyra sidor per fråga, för frågorna 5-6 till två sidor per fråga, och de tvådelade frågorna 3 4 besvaras på det utrymme som på frågepappren linjerats ut för svaren. Vid besvarande av frågorna får man använda sig av lagböcker samt övrigt vid lagbokstentamina tillåtet författningsmaterial i enlighet med fakultetens allmänna anvisningar. Då svarsutrymmet på ovan nämnt sätt är begränsat, bör understrykas att innehållet i lagbestämmelser och övrigt till tentamensfordringarna hörande källmaterial enbart skall redogöras för till relevanta delar, och att hänvisningar till lagtexten görs genom nämnandet av vederbörliga stadganden. Vid bedömningen av svaren läggs betoning på hur väl de centrala straffrättsliga problemen identifierats i dem och hur välmotiverat de behandlats. Uppmärksamhet fästs även vid svarens interna konsekvens och tydlighet. Svarens tydlighet

2 förutsätter att styckeindelning brukas. Då svarsutrymmet är två eller fyra sidor är det skäl att även använda underrubriker, och svaret på en rättsfallsfråga bör helst avslutas med en kort sammanfattning. De som avlägger EES-behörighetsprov besvarar under denna tentamensomgång rättsfallsfrågorna 1 och 2.

3 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT/Ämnestudier NAMN Studentnummer: Anmäl med denna blankett alla dina ersättande prestationer. - Skriv föreläsarens efternamn på strecket, - ringa in om föreläsningarna ägt rum under höst- eller vårterminen, - skriv på strecket det år kursen avlagts och - ringa in om du då avlagt kursen enligt nya eller gamla tentsystemet. Fråga Ämne Föreläsare Inringa Presteringsår Inringa 3a, 3b Påföljdssystemet ht / vt G / N 4a, 4b Europeisk och internationell ht / vt G / N straffrätt 5 Kriminologi och ht / vt G / N kriminalpolitik eller kursen i restorativ rätt 6 Straffrättens grunder / ht / vt G / N ansvarslära

4 Straffrättens allmänna och särskilda del (5 sp; frågorna 1-2) 1. Advokat Nils J hade under längre tid vid sidan av sin advokatverksamhet bedrivit en rätt omfattande aktiehandel. Han hade ibland vunnit och ibland förlorat på sina transaktioner som han skötte via mäklarfirman Oy Risk & Rask Ab. På våren kunde han konstatera att år 2014 hade börjat katastrofalt, en s.k. säker placering hade slagit helt fel och likviditetskris hotade. I januari 2014 hade han av dödsbodelägarna i ett dödsbo fått i uppdrag att sälja en större fastighet och pengarna för fastigheten kom in på advokatbyråns kundkonto i mars samma år. Med dödsbodelägarna som bodde utomlands hade han kommit överens om att boet skulle delas genast när pengarna för affären erhållits. För att kunna använda sig av dödsboets medel för nya aktieaffärer skrev Nils brev till delägarna och meddelade att pengarna skulle betalas först i augusti För att bevisa att summan skulle betalas först i augusti ändrade Nils datumet för utbetalningen i köpebrevet och satte med en kopia av köpebrevet. Nils lyfte euro från kundkontot och köpte för summan en stor mängd aktier i börsbolaget Findus Oyj. Satsningen grundades på det tips han fått av sin småkusin Sverker Ö som jobbade på bolaget i fråga. Som gentjänst förutsatte Sverker att Nils biträder honom i den arvstvist som var under uppseglande mellan Sverker och hans syskon. Aktieaffären lyckades bra och gav en vinst på euro. Nils kunde på överenskommen dag betala euro till dödsbodelägarna. En av dödsbodelägarna, Pablo P., hade i ett annat ärende ringt upp köparen av fastigheten och fått veta att köpesumman redan erlagts. På Pablos förfrågan gav Nils ingen förklaring till det inträffade men betalade Pablo kontant euro för att han inte skulle berätta om saken för de andra dödsbodelägarna. Pablo tog nog emot pengarna men höll inte tyst om Nils lögn, men nog om ersättningen på euro. De övriga delägarna beslöt dock att inte göra någon brottsanmälan. Tyvärr räckte vinsten inte till för att lösa Nils ur hans ekonomiska trångmål. I sin desperation beslöt Nils på att satsa på narkotikahandel. Genom en rad narkotikamål, vari han uppträtt som försvarare för den åtalade, ansåg han sig känna till hur man anskaffar narkotika. Nils gav sin sekreterare Sonja N i uppdrag att införskaffa kokain från Estland. Sonja, som ville rädda sin arbetsplats, reste med bil till Estland och inköpte där av två okända personer 100 gr kokain. Kontaktuppgifterna hade hon fått av sin arbetsgivare. Nils som kände till riskerna med narkotikahandeln bad sedan sin gamla klient Per Ole T. att bedöma den inköpta narkotikan. Per Ole kunde genast konstatera att Sonja i stället för kokain fått heroin som därtill verkade vara uppblandat med andra ämnen. Enligt honom måste man vara minst kemist för att bedöma narkotikans närmare substans. Trots detta sålde Nils narkotikan som kokain åt affärsmannen Björn W. som skulle ordna en bättre fest. Under festen fick Björn allvarliga hjärnskador av en överdos av heroinet som han trodde vara kokain. Hur skall fallet straffrättsligt behandlas? Motiverat svar. (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)

5 2. Jyri-Gunnar K., 49, som verkar i byggnadsbranschen, var den enda aktieägaren och styrelsens ordförande i sitt företag, som verkade i aktiebolagsform. Jyri-Gunnar hade registrerat sitt företag i Estland. Jyri-Gunnars företag verkade ändå i Finland och som företagets verksamhetsställe fungerade Jyri-Gunnars hem i Övre-Malm. Företaget hade verkat redan i flera år. Under de första åren förde Jyri-Gunnar ingen bokföring, då han höll bokföringslagstiftningen som för svårförstådd och en vanlig människa förmådde inte enligt Jyri-Gunnars åsikt få klarhet i lagstiftningens innehåll. Sedermera anställde Jyri-Gunnar ändå en bokföringsbyrå för att sköta bokföringen, då entreprenader började inflyta och han började få ordentligt med pengar för jobben. Efter de feta åren började det ändå år 2011 gå sämre för Jyri-Gunnars företag. Hela branschens framtid började helt plötsligt se betydligt sämre ut än tidigare. Oberoende av detta beslöt Jyri- Gunnar fortsätta sin företagsverksamhet som vanligt. Under år 2012 hade företaget betalningssvårigheter och otaliga räkningar blev obetalda. Företaget fick betalningsuppmaningar och det riktades utsökningsåtgärder mot det. Under år 2013 fortsatte samma situation, och det kom inte längre entreprenader enligt tidigare modell. Jyri-Gunnar arbetade just inte längre själv i sitt företag, utan koncentrerade sig på andra göromål. Under samma år behövde Jyri-Gunnar dock akut pengar till byggandet av badrumsavdelningen i sin i Levi för eget behov byggda timmerstuga och till inköpet av en ny cityjeep. För detta behov beslöt Jyri-Gunnar lyfta penningmedel från sitt företag till sig själv, d.v.s. kontantkassans saldobelopp enligt bokföringen ,62 euro samt det till honom själv enligt bokföringen lånade beloppet ,00 euro. Uttaget bokfördes i bolagets bokföring dels som ett aktionärslån till Jyri-Gunnar och dels som ett uttag ur kassan. Bolaget var då djupt förlustbringande. Senare förklarade Jyri-Gunnar att han lyft pengarna som ersättning för sin egen arbetsinsats. Därtill sålde Jyri-Gunnar sitt företags schaktningsmaskiner till sin kusin Manja Sanelma K:s byggnadsföretag för priset euro. Dessa maskiners anskaffningspris år 2011 hade varit ,00 euro. Efteråt framkom det, att schaktningsmaskinernas gängse värde skulle ha varit cirka ,00 euro. I slutet av samma år gick Jyri-Gunnars företag i konkurs och det konstaterades ha varit förlustbringande redan fr.o.m. slutet av år Boförvaltare blev Jyri-Gunnars gamla bekantskap, advokat Raisa-Kukka U. Raisa-Kukka fortsatte bygga de byggnadsprojekt som fanns kvar. Hon lämnade dock bokföringen ogjord, då hon enligt sin egen åsikt inte som boförvaltare var förpliktad till det. Efter konkursen behövde Jyri-Gunnar pengar för att behålla sin levnadsstandard på vanlig nivå. Han beslöt sälja största delen av värdepappren han hade i sin ägo. Överlåtelsevinst uppstod det allt som allt cirka ,00 euro. Då han inlämnade sin förhandsifyllda skattedeklaration nämnde han inget om överlåtelsevinsterna. Jyri-Gunnar undrade lite, varför de inte var nämnda i den förhandsifyllda skattedeklarationen, då han ju sålt värdepappren med bankens förmedling. Trots detta inlämnade han skattedeklarationen utan att göra ändringar. Hur ska fallet bedömas straffrättsligt? Ett motiverat svar. (Svarsutrymme högst 4 sidor; 20 p)

6 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Det straffrättsliga påföljdssystemet (1,5 sp; frågorna 3.a. och 3.b.) 3.a. A (född ) har genom en lagakraftvunnen dom i Esbo TR dömts för rån (begånget ) till ovillkorligt fängelse i 6 månader och genom en lagakraftvunnen dom i Helsingfors TR för grov stöld (begången ) till ovillkorligt fängelse i 10 månader. A har inte tidigare domar. A påbörjar avtjänandet av sitt fängelsestraff idag Vilken dag blir A villkorligt frigiven? Vilken dag upphör prövotiden för A? Motivera ditt svar! (Svaret inom angivet svarsutrymme; 5 p.)

7 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 3.b. B (född ) döms idag för anstiftan till skadegörelse (begånget ), för medhjälp till grovt häleribrott (begånget ) och försök till bedrägeri (begånget ). Presentera de tillämpliga straffskalorna i fallet såväl för de enskilda brottens del som för ett möjligt gemensamt straffs del. Motivera ditt svar! (Svaret inom angivet svarsutrymme, 5 p).

8 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer Europeisk och internationell straffrätt (1,5 sp; frågorna 4.a. och 4.b.) 4.a. Tolkningsverkans innehåll och gränser i straffrätten ifråga om EU-bestämmelser. (Melanders lärobok, svaret inom angivet svarsutrymme; 5 p.)

9 HELSINGFORS UNIVERSITET STRAFFRÄTT / ÄMNESSTUDIER NAMN Studienummer 4.b. Klargör i huvuddrag förhållandet mellan internationell humanitär rätt och internationell straffrätt (Närmast Marco Sassòlis artikel i verket The Oxford Companion to International Criminal Justice; svaret inom angivet svarsutrymme; 5p.)

10 5. Kriminalpolitik och kriminologi (1,5 sp) Teorier om rationella val i nutiden (contemporary rational actor theories). Roger Hopkins Burke, An Introduction to Criminological Theory (2nd edition), i huvudsak kapitel 4. (Högst 2 sidor; 10 p.) 6. Ansvarsläran/ Straffrättens grunder (1,5 sp) Huvudinnehållet i kapitlet Perpetration versus complicity (gärningsmannaskap versus delaktighet) i Fletchers bok. I verket George P. Fletcher, Basic Concepts of Criminal Law. (Högst 2 sidor; 10 p.) Resultaten fredag kl. 15