Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning
|
|
- Stina Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ängelholms kommun Stadsarkitektkontoret Antagen av Kommunfullmäktige , KF 83 Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING NATURVÅRD-BIOLOGISK MÅNGFALD- GRÖNSTRUKTUR-VATTENMILJÖER TEKNISKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSSYSTEM- TOTALFÖRSVAR-CIVIL BEREDSKAP VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL AREELLA NÄRINGAR (JORD- OCH SKOGSBRUK/FISKE) MILJÖ- OCH RISKFAKTORER HÄLSA OCH SÄKERHET KRAFTPRODUKTION AVLOPPS- OCH RESTPRODUKTHANTERING BESÖKSNÄRING-TURISM- DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING- DAGVATTEN FRILUFTSLIV-REKREATION KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER- LANDSKAPSBILD BOSTÄDER VERKSAMHETER FÖRENINGSLIV-FRITIDSANLÄGGNINGAR KOMMUNIKATIONER-TRANSPORTER Program - Samråd - Revidering - Utställning - Antagande i Kommunfullmäktige 1
2 I antagandehandlingarna till Översiktsplan 2004 för Ängelholms kommun ingår följande handlingar: -Denna planbeskrivning -Plankarta -Samrådsredogörelse -Kopior på inkomna samrådsyttranden -Utlåtande -Kopior på inkomna utställningsyttrande, inklusive länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget. Kommunens plankommitté har utgjort styrgrupp för planarbetet. Översiktsplanen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Stadsarkitektkontoret och Miljökontoret samt bygdesamordnare under ledning av Stadsarkitekt Elisabet Weber. Dokumentet har sammanställts av planarkitekt Torbjörn Nilsson. 2
3 Förord FÖRORD Ängelholms kommuns förra översiktsplan antogs Samhällsutvecklingen har medfört förändrade planeringsförutsättningar genom avvecklingen av F10 och en ökad regional integrering och förstoring genom pågatågtrafik. En revidering av Ängelholms kommuns översiktsplan har därför varit angelägen. Översiktsplanen skall aktualliseras vart fjärde år. Planeringsperspektivet spänner över cirka 20 år. Översiktsplanen är därmed ett viktigt strategiskt instrument i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt-kulturellt. Översiktsplanen är ett av redskapen för att göra Ängelholms kommun till en ännu attraktivare kommun att bo och verka i. I översiktsplanen görs avvägningar mellan olika allmänna intressen, hur mark och vatten skall användas och på vilket sätt den byggda miljön skall bevaras och utvecklas. Översiktsplanen ger riktlinjer och vägledning för planering och byggande. Kommunen har de senaste 20 åren ökat sin befolkning med i snitt en procent om året. Kommunen ser framför sig en motsvarande ökning i framtiden till följd av en hög attraktivitet för såväl boende som verksamheter. Nedläggningen av F10 medför bland annat att attraktiva kustområden blir möjliga att bebygga med bostäder. Samtidigt omvandlas F10-området till ett spännande verksamhetsområde - Valhall Park. I översiktsplaneprocessen är delaktighet viktigt. Under arbetet med denna översiktsplan har bland annat anordnats ett tjugotal offentliga möten, utställningar på bibliotek och på kommunens hemsida, temadag med gymnasieskolan mm. Erfarenheterna från detta har tillsammans med övriga planeringsförutsättningar legat till grund för planförslaget. Under processen med översiktsplanen har frågan om flygbullerpåverkat område utgjort en strategisk planeringsförutsättningen. Utvecklingen i världen har medfört förändringar i flygbolagens flygplansflottor. Detta har i sin tur kommit att påverka arbetet och utformningen av översiktsplanen. Det är sannolikt att ytterligare förändringar kommer att ske vad gäller flygets förutsättningar, vilket kommer att påverka arbetet med översiktlig planering i Ängelholm framöver. Ängelholm i juni 2005 Hans Wallmark Kommunstyrelsens ordförande Elisabet Weber Stadsarkitekt 3
4 INNEHÅLL FÖRORD INNEHÅLL Kap. 1 (s.6) SAMMANFATTNING - ÖVERGRIPANDE STRATEGIER Kap. 2 (s.13) INLEDNING - LÄSANVISNING -Vad är en översiktsplan? -Lagstiftningen -Översiktsplan Program och samråd om översiktsplan Läsanvisning Översiktsplan 2004 Kap. 5 (s.31) FRILUFTSLIV - REKREATION -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser/ Det rörliga friluftslivet Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden - Grönområde för rekreation och friluftsliv i tätorter och i närheten av tätorter, skogsbruksmark mm. - Övergripande rekreationsstråk, jordbruksmark mm. -Tillgång till stränder Strandskyddsområde - Tysta områden Kap. 3 (s.15) ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsstruktur - Befolkningsutveckling -Arbetsmarknad - pendling - tillgänglighet -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning av riksintressen -Långsiktigt hållbar utveckling Kap. 4 (s.21) NATURVÅRD - BIOLOGISK MÅNGFALD GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Grönstruktur -Riksintresse naturvård -Riksintresse Natura 2000 områden -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Naturminne, Biotopskyddsområden, Naturreservat, Djur- och växtskyddsområde -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden: Ängs- och hagmarksinventering, Sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten, grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Kap. 6 (s.36) KULTURVÄRDEN -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Kulturminneslagen, Kulturreservat, Begravningsplatser, Fornlämningar, Byggnadsminnen, Alléer -Kulturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Kommunalt bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljö -Landskaps- och bebyggelsekaraktärer Kap. 7 (s.42) BOSTÄDER, ARBETSPLATSER OCH SERVICE I BEBYGGD MILJÖ -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Stadsbyggnadsprinciper - planeringsbegrepp -Befintlig blandad bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser -Utredningsområde -Område med planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser -Tillkommande bebyggelse på landsbygden och i landsbygdssamhällen -Skola och barnomsorg -Vård och omsorg -Verksamheter, handel och boendeservice / tjänster -Befintliga service- och verksamhetskvarter -Planerade särskilda områden för service- och verksamhetskvarter 4
5 Innehåll Kap. 8 (s.55) BESÖKSNÄRING, TURISM, FÖRENINGSLIV OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Turism, besöksnäring och föreningsliv -Befintliga område med fritidsanläggning -Planerade område för fritidsanläggning Kap. 9 (s.58) KOMMUNIKATIONER - TRANSPORTER -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Regional transportinfrastrukturplanering -Trafiknätsanalys -Miljöanpassat transportsystem -Gångtrafik -Cykeltrafik -Biltrafik, vägar -Kollektivtrafik buss -Tågtrafik -Båttrafik -Flygtrafik -Telekommunikationer mm Kap. 10 (s.67) DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING OCH DAGVATTEN -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Dricksvattenförsörjning -Dagvattenhantering Kap. 11 (s.69) AVLOPPS- OCH RESTPRODUKTSHANTERING -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Avloppshantering -Renhållningsordning och avfallsplan för Ängelholms kommun -Återvinningsstationer / återvinningsanläggning -Förorenade områden Kap. 12 (s.72) AREELLA NÄRINGAR -Sammanfattande riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Jordbruk -Skogsbruk -Fiske Kap. 13 (s.76) VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Berggrund -Jordarter lösa avlagringar -Förekomst av naturgrus och berg för krossändamål -Befintliga täktverksamheter 2004 Kap. 14 (s.78) TEKNISKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSSYSTEM OCH KRAFTPRODUKTION -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Kommunal energiplan -Kraft- och elledningsnät -Fjärrvärme -Gas -Vindkraft -Vedeldning Kap. 15 (s.82) TOTALFÖRSVAR OCH CIVIL BEREDSKAP -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Försvarsmaktens samrådsområden inom Skåne -Kommunal beredskapsplan -Räddningstjänst Kap.16 (s.83) MILJÖ- OCH RISKFAKTORER AV BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH SÄKERHET -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Övergripande miljöfaktorer i Ängelholms kommun -Miljöpolicy för Ängelholms kommun -Miljökvalitetsnormer -Miljökvalitetsmål -Folkhälso-, jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter -Riskanalys -Övergripande riskfaktorer Kap. 17 (s.88) KONSEKVENSBESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH FÖRSLAG UTIFRÅN DE NATIONELLA MILJÖMÅLEN REGIONALA MILJÖMÅL UNDERLAGSMATERIAL - REFERENSER (s.91) 5
6 Kap. 1 SAMMANFATTNING ÖVERGRIPANDE STRATEGIER I en snabbt föränderlig värld krävs genomtänkta ställningstagande till olika värden och möjligheter. En aktuell och väl förankrad Översiktsplan skapar förutsättningar för handlingsberedskap och handlingskraft genom bland annat snabb handläggning av olika ärenden. Genom att översiktsplanen antas av Kommunfullmäktige görs politiska prioriteringar i viktiga framtidsfrågor - översiktsplanen är därmed en kommunal viljeyttring. I detta kapitel redovisas bland annat övergripande sammanfattning av: Angelägna planeringsuppgifter Övergripande Bebyggelsestruktur Övergripande Infrastruktur Övergripande Grönstruktur Angelägna planeringsuppgifter Inom perioden förväntas följande större planeringsuppgifter: -Västkustbanan Ängelholm-Helsingborg, järnvägsutredning. -Fördjupning av översiktsplanen för flygplatsen med omgivning, utredningsalternativ ny pågatågstation. Före detta F10-områdets omvandling till attraktivt serviceoch verksamhetsområde. -Södra Ängelholm - stadsbyggnadsstrategi -Stationsområdet med omgivning i Ängelholm (utredningsområde). -Pågatågtrafik på Söderåsbanan? -Fördjupning av översiktsplanen för Skälderviken vid gränsen till Helsingborg och Höganäs, pågatågstation. -Utredningszon yttre godsspår. -Utbildning - skolor - Ängelholms högre utbildningar - Kvalificerad yrkesutbildning - Banskolan -Nya stadsdelar och övrig bebyggelse enligt förslag i denna översiktsplan. -Centrumutveckling, trafik-torget-gågatan-mm. -Utveckling av Rönne å med omgivningar -Nytt badhus -Utveckling av en grönstrukturplan med bland annat tätortsnära grönområden (Rönne å, Skörpabäcken, Kronoskogen, Valhallskogen m fl). -Utveckling av en trafiknätsanalys/plan för olika trafikantgrupper (cykelplan, gångstråkplan mm). -Utveckling av ett tidsenligt kulturmiljöprogram. 6 Fördjupade studier för: -Munka Ljungby (med bakgrund av det utvecklingsprojekt som bedrivits i Munka Ljungby). -Vejbystrand Dessa fördjupade studier kan utgå från bland annat de synpunkter allmänheten lämnat i samråd om denna översiktsplan.
7 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Bebyggelsestruktur Huvuddelen av tillkommande bebyggelse för bostäder, service och verksamheter föreslås lokaliseras till någon av kommunens fem huvudorter, i goda kollektivtrafiklägen. På så sätt kan ett utbud av vardagsservice mm upprätthållas. Huvudorterna stöder och stöds av cirka 40 större och mindre samhällen dit huvuddelen av tillkommande bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras. Detta ger möjlighet att bo såväl: - vid havet - i staden / tätorter - på landsbygden i mindre samhällen Genom föreslagen bebyggelseutveckling minimeras störningarna för jord- och skogsbruk vilket ger goda utvecklingsmöjligheter för dessa näringar. Verksamhetsområden föreslås i goda kommunikationslägen, i anslutning till befintliga strukturer. 7
8 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Grönstruktur - blå struktur Grönstrukturen utgörs i halva kommunen av Hallandsåsen med dess djupa vidsträckta skogar. På jordbruksslätten är grönstrukturen i huvudsak begränsad till stråk längs vattendragen samt till mindre skogsdungar, gårdar mm. Längs kusten finns fortfarande obebyggda naturkilar (se pilar) mellan vissa kustsamhällen. Dessa naturkilar är tillsammans med övriga naturområden längs kusten särskilt viktiga att bevara för kustzonens och kommunens attraktivitet. Grönstrukturen rymmer bland annat många områden som särskilt pekas ut i planeringsunderlag för dess höga natur eller friluftsvärden (rödskrafferade). 8
9 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Infrastruktur Ängelholm - Helsingborg flygplats är viktig för hela regionen. Järnvägsreservat för snabbjärnväg Europabanan redovisas längs E4:an i kommunens sydligaste del. Befintliga buss / kollektivtrafikstråk är viktiga strukturer för bebyggelse utvecklingen. Alternativa lokaliseringar för nya pågatågstationer föreslås utredas. Utredningszon för eventuellt yttre godsspår redovisas (behov bör utredas med hänsyn till transport av farligt gods mm). 9
10 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Visions- och måldokument som ligger till grund för Översiktsplan Vision 2000 (Ängelholms kommuns övergripande vision, KF ). -De nationella miljömålen. -Av riksdagen antagna transportpolitiska mål. I Översiktsplanen görs en sammanvägning av måldokumenten ovan med bakgrund av gällande lagstiftning kring översiktlig planering. Lagstiftningen ställer krav på konsekvensbeskrivning utifrån ekologiska (långsiktigt hållbart mm), ekonomiska och sociala (trygga miljöer mm) aspekter. Ett överordnat syfte med översiktsplanen är att påverka utvecklingen i en riktning mot visions- och måldokumenten ovan. Dessa dokument utgör därför motiven (kursivt redovisade nedan) till planens utformning. Visions och måldokumenten utgör tillsammans med fysiska och sociala förhållanden förutsättningar/utgångspunkter i planarbetet. I det följande redovisas för respektive motiv de grundläggande förslagen i översiktsplanen (Riktlinjer och förslag) samt de konsekvenser förslagen bedöms medföra. Vision 2000 Ängelholms kommuns övergripande vision Nedan redovisas punkterna i Vision 2000 och hur översiktsplanen kan bidra till en utveckling i riktning mot dessa. - Ängelholms kommun skall kombinera god service med en av Sveriges lägsta kommunalskatter. I översiktsplanen föreslås huvuddelen av tillkommande bebyggelse lokaliseras till kommunens huvudorter. Huvuddelen av tillkommande bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras befintliga större och mindre samhällen. Genom att fokusera tillkommande bebyggelse till befintliga samhällen både utnyttjas och stärks befintlig vardagsservice såsom kollektivtrafik, affärer, lekplatser, gatubelysning mm på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. - Ängelholms kommun skall kunna erbjuda några av landets bästa utbildningar för alla åldrar. Genom den i översiktsplanen föreslagna fokuseringen av bostadsbebyggelse till befintliga samhällen skapas förutsättningar för en resurseffektiv utbildning då befintliga skolor kan utnyttjas. - Ängelholms kommuns särprägel skall bibehållas. Ängelholms kommun karakterisers av mångfald. Havet, kusten, de stora sjöarna, åarna, slätten och jordbruket, Hallandsåsen, skogen och skogsbruket, handelsstaden, småföretagarkommunen och goda kommunikationer mm. I Översiktsplanen behandlas och görs avvägningar mellan många olika allmänna intressen. Detta skapar förutsättningar för en utveckling av olika karaktärer - mångfald. - Ängelholms kommun skall värna sina unika kvaliteter som bostadsort. I Översiktsplanen skapas förutsättningar för attraktiv tillkommande bostadsbebyggelse såväl kustnära, i staden / tätorten som på landsbygden i de mindre samhällena. Översiktsplanen skapar förutsättningar för bevarande och utveckling av områden med natur- rekreations- och kulturvärden, värdefulla för kommunens attraktivitet som bostadsort. - Ängelholms kommun skall höra till näringslivets favoriter. Nya verksamhetsområden föreslås i goda kommunikationslägen samt i anslutning till befintliga strukturer. Detta skapar förutsättningar för ett vitalt näringsliv. - Ängelholms kommun skall bli känd för sin goda livsmiljö. I översiktsplanen skapas förutsättningar för bevarande och utveckling av goda livsmiljöer. Boendemiljöer, miljöer att verka i, rekreationsmiljöer mm. 10
11 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier - Hela Ängelholms kommun skall leva, synas och höras. Genom att lokalisera tillkommande bebyggelse till såväl tätorter som befintliga mindre samhällen på landsbygden skapas förutsättningar för utveckling av en i alla delar levande kommun. De nationella miljömålen De av riksdagen antagna 15 nationella miljömålen utgör en grund för arbetet med översiktsplanen. I den övergripande konsekvensbeskrivningen i översiktsplanen (se kap.17) kommenteras de nationella miljökvalitetsmålen utifrån de förslag i form av riktlinjer - förslag som anges i översiktsplanen. Transportpolitiska mål År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut där mål, principer och riktlinjer för transportpolitiken fastslogs (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vidare finns ett antal delmål: -Ett tillgängligt transportsystem -En hög transportkvalité -En säker trafik -En god miljö -En positiv regional utveckling -Ett jämställt transportsystem I översiktsplanen föreslås att en trafiknätsanalys / plan för olika trafikantslag tas fram (gång-, cykel-, kollektivtrafik mm). Vidare redovisas utredningsalternativ för pågatågstationer, järnvägsreservat/utredningszon mm. Lagstiftningen Plan- och bygglagen talar bland annat om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Översiktsplanen har arbetats fram med jämlikhet och en långsiktigt hållbar utveckling som centrala övergripande mål. Sammanfattning av förslag i resp kapitel (områdesrekommendationer tillkommer) Kap 4 Naturvård, Grönstruktur, vattenmiljöer Kommuntäckande grönstrukturplan bör upprättas. Ekologiskt särskilt känsliga områden bör inventeras och rekommendationer utarbetas för områdena.. Digital kartbas bör tas fram för biotopskyddsområden. Underlag till kommunal naturvårdsplan bör kompletteras med rekommendationer. Kap 5 Friluftsliv För Grönområde för rekreation och friluftsliv i tätorter och i närheten av tätorter bör: -Skötselplaner upprättas. -Bullerstörningar inventeras och om möjligt åtgärdas. -Eventuellt behov av skyddsbestämmelser utredas. -Tillgängligheten från omgivande bebyggelse studeras med avseende på trafiksäkerhet mm. Längs Övergripande rekreationsstråk (jordbruksmark mm.) bör, förutsatt att alla berörda samtycker, och utan kommunala kostnader: -Anläggas allemansrättsligt tillgängliga promenadstråk. -Anläggas passager vid väg- och järnvägskorsningar. -Övervägas trädplantering längs vattendragens närzoner. Årummet och naturen längs Rönne å bör göras tillgänglig för allmänheten genom promenadstråk. Tillgången / tillgängligheten till rekreationsområden (allemansrättsligt tillgänglig natur) bör studeras, särskilt på landsbygden och i kustområden samt med avseende på skydd av känsliga områden. Ljudmiljön i kommunen bör studeras och Tysta områden inventeras. Översiktsplanen främjar en långsiktigt hållbar utveckling genom en resurseffektiv markanvändning. Bland annat föreslås en inventering av ytor där kompletteringsbebyggelse kan vara möjlig. Bebyggelseområden där bostäder, service och verksamheter blandas / integreras förbättrar förutsättningarna för att skapa trygga, och därmed tillgängliga, miljöer som är befolkade och lever dygnet runt. Därför eftersträvas i såväl befintlig som planerad bebyggelse en så hög grad av integrering av bostäder, service och verksamheter som möjligt. 11
12 Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Kap 6 kulturvärden Utred behovet av områdesbestämmelser eller detaljplan för områden med kulturhistoriska värden. Utreda behovet av att upprätta kulturreservat. fritidsanläggningar upplevs ur trygghetssynpunkt. Studier bör göras för ny lokalisering av skjutbanorna i Kronoskogen. Ridvägnätsplan bör upprättas. Det kommunala bevaringsprogrammet bör: -Kompletteras med inventering av modern bebyggelse. -Digitaliseras, göras mer lättillgängligt. -Redovisa rekommendationer för förhållningssätt till värden. -Redovisa kultur- och naturgeografiska/historiska aspekter. -Integreras med beskrivning av landskapskaraktärer. Kap 7 Bostäder, verksamheter och service i bebyggd miljö. Inom befintlig blandad bebyggelse med bostäder/ service/verksamheter bör: -Områden lämpliga för förtätning inventeras. -Studier göras av den offentliga miljön ur trygghetsperspektiv, för bland annat gång- och cykeltrafikanter. Skolornas utemiljö bör studeras med avseende på bl a grönska, trygghet och säkerhet. Uppdatera redovisning av samlad bebyggelse. Fortlöpande utvärdera befintliga detaljplaners aktualitet. Utvecklingsstudier profilering och yttre gestaltning av befintliga service- och verksamhetskvarter. Fördjupning av översiktsplanen för Skälderviken F10 Fördjupade studier bör göras för Skörpinge trafikplats Höja, Vejbystrand Magnarp, Munka Ljungby, stationsområdet Ängelholm, Södra Ängelholm samt för utredningsområden. Kap 9 Kommunikationer - Transporter Med hänsyn till bland annat transport av farligt gods bör utredningszoner för järnväg studeras. Studier bör göras för att tillgodose att gångoch cykeltrafikanter kan genomföra nödvändiga vardagsförflyttningar i miljöer som upplev som trygga och är trafiksäkra. En lokalt förankrad cykelplan bör tas fram. Ett program bör tas fram för gångtrafikens villkor - gångstråkplan. En tillgänglighetsplan för kollektivtrafik bör tas fram. Digitalt kartunderlag avseende kommunala respektive enskilda vägar bör tas fram. Länsstyrelsens studie avseende farligt gods transporter bör kompletteras med framtida tågtrafik via tunnel genom Hallandsåsen. Dagens situation avseende radiofrekvent strålning bör sammanställas. Kap 10 Dricksvattenförsörjning och Dagvatten Skyddsbestämmelser bör upprättas för vattentäkt vid Rössjön-Västersjön-Tollsjö samt för Vejbystrand och Skälderviken. Framtida markbehov för kretsloppslösningar för dagvatten bör studeras. Kap 13 Värdefulla Ämnen eller Material Länsstyrelsen bör tillhandahålla digitalt planeringsunderlag avseende berg och grus för krossändamål. Kap 8 Besöksnäring, Turism, Föreningsliv och Fritidsanläggningar Tillgängligheten till fritidsanläggningar avseende kollektivtrafik bör studeras samt hur den yttre miljön vid Kap 14 Tekniska energiförsörjningssystem och Kraftproduktion Bebyggelseområden där vedeldning är olämpligt bör inventeras. Kap 16 Miljö- och Riskfaktorer av betydelse för hälsa och säkerhet Översvämningskänsliga områden bör studeras. 12
13 Kap. 2 INLEDNING - LÄSANVISNING - Vad är en översiktsplan? - Lagstiftningen - Översiktsplan Program och samråd om översiktsplan Läsanvisning Översiktsplan 2004 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen spänner från långsiktiga visioner till konkreta projekt som kan ligga nära i tiden. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Exempel på allmänna intressen är service, kollektivtrafik, natur och kulturvärden mm. Den är också ett handlingsprogram, en vision, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling i kommunens olika delar. Översiktsplanen är vägledande för efterföljande beslut. Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag då den antas av Kommunfullmäktige. I riktlinjer används därför lydelsen skall även om det rättsligt ej är juridiskt bindande. Översiktsplanen är en överenskommelse mellan stat och kommun om hur värden av nationellt slag (riksintresse) kan beaktas och tas till vara. Genom de lagstadgade omfattande samråds- och utställningsskedena som översiktsplanen omfattas av finns förutsättningar för en demokratisk förankring, insyn och påverkan. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Planen förmedlar kommunens helhetssyn och ska tillämpas i beslut både i och utanför kommunen. Det är viktigt att översiktsplanen hålls aktuell eftersom den är ett beslutsunderlag, ett handlingsprogram och en överenskommelse. Den skall förenkla och effektivisera politikers och tjänstemäns vardagsbeslut vid prövning av bland annat detaljplaner och bygglov. Lagstiftningen PBL 1kap 1 Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL 1kap 3 Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. PBL 2kap 2 Planläggning skall, med beaktade av natur och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synvinkel god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. PBL 4 kap 1 I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. Miljöbalken anges särskilt. Av planen skall framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplan 1991 Framtagande av den första översiktsplanen enligt PBL ägde rum de sista åren på 1980-talet, förslaget antogs av kommunfullmäktige hösten Den består av sex delar: 1(6) Landsbygd med enkel vattenöversikt (kommuntäckande). 2(6) Ängelholms tätort 3(6) Munka Ljungby tätort 4(6) Vejbystrands tätort 5(6) Hjärnarps tätort 6(6) Strövelstorps tätort 13
14 Kap 2. Inledning - Läsanvisning Program och samråd om Översiktsplan 2004 Program Under våren 2001 genomfördes ett inledande samråd om program för denna översiktsplan. Syftet med programarbetet var bland annat att i ett så tidigt skede som möjligt föra en bred dialog med kommunens invånare. Se vidare Samrådsredogörelse. Synpunkter från programsamrådet visar bland annat på behov av ytterligare studier vad gäller trafik och grönstruktur. Samråd Under våren 2003 genomfördes samråd om förslag till översiktsplan. Bland annat anordnades offentliga möten, utställningar på bibliotek och på kommunens hemsida. Se vidare Samrådsredogörelse. Läsanvisning Översiktsplan 2004 Översiktsplan 2004 består av en plankarta med teckenförklaring samt en tillhörande planbeskrivning (denna handling). Efter samrådet finns nu även en Samrådsredogörelse upprättad. Plankartan Plankartan ger med sin teckenförklaring en översiktlig bild av regleringar och den tänkta utvecklingen av kommunen. Teckenförklaringen på kartan hänvisar till olika kapitel i planbeskrivningen där plankartan vidareutvecklas. Plankartan och planbeskrivningen hänger därför samman! Planbeskrivning Planbeskrivningen är indelat i kapitel efter olika allmänna intressen (samhällsintressen) såsom bland annat: -Naturvård -Friluftsliv-rekreation -Kulturvärden -Bostäder, verksamheter och service -Besöksnäring -Kommunikationer -Areella näringar (jord- och skogsbruk) Till varje delkapitel-allmänt intresse redovisas konsekvenser utifrån ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Utifrån de Riktlinjer och förslag som föreslås för ett visst allmänt intresse beskrivs de konsekvenser detta bedöms medföra för dels det aktuella samhällsintresset dels för övriga samhällsintressen. Planens konsekvenser beskrivs även med utgångspunkt från de nationella miljömålen. Översiktsplanen behandlar olika allmänna intressen och deras förhållande till varandra: Grönstruktur / Grönplan Trafik / Trafikplan Bebyggelsestruktur / utveckling Vattenplan mm PLANKARTA Tillgänglighet Långsiktigt hållbar utveckling Riskfaktorer mm Översiktsplanens huvudhandling består av en plankarta över hela kommunen samt en planbeskrivning som förklarar kartan: Förutsättningar och utgångspunkter beskrivs för respektive allmänt intresse. Genom att ange dels Riktlinjer och förslag för områden på Plankarta Översiktsplan 2004, dels Övriga förslag till respektive kapitel/allmänt intresse uttrycker kommunen de avvägningar som gjorts mellan de olika allmänna samhällsintressena. Av staten utpekade nationella värden, så kallade riksintressen, redovisas även. Vidare beskrivs miljö- och riskfaktorer av betydelse för hälsa och säkerhet. 14 PLANBESKRIVNING ÖVERSIKTSPLAN 2004 Avvägning mellan samhällsintressen, riktlinjer till områdena på plankartan Teckenförklaring
15 Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsutveckling - Befolkningsstruktur -Arbetsmarknad - pendling -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning riksintressen -Långsiktigt hållbar utveckling Sammanställning av Riksintressen Riksintresse för naturvården se kap. 4 Riksintresse Natura 2000 områden se kap. 4 Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen se kap. 4 Riksintresse för friluftsliv se kap. 5 Riksintresse med geografiska bestämmelser/det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden se kap. 5 Riksintresse, kommunikationer, väg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, järnväg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, flyg se kap. 9 (preliminär avseende flygbuller) Riksintresse fiske se kap. 12 Regionala och internationella planeringsaspekter Ängelholm och Ängelholms kommun har regionala funktioner såsom: -Arbetsmarknad -Bostadsmarknad -Handelsstad -Trafikknutpunkt (flygplats, järnväg och europavägar) -Kultur / utbildning (museer, Banskolan mm) -Grönstruktur / Rekreation / turism (Hallandsåsen, kusten) Ängelholm är en del av regionen Nordvästra Skåne, vilken i sin tur är en del av Öresundsregionen. Även södra Halland / norra Skåne utgör en funktionell region. Ängelholms kommuns näringsliv kan antas påverkas av Öresundsregionens attraktionskraft. Samhällsutvecklingen går mot en ökad globaliseringen och förskjutning från industri- till tjänste- och kunskapssamhälle. Region Skånes fyra regionala mål är tillväxt, attraktivitet, bärkraft och balans. Gränsen mellan vad som är regionala respektive mellankommunala frågor är flytande, de redovisade mellankommunala frågorna har många gånger även en regional dimension. ESDP ESDP, European Spatial Development Perspective, är ett strategiskt planeringsdokument för fysisk planering och regional utveckling på EU nivå. Fysisk planering, ekonomiska- och sociala frågor behandlas i en gemensam planeringsmodell. Ängelholms kommun förutsätter att Länsstyrelsen tillhandahåller planeringsunderlag för tillämpande av EU-direktiv som berör fysisk planering. Ängelholms kommun bör vara remissinstans i Regionala planeringsfrågor. 15
16 Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Ängelholm ingår i flera olika geografiska och funktionella regioner: Grannkommner -Öresundsregionen -Nordvästra Skåne -Södra Halland / Norra Skåne -Europakorridoren mm. Arbets- och bostadsmarknad samt övergripande kommunikationer och rekreationsområden. Med buss i Skåne, Skånetrafiken Ur Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne (2004). 16
17 Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Mellankommunala frågor Turismnäring Mellankommunalt och mellanregionalt utvecklingsarbete kring Hallandsåsen pågår. Verksamheter-arbetsplatser Genom in- och utpendling till arbetsplatser berörs grannkommuner. Energiförsörjningssystem Energiförsörjningssystem med mellankommunala samband är vindkraft, gasledningar och elkraftledningar. Handel Koncentrationer av handel vid Väla och Hyllinge kan antas beröra Ängelholms kommun och därmed vara av mellankommunal karaktär. Väla är enligt Helsingborgs stad ej att betrakta som extern handelsetablering då det håller på att integreras med den övriga stadsstrukturen. Externa handelsetableringar kan antas påverka stadskärnan samt ge upphov till regional obalans som uppstår då handeln koncentreras till ett fåtal större enheter. Externa handelsetableringar är orienterade mot bilburna kunder vilket kan medföra en ökad trafik- och miljöbelastning. Tillgängligheten till externa handelsetableringar för icke bilburna personer är låg. Ur resurshushållnings- och jämställdhetsperspektiv är externa handelsetableringar därför ej optimala i alla avseenden. Större externa handelsetableringar kräver regional samordning eftersom kundunderlaget återfinns i ett område som omfattar flera kommuner. Utbildning Vissa elever från Ängelholms kommun går i gymnasieskola i grannkommuner. Det är möjligt att som student bo i Ängelholm och studera vid universitet och högskolor i Halmstad, Helsingborg och Lund. Banskolan bedriver sin verksamhet i Ängelholm och Helsingborg under LTH. Kommunikationer / transporter Västkustbanan, järnvägen mallan Ängelholm och Åstorp, projektet höghastighetsjärnvägen Europabanan, Pågatågtrafik samtliga mellankommunala angelägenheter. Sammarbetsprojekt mellan Ängelholm, Helsingborg och Höganäs kommuner om pågatågstation söder om Ängelholm mm pågår. Farligt godstransporter sker på såväl järnväg som väg genom Ängelholms kommun. Ljudmiljö Det kan finnas områden i Ängelholms kommun där ljudnivån understiger 30 dba, så kallade tysta områden. Dessa kan antas gränsa till Laholms och Örkelljunga kommuner och därmed vara mellankommunal intressen. Grönstruktur / rekreationsområden I Region Skånes regi pågår ett arbete med en regional grönstrukturplan. Denna bör på sikt inarbetas i Ängelholms kommuns översiktsplan. I Skälderviken finns Natura2000-område i kommungränsen mellan Helsingborgs och Ängelholms kommun. Stora opåverkade områden gränsar till Båstad, Laholm, Örkelljunga och Klippans kommuner. Längs Ängelholms kommungräns mot Helsingborg, Åstorp och Klippans kommuner finns vattendrag av mellankommunal betydelse (bla Rönneå och Vegeå). Avrinningsområden berör grannkommuner. Grönområden i och i närheten av tätorter gränsar till Helsingborgs- och Båstad kommuner. I kommungränserna delas landskapsrummen och strukturer av flera kommuner. Sammanfattningsvis kan konstateras att framtagande av mellankommunala strategier för olika natur- och kulturmiljöers utveckling är angeläget. Bebyggelse Vejbystrand gränsar i norr till samhället Storahults strand, bebyggelseutvecklingen längs kommungränsen är därmed en mellankommunal fråga. Långsiktigt hållbar utveckling Studie över kommunens övergripande miljötillstånd är under utarbetande. Plan- och bygglagen talar bland annat om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksintresset Ängelholms flygplats är viktig för grannkommuner och hela regionen. Kollektivtrafik med buss, expressbussar berör grannkommuner. Cykelvägnät, såväl för rekreations- som pendlingsresor berör grannkommuner. Det övergripande vägnätet är av mellankommunal karaktär. 17
18 Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling Befolkningsstruktur Enligt Befolkningsprognos (Region Skåne, 2003) kommer Ängelholms kommuns befolkningsmängd att öka med 0,5-1,0 % per år under den kommande 10-års perioden (se mer exakta siffror nedan) : +215 pers/år : +253 pers/år Störst förändringar (över en %) under perioden mellan och förväntas för: 5-14 åringar -2,3% åringar -1,8% åringar +2,4% Se numrerad tabell med ortsnamn i kap 7 År (31/12) Folkmängd (antal) Förändring (antal) jan Befolkningsutveckling (efter SCB:s kommunfakta). 18
19 Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i befolkningsmängd inom Ängelholms kommun Informationen nedan hänför sig till SCB:s statistik. Vid en översiktlig analys av kommunens egen statistik kan även samhällena Össjö, Höja samt Lerbäckshult+Nybygget tolkas som tätorter, d v s mer än 200 invånare. Folkmängd 1995 Folkmängd 2000 Totalt totalt Förändring (ant. /5 år) Förändring (% /5 år) Hela kommunen ,2 I tätorter I småorter Utanför småorter och tätorter Varav i tätort (mer än 200 personer, högst 200 meter mellan husen) Ängelholm Munka Ljungby Strövelstorp Hjärnarp Skepparkroken / Björkhagen Svenstorp Margretetorp Vejbystrand Varav i småorter ( personer, högst 200 meter mellan husen) Ausås Bjärlyckehus Gånarp Höja Kassagården <50 56 >6 +>12 Lerbäckshult Ljungabolet Nybygget Ryet+Lyckorna Rössjöfors (norra delen) Skälderhus Spannarp Starby Stavershult 52 <50 >-2 ->4 Tåstarp+Toarp Vejbyslätt Össjö
20 Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i hushållssammansättning Genom att hushållen blir allt mindre (färre personer i varje hushåll) blir antalet hushåll samtidigt allt fler. Detta beror på en mängd olika faktorer, bland annat det faktum att medellivslängden ökar. Någon utförlig aktuell statistik eller prognoser avseende hushåll finns ej att tillgå från Statistiska centralbyrån 2004, då senaste folkoch bostadsräkning gjordes kring Antaganden om befolkningsökning i Översiktsplan 2004 I Översiktsplan 2004 görs antagandet att befolkningsökningen i Ängelholms kommun i snitt ej kommer att överstiga 300 personer per år de kommande åren. Markanvändning Kvadratkilometer 89 invånare per kvadrat kilometer (Miljötillståndet i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne 2001). Befolkningstätheten är betydligt högre i kommunens västra del, jämfört med dess östra del. Arbetsmarknad - pendling Arbetsmarknad - arbetspendling % av totalt Total yta (ej hav) 433,4 Varav land 422,7 97,5 Varav vatten 10,7 2,5 Varav tätort 20,2 4,7 Varav skog 130,7 30,2 Varav åker 189,8 43,8 Varav betesmark 11,1 2,6 Antalet arbetstillfällen var år st i Ängelholms kommun. 70 % i näringslivet och 30 % i offentlig sektor. (SCB:s kommunfakta 2003). Ett stort utbud av arbetstillfällen är positivt. Att samtidigt kunna arbeta och bo på samma ställe kan bidraga till en hög livskvalité. Att pendla mellan arbetsplats och bostad tar både tid och resurser i anspråk. Personresor med cykel eller kollektivtrafik medför relativt låg negativ belastning på omgivningsmiljön. Nattbefolkning Dagbefolkning Män Kvinnor Män Kvinnor Kommunen Näringslivet Offentlig sektor Förvärvsarbetande (SCB:s kommunfakta 2003). Nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför. Dagbefolkning (arbetstillfällen): arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. (SCB:s kommunfakta 2003). Den dagliga inpendlingen till Ängelholms kommun är ca 2400 personer medan utpendlingen är ca 6400 personer. Nettopendlingen var år 2001 knappt personer (SCB:s kommunfakta 2003). Största pendlingskommuner (över 500 personer per dag) är Helsingborg, Båstad, Åstorp, Klippan och Höganäs (SCB 1999). Knappt 9000 personer pendlar dagligen över kommungränsen, d v s ca resor per dag över kommungränsen. Om varje resa i snitt är tre mil lång resulterar detta i personmil per dag. Den andel av dessa resor som företas med personbil medför en miljöbelastning som kan vara icke långsiktigt hållbar. För att kunna bedöma miljöbelastningen krävs dock ytterligare kunskap om pendlingsresornas fördelning på trafikslag. Största näringsgrenar (ungefärlig procentuell fördelning av arbetstillfällen inom kommunen 2001, SCB:s kommunfakta 2003): Vård och omsorg: 27% Handel och kommunikation 21% Tillverkning, utvinning 9% Offentlig förvaltning mm. 8% Finansiell verksamhet, företagstjänster 8% (SCB) Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Riket Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 0 1 Befolkning efter utbildningsnivå 2002 (SCB:s kommunfakta 2003) 20
21 Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER I kapitlet behandlas följande aspekter: -Grönstrukturens ekologiska, sociala/upplevelse och kulturella betydelse -Riksintresse naturvård -Riksintresse NATURA 2000 område -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Biotopskyddsområde, naturreservat, djur- och växtskyddsområde samt naturminne -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande riktlinjer och förslag: Riktlinjer för områden redovisade på Plankarta Översiktsplan 2004 : Inom område av Riksintresse för naturvården får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse utan kontakt med befintlig sådan tillåts i princip ej. Detaljplan skall övervägas vid nyexploatering. Bebyggelse för det rörliga friluftslivets behov tilllåts (såsom väderskydd för övernattning). Inom områdena prioriteras naturvärdena. Inom område av Riksintresse NATURA 2000 område får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse eller annan exploatering tillåts i princip ej. Inom områdena prioriteras naturvärdena. För område Riksintresse Kustzonen skall vad som anges i Skånes kustområden - ett nationallandskap (Länsstyrelsen i Skåne 2001:35) tillämpas i största möjligaste mån. Exempelvis: -Samlad bebyggelse bör lokaliseras på insidan av etablerad kustbebyggelse och i omedelbar anslutning till existerande tätort. -Mellan kustsamhällen bör fastläggas friområden som undantas från ny bebyggelse. -Förändringar som medför utfyllnad i vattnet bör undvikas. -Hänsyn bör tas till kulturhistoriska värden i exempelvis Ängelholms strandbad och Skepparkroken. -Hänsyn bör tas till landskapsekologiska samband i lågexploaterade områden. (Obebyggda områden och bebyggelseområden med mycket träd. -Större delen av kustzonen är olämplig för vindkraftsproduktion till följd av höga landskapsbilds-, natur-, och kulturvärden. (Se vidare Ängelholms kommuns vindkraftspolicy). -Hänsyn bör tas till det traditionella bebyggelsemönstret i form av samlade byar och fiskelägen samt gårdsmiljöer i det öppna skifteslandskapet. -Större turistanläggningar bör lokaliseras till befintliga tätorter (för effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur och service samt minimering av slitage). -Bullerskapande aktiviteter bör förläggas där de inte påverkar områden som är populära för friluftslivet. -Åtgärder bör vidtas för att minska näringsbelastningen och annan förorening till vattendrag som mynnar i kustzonen. -Vid planläggning bör förändringens påverkan på landskapsbilden och förändringens miljökonsekvenser redovisas. - Planprogram skall övervägas vid detaljplaneläggning. 21
22 Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer Stora opåverkade områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Följande exploateringsföretag skall särskilt beaktas: -Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse -Friluftsanläggningar -Vindkraftverk -Större trafikleder och vägar -Järnvägar -Kraftledningar -Grus- och bergtäkter -Industriell eller liknande verksamhet -Flygplatser och hamnar -Farleder och muddringsföretag -Militära övnings- och skjutfält I naturreservat samt i djur- och växtskyddsområde prioriteras naturvärden. Inom område som redovisas som Jordbruksoch skogsmark med särskilt höga naturvärden skall brukningssättet och ev. tillkommande exploatering anpassas till naturvärdena. Detta på ett sätt som ej medför kommunala kostnader. Redovisade områden bör kompletteras med uppgifter från skriften Skånes flora då denna är färdigställd. För områden som redovisas i det regionala naturvårdsprogrammet Från Bjäre till Österlen samt i den kommunala naturvårdsplanen gäller: -Inom områdena prioriteras naturvärdena. -Föreslagna förändringars konsekvenser för naturvärdena skall anges. -Vad som anges under Bibehållanden av värden för regionala intresseområden med naturvärden bör beaktas. För våtmarker och vattendrag redovisade på plankarta skall särskild hänsyn tas till ev. naturvärden. Zonen närmast vattendrag bör hållas planterad med bland annat träd. Regionala och statliga myndigheter bör verka för att förutsättningar finns att hålla zoner nära vattendrag bevuxna hela året. Övriga förslag : För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort stärkas. Ekologiskt särskilt känsliga områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Kunskapsunderlaget om ekologiskt särskilt känsliga områden bör förbättras genom inventeringar och analyser. Mer specifika rekommendationer för olika ekologiskt särskilt känsliga områden bör utarbetas. Inom biotopskyddsområde får ej bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. En digital kartbas över biotopskyddsområden bör tas fram. Den kommunala naturvårdsplanen bör kompletteras med rekommendationer för säkerställande av naturvärden och för tillämpning då förändringar blir aktuella. Regionala myndigheter bör göra en sammanställning och sammanvägning av olika planeringsunderlag/inventeringar angående våtmarker. Fördjupad vattenöversikt bör tas fram. I den mån det föreligger större sammanhängande historiska områden är det kommunens intention att beakta i vilken mån diverse förslag om skyddsbestämmelser påverkar möjligheten för helhetens fortsatta utveckling, levandegörelse och potential för kommunen i övrigt. Konsekvenser av riktlinjer och förslag ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens rekreations- / sociala- samt kulturella värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekologiska konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens ekologiska värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekonomiska konsekvenser: Genom att bevara och utveckla naturområden med ekologiska-, rekreations- och kulturvärden bibehålls kommunens natursköna attraktivitet som bostadsort (och därigenom skatteunderlag), inte minst för barnfamiljer. Detta gäller även för större opåverkade områden samt kustområden. Bevarande och utvecklande av naturområdens ekologiska- rekreativa- och kulturella värden kan medföra konsekvenser för exempelvis jord- och skogsbruket. 22
23 Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer Grönstruktur Infrastruktur, bebyggelsestruktur och grönstruktur är de huvudstrukturer som samverkar och bygger vår miljö. Grönstrukturen har såväl ekologiska, sociala, rekreativa, upplevelse, ekonomiska som kulturella värden. Närhet till grönområden är en viktig faktor vid val av bostadsort. Skönhetsupplevelser är viktiga för hälsa och livskvalitet. Grönstrukturen är en förutsättning för jord- och skogsbruk och turism. Dessa värden medför att grönstrukturen har stora samhälls- kommunalekonomiska värden. Region Skåne arbetar för närvarande med en regional grönstrukturplan. Denna redovisar de övergripande strukturerna för Skåne och bör på sikt arbetas in i Ängelholms kommuns översiktsplan. För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och lokaliseringsort stärkas. och inlärningsförmåga, förståelse för våra livsförutsättningar mm. Grönstrukturens variation hjälper en allt större andel äldre människor att hålla sinnena vid liv. (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999). Kulturella värden Grönstrukturen är en bärare av områdens historia och identitet. Exempel på grönstrukturens kulturella värden och funktioner är gamla pilealléer som visar vägen i landskapet. Ekonomiska värden De värden grönstrukturen har för Ängelholms kommuns attraktivitet som bostads- och etableringsort medför att grönstrukturen har stora ekonomiska värden. Ur Strategi för en grön struktur, Region Skåne Grönstrukturplanen bör behandla ekologiska, sociala/ upplevelse/rekreativa, kulturella och ekonomiska aspekter. Arbetet kan utgå från de modeller som tillämpats i Stockholmsregionen (Regionplane- och trafikkontoret, rapport och 4:2001). Resultatet av ett arbete med en Grönstrukturplan kan beröra andra allmänna intressen genom exempelvis en inventering av mindre värdefulla grönområden som eventuellt kan bebyggas. Ett tidigt klargörande av potentiella förtätningsområden kan förenkla och effektivisera handläggningen vid exploateringsärenden. Ekologiska värden Exempel på grönstrukturens ekologiska värden och funktioner är bärare av biologisk mångfald, naturliga kretslopp, förmåga att ta upp och bryta ner föroreningar, dagvatten hantering mm. Biologisk mångfald finns på olika nivåer: 1. Variationsrikedom med avseende på naturtyper (biotoper). 2. Variationsrikedom på artnivå. 3. Genetisk variation inom en art. Den kommunala översiktsplaneringen berör främst av den förstnämnda, att bevara en variation av biotoper. Även artrika eller särpräglade biotoper är viktiga att bevara. En kommuntäckande kartering av biotoper samt en analys av landskapsekologiska samband där exempelvis barriärer för flora och fauna beaktas är aspekter som skulle kunna behandlas i en grönstrukturplan. Sociala/rekreativa/upplevelse värden Exempel på grönstrukturens sociala värden och funktioner är rekreationsvärde, exempelvis som mötesplats i skogen när man rastar hunden. Naturupplevelse är även viktigt för stressåterhämtning, tillfrisknande, lek, upplevelse, kreativt tänkande, pedagogiska värden, barns utveckling Riksintresse naturvård Miljöbalken 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 23
Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR
Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsutveckling - Befolkningsstruktur -Arbetsmarknad - pendling -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning
Läs merÖversiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning
Ängelholms kommun Stadsarkitektkontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2005-06-20, KF 83 Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 2004-2024 NATURVÅRD-BIOLOGISK
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merSvedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Läs merKap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER
Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER I kapitlet behandlas följande aspekter: -Grönstrukturens ekologiska, sociala/upplevelse och kulturella betydelse -Riksintresse naturvård -Riksintresse NATURA
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merInnehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Läs merKARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3
TECKENFÖRKLARING KARTSTRUKTUR PLANSTRATEGI 3 PLANKARTOR 4 Bebyggelse 4 Infrastruktur 5 Grönstruktur 6 Naturmiljö 7 Vatten 8 Teknisk försörjning 9 Areella näringar 10 Ljudmiljö 11 Mellankommunala frågor
Läs merFrån A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Läs merÖversiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
Läs merGemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN POPULÄRVERSION www.engelholm.se/op2035 HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN 2035 Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merPM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merVad är en översiktsplan och hur går det till?
228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merSärskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merÖversiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008.
Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Stadsarkitekt fram till 2006: Hans Folkeson Planförfattare: Per Iwansson, planchef
Läs merYttrande om översiktsplan Flens kommun
Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar
Läs merBehovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Läs merSlottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs mer1.1 Översiktlig planering för vem och varför?
1. INLEDNING I översiktlig planering samordnas olika intressen för att skapa framförhållning och beredskap för marken, vattnet och bebyggelsen i kommunen. I all fysisk planering görs avvägningar mellan
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merDiarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby
Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 Beskrivning Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 SYFTE MED UPPHÄVANDE AV DEL AV BYGGNADSPLANEN...
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merUpphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård
Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan
Läs merUtställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms kommun
GRANSKNINGSYTTRANDE 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsenheten Hanne Haas 040-252248 Stadsarkitektkontoret Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms
Läs merYttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merSÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030
Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden
Läs merSammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan
Sammanställning Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004. Kommunfullmäktige har tagit beslut att en ny översiktsplan ska tas fram. Den nya översiktsplanen ska utgöra ett strategiskt dokument, en
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merVärnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212
Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merÖversiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling
GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö
Läs merVISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.
DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050
Läs mer1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merRekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merDetaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Läs merStat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merStorsund Byaområde. Förutsättningar och förslag
Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merHärryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Läs merPlanering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Läs merBilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
Läs merMÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Läs merHandläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merBEHOVSBEDÖMNING
1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller
Läs merStrukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering
Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut
Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
Läs merFAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Läs merLänsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merDnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen
2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer