ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR ÄR 2016

Transkript

1 Organisationer som främjar idrott /625/2015 Referens: Idrottslag (390/2015) Statsrädets förordning om främjande av idrott (550/2015), Statunderstödslag (688/2001) Gäller tillsvidare Upphäver: 9/600/2014, Anvisningar för ansökan om rätt tili statsunderstöd och för ansökan om statsunderstöd är 2016 ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR ÄR allmänt understöd ska sökas senast den 30 september GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STATSUNDERSTÖD 1.1. Nya idrottsfrämjande organisationer som är berättigade tili statsunderstöd 10 i idrottslagen, 5 i idrottsförordningen För att en organisation som främjar idrott ska kunna fä statsbidrag krävs det enligt 10 i idrottslagen att undervisningsoch kulturministeriet godkänner organisationen som berättigad tili statsbidrag. En registrerad förening vars ändamäl är att främja idrott och vars verksamhet har de syften som avses i 2 kan godkännas som en organisation som är berättigad tili statsbidrag. Därmed syftar lagen tili att främja: 1) olika befolkningsgruppers möjlighet att röra pä sig och utöva motion och idrott, 2) befolkningens välbefinnande och hälsa, 3) upprätthällande och förbättrande av den fysiska funktionsförmägan, 4) barns och ungas uppväxt och utveckling, 5) medborgarverksamhet inom idrotten, medräknat föreningsverksamhet, 6) elitidrott, 7) ärlighet och etiska principer inom idrott och elitidrott, samt 8) minskande av ojämlikhet inom motion och idrott. Opetus- ja klilttuuriministeriö Meritullinkatu 10, Helsinki PL 29, Valtioneuvosto Puh kirjaamo@minedu.fi Unclervisnmss- uch kulturministeriei: Sjötullsgatan 10, Helsingfors PB 29, Statsrädet Tfn kirjaamo@minedu.fi

2 Av grenförbunden kan endast ett riksomfattande förbund inom varje gren godkännas som berättigad tili statsbidrag Definition av grenförbund Med grenförbund avses en riksomfattande idrottsorganisation som arbetar för att främja motions- och idrottsverksamhet inom en eller flera idrottsgrenar. En förutsättning för godkännande är att grenen har en internationell organisation eller ett internationellt tävlingssystem eller att grenen är nationellt betydande Ovriga behörighetsvillkor Vid prövning av en organisations rätt tili statsbidrag beaktas verksamhetens art, omfattning och samhälleliga verkningar samt hur organisationen främjar likvärdighet och jämlikhet. En förutsättning för godkännande av rätt tili statsbidrag för en organisation som främjar idrott är att organisationen har minst 30 medlemsföreningar med sammanlagt minst medlemmar eller utövare. Avvikelse kan göras frän den ovan nämnda grunden för godkännande om organisationens verksamhet betjänar en specialgrupp som är idrottspolitiskt och verksamhetsmässigt betydande eller det internationella tävlingssystem som den gren som organisationen företräder är avsevärt omfattande. En förutsättning är dock att organisationen för sin idrottsfrämjande verksamhet inte fär sädant specialunderstöd sam avses i 5 2 mom. i statsunderstödslagen (688/2001) frän förvaltningsomrädet för ett annat ministerium. Enligt gällande lagstiftning om statsunderstöd kan allmänt understöd inte beviljas ur tvä olika källor för samma verksamhet. En ny organisation som främjaridrott beviljas inte statsunderstöd utan särskilt skäl innan organisationen har idkatverksamhet som registrerad förening oavbrutet i minst tvä är. Exempelvis kan sammanslagning av organisationer och andra motsvarande exceptionella situationer betraktas som särskilt skäl för att beviljande av statsunderstöd tidigare. Behörighet för statsunderstöd ska sökas skriftligen (UKM:s blankett nr 22). Föreningens stadgar, utdrag ur föreningsregistret, fastställda verksamhetsberättelser för de tvä föregäende verksamhetsären samt fastställda bokslut för de tvä föregäende räkenskapsperioderna ska bifogas ansökan. 2. ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD (ALLA ORGANISATIONER SOM FRÄMJAR IDROTT) Statsunderstödslagen Statsunderstöd beviljas pä ansökan. Förutsättningar för erhällande av statsunderstöd är att det ändamäl för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart, beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende pä de mäl som satts för användningen av statsunderstödet, beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet sam är föremäl för statsunderstöd och annat offentligt stöd samt beviljandet av statsunderstöd inte bedöms orsaka snedvridning av konkurrensen. Statsunderstöd kan beviljas mottagaren för dennes egen verksamhet eller eget projekt eller för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av nägon annan an understödstagaren och som fyller ändamälet enligt statsunderstödsbeslutet. Om

3 statsunderstöd beviljas för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt sam genomförs av nägon annan an understödstagaren och som fyller ändamälet enligt statsunderstödsbeslutet, skall statsunderstödstagaren ingä ett avtal om statsunderstödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som genomförverksamheten eller projektet. Tili övriga delar ska de idrottsfrämjande organisationer som avser dela ut statsunderstödet vidare ansöka om särskilt tillständ för detta hos undervisningsoch kulturministeriet, som fattar beslut i frägan. Statsunderstöd fär endast användas för ett syfte som överensstämmer med statsunderstödsbeslutet. Statsunderstödet fär inte täcka det fulla beloppet av de totalkostnader som orsakas av den verksamhet eller det projekt som utgör föremäl för statsunderstödet, om inte nägot annat följer av skäl som är motiverade och nödvändiga för att mälen med beviljandet av statsunderstödet ska näs. Statsunderstödet fär inte tillsammans med andra offentliga stöd överstiga det i Europeiska gemenskapens ellerfinsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligtstöd Statsunderstödets belopp 12 i idrottslagen, 10 i idrottsförordningen Vid prövningen av statsunderstödets belopp beaktas följande: arten och omfattningen av den verksamhet som den idrottsfrämjande organisationen bedriver de samhälleliga verkningarna av verksamheten hur organisationen förverkligar de syften som avses i den föreslagna lagen, hur den beaktar idrottens etiska principer och de internationella bestämmelser som är bindande för Finland pä vilket sätt organisationen främjar likvärdighet och jämlikhet. lakttagandet av de internationella bestämmelser som är bindande för Finland (Europarädets konvention mot läktarväld, konventionen mot doping, konventionen mat manipulering av idrottstävlingar) samt främjandet av likvärdighet och jämlikhet är nya grunder för prövning av statsunderstödets belopp. Enligt 10 i statsrädets förordning om främjande av idrott beviljas verksamhetsunderstöd resultatbaserat utifrän organisationens verksamhetsplan och budget. Resultatkriterierna bedöms utifrän den planerade och genomförda verksamheten. Kvaliteten pä organisationens verksamhet bedöms i relation tili organisationens mäl och hur dessa har uppnätts samt i relation tili resultatkriterierna. Vid bedömningen av verksamhetens omfattning beaktas antalet personer som omfattas av organisationens regelbundna verksamhet samt verksamhetens verkningsfullhet och regionala täckning. Vid bedömningen av den samhälleliga verkningsfullheten beaktas organisationens aktivitet i samhälleliga frägor. Enligt idrottsförordningen ska organisationens ekonomiska ställning beaktas vid bedömningen av behovet av understöd. Vid bedömningen av lönsamheten fästs uppmärksamhetvid intäkterna av organisationens egen verksamhet, kostnaderna för förvaltningen i förhällande tili totalkostnadema samt verksamhetens produktivitet.

4 l sambana med att anslag förklaras lediga att sökas lämnar undervisningsoch kulturministeriet ärligen de organisationer som främjar idrott och som är berattigade tili statsunderstöd anvisningar om de utgifter som godkänns för statsunderstöd. Syftet med bestämmelsen är att göra utfärdandet av anvisningar mer flexibelt sä att organisationerna varje är hartillgäng tili sä klara och tydliga anvisningar som möjligt. Grunden för idrottsorganisationernas statsfinansiering har bildats av organisationens verksamhetsresultat pä de centrala resultatomrädena inom idrottskulturen. Vid beviljandet av statsunderstöd för är 2016 beaktas organisationernas kvantitativa, kvalitativa och samhälleliga resultat inom motionsidrott, elitidrott och organisations- och föreningstjänster. Det kan förekomma skillnader mellan olika grupper av organisationer och enskilda organisationer när det gäller verksamhetens tonvikt pä olika resultatomräden eller de allmänna randvillkoren för verksamheten, vilket tas i beaktande vid behov. Även behovet av statsunderstöd och organisationernas möjlighet att skaffa egenfinansiering kan tas i beaktande. Mottagaren av statsunderstöd ska iaktta anvisningarna i undervisningsoch kulturministeriets beslut och Finlands Antidoping-kommittes gällande bestämmelser, enligt vilka organisationen ska tilläta dopningstest under tävlings- och tävlingssäsongen, samt idrottens etiska principer och internationella bestämmelser som binder Finland. Av de idrottsfrämjande organisationerna förutsätts en jämlikhets- och jämställdhetsplan för verksamheten. Om ett förbund inte har en behövlig utredning [jämlikhets- och jämställdhetsplan) och inte iakttar de etiska principerna eller nämnda internationella bestämmelser kan organisationens rätt tili statsunderstöd äterkallas. Om jämlikhetsplanen inte är klar är 2015 bör organisationen beskriva verksamhetens status i en separat bilaga. Planen ska vara klarföre ingängen av är Följande utgör inte godtagbara utgifter som grund för understöd: utgifter i anslutning tili anordnande av tävlingar och publikationsverksamhet med undantag för eventuell godtagbar förlust (tili dessa räknas även tävlingar som anordnas av motionsidrottsorganisationer och motionsevenemang för vilka organisationen tar ut en deltagaravgift eller erhäller inkomster frän inträdesbiljetter) utgiftersom uppkommervid förmedlingsverksamhet (t.ex. förmedling av utrustning och tjänster) utgifter för medelanskaffning och liknande förvärvande av inkomst (t. ex. kostnader för försäljning av annonser) utgifter för affärs- och placeringsverksamhet, inte heller löneutgifter för anställda sam huvudsakligen ansvarar för förmedling av utrustning, medelsanskaffning eller affärsverksamhet utgifter för anställningsförmäner som organisationen ger arbetstagaren utöver penninglön (bil-, kost-, bostads- och bränslekostnader) utgifter som täcks med intäkter för varor som organisationen säljer tili en sadan annan organisation som avses i 7 i idrottslagen eller med intäkter för förvaltnings- och dataförvaltningstjänster amorteringar och räntor pä Iän löneutgifter sam motsvarar sjukförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsersättningar som organisationen fär sam arbetsgivare den del av de egna hyresutgifterna för de egna lokalerna som motsvarar hyresintäkterna avskrivningar och avsättningar ömsesidiga understöd eller motsvarande stöd som en organisation som fär statsunderstöd beviljar andra sammanslutningar anskaffningsutgifter för sadan lös egendom sam föranleds av att en anläggning grundas, utvidgas, omorganiseras eller grundligt renoveras.

5 Organisationerna beslutar själva om antalet anställda, personalens tjänstetitlar och avlöning inom ramen for budgeten men dock sä att statsunderstödet kan täcka den anställdas lönekostnader med högs euro/anställd. Organisationen kan täcka de överskridande kostnaderna gen om sin egen medelanskaffning Ansökningstid Statsunderstöd för organisationer som främjar idrott ska sökas med undervisningsoch kulturministeriets blankett nr 1 och bilageblanketten senast den 30 september Ansökningarna ska riktas tili undervisningsoch kulturministeriet och skickas tili adressen Undervisnings- och kulturministeriet, PB 29, Statsrädet Ansökningsdokument Organisationer som ansöker om statsunderstöd för 2016 ska lämna in följande dokument tili undervisningsoch kulturministeriet: Alla organisationer 1. Ansökan om statsunderstöd med stöd av 12 i idrottslagen med undervisningsoch kulturministeriets blanketter nr 1 och 23. De regionala idrottsorganisationerna använder blanketterna nr 1 och 24. Blanketterna finns pä undervisningsoch kuitu rministeriets webbplats -> Understöd -> Idrott Ansökan ska undertecknas av de officiella namntecknare som anmälts tili föreningsregistret. Om organisationen blir tvungen att komplettera sin ansökan i efterhand ska det göras skriftligt. 2. Utredning om resultaten av organisationens verksamhet De idrottsfrämjande organisationerna bör lägga fram ett kort sammandrag över den dittills genomförda verksamheten är Specifikation över utgifter och inkomster enligt budgeten för är 2016 Pä bilageblankett nr 23 (regionala organisationer blankett nr 24) anges en specifikation av organisationens utgifter och inkomster i enlighet med budgeten för är Specifikationen ska inkludera den egentliga verksamhetens samtliga utgifter och inkomster per verksamhetsomräde samt den övriga verksamhetens inkomster och utgifter med undantag för investeringsutgifter. Godtagbara utgifter är direkta bruttoutgifter i anslutning tili den egentliga verksamheten med undantag för utgifter för affärs- och placeringsverksamhet samt övriga motsvarande utgifter för förvärvande av inkomst. Utgifter som berättigar tili statsstöd är inte heller de utgifter som nämns i punkt 2 i sökanvisningen. 4. Förteckning över andra understöd som organisationen har beviljats/ansökt Organisationen ska uppge alla understöd som man erhällit är 2015 och ansökt om för är 2016 pä bilageblanketten specificerade pä den som beviljat understödet och användningsändamälet. Offentliga understöd och övriga understöd ska grupperas separat. Undervisnings- och kulturministeriet gör avdrag frän de godtagbara utgifterna som orsakas av andra understöd utifrän den av organisationen ifyllda bilageblanketten. 5. Förteckning över organisationens anställda och avlöningsgrunderna En förteckning över de anställda som arbetar med uppgifter inom den verksamhet som ska stödas med statsbidrag ska läggas fram i bilageblanketten, där man uppger de befattningar som har fortlöpande anställning vid tidpunkten för ansökan och avlöningen av dessa med undantag för personer sam huvudsakligen anställts för förmedling av utrustning, medelanskaffning eller affärsverksamhet. Pä samma bilaga kan man lägga fram en pian för ny personal som ska anstallas av organisationen samt ett sammandrag av anställningsförmänerna och de totala kostnaderna för dessa (inkl. bränsle-, försäkrings-, service- o.dyl. kostnader). Pä blanketten behöver kostnader för arvodesbaserade instruktörer och liknande personal inte uppges.

6 Vid prövningen av beslutet om statsunderstöd har undervisningsoch kulturministeriet hjälp av tillämpliga delar av förslagen frän de arbetsgrupper som har utvecklat understödssystemet för organisationer som främjar idrott. 3. ÖVRIGA VILLKOR l ANSLUTNING TILL ANVÄNDNINGEN AV UNDERSTÖDET Förvaltningen av den organisation som ska beviljas understöd ska skötas enligt vad som förutsätts i föreningslagen (503/1989) och organisationens stadgar. 11 i föreningslagen Styrelsen skall föra en förteckning överföreningens medlemmar. l förteckningen skall införas varje medlems fullständiga namn och hemort. Inom organisationen ska den enhet vars struktur grundar sig pä personmedlemskap föra en förteckning av personmedlemmarna. En centralorganisation eller en regionalorganisation vars medlemmar är distriktsorganisationer eller lokalföreningar ska pä motsvarande sätt föra en förteckning över medlemmarna i basorganisationen. Av basorganisationsforteckningen ska framgä antalet personmedlemmar i respektive organisations basförening. Bokföring Bokföringen och ekonomin för den organisation som understöds ska uppfylla de krav som ställs i bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997). Mottagaren av understödet ska anordna sin bokföring med iakttagande av god bokföringssed sä att användningen av understödet kan följas upp med hjälp av bokföringen. 4. UTREDNING ÖVER ANVÄNDNINGEN AV UNDERSTÖDET Om användningen av det beviljade understödet ska en utredning lämnas tili undervisningsoch kulturministeriet pä en av ministeriet fastställd formbunden blankett. Utredningen ska göras före utgängen av april det är som följer efter understödsäret. 5. BETALNINGEN AV STATSUNDERSTÖDET Statsunderstödet betalas tili mottagaren i en ellerflera poster utifrän tajmningen av kostnaderna. Statsbidragsmyndigheten kan besluta att statsbidraget betalas utifrän de faktiska kostnaderna efter att en godtagbar utredning om användningen av stödet har lämnats in tili statsbidragsmyndigheten. Ett stadsunderstöd som är ringa tili beloppet och förenligt med 5 3 mom. 3 punkten kan utan hinder av 1 mom. betalas som en engängsbetalning om detta är motiverat med hänsyn tili användningen av statsunderstödet. Mottagaren av statsunderstöd ska ge statsbidragsmyndigheten korrekta och tillräckliga uppgifter för betalningen av statsunderstödet. 6. AVBRYTANDE AV UTBETALNINGEN OCH ATERKALLELSE AV BEHÖRIGHETEN FÖR STATSUNDERSTÖD Statsunderstödslagen Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av statsunderstöd avbryts, om det finns grundad anledning att misstänka att statsunderstödstagaren inte förfar pä det sättsom avses i 12 4 mom. eller 13 eller 14, de grunder pä vilka statsunderstödet har beviljats har förändrats väsentligt, eller avbrytande förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

7 Idrottslagen Enligt 10 4 mom. i idrottslagen kan undervisningsoch kulturministeriet kan äterkalla en organisations rätt tili statsbidrag, om organisationen i sin verksamhet oavbrutet i tvä ars tid brister i att uppfylla de förutsättningar för att en organisation ska fä understöd som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den. För att säkra förutsägbarheten bör organisationen i tillräckligt god tid informeras ifall man anser att verksamheten inte uppfyller förutsättningarna för erhällande av statsunderstöd i enlighet med idrottslagen. Därefter har organisationen tvä är pä sig att göra ändringar i sin verksamhet sä att den uppfyller förutsättningarna för erhällande av statsunderstöd. Om verksamheten därefter inte uppfyllerförutsättningarna kan rätten tili statsunderstöd äterkallas enligt idrottslagen. 7. ATERBETALNING OCH ATERKRAV AV STATSUNDERSTÖD Statsunderstödstagaren skall utan dröjsmäl betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som denne fätt pä felaktiga grunder, tili för start belopp eller uppenbart utan grund. Statsunderstödstagaren skall ocksä betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas pä det sätt sam förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Statsbidragsmyndigheten skall genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstöd skall upphöra samt att statsunderstöd som redan betalts ut skall äterkrävas, om statsunderstödstagaren 1) underlätit att äterbetala ett sädant statsunderstöd eller en del av det sam enligt 20 skall betalas tillbaka, 2) använt statsunderstödet för ett väsentligen annat ändamäl an vad det har beviljats för, 3) lämnat statsbidragsmyndigheten felaktiga eller vilseledande uppgifter om nägon omständighet sam har värit ägnad att väsentligt inverka pä erhällandet av statsunderstödet, dess belopp eller villkor, eller hemlighällit en sadan omständighet, eller 4) i övrigt pä ett med 1-3 punkten jämförbart sätt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av statsunderstöd ellervillkoren i statsunderstödsbeslutet. Statsbidragsmyndigheten kan genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet skall upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd eller en del av det skall äterkrävas, om 1) statsunderstödstagaren harförfarit i strid med 12 4 mom. eller 13 eller 14, 2) statsunderstödstagaren har vägrat att ge material enligt 17 1 mom. eller att bistä vid granskningen pä det sätt som avses i nämnda moment, 3) statsunderstödstagaren har upphört med den verksamhet sam värit föremäl för statsunderstödet eller inskränkt den väsentligt eller överlätit den tili nägon annan, 4) statsunderstödstagaren i strid med 13 tili nägon annan har överlätit ägande- eller besittningsrätten tili egendom som förvärvats med statsunderstödet,

8 5) statsunderstödstagaren i strid med 13 pä ett bestäende sätt har ändrat ändamälet med egendom som värit föremäl för statsunderstödet, 6) statsunderstödstagaren har blivit föremäl för en utsökningsätgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremäl för saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), om inte nägot annat följer av ändamälet med statsunderstödet, eller 7) statsunderstödstagaren i praktiken förfar pä ett sätt som kan jämföras med de omständigheter som föreskrivs i detta moment genom att ge en omständighet sam ansluter sig tili beviljandet, utbetalningen eller användningen av statsunderstödet en annan juridisk form an vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte. Om den egendom sam har värit föremäl för statsunderstödet har förstörts eller skadats under den i 13 föreskrivna användningstiden och ny motsvarande egendom inte skaffas i stället för den förstörda eller skadade egendomen, kan statsbidragsmyndigheten genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstödet skall upphöra och att av en eventuell försäkringsersättning eller annan ersättning skall äterkrävas ett belopp som motsvarar statsunderstödets andel av den ursprungliga anskaffningsutgiften för egendomen. Statsbidragsmyndigheten kan genom ett beslut ocksä bestämma att utbetalningen av statsunderstödet skall upphöra samt att ett redan utbetalt statsunderstöd skall äterkrävas, om detta förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning. Det stöd som ska äterbetalas ska betalas tili nägot av undervisningsoch kulturministeriets konton: Nordea Bank Abp IBAN FI BIG NDEAFIHH Pohjola Bank Ab IBAN FI BIC OKOYFIHH DanskeBankAbp IBAN FI BIG DABAFIHH 8. ANNAT SOM GÄLLER STATSUNDERSTÖD Frägor som gäller ansökningar besvaras av överinspektör Hannu Tolonen, tfn och avdelningssekreterare Päivi Wathen, tfn vid undervisningsoch kulturministeriets idrottsenhet. Enhetens chef, direktör ' Harri Syväsalmi Överinspektör Hannu Tolonen

9 1. BEDÖMNINGSGRUNDER/GRENFÖRBUNDEN Bedömningen av de riksomfattande grenförbunden bestär av en kvantitativ och en kvalitativ bedömning. Riktgivande vägning av bedömningsgrunderna är 2016 beträffande grenförbunden: I.Motionsidrott (55%) 2. Elitidrott (25 %) 3. Organisations- och föreningsverksamhet (20 %) När det gäller grenförbunden utgör verksamhetsberättelsen och bokslutet för är 2014 samt verksamhetsplanen och budgeten för är 2016 underlag för beredningen av understöden för är Grenförbunden indelas i tre grupper utifrän storleken pä statsbidraget och pä organisationens bokslut. Den övergripande bedömningen grundar sig pä en poängsättning av de skriftliga dokumenten. Vid bedömningen ligger tonvikten pä kvaliteten. Vid bedömningen granskas organisations-, utbildnings-, tränings- och tävlingsverksamheten sam en helhet bestäende av ätgärder för att främja säväl motionsidrott som tävlings- och elitidrott pä ett etiskt hällbart sätt. Mälet ar ett livslängt motionerande sä att icke tävlingsinriktad idrott idkas hela livet, tävlingsinriktad motion och idrott idkas under hela livstiden, elitidrott har en betydande roll i vär idrottskultur och människorna kan delta i förenings- och organisationsverksamheten i olika roller under hela sin livstid. Mottagaren av statsunderstöd ska iaktta de anvisningar som givits i undervisningsoch kulturministeriets beslut samt Finlands Antidopingkommittes gällande bestämmelser, enligt vilka organisationen ska tilläta dopningstest under säväl tävlings- som träningssäsongen. Eventuella dopningsförseelser inom de olika grenarna samt deras effekter för beloppet av grenförbundens statsunderstöd bedöms frän Tall tili fall. Vid prövningen av statsunderstödets belopp tar man hänsyn tili hur organisationen handlarför att uppfylla idrottslagens syfte. Statsunderstödet tili en idrottsorganisation som fätt rätt tili statsunderstöd kan höjas om organisationen i sin verksamhet tar hänsyn tili de idrottsrelaterade specialbehoven hos spräkliga eller andra minoriteter. Vid den inbördes jämförelsen av de sökande beaktas organisationsverksamhetens kvalitet och omfattning samt samhälleliga betydelse. Mottagaren av statsunderstöd ska beträffande elitidrotten förhandla och avtala om användningen av understödet och mälen med elitidrottsenheten vid Finlands Olympiakommitte. Grenförbunden ska gä igenom bilagematerialet tili anvisningen och i en separat utredning som bifogas ansökan tili undervisningsoch kulturministeriet lämna in sädana uppgifter om betydande förändringar som enligt sökandens uppfattning har skett under den aktuella perioden inom olika resultatomräden. Ett villkor för utbetalningen av statsunderstödet är att grenförbundet senast den 30 november 2015 lämnar in de handlingar som begärts som bilagor tili ansökan om understöd (verksamhetsberättelse och budget för är 2016) tili undervisningsoch kulturministeriets registratorskontor. Den resultatbaserade bedömningen av grenförbunden är en övergripande bedömning. Statens idrottsräd ger ett utlätande om undervisningsoch kulturministeriets framställan om statsunderstöd i enlighet med idrottslagen.

10 10 BEDÖMNINGSKRITERIER PER RESULTATOMRÄDE Motionsidrott är den viktigaste funktionen för den organiserade idrottskulturen. Verksamheten pägär i alla skeden av livet. Största delen av funktionerna i grenförbunden och föreningarna inom idrotten handlar om motionsidrott som täcker bäde icke tävlingsinriktad och tävlingsinriktad motion och idrott. MOTIONSIDROTT lcke tävlingsinriktad motionsidrott Förbundens medlemsföreningars roll som främjare av icke tävlingsinriktad motionsidrott och förmäga att rekrytera nya motionärer - särskilt bland den del av befolkningen som är passiv när det gäller fysiska aktiviteter - tili grenen är en viktig punkt vid bedömningen. Tili denna del inriktas bedömningen pä funktionerna inom förbundens motionsidrott och kvaliteten pä dem. grenförbundets strategi och verksamhetsmodeller för att främja icke tävlingsinriktad motion antalet specialföreningar som hör tili grenförbundet antalet grensektioner inom de allmänna föreningarna antalet personer som utövar motionsidrott i de föreningar som är underställda grenförbundet antalet utövare som hör tili grenförbundet grenens nationella betydelse Tävlingsinriktad motionsidrott Tävlingsverksamheten är kaman i verksamheten i merparten av idrottsgrensförbunden. Största delen av tavlingsverksamheten för barn och ungdomar är motionsidrott pä samma sätt som en del av nationelta tävlingsserier för vuxna. Det handlar snarare om hur man definierar vad som avses med tävling och med vilka reglertävlingen genomförs. Förbundetska erbjuda föreningarna verksamhetsmodeller för en hobbybetonad verksamhet. Anordnandet av tävlingsverksamhet är ett av de viktigaste bedömningskriterierna för hobbyverksamheten. Frän bedömningen utesluts de högsta serieniväerna för vuxna och ungdomar (21-22 är) samt FM-tävlingarna för dessa klasser. Bedömningskriterierna är följande: omfattningen av den tävlingsverksamhet som är underställd grenförbundet samt antalet personersom deltagit i tävlingsverksamheten enligt äldersgrupp (under 12 är, är är och över 35 är) antalet tävlingslicenser sammanlagt tränings- och instruktörsutbildning o utbildningar som förbundet anordnat är 2014 samt en uppskattning av antalet deltagare o antalet deltagare i utbildning som anordnats av de regionala idrottsorganisationerna o antalet deltagare i utbildning som anordnats av utbildningscentrumen inom idrott

11 11 ELITIDROTT Inom resultatomrädet för elitidrott bedöms förbundets idrottsmässiga resultat och ätgärder. Man stravar efter att göra bedömningen pä alla delomräden av verksamheten. Följande bedöms höra tili elitidrott: internationell framgäng en för grenen fastställd mälinriktad elitidrottsverksamhet för bäda könen, kvaliteten pä den träning som stöder elitidrott med sikte pä internationell framgäng och antalet tränare som deltagit i tränarutbildningen pä niväerna 3-5 övrig förbundsverksamhet som stöder elitidrotten (bl.a. medicinsk sjukvärd, ätgärder som främjar idrottarens karriär) antalet heltidsanställda tränare pä grenförbundet antalet heltidsanställda tränare i de föreningar som är underställda grenförbundet. ORGANISATIONS- OCH FÖRENINGSVERKSAMHET Vid bedömningen tas hänsyn tili grenförbundets satsningar för att stöda föreningarna samt systematiken i förbundets verksamhet och ekonomi, förvaltningskostnadernas andel av verksamhetskostnaderna samt behovet av understöd: 1. stöd som grenförbundet beviljat föreningarna och övriga tjänster tili föreningarna 2. utbildningar som grenförbundet anordnat för föreningsaktörena är grenförbundets ätgärder och strategier för att utveckla grenen samt utvecklingen av det kunskapsunderlag som stöder ätgärderna och strategierna 4. uppgifter om verksamheten och ekonomin för är 2014 (insamlas av UKM) deltagande och päverkan i den nationella och internationella motions- och idrottspolitiken. 2. BEDÖMNINGSGRUNDER/REGIONALA IDROTTSORGANISATIONER Regionernas grundläggande uppgift är att främja finländarnas välbefinnande med hjalp av motion och idrott samt att säkerställa en livskraftig och mängsidig idrottskultur- särskilt pä det lokala planet Regionerna stöder främjandet av motion och idrott pä bred front med utgängspunkt i de riksomfattande mälen Tili mälgrupperna hör säväl aktörer inom den organiserade idrotten som vanliga vardagsmotionärer Regional intressebevakning Samarbete med olika aktörer lokalt, inom landskapet och pä riksplan. Gemensamt antagna etiska principer för idrotten är utgängspunkten för bedömningen. När det gäller de regionala idrottsorganisationerna bedöms den grundläggande verksamheten i regionerna och resultaten av verksamheten. Den riktgivande viktningen av statsunderstödet tili regionerna är att 50 % gär tili den grundläggande verksamheten och 50 % tili resultatdelen. Grundläggande verksamhet Vid bedömningen tas hänsyn tili den regionala organisationens samarbete med kommunen och den regionala päverkan. Vidare understryks effekterna av den.regionala organisationens verksamhet enligt följande mätare: det totala antalet föreningar i regionen/antalet föreningar som hör tili den regionala organisationen antalet kommuner i regionen/antalet kommuner som hör tili den regionala organisationen samarbetet med andra organisationer/distriktsorganisationer eller regionala organisationer som främjar idrott samarbete med idrottsakademierna i regionen och med idrottsutbildningscentren.

12

Visa mer