FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas
|
|
- Lars-Erik Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Antigympa grupp 812 Vuxenpsykiatri I 1 I Antigympan (kroppskännedom) jobbar man med inkännande, närvarande rörelser för att minska på sitt onda/spänningar. Vi jobbar från fötterna upp till huvud och nacke samt kroppshållning. Antigympan påminner om Basal Kroppskännedom. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Finns endast på mott i Gävle motsv 0,125 skötartjänst svårighetsgrad (aktuellt tillstånd + prognos): 50 grupptillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Evidens saknas Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget
2 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Avslappning 812 Vuxenpsykiatri I 2 Avslappning Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Främst i Sandviken motsv 0,2 skötare 200 behandlingstillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens för viss form av avslappnig Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget
3 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Ljusbehandling 812 Vuxenpsykiatri I 3 Minskning av depressiva symtom. Ringa biverkningar. Klassas som FOU åtgärd av socialstyrelsen på grund av tveksamt evidensstöd. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Måttlig Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Patienter med SAD (säsongsbunden depression) Evidens för effekt saknas och därmed också kostnadseffektivitets studier men generellt är behandlingen relativt billig Säsongsbundna depressioner har ett i sig fluktuerande förlopp och tillfriskanar oftast spontant men under några månader kan tillståndet leda till påtaglig funktionsnedsättning som kan vara förenad med sjukskrivning risk att dö i förtid, måttlig risk för FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas 510 i Hälsingland 23 tillfällen per vecka under vintern 40 Kräver liten arbetsinsats motsv 0,1 sj sköt. Kan också leda till att rum kan frigöras för annan verksamhet Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Evidens saknas i nuläget Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget, kan leda till att rum frigörs för anna verksamhet
4 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Massage 812 Vuxenpsykiatri I 4 Avspänning och kroppskännedom Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Endast Gästrikland motsv 1,5 skötartjänst 250 behandlingstillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens för viss form av massage Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget, kan leda till att rum frigörs för anna verksamhet
5 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Akupunktur 812 Vuxenpsykiatri I 5 Ångestlindrande och sömmnförbättrande det vetenskapliga underlaget för effekt är dock mycket sparsamt Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 FoU Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Endast Hälsingland motsvarar 1,5 sjuk sköt ( /år) behandlingar Evidens för effekt saknas och därmed också kostnadseffektivitets studier men generellt är behandlingen relativt billig Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget
6 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Trädgårdgrupp 812 Vuxenpsykiatri I 6 Aktivering genom trädgårdsarbete Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Går ej att bedöma 23 tillfällen/vecka under sommaren Endast i Sandviken motsvarar högst 0,1 skötare Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Inget evidens för målgruppen Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget
7 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta erbjuda morgonkaffe till patienter i slutenvård 812 Vuxenpsykiatri IV 7 Nu erbjuds kaffe både kl 6 och 7.30 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Schizofreni och psykossjukdom Inga hälsoeffekter Måttlig risk att dö i förtid, 510 patienter per dag 10 0 Måttlig erbjuds dagligen på avd 25 i Gävle innan ordianarie frukost Påverkar ej hälsotillståndet Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget
8 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Återbesökstider med mer än 45 minuters längd 812 Vuxenpsykiatri III 8 Oklar om det tillför någon egentlig patientnytta att vid rutinmässiga återbesök ha längre tider än 45 minuter Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring 9 Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, Svårt att beräkna antalet, olika kulturer på olika mottagningar men antagligen flera hundra patienter 350 Utgör främst en prioritering, svårt att kostnadsberäkna. Olika traditioner finns inom länet. Motsvara möjligen 1 tjänst ca 1000 timmar årligen Behandling bör kunna ges inom denna tidsram, extra tid bör i normalfallet ej tillföra någon ytterligare hälsovinst Måttlig Nej Evidens saknas men mångårig erfarenhet Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Kan kräva en viss attitydförändring och ändrat arbetssätt hos vissa medarbetare
9 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Hjälpa pat med praktiska sysslor som inte är behandlingsrelaterade 812 Vuxenpsykiatri I 9 Praktiskt för patienter som saknar eget nätverk men förefaller inte riktigt vsrs en specialistpsykiatrisk uppgift. Kan leda till ökad slutenvård. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Måttlig Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 9 Samtliga psykiatriska patientgrupper Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. Måttlig risk att dö i förtid, Fåtal patienter men svårberäknat 350 Måttlig Medför ingen långvarig hälsovinst men kan lidra ett subjetivt obhag och besvär i stunden Måttlig Svårt att ange men kanske motsvarande en årsarbetare Omfattningen är oklar men motsvarar möjligen 1 skötartjänst Kan leda till stora praktiska problem för patienter och kan leda till förlängda vårdtider inom slutenvård Evidens sakans Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Kan vara svårt att ibland hitta andra lösningar för patienter. Att istället tillsätta God man/förvaltar Medel
10 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Begränsa utbudet av intyg som inte är behandlingsrelaterade 812 Vuxenpsykiatri III 10 Främst utfärdande av körkortsintyg, svårt för patienten då alternativ kan saknas Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Gäller en grupp patienter som ofta har mycket omfattande problematik men där de hälso och sjukvårdande insatserna är små och behovet av kommunala insatser desto större risk att dö i förtid, högst ett fyrtiotal individer årligen 40 Intyg är idag avgiftsbelagt men inte helt självfinansierat leder till minskade intäkter samtidigt (0,1 läk + 0,1 ssk) Till exempel tt körkortsintyg kräver minst tre läkarbesök samt upprepad provtagning Påverkar ej hälsotillståndet Kan vara svårt för patienter att hitta andra privata vårdgivare som vill åta sig uppgiften Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Lätt att upphöra med
11 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Begränsa antalet enskilda stödjande anhörigsessioner 812 Vuxenpsykiatri I 11 Begränsa till fem samtal för anhöriga till frm samtal. Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning 10 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 10 Anhöriga Ges till i övrigt friska anhöriga som kan vara påtagligt plågade av patientens nedsatta häslotillstånd risk att dö i förtid, Troligtvis mellan anhöriga årligen 350 Påverkar ej häsotillstyåndet hos patienten, om anhöriga behöver mer stöd bör detta betraktas som hälso och sjukvård Måttlig Evidens saknas Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad b) Idag erbjuds iblan mycket långa samtalsserier till anhöriga motsvarande flera hundra timmar årligen Beroende på om det blir en ökande belsatning på psykosociala team Grov uppskattning motsvara högst 1 sköatre Kan leda till ökad belastning på anhöriga samt till exepel att de skulle belasta PV genom att döka vård och stöd där
12 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Ej aktivt behandla pat med samtidigt aktivt missbruk som är omotiverade till samtidig missbruksbehandling 812 Vuxenpsykiatri I 12 Om samtidigt missbruk finns som pat ej vill sluta med är behandlingsvinsterna små, stort mörkertal Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Patienter med ångest, depression, ätstörning I denna grupp finns risk för oförutsedda händelsert och risken för försämring och till och med dödsfall finns. Samtidigt har åtgärderna föga nytta om patienten inte samtidigt accepterar missbruksvård risk att dö i förtid, Svår att uppskatt men omkring patienter årligen 700 Vid samtidigt obehandlat missbruk är behandlingsutfallet mycket begränsat varför kostnadseffektiviteten blir mycket låg Hög Insatserna för denna grupp kan vara högst varierande Nej Högst osäker beräkning motsvara två tjänster De insatser som ges är sannolikt relativt meningslösa Omfattande erfarenhet Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Svårigheten kan vara att identifiera patienterna som ibland döljer sitt missbruk
13 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Hårborttagning 812 Vuxenpsykiatri I 13 Görs vid tillstånd med ökad hårväxt och transsexualisma Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 10 Transsexuella patieter och patienter med ökad behåring av andra orsaker Kosmetiskt störande vilket kan leda till subkjektivt nedsatt livskavlité risk att dö i förtid, liten risk för måttlig risk för Fåtal behandlingar/år Utebliven betald hårborttagning kan innnebära ett subjektivt lidande men torde inte påverka hälsotillståndet i högre grad långsiktigt Låg Merkostnader för patienter som får betala själva Dokumenterad effekt Nivå av vetenskapligt underlag Visst Skattad För gruppen transsexuella kan det vara svårt att motivera varför inte hårborttagning ingår när andra åtgärder ingår. Samtidigt får kvinnor med oönskad hårväxt bekosta det själv Medel
14 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Medicindelning till patienter där behovet inte är tydligt. 812 Vuxenpsykiatri I 14 Kan upplevas bekvämt av visssa patienter Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Heterogengrupp men till dem som har risker eller medicinska behov skall insatsen finnas kvar Måttlig risk att dö i förtid, ca 50 patienter 120 Måttlig Skall ej påverka hälsan Ett stort antal om än korta besökstilfällen som kan motsvara 15 timmar/vecka Sammantaget i länet beräknat på 0,3 sjuk sköt ( /år) Bör ej medföra några konsekvenser Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver endast en strukturera genomgång av befintliga medicinhämtare
15 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta med hembesök till patienter där det saknas medicinska eller behandlingsmässiga skäl för åtgärden. 812 Vuxenpsykiatri I 15 Vissa patienter upplever det trevlig och bekvämt med hemsbesök men det saknas ibland medicinska eller omvårdnadsmässiga skäl för detta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Heterogengrupp men till dem som har risker eller medicinska behov skall insatsen finnas kvar Måttlig risk att dö i förtid, ca 100tal patienter ,0 skötare samt i bilkostnader (1 bil per person) Måttlig Skall ej påverka hälsan Motsvarar kanske 200 timmar per vecka sammantaget i länet Kan i vissa fall innnebär ett betyande besvär för patienter att ta sig till mottagningar Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver endast en kritisk genomgång av befintliga hembesökspatienter
16 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta tillhandahålla gratis hygienprodukter till patienter i slutenvård 812 Vuxenpsykiatri III 16 Pat får i nuläget gratis hygienprodukter på vissa avdelningar Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Symtomlindring aktivitetsbegränsning = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 2 Nytt rangordningsförslag 3 Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper effelt på hälsotillståndet risk att dö i förtid, pat per år 10 Påverkar ej hälsotillståndet ej relevant Osäker Patienter får betala själva för hygienprodukter Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver inget annat än ett beslut
17 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta tillhandahålla patientkläder utan särskilda skäl 812 Vuxenpsykiatri III 17 Behövs frä,st för dem som saknar eller har mycket smutisga Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Symtomlindring aktivitetsbegränsning = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 2 Nytt rangordningsförslag 3 Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper påverkan på hälsotillståndet, gäller alla patienter Måttlig risk att dö i förtid, Svårbeömt, men 1000 talet patienter i slutenvård 100???????????? Måttlig ej relevant Påverkar ej hälsotillståndet Nej Saknas ofta skäl för patienter att byta kläder när man läggs in om et inte är så att de saknar eller har mycket smutsiga kläder Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver enast ett beslut
FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Läs mer811 - Kvinnosjukvård I 1
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Assisterat befruktning. Fastställ max 2 IVF alt 3 insemination. 811 Kvinnosjukvård I 1 skillnad Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag
Läs merNej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Läs mer513 - Medicin 2 I 1. Liten. Låg. Enkel
LUNGAN: Vi slutar utreda patienter med typiska symtom på akut sarkoidos och bilaterala hiluslymfom på lungröntgen I 1 Någon enstaka patient kommer att visa sig ha någon annan sjukdom än sarkoidos Mortalitet
Läs mer614 - Öron-näsa-hals I 1
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Typ 1 eller II diabetiker, graviditet. Ej behandling med insulin Apidra eller insulin Levemir. F21 FOU 512 Medicin 1 I 1 Underlaget är otillräckligt för att värdera effekt
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merDrivkrafterna till nationella modellen har varit
Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merNationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Läs merAtt få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merCHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv
CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,
Läs merBeslutsstöd - prioriteringar på individnivå
Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merPRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN
BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merFörstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merNy, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merSvar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
Läs merSjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin
Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin rehabiliteringsprocess Varje bedömning viktig- Läkaren ska tydligt dokumentera
Läs merAntagande av leverantör upphandling av öppen och sluten psykiatrisk specialistvård för vuxna i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-2053 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatri Moa Isacsson 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Antagande av leverantör upphandling av öppen och sluten
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merGap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz
Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merBilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Läs merLäkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet
1 (5) Närsjukvård Enheten för allmänmedicin och geriatrik Handläggare Elisabeth Höglund Telefon 08-123 134 18 E-post elisabeth.hoglund@sll.se Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merAtt följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merStöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merVälkommen. Metodstödjardag 11 november 2016
Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merGranskning av vård och behandling vid schizofreni
Revisionsrapport Granskning av vård och behandling vid schizofreni Region Gävleborg Anders Törnqvist Linnea Grönvold Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte, revisionsfråga
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merVad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh
Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet
Läs mer