FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas"

Transkript

1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Antigympa grupp 812 Vuxenpsykiatri I 1 I Antigympan (kroppskännedom) jobbar man med inkännande, närvarande rörelser för att minska på sitt onda/spänningar. Vi jobbar från fötterna upp till huvud och nacke samt kroppshållning. Antigympan påminner om Basal Kroppskännedom. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Finns endast på mott i Gävle motsv 0,125 skötartjänst svårighetsgrad (aktuellt tillstånd + prognos): 50 grupptillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Evidens saknas Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget

2 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Avslappning 812 Vuxenpsykiatri I 2 Avslappning Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Främst i Sandviken motsv 0,2 skötare 200 behandlingstillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens för viss form av avslappnig Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget

3 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Ljusbehandling 812 Vuxenpsykiatri I 3 Minskning av depressiva symtom. Ringa biverkningar. Klassas som FOU åtgärd av socialstyrelsen på grund av tveksamt evidensstöd. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Måttlig Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Patienter med SAD (säsongsbunden depression) Evidens för effekt saknas och därmed också kostnadseffektivitets studier men generellt är behandlingen relativt billig Säsongsbundna depressioner har ett i sig fluktuerande förlopp och tillfriskanar oftast spontant men under några månader kan tillståndet leda till påtaglig funktionsnedsättning som kan vara förenad med sjukskrivning risk att dö i förtid, måttlig risk för FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas 510 i Hälsingland 23 tillfällen per vecka under vintern 40 Kräver liten arbetsinsats motsv 0,1 sj sköt. Kan också leda till att rum kan frigöras för annan verksamhet Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Evidens saknas i nuläget Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget, kan leda till att rum frigörs för anna verksamhet

4 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Massage 812 Vuxenpsykiatri I 4 Avspänning och kroppskännedom Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Endast Gästrikland motsv 1,5 skötartjänst 250 behandlingstillfällen Går ej att bedöma Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens för viss form av massage Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget, kan leda till att rum frigörs för anna verksamhet

5 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Akupunktur 812 Vuxenpsykiatri I 5 Ångestlindrande och sömmnförbättrande det vetenskapliga underlaget för effekt är dock mycket sparsamt Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 FoU Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Endast Hälsingland motsvarar 1,5 sjuk sköt ( /år) behandlingar Evidens för effekt saknas och därmed också kostnadseffektivitets studier men generellt är behandlingen relativt billig Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Viss evidens Nivå av vetenskapligt underlag Visst Inget

6 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Trädgårdgrupp 812 Vuxenpsykiatri I 6 Aktivering genom trädgårdsarbete Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Heterogen grupp av psykiatriska patienter med ångest och depression Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas Går ej att bedöma 23 tillfällen/vecka under sommaren Endast i Sandviken motsvarar högst 0,1 skötare Viss påverkan på patienter som kan uppskatta insatsen subjektivt men för övrigt ingen Inget evidens för målgruppen Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget

7 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta erbjuda morgonkaffe till patienter i slutenvård 812 Vuxenpsykiatri IV 7 Nu erbjuds kaffe både kl 6 och 7.30 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Schizofreni och psykossjukdom Inga hälsoeffekter Måttlig risk att dö i förtid, 510 patienter per dag 10 0 Måttlig erbjuds dagligen på avd 25 i Gävle innan ordianarie frukost Påverkar ej hälsotillståndet Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Inget

8 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Återbesökstider med mer än 45 minuters längd 812 Vuxenpsykiatri III 8 Oklar om det tillför någon egentlig patientnytta att vid rutinmässiga återbesök ha längre tider än 45 minuter Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring 9 Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. risk att dö i förtid, Svårt att beräkna antalet, olika kulturer på olika mottagningar men antagligen flera hundra patienter 350 Utgör främst en prioritering, svårt att kostnadsberäkna. Olika traditioner finns inom länet. Motsvara möjligen 1 tjänst ca 1000 timmar årligen Behandling bör kunna ges inom denna tidsram, extra tid bör i normalfallet ej tillföra någon ytterligare hälsovinst Måttlig Nej Evidens saknas men mångårig erfarenhet Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Kan kräva en viss attitydförändring och ändrat arbetssätt hos vissa medarbetare

9 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Hjälpa pat med praktiska sysslor som inte är behandlingsrelaterade 812 Vuxenpsykiatri I 9 Praktiskt för patienter som saknar eget nätverk men förefaller inte riktigt vsrs en specialistpsykiatrisk uppgift. Kan leda till ökad slutenvård. Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Måttlig Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 9 Samtliga psykiatriska patientgrupper Ges till en blandad grupp av psykiatriska patienter men där vissa har allvarliga tillstånd men de symtom som omfattas av åtgärden är relativt måttliga. Måttlig risk att dö i förtid, Fåtal patienter men svårberäknat 350 Måttlig Medför ingen långvarig hälsovinst men kan lidra ett subjetivt obhag och besvär i stunden Måttlig Svårt att ange men kanske motsvarande en årsarbetare Omfattningen är oklar men motsvarar möjligen 1 skötartjänst Kan leda till stora praktiska problem för patienter och kan leda till förlängda vårdtider inom slutenvård Evidens sakans Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Kan vara svårt att ibland hitta andra lösningar för patienter. Att istället tillsätta God man/förvaltar Medel

10 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Begränsa utbudet av intyg som inte är behandlingsrelaterade 812 Vuxenpsykiatri III 10 Främst utfärdande av körkortsintyg, svårt för patienten då alternativ kan saknas Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Gäller en grupp patienter som ofta har mycket omfattande problematik men där de hälso och sjukvårdande insatserna är små och behovet av kommunala insatser desto större risk att dö i förtid, högst ett fyrtiotal individer årligen 40 Intyg är idag avgiftsbelagt men inte helt självfinansierat leder till minskade intäkter samtidigt (0,1 läk + 0,1 ssk) Till exempel tt körkortsintyg kräver minst tre läkarbesök samt upprepad provtagning Påverkar ej hälsotillståndet Kan vara svårt för patienter att hitta andra privata vårdgivare som vill åta sig uppgiften Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Lätt att upphöra med

11 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Begränsa antalet enskilda stödjande anhörigsessioner 812 Vuxenpsykiatri I 11 Begränsa till fem samtal för anhöriga till frm samtal. Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning 10 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 10 Anhöriga Ges till i övrigt friska anhöriga som kan vara påtagligt plågade av patientens nedsatta häslotillstånd risk att dö i förtid, Troligtvis mellan anhöriga årligen 350 Påverkar ej häsotillstyåndet hos patienten, om anhöriga behöver mer stöd bör detta betraktas som hälso och sjukvård Måttlig Evidens saknas Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad b) Idag erbjuds iblan mycket långa samtalsserier till anhöriga motsvarande flera hundra timmar årligen Beroende på om det blir en ökande belsatning på psykosociala team Grov uppskattning motsvara högst 1 sköatre Kan leda till ökad belastning på anhöriga samt till exepel att de skulle belasta PV genom att döka vård och stöd där

12 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Ej aktivt behandla pat med samtidigt aktivt missbruk som är omotiverade till samtidig missbruksbehandling 812 Vuxenpsykiatri I 12 Om samtidigt missbruk finns som pat ej vill sluta med är behandlingsvinsterna små, stort mörkertal Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Patienter med ångest, depression, ätstörning I denna grupp finns risk för oförutsedda händelsert och risken för försämring och till och med dödsfall finns. Samtidigt har åtgärderna föga nytta om patienten inte samtidigt accepterar missbruksvård risk att dö i förtid, Svår att uppskatt men omkring patienter årligen 700 Vid samtidigt obehandlat missbruk är behandlingsutfallet mycket begränsat varför kostnadseffektiviteten blir mycket låg Hög Insatserna för denna grupp kan vara högst varierande Nej Högst osäker beräkning motsvara två tjänster De insatser som ges är sannolikt relativt meningslösa Omfattande erfarenhet Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Skattad Svårigheten kan vara att identifiera patienterna som ibland döljer sitt missbruk

13 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Hårborttagning 812 Vuxenpsykiatri I 13 Görs vid tillstånd med ökad hårväxt och transsexualisma Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 10 Transsexuella patieter och patienter med ökad behåring av andra orsaker Kosmetiskt störande vilket kan leda till subkjektivt nedsatt livskavlité risk att dö i förtid, liten risk för måttlig risk för Fåtal behandlingar/år Utebliven betald hårborttagning kan innnebära ett subjektivt lidande men torde inte påverka hälsotillståndet i högre grad långsiktigt Låg Merkostnader för patienter som får betala själva Dokumenterad effekt Nivå av vetenskapligt underlag Visst Skattad För gruppen transsexuella kan det vara svårt att motivera varför inte hårborttagning ingår när andra åtgärder ingår. Samtidigt får kvinnor med oönskad hårväxt bekosta det själv Medel

14 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Medicindelning till patienter där behovet inte är tydligt. 812 Vuxenpsykiatri I 14 Kan upplevas bekvämt av visssa patienter Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Heterogengrupp men till dem som har risker eller medicinska behov skall insatsen finnas kvar Måttlig risk att dö i förtid, ca 50 patienter 120 Måttlig Skall ej påverka hälsan Ett stort antal om än korta besökstilfällen som kan motsvara 15 timmar/vecka Sammantaget i länet beräknat på 0,3 sjuk sköt ( /år) Bör ej medföra några konsekvenser Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver endast en strukturera genomgång av befintliga medicinhämtare

15 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta med hembesök till patienter där det saknas medicinska eller behandlingsmässiga skäl för åtgärden. 812 Vuxenpsykiatri I 15 Vissa patienter upplever det trevlig och bekvämt med hemsbesök men det saknas ibland medicinska eller omvårdnadsmässiga skäl för detta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag 1 Morbiditet (sjuktal) Nytt rangordningsförslag 2 Symtomlindring Nytt rangordningsförslag 3 = ingen medicinsk nytta aktivitetsbegränsning Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper Heterogengrupp men till dem som har risker eller medicinska behov skall insatsen finnas kvar Måttlig risk att dö i förtid, ca 100tal patienter ,0 skötare samt i bilkostnader (1 bil per person) Måttlig Skall ej påverka hälsan Motsvarar kanske 200 timmar per vecka sammantaget i länet Kan i vissa fall innnebär ett betyande besvär för patienter att ta sig till mottagningar Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver endast en kritisk genomgång av befintliga hembesökspatienter

16 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta tillhandahålla gratis hygienprodukter till patienter i slutenvård 812 Vuxenpsykiatri III 16 Pat får i nuläget gratis hygienprodukter på vissa avdelningar Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Symtomlindring aktivitetsbegränsning = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 2 Nytt rangordningsförslag 3 Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper effelt på hälsotillståndet risk att dö i förtid, pat per år 10 Påverkar ej hälsotillståndet ej relevant Osäker Patienter får betala själva för hygienprodukter Nej Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver inget annat än ett beslut

17 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Sluta tillhandahålla patientkläder utan särskilda skäl 812 Vuxenpsykiatri III 17 Behövs frä,st för dem som saknar eller har mycket smutisga Nytt rangordningsförslag 1 Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Morbiditet (sjuktal) Symtomlindring aktivitetsbegränsning = ingen medicinsk nytta Nytt rangordningsförslag 2 Nytt rangordningsförslag 3 Nytt rangordningsförslag 4 Samtliga psykiatriska patientgrupper påverkan på hälsotillståndet, gäller alla patienter Måttlig risk att dö i förtid, Svårbeömt, men 1000 talet patienter i slutenvård 100???????????? Måttlig ej relevant Påverkar ej hälsotillståndet Nej Saknas ofta skäl för patienter att byta kläder när man läggs in om et inte är så att de saknar eller har mycket smutsiga kläder Ej relevant Nivå av vetenskapligt underlag Annat underlag Kräver enast ett beslut

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

811 - Kvinnosjukvård I 1

811 - Kvinnosjukvård I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Assisterat befruktning. Fastställ max 2 IVF alt 3 insemination. 811 Kvinnosjukvård I 1 skillnad Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag

Läs mer

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman) Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär

Läs mer

513 - Medicin 2 I 1. Liten. Låg. Enkel

513 - Medicin 2 I 1. Liten. Låg. Enkel LUNGAN: Vi slutar utreda patienter med typiska symtom på akut sarkoidos och bilaterala hiluslymfom på lungröntgen I 1 Någon enstaka patient kommer att visa sig ha någon annan sjukdom än sarkoidos Mortalitet

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Typ 1 eller II diabetiker, graviditet. Ej behandling med insulin Apidra eller insulin Levemir. F21 FOU 512 Medicin 1 I 1 Underlaget är otillräckligt för att värdera effekt

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Drivkrafterna till nationella modellen har varit Drivkrafterna till nationella modellen har varit Att skapa ökad samsyn om vad som ska ingå i en prioritering och därmed underlätta kommunikationen mellan olika aktörer ytterst en strävan om en rättvis

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Förstärkning äldrepsykiatri

Förstärkning äldrepsykiatri Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Elize Leto och Mattias Taflin.

Elize Leto och Mattias Taflin. Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Läs mer

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting Bakgrund Tydliggjorda, stora investeringsbehov fr.a. i nya medicinska metoder (NR, läkemedel, politiskt initierade verksamheter) Förväntade

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin rehabiliteringsprocess Varje bedömning viktig- Läkaren ska tydligt dokumentera

Läs mer

Antagande av leverantör upphandling av öppen och sluten psykiatrisk specialistvård för vuxna i Stockholms län

Antagande av leverantör upphandling av öppen och sluten psykiatrisk specialistvård för vuxna i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-2053 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatri Moa Isacsson 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Antagande av leverantör upphandling av öppen och sluten

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn

Läs mer

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och kol

Interprofessionell samverkan astma och kol Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet 1 (5) Närsjukvård Enheten för allmänmedicin och geriatrik Handläggare Elisabeth Höglund Telefon 08-123 134 18 E-post elisabeth.hoglund@sll.se Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016 Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Granskning av vård och behandling vid schizofreni

Granskning av vård och behandling vid schizofreni Revisionsrapport Granskning av vård och behandling vid schizofreni Region Gävleborg Anders Törnqvist Linnea Grönvold Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh

Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Vad skall man göra, vad bör man göra, vad får man göra och vad kan man låta bli att göra? Lars-Olof Tobiasson Skånevård Kryh Legitimation Undantag från grundlagsfästa principen om närings-och yrkesfrihet

Läs mer