Styrning, ledning och organisation i implementeringen av karriärlärarreformen i fem kommuner

Transkript

1 Styrning, ledning och organisation i implementeringen av karriärlärarreformen i fem kommuner 20 maj 2015, Kosta/Linnéuniversitetet Daniel Alvunger daniel.alvunger@lnu.se h?ps://todaysmeet.com/föl

2 Följeforskningsprojektet i korthet Fem kommuner Kalmar, Nässjö, Vetlanda, Växjö och Ängelholm Kartläggning av reformgenomförandet på kommunnivå: SyOet är a? undersöka styrning och ledning, organisapon och uppföljning av genomförandet av karriärlärarreformen i kommunen. Analys- och processtöd för utvecklingsstrategier: Beskrivning och analys av förstelärarnas roll i organisaponen genom intervjuer med förvaltningspersonal och rektorer. Enkäter Pll förstelärare och rektorer. IdenPfiera utvecklingsstrategier som underbygger långsikpgt hållbara förbä?ringsprocesser, kapacitetsbyggande och posipv verksamhetsutveckling/resultatutveckling. Slutsatser och förslag =ll förbä?ringsåtgärder: SyOet är a? dra slutsatser om reformens konsekvenser för kommuners och skolors pågående utvecklings- och systemapska kvalitetsarbete samt ge förslag Pll förbä?ringsåtgärder. Pedagogiska implikaponer, uzall och resultat.

3 Kontakter och utåtriktad verksamhet Konferensbidrag EducaPonal Leadership in TransiPon the Global PerspecPves november 2014: Towards New Forms of Educa=onal Leadership? The Implementa=on of Förstelärare in Swedish Schools (publ. slutet av året) Paper vid Voca=onal Educa=on and Training Emerging Issues. Voices from Research Stockholm maj 2015 RUC- råd i Kosta maj 2015 Paper vid Nordyrk Helsingfors juni 2015 Paper vid ECER Budapest sept 2015 Rådgivare Pll Statskontoret utvärdering av reformen Nätverk med Karlstad universitet och Örebro universitet

4 Accountability Intermediators and benchmarking insptutes (OECD; McKinsey & Company) TRANSNATIONAL DISCOURSES - THE CONTEXT Higher standards of learning The Career Services for Teachers Reform CAREER PATHWAYS (Advanced skills teachers) Teacher Quality New public management Standard- based assessment Teacher Professionalism

5 Karriärlärarreformen en mycket kort internationell utblick Tidigt tal i Australien advanced skills teacher the AST classificapon (1991): Karriärväg: Omstrukturera läraryrket, öka a?rakpvitet, behålla skickliga lärare, förbä?ra undervisningens kvalitet, pedagogiskt ledarskap, professionellt stöd kollegor, handledning av nyanställda lärare, tre nivåer (1: klassrummet; 2: arbetslag/ skolan; 3: skolövergripande, kommunövergripande) ProblemaPk I: Lärares yrkesskicklighet a? skriva CV eller undervisa? (Watkins 1994) ProblemaPk II: Marginalisering av AST behov av tydlig rollfördelning i styr- och ledningsstrukturen (Ingvarson & Chadbourne 1996)

6 Karriärlärarreformen en mycket kort internationell utblick Storbritannien AST (1997- ) Tung arbetsbörda otydliga roller Från fokus på undervisning Pll styrning och ledning av pedagogiskt utvecklingsarbete Mer en karriärväg mot seniort ledarskap utanför klassrummet (Su?on, Wortley, Harrison & Wise 2000) Starkast stöd bland klasslärare, störst motstånd bland rektorer; Störst motstånd seniora lärare, störst stöd AST syn på utnämning som erkännande och en högre professionell status; Uppfa?ning om a? arbetet ökar undervisningens kvalitet och elevers lärande (Fuller et al 2013) USA olika lösningar i delstaterna Exempel på karriärvägar för lärare i andra länder: Crea=ng Sustainable Teacher Career Pathways (Natale et al 2013)

7 Karriärvägar för lärare reformen i korthet Huvudmännen skapar, uzormar och Pllsä?er tjänsterna. Finansieringen sker upfrån statsbidrag En förstelärare kan Pll exempel: ansvara för introdukponen av nyanställda lärare coacha andra lärare inipera pedagogiska samtal inipera och leda projekt i syoe a? förbä?ra undervisningen vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen ansvara för a? lärarstuderande tas emot på e? bra sä? när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vara huvudansvarig för e? ämne Förstelärare: legipmapon, minst fyra års tjänstgöring ha visat pedagogisk skicklighet, särskilt god förmåga a? förbä?ra elevernas studieresultat och e? starkt intresse för a? utveckla undervisningen Lektor: Forskarexamen i e? ämne som är relevant för undervisningen Mer kunskap och högre kvalitet i skolan, Promemoria från Regeringen 13 september, 2013; Statsbidragsförordningen, 2013:70

8 Statistik för Ht 2013 första omgången 3040 förstelärare; 38 lektorer Det vanligaste är a? försteläraren anställs på förordnande, visspdsanställning; 9/10 Ht 2014 andra omgången förstelärare; 131 lektorer 155 nya tjänster Pll utanförskapsområden 32 procent Pllsvidare

9 Olika organisationer i kommunerna Kalmar: Sammanhållen och differenperad organisapon med tre olika nivåer för styrning och ledning av skolutvecklingsarbete samt kollegialt stöd Vetlanda och Ängelholm: Decentraliserad organisapon för förstelärarna skolorna som bas Växjö: Olika upplägg för grundskolan (decentr.) resp. gymnasieskolan (mer centr.) Nässjö: NätverksorganisaPon med två olika operapva nivåer för styrning och ledning av skolutvecklingsarbetet

10 Nested learning systems, Lauren B. Resnick

11 Risker Projek?rängsel synkroniseringsbehov Uppdrags- och rollkonflikt E? verksamhetskripskt perspekpv Likvärdighet och spridning Slutna system och bristande kommunikapon Försteläraren i relapon Pll styr- och ledningskedjan

12 Förstelärare om projektträngsel Jag kan känna a? det krockar mellan våra uppdrag också, inte mellan just våra [förstelärarna på skolan, DA] eoersom vi jobbar på respekpve skola så, men vi har ju utvecklingslärare både från förra hösten och från i år som också ska komma ut Pll skolorna och driva projekt. Ma?elyOet pågår, läslyoet kommer väl kanske nästa läsår. Det krockar, man kan inte driva hur mycket utvecklingsarbete som helst. Alla blir lite utvecklingströ?a, tror jag. Det finns inte Pd heller.

13 Vikten av en transparent, genomarbetad och krävande rekryteringsprocess En framgångsfaktor är hur rekryteringsprocessen genomförts, hur den kommunicerats samt hur transparent den varit Rektorers möjlighet a? få samtala om uppdraget - potenpal a? utveckla former för rektorers kollegiala lärande

14 Exempel på rektorers syn på betydelsen av delaktighet i rekrytering - Det känns bra a? ha se? och hört varandras förstelärare i intervju, så också. A? det känns som a? det blev något slags - Det var en kompetens om vi tänker på kommunnivå eller hur man ska u?ala det, alltså. Det var den här kompetensen vi söker för skolan i Vetlanda kommun. - Det behövde inte bli hur kunde den bli förstelärare hos NN [DA], alltså vi har hört den här personen beskriva hur man jobbar och det vi har ly] fram u=från vår kompetensanalys som vik=gt. - Det tror jag också indirekt fakpskt påverkade posipvt deras förtroendekapital hos kollegorna, a? mina lärare har inte bara intervjuats av mig utan av skolchefen och dig.

15 Implementeringen tar och måste tillåtas ta tid Flera olika orsaker som påverkar tempot och möjligheterna a? driva uppdrag och utvecklingsarbete: i) Uppdragets tydlighet, omfa?ning, legipmitet och karaktär; ii) Lärarnas beredskap för a? inleda e? förändringsarbete; iii) Förutsä?ningar i form av Pd och resurser hos kollegor; iv) Förstelärarens förhållningssä? och bemötandet på skolan/ enheten; v) Rektorns/förskolechefens delakpghet och engagemang Det är enligt förstelärarna värdefullt om kollegorna också får mer Pd eoersom lärare har behov av a? få sä?a sig in i nya uppdrag och a? reflektera

16 Tidsaspekten ett exempel Precis som a? försteläraren ska ha bra förutsä?ningar så måste de lärare som jobbar med den här också ha bra förutsä?ningar för annars det märker man ibland som vid kompetensutveckling a? det kan nästan bli en belastning, för a? plötsligt ska vi göra någonpng som inte de andra gör och vi ska si?a i fler möten och vi ska diskutera här, och vi ska göra det. Där tror jag också a? man måste vara väldigt tydlig så man ger de lärare som är med i det här bra förutsä?ningar (Rektor)

17 Förstelärare som ny aktör i organisationen Förstelärare ska ses som en sammanbindande länk mellan rektorer och kollegium En tydlig funkpon är a? försteläraren träder in som processtöd Förstelärares erfarenheter behöver spridas och tas Pllvara inte minst bland rektorer för a? kunna ligga Pll grund vid planering av uppdragens uzormning i frampden Satsning på kompetensutveckling är vikpgt förstelärarnas lärande är centralt

18 Hur gör försteläraren? Ett exempel Jag tänkte det från början a? jag ville inte a? det skulle bli så a? jag kommer ut och ger dem andra uppgioer för då tror inte jag a? det går hem, för då blir det en sak som kommer ovanifrån och då blir det bakut, tänkte jag. Så därför gick jag in och tog över lekponer i stället för a? just inte det skulle bli nånpng jobbigt, för då får ju de vara den som hjälper i stället, då slipper de lite planering Pll en början. Men det beror nog på fakpskt hur man lägger upp det.

19 Förstelärare som lärarprofessionens ethos och pathos Vi är ju kanske en av de mest ifrågasa?a yrkeskårerna och vi har ju liksom inte tagit kontroll egentligen, tycker jag, över vår egen profession, vilket vi egentligen borde. Det borde ju finnas en tydlig koppling Pll forskning där vi tog vara på, alltså det finns ju beprövade erfarenheter. Man skulle ju kunna dra en del generella slutsatser kring vad som är bra för eleverna och vad som inte är bra för eleverna. Det borde man ju kunna göra och ta vara på, men vi har många gånger liksom inte samlat erfarenhet på det sä?et.

20 Rektors ledarskap, engagemang och delaktighet Arbetet på huvudmannanivå bör beakta rektorernas behov av samarbete och möjligheter Pll inflytande Rektor har det y?ersta ansvaret för skolutvecklingsarbetet och kan inte överlåta de?a Pll en annan aktör Erfarenheter från intervjuerna är a? förstelärare behöver en konpnuerlig dialog och avstämning med rektor för a? kunna fungera som e? processtöd I de fall där rektor dragit sig undan och lämnat försteläraren ensam med uppdraget har utvecklingsarbetet kantats av svårigheter och problem med mandat Rektorers kollegiala lärande i egenskap av ledare är mycket vikpgt

21 Exempel från förstelärare Vi har täta möten och diskussioner. Och jag är jä?etacksam a? vi har få? en tydlig uppdragsbeskrivning som rektor också gå? ut och presenterat gentemot kollegiet. Det känner jag är jä?evärdefullt. Jag vet a? jag påpekade det också, för jag kände a? ska man stå för den här löneförhöjningen då vill jag a? kollegorna ska veta, vad innebär det då? Det ska inte vara något flummigt. (Förstelärare)

22 Organisationsstrukturer för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling Nätverk och gemensamma forum spelar en vikpg kollegial och social funkpon för förstelärarna Nätverken kan utgöra vikpga plaxormar för kompetensutveckling Förstelärarna bör Pllsammans med sina kollegor ses som betydelsefulla resurser i samband med kompetensutvecklingsdagar Rektorers och förskolechefers lärande, kommunikapon och arbetsformer behöver uppmärksammas t.ex. nätverk och forum som kan bli en dialogpartner Pll förstelärarnätverken Rektorers/förskolechefers kollegiala lärande i egenskap av ledare är mycket vikpgt en kompetensutvecklingsplan bör också omfa?a dem

23 Spår i verksamheten En större förändringsberedskap och vilja Pll förändring: Det blir en organisapon som blir mer alert, mer på tårna (förstelärare) Förtroende från kollegor och råd och stöd Mandat a? kunna synliggöra de verksamheter som är i behov av utveckling och förändring

24 Tack!