Könsskillnader i ekonomiskt beteende: en studie av ett representativt urval

Transkript

1 1 Könsskillnader i ekonomiskt beteende: en studie av ett representativt urval Ett forskningsprojekt i nationalekonomi finansierat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Anne Boschini a, Anna Dreber Almenberg b, Emma von Essen a, Astri Muren a och Eva Ranehill c a Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, b Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, c Nationalekonomiska institutionen, Zürich universitet Kvinnors ekonomiska och politiska handlingsutrymme har länge varit mer begränsat än mäns. Denna situation har gradvis förändrats, men fortfarande finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män i samhället. En ofta nämnd skillnad, som diskuterats mycket inom nationalekonomisk forskning, är löneskillnader mellan män och kvinnor. Om man tar hänsyn till faktorer såsom ålder, utbildning och yrke visar en färsk rapport från Medlingsinstitutet att löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige uppgick till ungefär 6 % år 2010 (Medlingsinstitutet, 2011). Om man jämför genomsnittslönen för män med genomsnittslönen för kvinnor rakt av utan att ta hänsyn till andra skillnader, mäts lönegapet i denna rapport till 14 %. 1 Skillnaden mellan de båda måtten beror på att män och kvinnor befinner sig i olika yrken och i olika positioner. Segregationen på den svenska arbetsmarknaden är relativt stark i en internationell jämförelse, och lite har förändrats vad gäller detta under de senaste 10 åren, trots att kvinnors utbildning idag överstiger mäns i alla ålderskategorier. 2 Varför består då skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden? Nationalekonomisk forskning har tidigare fokuserat på diskriminering eller skillnader i humankapital beroende på utbildning eller arbetslivserfarenhet (Bertrand, 2010). Den senaste tiden har en rad andra hypoteser förts fram. I denna studie undersöker vi en av dessa hypoteser; att skillnader finns mellan män och kvinnor i grundläggande preferenser som får betydelse i ekonomiska beslutssituationer. I experimentella studier, där deltagare fått besluta över ekonomiska resurser antingen själv eller i interaktion med andra, har man funnit en del systematiska skillnader mellan män och kvinnor. Män tar till exempel mer risk, och väljer i högre utsträckning att delta under tävlingsinriktade former än kvinnor (Croson och Gneezy 2009, Bertrand 2010, Niederle och Vesterlund 2010). Vissa skillnader har också funnits i hur män och kvinnor i experimentsituationer distribuerar pengar mellan sig själv och andra, t ex prioriterar kvinnor i högre grad rättvisa fördelningar av resurser medan män ser till det totala konsumtionsutrymmet. Samtidigt verkar kvinnor vara mer benägna, om något, att ge bort pengar om möjligheten ges, medan män om något är mer tillitsfulla i relation till pengar. 1 I Statistiska Centralbyråns lönestatistik anges att löneskillnaden mellan kvinnor och män, standardvägd med avseende på skillnader i ålder, utbildning, arbetstid och sektor mellan kvinnor och män 2010, var 7 %, se aspx 2 Se

2 2 Forskare har då föreslagit att män når högre positioner på arbetsmarknaden eftersom dessa positioner till exempel är mer konkurrensutsatta och riskerna är högre. Tidigare litteratur om könsskillnader i preferenser är däremot inte entydig. Storleken på skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska val varierar mellan olika studier och försvinner ibland, beroende på den experimentella strukturen samt på vilken grupp man studerar. En majoritet av tidigare studier använder studenter som deltagare, eftersom studenter är en grupp som är lätt att nå för forskare. Det innebär dock att beteende mäts hos en väldigt begränsad grupp och att vi inte vet om detta gäller för befolkningen i stort. Syftet med vår studie var därför att systematiskt studera könsskillnader i ett stort representativt urval av befolkningen i Sverige. Ett representativt urval tillåter oss att generalisera våra resultat tillbefolkningen som helhet. Det större antalet deltagare i vår studie än i tidigare studier gör också resultatet mer tillförlitligt. Deltagarna i studien fattar antingen åtta olika beslut i en telefonintervju eller tre beslut i en postintervju. Telefonintervjun liksom postenkäten genomfördes av MIND Research, och antalet deltagare i telefonintervjun var 1001 personer, i postenkäten 374 personer. Besluten kan beskrivas som olika ekonomiska situationer och handlar bland annat om altruism, rättvisa, tillit, samarbete, koordination, risk och tävlingsvilja. Deltagarna får ekonomisk ersättning för ett av besluten, och i en del av besluten bestäms ersättningen även av hur en annan deltagare eller motpart har beslutat. För att få ytterligare information om hur könsskillnader och stereotyper påverkar beslutsfattande delade vi in deltagarna i tre grupper. Den första gruppen har en motpart av okänt kön. Den andra gruppen får innan de fattar beslut information om sin motparts kön. Den tredje gruppen får innan de fattar beslut svara på frågan vilket kön de har. Tidigare forskning har visat att individer när de blir påminda om sin grupptillhörighet ibland fattar beslut i enlighet med stereotyper de associerar med sin grupp (Benjamin et al. 2010, Boschini et al. 2011). Vår hypotes var att detta skulle förstärka skillnader mellan mäns och kvinnors beslut, vilket skulle leda till en skillnad i beteende mellan kvinnor och män i grupp ett och grupp tre. En potentiell skillnad mellan resultat i grupp ett och grupp två beror istället på informationen om motpartens kön. Om till exempel män är generösare (mer altruistiska) mot kvinnor eller kvinnor samarbetar mer med kvinnor skulle det synas i denna jämförelse. På så sätt fångar vi olika aspekter av könsskillnader på ett systematiskt sätt och kan mäta deras storlek. Nedan finner du en kort sammanfattning av de preliminära resultaten från vår studie. Under det närmaste året kommer vi att analysera datan i detalj. Vi har hittills fokuserat på könsskillnader, men i framtida analys kommer vi också att studera hur beteende i detta urval skiljer sig från resultat på studenter. Resultat i telefonintervjun: Beslut 1: Här disponerar deltagaren i utgångsläget 400 kronor och kan besluta att överföra en valfri summa mellan 0 och 400 kronor till motparten. Detta beslut tolkas ofta i termer av altruism eller generositet eftersom det inte finns några krav eller strategiska hänsynstagande att göra om denna fråga väljs som betalningsunderlag kommer detta beslutet att genomföras. Fördelningen av deltagarnas överföringar till motparten visas i figuren nedan (där data angivits i kategorier har medelvärden i varje kategori använts).

3 3 I genomsnitt överförde deltagarna ca 270 av 400 kronor till motparten. Detta är ett betydligt högre genomsnitt än vad man brukar se i studier på studenter. Vi hittar ingen könsskillnad: kvinnor och män är lika altruistiska (p-värde 0,2856 i ett t-test). Beslut 2: I denna beslutssituation har en person precis som ovan föreslagit en fördelning av 400 SEK, men här har deltagaren möjlighet att ta ställning till vad hon eller han tycker om förslaget. Detta sker genom att deltagaren anger det minsta belopp som deltagaren skulle acceptera att få i en sådan fördelning. Om deltagaren säger ja genomförs förslaget till fördelning, men om deltagaren säger nej får både förslagsställaren och deltagaren noll kronor. Detta beslut tolkas ofta i termer av rättvisehänsyn en deltagare som tackar nej till en fördelning där deltagaren får en låg andel av de 400 kronorna bryr sig om den orättvisa fördelningen skapar. Fördelningen av deltagarnas lägsta accepterade belopp visas i figuren nedan (där data angivits i kategorier har medelvärden i varje kategori använts). I genomsnitt sa deltagarna nej till fördelningar som skulle innebära att de fick mindre än 196 av 400 kronor. Detta minimumbelopp det lägsta belopp deltagarna vill ha för att acceptera fördelningen är högre än vad studenter brukar ange. Även här hittar vi ingen könsskillnad: kvinnor och män är lika altruistiska (p-värde 0,2346 i ett t-test). Beslut 3: Här väljer deltagaren mellan två alternativ, A eller B. Motparten väljer mellan samma alternativ. Varken deltagaren eller motparten vet vad den andre väljer. Om båda väljer A får båda 300 kr. Om deltagaren väljer A och motparten B får deltagaren 100 kr och motparten får 400 kr. Om deltagaren väljer B och den andre A får deltagaren 400 kr och motparten 100 kr. Om båda två väljer B får båda 200 kr. Denna beslutssituation kallas Fångarnas dilemma och

4 4 mäter samarbetsvilja: att välja A innebär att deltagaren betalar en kostnad för att motparten ska få en nytta som är större än kostnaden. Den genomsnittliga andelen som valde alternativ A, att samarbeta, är 51.4%. Andelen som samarbetar skiljer sig inte åt mellan kvinnor och män (p-värde 0,5428 i ett t-test). Beslut 4: Här har deltagaren 100 kronor och kan behålla dessa, eller skicka 50 eller 100 kronor till motparten. Den summa som skickas tredubblas, och motparten kan sedan skicka tillbaka en valfri del av den tredubblade summan. Att skicka pengar till motparten tolkas här som att deltagaren litar på motparten, men det kan även finnas element av risktagande och altruism i att skicka pengar. Fördelningen av antalet pengar deltagarna skickade till motparten visas i figuren nedan. Vi finner att den genomsnittliga summan som skickades var 56,4 kronor. Här observerar vi en könsskillnad: i detta urval är män mer tillitsfulla än kvinnor. Män skickar 61,1 kronor medan kvinnor skickar 52,6 kronor, vilket är en statistiskt signifikant skillnad (p-värde 0,0006 i ett t- test). Beslut 5: Här väljer deltagaren mellan två alternativ, A eller B. Motparten väljer mellan samma alternativ. Varken deltagaren eller motparten vet vad den andre väljer. Om båda väljer A får deltagaren 300 kr och motparten 150 kr, om båda väljer B blir fördelningen den omvända. Om deltagaren väljer A och motparten B får båda 50 kronor var, och samma sak om deltagaren väljer B och motparten A. Denna beslutssituation studerar huruvida deltagarna lyckas koordinera genom att båda deltagarna väljer samma alternativ, eller om deltagarna väljer det alternativ som kan leda till det bästa utfallet för dem själv. Andelen som valde alternativ A var 69,4%, vilket innebär att de flesta valde det alternativ som var bäst för dem själv. Andelen som väljer A skiljer sig inte åt mellan kvinnor och män (pvärde 0,6447 i ett t-test). Beslut 6: Här väljer deltagaren i sju val mellan att få olika summor pengar med säkerhet eller att singla slant om att vinna 200 kronor (krona) eller inget (klave). Risktagande mäts av hur många av de sju valen som deltagarna väljer att singla slant. Fördelningen av deltagarnas antal val av att singla slant visas i figuren nedan.

5 5 I snitt valde deltagarna att singla slant 3,5 av 7 gånger, och vi finner ingen könsskillnad i risktagande (p-värde 0,9128i ett t-test). Beslut 7: Här är deltagarens uppgift att bilda så många ord som möjligt av åtta bokstäver. Deltagaren väljer mellan två betalningssätt: individuell betalning, det vill säga 10 kronor med säkerhet per ord deltagaren bildar, eller tävling, där deltagaren får 20 kronor per ord om denne bildar fler ord än en slumpmässig motpart, men inget annars. Om deltagaren väljer att få betalt genom tävling tolkar vi det som att personen är tävlingsinriktad. I snitt bildade deltagarna 11,2 ord och 37,8% av deltagarna valde att tävla. Andelen som väljer att tävla skiljer sig inte åt mellan kvinnor och män (p-värde 0,1675 i ett t-test). Beslut 8: Här är deltagarens uppgift att hitta så många kombinationer som möjligt av 9 givna siffror som adderar ihop till 25. Deltagaren väljer mellan två betalningssätt: individuell betalning, det vill säga 10 kronor per kombination med säkerhet, eller tävling, där deltagaren får 20 kronor per kombination om denne bildar fler kombinationer än motparten men inget annars. Deltagarna hittade i snitt 3,9 kombinationer, och 28,0% av deltagarna valde att tävla. Andelen män som valde att tävla är signifikant högre än andelen kvinnor (p-värde 0,0055 i ett t-test): 31,8% av männen valde att tävla medan motsvarande andel kvinnor är 24,0%. Indelning i tre grupper. De ovan rapporterade resultaten är i stort sett opåverkade av vilken av de tre grupperna deltagarna deltog i. Resultat i postenkäten: Beslut 1: Här är deltagaren motpart i Beslut 1 i telefonintervjun. Deltagaren har uppgiften att gissa vilken summa motparten överför. Fördelningen av deltagarnas gissningar visas i figuren nedan (där data angivits i kategorier har medelvärden i varje kategori använts).

6 beslut1 17 I genomsnitt gissade deltagarna att 146 kr skulle överföras. Mäns gissningar är något högre än kvinnors, 156 kr jämfört med 136 kr (p-värde 0,0647 i ett t-test). Beslut 2: Här är deltagaren motpart i Beslut 2 i telefonintervjun. Deltagaren beslutar om en föreslagen fördelning mellan sig själv och motparten. Om motparten säger ja genomförs förslaget till fördelning, men om motparten säger nej får båda noll kronor. Fördelningen av deltagarnas förslag till överförd summa visas i figuren nedan (där data angivits i kategorier har medelvärden i varje kategori använts) beslut2 I genomsnitt föreslog deltagarna en överföring om 211 kronor, och ingen statistiskt signifikant skillnad finns mellan kvinnors och mäns förslag. Beslut 3: Här är deltagaren motpart i Beslut 4 i telefonintervjun. Motparten har fått 100 kronor och beslutar att skicka 0, 50 eller 100 kronor till deltagaren. Den summa som (eventuellt) skickas tredubblas. Deltagaren beslutar hur stor del av den tredubblade summan som skickas tillbaka. Deltagaren fattar beslut för två alternativ, Alternativ där motparten har skickat hela summan och deltagaren har fått 300 kronor, och Alternativ B där motparten har behållit 50 kronor och deltagaren har fått 150 kronor. Fördelningen av deltagarnas överförda summa för respektive alternativ visas i figurerna nedan (där data angivits i kategorier har medelvärden i varje kategori använts).

7 beslut3a beslut3b I genomsnitt överförde deltagarna en summa om 101 kr i Alternativ A och 35 kronor i Alternativ B. I Alternativ A överför män en lägre summa än kvinnor, 97 kr jämfört med 106 kr (p-värde 0,0540 i ett t-test), medan ingen statistiskt signifikant skillnad finns mellan kvinnors och mäns överföringar i Alternativ B. Avslutning Resultaten som presenterats ovan visar färre och mindre könsskillnader än de flesta studier gör. Dessa resultat är dock preliminära. Under det närmaste året kommer vi att analysera datan i detalj och jämföra med andra relevanta vetenskapliga studier. Vi kommer inte att endast studera könsskillnader, utan även relationer mellan olika slags beslut, samt hur resultat i detta urval skiljer sig åt från studier på studenter. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga uppsatser. Vi vill tacka alla som deltog i studien och MIND Research som genomförde telefonintervjuerna och postenkäten. Stockholm den 31 januari 2012 Anne Boschini, Anna Dreber Almenberg, Emma von Essen, Astri Muren och Eva Ranehill Referenser: Benjamin, Daniel J., James J. Choi och A. Joshua Strickland (2010). Social Identity and Preferences, American Economic Review 100, Bertrand, Marianne (2010). New Perspectives on Gender, forthcoming in Orley Ashenfelter and David Card eds, Handbook of Labor Ecomics, volume 4b. Boschini, Anne, Astri Muren och and Mats Persson 2011, Constructing Gender Differences in the Lab, Working paper, Stockholms universitet. Croson, Rachel and Uri Gneezy (2009). Gender Differences in Preferences, Journal of Economic Literature 47(2), Medlingsinstitutet (2011). Avtalsrörelsen och lönebildningen Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet, Stockholm. Niederle, Muriel och Lise Vesterlund (2010). Explaining the Gender Gap in Math Test Scores: The Role of Competition, Journal of Economic Perspectives 24(2), Statistiska centralbyrån (2004). Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige, Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:2, SCB, Stockholm.