Klimat och miljö BARNENS#3 FRAMTID. barnen drabbas hårdast

Transkript

1 BARNENS#3 EN TIDNING FRÅN PLAN SVERIGE NUMMER 3 : 2008 FRAMTID Klimat och miljö barnen drabbas hårdast Plan startar klimatforskning Filippinerna: ungdomar förebygger naturkatastrofer Sierra Leone: kunskap om miljön räddar liv

2 ÅTERVINN GAMLA MOBILTELEFONER OCH TILLBEHÖR AV ALLA MÄRKEN I DIN MOBILBUTIK Vill du bidra till projekt som stödjer utsatta flickor? FLICKAfadder är ett nytt fadderskap där bidraget går till projekt som stödjer utsatta flickor. Är du intresserad av att regelbundet stödja denna typ av utvecklingsprojekt kan du läsa mer om kampanjen på vår hemsida: Du är också välkommen att kontakta oss för mer information på under telefontiden eller via e-post: fadder@plansverige.org.

3 Klimatförändringar drabbar fattiga hårdast Klimatproblemet sågs länge som en miljöfråga. Men i takt med att kunskapen ökat och konsekvenserna blivit allt tydligare har vi tvingats inse att klimatförändringen är ett hot mot samhället i stort. Alla sektorer påverkas och alla sektorer måste bidra i kampen för att minska utsläppen. På sikt kommer alla regioner att drabbas av ett alltmer instabilt klimat. I det korta perspektivet är det dock utvecklingsländerna som får ta de svåraste konsekvenserna. Det beror dels på att många av de fattigaste länderna ligger i klimatzoner där påverkan blir störst, inte minst i form av mer extremt väder. För mycket regn eller för lite regn kommer att dominera vardagen för hundratals miljoner fattiga människor. Förutsättningarna för jordbruk förändras och vissa tropiska sjukdomar kommer att breda ut sig. En annan faktor som bidrar starkt till att fattiga länder drabbas hårdast är själva fattigdomen. Länder med svaga regeringar och institutioner och redan hårt ansträngda budgetar har inte mycket att sätta emot för att minska riskerna för katastrofer eller anpassa sina länders utveckling till klimatförändringen. Förhandlingar förs nu inför nästa års stora klimatkonferens i Köpenhamn. Då ska Kyotoprotokollet ersättas med ett mera långsiktigt avtal. En huvudfråga blir förstås att komma överens om hur utsläppen skall reduceras så att klimatet på sikt kan stabiliseras. Men lika viktigt blir att komma överens om breda åtgärder för anpassning. Även om vi stoppade alla utsläpp i morgon skulle klimatförändringen fortsätta som en effekt av trögheten i systemet. Temperaturökningen kommer att leda till svåra påfrestningar för många fattiga länder. Här måste den rika världen gå in och betala för en rad olika anpassningsåtgärder. Det är vi som skapat klimatproblemet. Vi kan inte låta oskyldiga människor i fattiga länder ensamma svara för konsekvenserna. Det behövs till exempel insatser för att minska risken för översvämningar, utveckla mer torkresistenta grödor, förbättra hushållningen med vatten och förhindra att malarian breder ut sig än mera. Alla organisationer som arbetar med bistånd och mänskliga rättigheter måste engagera sig i klimatfrågan. Fattigdomsstrategier och utvecklingsplaner måste anpassas efter den nya verklighet som klimatförändringen skapar. Det är glädjande att Plan ligger väl framme i planeringen för att integrera klimataspekterna i sitt arbete. Den rapport som Plan nyligen presenterade om hur barn påverkas av klimatförändringen är ett viktigt bidrag till debatten. Det blir nu en viktig utmaning även för oss i Plan Sverige att se till så att klimatfrågan integreras väl i vårt arbete. Bland annat gör vi det med detta temanummer om klimat och miljö. ANDERS WIJKMAN, ORDFÖRANDE FÖR PLANS STYRELSE ANNA HÄGG-SJÖQUIST, GENERALSEKRETERARE, PLAN SVERIGE Innehåll #3 4» REPORTAGET: Klimatet nästa hot i krigsdrabbade Sierra Leone På grund av den globala uppvärmningen är våra skördar mindre och våra föräldrar har inte råd att betala skolavgifter, berättar Boisy som är 12 år gammal och medlem i en katastrof- och riskhanteringsklubb. 9» Forskning om barn och klimat Ett nytt spännande forkningsområde handlar om klimatfrågor kopplade till ett barnperspektiv. Filippinerna: Barnen viktiga för 10» att förhindra naturkatastrofer På Filippinerna har Plans arbete med barn och klimatförändringar kommit mycket långt. Där har man hittat nya sätt att engagera barn och ungdomar och ta tillvara deras kunskaper och iakttagelser. Alltid i Barnens framtid: 13» FADDERRESAN Efter flera års brevväxling med fadderbarnet Vilma blev Kent Gustavsson och hans familj inbjudna till födelsedagsfest i Paraguay. 16» PLAN I SVERIGE Plan bildar ny Fadderavdelning och två nya fadderskap införs FLICKAfadder och katastroffadder. 20» KULTUR Vi presenterar några böcker och filmer för dig som vill veta mer om klimatfrågan och få konkreta förslag på insatser som du själv kan göra. 22» PÅ BARNENS SIDA På Framtidsdagen den 14:e maj fylldes hela Universeum i Göteborg med nya framtidsidéer. Läs om skumgummilöv, ekologiska kärleksmums och ett Eko-café. BARNENS FRAMTID ges ut av Plan Sverige Produktion&Försäljning AB, Textilgatan 43, Box 92150, Stockholm, tel: , fax: , plan@plansverige.org. Ansvarig utgivare: Anna Hägg-Sjöquist, anna.hagg-sjoquist@plansverige.org. Projektledare: Annika Widholm, annika.widholm@plan-international.org. Produktion: Global Reporting Sweden, Box 2014, Stockholm, tel: Redaktör: Anki Wood, anki@globalreporting.net. Layout: Lisa Jansson, lisa@globalreporting.net. Bildrepro och tryck: Sörmlands Grafiska tryckeri, Katrineholm, OMSLAGSBILDEN: Sierra Leone. Foto: Petter Bolme/Global Reporting BARNENS FRAMTID 3:08 3

4 REPORTAGET Sierra Leone Klimatet nästa hot i krigsdrabbade Sierra Leone Barnen går vant över den rangliga träbron på vägen till skolan i Moyamba, provinshuvudstaden i mellersta Sierra Leone. Trästockarna är hala efter gårdagens regn. I bäcken nedanför, där några unga flickor tvättar kläder, kommer vattnet att stiga när regnperioden nått sin kulmen. Bron blir då livsfarlig att passera. TEXT OCH FOTO: PETTER BOLME/GLOBAL REPORTING 4 BARNENS FRAMTID 3:08

5 Det inträffar så många katastrofer i vår närhet. En del av dem beror på den globala uppvärmningen, säger Ali som är 14 år. Sierra Leone är det land som räknas som världens fattigaste och där barnen sedan länge lever riskfyllda liv. Efter ett långt och blodigt inbördeskrig kämpar barn och vuxna för att bygga upp landet igen. Men klimatförändringarna, orsakade av alla växthusgaser som vi i västvärlden släpper ut, hotar nu den bräckliga vardagen. Ali är ordförande i en katastrof- och riskhanteringsklubb som Plan stöder. Klubben består av 40 barn och ungdomar från olika skolor i Ngardohun, en by i mellersta delen av Sierra Leone. Klimatförändringarna gör att nivån i våra vattendrag sjunker varje år, vilket gör att vi måste hämta mer och mer vatten i bäckar som inte är rena och som gör oss sjuka, berättar Umoro, 14 år som är medlem i katastrofhanteringsklubben. Medlemmarna i klubben berättar om häftiga gräsbränder, om djurarter som försvinner och att vattendragen där de hämtar dricksvatten torkar ut. Gymnasieskolan där fl era av klubbmedlemmarna går skadades under en gräsbrand för ett år sen och håller på att byggas om. Under tiden har eleverna sina lektioner i den öppna byggnaden som i vanliga fall är den lokala domstolen. Deras kunskaper om klimatförändringar är stora och de är alla välformulerade: I januari undervisade vår naturvetenskapslärare om klimatförändringar och vi ville då bilda en klubb, berättar Ali. Barnen bad Plan om stöd så att klubben kunde bli verklighet. Det är mitt på dagen och solen står som högst. Det är hett och fuktigt. På avstånd tornar moln upp sig. Regnperioden har just börjat och trots hettan är byns familjer ute och planterar ris och kassava på åkrar som röjts under torrperioden. Snart ska skyarna öppna sig och dränka åkrarna i regnvatten. När regnet avtar i september och vattnet sjunker undan skördar man. Det intensiva hällregn som pågår under veckor orsakar förstås också allvarliga översvämningar. Detta är barnen i Ngardohun vana vid. Men på senare år har vädret i Sierra Leone varit nyckfullt och oregelbundet: På grund av den globala uppvärmningen är våra skördar mindre och våra föräldrar har inte råd att betala våra skolavgifter, berättar Boisy som är 12 år gammal och medlem i katastrof- och riskhanteringsklubben. Efter en gräsbrand som skadade skolan hålls lektionerna i den lokala domstolen. Barn och unga i Sierra Leone lever riskfyllda liv, berättar Ali, 14 år, ordförande i katastrof- och riskhanteringsklubben som får stöd av Plan. Alla klubbmedlemmarna måste hjälpa till i familjejordbruken och de berättar att de själva upplevt väderomslagen: I år regnade det plötsligt i början av mars och vi kunde inte röja åkrarna, berättar Ali. I vanliga fall regnar det mellan maj och oktober i Sierra Leone och därefter kommer torkan. Vanligen hugger bönderna ner träd i ett område och sätter sen eld på gräset. Elden bränner bort all onödig vegetation och många skadedjur. Men eftersom marken detta år fortfarande var våt var bönderna tvungna att röja för hand, vilket är mycket tungt och arbetskrävande. En del bönder började plantera ris när regnet föll, men när solen kom tillbaka efter en vecka brändes skörden sönder av hettan. Dessa bönder har nu inte råd att köpa nya frön att så. BARNENS FRAMTID 3:08 5

6 REPORTAGET Sierra Leone»På grund av den globala uppvärmningen är våra skördar mindre och våra föräldrar har inte råd att betala våra skolavgifter.«boisy, 12 år, medlem i katastrof- och riskhanteringsklubben. Klubbmedlemmarna ska plantera träd som ska binda växthusgasen och minska erosion och gräsbränder. 6 BARNENS BA B A RNE RN R N E NS NENS NE N S FR FRA AMTID MTI M MT TID 3 TI 3:08 : Ali, Umbro och flera av de andra medlemmarna i klubben föddes samma år som Plan tvingades lämna Moyamba och i stort sett all verksamhet i Sierra Leone. Inbördeskriget, som började 1991, hade då nått stora delar av landet. Barn, ungdomar, föräldrar och gamla i Moyamba flydde in i djungeln för att undvika soldaterna. Ibland tvingades de stanna där i månader innan de kunde återvända. Runtomkring stred olika förband ofta handlade kampen om kontrollen över diamantfyndigheter. Kriget var värre än någon annan katastrof landet upplevt. Först när det elva år långa kriget tog slut 2002 kunde Plan återuppta sitt arbete i Sierra Leone och återvända till Moyamba. Behoven var, och är fortfarande, oerhörda. Till exempel förstördes skolorna under kriget allt brännbart som bänkar och skolböcker eldades upp av soldaterna. En vardag utan krig byggs nu upp i Sierra Leone. Även om de fruktansvärda minnena är kvar kämpar alla för en bättre framtid. Men freden är skör och det behövs inte mycket för att ett nytt inbördeskrig ska blossa upp. Ett förändrat klimat orsakat av de enorma mängder växthusgaser som västvärlden släpper ut riskerar att öka konflikterna som uppstår kring de få resurser som finns. För befolkningen i Sierra Leone som är fattig och saknar utbildning är utmaningarna enorma. För att nå fram med kunskap är barn en av de viktigaste resurserna. Om de lär sig att hantera risker och möta katastrofer så kan de också påverka de vuxna i sin omgivning. Den här klubben kan hjälpa oss att bättre hantera klimatförändringar och minskad matproduktion, som är en följd av ökad värme, säger Marima som är 15 år. Katastrof- och riskhanteringsklubben har redan börjat agera. Sierra Leone har stora skogar som binder mer växthusgaser än vad de släpper ut. Men trots att landet alltså snarare bidrar till att minska växthusgasutsläppen kommer de att drabbas värre än alla de länder som står för de stora utsläppen. Klubben har fått trädplantor som medlemmarna planterar och driver upp. Inom de närmaste åren tänker de plantera mer än 5 000

7 träd i sin by, vilket ska hindra gräsbränder, binda växthusgaser och minska erosionen. Parallellt med klimatförändringarna har priset på mat stigit med mer än 50 procent. Det beror bland annat på att mer och mer av världens grödor används till att producera biobränslen istället för mat. Mer än vart tredje barn i Sierra Leone är undernärt och knappt 30 procent av alla barn som föds dör innan de fyller fem år. Och med ett förändrat klimat riskerar matpriserna i de fattiga länderna att stiga ännu mer. Varje måndag när skolan är över skyndar Rose i provinshuvudstaden Moyamba till Radio MODCAR. Hon tar plats framför mikrofonen. Det är hett som i en bastu i studion. Tillsammans med Andrew, Alicia, Danema, Aisha och Mabiuze ingår Rose i klubben Pikin to Pikin (Barn till Barn på det lokala språket krio) som är en grupp barn och ungdomar som under våren utbildats av Plan och Radio MODCAR för att bli radiostationens barnpresentatörer. Förutom att vara DJ gör de radioprogram som tar upp olika problem som barnen i Moyamba möter. De allra flesta frågor de pratar om handlar om att minska de risker som de och deras klasskamrater utsätts för. Efter ett gruppmöte kom ungdomarna fram till att det var dags att göra något åt broarna som eleverna måste ta sig över på väg till skolorna. Flera broar saknar räcken och en del blir så hala när det regnar att det nästan är omöjligt att gå över dem utan att halka, berättar Rose. Nyligen fick en elev sladd på sin cykel och kanade över kanten och föll fem meter ner i ån. Som tur var klarade han sig från allvarliga skador, berättar Rose. Pikin to Pikin använder sina radioprogram för att belysa problemen med de farliga broarna. Att barn själva höjer sin röst är något nytt, eftersom traditionen i Sierra Leone kräver att barn ska hålla tyst och lyda vuxna. Många vuxna klagar på att det är»västerländskt«att låta barnen driva sina egna frågor. Plan bemöter detta med frågan: Är kampen mot sjukdomar, minskat riskbeteende och för bättre försörjning verkligen enbart västerländsk? Under flera veckor upprepade barnen sitt budskap i radion: Bron i centrala staden är farlig och måste lagas. Barn har rätt att ta sig till och Freetown Sierra Leone Så lever barn i Sierra Leone Sierra Leone i Västafrika är ett av de minst utvecklade länderna i världen. Landet lider fortfarande av sviterna efter inbördeskriget som pågick mellan 1991 och Det brutala kriget tvingade mer än två miljoner av landets knappt sex miljoner invånare på flykt och tiotusentals lemlästades vid rebellattacker. Flera undersökningar tyder på att mer än en kvarts miljon kvinnor och flickor utsattes för någon form av sexuellt våld. Idag lever 70 procent av befolkningen i extrem fattigdom. Nästan hälften av Sierra Leones befolkning är under 18 år och de bristfälliga sociala och ekonomiska förhållandena i landet gör att barn och ungdomar är speciellt sårbara. Barns rättigheter Barns rättigheter finns sedan juli 2007 inskrivna i Sierra Leones lagar, men mycket arbete återstår för att de ska efterlevas. Till exempel gifter sig mer än hälften av landets kvinnor innan de fyllt 18 år, trots att lagen ska skydda unga kvinnor och flickor från att ingå tvångsäktenskap. Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition och Sierra Leone är ett av de länder där flest flickor över 15 år har utsatts för denna farliga och smärtsamma ritual. Antalet barnarbetare och att våld ofta förekommer i hemmen är andra exempel på att Sierra Leones barn nekas sina rättigheter. Utbildning Under kriget förstördes majoriteten av alla skolbyggnader och till slut bedrevs ingen undervisning längre. Bristen på skolor och utbildade lärare, den låga kvaliteten på utbildningen och avsaknaden av skolmaterial är stora problemen idag. Endast 69 procent av barnen i grundskoleåldern är inskrivna i skolan och många framför allt flickor slutar skolan innan de når åttonde klass. Hälsa Sierra Leone är rankat som det land som har högst barnadödlighet i världen och nästan var tredje barn under fem år lider av undernäring. Tillgången på rent dricksvatten är mycket låg, framför allt på landsbygden, vilket bidrar till att epidemier av tyfus och kolera ofta bryter ut. Sjukdomar som malaria och tuberkulos är vitt spridda. Efter kriget plågas också många av psykiska problem och svåra trauman. Förekomsten av hiv och aids är relativt hög. Plans arbete Plan arbetar med en rad åtgärder för att bekämpa brott mot barns rättigheter, som till exempel barnarbete, trafficking och kvinnlig könsstympning. Plan arbetar också med skolbyggnadsprojekt och utbildning av lärare. Lärarna får även information om hur de ska stödja barn som lider av trauman efter kriget och barn som har mist sina föräldrar. Många ungdomar deltog i inbördeskriget och saknar idag utbildning. Plan driver därför yrkesutbildningar för att ge dessa ungdomar möjlighet att försörja sig. För att sänka barnadödligheten driver Plan bland annat projekt för att öka kunskapen om vikten av god hygien för att förhindra sjukdomsspridning. Källor: UNDP, UNICEF, Plan BARNENS FRAMTID 3:08 7

8 REPORTAGET Sierra Leone Under flera veckor upprepade barnen sitt budskap i radion:»bron i centrala staden är farlig och måste lagas. Barn har rätt att ta sig till och från skolan utan att riskera livet!«meteorologiska Institutet i Sierra Leone ligger i ett gammalt kolonialhus i centrala Freetown. från skolan utan att riskera livet! Efter en veckas kampanj kom beslutet att bron skulle repareras. Men de allvarligaste riskerna för barn i Sierra Leone är inte de hala broarna utan hoten mot deras hälsa. Omkring barn dör varje år av malaria, kolera, diarréer och andra sjukdomar som på grund av klimatförändringarna riskerar att bli ännu vanligare. Även dessa risker tar Pikin to Pikin ofta upp. Många av deras syskon och skolkamrater är undernärda, varje år bryter koleraepidemier ut och alla barn och vuxna drabbas regelbundet av malaria. Pikin to Pikin och andra Planklubbar runtom i Sierra Leone sprider kunskap om vad som kan göras för att hindra dessa tysta katastrofer. Meteorologiska Institutet i Sierra Leone ligger i ett gammalt kolonialhus i de centrala delarna av huvudstaden Freetown. Byggnaden ser ut som om den håller på att vittra sönder i det fuktiga klimatet. Men Tommy Braima, som är institutets näst högsta chef, är mer bekymrad över de minimala resurserna som institutet har: Vår situation är katastrofal. Vi kan inte varna människor för vad som kommer att hända. Om institutet inte kan mäta förändringar eller förutse stormar och kraftiga skyfall så kan medarbetarna inte varna de myndigheter som har till uppgift att evakuera människor i riskområdena. De kan inte heller ge bönder råd om när de ska så eller skörda och vilka grödor som passar bäst. De historiska data Meteorologiska Institutet har över temperatur och nederbörd visar att medeltemperaturen i landet stigit med två till tre grader. Studien bygger på data från Efter det kom kriget och ingen mätte längre temperatur eller regn. Men alla märker väderomslagen: regnen under torrperioden, de kraftiga stormbyarna, den ökade hettan med vattenbrist som följd. Klimatförändringen är redan här och enligt mina beräkningar så har skördarna minskat med en femtedel, berättar Jerry Pratt, projektkoordinator i Sierra Leones Klimatförändringssekretariat som också ligger i Freetown. En överhängande risk är att dricksvattnet i reservoaren som försörjer huvudstaden Freetown kommer att ta slut om inte kraftiga regn regelbundet fyller på den. Många är oroliga för att staden med 1,8 miljoner invånare periodvis ska bli helt utan rent vatten. För att möta klimatförändringarna behöver vi samarbeta med människor som är engagerade och aktivt letar efter svar och som kan hjälpa oss att förutsäga vad klimatförändringarna för med sig, avslutar Tommy Braima på Meteorologiska Institutet. Rose i radioklubben Pikin to Pikin har ännu inte hört talas om klimatförändringar men är intresserad av att lära sig mer. Hon kan tänka sig bjuda in barnen i katastrof- och riskhanteringsklubben i grannbyn Ngardohun för att de ska få sprida sina kunskaper om klimatförändringar och de risker som dessa innebär för alla i Sierra Leone. Sådan kunskap kommer att vara nödvändig för att kunna hantera ett klimat som håller på att förändras. 8 BARNENS FRAMTID 3:08

9 Klimatforskning ur barns perspektiv Idén till programmet kommer från barnen själva. Många barn tycker att miljöfrågor och klimatförändringar är viktiga, men samtidigt känner de att ingen lyssnar på det de har att säga. Det säger Nick Hall på Plan Storbritannien. Han är en av initiativtagarna till ett nytt nätverk som ska forska om hur klimatförändringar påverkar barn. Klimatförändringar med naturkatastrofer som följd har blivit allt vanligare. Som alltid drabbas de fattiga och deras barn värst när stormar och översvämningar drar in. Än så länge finns det mycket lite forskning om klimatfrågor kopplade till ett barnperspektiv. För att göra något åt detta bildade Plan och det brittiska forskningsinstitutet»institute of Development Studies«(IDS) nätverket»children in a Changing Climate«(Barn i klimatförändringen). Nätverket startades i december 2007 och idag är även Rädda Barnen, Action Aid och olika universitet medlemmar. Idén till programmet kommer från barnen själva. Under forskningsresor till bland annat Filippinerna och Sierra Leone frågade forskarna barn vilka frågor som är viktiga för dem. Nästan alla svarade miljöfrågor och klimatförändringar, men de kände att ingen lyssnade på vad de hade att säga, berättar Nick Hall på Plan Storbritannien. Fortfarande domineras biståndsinsatser kring kriser och katastrofer av ett uppifrån och ned-tänkande där man sällan lyssnar på dem som drabbats. Och allra minst på barnen. Nätverket vill utmana detta gamla sätt att tänka och agera. Fokus ligger på hur barn kan delta i och påverka klimatdebatten så att deras erfarenheter tas till vara. Målet är att stärka barns inflytande kring klimatfrågor på alla nivåer, såväl hos den egna familjen och lokalsamhället som inom FN-systemet. En viktig del är konkreta projekt där barn och ungdomar själva undersöker klimatsituationen i sina samhällen och ser vad de kan bidra med för att förbättra situationen. I till exempel El Salvador har barn planterat gräs längs bergssluttningar för att förebygga jordskred. En annan del är opinionsarbete. Genom teater, musik och diskussioner uttrycker barnen sina åsikter och tankar kring klimat och naturkatastrofer. På så sätt bidrar barnen till att anpassa samhället till klimatförändringar och lindra effekterna av katastrofer. Därigenom gör de också sina röster hörda i den politiska klimatdebatten, vilket är målet med forskningen, säger Tom Mitchell som är forskare på IDS och en av nätverkets initiativtagare. Det här sättet att forska kallas aktionsforskning och skiljer sig från traditionell forskning eftersom den inte enbart är observerande, utan aktivt verkar för att förbättra situationen och bidra även till förändringar i samhället. Barn har rätt att delta och fatta beslut om sin egen framtid. I flera länder är barn mer utbildade än vuxna. Barnen har också ofta större kunskap om klimatförändringar, fortsätter Nick Hall på Plan i Storbritannien. Allt fler drabbas av naturkatastrofer som beror på väder och klimat. FN:s organ för att förebygga katastrofer, UNISDR, har uppskattat att inom nästa årtionde kommer 175 miljoner barn att drabbas av naturkatastrofer varje år. Klimatförändringar har också en negativ inverkan på barns möjlighet att gå i skolan och på sikt förbättra sina liv. När föräldrarna måste resa längre för att exempelvis fånga fisk eller hämta rent dricksvatten, får äldre syskon stanna hemma och passa de yngre barnen. Resultatet blir att barnen tvingas sluta skolan, konstaterar Tom Mitchell på IDS. Plan Sverige arbetar brett med att stärka barns rättigheter i samband med klimatförändringar. I höst startar ett nytt forskningsprojekt i samarbete med IDS. Stöd kommer att ges till barns egna klimatprojekt som syftar till att minska den utsatthet de och deras familjer lever under. Klimatförändringarna påverkar många barns framtid och deras rättigheter drabbas. Samtidigt respekterar de styrande alltför sällan barns rätt till inflytande i dessa frågor. Därför vill vi påverka dem som tar beslut i klimatfrågorna, beslut som kommer att påverka livet för kommande generationer. Vi vill att de vuxna lyssnar på barnen när klimatfrågor diskuteras, till exempel i FN:s kommande klimatförhandlingar, säger Anna Garvander på Plan Sverige. Projektet finansieras av de pengar som samlas in genom Mobilkompostkampanjen. För varje mobiltelefon som lämnas in går 30 kronor till Plans arbete för att förbättra situationen för barn som är drabbade av klimatförändringar. Läs mer om Mobilkomposten på sidan 16. TEXT: PETRONELLA LINDBLOM/GLOBAL REPORTING Läs mer på: BARNENS FRAMTID 3:08 9

10 FILIPPINERNA Klimat FOTO: PLAN Plan Flippinerna inriktar sig på att barn och unga ska få delta aktivt i miljöarbetet och på att deras röster ska höras. Arbetssättet har påverkat både politiker och lärare. Barnen viktiga för att förhindra klimatkatastrofer Filippinerna är ett av de länder där Plans arbete med barn och klimatförändringar har kommit längst. Där har man hittat nya sätt att engagera barn och ungdomar, ta tillvara deras kunskaper och iakttagelser och se till att skola och samhälle lyssnar på barnen både på deras oro och på deras krav på förändringar. TEXT: ANKI WOOD/GLOBAL REPORTING En 14-årig flicka berättade för mig att varje gång det regnar börjar hon gråta och det är omöjlig för henne att koncentrera sig på skolarbetet. Hon är så rädd för jordskred. Det berättar Baltz Tribunalo, som ansvarar för Plan Filippinernas arbete att med utgångspunkt från ett barnperspektiv minska riskerna för katastrofer (Child- Centered Disaster Risk Reduction), när Barnens framtid ringer upp honom. Flickan han berättar om bor på södra delen av den Filippinska ön Leyte. Där ligger ett antal skolor på platser som är högriskområden för översvämningar och jordskred. Ett nytt gymnasium har till exempel byggts på en plats precis i utkanten av ett stort jordskred som dödade över personer. Vi får rapporter från barn som beskriver att det finns sprickor i väggarna på deras skolor, att lera glider ner från omgivande sluttningar och att översvämningar händer regelbundet. De berättar också att grindarna till skolområdena är låsta under skoltid. Trots alla tecken på fara är det vanligt att skolorna används som evakueringsplatser när tyfoner och regnstormar drar in över land. Han lägger stolt till att Plan Filippinerna stöttat barnens kamp och att en skola faktiskt flyttats på barnens initiativ. Baltz Tribunalo är djupt engagerad i det globala nätverket»children in a Changing Climate«(läs mer om nätverket på sid 9). Att barn ska få vara med och förhindra klimatförändringar ligger honom mycket varmt om hjärtat. Den första frågan jag får från vuxna är nästan alltid om det verkligen finns ett speciellt barnperspektiv kring klimatförändringar. Men det är uppenbart att barn är 10 BARNENS NS FRAMTID D3 3:08

11 Manila Filippinerna Så lever barn på Filippinerna Filippinerna har ett tropiskt klimat och under sommaren faller kraftiga monsunregn över landets öar, varav ett tusental är bebodda. Det finns femton aktiva vulkaner och jordbävningar får ofta marken att skälva, jordskred raserar byggnader och tyfoner sveper regelbundet in över landet. Naturkatastrofer är traumatiska upplevelser, särskilt för barn. Många dör eller skadas, ännu fl er förlorar sina föräldrar och sitt hem. FOTO: BJÖRN TJÄRNBERG extra sårbara när klimatförändringar leder till exempelvis häftiga regn och jordskred, kommenterar Baltz Tribunalo. Barnen har ofta större insikt i farorna än vad föräldrarna har, förklarar han. De känner sig utsatta och starkt hotade. Fattiga föräldrar kämpar hårt för att klara av att försörja sina familjer och de oroar sig mer för omedelbara problem, som ekonomi, sjukdomar och att något ska hända barnen på vägen till skolan om den fl yttas en bit bort.»det är enkla och tydliga aktiviteter som ger delaktighet och stoppar lokala katastrofer!«myndigheterna i Filippinerna är alldeles för inriktade på att bygga upp beredskapen inför katastrofer, vi vill att man ska arbeta mycket mer även med att minska riskerna för att katastrofer ska inträffa och med att minska människors utsatthet. Barnens iakttagelser ger mycket viktig information i det arbetet, säger Baltz Tribunalo. I Filippinerna har man länge känt vad effekterna blir om man inte värnar om miljön. Här har skogar skövlats och bränts ner, vilket ökar risken för jordskred. Det är ständigt ohälsosam rök i luften och koldioxidutsläppen är enorma. Klimatförändringarna har för stärkt väderfenomen som alltid inträffat på Filippinerna. Barns rättigheter Bristande kunskap om barnskyddsfrågor gör att många barn utnyttjas och utsätts för våld. Fattigdom och undernäring bidrar också till att barn far illa. Barnprostitution är vanligt på Filippinerna och enligt organisationen ECPAT är av landets 1,6 miljoner gatubarn prostituerade. Nya lagar har lett till att barns rättigheter har stärkts och att kraftfullare insatser görs mot dem som utnyttjar barn. Utbildning Drygt nio av tio barn börjar i skolan, men bara två av tre går ut sjätte klass. Under verksamhetsåret 2007 bidrog Plan till att 114 grundskolor byggdes och till att nästan lärare fick utbildning. När tyfonen Durian drog in över Filippinerna i november 2006 förstördes många skolor. Plan bildade snabbt ett nätverk för katastrofstöd till de drabbade. Hälsa Undernäring och barnadödlighet är vanligt förekommande på grund av bristfällig sjuk- och hälsovård och i samband med katastrofer blir sjukhus och vårdcentraler snabbt fullbelagda. Sällan finns det tillräckligt med personal eller medicin. Tillgången på rent vatten eller ordentliga avfalls- och vattenreningssystem är inte en självklarhet, vilket bidrar till att diarrésjukdomar är vanligt förekommande. Plans arbete Plan driver fl era projekt på Filippinerna för att förbättra invånarnas levnadsförhållanden. Bland annat har en ny, enkel och billig vattenreningsteknik introducerats och i byn San Niño drivs ett fiskodlingsprojekt, som har bidragit till att minska undernäringen hos byns barn. Eftersom Filippinerna härjas av naturkatastrofer är en viktig del av Plans arbete att snabbt mobilisera stödinsatser och nå ut till de drabbade med vatten, mat och sjukvård. På lite längre sikt är återuppbyggnaden av skolor och sjukhus prioriterad, så att barnen kan återgå till en normal vardag. Plan stödjer dessutom ett miljöprojekt på Filippinerna för att minska barns sårbarhet vid katastrofer. Källor: UNICEF, Plan BARNENS FRAMTID 3:08 11

12 FILIPPINERNA Klimat Barnen märker effekterna av växthuseffekten, det är hett på morgonen när de ska gå till skolan och promenaden dit är tung. Vid lunchtid regnar det ja, de märker verkligen att klimatet påverkas. Plan Filippinerna har hjälpt till att bygga upp starka nationella nätverk som arbetar med riskreducering ur ett barnperspektiv. Nätverken sköts av lokala la myndigheter, ofta i samarbete med Plan. Plan Filippinerna inriktar sig på att barn och ungdomar ska få delta aktivt i arbetet och på att se till så att deras röster hörs i den lokala politiken. Vårt sätt att arbeta och att inkludera barn är helt unikt. Jag tror att vårt förtroende för barnens kapacitet att förstå och att engagera sig har påverkat både politiker och lärare. Lärare har fått utbildning, och klimat- och miljöfrågor r tas nu upp i skolundervisningen runt om i landet. Plan Filippinerna arbetar också med utbildning av föräldrar, myndigheter, politiker och de ordnar ungdomsläger. I alla utbildningar ingår katastrof- utbildning och räddningsarbete. När Barnens framtid talar med Baltz Tribunalo har han justavslutat ett läger för barn och ungdomar. Där antog barnen en deklaration där de lade upp planer för två år framåt för aktiviteter såväl i hemmen som i skolan, på kommunal nivå och inom kyrkan för att sprida kunskaper om hur man kan förebygga katastrofer. Många barn i Filippinerna lever med svåra minnen från tyfoner och jordskred. I samband med katastro- ferna har skolor svepts bort och många barn har dött. Många har också skadats och förlorat både hem och familj. Barnen är rädda att det ska hända igen, de är så utsatta. Just därför måste vi prata om problemen och förebygga nästa katastrof. Plan Filippinerna ger barnen möjlighet att uttrycka sin rädsla genom att rita, måla och skriva berättelser, men också genom att protestera mot gruvdrift och skogsavverkningar. En speciellt framgångsrik metod är gatuteater. Pjäserna har handlat om allt från katastrofer till barnhandel, hiv, familjeförhållanden och missbruk. Teater är läkande för barnen, samtidigt som deras situation och utsatthet blir tydlig för de vuxna. En annan metod är att visa och sedan diskutera Al Gores film En obekväm sanning som haft enorm betydelse för medvetenheten kring klimatförändringar på Filippinerna. I södra Leyte har skolbarnen fått driva upp trädplantor och sen har de varit med och bestämt var träden ska planteras så att de hindrar erosion och stoppar jordskred. De har också varit med och bestämt att skyddsstaket ska sättas upp på vissa ställen. Det är enkla och tydliga aktiviteter som ger delaktighet och stoppar lokala katastrofer! Barnen får i uppgift att diskutera frågorna hemma med sina föräldrar och genom ungdomsnätverk och ungdomsråd kan de göra sina röster hörda hos politiker och lokala myndigheter. Det är viktigt att undvika att människor bor, arbetar eller går i skolan i speciellt utsatta områden. Plan Filippinerna driver hårt att barn ska tillåtas vara delaktiga. Det är deras framtid det handlar om och vi har funnit att detta tas väl emot på alla nivåer, förklarar Baltz Tribunalo. FOTO: PLAN På Plan Filippinernas klimatläger 2008 antogs en deklaration med planer på aktiviteter i hem, skolor, kommuner och kyrkor. 12 BARNENS NS FRAMTID MTID3 D3:08

13 På födelsedagsfest i Paraguay! FADDERRESAN Efter flera års brevväxling med fadderbarnet Vilma blev Kent Gustavsson och hans familj inbjudna till födelsedagsfest i Paraguay. De beslutade sig snabbt för att tacka ja självklart ville de vara med och fira Vilmas 15-årsdag! Här skriver Kent själv om resan till Paraguay och mötet med Vilma. Vi började med att kontakta Plan här i Sverige som sedan tog kontakt med Plans personal i Paraguay som i sin tur kontaktade Vilmas familj. Av Plan Sverige fick vi en lista med förhållningsregler och information om vem vi skulle ta kontakt med i Paraguay. Väl framme gav vi vår taxichaufför adressen till Plans kontor i Asuncion. Men efter mycket letande fick vi ge upp vi hade fel adress, det visade sig att Plan hade flyttat några år tidigare. Vi blev tvungna att åka tillbaka till vårt hotell istället. Tack och lov ringde Gustavo, vår kontaktman från Plan Paraguay, på kvällen. Han hade suttit på kontoret (trots att det var påskhelg) och väntat på oss. Gustavo, som pratade en mycket lättförståelig engelska, berättade om vilket upplägg Plan tillsammans med Vilmas familj hade förberett. Vilma skulle ha sin uppvaktning på påskafton. Gustavo hämtade oss tidigt nästa morgon. Vi åkte och köpte en födelsedagspresent till Vilma och begav oss sedan upp till den region, cirka tio mil nordost om Asuncion, där Vilma bor. Där träffade vi tre lokala Planarbetare: Ana, Maura och Marcelino och åkte hem till Vilma. Det var redan fullt hus med Vilmas tio syskon, mamma och pappa, hennes kusiner samt mostrar och fastrar. Alla hjälpte till att förbereda för den stora festen. Piroger och panerade biffar tillagades och manioka kokades. Vi blev mycket varmt välkomnade och vi åt lunch tillsammans. Därefter visade Vilmas pappa sina banan-, majs- och sesamfröodlingar. Vilka bananer! Jättegoda! Rektorn för småskolan kom och ville att vi skulle se hans skola som låg några kilometer er från Vilmas familjs bostad. Stolt visade han de nya toaletterna te och tvättställen tstä täll med drickbart rt vatten ten som man kunnat bygga med stöd av Plan. Rektorn blev rörd till tårar när vi överlämnade pennor, no kritor och annat nat skolmaterial al som vi tagit med oss. Sedan var det dags att åka tillbaka lbak till hotellet let för att göra oss i ordning ng för den stora festen. Oh, vilken fest! Någon hade riggat gat upp p en estrad mitt ute på ängen. I en vid cirkel satt flera hundra människor. De flesta var inte där som inbjudna gäster, utan hade kommit för att det skulle bli fest i byn. Öl och dricka kunde köpas. Vilma stod vacker likt en brud och tog emot sina gäster. En trevåningstårta som systern hade gjort fanns bredvid henne. Mamma och pappa gick stolta omkring. Fotoblixtar bländade oss ideligen. Så var det dags att föra Vilma till ängen där dansen skulle vara. Det hade regnat under dagen så det var lite lerigt. Vi var femton herrar som fick dansa vals med Vilma och ge henne en ros. Först dansade hon med sina fyra bröder sedan gick turen till mig som fadderpappa. Nu var det min tur att vara stolt. Vi som kommit som gäster fick mat och dryck som dukats upp på ett honnörsbord. När det till slut var dags att ta farväl av Vilma och hennes familj lovade vi att återkomma när Vilmas lillasyster, som var nio år, fyller femton. Vi hade mötts av en stor värme och verkligen känt oss hjärtinnerligt välkomna. Några dagar senare träffade vi chefen för Plan Paraguay som redogjorde för hur Plan arbetar och vilka problem man stött på i området. Han var mycket öppen för våra synpunkter. Vi fick även se vilken ordning Plan hade på all kommunikation vi haft med Vilma. Alla brev var registrerade liksom vilka presenter vi skickat det stod till och med att vi hade sänt henne ett fotografi på vår familj. Sammanfattningsvis var detta en av våra bästa resor. Att få komma så nära en familj som tidigare, trots alla brev vi skrivit till varandra, varit så långt borta och främmande. Vi vill översända ett stort tack till Plan Paraguay och främst till Gustavo som också fungerade som tolk. Med hjälp av honom kunde vi prata med Vilmas familj. Vi vill uppmana alla, som har möjlighet, att åka och besöka ert fadderbarn. derb arn. Ni får flerfalt falt tillbaka i form av minnen. TEXT: :KENT GUSTAVSSON/PLANFADDER SSO ANFA DER Kent Gustavsson och hans familj hos fadderbarnet Vilma i Paraguay. BARNENS SF FRAMTID 3:08 13

14 Miljöprojekt runt om i världen Även om klimatförändringarna är globala fenomen drabbas fattiga människor i utvecklingsländer hårdast. Bristfälliga hus, dåliga avloppssystem, brist på arbete, mat och pengar gör att verkningarna blir mycket omfattande och långvariga. Dessutom inträffar flest naturkatastrofer i utvecklingsländer mellan drabbade 94 procent av alla naturkatastrofer fattiga länder. Plans miljö- och klimatprojekt har som mål att göra barnen delaktiga och deras röster hörda på alla samhällsnivåer. Följ med på en tur runt världen och besök projekt som skapar hållbar utveckling. FOTO: PLAN BRASILIEN Miljövänlig odling ger näringsrik kost I Brasilien stödjer Plan ett projekt för hållbar livsmedelsförsörjning i delstaten Maranhão. Arbetet startade för två år sedan och har nu utvidgats till fler byar. Projektet bygger på att informera om hur jorden kan odlas ekologiskt så att naturresurserna kan bevaras för kommande generationer. Familjer får lära sig att anlägga trädgårdar där näringsrika grönsaker odlas till låg kostnad. De får också utbildning i vad som bör ingå i kosten för att man ska undvika undernäring. Jag är glad att få delta i det här projektet som lär ut hur man odlar jorden på ett miljövänligt li sätt. t. Vi måste tänka på framtiden och inte använda nda mer resurser rs er än nödvändigt. digt Med naturlig odling av lämpliga grödor får vi skördar med högt näringsvärde som är bra för vår hälsa. Vi måste arbeta med naturen, inte mot den, säger lantbrukaren Raimundo Nonato de Matos. THAILAND Barn skapar opinion för att skydda naturen Chiangraiprovinsen ligger uppe i bergen mot gränsen till Burma. De flesta invånarna tillhör etniska minoriteter som ofta är diskriminerade. Minoriteterna räknas till världens ursprungsbefolkningar och de har bott i området sedan urminnes tider. Tidigare var landskapet täckt av skogar, men nu har skogsarealen minskat drastiskt på grund av omfattande avverkningar som i sin tur lett till stora problem som jordskred och erosion. Plan har medverkat till att sprida kunskap om varför det är viktigt att värna miljön. Bland annat anordnades en stor ceremoni med flera hundra deltagare där man informerade om trädens utsatthet och vikten av att skydda och bevara skogen. Vi fick lära oss om sambandet mellan människor och naturen och hur man gör för att skydda skogen. Vi fick också hjälpa till att plantera träd, berättar Saeng, elev i Samakkee Kao-skolan. Pornwit Tharaporn, medarbetare i Plan Thailand, berättar hur viktigt det är att barnen deltar i den här sortens ceremonier: Att ta del av förfädernas kunskap om naturen är ett bra sätt att skapa miljömedvetenhet, säger han. FOTO: PLAN 14 BARNENS NS FRAMTID D3 3:08

15 Ord om miljö och klimat Beredskap Åtgärder och förberedelser för att begränsa effekten av katastrofer, inklusive varningssystem, planer för evakuering av drabbade och förstärkning kring områden som hotas av katastrof. FILIPPINERNA Mangroveträden kan rädda det marina livet FOTO: PLAN I flera år, även efter att ha utnämnts till skyddat område, har mangroveskogen skövlats och förstörts. Mangroveträden behövs för att ge havet näring och säkra fiskbeståndet fiskynglen finner skydd bland trädens rötter nere i vattnet. Som det är nu får yrkesfiskarna knappt någon fångst i sina nät längre och det marina livet är allvarligt hotat. Plan har därför startat ett projekt där barnen får lära sig att det är viktigt att mangroveträden får vara kvar. Gruppen med barn, som kallar sig Little Fish Wardens, (de unga fiskväktarna), vårdar träden och sätter även nya mangroveplantor som om några år kommer att växa upp till en ny frodig skog. Brent och Anette som är med i gruppen berättar att deras insatser bidrar till att både rädda närmiljön och att minska fattigdomen i området. Förebygga Vidta åtgärder i förväg för att förhindra och minimera skadlig utveckling. Katastrof Mycket stor olycka med omfattande förstörelse som skapar förödande mänskliga, materiella, ekonomiska och miljömässiga förluster. Katastrofförebyggande Katastrofförebyggande eller riskreducering är ett systematiskt arbete för att minska verkningarna av katastrofer. Klimatförändring Förändringar i klimatet, att det blir varmare eller kallare, under en längre tid. Förändringarna kan bero på solens fläckar som påverkar jordens klimat, men de kan också orsakas av vad vi människor gör, till exempel att vi släpper ut mycket växthusgaser. Klimatsmart Att leva på ett sätt som inte sliter på miljön. Naturhändelse Jordbävningar, torka eller översvämningar. Andra exempel på naturhändelser är orkaner, tyfoner, tsunami och vulkanutbrott. Vissa naturhändelser sker oberoende av mänskliga aktiviteter medan andra kan vara orsakade av vad människor gör. Naturkatastrof En naturhändelse som leder till omfattande förstörelse kallas ofta naturkatastrof. Vid en naturkatastrof kan såväl människor som djur och miljön skadas. Risk Risken för en naturkatastrof kan skrivas upp som en formel: Naturhändelse x människors sårbarhet = risk. Det är inte enbart naturhändelsen i sig som skapar naturkatastrofen, utan också människors sårbarhet (utsatthet) när det väl händer något. Fattiga människor är särskilt sårbara. Till exempel lever många fattiga människor i kåkstäder vilka ofta är utsatta områden vid bland annat översvämningar och stormar. KENYA För ett hållbart jordbruk FOTO: PLAN Tryggad försörjning är en viktig grund för att barns rättigheter ska kunna tillgodoses. I Kenya har Plan därför startat lokala fältskolor för att kunna öka produktiviteten inom jordbruk, boskapsskötsel och fiske. I dessa utomhusskolor har mer än jordbrukare fått kunskap om odlingsmetoder och boskapsuppfödning. De har även fått lära sig hur man bättre hanterar och bevarar viktiga naturresurser som vatten, skog och land. Det är mycket tydligt hur våra inkomster har förbättrats ra ts sedan vi fick odlingsutbildning och stöd från Plan. Vi hoppas verkligen en att vårt samarbete kan fortsätta i framtiden, kommenterar lantbrukaren ren Kephas. Åtgärder Det finns två typer av åtgärder för att möta globala klimatförändringar: Begränsning och klimatanpassning: Begränsning av utsläpp: Politiska beslut och handlingar för att minska utsläppen och öka avledningen av växthusgaser. Den nuvarande internationella rättsliga mekanismen för att minska staters utsläpp är FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet. Klimatanpassning: Även om vi idag radikalt skulle minska utsläppen av växthusgaser kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Det är därför nödvändigt att vi anpassar våra beslut och handlingar till både dagens klimat och framtidens förväntade klimat, med högre temperatur, mer intensiv nederbörd och större risker för extremt väder. Åtgärder för att möta de förändrade klimatförhållandena och strategier för att minimera de förväntade effekterna av klimatförändringen går ofta under benämningen klimatanpassning. BARNENS FRAMTID 3:08 15

16 PLAN I SVERIGE Notiser Plan är en internationell barnrättsorganisation som arbetar för och tillsammans med barn. För Plan är barn i världen en kraft som kan påverka sin egen utveckling. Plan: stödjer utvecklingsarbete på gräsrotsnivå tillsammans med barnen och utifrån deras rättigheter och behov hävdar barns rättigheter ökar förståelsen mellan olika kulturer och människor arbetar utifrån FN:s barnkonvention Plans arbete finansieras främst genom fadderskap. Som fadder stödjer du utvecklingen i barnets närmiljö. Dina pengar går alltså inte till något enskilt barn utan bidrar till att många får det bättre. Plan är en religiöst och politiskt obunden organisation som ingår i ett internationellt nätverk av 66 länder. Det gör Plan till en av världens största biståndsorganisationer som arbetar med barn. Vår verksamhet utvecklas ständigt. Aktuell information får du på vår hemsida: FOTO: ALF BERG Nya fadderskap stödjer flickor och katastrofdrabbade Plan har startat två nya fadderskap som stödjer särskilda utvecklingsprojekt: FLICKAfadder FLICKAfadder bidrar till Plans arbete för att stödja utsatta flickor och bryta skadliga seder. Som FLICKAfadder är du med och förändrar de attityder som leder till att flickor diskrimineras bara för att de är flickor. Just nu går FLICKAfaddrarnas stöd till Egypten där Plan arbetar för att stärka flickors rättigheter och förhindra barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Läs mer på: Katastroffadder Katastroffadder startades efter den senaste tidens svåra katastrofer i Burma, Kina och Bangladesh, med hundratusentals drabbade människor. Att bli katastroffadder innebär att du stödjer de viktiga akutinsatserna i en katastrofsituation när många människor har det mycket svårt. Du bidrar även till Plans långsiktiga arbete för att hjälpa de drabbade att bygga upp vardagen igen och till förebyggande insatser för att mildra effekterna av framtida katastrofer. Läs mer på: Telefon: fax: Telefontid vardagar Pg för Fadderbidrag Pg för övriga bidrag Bg för Fadderbidrag Bg för övriga bidrag Återvinn din mobiltelefon och stöd Plans miljöprojekt I våras lanserades Mobilkomposten ett samarbete mellan Plan och Nokia för att öka återvinningen av mobiltelefoner och stödja Plans miljöprojekt för barn. Varje del av en mobiltelefon har ett värde och när delarna återvinns sparar vi på miljön! Intresset för Mobilkomposten är stort både hos återförsäljare och andra företag som anslutit sig till kampanjen. För varje gammal telefon som återlämnas går 30 kronor till miljöprojekt för barn som drabbas av klimatförändringarna. Det är alltså enkelt för dig som privatperson att göra en viktig insats för miljön genom att ta med gamla telefoner som inte längre används och lämna in dem i en Mobilkompost. Kampanjen kommer att pågå året ut. En lista över var du hittar Mobilkomposterna finns på: 16 BARNENS NS FRAMTID D3 3:08

17 Möt Plans personal! För att du som fadder ska få en bättre inblick i Plan som organisation vill vi presentera några av de medarbetare som arbetar på Plan Sverige och deras olika roller i organisationen. I det här numret av Barnens framtid får ni träffa Nina Strömberg, som arbetar som handläggare och volontärsamordnare på Fadderavdelningen. FOTO: PLAN Faddrar och volontärer fyller Ninas dagar FOTO: PLAN Vilken roll har du på Plan? Jag arbetar som volontärsamordnare och handläggare på den nya Fadderavdelningen. Jag är även engagerad inom andra områden i Plan, bland annat i hur vi arbetar i enlighet med Plans policy för barns säkerhet. Dessutom är jag med och ansvarar för fadderskapet Fadderkompis och hjälper till att arrangera våra Fadderseminarier. Hur länge har du arbetat på Plan? Jag har varit här i snart två år nu. Nina Strömberg. Hur ser en vanlig dag ut för dig? Nästan varje dag kommer det volontärer till Plan som hjälper till med administrativa uppgifter som kuvertering och packning av försändelser, uppdatering av information i datasystem och liknande. Jag berättar vad som behöver göras för dagen och finns till hands för att svara på frågor och hjälpa till. Jag får också många telefonförfrågningar från faddrar varje dag. Det kan handla om någon som vill starta ett fadderskap, har frågor kring sitt fadderskap eller bara vill veta lite mer om hur Plan arbetar. Hur ska man gå till väga om man vill arbeta som volontär? På vår hemsida kan man läsa mer om vad det innebär att vara volontär på Plan. Bestämmer man sig för att bli volontär skickar man bara ett mejl till mig så bjuder jag in till en av de volontärintroduktioner som jag håller i några gånger per år. Mejla till: volontar@plansverige.org Övre raden från vänster: Nina Strömberg, Shifteh Khodaei Undre raden från vänster: Magnus Nordgren, Dick Smits, Cecilia Karlén, Helena Hammarström, Richard Andersson Välkommen att kontakta Plans nya Fadderavdelning! Plan Sverige har startat en ny avdelning så att vi ska kunna stödja våra faddrar på bästa och effektivaste sätt. På Fadderavdelningen hjälper vi dig gärna om du har frågor kring till exempel fadderbidraget, kommunikation med fadderbarnet, besök, gåvor, Plans projekt eller Plans utvecklingsarbete i stort. Vi som arbetar på Fadderavdelningen är: - Richard Andersson, avdelningschef - Helena Hammarström, handläggare östra och södra Afrika - Cecilia Karlén, handläggare Asien - Shifteh Khodaei, handläggare västra och norra Afrika - Magnus Nordgren, handläggare Latinamerika - Dick Smits, fadderbarnsadministratör - Nina Strömberg, volontärsamordnare Så här kontaktar du Fadderavdelningen: Telefon: E-post: fadder@plansverige.org. Öppettider: vardagar (lunchstängt ) Vad är det bästa med att arbeta på Plan? Det absolut bästa är att få möta och prata med alla fantastiskt engagerade volontärer och faddrar som vill vara med och göra en förändring i världen! BARNENS FRAMTID 3:08 17

18 PLAN I SVERIGE Notiser Barnen försöker återgå till vardagen efter Tsunamin i Indonesien. Mitch i Centralamerika tog många liv och förstörde hem och skolor för tusentals barn. Plans klimatsatsning: FOTO: JOHAN RESELE/GLOBAL REPORTING Barns rättigheter i ett förändrat klimat Nu drar Plan Sverige igång en informations- och opinionsbildande satsning med fokus på hur barn och unga i utvecklingsländer drabbas av klimatförändringen. Barn och ungdomar kommer att ärva effekterna av klimatförändringen dagens vuxna orsakar. Barn och ungdomar i sårbara utvecklingsländer påverkas allra mest av klimatförändringen, samtidigt som de har allra minst att säga till om. Barns rättigheter kränks på en mängd olika sätt. Plan Sverige anser att dagens beslutsfattare och opinionsbildare har ett ansvar att lyfta fram rättighetsperspektivet och barns utsatthet i relation till klimatfrågan. Barn och unga har rätt att få framföra sina åsikter och delta i förändringsarbetet för att stoppa klimatförändringen. Plans klimatsatsning pågår under 2008 och 2009 och syftar bland annat till: Att sprida kunskap om hur barn och ungdomar i utvecklingsländer påverkas av effekterna av klimatförändringen. Att inspirera och engagera ungdomar, faddrar och andra grupper i Sverige att agera i frågan. Att förmedla kunskap om klimat, fattigdom och barns rättigheter till skolungdomar i Sverige genom att ta fram utbildningsmaterial. Att ge stöd till Plans klimatprojekt i länder där barn drabbas hårt av klimatförändringen. Att göra barns röster hörda i frågor som rör klimatförändringen, bland annat genom att bidra till att barn och ungdomar från Sverige och andra länder deltar vid FN:s klimattoppmöte i Poznan 2008 och i Köpenhamn Att påverka myndigheters syn på barns och ungdomars roll i frågor som rör klimatförändringen och naturkatastrofer genom att skapa kunskap om att barn och ungdomar är aktiva aktörer och inte ska ses som passiva offer. Att stödja forskning om barns utsatthet i klimatförändringen. Att minska Plan Sveriges egen påverkan på miljön. FOTO: KINA ROBBERTS/GLOBAL REPORTING Var med och rösta fram ledamöter till Plan Sveriges styrelse! Alla faddrar bjuds nu in att nominera och rösta fram nya ledamöter till Plan Sveriges styrelse. Plan Sveriges styrelse arbetar helt ideellt. Jan Cedergren, ambassadör vid Utrikesdepartementet, är nyutnämnd ordförande och tillträder i september. Plan Sveriges tidigare råd, bestående av fyra ledamöter, har samtidigt valts in i styrelsen. Nytt är också att en representant för Plan Sveriges ungdomsråd får en plats i styrelsen. Inför nästa års styrelseval kommer det dessutom att bli möjligt för faddrar att rösta på nominerade ledamöter. Mer information om nomineringen och styrelsevalet kommer under hösten och i nästa nummer av Barnens framtid. Mer information hittar du på webbplatsen: childreninachangingclimate.org Det går också bra att kontakta Hanna Rådberg, projektledare för kampanjen, via e-post: hanna.radberg@plansverige.org 18 BARNENS NS FRAMTID D3:08

19 Ställ upp i årets största insamlingsfest Foto: Håkan Flank Anmäl dig till Riksinsamlingsdagen för Världens Barn 2008! Sedan flera år har riksinsamlingen för Världens Barn etablerat sig som årets stora insamlingsfest i Sverige. Förra året var vi över entusiastiska insamlare som ställde upp i landets 290 kommuner. Nu går festen vidare! Årets riksinsamling för Världens Barn kommer att uppmärksammas av Sveriges Radio och Sveriges Television innan den kulminerar lördagen den 11 oktober i direkt anslutning till två helkvällars TV-evenemang för Världens Barn i Sveriges Television. Den dagen går vi man ur huse för att förbättra livsvillkoren för barn runt om i världen och för att sätta nytt svenskt rekord i frivilligmobilisering! Vi vet sedan tidigare riksinsamlingsdagar att människors generositet och vilja att bidra med gåvor till en bättre framtid för världens barn är oerhört stor. Inför årets stora insamlingsfest ställer vi målet att bli minst frivilliga bössinsamlare spridda på gator, torg och i bostadsområden runt om i Sveriges samtliga kom- muner. Vi vet att våra organisationers frivilligarbetare, medlemmar, faddrar och gåvogivare står för ett starkt och äkta engagemang. Vi vet att vi tillsammans åstadkommer stordåd för världens barn. Vi vet att vi kan sätta nya rekord i frivilligmobilisering och insamlingsresultat. Och framför allt vet vi att vi kommer att få ett par fantastiskt roliga timmar tillsammans! Därför inbjuder vi Radiohjälpen och femton ideella organisationer dig som läser detta upprop att delta i årets stora insamlingsfest: Riksinsamlingen för Världens Barn. Nog har du möjlighet att satsa en timme eller två av din tid för att stärka barnens rätt till utbildning, hälsa och en värdig framtid?! Anmäl dig till Världens Barns riksinsamling den 11 oktober! Ställ upp i årets största insamlingsfest Anmäl dig redan idag! Clowner utan Gränser Diakonia Erikshjälpen Individuell Människohjälp IOGT-NTO-rörelsen KFUK-KFUM Kooperation Utan Gränser Lions Läkarmissionen Plan Sverige Radiohjälpen Rädda Barnen Svenska kyrkan Svenska Röda Korset UNICEF Sverige Vi-skogen För ytterligare information besök svt.se/radiohjalpen Fyll i och skicka in anmälningstalongen redan idag! Jag vill delta i Riksinsamlingsdagen för Världens Barn den 11 oktober! Namn... porto Adress... Postnummer...Ort... Telefonnummer...Mobil... E-post... Ange också i vilken kommun du är bosatt... Plan Sverige Box Stockholm BARNENS FRAMTID 3:08 19

20 KULTUR Bok- och filmtips Böcker och filmer för en hållbar framtid Ge inte upp inför alla hotbilder om klimatförändringarnas konsekvenser det finns mycket var och en av oss kan göra för att leva mer miljövänligt! Här presenteras några böcker och filmer för dig som vill veta mer om klimatfrågan och få konkreta förslag på insatser som du själv kan göra. TEXT: ANNIKA WIDHOLM/PLAN 100 sätt att rädda världen Författare: Johan Tell Förlag: Bokförlaget Max Ström En informativ och inspirerande bok med vackra bilder och 100 konkreta förslag på vad du själv kan göra för en mer hållbar utveckling. Ett komplicerat och allvarligt ämne blir lättare att förstå och ta till sig genom tips som till exempel hur du kemikaliekontrollerar dig, hur du bäst stödjer fattigdomsbekämpningen och hur du jobbar miljösmart. * Klimatsmart Din guide till en miljövänligare vardag Författare: Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson Förlag: Alfabeta Känns det som om ditt liv är alltför stressigt och redan för fullt av måsten för att du dessutom ska hinna leva klimatsmart? Den här boken gör det lite lättare att leva miljövänligt genom roliga och enkla idéer för hemmet, arbetet, skolan, bilen och fritiden. * Tyst hav * Författare: Isabella Lövin Förlag: Ordfront En otroligt engagerande bok som väcker starka känslor! Isabella Lövin, en fantastisk berättare, miljöjournalist och just nu aktuell som en av årets sommarpratare, ställer de relevanta frågorna; Hur blev det så här? och Vem äger egentligen havet? Med hjälp av berättelser från många olika perspektiv målar Isabella upp en dyster bild. Men det finns fortfarande hopp om vi agerar nu. FILMER En obekväm sanning Dokumentär, 2006 Regi: Davis Guggenheim»Mänskligheten sitter på en tickande bomb «All Gore är inte bara känd för att ha förlorat presidentvalet mot George Bush, idag är han världsberömd framför allt för den Oskarsbelönade dokumentärfilmen»en obekväm sanning«och för att ha tilldelats Nobels fredspris Al Gores dokumentärfilm»en obekväm sanning«handlar om den globala uppvärmningen och har blivit ett viktigt inlägg i klimatdebatten de senaste åren. The Planet Dokumentär, 2006 Regi: Michael Stenberg, Linus Torell, Johan Söderberg»Det finns bara en planet och den har sina begränsningar «Den svenska dokumentärfilmen»the Planet«ger en överblick och helhetsbild över miljöförändringarna som påverkar vår jord. Vi får se resultaten av västvärldens överkonsumtion som bland annat lett till förgiftade hav, global uppvärmning och att hela djurarter utrotats eller hotas av utrotning. 20 BARNENS FRAMTID 3:08