Innehållsförteckning. Fadderverksamhet För vad och hur?... 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Fadderverksamhet För vad och hur?... 9"

Transkript

1 Till läraren Du som har den här skriften i din hand har redan kanske funderat på att skolan eller klassen ska bli fadder för någon historisk lämning i närheten av skolan. Hembygden på Gotland passar ovanligt bra för fadderskap, eftersom det överallt är nära till historien. Låt det bli till en naturlig del i den gotländska undervisningen. Har ni en plats utanför skolan som kittlar fantasin? Eleverna kanske har frågor som: Hur levde människorna som byggde den graven? Vad åt människorna förr i tiden? Hade de djur? Hur bodde de? Hade barnen leksaker då? Använd fadderskapet som det passar bäst. Ämnesintegrerat eller i temaform fungerar lika bra, och teori kan naturligt blandas med praktik. Genom att arbeta intensivt med en historisk plats kommer ni och barnen nära historien. Miljön finns ju redan där i er dagliga närmiljö och väntar bara på att användas! Adoption av fornlämningar finns redan etablerad för vuxna sedan ett antal år tillbaka på Gotland. Denna verksamhet har initierats och arrangeras av Louise Berry, fornvårdare och arkeolog vid Länsmuseet på Gotland. Genom ett samarbetsprojekt mellan mig, Louise Berry samt ett par skolor på ön har denna vägledning tagits fram. I framtiden hoppas jag att möjlighet ges till en fortsättning med fornlämningsfaddrar i skolorna på Gotland. Tillsammans med denna vägledning och bok- lådor som sammanställts inom projektet hoppas jag att underlätta ett spännande arbetet; att utforska och använda närmiljön och dess historiska lämningar. Cornelia Fischer Museipedagog Länsmuseet på Gotland Visby i november

2 Innehållsförteckning Fornlämningsfadder - Vad är det?...3 Bakgrund och tanken bakom fadderskapet...3 Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland...3 Syfte och målsättning med fadderverksamheten...3 Att arbeta med fadderverksamhet i skolan...4 Inledande förberedelser...5 Fadderarbete med barnen...6 Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet...7 Dokumentera och förmedla...8 Vårda och bevara...8 Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete...8 Fadderverksamhet För vad och hur?... 9 Gravar Husgrundsområde Resta stenar Milstenar Fornborgar Hålvägar Vägar och stigar Malstenar Båtlänningar Slipskårestenar Skärvstenshögar Kalkugnsruiner Litteratur - Hjälpmedel Bok- lådan innehåller: Övriga litteratur-tips: Övrig information: Bilaga Min Forskningsplan 2

3 Fornlämningsfadder - Vad är det? Bakgrund och tanken bakom fadderskapet På Gotland finns många välbevarade fornlämningar. Här finns också många människor som är intresserade av sin socken och dess historia. Förr, när så gott som alla marker brukades eller betades, låg lämningarna väl synliga. Idag när det inte längre finns så mycket betande djur i markerna, har landskapet börjat växa igen och lämningarna blivit mer anonyma. Därför är många fornlämningar idag hotade på grund av okunskap, ovarsamhet men också av plundring. Tillsyn och uppmärksamhet från folk i bygden är därför det bästa skyddet för att bevara dessa lämningar. Som en naturlig del i fornvårdsarbetet på Gotland har vi som första län i landet startat en fadderverksamhet för fornlämningar, där allmänheten får adoptera en eller flera fornlämningar. Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland Faddersystemet är ett ideellt och helt frivilligt arbete. Att vara fornlämningsfadder innebär att man åtar sig att se till en fornlämning och årligen rapportera om dess tillstånd. Vill man röja fram fornlämningen så att den syns bättre, måste kontakt först tas med någon arkeolog på länsmuseet, så att inga misstag görs. Vid större arbeten erbjuds man första gången utan kostnad hjälp av ett fornvårdslag. Men den som börjat röja, måste vara beredd på att fortsätta arbetet under flera år, annars blir resultatet det motsatta. Bäst är naturligtvis om fornlämningsområdet kan betas. Det åligger på faddern själv att ta kontakt med markägaren och komma överens med denne. Faddrarnas tillsyn ska ske minst en gång om året, men helst oftare. Ju tätare besök, desto bättre lär man känna sin fornlämning och kan lättare upptäcka om någon skada skett. Varje år skickas sedan en rapportblankett om fornlämningens tillstånd in till Länsmuseet. För att hålla kontakt och få möjlighet att fördjupa kunskapen ordnar länsmuseet träffar med alla vuxna två gånger om året. Kontakten upprätthålls också genom Fadderbladet, ett informationsblad, som utkommer två gånger årligen med mer information, tips om intressanta platser och nytt inom arkeologiforskningen. Syfte och målsättning med fadderverksamheten Sprida intresse och fördjupa kunskap om gotländsk historia främst fornhistoria Ge människorna möjlighet och nycklar till att själva se och tolka spåren i landskapet Besvara och bygga på allmänhetens intresse för sin hembygd Få sockenbor att mer aktivt värna om sitt kulturarv Få människor delaktiga i vården av fornlämningar Att fadderverksamheten ska ha en återhållande effekt och att medveten förstörelse och plundring av fornminnen minskar Slutmålet på sikt är att det ska finnas faddrar i alla socknar som tillsammans bildar ett fungerande nätverk med god uppsikt över våra lämningar, ett ansvar, som ju enligt kulturminneslagen ska delas av alla. Louise Berry 3

4 Att arbeta med fadderverksamhet i skolan Utforska bruka vårda bevara och förmedla är ord som kan beskriva tanken med fadderverksamhet för skolan. För att bli fadder för en fornlämningsmiljö eller en historisk plats bör man först hitta den plats som man vill adoptera och som är intressant för skolan. Ju närmare denna plats ligger skolan, desto bättre. Det är nog så vikigt att nå platsen utan att vara beroende av dyra transporter. För eleverna börjar därefter ett långsiktigt arbete med att utforska området. Genom forskningen knyts olika ämnen och frågeställningar till den berörda tiden (t ex 1600-tal, vikingatid eller bronsålder) gällande teknik, lekar, människorna, avfall/sopor, vattentillgång, energi, naturen, drama mm. Arbetet väcker barnens fantasi, tankar och funderingar. Elever lär sig om gamla tider och kan relatera till sig själva genom den nära miljö som råder runt den dagliga verksamheten. Med reflektioner och tankar om dåtid och nutid kan man osökt snudda vid tanken om vår framtid. Hur kan just jag påverka framtiden? Under arbetets gång kan elever och lärare fundera på hur resultaten med arbetet skall redovisas. Kanske gör man en film som andra kan ta del av eller en utställning i hembygdsgården/skolan/på annan offentlig plats. Allmänheten är ofta intresserad av historien. Kan ni skriva en liten informationsbroschyr om platsen? Genom att vilja vara fadder för ett område kan skolan få vissa åtaganden som t ex att rensa en fornlämning fri från gräs och sly en gång om året. Vill barnen sätta upp skyltar som sammanfattar resultaten av arbetet eller visa och berätta för allmänheten? Kanske gör klassen en årlig utflykt för att se till sin faddermiljö så att ingen gjort någon åverkan på den eller ni upptäcker annat som behöver åtgärdas. Fadderskapet kan ingå i en elev- lär- elev- undervisning när det är dags för äldre fadder- elever att byta klass/stadium/skola. Fadderskapet kan då lämnas över till kommande elever under ceremoniella former och naturligtvis efter att dessa elever förvärvat kunskaper om platsen. Vad händer med er fadderplats om 10, 100 eller 1000 år? Låt barnen fundera och fantisera om hur skolan skall ta hand om sin plats för att den skall bevaras in i framtiden. Sprid gärna kunskapen till andra vad ni kommer fram till och hur vi kan göra för att våra kulturmiljöer skall bevaras. Genom att bruka, vårda och bevara närmiljö inges förhoppningsvis också förståelse för även andra omgivningar och dess invånare. Vi bär alla med oss en historia och ett kulturarv. 4

5 Inledande förberedelser 1. Objektet. Valet av objekt eller fornlämningsområde är viktigt. Gångavstånd från skolan underlättar era besök. Platsen bör betyda något för just er och ni ska ha viljan att utforska det vidare. 2. Markägaren. Ta reda på vem som är markägare till området genom att: * fråga någon som bor intill. * höra med hembygdsföreningen om de vet vem som äger marken. * ringa fornvårdaren vid Länsmuseet. * kontakta lantmäteriet som har kartor med ägarnamn, om ni vet tomtbeteckningen på området. 3. Tillstånd. Kontakta markägaren för tillstånd att befinna er och arbeta på området. Berätta vad ni skulle vilja göra. Många gånger är de själva intresserade av sina lämningar och kan bidra med hjälp och information. 4. Kontakta museet. När området väl är bestämt kan ni ta kontakt med fornvårdare/ museipedagogen vid Länsmuseet via tele: Genom den förstakontakten blir ni informerade om de kontakter som krävs gentemot museet. Önskemål och funderingar kring arbetet med fadderskapet kan också diskuteras. Möjligheten att boka in en exkursion till området tillsammans med museets fornvårdare undersöks efter den första kontakten. 5. Besök på platsen. En exkursionen med fornvårdaren är då till för att lära känna området, erhålla råd, förslag och tips om vad man kan få ut av platsen. Vid detta tillfälle kan ni även erhålla en fornlämningskarta samt ett utdrag ur fornlämningsregistret. Pedagogen från museet kan vara med för att diskutera önskemål och funderingar inför det kommande arbetet. 6. Hembygdsföreningar mm. Kontakta hembygdsföreningen eller bygdegårdsföreningen i socknen och berätta vad ni vill göra och hör er för om samarbete, arkivmaterial och information om området. Det finns många eldsjälar i våra socknar. 7. Litteratur. Litteraturen kan ge goda råd och idéer hur ni kan arbeta med fornlämningen och om platsen. 5

6 Fadderarbete med barnen Inled gärna en temadag och en utflykt till området ni valt. Låt er inspireras och glädjas av barnens engagemang. Börja gärna med ett oförberett första besök på platsen. Låt barnen själva fundera och berätta, låt fantasin flöda. Därefter kan ni börja berätta och visa. Utgå från barnens frågor och ta det som forskningsuppgifter. Forskningsuppgifter/ diskussionsuppgifter att arbeta med variera beroende av barnens ålder samt ert val av lämning. Det är dock viktigt att fundera kring människorna som en gång levt på platsen. Vem var det som en gång byggt huset, graven, eller som ristade runorna? Intervjua personer med anknytning till det valda området. Bjud gärna in äldre som kan berätta om platsen under sin barndom. Finns det sägner om platsen? Knyt an till liknande objekt eller miljöer, gör utflykter för jämförelser och studier. Gå på arkiv, museer och bibliotek tillsammans med barnen om möjlighet finns. Tänk på att besök på arkiv behöver bokas i förväg. Bra är också att göra detta på museet och biblioteket. Arbetet kan vara ämnesövergripande eller i temaform. Valet beror kanske på åldern av deltagande elever. För de lite äldre elever finns Min forskningsplan med, lite längre fram i vägledningen. Den kan kopieras och användas om ni finner det lämpligt. 6

7 Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet. Arbete med fornlämningsfadderskap är inte bara historia! Data Dokumentera och söka information Hemkunskap Mat från förr, tvätten, barnens dagliga sysslor, elden, vatten, mat under olika årstider Slöjd och bild Teckning och målning av livet från tiden Tillverka kläder/saker/leksaker från tiden ni arbetar med Samhällsorienterat Livsvillkor förr Närmiljöstudier nu - då sedan Arkivmaterial Familj? Samhällets konstruktion Bebyggelse/boende Drama/ musik Musik/sånger från förr Drama/ lekar som gestaltar livet förr Matematik Gravens omkrets/antal gravar i området mm. Mät och rita husgrunder Svenska Intervju med en äldre person Egen berättelse om livet förr Berätta inför klassen Engelska Glosor Uppsats om forntiden eller platsen Naturorienterat Vatten som element, miljöproblem/nedsmutsning, avfall, vattenbrist som globalt problem. Hur används naturens resurser, då - nu sedan Hur såg området ut då? Fanns träden ni ser? Vilka djur fanns? Idrott och hälsa Kroppsarbete som kan ha förekommit Lekar Terrängpromenader Söka mat i naturen Utflykter till andra lämningar Geografi/geologi/övrigt: Kartor. Vattenlinjeförskjutning/ landhöjningen Byggmaterial - varför valdes viss sten framför annan? 7

8 Dokumentera och förmedla Fundera redan i inledningsskedet på hur ni vill dokumentera och sprida kunskapen eleverna får fram genom att utforska sitt område. Några valmöjligheter kan vara: Rapport, uppsats, specialarbete, dramatisering, guidad tur i området, utställning, tidning, videofilm eller bildband. Vårda och bevara Att vara fadder innebär ett visst åtagande. Det kan vara att årligen rensa platsen eller lämningen på sly, rapportera om skadegörelse skett eller om ni upptäckt annat som behöver åtgärdas. Vad kan och vill just ni göra vid ert fadderområde? Vill ni röja fram lämningarna så att de syns bättre? Vill ni sätta upp skyltar som berättar? Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete. Om ni vill ni bli faddrar för en fornlämning eller en historisk miljö fundera gärna på? - vilket stöd önskar ni från museet? - vad vill ni göra vid en ev. fadderceremoni vid just er plats? - är ni lärare överens om åtagandet? Skall hela skolan och alla elever vara faddrar? Vilka klasser skall beröras av det aktiva fadderskapet. Skall fadderskapet ärvas mellan olika klasser/stadier? Hur skall det då gå till? Under hur lång tid kan arbetet per termin fortskrida? Det kan vara bra att avgränsa med tydligt start- och slutdatum. Fundera redan i inledningsskedet på vad skolan kan och vill åta sig. Diskutera detta med museets fornvårdare. För att knyta an till nutid och framtid kan frågor och funderingar väckas: Vad kommer att finnas kvar om vi fortsätter att leva som vi gör idag? Miljöutsläpp, bilism, bebyggelse osv. Vad skall vi kunna göra för att bevara och vårda det som finns i dag för eftervärlden? Vad och varför skall vi bevara och vårda det som finns i dag, för eftervärlden? 8

9 Fadderverksamhet För vad och hur? Här nedan presenteras några vanligt förekommande fornmiljöer på Gotland. Vad ni väljer att arbeta med beror naturligtvis på vad som finns i ert närområde. Litteraturhänvisningar som anges med bokstäver (a, b osv..) finns med i bok- lådan. Gravar. Fornlämningsområden innebär ofta förekomst av grav eller gravar. För arkeologerna är ofta gravformer och gravmaterial viktig informationen om människorna som en gång levde på platsen. Gravarnas form och utseende ger ledtrådar om vilken tid den härstammar ifrån. På Gotland finns det gravar som ännu ligger synliga ovan jord. Dessa är då ifrån Bronsåldern eller Järnåldern. Av Stenålderns gravar ser man idag inga spår ovan mark, men de hittas när arkeologerna gräver sig ner i jorden. Forskningstips: Hur ser graven/gravfältet ut? Liknar det dagens begravningsplatser? Hur många gravar kan ni hitta? Vilka gravformer finns? Koncentrera er på en grav och undersök hur stor den kan vara? Vad är graven gjord av? Skeppssättning Frågor att fortsätta samtala och utforska kring: Hur kan en begravning ha gått till? Vem kan ha begravts i graven? Röse 9

10 Låt barnen rita av en grav. Titta på olika former och jämför med böckerna. Litteratur: För bra information om gravar och dess utseende för olika tider läs: a, b, e, h. I många fall finner man tillhörande stensträngar relativt nära husgrunderna. Stensträngar hade till uppgift att hålla djuren utanför hus- området. Man stängslade in hus och grödor och lät djuren beta utanför. Husgrundsområde. Ett fornlämningsområde med synliga stenhusgrunder är på Gotland med all sannolikhet från Järnåldern. Husgrundernas storlek kom att variera med tiden. Stensträng Människorna bodde på liknande sätt under Bronsåldern, men på Gotland finns det i nuläget inga direkta fynd av sådana lämningar som med säkerhet dateras till bronsålder. Man skall komma ihåg att det även finns husgrunder i sten som kan vara från Medeltid eller senare. Museet kan hjälpa till med datering. Husgrund Forskningstips: När kan människorna levt i området? Hur många kan ha levt i området? Var bodde människorna när de levde? Hur bodde människorna? Hur såg det ut i området när husen användes? Fanns husen då som står där idag? 10

11 Hur såg husen ut? Vad bestod de av för material? Hur byggde man? Vad hade de för möbler? Vad gjordes möblerna av? Vad hade de för kläder? Av vad gjordes kläderna? Hur gjordes kläderna? Vad levde de av? Hur fick de tag i maten? Hur lagade de maten? Hur gjorde man upp eld? Vad gjorde barnen? Fanns det skola? Hade barnen leksaker? Vad lekte de? Hade de djur? Vad för djur? Varför hade man dessa djur? Vad hade de för verktyg, till vad användes de, och hur? Vad växte det för träd? Praktiska saker att göra under temadag: Mala korn/vete till mjöl. Baka av detta. Visa på hur man gjorde upp eld med eldstål, flinta och fnöske. Litteratur: För bra information om husgrundsområden läs: a, b, e, h. Resta stenar Resta stenar som påträffas på Gotland kan vara t ex bildstenar, bildstenar med runor och milstenar. Av ca 400 bildstenar som hittats på Gotland är det endast ett fåtal som idag står på den plats där de en gång påträffats. Övriga finns idag inne på Gotlands Fornsal, i Länsmuseets magasin och på Historiska museet i Stockholm Bildstenar är unika och förekommer i stort sett bara på Gotland. Något enstaka exemplar har påträffats i Uppland och på Baltikum. Bildstenarna härrör från järnåldern. Genom bildkonstens utförande, formen på bildstenen samt tillkomst av runor och kors kan dessa stenar dateras till olika tidpunkter under järnåldern och ev. en bit in i mycket tidig medeltid. Forskningstips: Vad visar bilderna på stenen? När ristades bilderna? Vem ristade bilderna? Åt vem gjordes stenen? Var stod den då den en gång gjorts? Kunde alla rista i sten? Kunde alla skriva runor? Kunde alla läsa runor? Litteratur: För bra information läs i: a, b, e, f, samt Bildstenar. Erik Nylén och Jan Peder Lamm

12 Milstenar Milstenar restes framförallt under 1700-talet längs Gotlands vägar. Ett påbud från Drottning Kristina år 1649 innebar att väg- avståndet skulle mätas mellan gästgiverier på landsbygden. En del av syftet var att det för resande skulle finnas ett antal gästgiverier mellan stenarna för att undgå överhöghetens våldgästning hos bönderna. Och det skulle utgå skälig ersättning till bonden som erbjudit resande skjuts. En ny lag skulle freda bönderna från kronans män som tidigare tvingat sig till fri gästning samt skjuts längs vägarna. Forskningstips: Läs och forska om vägarnas historia Besök landsarkivet för att få kopior på 1600-tal kartan. Jämför med dagens ekonomiska karta. Lägg de båda kartorna över varandra mot O H- apparaten eller mot ljuset i fönstret. Kyrkan finns kvar på samma plats och blir en bra gemensam punkt för de båda kartorna. Om det finns kvar gå och titta på bevarad bebyggelse från tal. Hur bodde människorna? Varför sattes milstenar upp? Gästgiverier Varför uppkom dessa? Vilka hade gästgiverier? Vilka bodde där? Hur levde människorna i trakten? Var och hur bodde de? Vad åt man för mat? Fanns det skolor för barnen? Vad hade man för kläder? Vilka djur hade folk i trakten? Övriga förslag: Gotlands tals historia Mat kläder- byggnader Drottning Kristina Carl von Linné Milsten Var finns den gamla vägen i dag? Är det samma som ni åker på till skolan? Vilka gårdar fanns då? Praktiska tips: Skugga av inskriptionen och låta barnen tyda sin milsten och översätt. Vad betyder inskriften? Bygg en modell av milstenen i kartong. Laga mat från talet. Sjung Carl Mikael Bellmans sånger, vad innehåller dessa? 12

13 Andra tips och förslag: Gör en tur till Visby. Hur såg det ut i staden då? Förslag på bevarad bebyggelse för de övre stånden från tal är Burmeisterska huset samt Gamla residenset vilka är belägna på Strandgatan. Hur förmedla och redovisa? Kanske kan ni göra en skylt till just er milsten som kan stå på plats. Kanske kan sättas upp i samband med adoptionen av stenen. Forska kring: Har det försvunnit stenar mellan inventeringarna? Hur påverkas stenarna av tiden som gått mellan inventeringen? Hur skall man göra för att på bästa sätt bevara stenen för framtiden? När ni bestämt vilken/a stenar ni skall arbeta med så kan ni kontakta arkivet på börsen för att få en kopia av registret. Övriga minnesstenar och minneskors. Dessa stenar är resta under olika tider. En tolkning av ev. bilder och texter kan hjälpa er att tyda när. Be om hjälp från museet. Litteratur: Berry, L. & Ström, G. På stigar och vägar. En guide till gotländska vägminnen. Från Gutabygd Gotländskt Arkiv Hästskjutsar. Vägar, fordon och människor förr i tiden. Ingmar Edvardsson. Wahlström & Widstrand, ISBN Milstensinventeringen 1975/ Länsmuseet på Gotland. Stefan Nordin. Milstolpar, Stockholm Uppsala. Södermanland Historik. Underlag för upprustning och vård. Vägar dåtid, nutid framtid. Vägverket, Milstensinventeringar har gjorts 1975 samt

14 Fornborgar Bronsålder, Järnålder (men även historisk tid) Fornborgarna på Gotland varierar rikligt i konstruktion, storlek, form och datering. Ungefär hundra förhistoriska lämningar benämns idag fornborg. Många av dessa har troligtvis haft andra funktioner än att fungera som rena försvarsanläggningar. Tänkbara funktioner kan kanske också varit boplats, kult- och grav-plats, tingsplats, handelsplats, marknadsplats mm. Hålvägar. Ser ut som mer eller mindre djupa diken och har bildats genom att folk gått och ridit längs dem i århundraden. De kan finnas i skogar, i anslutning till gravfält, vid husgrunder och fornborgar. Hålvägar har kan dateras till i järnålder och ibland kan de vara de äldre, då det inte är omöjligt att man använt samma vägar mycket länge. Vägar och stigar Vägen visar hur människorna har rört sig i landskapet genom århundraden och kanske årtusenden. Stigar som gick mellan boplatser och jaktmarker eller till fiskeplatser fanns redan under stenåldern. Vägar drogs mellan byar och samhällen som uppstod. Östersjöhandeln under vikingatid och medeltid bidrog till viktiga vägar till kustens hamn- och handelsplatser. I markerna kan man ibland se stensatta fornvägar. De kan vara upp till tre meter breda. De påträffas vanligast intill husgrunder. De kan ha använts långt in i vår tid. Hålvägar visar också på forntida färdväg. Påträffas ofta invid gravfält eller fornborgar. Malstenar. Beroende av form kan man någorlunda datera malstenen. Malstenar användes under bronsåldern och järnåldern. Men malstenar bör även ha förekommit under bondestenåldern. Båtlänningar. Tilläggsplatsen för båtar var ibland stenskodd med en rad stenar på var sida om båten. Länningar påträffas vid den dåtida vattenlinjen*. Dateras till järnålder och senare. Slipskårestenar. Stenar med slipade rännor vilka många idag tror, har använts flitigt under vikingatid för slipning av svärd. Eftersom vatten behövdes vid slipningen låg de ursprungligen ofta intill ådrag, vattenställen eller vid den dåtida kusten*. Skärvstenshögar Liknar gravhögar men har under torven skörbränd, kantig sten som kommit från forntida härdar. Skörbränd sten och annat avfall har kastats upp och bildat dessa karakteristiska lämningar. Ligger i en del fall i samma områden som kämpgravar och vastar från järnåldern och i miljöer med gravrösen från bronsåldern. Kalkugnsruiner Kalkugnarna började användas när kyrkorna skulle byggas under medeltiden. Kalkutvinningen har fortsatt in i våra dagar, men under 1900-talet i enstaka industriella anläggningar. Kalkugnsruinerna liknar ofta oregelbundna högar men har ugnsöppningar i mitten och på kanten. De är ofta omkring 10 m i diameter inklusive avfall. Kalkugnarna följer de områden i skogarna som har kalkberggrund. Nära kusten finns ett antal större kalkugnsruiner bevarade. Dessa var då av närmast industriell karaktär. *Kustlinje förskjutning på Gotland är ca m/tusen år För bra information om ovan sök i: b, e Men även i: a, c, d, g, h. i. 14

15 Litteratur - Hjälpmedel Om ni funderar på att arbeta med forntid eller historia finns möjlighet att låna en boklåda från utvecklingsavdelningen. Den innehåller bra arkeologisk litteratur som ni har nytta av i arbetet. Det kan även finnas specifik litteratur, grävrapporter, mm om just er plats. Be om tips och hjälp från museipersonalen. Bokstäverna används som hänvisning.i texter. Bok- lådan innehåller: a. Arkeologi i Norden 1-2. Göran Burenhult. Stockholm b. Forntiden runt hörnet. En arkeologisk handledning för grundskolans lärare. Jonathan Lindström och Sofi Hjort. Stockholms Läns Museum c. Gräv efter spår. Laura Trenter. Arkeologens vardag i bild och text. Almquist&Wiksell d. Guld, gravar och runor. 101 uppslagsord till Sveriges forntid. Illustrerad ordbok för barn: Ulla-Britt Strömberg. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB e. På spaning efter Forntiden i din hembygd. En handbok för studiecirklar i arkeologi på Gotland. Marita Engberg och Ann-Marie Lund. Godrings tryckeri, Visby f. Torgel och Disa lär sig rista runor. Marit Åhlén, g. Vikingatidens ABC. Statens historiska museum (ej i lådan) h. Sten och bronsålderns ABC. Statens historiska museum (denna utgåva är för tillfället slut på förlaget) kan hittas på:http://www.historiska.se/collections/ordbok/index.html i. Informationsskrifter sammanställda av Länsstyrelsen för markägare med fornlämningar. (Lösbladen finns samlade i plastfodral. Kan lånas från museet.) Övriga litteratur-tips: Bronsålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur Faktaboktipset. Temagrupperade faktaböcker för barn och ungdom. Järnålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur Med Arne på vikingatiden. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, Med Ulf på Järnåldern. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, Bibliotekstjänst, Lund På vägar och stigar en guide till gotländska vägminnen. Louise Berry. Visby. Skogsstyrelsen. Kulturmiljövård i skogen. Trelleborg, Vill ni ha praktiska tips se även: Forntida teknik. Tomas Johansson. ICA-förlaget, Västerås Mat på forntida vis. Idé och receptsamling. Malmö museer. Skapande historia. Saker från Nordens forntid och medeltid och hur du själv kan göra kopior av dem. Axel Nelson. Natur och Kultur, Stockholm

16 Övrig information: Gå in på museet hemsida och läs om den fadderverksamhet som idag riktar sig mot privatpersoner i våra socknar på Gotland. Gå in på: På Riksantikvarieämbetets hemsida kan ni finna massor av information som rör vår kulturmilljö och tips inför fadderarbetet. För information om runstenar se RAÄ`s specifika adoptionsregler för dessa. se Kulturnät Sverige Samlar, sorterar och sprider svensk kultur via Internet. Forntida teknik är mycket bra om ni vill ha praktiska tips om hur man kan laga mat i kokgrop eller göra upp eld mm.mm. Läs även om hur andra skolor arbetat med liknade fadderverksamhet i Sverige. Adoptera ett framtidsminne åriga hällristningar i Näsåker. Barn vårdar, värnar världen. Länsmuseet Västernorrland/ Riksantikvarieämbetet Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på Länsmuseet Västernorrland tele: 0611/ eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/ Adoptera ett framtidsminne. Mikael Wahldén. Historielärarnas förenings årsskrift, För info ring Riksantikvarieämbetet tele: 08/ Betongslöjd i Bergsjön Solbackaskolan adopterar ett framtidsminne. Göteborgs museum, RAÄ och Solbackaskolan. Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på tele: 08/ Kantorps Gruva - adoptera ett framtidsminne. Lärarhandledning. Sörmlands museum och Riksantikvarieämbetet, Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas från Sörmlands museum tele: 0155/ eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/

17 Min forskningsplan Namn: Forskningsområde: Syfte: Redovisning: Rapport, Uppsats, Specialarbete, Dramatisering, Utställning, Tidning, Bildband Metod: Frågor /forskningsuppgifter: Tidsplanering: Källor: Arbetsgång: 17

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland RAPPORT 2015:13 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Överjärna Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland Tove Stjärna Stockholms läns

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Hänt under hösten 2009

Hänt under hösten 2009 December 2009 Hänt under hösten 2009 Landskapsarkeologernas höstmöte ägde rum i Finnhamn, Stockholms skärgård, med härlig utsikt över klipphällar från trevligt och rofullt vandrarhem. Vid mötet avhandlades

Läs mer

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Från järnålder till Gustav Vasa

Från järnålder till Gustav Vasa Från järnålder till Gustav Vasa I höstas gjorde Västerbottens museum en arkeologisk undersökning i Västlandsdalen. Redan efter 10 minuter hittades ett spänne i mässing med fågeldekor. Den 7 maj bjöd Sköns

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid Ledningsarbeten vid Berga - Snäckstavik Arkeologisk förundersökning, gravfälten RAÄ 10:1, 14:1 och 16:1, Berga 3:1 och Snäckstavik 3:94, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:22 Bergvärmeschakt vid Ängsö slott Antikvarisk kontroll RAÄ 4:1 Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1, Västerhejde socken, Gotlands län och kommun

Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1, Västerhejde socken, Gotlands län och kommun Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Bjärs 1:3 och 2:1, Västerhejde socken, Gotlands län och kommun Lst. dnr. 431-4013-06 Dan Carlsson Per Widerström Rapport: 2006:17 Sammanfattning I samband med

Läs mer

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107

Läs mer

Under Rocklundas bollplaner

Under Rocklundas bollplaner Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:36 Under Rocklundas bollplaner Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 34:1 m.fl. Rocklunda Skerike socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Schakt vid Rudbeckianska skolan Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina

Läs mer

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY

Hogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Skräpgrop i Husby 7:2

Skräpgrop i Husby 7:2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe

Läs mer

Pedagogiskt program Hösten 2015

Pedagogiskt program Hösten 2015 Pedagogiskt program Hösten 2015 Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum Här är undervisningsprogrammet för hösten 2015. Vi erbjuder visningar med innehåll och kvalitet och hoppas att ni här

Läs mer

Sand Golf Club. Särskild arkeologisk utredning. Utredning inför anläggande av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1

Sand Golf Club. Särskild arkeologisk utredning. Utredning inför anläggande av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Särskild arkeologisk utredning Sand Golf Club Utredning inför anläggande av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

Hogslaby-järnåldersbyn informationsmaterial

Hogslaby-järnåldersbyn informationsmaterial KULTURGARANTI ÅRSKURS 3 Hogslaby-järnåldersbyn informationsmaterial Hogslaby är kommunens järnåldersby där vi sedan 80-talet bedriver kulturpedagogisk verksamhet, främst riktat till barn och unga. Hogslaby

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförening NYTT Nr 19 Årgång 2 sept 2010 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Ansvarig utgivare: Jan Rosenberg 070-6949988

Läs mer

Eriksbergs industriområde

Eriksbergs industriområde Eriksbergs industriområde Arkeologisk undersökning (schaktkontroll) inom RAÄ Botkyrka 108:3, fastigheten Linghov 15:24, Botkyrka kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK ABRapport 2017:4 2 Omslagsbild:

Läs mer

HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN Ons 29 apr kl 18 Jönköping under jord En vandring i det medeltida Jönköping.

Läs mer

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:30 Signalisten 11 Särskild utredning, etapp 2 RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning,

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

På Borgmästare och Rådmäns ängar

På Borgmästare och Rådmäns ängar Rapport 2008:46 Arkeologisk utredning etapp 1 På Borgmästare och Rådmäns ängar Söderköping 2:31 och 2:32 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv!

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! Vägledning och inspiration för de förskolor och skolor som vill upptäcka Öckeröarnas kulturarv. Är du pedagog och intresserad av att genomföra någon av aktiviteterna med din

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning Nordkroken 1:30 m.fl. Västra Tunhem socken, Vänersborg kommun Sofie Hultqvist Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015:7

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke.

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:4 Tångeråsa kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke Ulf Alström Tångeråsa kyrka Särskild

Läs mer

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Rapport 2007:21 Åsa Berger Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS

Läs mer

Glömminge kyrkas värmecentral arkeologisk förundersökning

Glömminge kyrkas värmecentral arkeologisk förundersökning Glömminge kyrkas värmecentral arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning 2007 RAÄ 128, Glömminge kyrka 1:2, Glömminge sn, Mörbylånga kn, Öland Hella Schulze Arkeologisk rapport okt 2007 Arkeologiska

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer