Innehållsförteckning. Fadderverksamhet För vad och hur?... 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Fadderverksamhet För vad och hur?... 9"

Transkript

1 Till läraren Du som har den här skriften i din hand har redan kanske funderat på att skolan eller klassen ska bli fadder för någon historisk lämning i närheten av skolan. Hembygden på Gotland passar ovanligt bra för fadderskap, eftersom det överallt är nära till historien. Låt det bli till en naturlig del i den gotländska undervisningen. Har ni en plats utanför skolan som kittlar fantasin? Eleverna kanske har frågor som: Hur levde människorna som byggde den graven? Vad åt människorna förr i tiden? Hade de djur? Hur bodde de? Hade barnen leksaker då? Använd fadderskapet som det passar bäst. Ämnesintegrerat eller i temaform fungerar lika bra, och teori kan naturligt blandas med praktik. Genom att arbeta intensivt med en historisk plats kommer ni och barnen nära historien. Miljön finns ju redan där i er dagliga närmiljö och väntar bara på att användas! Adoption av fornlämningar finns redan etablerad för vuxna sedan ett antal år tillbaka på Gotland. Denna verksamhet har initierats och arrangeras av Louise Berry, fornvårdare och arkeolog vid Länsmuseet på Gotland. Genom ett samarbetsprojekt mellan mig, Louise Berry samt ett par skolor på ön har denna vägledning tagits fram. I framtiden hoppas jag att möjlighet ges till en fortsättning med fornlämningsfaddrar i skolorna på Gotland. Tillsammans med denna vägledning och bok- lådor som sammanställts inom projektet hoppas jag att underlätta ett spännande arbetet; att utforska och använda närmiljön och dess historiska lämningar. Cornelia Fischer Museipedagog Länsmuseet på Gotland Visby i november

2 Innehållsförteckning Fornlämningsfadder - Vad är det?...3 Bakgrund och tanken bakom fadderskapet...3 Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland...3 Syfte och målsättning med fadderverksamheten...3 Att arbeta med fadderverksamhet i skolan...4 Inledande förberedelser...5 Fadderarbete med barnen...6 Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet...7 Dokumentera och förmedla...8 Vårda och bevara...8 Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete...8 Fadderverksamhet För vad och hur?... 9 Gravar Husgrundsområde Resta stenar Milstenar Fornborgar Hålvägar Vägar och stigar Malstenar Båtlänningar Slipskårestenar Skärvstenshögar Kalkugnsruiner Litteratur - Hjälpmedel Bok- lådan innehåller: Övriga litteratur-tips: Övrig information: Bilaga Min Forskningsplan 2

3 Fornlämningsfadder - Vad är det? Bakgrund och tanken bakom fadderskapet På Gotland finns många välbevarade fornlämningar. Här finns också många människor som är intresserade av sin socken och dess historia. Förr, när så gott som alla marker brukades eller betades, låg lämningarna väl synliga. Idag när det inte längre finns så mycket betande djur i markerna, har landskapet börjat växa igen och lämningarna blivit mer anonyma. Därför är många fornlämningar idag hotade på grund av okunskap, ovarsamhet men också av plundring. Tillsyn och uppmärksamhet från folk i bygden är därför det bästa skyddet för att bevara dessa lämningar. Som en naturlig del i fornvårdsarbetet på Gotland har vi som första län i landet startat en fadderverksamhet för fornlämningar, där allmänheten får adoptera en eller flera fornlämningar. Beskrivning av fadderverksamheten på Gotland Faddersystemet är ett ideellt och helt frivilligt arbete. Att vara fornlämningsfadder innebär att man åtar sig att se till en fornlämning och årligen rapportera om dess tillstånd. Vill man röja fram fornlämningen så att den syns bättre, måste kontakt först tas med någon arkeolog på länsmuseet, så att inga misstag görs. Vid större arbeten erbjuds man första gången utan kostnad hjälp av ett fornvårdslag. Men den som börjat röja, måste vara beredd på att fortsätta arbetet under flera år, annars blir resultatet det motsatta. Bäst är naturligtvis om fornlämningsområdet kan betas. Det åligger på faddern själv att ta kontakt med markägaren och komma överens med denne. Faddrarnas tillsyn ska ske minst en gång om året, men helst oftare. Ju tätare besök, desto bättre lär man känna sin fornlämning och kan lättare upptäcka om någon skada skett. Varje år skickas sedan en rapportblankett om fornlämningens tillstånd in till Länsmuseet. För att hålla kontakt och få möjlighet att fördjupa kunskapen ordnar länsmuseet träffar med alla vuxna två gånger om året. Kontakten upprätthålls också genom Fadderbladet, ett informationsblad, som utkommer två gånger årligen med mer information, tips om intressanta platser och nytt inom arkeologiforskningen. Syfte och målsättning med fadderverksamheten Sprida intresse och fördjupa kunskap om gotländsk historia främst fornhistoria Ge människorna möjlighet och nycklar till att själva se och tolka spåren i landskapet Besvara och bygga på allmänhetens intresse för sin hembygd Få sockenbor att mer aktivt värna om sitt kulturarv Få människor delaktiga i vården av fornlämningar Att fadderverksamheten ska ha en återhållande effekt och att medveten förstörelse och plundring av fornminnen minskar Slutmålet på sikt är att det ska finnas faddrar i alla socknar som tillsammans bildar ett fungerande nätverk med god uppsikt över våra lämningar, ett ansvar, som ju enligt kulturminneslagen ska delas av alla. Louise Berry 3

4 Att arbeta med fadderverksamhet i skolan Utforska bruka vårda bevara och förmedla är ord som kan beskriva tanken med fadderverksamhet för skolan. För att bli fadder för en fornlämningsmiljö eller en historisk plats bör man först hitta den plats som man vill adoptera och som är intressant för skolan. Ju närmare denna plats ligger skolan, desto bättre. Det är nog så vikigt att nå platsen utan att vara beroende av dyra transporter. För eleverna börjar därefter ett långsiktigt arbete med att utforska området. Genom forskningen knyts olika ämnen och frågeställningar till den berörda tiden (t ex 1600-tal, vikingatid eller bronsålder) gällande teknik, lekar, människorna, avfall/sopor, vattentillgång, energi, naturen, drama mm. Arbetet väcker barnens fantasi, tankar och funderingar. Elever lär sig om gamla tider och kan relatera till sig själva genom den nära miljö som råder runt den dagliga verksamheten. Med reflektioner och tankar om dåtid och nutid kan man osökt snudda vid tanken om vår framtid. Hur kan just jag påverka framtiden? Under arbetets gång kan elever och lärare fundera på hur resultaten med arbetet skall redovisas. Kanske gör man en film som andra kan ta del av eller en utställning i hembygdsgården/skolan/på annan offentlig plats. Allmänheten är ofta intresserad av historien. Kan ni skriva en liten informationsbroschyr om platsen? Genom att vilja vara fadder för ett område kan skolan få vissa åtaganden som t ex att rensa en fornlämning fri från gräs och sly en gång om året. Vill barnen sätta upp skyltar som sammanfattar resultaten av arbetet eller visa och berätta för allmänheten? Kanske gör klassen en årlig utflykt för att se till sin faddermiljö så att ingen gjort någon åverkan på den eller ni upptäcker annat som behöver åtgärdas. Fadderskapet kan ingå i en elev- lär- elev- undervisning när det är dags för äldre fadder- elever att byta klass/stadium/skola. Fadderskapet kan då lämnas över till kommande elever under ceremoniella former och naturligtvis efter att dessa elever förvärvat kunskaper om platsen. Vad händer med er fadderplats om 10, 100 eller 1000 år? Låt barnen fundera och fantisera om hur skolan skall ta hand om sin plats för att den skall bevaras in i framtiden. Sprid gärna kunskapen till andra vad ni kommer fram till och hur vi kan göra för att våra kulturmiljöer skall bevaras. Genom att bruka, vårda och bevara närmiljö inges förhoppningsvis också förståelse för även andra omgivningar och dess invånare. Vi bär alla med oss en historia och ett kulturarv. 4

5 Inledande förberedelser 1. Objektet. Valet av objekt eller fornlämningsområde är viktigt. Gångavstånd från skolan underlättar era besök. Platsen bör betyda något för just er och ni ska ha viljan att utforska det vidare. 2. Markägaren. Ta reda på vem som är markägare till området genom att: * fråga någon som bor intill. * höra med hembygdsföreningen om de vet vem som äger marken. * ringa fornvårdaren vid Länsmuseet. * kontakta lantmäteriet som har kartor med ägarnamn, om ni vet tomtbeteckningen på området. 3. Tillstånd. Kontakta markägaren för tillstånd att befinna er och arbeta på området. Berätta vad ni skulle vilja göra. Många gånger är de själva intresserade av sina lämningar och kan bidra med hjälp och information. 4. Kontakta museet. När området väl är bestämt kan ni ta kontakt med fornvårdare/ museipedagogen vid Länsmuseet via tele: Genom den förstakontakten blir ni informerade om de kontakter som krävs gentemot museet. Önskemål och funderingar kring arbetet med fadderskapet kan också diskuteras. Möjligheten att boka in en exkursion till området tillsammans med museets fornvårdare undersöks efter den första kontakten. 5. Besök på platsen. En exkursionen med fornvårdaren är då till för att lära känna området, erhålla råd, förslag och tips om vad man kan få ut av platsen. Vid detta tillfälle kan ni även erhålla en fornlämningskarta samt ett utdrag ur fornlämningsregistret. Pedagogen från museet kan vara med för att diskutera önskemål och funderingar inför det kommande arbetet. 6. Hembygdsföreningar mm. Kontakta hembygdsföreningen eller bygdegårdsföreningen i socknen och berätta vad ni vill göra och hör er för om samarbete, arkivmaterial och information om området. Det finns många eldsjälar i våra socknar. 7. Litteratur. Litteraturen kan ge goda råd och idéer hur ni kan arbeta med fornlämningen och om platsen. 5

6 Fadderarbete med barnen Inled gärna en temadag och en utflykt till området ni valt. Låt er inspireras och glädjas av barnens engagemang. Börja gärna med ett oförberett första besök på platsen. Låt barnen själva fundera och berätta, låt fantasin flöda. Därefter kan ni börja berätta och visa. Utgå från barnens frågor och ta det som forskningsuppgifter. Forskningsuppgifter/ diskussionsuppgifter att arbeta med variera beroende av barnens ålder samt ert val av lämning. Det är dock viktigt att fundera kring människorna som en gång levt på platsen. Vem var det som en gång byggt huset, graven, eller som ristade runorna? Intervjua personer med anknytning till det valda området. Bjud gärna in äldre som kan berätta om platsen under sin barndom. Finns det sägner om platsen? Knyt an till liknande objekt eller miljöer, gör utflykter för jämförelser och studier. Gå på arkiv, museer och bibliotek tillsammans med barnen om möjlighet finns. Tänk på att besök på arkiv behöver bokas i förväg. Bra är också att göra detta på museet och biblioteket. Arbetet kan vara ämnesövergripande eller i temaform. Valet beror kanske på åldern av deltagande elever. För de lite äldre elever finns Min forskningsplan med, lite längre fram i vägledningen. Den kan kopieras och användas om ni finner det lämpligt. 6

7 Tips om ni vill arbeta ämnesövergripande genom fadderskapet. Arbete med fornlämningsfadderskap är inte bara historia! Data Dokumentera och söka information Hemkunskap Mat från förr, tvätten, barnens dagliga sysslor, elden, vatten, mat under olika årstider Slöjd och bild Teckning och målning av livet från tiden Tillverka kläder/saker/leksaker från tiden ni arbetar med Samhällsorienterat Livsvillkor förr Närmiljöstudier nu - då sedan Arkivmaterial Familj? Samhällets konstruktion Bebyggelse/boende Drama/ musik Musik/sånger från förr Drama/ lekar som gestaltar livet förr Matematik Gravens omkrets/antal gravar i området mm. Mät och rita husgrunder Svenska Intervju med en äldre person Egen berättelse om livet förr Berätta inför klassen Engelska Glosor Uppsats om forntiden eller platsen Naturorienterat Vatten som element, miljöproblem/nedsmutsning, avfall, vattenbrist som globalt problem. Hur används naturens resurser, då - nu sedan Hur såg området ut då? Fanns träden ni ser? Vilka djur fanns? Idrott och hälsa Kroppsarbete som kan ha förekommit Lekar Terrängpromenader Söka mat i naturen Utflykter till andra lämningar Geografi/geologi/övrigt: Kartor. Vattenlinjeförskjutning/ landhöjningen Byggmaterial - varför valdes viss sten framför annan? 7

8 Dokumentera och förmedla Fundera redan i inledningsskedet på hur ni vill dokumentera och sprida kunskapen eleverna får fram genom att utforska sitt område. Några valmöjligheter kan vara: Rapport, uppsats, specialarbete, dramatisering, guidad tur i området, utställning, tidning, videofilm eller bildband. Vårda och bevara Att vara fadder innebär ett visst åtagande. Det kan vara att årligen rensa platsen eller lämningen på sly, rapportera om skadegörelse skett eller om ni upptäckt annat som behöver åtgärdas. Vad kan och vill just ni göra vid ert fadderområde? Vill ni röja fram lämningarna så att de syns bättre? Vill ni sätta upp skyltar som berättar? Fundera på hur fadderskapet påverkar skolans arbete. Om ni vill ni bli faddrar för en fornlämning eller en historisk miljö fundera gärna på? - vilket stöd önskar ni från museet? - vad vill ni göra vid en ev. fadderceremoni vid just er plats? - är ni lärare överens om åtagandet? Skall hela skolan och alla elever vara faddrar? Vilka klasser skall beröras av det aktiva fadderskapet. Skall fadderskapet ärvas mellan olika klasser/stadier? Hur skall det då gå till? Under hur lång tid kan arbetet per termin fortskrida? Det kan vara bra att avgränsa med tydligt start- och slutdatum. Fundera redan i inledningsskedet på vad skolan kan och vill åta sig. Diskutera detta med museets fornvårdare. För att knyta an till nutid och framtid kan frågor och funderingar väckas: Vad kommer att finnas kvar om vi fortsätter att leva som vi gör idag? Miljöutsläpp, bilism, bebyggelse osv. Vad skall vi kunna göra för att bevara och vårda det som finns i dag för eftervärlden? Vad och varför skall vi bevara och vårda det som finns i dag, för eftervärlden? 8

9 Fadderverksamhet För vad och hur? Här nedan presenteras några vanligt förekommande fornmiljöer på Gotland. Vad ni väljer att arbeta med beror naturligtvis på vad som finns i ert närområde. Litteraturhänvisningar som anges med bokstäver (a, b osv..) finns med i bok- lådan. Gravar. Fornlämningsområden innebär ofta förekomst av grav eller gravar. För arkeologerna är ofta gravformer och gravmaterial viktig informationen om människorna som en gång levde på platsen. Gravarnas form och utseende ger ledtrådar om vilken tid den härstammar ifrån. På Gotland finns det gravar som ännu ligger synliga ovan jord. Dessa är då ifrån Bronsåldern eller Järnåldern. Av Stenålderns gravar ser man idag inga spår ovan mark, men de hittas när arkeologerna gräver sig ner i jorden. Forskningstips: Hur ser graven/gravfältet ut? Liknar det dagens begravningsplatser? Hur många gravar kan ni hitta? Vilka gravformer finns? Koncentrera er på en grav och undersök hur stor den kan vara? Vad är graven gjord av? Skeppssättning Frågor att fortsätta samtala och utforska kring: Hur kan en begravning ha gått till? Vem kan ha begravts i graven? Röse 9

10 Låt barnen rita av en grav. Titta på olika former och jämför med böckerna. Litteratur: För bra information om gravar och dess utseende för olika tider läs: a, b, e, h. I många fall finner man tillhörande stensträngar relativt nära husgrunderna. Stensträngar hade till uppgift att hålla djuren utanför hus- området. Man stängslade in hus och grödor och lät djuren beta utanför. Husgrundsområde. Ett fornlämningsområde med synliga stenhusgrunder är på Gotland med all sannolikhet från Järnåldern. Husgrundernas storlek kom att variera med tiden. Stensträng Människorna bodde på liknande sätt under Bronsåldern, men på Gotland finns det i nuläget inga direkta fynd av sådana lämningar som med säkerhet dateras till bronsålder. Man skall komma ihåg att det även finns husgrunder i sten som kan vara från Medeltid eller senare. Museet kan hjälpa till med datering. Husgrund Forskningstips: När kan människorna levt i området? Hur många kan ha levt i området? Var bodde människorna när de levde? Hur bodde människorna? Hur såg det ut i området när husen användes? Fanns husen då som står där idag? 10

11 Hur såg husen ut? Vad bestod de av för material? Hur byggde man? Vad hade de för möbler? Vad gjordes möblerna av? Vad hade de för kläder? Av vad gjordes kläderna? Hur gjordes kläderna? Vad levde de av? Hur fick de tag i maten? Hur lagade de maten? Hur gjorde man upp eld? Vad gjorde barnen? Fanns det skola? Hade barnen leksaker? Vad lekte de? Hade de djur? Vad för djur? Varför hade man dessa djur? Vad hade de för verktyg, till vad användes de, och hur? Vad växte det för träd? Praktiska saker att göra under temadag: Mala korn/vete till mjöl. Baka av detta. Visa på hur man gjorde upp eld med eldstål, flinta och fnöske. Litteratur: För bra information om husgrundsområden läs: a, b, e, h. Resta stenar Resta stenar som påträffas på Gotland kan vara t ex bildstenar, bildstenar med runor och milstenar. Av ca 400 bildstenar som hittats på Gotland är det endast ett fåtal som idag står på den plats där de en gång påträffats. Övriga finns idag inne på Gotlands Fornsal, i Länsmuseets magasin och på Historiska museet i Stockholm Bildstenar är unika och förekommer i stort sett bara på Gotland. Något enstaka exemplar har påträffats i Uppland och på Baltikum. Bildstenarna härrör från järnåldern. Genom bildkonstens utförande, formen på bildstenen samt tillkomst av runor och kors kan dessa stenar dateras till olika tidpunkter under järnåldern och ev. en bit in i mycket tidig medeltid. Forskningstips: Vad visar bilderna på stenen? När ristades bilderna? Vem ristade bilderna? Åt vem gjordes stenen? Var stod den då den en gång gjorts? Kunde alla rista i sten? Kunde alla skriva runor? Kunde alla läsa runor? Litteratur: För bra information läs i: a, b, e, f, samt Bildstenar. Erik Nylén och Jan Peder Lamm

12 Milstenar Milstenar restes framförallt under 1700-talet längs Gotlands vägar. Ett påbud från Drottning Kristina år 1649 innebar att väg- avståndet skulle mätas mellan gästgiverier på landsbygden. En del av syftet var att det för resande skulle finnas ett antal gästgiverier mellan stenarna för att undgå överhöghetens våldgästning hos bönderna. Och det skulle utgå skälig ersättning till bonden som erbjudit resande skjuts. En ny lag skulle freda bönderna från kronans män som tidigare tvingat sig till fri gästning samt skjuts längs vägarna. Forskningstips: Läs och forska om vägarnas historia Besök landsarkivet för att få kopior på 1600-tal kartan. Jämför med dagens ekonomiska karta. Lägg de båda kartorna över varandra mot O H- apparaten eller mot ljuset i fönstret. Kyrkan finns kvar på samma plats och blir en bra gemensam punkt för de båda kartorna. Om det finns kvar gå och titta på bevarad bebyggelse från tal. Hur bodde människorna? Varför sattes milstenar upp? Gästgiverier Varför uppkom dessa? Vilka hade gästgiverier? Vilka bodde där? Hur levde människorna i trakten? Var och hur bodde de? Vad åt man för mat? Fanns det skolor för barnen? Vad hade man för kläder? Vilka djur hade folk i trakten? Övriga förslag: Gotlands tals historia Mat kläder- byggnader Drottning Kristina Carl von Linné Milsten Var finns den gamla vägen i dag? Är det samma som ni åker på till skolan? Vilka gårdar fanns då? Praktiska tips: Skugga av inskriptionen och låta barnen tyda sin milsten och översätt. Vad betyder inskriften? Bygg en modell av milstenen i kartong. Laga mat från talet. Sjung Carl Mikael Bellmans sånger, vad innehåller dessa? 12

13 Andra tips och förslag: Gör en tur till Visby. Hur såg det ut i staden då? Förslag på bevarad bebyggelse för de övre stånden från tal är Burmeisterska huset samt Gamla residenset vilka är belägna på Strandgatan. Hur förmedla och redovisa? Kanske kan ni göra en skylt till just er milsten som kan stå på plats. Kanske kan sättas upp i samband med adoptionen av stenen. Forska kring: Har det försvunnit stenar mellan inventeringarna? Hur påverkas stenarna av tiden som gått mellan inventeringen? Hur skall man göra för att på bästa sätt bevara stenen för framtiden? När ni bestämt vilken/a stenar ni skall arbeta med så kan ni kontakta arkivet på börsen för att få en kopia av registret. Övriga minnesstenar och minneskors. Dessa stenar är resta under olika tider. En tolkning av ev. bilder och texter kan hjälpa er att tyda när. Be om hjälp från museet. Litteratur: Berry, L. & Ström, G. På stigar och vägar. En guide till gotländska vägminnen. Från Gutabygd Gotländskt Arkiv Hästskjutsar. Vägar, fordon och människor förr i tiden. Ingmar Edvardsson. Wahlström & Widstrand, ISBN Milstensinventeringen 1975/ Länsmuseet på Gotland. Stefan Nordin. Milstolpar, Stockholm Uppsala. Södermanland Historik. Underlag för upprustning och vård. Vägar dåtid, nutid framtid. Vägverket, Milstensinventeringar har gjorts 1975 samt

14 Fornborgar Bronsålder, Järnålder (men även historisk tid) Fornborgarna på Gotland varierar rikligt i konstruktion, storlek, form och datering. Ungefär hundra förhistoriska lämningar benämns idag fornborg. Många av dessa har troligtvis haft andra funktioner än att fungera som rena försvarsanläggningar. Tänkbara funktioner kan kanske också varit boplats, kult- och grav-plats, tingsplats, handelsplats, marknadsplats mm. Hålvägar. Ser ut som mer eller mindre djupa diken och har bildats genom att folk gått och ridit längs dem i århundraden. De kan finnas i skogar, i anslutning till gravfält, vid husgrunder och fornborgar. Hålvägar har kan dateras till i järnålder och ibland kan de vara de äldre, då det inte är omöjligt att man använt samma vägar mycket länge. Vägar och stigar Vägen visar hur människorna har rört sig i landskapet genom århundraden och kanske årtusenden. Stigar som gick mellan boplatser och jaktmarker eller till fiskeplatser fanns redan under stenåldern. Vägar drogs mellan byar och samhällen som uppstod. Östersjöhandeln under vikingatid och medeltid bidrog till viktiga vägar till kustens hamn- och handelsplatser. I markerna kan man ibland se stensatta fornvägar. De kan vara upp till tre meter breda. De påträffas vanligast intill husgrunder. De kan ha använts långt in i vår tid. Hålvägar visar också på forntida färdväg. Påträffas ofta invid gravfält eller fornborgar. Malstenar. Beroende av form kan man någorlunda datera malstenen. Malstenar användes under bronsåldern och järnåldern. Men malstenar bör även ha förekommit under bondestenåldern. Båtlänningar. Tilläggsplatsen för båtar var ibland stenskodd med en rad stenar på var sida om båten. Länningar påträffas vid den dåtida vattenlinjen*. Dateras till järnålder och senare. Slipskårestenar. Stenar med slipade rännor vilka många idag tror, har använts flitigt under vikingatid för slipning av svärd. Eftersom vatten behövdes vid slipningen låg de ursprungligen ofta intill ådrag, vattenställen eller vid den dåtida kusten*. Skärvstenshögar Liknar gravhögar men har under torven skörbränd, kantig sten som kommit från forntida härdar. Skörbränd sten och annat avfall har kastats upp och bildat dessa karakteristiska lämningar. Ligger i en del fall i samma områden som kämpgravar och vastar från järnåldern och i miljöer med gravrösen från bronsåldern. Kalkugnsruiner Kalkugnarna började användas när kyrkorna skulle byggas under medeltiden. Kalkutvinningen har fortsatt in i våra dagar, men under 1900-talet i enstaka industriella anläggningar. Kalkugnsruinerna liknar ofta oregelbundna högar men har ugnsöppningar i mitten och på kanten. De är ofta omkring 10 m i diameter inklusive avfall. Kalkugnarna följer de områden i skogarna som har kalkberggrund. Nära kusten finns ett antal större kalkugnsruiner bevarade. Dessa var då av närmast industriell karaktär. *Kustlinje förskjutning på Gotland är ca m/tusen år För bra information om ovan sök i: b, e Men även i: a, c, d, g, h. i. 14

15 Litteratur - Hjälpmedel Om ni funderar på att arbeta med forntid eller historia finns möjlighet att låna en boklåda från utvecklingsavdelningen. Den innehåller bra arkeologisk litteratur som ni har nytta av i arbetet. Det kan även finnas specifik litteratur, grävrapporter, mm om just er plats. Be om tips och hjälp från museipersonalen. Bokstäverna används som hänvisning.i texter. Bok- lådan innehåller: a. Arkeologi i Norden 1-2. Göran Burenhult. Stockholm b. Forntiden runt hörnet. En arkeologisk handledning för grundskolans lärare. Jonathan Lindström och Sofi Hjort. Stockholms Läns Museum c. Gräv efter spår. Laura Trenter. Arkeologens vardag i bild och text. Almquist&Wiksell d. Guld, gravar och runor. 101 uppslagsord till Sveriges forntid. Illustrerad ordbok för barn: Ulla-Britt Strömberg. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB e. På spaning efter Forntiden i din hembygd. En handbok för studiecirklar i arkeologi på Gotland. Marita Engberg och Ann-Marie Lund. Godrings tryckeri, Visby f. Torgel och Disa lär sig rista runor. Marit Åhlén, g. Vikingatidens ABC. Statens historiska museum (ej i lådan) h. Sten och bronsålderns ABC. Statens historiska museum (denna utgåva är för tillfället slut på förlaget) kan hittas på:http://www.historiska.se/collections/ordbok/index.html i. Informationsskrifter sammanställda av Länsstyrelsen för markägare med fornlämningar. (Lösbladen finns samlade i plastfodral. Kan lånas från museet.) Övriga litteratur-tips: Bronsålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur Faktaboktipset. Temagrupperade faktaböcker för barn och ungdom. Järnålderns Historia. Birgitta Berling, Lena Kleinwichs. Natur och Kultur Med Arne på vikingatiden. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, Med Ulf på Järnåldern. Jonas Olsson, Palle Petersen. Bonniers, Bibliotekstjänst, Lund På vägar och stigar en guide till gotländska vägminnen. Louise Berry. Visby. Skogsstyrelsen. Kulturmiljövård i skogen. Trelleborg, Vill ni ha praktiska tips se även: Forntida teknik. Tomas Johansson. ICA-förlaget, Västerås Mat på forntida vis. Idé och receptsamling. Malmö museer. Skapande historia. Saker från Nordens forntid och medeltid och hur du själv kan göra kopior av dem. Axel Nelson. Natur och Kultur, Stockholm

16 Övrig information: Gå in på museet hemsida och läs om den fadderverksamhet som idag riktar sig mot privatpersoner i våra socknar på Gotland. Gå in på: På Riksantikvarieämbetets hemsida kan ni finna massor av information som rör vår kulturmilljö och tips inför fadderarbetet. För information om runstenar se RAÄ`s specifika adoptionsregler för dessa. se Kulturnät Sverige Samlar, sorterar och sprider svensk kultur via Internet. Forntida teknik är mycket bra om ni vill ha praktiska tips om hur man kan laga mat i kokgrop eller göra upp eld mm.mm. Läs även om hur andra skolor arbetat med liknade fadderverksamhet i Sverige. Adoptera ett framtidsminne åriga hällristningar i Näsåker. Barn vårdar, värnar världen. Länsmuseet Västernorrland/ Riksantikvarieämbetet Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på Länsmuseet Västernorrland tele: 0611/ eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/ Adoptera ett framtidsminne. Mikael Wahldén. Historielärarnas förenings årsskrift, För info ring Riksantikvarieämbetet tele: 08/ Betongslöjd i Bergsjön Solbackaskolan adopterar ett framtidsminne. Göteborgs museum, RAÄ och Solbackaskolan. Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas på tele: 08/ Kantorps Gruva - adoptera ett framtidsminne. Lärarhandledning. Sörmlands museum och Riksantikvarieämbetet, Kan hämtas som PDF- fil från RAÄ s hemsida eller beställas från Sörmlands museum tele: 0155/ eller hos Riksantikvarieämbetet tele: 08/

17 Min forskningsplan Namn: Forskningsområde: Syfte: Redovisning: Rapport, Uppsats, Specialarbete, Dramatisering, Utställning, Tidning, Bildband Metod: Frågor /forskningsuppgifter: Tidsplanering: Källor: Arbetsgång: 17

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv!

UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! UPPLEV Öckeröarnas kulturarv! Vägledning och inspiration för de förskolor och skolor som vill upptäcka Öckeröarnas kulturarv. Är du pedagog och intresserad av att genomföra någon av aktiviteterna med din

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Anundshög för skolor

Anundshög för skolor Anundshög för skolor Christina Svensson, arkeolog och kulturmiljöpedagog vid Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Vid fornlämningsområdet Anundshög bedriver Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen(KM) sedan

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Boplatslämningar från äldre järnåldern

Boplatslämningar från äldre järnåldern Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från äldre järnåldern Inför byggandet av ny golfbana inom fastigheten Tornaryd 1:1 Bankeryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

Pedagogiskt program Hösten 2015

Pedagogiskt program Hösten 2015 Pedagogiskt program Hösten 2015 Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum Här är undervisningsprogrammet för hösten 2015. Vi erbjuder visningar med innehåll och kvalitet och hoppas att ni här

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM möten som berör och berikar 2 Alla tiders dagens kultur blir Erfarenheten kring vad det är att leva är nödvändig. Den hjälper oss att tolka historien och reflektera över nuet. Livets

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har. Lärarhandledning och karta för rundvandring med skolklasser bland museets fornlämningar Äldre stenålder 10 000-4100 f.kr. Yngre stenålder 4000-1800/1700 f.kr. Bronsålder ca 1800/1700-500 f.kr. Järnålder

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Vargbröder Människa idag igår

Vargbröder Människa idag igår Bilaga till ansökan om läsfrämjande medel 2014-03-27 Vargbröder Människa idag igår Bakgrund Michelle Pavers böcker i serien Vargbröder (6 titlar) beskriver ett nordligt landskap som kanske hämtat sin förebild

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

Prislista 2015. Gotlands Museum

Prislista 2015. Gotlands Museum Prislista 2015 Gotlands Museum Entréer Fornsalen Studerande och grupp (över 10 pers.) Besökare under 19 år Gotlands Konstmuseum Studerande och grupp (över 10 pers.) Besökare under 19 år Kombibiljett -

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

SKOLPrOgram höst/vinter 2014

SKOLPrOgram höst/vinter 2014 SKOLProgram höst/vinter 2014 innehållsförteckning LÄRARE, HÄLSA PÅ OSS! Förlägg ett planeringsmöte till vår hörsal och få samtidigt en lärarvisning där vi berättar om vad vi erbjuder för skolorna. Ring

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Hällristningar Himmelstalund

Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:07 NY VÄG VID LANDAFORS Särskild arkeologisk utredning Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Katarina Eriksson

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer