Granskning av flyktingverksamheten. Västerviks kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av flyktingverksamheten Tommy Nyberg 9 mars 2017

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning Bedömningar mot kontrollmål Inledning Bakgrund Revisionsfråga och kontrollmål Avgränsning Metod Kommunerna och mottagandet av asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd Asylsökande Nyanlända med uppehållstillstånd Iakttagelser och bedömningar Organisation Flyktingverksamheten Kommunstyrelsen Individ- och familjeomsorgen (IFO) Barn- och utbildningsförvaltningen Överförmyndarverksamheten Integrationsgrupp Samverkan inom kommunen Bedömning Mottagning av nyanlända Bedömning SFI-undervisning Samhällsorientering Bedömning Mottagning av ensamkommande Bedömning Återsökning Statliga ersättningar Bedömning Övriga synpunkter i intervjuer Bilaga 1: Förkortningar och definitioner av centrala begrepp...17 Februari av 19

3 Sammanfattning och revisionell bedömning s revisorer har gett Kommunal Sektor inom uppdraget att granska om, har en ändamålsenlig verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vår bedömning är att nämnderna utifrån de förutsättningar som getts med ett stort mottagande har skapat tillfredsställande rutiner för mottagning av asylsökande och nyanlända. Vi ser det som särskilt positivt att nämnderna satsatar medel på de nyanländas språkutveckling. Vi har granskat hur statliga ersättningar söks för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vår granskning visar att de vanligast förekommande ersättningsgilla kostnaderna återsöks. Vår bedömning är att socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen har tillfredsställande rutiner inom detta område. Vår granskning visar att det idag finns en ändamålsenlig verksamhet inom SFI och vad gäller undervisning av barn i grundskolan. Våra intervjuer visar att det idag främst saknas ett målarbete för flyktingarbetet. Vi lägger ingen värdering i detta då vi anser att det är förståeligt att detta prioriterats bort. Det har varit nödvändigt att prioritera praktiskt vardagsarbete för att få verksamheten att fungera. Nu bör det dock prioriteras Inom kommunstyrelsen bedrivs ett aktivt arbete med mottagande av nyanlända där språkstöd prioriteras. Även integrationsarbetet är ett prioriterat område. Flera konkreta åtgärder har vidtagits då problem dykt upp och idag gör vi bedömningen att det finns en god verksamhet som avser språkstöd och samhällsorientering. Inom individ och familjeomsorgen har verksamheten efter en period där det varit tung belastning kommit ikapp. Man har följt upp ärenden och fattat nya beslut när detta behövts. Detta ser vi som positivt. Vad gäller att individualisera insatser och tydliggöra mål anser vi att detta är ett klart utvecklingsområde för nämnden. Vi ser att det finns utvecklingsmöjlighet vad gäller den interna kontrollen av uppföljning. Vi bedömer att det saknas en tillfredsställande intern kontroll vad gäller handläggningen av ensamkommande barn. Vi anser det vara av speciell vikt att det finns en intern kontroll när det gäller förekomsten av uppföljningar. Februari av 19

4 1.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Finns samverkan mellan olika förvaltningar? Arbetar man aktivt med integration samt individens enskilda styrkor? Ges SFI-undervisning och samhällsorientering på ett ändamålsenligt sätt? Är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Finns vårdplaner som är uppföljda och finns genomförandeplaner i varje ärende? Finns det en röd tråd mellan vårdplan och Kommentar Uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Det baserar vi på att nämnderna har framarbetat flera goda rutiner som innebär att mottagna slussas in i samhället på ett positivt sätt där hela samhället involverats. Delvis uppfyllt Vi bedömer att det finns goda samverkansformer. Mellan individ och familjeomsorgen och övriga verksamheter brister det dock i samverkan. Kommunstyrelsen har i sitt mottagande ett utbrett samarbete med både skola och myndigheter. Uppfyllt Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Vi bedömer att innehåll och rutiner är ändamålsenliga inom SFI-undervisning och samhällsorientering. Både kommunstyrelsen och barn och utbildningsförvaltningen redovisar goda rutiner för respektive ansvarsområde. Uppfyllt Vi bedömer att det finns ett mottagande av ensamkommande barn som är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Det baserar vi på att samtliga erbjuds en ändamålsenlig skolgång samt att det finns resurser till att göra uppföljningar inom individ och familjeomsorgen. Det finns utvecklingspotential vad gäller vårdplaner och genomförandeplaner men det tar inte bort vår allmänna bedömning av kontrollmålet. Delvis uppfyllt Merparten ärenden har idag en vårdplan som följts upp. Genomförandeplaner finns i ärenden där ensamkommande har HVB-insats. Insatser som är av öppenvårdkaraktär saknar Februari av 19

5 genomförandeplan? Ges de ensamkommande barnen i skälig tid god man och särskilt förordnad vårdnadshavare? Finns ändamålsenliga rutiner för att söka statliga ersättningar? Finns specialister som ser till så att kommunen inte går miste om medel? genomförandeplan. Då målen är väldigt allmänna är det svårt att se en röd tråd mellan vårdplan och genomförandeplan. Delvis uppfyllt Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppfyllt eftersom arbetet med att tillsätta särskilt förordnad vårdnadshavare har bortprioriterats. För övrigt gör vid bedömningen att överförmyndarverksamheten drivs med en god ordning och struktur. Vi gör också bedömningen att denna prioritering inte drabbar den enskilde. Uppfyllt Vi bedömer att det finns ändamålsenliga rutiner för att söka statliga ersättningar. Det finns rutiner för kontroll över vilka ersättningar som kan återsökas samt när de skall sökas. Vi vill dock påtala viss sårbarhet i att det finns enskilda med ansvar som under ledighet ej ersätts. Detta medför risker. Specialister finns i övrigt inte enligt vår bedömning. Februari av 19

6 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunala invandrarbyråer började etableras på 1960-talet. Vid denna tid och ända fram till 1980-talet uppfattades invandringen i första hand som en arbetsmarknadsfråga. Följaktligen låg också ansvaret för frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). År 1969 etablerades Statens invandrarverk (SIV) och fick ansvaret för medborgarskaps- och uppehållstillståndsfrågor. Från att uppfattats som en arbetsmarknadsfråga ändrade invandringen karaktär mot mer flyktinginvandring. Kommunerna fick under 1980-talet ta över ansvaret för mottagningen av nyanlända invandrare. Det var bland annat en följd av att flyktingarna bedömdes ha ett särskilt stort behov av samhällets stöd. Det var inte ovanligt att frågorna blev en uppgift för kommunernas socialnämnder. Under 1990-talet hamnade sysselsättning mer i fokus. År 1993 gavs kommunerna möjlighet att bevilja så kallad introduktionsersättning till de nyanlända istället för försörjningsstöd. Enligt propositionen till lagförändringen var huvudsyftet att stimulera kommunerna att i samverkan med arbetsförmedlingen vidta aktiva åtgärder för att de nyanlända skulle bli självförsörjande. Efterhand väljer alltfler kommuner att flytta frågorna från socialtjänsten till t.ex. arbetsmarknadsenheter. Utvecklingen fortsatte och den 1 december år 2010 övertog arbetsförmedlingen det kommunala ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända som folkbokförs i kommunen. För de personer som togs emot före den 1 december 2010 har kommunen kvar ansvaret under den tvååriga introduktionsperioden. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett ansvar både för dem som är asylsökande och de som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. År 2015 och år 2016 anlände en stor mängd flyktingar till Sverige. Många samhällsfunktioner hade det väldigt ansträngt speciellt under hösten Under den här perioden har tagit emot ca 300 flyktingar 2015 samt 400 under Revisionsfråga och kontrollmål Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Bedriver, en ändamålsenlig verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Följande kontrollmål/granskningsmål har beaktats: Är mottagandet av nyanlända (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Ges SFI-undervisning och samhällsorientering på ett ändamålsenligt sätt? Februari av 19

7 Finns ett utvecklat samarbete inom kommunen avseende flyktingarbetet? Är mottagningen av ensamkommande barn uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt samt är handläggningen tydlig? Ges de ensamkommande barnen i skälig tid god man och särskilt förordnad vårdnadshavare? Finns vårdplaner som är uppföljda och finns genomförandeplaner i varje ärende samt är det en röd tråd mellan dessa delar? Finns det en organisation och rutiner för att återsöka statliga ersättningar samt finns det specialister som hanterar detta? 2.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd 2.4. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och studier av dokumentation. Intervjuer har genomförts med socialnämndens presidium, individ och familjeomsorgschef, sektionschef barn och familj". Vidare har vi träffat arbetsmarknadschef, enheten för arbete och kompetens samt verksamhetschef, socialsekreterare och integrationsstrateg från Integrationsgruppen.. Vidare har dokument studerats, såsom beslutsunderlag, delegationsordningar och rutiner. Rapporten har sakgranskats av de berörda förvaltningarna. Februari av 19

8 3. Kommunerna och mottagandet av asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd Asylsökande Ansvaret för mottagandet av asylsökande vilar på staten. Migrationsverket svarar för att ordna boende åt de asylsökande som inte väljer att ordna boende på egen hand. Verket ger även ekonomisk ersättning till asylsökande. För ensamkommande barn och ungdomar delas ansvaret mellan stat och kommun, se nedan. En del av den kommunala servicen tillhandahålls även för asylsökande, t.ex. skolgång. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ett exempel på när kommunen har skyldigheter enligt socialtjänstlagen gäller skydd för asylsökande barn- och ungdomar. Det gäller oavsett om man bor på förläggning eller har eget boende. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller sedan år 2006 särskilda regler. Sedan år 2006 är det kommunerna som svarar för dessa barns och ungdomars boende och omsorg. Den kommun som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängligt eller hur många barn som ska tas emot. Staten ersätter kommunernas kostnader enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. För utbildning ersätts kommunen med en schablon medan för placering av barn och ungdom i familjehem eller institution ersätts de faktiska kostnaderna. Ersättning lämnas i flera fall efter särskilt ansökningsförfarande. En del ersättningsbeslut kan överklagas av berörd kommun. Från den första juli 2017 väntas en större förändring avseende ersättningar. En stor del av ersättningar kommer då att schabloniseras Nyanlända med uppehållstillstånd När den nyanlände beviljas uppehållstillstånd folkbokförs denne i kommunen. Den 1 december 2010 övertog arbetsförmedlingen det kommunala ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Den nya lagen om etablering och etableringsersättning omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige omfattas av den nya lagen. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från arbetsförmedlingen pågår under två år. Kommunen har fortfarande ett ansvar vad gäller flyktingmottagande. Exempelvis svarar kommunen för bostadsförsörjning, hjälp i samband med bosättningen, undervisning i Februari av 19

9 svenska (SFI), samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. Kommunen har även ett ansvar för försörjningsstöd för individen. I Sverige tar det i genomsnitt 7 år för en nyanländ med flyktingbakgrund att komma i arbete efter uppehållstillståndet, fem år för män och nio år för kvinnor. (Källa SKL) Februari av 19

10 4. Iakttagelser och bedömningar 4.1. Organisation Flyktingverksamheten Kommunstyrelsen har huvudansvaret för integrationsarbetet inom. Arbetet leds av en verksamhetschef med ansvar för integrationsfrågor. (Integrationsgruppen). Målgruppen för verksamheten är asylsökande som beviljats uppehållstillstånd s.k. nyanlända, kvotflyktingar, familjeanknytningar samt anknytningar till ensamkommande barn/ungdomar. Gruppen består av tre socialsekreterare som i första hand arbetar med mottagning, försörjningsstöd och integration. Det finns vidare tre anställda som arbetar med språkstöd. Två stycken anställda arbetar med mottagning och samhällsorientering. Det finns vidare en assistent inom gruppen. Individ och familjeomsorgen är uppdelad på tre delar. Barn och Unga som hanterar utredningar i ärenden som rör barn och familjer samt unga vuxna. Vuxenenheten Våld hanterar utredningar rörande vuxna exklusive försörjningsstöd, samt Ensamkommande som är en egen del och som hanterar gruppen ensamkommande barn som kommit till. Boenden ligger under öppenvårds- och familjeenheten Kommunstyrelsen Sedan 2010 har Västervik en organisation där merparten av mottagningen och integrationsarbetet ligger inom kommunstyrelsen. Kommunen har huvudansvar för flera delar och mottagningsarbetet innefattar bland annat kartläggning av individer och den lagstadgade samhällsorienteringen (100 timmar). Kartläggningen går igenom personens och även familjers bakgrund och förutsättningar och syftar till att man på sikt skall få en god matchning av individen ut i samhället och ut i arbete. Kommunstyrelsen antog 2015 en integrationsstrategi som omfattar alla utrikesfödda Individ- och familjeomsorgen (IFO) Individ och familjeomsorgen har sedan hösten 2015 haft en ansträngd situation då de tog emot många ensamkommande barn. Förvaltningen har gjort uppföljningar vad gäller flera placeringar och i enskilda ärenden har omplaceringar gjorts eftersom det fanns ett behov av detta. Intervjuerna visar att individ och familjeomsorgen har ett gott samarbete med BUP i Västervik. Däremot anser förvaltningen att samverkan med slutenvården i Kalmar har brister. HVB-verksamheten i kommunen befinner sig i en situation där verksamheten förändras. Färre individer kommer till kommunen och boenden avvecklas. Intervjuerna visar att flera boenden kommer att omvandlas till stödboenden. Vidare har det förts mycket diskussioner kommunen om HVB-hem är rätt insats för merparten av de som kommer. Flera intervjuade gör bedömningen att mellan 5-10 % har en problematik som är svår. Ofta yttrar det sig i svår ångestproblematik. En av de frågor som kommunen uppfattar som en svår fråga är ansvarsfördelning i dylika ärenden. Skall psykiatrin eller kommunen ansvara för insatsen? Detta anser förvaltningen som aktuellt och är en gränsdragningsproblematik som inte fungerar idag. Intervjuerna visar att det idag saknas internkontroll från nämnden avseende HVB-verksamheten. Februari av 19

11 Vårdplaner och genomförandeplaner Av intervjuerna framkommer att förvaltningen nu till stora delar kommit ikapp både med vårdplaner och genomförandeplaner. I vår granskning av vårdplaner och genomförandeplaner framkommer att dessa skrivs på ett alltför generellt sett. Målen saknar tydlighet och är inte tillräckligt individuellt anpassade. Av intervjuerna framkommer öppenvården inte fullt ut upprättar några genomförandeplaner. Vid sakgranskningen finns dock synpunkter på att det finns genomförandeplaner i merparten ärenden Barn- och utbildningsförvaltningen Av intervjuerna framkommer att det inom barn- och utbildningsnämnden finns en vana att bedriva undervisning för flyktingar. Det finns förvaltningsövergripande rutiner för modersmålsundervisning. Det finns också förvaltningsövergripande rutiner för mottagande, introduktion och individuell planering. Rektor ansvarar för att rutiner följs inom sitt område. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är det främst SFI inom vuxenutbildning som blir direkt berörda i samband med asylsökandes ankomst. Inom den ordinära skolan så blir även barnomsorg och grundskolan/gymnasiet berörda för de barn och ungdomar som anländer. Alla blir inte godkända då det finns en maxlängd för undervisningen. De det varit brist på lokaler gör kommunen för tillfället en grundlig genomlysning av lokalbehovet Överförmyndarverksamheten Överförmyndaren hanterar ensamkommande barn inom flyktingverksamheten. I första hand ansvarar överförmyndaren för att tillsätta gode män till ensamkommande barn. Kommunens ansvar är större i samband med PUT (permanent uppehållstillstånd). Detta innebär att om det krävs särskild förordnad vårdnadshavare så måste socialtjänsten göra en utredning innan detta kan tillsättas av överförmyndaren. Våra intervjuer med både överförmyndaren och med tjänstemän i kommunen ges en bild av att överförmyndaren på ett bra sätt hinner med hanteringen av gode män till ensamkommande barn. I Västervik hanterar en god man inte mer än 10 ärenden per person. Arvodering av gode män sker kvartalsvis och hanteras av två tjänstemän. Vad gäller särskilt förordnad vårdnadshavare är detta ett område där flera påtalar att det inte fungerar helt tillfredsställande. Det är inte är helt enkelt att fastställa orsaken till detta. Överförmyndaren påtalar att socialtjänsten avvaktar med utredning av särskild förordnad vårdnadshavare när individen närmar sig 18 årsdagen. Det är också överförmyndarens uppfattning att det även i övriga fall tar lång tid mellan migrationsverkets beslut om permanent uppehållstillstånd och tingsrättens beslut om särskilt förordnad vårdnadshavare Integrationsgrupp Västerviks organisation inom flyktingverksamheten har en integrationsstrategi som utgår från länets strategi (är gemensam för hela Kalmar län) och som antogs av kommunstyrelsen Dock skall påtalas att strategin bygger på ett statligt och kommunalt uppdrag som avser integration. Denna strategi har en kopplad handlingsplan där några av de viktigaste delarna innefattar tydliga mål rörande integration och arbete samt att den nyan- Februari av 19

12 lände skall få en naturlig ingång i samhället. De viktigaste delarna i denna strategi har koppling till språk och arbete. Vidare påtalas att den enskilde skall ses som en tillgång i samhället. Tydligt är att språk är prioriterat område. Enheten leds av en verksamhetschef. Den lagstadgade Samhällsorientering är ett annat viktigt och prioriterat område. Kartläggning och matchning som sker i strukturerad form i bidrar enligt flertalet intervjuade att man har en etablerad mottagning och integrering inom kommunen Integrationsfond I har en integrationsfond inrättats i syfte att skapa möjligheter och stödja integrationsinitiativ. Kommunstyrelsen har huvudansvar för hur fonden används. Detta arbete skall ses som ett komplement till det ordinarie integrationsarbetet. Denna fond har haft tillgång till åtta miljoner kronor där en stor del av dessa medel nu är förbrukade. Målgruppen för fonden har varit nyanlända och främst har man satsat på språkcaféer(totalt 10 stycken). Föreningslivet i Västervik har involverats i detta arbete och våra intervjuer visar på att det finns mycket positiva erfarenheter av det arbete som föreningslivet lagt ner. Det finns mål för de insatser som skall göras. Vid vår genomgång så visar intervjuer och granskning av dokument att det saknas en viss utvärdering av om dessa insatser och om de har uppnått syftet med insatsen. Det finns enligt vår bedömning ingen neutral skriftlig utvärdering av de olika projekten. Däremot visar granskningen att det finns en återrapporteringsskyldighet för de olika projekten i form av skriftlig dokumentation. För projekt över 50000kr så görs en kontroll från kommunstyrelsen där man granskar om syftet med insatserna har fullföljts. Kvalitativ uppföljning av projektredovisningar görs av tjänstemannagrupp inom Kommunstyrelsens förvaltning (utvecklingsledare Kulturenheten, fritids- och hälsostrateg, Samhällsbyggnadsenheten samt integrationsstrategen, samt enheten för arbete och kompetens). Riktlinjer har skrivits för integrationsfonden av integrationsstrategen Samverkan inom kommunen Samverkan mellan olika verksamheter har brister, enligt de intervjuade. Då enskilda individer blir 21 år gamla(under förutsättning att de går på gymnasiet annars 18 år) går de automatiskt över från individ- och familjeomsorgen till kommunstyrelsen(arbetsmarknadsenheten) som hanterar försörjningsstöd. Detta under förutsättning att de har behov av hjälp. Intervjuerna visar att det inte finns någon formell samverkan mellan dessa verksamheter. Här påtalas dock i sakgranskningen att den bilden som förmedlats inte stämmer. Sakgranskningen påtalar att ensamkommande unga som fyller 18 år och har uppehållstillstånd inte avslutas från individ- och familjeomsorgen, under förutsättning att de går på gymnasiet vilket i princip alla gör. Västervik har valt valt att ansvaret för ungdomen är kvar inom individ- och familjeomsorgen under motsvarande tid som föräldrars försörjningsskyldighet gäller (alltså längst till 21 år om ungdomen går på gymnasiet). Mellan HVB-verksamheterna och skolan finns goda samverkansformer. Speciellt vad gäller skolfrågan har HVM-verksamheten och skolan arbetat med att upprätta rutiner. I samband med problematik har snabba åtgärder vidtagits. Februari av 19

13 Samverkan finns också mellan integrationsgruppen och Arbetsförmedlingen som träffas en gång per månad. Syftet med denna samverkan är att matcha individer mot arbete. Detta är också en viktig informationskanal. Kartläggningsarbete görs av flera instanser, Arbetsförmedlingen, integrationsgruppen och socialtjänsten. Detta innebär det blir mycket dubbelarbete. Här påtalas att samverkan mellan dessa instanser skulle arbetet med kartläggning kunna effektiviseras betydligt Bedömning Kontrollmål delvis uppfyllt. Vår bedömning är att det finns en god kontroll inom överförmyndarverksamheten. Samtliga ensamkommande erhåller en god man i rimlig tid. Det finns vidare goda rutiner inom verksamheten och flera anställda hanterar ärenden vilket minskar sårbarheten. Rutinerna att utse särskilt förordnad vårdnadshavare fungerar inte idag, men det beror främst på att socialtjänsten inte genomför nödvändiga utredningar. Vi konstaterar att prioriteringar har fått göras i socialtjänstens verksamhet på grund av den belastning som verksamheten haft och vi har förståelse för att prioriteringar har behövt göras. Vår bedömning är att verksamheten är ändamålsenligt men vi kan bara konstatera att kontrollmålet ej helt uppfylls. Vi anser dock inte att detta påverkar individen. Inom individ och familjeomsorgen har verksamheten efter en period där det varit tung belastning kommit ikapp. Man har följt upp ärenden och fattat nya beslut när detta behövts. Detta ser vi som positivt. Vad gäller att individualisera insatser och tydliggöra mål anser vi att detta är ett klart utvecklingsområde för nämnden. I denna del kan vi ej se att kontrollmålet är uppfyllt. har genom integrationsgruppen enligt vår bedömning en, i många delar, spännande verksamhet med en hög ambition. Integrationsarbetet bygger på att man med matchning och kartläggning på sikt skall få en hög andel ut i egen försörjning och utbildning. Som ett komplement till detta arbete ser vi att man gjort ett försök att involvera föreningslivet vilket också i många avseenden lyckats. Vidare har kommunstyrelsens satsning på språk och integration enligt vår bedömning lagt en god grund för framtida integration. Inom kommunstyrelsen bedrivs ett arbete där ett aktivt mottagande och samhällsorientering med språkstöd samt integrationsarbete prioriteras. Flera konkreta åtgärder har vidtagits då problem dykt upp och idag gör vi bedömningen att det finns en god verksamhet som avser språkstöd och samhällsorientering. Med tanke på att det idag finns betydande summor i integrationsfonden är det vår bedömning att en bättre kontroll av dessa medel bör göras. I samband med sakgranskning påtalas att det sker viss internkontroll och speciellt projekt över 50000kr har en omfattande internkontroll. Detta sker genom kommunstyrelsen. Vår bedömning är att det finns en god ambition till intern kontroll men att den borde göras av extern part för neutral genomgång. Viss kvalitetskontroll av verksamheten borde också tydliggöras av dessa projekt. Februari av 19

14 4.2. Mottagning av nyanlända Insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd ges främst av tre nämnder, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen. Socialnämnden (ensamkommande) och kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för det kommunala uppdraget att etablera nyanlända med uppehållstillstånd i samhället. Den största delen av socialnämndens arbete bedrivs av individ- och familjeomsorgen inom socialnämndens ansvarsområde. Individ- och familjeomsorgen ansvarar även för socialt stöd för andra som vistas i kommunen. Stödet till barn som far illa hanteras inom avdelningen IFO Barn och Familj. Ett bekymmer är att det är svårt att hitta utbildad personal och då främst socionomer. Detta har lösts men många i verksamheten är nyutexaminerade vilket anses vara ett bekymmer. Etableringsansvar ligger under Arbetsförmedlingen som ansvarar för kartläggning. Det finns idag viss samverkan mellan integrationsgruppen och AF. Vi anser att kommunen kunde delta vid första kartläggningen i samband med etablering. T.ex. kan det vara viktigt att styrka arbetsoförmåga för att senare kunna återsöka medel för försörjningsstöd. Detta bör kunna styrkas skriftligt Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Uppfyllt. Vår bedömning är att nämnderna utifrån de förutsättningar som getts med ett stort mottagande har skapat tillfredsställande rutiner för mottagning av asylsökande och nyanlända. Speciellt viktigt ser vi att det är positivt att man satsat mycket medel på de nyanländas språkutveckling genom språkcaféer. Vi vill påtala att skriftliga rutiner som säkerställer hantering av mottagning underlättar det praktiska arbetet samtidigt som ett stort mottagande det sista året gjort att man hanterat verksamhet snarare än att skapa skriftliga rutiner. Vi anser detta vara förståeligt men anser att man nu kan prioritera detta SFI-undervisning Förskola, grundskola, gymnasieskola samt vuxenutbildning (inklusive SFI) är ett ansvar för barn- och utbildningsnämnden. Samhällsorientering ges i egen regi i Västervik. SFI och samhällsorientering ges i kombinerad form. Oftast kombineras tre dagar SFI med två dagar samhällsorientering. De intervjuade ser detta upplägg som väldigt positivt. Merparten av de intervjuade påtalar att det efter de förutsättningar som råder har verksamhet inom skolan fungerat tillfredsställande Samhällsorientering Samhällsorientering ges inom ramen för kommunstyrelsens regi. Detta genom integrationsgruppen. Intervjuerna visar på att det finns lång erfarenhet av samhällsorientering och att det alltid kombineras med SFI. Det finns således ett utbrett samarbete inom dessa verksamheter. Februari av 19

15 Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Uppfyllt. Våra intervjuer påtalar att det idag finns en ändamålsenlig verksamhet inom SFI och när det gäller undervisning av barn i grundskolan. Vår bedömning är att Västervik utifrån de förutsättningar som finns har en ändamålsenlig verksamhet inom utbildningsområdet. Även samhällsorientering är en fungerande verksamhet i Västervik. Kombinationen av SFI och samhällsorientering ser vi som väldigt positiv. Vi bedömer också att det finns en ändamålsenlig samhällsorientering inom Mottagning av ensamkommande Kommunen tar idag emot ensamkommande barn enligt avtal. Situationen, hösten 2015, var enormt ansträngd men intervjuerna ger bilden av att socialnämnden satsat stora resurser för att komma tillrätta med dokumentation och uppföljning inom detta område. Det har gjorts en uppföljning av ärendena och i några fall har det gjorts omplaceringar eftersom den första insatsen inte varit tillfredsställande. Lagstadgade övervägande och omprövningar har verksamheten i princip hunnit ikapp med och enligt intervjuerna hinner handläggarna idag med utredningar på ett helt annat sätt. Vårdplaner skrivs i merparten ärenden men enligt intervjuerna saknas genomförandeplaner i flera ärenden. I samband med sakgranskning påtalas att man från förvaltningsledningen uppfattar att det finns genomförandeplaner i merparten ärenden och att man anser den blid som de intervjuade lämnat inte stämmer. Socialförvaltningen gör idag insatser för ensamkommande barn från både privata och kommunala HVB-hem. Det är hög omsättning på personal och det är svårt att rekrytera utbildad personal. I merparten av ärenden som gäller ensamkommande barn skrivs vårdplaner. Enligt intervjuerna är bilden olika huruvida det finns genomförandeplaner för ensamkommande barn i de egna verksamheterna Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt. Det finns idag enligt vår bedömning en adekvat handläggning och uppföljning av ärenden som rör ensamkommande barn. Detta har dock börjat fungera nyligen efter en kaotisk tid där mycket ärenden hanteras. Med detta som grund bedömer vi målet som uppfyllt. Vi ser dock att det finns utvecklingsmöjlighet vad gäller den interna kontrollen av uppföljning. Trots vår totala bedömning anser vi att det saknas en tillfredsställande intern kontroll vad gäller handläggningen av ensamkommande barn. Vi anser det vara av speciell vikt att det finns en intern kontroll när det gäller förekomsten av uppföljningar. Här påtalas dock i sakgranskningen att man från socialförvaltningen gör en annan bedömning i denna del Återsökning Statliga ersättningar Vissa ersättningar betalas ut automatiskt från Migrationsverket och för andra krävs särskilt ansökningsförfarande. Respektive förvaltning återsöker sina kostnader enligt de förordningar som finns på området. Det saknas dock skriftliga rutiner för hur ersättningarna ska sökas. Februari av 19

16 Inom barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar respektive rektor för återsökningen tillsammans med förvaltningens controller. Inom individ- och familjeomsorgen återsöks extraordinära medel av respektive handläggare tillsammans med förvaltningens ekonom. Kostnader för placeringar i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) återsöks. Vid varje tidsperiod som återsöks (kvartalsvis för IFO och årligen för LSS) görs en genomsökning om det funnits extraordinära kostnader, och om så är fallet återsöks dessa. Två handläggare ansvarar för detta inom IFO och LSS. Inom skolan är flera olika personer inblandade när listor skall redovisas på återsökningsbara kostnader. Detta innebär att det är svårt att få en kontroll på om rätt individer finns på listorna. Idag är det 14 olika skolledarassistenter som hanterar listorna samt en rektor som ansvarar för sammanställning och återsökning tillsammans med controller på förvaltningen. På grundskolan finns det olika bilder av huruvida återsökningar fungerar. Det område som påtalas som utvecklingsområde i intervjuerna är extraordinära kostnader. Speciellt vill vi påtala LSS-området samt vissa extraordinära kostnader inom individ och familjeomsorgen Några rutiner för att återsöka dessa kostnader finns inte. Här påtalas i sakgranskningen att man har en annan bild än den som återgetts i intervjuer. Enligt sakgranskningen har två tjänstemän ansvaret för återsökning inom dessa områden och man anser i sakgranskningen att det finns kontroll på området. Utbetalningar från Migrationsverket till socialnämnden som kommer kommunen tillhanda överensstämmer inte med de listor som skickas in i samband med återsökningar, detta upplevs som ett problem. Det innebär att det är svårt att kontrollera vilka kostnader som kommunen fått ersättning för. De flesta återsökningar sker kvartalsvis men utbetalning av ersättningarna från Migrationsverket kommer vid olika tidpunkter. Kommunen använder en generell försiktighetsprincip vad gäller återsökningar. I de flesta fall bokas 85 % upp av de medel som sökts. Detta då vissa delar kan avslås. Inom vissa områden bokas 95 % upp baserat på tidigare erfarenhet av beviljade ersättningar Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Vi anser att det finns en god kontroll och medvetenhet vad gäller återsökningar av statsbidrag i. Då det är några områden som är svårare att återsöka än andra bör någon form av intern kontroll finnas i form av stickprov. Speciellt är detta viktigt inom socialtjänsten och avseende extraordinära kostnader Övriga synpunkter i intervjuer Våra intervjuer visar att det idag främst saknas ett målarbete för flyktingarbetet. Vi lägger ingen värdering i detta då vi anser att det är förståeligt att detta prioriterats bort. Det har varit nödvändigt att prioritera praktiskt vardagsarbete för att få verksamheten att fungera. Nu bör det dock prioriteras. Februari av 19

17 Februari av 19

18 Bilaga 1: Förkortningar och definitioner av centrala begrepp Ensamkommande flyktingbarn Flykting Introduktion Introduktionsersättning Barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Med flykting avses enligt utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och som inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit (SOU 2008:58, s.79). Introduktionen är den tidsperiod under vilken individen får individuellt anpasssat stöd för att öka sina möjligheter att nå ett långsiktigare mål, delaktighet i samhällslivet och egen försörjning (SOU 2008:58, s.322). Ekonomiskt stöd som betalas ut under introduktionstiden till deltagare i introduktionen enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar istället för ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlag (2001:453). Februari av 19

19 Nyanländ PUT (UT) I denna rapport avgränsas begreppet till att avse invandrare som erbjuds introduktion. Invandrare med rätt till introduktion är de som enligt utlänningslagen beviljats asyl i Sverige på grund av att de bedömts vara flyktingar, skyddsbehövande eller ha synnerligen ömmande omständigheter att få stanna. Även anhöriga till ovanstående personer har rätt till introduktion om de kommer till Sverige inom två år från det att deras anhörig först togs emot i kommunen. Permanent uppehållstillstånd Februari av 19

20 Lars Högberg Uppdragsledare Tommy Nyberg Projektledare Februari av 19