Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge med utblick till 2031

Transkript

1 [TITEL] 1 KS-2017/2353 Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge med utblick till 2031

2 2 [TITEL] Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 3 Syfte... 3 Strategisk inriktning för samhällsplanering... 3 Befolkningsutveckling... 4 Samhällsbyggnadsprojekt, lokalprojekt och investeringsplan... 5 Kommunövergripande projekt... 7 Samhällsbyggnad... 7 Lokalförsörjning... 8 Östra Huddinge Trångsund Skogås Länna Vidja-Ågesta Mellersta Huddinge Sjödalen Fullersta Snättringe Stuvsta Högmora Gladö-Lissma Sydvästra Huddinge Glömsta Loviseberg Flemingsberg Nordvästra Huddinge Segeltorp Kungens kurva Vårby Bilagor... 69

3 [TITEL] 3 Bakgrund och inledning Syfte I kommunens översiktsplan anges mål och inriktning för kommunens framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanens perspektiv är långsiktigt och viljeinriktningen beskrivs på en övergripande nivå. I mål och budget anges en strategisk inriktning för samhällsplaneringen i kommunen. Förutom dessa grundläggande strategiska dokument finns mer verksamhetsspecifika strategier som berör samhällsbyggande och lokalplanering. Dessa dokument anger mål och strategier, men inte prioriteringar i förhållande till givna förutsättningar vid en given tidpunkt. Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge med utblick till 2031 är dels ett underlag för beslut om vilka nya samhällsbyggnadsprojekt och lokalprojekt som ska starta under 2018, dels en redovisning av behov och planeringsunderlag för perioden För den närmaste treårsperioden är det på en mer detaljerad nivå, medan det för perioden är att betrakta som en utblick. Dokumentet ger en helhetsbild av kommungemensamma prioriteringar och styr mot det Huddinge som Översiktsplanen (ÖP2030) långsiktigt pekar ut samt fungerar som information och vägledning till intressenter av samhällsbyggnad i Huddinge. Strategisk inriktning för samhällsplanering Kommunfullmäktige har genom Översiktsplan 2030 pekat ut tre områden som är särskilt viktiga för kommunens framtid: Kungens kurva, Flemingsberg och centrala Huddinge. Dessa områden ska ha ett särskilt fokus i samhällsplaneringen. Detta fokus har också förstärkts genom undertecknandet av Ramavtal 6 Storstad Stockholm i Sverigeförhandlingen, där kommunen åtar sig att se till så att det byggs bostäder till och med 2035 inom Spårvägs syds influensområde (i princip 1200 m från spårvägsstation samt Huddinge station), att genomföra ett antal cykelåtgärder samt att medfinansiera Spårväg syd. Kungens kurva och Flemingsberg utgör regionala stadskärnor i den regionala planeringen och är därmed av särskild betydelse för regionens utveckling. Utvecklingen är beroende av god tillgänglighet. Därför är planeringen av tillkommande infrastruktur såsom Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd och åtgärder på Huddingevägen och E4/E20, men även kommunens egen infrastruktur i form av gång- och cykelvägar samt framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken på det kommunala vägnätet grundläggande. Resecentrum Flemingsberg är avgörande för tillgängligheten till den regionala kärnan och därmed den starka utveckling som Flemingsberg står inför. Samhällsplaneringen sker på olika nivåer. Huddinge har valt att arbeta systematisk med nivån mellan översiktsplan och detaljplan dels genom en ny områdesindelning, dels genom att ta fram utvecklingsplaner för större utvecklingsområden. Utvecklingsplanerna kan följas av fördjupningar eller större detaljplaneprogram om det finns behov. Därefter upprättas detaljplaner som

4 4 [TITEL] reglerar markanvändning och genomförande. Den övergripande planeringen med utvecklingsplaner är påbörjad men inte avslutad, varför planering kommer att behöva ske på flera nivåer parallellt. De fördjupande översiktsplanerna för Kungens kurva och Flemingsberg kommer inte att fullföljas, utan att ersättas utvecklingsplaner. Även för centrala Huddinge görs en utvecklingsplan. Redovisning av samhällsbyggande och lokalplanering sker områdesvis enligt nedan. Östra Mellersta Sydvästra Nordvästra Vidja-Ågesta Trångsund Skogås Länna Snättringe Stuvsta Fullersta Sjödalen Högmora Gladö-Lissma Flemingsberg Glömsta Loviseberg Vårby Kungens kurva Segeltorp Befolkningsutveckling Till Samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge med utblick till 2031 har ett scenario för befolkningsutvecklingen använts. Det befolkningsscenario som använts togs fram under år Att kunna se vad en tänkt exploateringstakt får för konsekvenser i framtida befolkning är viktig både ur ett kommunalekonomiskt hänseende men kanske främst som ett viktigt planeringsunderlag för att kunna svara upp mot behov av offentligt finansierad service. Scenariot sträcker sig fram till 2031och tar avstamp i en demografisk framskrivning av det invånarantal som fanns tillgängligt år 2016, med hänsyn tagen till flyttmönster och migration. Detta befolkningsscenario togs fram år 2016 och har inte uppdaterats. Det betyder att ändringar som har skett sedan scenariot togs fram 2016, till exempel ändringar i tidsplan för Spårväg syd enligt Sverigeförhandlingen och bostadsbyggande som är direkt kopplat till spårvägens tillkomst, inte har uppdaterats i befolkningsscenariot. Den tydligaste konsekvensen är att bostadsbyggandet ökar i centrala Huddinge, medan utbyggnaden av den nya stadsdelen Loviseberg senareläggs. Till 2031 handlar det om lite drygt bostäder, vilket betyder att det ska färdigställas cirka bostäder per år. Vad detta scenario visar på är i korta drag effekter av migrationssituationen under hösten 2015 i närtid och med ett längre perspektiv visar det på en möjlig utveckling givet att ett antal större nya exploateringsområden blir verklighet. Till 2030 kan kommunen komma att växa med närmare 50 procent, en mycket kraftig befolkningstillväxt. Sett till en åldersfördelning är den ganska jämn över åldrarna. Dagens befolkningsstruktur kommer att bibehållas till ganska stor del. Dock sticker den äldsta gruppen ut och kan nästan dubblas fram till Detta är en del av en global trend där vi som människor blir allt friskare och därmed även äldre. Mellan områdena kommer det vara stora skillnader i befolkningstillväxt fram till Kungens kurva kan t ex gå

5 [TITEL] 5 från nästan ingen befolkning till upp mot invånare. Flemingsberg kommer mer än dubbla sin befolkning på endast 15 år och Sjödalen kommer öka med nästan invånare. Detta kommer att skapa helt nya behov av offentligt finansierad service på olika sätt. På vissa platser måste allt planeras upp från ingenting och på andra måste nivån och storleken skalas upp för att matcha behovet. När vi växer så här kraftigt kommer behoven att gälla all form av offentligt finansierad service samtidigt som vi har ambitioner att skapa en jämlik fördelning av utbudet över hela kommunen. Samhällsbyggnadsprojekt, lokalprojekt och investeringsplan Med samhällsbyggnadsprojekt avses exploaterings- och investeringsprojekt för kommunens fysiska utveckling. För de flesta av dessa projekt krävs att en ny detaljplan upprättas. Varje beslut om utbyggnad av bostadsområden, arbetsområden, kommunal service eller infrastruktur får följdverkningar på kommunens utveckling när det gäller ekonomi, miljö och sociala aspekter. Redovisningen av lokalprojekt grundas på det behov som respektive nämnd uttryckt i tidigare lokalförsörjningsplaner som justerats med hänsyn tagen till ändrade förhållanden. Förutom behovet av kapacitetsökning finns behov av arbetsmiljöåtgärder och utredningar, bl. a med hänsyn tagen till att befintligt lokalbestånd inte uppfyller dagens krav beträffande arbetsmiljö eller ur verksamhetssynpunkt. För kapacitetsökningen behövs ofta ny detaljplan och då samordnas lokalprojekt och samhällsbyggnadsprojekt. När det gäller tillkommande lokaler så redovisas behovet oberoende av om verksamheten är planerad i privat eller kommunal regi. I tidiga skeden är det ofta oklart om verksamheten ska bedrivas i egen regi. Redovisningen av investeringar i samhällsbyggnadsprojekt och lokaler följer för 2018 investeringsplanen i kommunstyrelsens verksamhetsplan. För de projekt som redovisas finns budgetutrymme inom investeringsplanens ram. Budget för respektive projekt beslutas i särskild ordning enligt ekonomistyrningsprinciper i mål och budget. Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge upprättas varje år samordnat med kommunens verksamhetsplanering och följs upp inom ordinarie uppföljningsprocess. Detta ger möjlighet till ändrad prioritering under pågående år om behov finns. Bostadsbyggande Pågående bostadsprojekt kan generera i snitt 800 bostäder per år under , med tyngdpunkt i Flemingsberg och centrala Huddinge. Programarbete har påbörjats för flera större bostadsområden, vilket ger planberedskap för cirka bostäder per år från Förutsättningar finns därför att nå såväl målet om bostäder till 2030 som åtagandet bostäder till 2035 enligt avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen. Parallellt skapas förutsättningar för att tillgodose behovet av förskolor, skolor och annan offentligt finansierad service. I närtid har samhällbyggnadsprojekten preciserad upplåtelseform (Bostadsrätt, Hyresrätt etc) och antal bostäder. På längre sikt är utvecklingen inte definierad i

6 6 [TITEL] projekt utan formerade i utvecklingsplaner och programområden med uppskattade bostadsvolymer. I tabellerna i redovisningen samlas ej definierade projekt under rubriken Bostadsutveckling. Samhällsbyggnad och Lokalförsörjning tar avstamp i den högre tillväxttakt som genomsyrat bostadsmarknaden och samhällsutvecklingen. Kopplat till syftet för detta dokument är det också en gemensam planeringsyta för att hantera konjunkturvariationer och projektprioritering över tid. Hur väljs projekt ut? Mål och strategier för samhällsbyggande i Huddinge finns i Mål och budget 2018, Översiktsplan 2030, Miljöprogram för Huddinge med flera styrande dokument. Tillsammans med tidigare Plan för samhällsbyggnad, lokalförsörjningsplaner och framtaget tillväxtscenario för befolkningsutvecklingen utgör de underlag för vilka projekt som ska ingå i Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning med utblick till Avvägning görs mot befintlig investeringsram. Förslaget tas fram av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och bereds av kommunens förvaltningsövergripande ledningsgrupp. I vissa fall är det inte möjligt att genomföra projekten så att behoven kan tillgodoses när de uppstår. Det innebär att andra åtgärder måste vidtas. Det kan t ex handla om att tillskapta provisoriska lokaler eller köpa platser av annan huvudman, beroende på vad det är för typ av verksamhet. Detta skapar merkostnader och samhällsbyggnadsprojekt som innehåller lokalprojekt ges därför hög prioritet. Förutsättningar Projektportföljen i samhällsbyggnad för Huddinge bygger på följande ingångsvärden: Mål och budget 2018 Åtaganden enligt Sverigeförhandlingen Ramavtal 6 Storstad Stockholm Uppdaterad befolkningsstatistik (Tillväxtscenario) Senast tillgänglig projektuppdatering (delår 2) Nya projekt värderade per område för att bidra till kommunens utveckling som helhet Nämndernas behov enligt underlag till Mål och budget 2018 Lokalförsörjningsplaner beslutade av nämnderna 2016 Investeringsplan enligt förslag till avstämningsärendet för 2018 VA-försörjningsplan Parkprogram Lekplatsprogram Cykelplan

7 [TITEL] 7 Information om pågående samhällsbyggnadsprojekt finns på kommunens hemsida: För samhällsbyggnadsprojekt som startar 2018 finns projektbeskrivning i bilaga. För några få projekt saknas beskrivning. I dessa fall är projektet i ett mycket tidigt skede och det saknas tillräckligt underlag för en projektbeskrivning. Kommunövergripande projekt I detta avsnitt redovisas projekt som antingen sträcker sig över flera kommundelar eller också har det ännu inte funnits behov av lokalisering i ett specifikt område. Samhällsbyggnad Kommunen deltar i planeringen av regional infrastruktur med annan huvudman. Kommunen behöver upprätta flera detaljplaner för delar av Tvärförbindelse Södertörn (främst vid trafikplatser och där det finns befintliga detaljplaner som inte är förenliga med Tvärförbindelse Södertörn) parallellt med att Trafikverket upprättar vägplaner. För Spårväg syd bedöms det preliminärt att en detaljplan behöver upprättas för varje station och en för depån. Tidpunkten för detta arbete är beroende av projektstart för Spårväg Syd och sker parallellt med att Landstinget upprättar järnvägsplan. För närvarande anges projektstart 2024, men kommunen strävar efter en tidigareläggning. Kommunen genomför cykelplan, parkprogram, lekplatsprogram och badplatsprogram successivt med projekt i olika kommundelar. I huvudsak följs prioritering enligt respektive plan och program, men samordning sker med exploateringsoch investeringsprojekt för att nå bästa måluppfyllelse. När det gäller cykelplanens genomförande så regleras det till stor del även av Sverige-förhandlingens Ramavtal 6 Storstad Stockholm. För närvarande görs en mer detaljerad planering av genomförande av cykelåtgärder, vilket innebär att prioriteringen kan förändras. Av den anledningen redovisas endast vissa namngivna cykelåtgärder. Dessa redovisas då inom respektive område. Vissa kategorier av investeringar som; åtgärder för infartsparkeringar, tillgänglighetsåtgärder med mera har en pott i investeringsplanen och redovisas inte projektvis. Fördelning mellan områden för dessa åtgärder redovisas därför inte i denna plan. Mark behöver avsättas för sanddepåer och snöupplag i kommunens olika delar. Vid lokalisering måste hänsyn tas till eventuell föroreningsspridning från smältvatten. Huddinge ska tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall AB och grannkommunerna genomföra åtgärder enligt pågående åtgärdsplaner och

8 8 [TITEL] åtgärdsprogram för Trehörningen, Orlången, Långsjön, Magelungen och Drevviken. De viktigaste åtgärderna är de som minskar tillflöden av föroreningar till sjöarna, så kallade uppströmsåtgärder. Exempel på sådana åtgärder är dagvattendammar och växtbäddar. Behov finns av reinvestering i gator, gång- och cykelvägar, belysning och broar i ett flertal områden. Investeringar i förbättrad belysning och andra trygghetsskapande åtgärder i utemiljöer behövs i ett flertal områden. Lokalförsörjning Förskolor, skolor och äldreomsorg Behov och projekt gällande förskolor och skolor redovisas för respektive område. För förskolor och skolor där planering ej startat eller är i tidigt skede har beslut ännu ej fattats om de ska drivas i kommunal regi. Huddinge kommun ingår i en samverkan gällande gymnasieskolor med länets alla kommuner samt Håbo kommun. Det innebär att alla elever i regionen kan söka till, och antas på lika villkor, till samtliga gymnasieskolor i regionen. Förutsättningen för att analysera elevernas flöden skiljer därmed sig åt mellan gymnasiet och grundskolan och planeringen av gymnasieskolor görs ur ett regionalt perspektiv. Socialtjänst Kommunens behov av olika boendetyper såsom LSS boenden och boenden för personer med stödbehov av olika slag behöver planeras in i olika områden där nyproduktion av bostäder skall ske. Behovet kan tillgodoses genom att de inryms i exploateringsprojekt som innehåller bostäder i flerbostadshus. Två HVB-hem samt boenden för nyanlända behöver lokaliseras. Detta utreds under I samarbete med Huddinge samhällsfastigheter utreds även fyra platser, ett i varje område, för uppställning av moduler. Tanken är de ska kunna stå under en längre period och användas för evakuering vid ombyggnad av olika verksamhetslokaler eller som extra resurs vid tillfälliga behov. I första hand söks lokalisering i anslutning till befintliga skolor/förskolor. Behov finns idag av en fristående LSS gruppbostad för sex personer på egen tomt då behov av avskildhet finns för de boende. Tomten behöver vara cirka kvm stor, Behovet förutsätts kunna lösas på kommunägda tomter som har detaljplan som medger bostäder och lokalisering utreds. Förstudie är beställd från Huddinge Samhällsfastigheter AB. Socialnämnden har under ett behov av totalt 7 stycken gruppbostäder med 6 stycken lägenheter och 5 stycken servicebostäder med 50 lägenheter i kommande bostadsprojekt att användas för LSS-boenden. Socialnämnden har under och framåt ett stort behov av lägenheter i kommande bostadsprojekt att användas för LSS-boenden.

9 [TITEL] 9 Daglig verksamhet vill starta upp ett hunddagis i någon form. I skrivande stund är det oklart om lokalbehov. Utgångspunkten är att ingen ny detaljplan behövs för ändamålet. Det pågår också en utredning om förutsättningar att driva ett returhus för återanvändning av kommunens inventarier som daglig verksamhet. Behovet av bostadslösningar för nyanlända som aviseras till kommunen i enlighet med den så kallade bosättningslagen, är fortfarandet stort. Färdigställda och pågående projekt (inklusive inhyrningar) väntas tillhandahålla ca 190 genomgångsbostäder 2017 och första kvartalet finns ett behov av att få tillgång till ytterligare boende för ca nyanlända. Behovet utgörs av en blandning av bostäder lämpliga för enpersonshushåll och mindre familjer. De bostadslösningar som tagits fram för att kunna erbjuda boenden har tillhandahållits med stöd av tillfälliga bygglov och hyresavtal som löper på som längst med 10 år. Behov finns därför att tillgängliggöra bostäder för nyanlända inom det reguljära bostadsbeståndet. En uppskattning av behovet utifrån prognoser om kommande aviseringar samt skattningar av genomströmningen i boendena (förutsatt regeln att bostäderna hyrs ut max två år till den enskilde)är ca 150 bostäder. Dessa bör finnas tillhanda när samtliga tillfälliga boenden, stegvis, har fasats ut mellan åren Noteras bör att försörjningen av bostäder till nyanlända, både ur det korta och det längre perspektivet, förutsätter en löpande tilldelning av lägenheter från det kommunala bostadsbolaget HUGE. Detta för att ge barnfamiljer en möjlighet att via kösystem och andrahandskontrakt få tillgång till lägenheter i det reguljära bostadsbeståndet. Socialförvaltningen är from uppsagda från lokalen där Matchnings och kompetensenheten inom Arbete och försörjning bedriver verksamhet, den så kallade Fabriken, på Sjödalsvägen. En ersättningslokal om cirka 1000 kvm som kan innehålla ytor för olika hantverk, kontorsrum och gemensamma ytor behövs. Viktigt är att lokalen lätt kan nås med kommunala färdmedel. Inom Individ och familjeomsorgens Ungdomsenhet finns behov av fem smålägenheter att användas som stödboende. Idag har många av ungdomarna externa placeringar, kan vi istället göra dessa placeringar internt ger det en kostnadsbesparing på kronor per placering baserat på helår. Det finns ett behov av att utöka antalet platser med stödboende för målgruppen äldre män med långvarigt missbruk. Detta boende kan med fördel ligga lantligt om än med möjlighet till kommunala färdmedel. Beroende- och socialpsykiatrin har behov av ett stödboende med fem till sex platser för kvinnor. Utgångsläget är att kvinnorna har egna rum med dusch och toalett och ett gemensamt kök. Ett personalrum för enskilda samtal behöver också finnas.

10 10 [TITEL] Enheten för Ensamkommande barn har behov av stödboenden i fjorton mindre lägenheter. Idag har vi ensamkommande ungdomar placerade i HVB hem utan att de har det vårdbehov som ett HVB hem är avsett för. Om vi kan omplacera fjorton ungdomar till annat stödboende i egen regi skulle det innebära en besparing på cirka knappt 5Mkr per år. Även inom beroende och socialpsykiatri finns ett behov av fem mindre lägenheter att användas som träningslägenheter. Beroende- och missbruksenheten behöver utöka med fem stycken mindre lägenheter att användas som träningslägenheter. Antalet externa platser som idag köps in kan då minska. Identifierade behov Kultur- och fritid Det pågår en utredning om behov av åtgärder för att tillgodose behovet av simhallar i kommunen. Detta kan leda till behov av investeringar i renoveringar och nybyggnad. I den tidiga planeringen bör det generellt alltid planeras för en fullstor idrottshall med tillhörande 11-spels konstgräsplan vid planering av större skolor F-9. En närmare analys får sedan göras för varje projekt beroende på tillgång och behov i respektive område. Huddinge kommun och Botkyrka kommun planerar ett samarbete runt en Cricketplan. Arbetet med att tillgängliggöra leder och stigar i naturreservat är ett ständigt förbättringsarbete som pågår i alla naturreservat. Under 2018 kommer Huddinge kommun att arbeta med förbättrade leder i naturreservaten Lissmasjön och Trehörningen samt i Flottsbro. Förbättrade entréer för naturreservaten kommer att göras för Lissmasjön, Gladö Kvarnsjön, Flottsbro och Visättra. Kommunövergripande projekt som startar 2018 Daglig verksamhet (ev Hunddagis) Daglig verksamhet (ev Returhus) Arbetscentrum ny lokal AoF 1000kvm Regionalt samarbete Cricket med Botkyrka kommun Pro

11 [TITEL] 11 Östra Huddinge Utblick för Östra Huddinge 2031 År 2031 har nya bostäder har tillkommit i hela Östra Huddinge i olika upplåtelseformer och bostadstyper. Här finns bostäder för olika preferenser och för alla människor. Genom trygghetsskapande åtgärder har skillnaden i upplevd trygghet mellan de olika kommundelarna minskat något även om Östra Huddinge fortfarande består av kommundelar som i sin karaktär skiljer sig från varandra. Det regionala och lokala cykelvägnätet har byggts ut enligt plan vilket medfört att områden knutits närmare varandra och andelen resor med cykel och kollektivtrafik ökat. Förskolor och skolor byggs om, planeras och byggs upp för att främja barn och ungas utveckling. Lokaler och anläggningar för kultur, idrott och möjligheter till en rik fritid har tillkommit i takt med att befolkningen ökar. I Skogås och Trångsund har funktionsblandad bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tillkommit till I samband med stadsutvecklingen har kopplingen mellan kommundelarna blivit tydligare. Samtidigt har kopplingen till Farsta i Stockholm stärkts där nya bostäder och centrumfunktioner har växt upp. Även söderut, mot Vega i Haninge, finns tydliga kopplingar. I Vega har en ny pendeltågsstation tagits i bruk vilket även förbättrar tillgången till kollektivtrafik. Utvecklingen av området vid entrén från Nynäsvägen till Skogås har bidragit med många nya arbetstillfällen. I Vidja- Ågesta och Länna har fritidshus successivt omvandlats till permanentbostäder när vatten, avlopp och vägar byggts ut i de flesta av dessa områden. Vidja-Ågesta är stärkt som ett område för friluftsliv och rekreation, den sammanhängande naturen värnas som positivt inslag i kommunen och regionen. Länna är fortsatt en destination för handel och verksamheter och utvecklingen av västra och norra Länna har lett till ett utökat verksamhetsområde med ett stort antal nya arbetstillfällen Vattendrag och sjöar i området har uppnått sina miljökvalitetsnormer och har därmed god vattenstatus. Kommunen har tillsammans med Stockholm Vatten och avfall och grannkommunerna genomfört åtgärderna i åtgärdsprogrammen för Magelungen och Drevviken.

12 12 [TITEL] Befolkningstillväxt Scenario för befolkningsutveckling Avrundade värden Ålder över Totalt Ekonomi Från Avstämningsärende Nämndernas verksamhetsplaner för Östra Aktuell prognos totalt resultat Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tkr Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Expl Inv Samhällsbyggnadsprojekt: Mark och exploatering - genomförande Bostäder Skolor och fsk Arbetsplatser Övrigt S :a genomförande Samhällsbyggnadsprojekt: Mark och exploatering - planering Bostäder Skolor och fsk Arbetsplatser Övrigt S :a planering Samhällsbyggnadsprojekt: Investeringsprojekt Gator och vägar Gång- och cykelvägar Parker och lekplatser Ekosystem Övrigt S :a investeringar

13 [TITEL] 13 Lång sikt Utvecklingen av Skogås och Trångsund med förtätning i stationsnära läge och förtätning i Länna innebär investeringar i lokaler för offentligt finansierad verksamhet och för gator och parker. Investeringarna i gator och parker finansieras i huvudsak genom bidrag från exploatörerna och/eller genom försäljning av kommunal mark. Detta regleras i kommande exploateringsavtal. Verksamhetslokaler kan byggas av Huddinge Samhällsfastigheter eller av privat aktör. Hur stor andel som byggs av privata aktörer får betydande inverkan på koncernen Huddinges behov av investeringar. Omvandling av resterande fritidshusområden innebär stora ekonomiska åtaganden för kommunen i om- och utbyggnad av gator, eftersom uttag av gatukostnader inte finansierar hela utbyggnaden och kommunen i regel inte har något markinnehav att sälja i dessa områden. Utveckling av mark för verksamheter, t ex norr om Länna företagsområde ger ett överskott när kommunen är markägare.

14 14 [TITEL] Trångsund Nuläge och planering Området idag Trångsund har en bostadsstruktur med blandade bostadstyper och upplåtelseformer. Knappt hälften utgörs av småhus och drygt hälften av bostäder i flerfamiljshus. Kring centrum och pendeltågsstationen ligger ett område av flerbostadshus från 60- och 70-talen bestående av både bostadsrätter och hyresrätter. Norr och öster om centrumområdet dominerar småhus. Här är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen. Området är kollektivtrafikförsörjt med pendeltåg och bussar. Det är en låg grad av funktionsblandning och begränsad tillgång till urbana verksamheter. I området finns tillgång till alla skolformer upp till och med gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god, den långa strandremsan längst Drevviken och närheten till Magelungen erbjuder goda rekreationsmöjligheter. Samhällsbyggnad Sammanlagt tillkommer cirka 250 nya bostäder i samhällsbyggnadsprojekt som pågår, Hammartorp 1:1 (Bonden och Prinsen), Sjöängen II och Sändaren 2. Planering pågår av ett flerbostadshus i form av ett slutet kvarter i 4-5 våningar med bostäder i kvarteret Sändaren. För kvarteren Bonden och Prinsen finns en antagen detaljplan som medger utbyggnad av 165 bostäder i två flerfamiljshus, byggstart beräknas till hösten Av dessa 165 kommer ca 75 bostäder öronmärkas för ungdomar. Både Sändaren samt Bonden och Prinsen ligger belägna nära pendeltågsstationen i Trångsund. Lokalförsörjning Gällande redovisning av skolor och förskolor nedan är nuläge och bedömning av behov baserat på lokalförsörjningsplaner från Den privata aktören Friskus kommer att överta förskolan Sjöängen i samband med att en ny kommunal förskola byggs i Sjöängen II. Den nya förskolan kommer att ha en kapacitet för 160 platser och planeras att stå klar för verksamhetsstart hösten Friskus nuvarande lokaler med ca 30 förskoleplatser avvecklas i samband med att de tar över nuvarande Sjöängen förskola. I området tillkommer då totalt 130 platser, vilket medför att kapaciteten ökar till ca 720 platser år Trångsund är i stort behov av förskoleplatser och lokaliseringsutredning för förskoletomter pågår. Det bedöms vara ett underskott på ca 70 förskoleplatser Hur underskottet ska balanseras utreds. Behovet av nya platser till 2031 bedöms ha ökat till ca 200 platser. Trångsundsskolan planeras utöka sin kapacitet med 150 elever med planerat färdigställande Edboskolan anpassas att erbjuda platser för F-6 då högstadieverksamheten flyttas till Östra grundskolan i Skogås. Edboskolans elevantal förblir detsamma men får ett högre antal elever i yngre ålder och skolan kommer

15 [TITEL] 15 nu att anpassas efter detta. Det är överskott på ca 180 elevplatser i Trångsund år Elever från Skogås går i Trångsund. Till 2031 finns med tillkommande 150 skolplatser i Trångsundsskolan ett behov av ytterligare ca 30 platser. Inom äldreomsorgen finns det behov av ytterligare platser på Stortorp Hus B med en avdelning. En förstudie kommer att starta. Det finns även behov av en ombyggnation av hus A för att lägenheterna ska få kylskåp och vatten i rummet. I Trångsund finns 2 stycken ytor för spontanidrott med grus och en 5-spelsplan med återanvänt konstgräs. Stortorps IP med ishall och uterink. Nytorps mosse med en 11-spelsplan med konstgräs. Det finns ett behov av en ny mötesplats för unga som är tillgänglighetsanpassad och som skulle ersätta nuvarande mötesplats, Rockville. Det finns även behov av en mer ändamålsenlig lokal för biblioteket i Trångsund centrum. Behoven av närvaro i Trångsund är stort och behovet av att åtgärda detta ligger inom en snar framtid. Diskussioner pågår kring hur dessa ska kunna ersättas. Under 2018 utreds om löparspåret i Trångsund ska tillgängligöras bättre med ytterligare entré till spåret, ökad trygghet och förbättrad kvalitet med bland annat avrinning av vatten.

16 16 [TITEL] Projekt som startar 2018 Trångsund Samhällsbyggnad Sändaren 2 m fl Trångsund Ny Fsk Trångsund Ny skola Lokalförsörjning Bibliotek utredning Löparspår utredning Mötesplats för unga utredning Ombyggnad Stortorp Trångsund Ny Fsk Trångsund Ny skola Planeringsunderlag med utblick Trångsund Bostäder Hammartorp 1:1 (Bonden & Prinsen) Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk Sändaren 2 m fl Bostadsutveckling Trångsund Förskoleplatser 160 Sjöängen II Etapp 2 inkl Fsk 160 Trångsund Ny Fsk Grundskoleplatser Trångsundsskolan, evakuering Trångsund Ny skola Verksamhet Edboskolan, verksamhetsanpassning Trångsundskolan, verksamhetsanpassning Äldrebostäder 10 Ombyggnad Stortorp 10 Idrott, kultur och fritid Sjöängsbadet park Bibliotek utredning Löparspår utredning Mötesplats för unga utredning

17 [TITEL] 17 Skogås Nuläge och planering Området idag Bebyggelsen i området som helhet är blandad med både flerfamiljshus från talet närmast centrum och nyare områden med radhus och villor. Det är dock stor skillnad mellan olika områden inom kommundelen. Vissa består av storskaliga flerbostadshus med övervägande hyresrätter medan det finns andra som enbart består av småhusbebyggelse. Järnvägsspåren skapar en skarp uppdelning mellan de två delarna. Cirka 50 % av bostäderna är hyresrätter. I Skogås centrum finns kommersiell service och olika typer av samhällsservice. I området finns tillgång till alla skolformer upp till gymnasienivå. Tillgången till grönområden och idrottslokaler är god. Skogås har en lång strandremsa mot Drevviken som bidrar med goda rekreationsmöjligheter Samhällsbyggnad I kvarteret Låset 1 strax sydväst om pendeltågsstationen planeras för ca 270 nya bostäder i en blandning av flerbostadshus och radhus. I övrigt pågår planering av Entré Skogås, ett område som stärker utvecklingen av Skogås med bland annat handel och arbetsplatser och skapar en välkomnande entré till området. Lokalförsörjning Gällande redovisning av skolor och förskolor nedan är nuläge och bedömning av behov baserat på lokalförsörjningsplaner från I Skogås-Länna finns idag åtta kommunala och sju enskilt drivna förskolor. Vid mättillfället den 15 april 2016 var 534 barn inskrivna i den kommunala förskolan och 405 stycken i de enskilt drivna. Kapaciteten bedöms till ca platser för 2019, vilket är ett mindre underskott som löses genom att nybyggda förskolan på Svalans tomt blir klar När Österhagen i Länna byggs startas en förskola för 100 barn tidigast Till 2031 bedöms totalt 200 förskoleplatser behöva tillkomma i området. Området och speciellt Länna kommer att bevakas för eventuella kommande behov. Tomtmark i området Skogås/Trångsund för ytterligare förskola är under utredning. I Skogås finns tre kommunala grundskolor med 1185 inskrivna elever vid mättillfället den 15 april Dessa är Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan som är låg- och mellanstadieskolor och Östra grundskolan som områdets högstadieskola. I området finns inga fristående skolor, För 2019 saknas ca 100 grundskoleplatser i Skogås. I dagläget hanteras situationen genom att elever går i Trångsunds grundskolor. Till år 2031 bedöms ca 100 grundskoleplatser behöva tillkomma om skolorganisationen får tillskott av 60 platser som planeras på Sjötorpsskolan.

18 18 [TITEL] I grundskolorna pågår en verksamhetsförändring som tidigare beslutats. Detta betyder att investeringar sker för att anpassa de grundskolor som finns i området. Östra grundskolan har i dagsläget överkapacitet men osäkerhet råder kring kommande planer för äldre byggnader tillhörandes skolan. Till sommaren 2018 och några år framöver kommer skolan låna ut en av dessa för en tillfällig evakuering av förskolan Svalan till dess nya förskolan finns på plats. Grund-skolornas fritidsverksamhet finns i dagsläget inhyst i Östra grundskolans lokaler. Östra grundskolan bedriver också grundsärskola. Tomtmark i området Skogås/Trångsund för ytterligare mark för grundskola är under utredning. I Skogås finns en 7-spelsplan med grus, 10 stycken ytor för spontanidrott med grus, en 7-spelsplan med återanvänt konstgräs, samt en nyanlagd spontanidrottsyta med konstgräs. Skogås racketcenter, mindre simhall, 3 sporthallar, 4 gymnastiksalar. I hela området Trångsund-Skogås finns idag endast en 11-spelsplan. Föreningslivet behöver ytterligare en 11-spelsplan (konstgräs) i Skogås. Lokaliseringsutredning pågår. Planen ska också kunna nyttjas för spontanaktiviteter. I samarbete med Huge Fastigheter AB pågår samtal om lokalerna på plan 2 i Skogås centrum gällande eventuella omflyttningar och anpassningar av bibliotekslokalen samt föreningslokaler. Ung 142, mötesplats för unga, kommer eventuellt att minska sin lokalyta. I Skogås och Trångsund saknas elbelyst motionsspår. Den befintliga leden mellan Österhagen och Mörtvik behöver förbättras. Åtgärder ska utredas under 2018 för eventuella åtgärder Projekt som startar 2018 Skogås Samhällsbyggnad Härbreparken Lokalförsörjning Sjötorpsparken Bibliotek mm Skogås C utredning Entré Skogås 11-spelsplan Vandringsled Österhagen - Mörtvik

19 [TITEL] 19 Planeringsunderlag med utblick Skogås Arbetsplatser Entré Skogås Bostäder Låset 1 inkl Fsk Bostadsutveckling Skogås Förskoleplatser 300 Låset 1 inkl Fsk 160 Skogås ny Fsk 140 Verksamhet Sjötorpsskolan, verksamhetsanpassning Östra grundskolan, verksamhetsanpassning Idrott, kultur och fritid Entré Skogås Härbreparken Sjötorpsparken Bibliotek mm Skogås C utredning Vandringsled Österhagen - Mörtvik

20 20 [TITEL] Länna Nuläge och planering Området idag Länna domineras av verksamhets- och industriområdena Gräsvreten, Länna gård och Länna handels- och verksamhetsområde. Mindre bostadsområden finns med uteslutande bostäder i småhus varav de flesta är äganderätter. I Länna återstår ännu samlade bebyggelseområden som saknar allmänt vatten och avlopp. I nordvästra Länna ligger Lännaskogens naturreservat som är en del av den regionala grönkilen Hanvedenkilen. Samhällsbyggnad Sammanlagt tillkommer cirka 520 nya bostäder i samhällsbyggnadsprojekt som pågår, Västra Länna och Österhagen. I Västra Länna genomförs utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, i samband med det skapas cirka 110 bostäder, varav 30 är inflyttade. Planering pågår för omvandling även i Österhagen. I programskedet bedömdes 140 bostäder kunna tillkomma, men efter omarbetning föreslås en väsentlig utökning till cirka 440 bostäder i småhus och flerbostadshus samt förskola. Utvidgning av verksamhetsområden i Gräsvreten och norr om Länna verksamhetsområde planeras, vilket kommer leda till ett utökat antal arbetsplatstillfällen. Lokalförsörjning Gällande redovisning av skolor och förskolor nedan är nuläge och bedömning av behov baserat på lokalförsörjningsplaner från I Skogås-Länna finns idag åtta kommunala och sju enskilt drivna förskolor. Vid mättillfället den 15 april 2016 var 534 barn inskrivna i den kommunala förskolan och 405 stycken i de enskilt drivna. Kapaciteten bedöms till ca platser för 2019, vilket är ett mindre underskott som löses genom att nybyggda förskolan på Svalans tomt blir klar När Österhagen i Länna byggs startas en förskola för 100 barn tidigast Till 2031 bedöms totalt 200 förskoleplatser behöva tillkomma i området. Området och speciellt Länna kommer att bevakas för eventuella kommande behov, eftersom det konstaterats att det tillkommer fler bostäder än vad som förutsattes i detaljplanen, på grund av utnyttjande av de s k Attefallsreglerna. Inga kommunala grundskolor finns för närvarande i området. I Länna förväntas Internationella engelska skolan starta verksamhet ht En ovisshet kring skolans upptagning av elever bör bevakas men ca 200 elever från kommunen beräknas börja i denna skola. Enligt uppgift kommer kapaciteten vara ca 600 elever 4-9 som start. Utifrån antal elever som bor i området så uppstår ett underskott på 210 elevplatser år 2019 när Internationella engelska skolan startat. Idag går elever boende i Länna i skolor i Skogås. I Österhagen planeras ett privat äldreboende med 72 bostäder.

21 [TITEL] 21 Projekt som startar 2018 Länna Samhällsbyggnad Gästgiveri, Brudborsten 7 m fl Planeringsunderlag med utblick Länna Arbetsplatser Gräsvreten utvidgning Gästgiveri, Brudborsten 7 m fl Länna Norra industriområde Bostäder Västra Länna 1 skola (Engelska skolan) Österhagen, Länna 4:7 m.fl Bostadsutveckling Länna Förskoleplatser Blåbärsstället, utbyggnad Österhagen, Länna 4:7 m.fl. Grundskoleplatser Västra Länna 1 skola (Engelska skolan)

22 22 [TITEL] Vidja-Ågesta Nuläge och planering Området idag I Vidja-Ågesta är stora ytor utpekade som riksintresse för det rörliga friluftslivet. En längre strandremsa mot Magelungen bidrar också med goda rekreationsmöjligheter. Bostäderna är samlade i ett större omvandlingsområde i sydväst mot sjön Orlången. Här finns småhus i form av äganderätter. Samhällsbyggnad Sammanlagt tillkommer cirka 115 nya bostäder i samhällsbyggnadsprojekt som pågår, Vidja etapp 1 och 2. I Ågesta, längst Magelungens strand, planeras en utbyggnad av gång- och cykelväg längst Bonäsvägen samt Vidjavägen och Linatorpsvägen. Lokalförsörjning Gällande redovisning av skolor och förskolor nedan är redovisning av nuläge och bedömning av behov baserat på lokalförsörjningsplaner från Ingen förskola finns i området idag men ett underskott om ca 100 förskoleplatser finns redan nu. Underskottet ökar om än i långsam takt. Barnen erbjuds platser på andra förskolor i kommunen. Ingen grundskola finns i området idag men behovet ser ut att växa om än i långsam takt. Underskott på 130 elevplatser år 2019 i nuvarande organisation. Eleverna går idag i skolor i Skogås/Trångsund. Tomtmark för en förskola med kapacitet för 100 barn i kombination med grundskola för ca 250 elever behöver utredas. Området kommer att bevakas för eventuella kommande behov. Projekt som startar 2018 Vidja-Ågesta Samhällsbyggnad Vidja Fsk/skola Planeringsunderlag med utblick Vidja-Ågesta Bostäder Vidja etapp Vidja etapp Bostadsutveckling Vidja-Ågesta Förskoleplatser Vidja Fsk/skola Grundskoleplatser Vidja Fsk/skola Infrastruktur Vidjavägen

23 [TITEL] 23 Mellersta Huddinge Utblick för Mellersta Huddinge 2031 År 2031 har en stor mängd nya bostäder har tillkommit i Mellersta Huddinge i olika upplåtelseformer och bostadstyper; här finns bostäder för olika preferenser och för alla människor. Stora satsningar har gjorts på urbana stadsmiljöer med många funktioner och mötesplatser i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. I kommundelarna Snättringe, Stuvsta och Fullersta har viss förtätning med flerbostadshus i kollektivtrafiknära läge skett. I dessa områden dominerar fortfarande småhusbebyggelsen. Den största utvecklingen i Mellersta Huddinge har skett genom att en tätare och mer urban miljö skapats i Storängen och centrala Huddinge. Merparten av de samlade bebyggelseområden som haft enskilda lösningar för vatten och avlopp har anslutits till allmänt vatten och avlopp och områdena har omvandlats till områden med i huvudsak villabebyggelse. Det regionala och lokala cykelvägnätet har år 2031 byggts ut enligt plan vilket medfört att områden knyts närmare varandra och andelen resor med cykel och kollektivtrafik ökat. I samtliga kommundelar har ny offentlig service och närhandel tillkommit. Förskolor och skolor byggs om, planeras och byggs upp för att främja barn och ungas utveckling. Lokaler och anläggningar för kultur, idrott och möjligheter till en rik fritid har tillkommit i takt med att befolkningen ökar. Nytillkommen service och handel har skapat fler arbetstillfällen 2031 på många platser i Mellersta Huddinge, framförallt i centrala Huddinge. Den höga funktionsblandade förtätningen har möjliggjort etableringar av mindre verksamheter i området. Gladö industriområde har utökats. Mellersta Huddinges södra delar domineras av naturområden med höga naturoch friluftsvärden och där stor del av marken är skyddad genom naturreservat. Vid Björksättra-Sundby gård har en tydlig entré skapats för att öka tillgängligheten till Orlångens naturreservat. Vattendrag och sjöar i området har uppnått sina miljökvalitetsnormer och har därmed god vattenstatus. Kommunen har tillsammans med Stockholm Vatten och avfall och grannkommunerna genomfört åtgärderna i åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången samt åtgärdsprogrammet för Långsjön.

24 24 [TITEL] Befolkningstillväxt Scenario för befolkningsutveckling Avrundade värden Ålder över Totalt Ekonomi Från Avstämningsärende Nämndernas verksamhetsplaner för Mellersta Aktuell prognos totalt resultat Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Tkr Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Expl Inv Samhällsbyggnadsprojekt: Mark och exploatering - genomförande Bostäder Skolor och fsk Arbetsplatser Övrigt S :a genomförande Samhällsbyggnadsprojekt: Mark och exploatering - planering Bostäder Skolor och fsk Arbetsplatser Övrigt S :a planering Samhällsbyggnadsprojekt: Investeringsprojekt Gator och vägar Gång- och cykelvägar Parker och lekplatser Ekosystem Övrigt S :a investeringar Lång sikt Utvecklingen av centrala Huddinge med urbana täta stadsmiljöer i stationsnära läge och förtätning av befintliga områden innebär mycket stora investeringar i lokaler för offentligt finansierad verksamhet samt för gator och parker. Investeringarna i gator och parker, såväl övergripande för hela området som lokala i anslutning till enskilda projekt, kommer till stor del att finansieras genom bidrag

25 [TITEL] 25 från exploatörerna. Detta regleras i kommande exploateringsavtal. Kommunen har ett relativt begränsat markinnehav i området, och exploateringsvinsterna blir där-för begränsade. Lokaler kan byggas av Huddinge Samhällsfastigheter eller av privat aktör. Hur stor andel som byggs av privata aktörer får stor betydande inverkan på koncernen Huddinges behov av investeringar. Omvandling av resterande fritidshusområden innebär stora ekonomiska åtaganden för kommunen i om- och utbyggnad av gator, eftersom uttag av gatukostnader inte finansierar hela utbyggnaden och kommunen i regel inte har något markinnehav att sälja i dessa områden. Utveckling av mark för verksamheter ger ett överskott när kommunen är markägare.

26 26 [TITEL] Sjödalen Nuläge och planering Området idag Sjödalen ligger centralt i kommunen och innefattar centrala Huddinge med Huddinge centrum, Storängen och Kvarnbergsplan. Området utgör ett av kommunens stora utvecklingsområden och är även kommunens administrativa centrum. I centrala Huddinge finns ett stort utbud av butiker och service samt kontor och arbetsplatser inom privat och offentlig sektor. Arbetstillfällen finns även inom kommunal förvaltning och offentligt finansierad service. Dessa branscher kommer att växa i Sjödalen medan arbetstillfällen inom verksamheter och småindustri minskar i och med omvandlingen av Storängens verksamhetsområde. Centrala Huddinge domineras av flerfamiljshus. Till kommundelen Sjödalen hör också Balingsnäs, Sörskogen och Solgård. I dessa områden dominerar småhusbebyggelse, men vissa flerbostadshus har under senare år tillkommit i Balingsnäs. Utöver bostäder och verksamheter i Sjödalen så finns även värdefulla grönområden som enligt kommunens gällande översiktplan ska utgöra bevarandeområden. Samhällsbyggnad Sammanlagt tillkommer cirka 2500 nya bostäder i samhällsbyggnadsprojekt som pågå: Brandstegen, Fabriken/Förrådet, Klockarbacken 7, Runan 1 och Sjödalsbacken. Den fysiska utvecklingen i Sjödalen bygger främst på förtätning av centrala Huddinge, dvs områdena kring Huddinge centrum och Kvarnbergsplan samt omvandling av Storängen. Arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Centrala Huddinge för att tydliggöra strategier för den fortsatta utvecklingen har startat. I Huddinge Centrum har inflyttning nyligen skett i projektet Klockarbacken 7. Totalt har 139 bostäder med verksamheter i bottenplan tillskapats. Planering pågår för bostadsprojektet Sjödalsbacken med 220 bostäder. I Storängen fortsätter utbyggnaden av kvarteret Brandstegen. Under 2017 har inflyttning påbörjats; totalt planeras för omkring 650 bostäder och en förskola i kvarteret. Om- och utbyggnad av gator i anslutning till kvarteret pågår. Planering inför etapp 2 av omvandlingen av Storängen har startat under 2017 med kvarteren Fabriken och Förrådet som ger bostäder samt flera förskolor. Under 2018 startar planarbetet med en ny förskola, grundskola och idrottshall inom kv Aspen och Palmen. Intresset för fortsatt omvandling av Storängen är stort och planeringen av en tredje etapp förslås starta Etappens geografiska läge och omfattning är ännu inte bestämd.

27 [TITEL] 27 Planering pågår för att möjliggöra en ombyggnad av Sjödalsvägen på sträckan närmast Huddinge centrum. Utredning pågår om möjligheten att uppföra ett cykelgarage i Huddinge centrum. Planering för utveckling av Sjödalsparken till en stadspark startar under Lokalförsörjning Gällande redovisning av skolor och förskolor nedan är nuläge och bedömning av behov baserat på lokalförsörjningsplaner från 2016 då Sjödalen/Fullersta räknades som ett statistiskområde. Det kommer att ske en stark befolkningsutveckling i området, vilket ställer stora krav på planeringen av samhällsservice. I samband med utvecklingsplan för centrala Huddinge utreds behov och lokalisering av samhällsservice med inriktning att ge en god service som stärker områdets attraktivitet samtidigt som planeringen präglas av samutnyttjande och kostnadseffektivitet för kommunens lokaler/anläggningar. I samband med det måste också beslutas vilka verksamheter som ska drivas av kommunen och vilka som ska drivas privat. I Sjödalen-Fullersta fanns vid mättillfället 19 kommunala förskolor med 80 avdelningar. Antalet barn i åldern 1-5 år var totalt barn. Det fanns 5 enskilt drivna förskolor med 10 avdelningar motsvarande totalt 157 barn. Det fanns totalt 65 inskrivna barn placerade i pedagogisk omsorg i enskilt driven regi, ingen i kommunal regi. Kapaciteten bedöms till ca barn för 2019, vilket motsvarar ett underskott om ca 150 platser. Till 2031 bedöms totalt 790 förskoleplatser behöva tillkomma för att möta befolkningsutvecklingen och för att bli av med nuvarande underskott i Sjödalen-Fullersta. Under 2018 tillskapas cirka 160 förskoleplatser, en privat förskola öppnas på Sjödalsvägen i kvarteret Brandstegen och en kommunal förskola vid Ängsnässkolan. Den befintliga förskolan Balingsnäs (Fjället 160) med kapacitet för cirka 80 förskolebarn kommer att rivas, och en ny förskola i två plan byggs på tomten. Det medför ett kapacitetstillskott med cirka 80 nya förskoleplatser under Vid Sjödalsbacken planeras en ny förskola med kapacitet för cirka 100 förskolebarn i ett av bostadshusen, beräknat färdigställande Förskolan kommer att byggas och drivas i privat regi. Samma år planeras en förskola med plats för cirka 200 förskolebarn på fastigheten Aspen 2:3 i anslutning till en ny grundskola som byggs inom kvarteren Aspen och Palmen. I kvarteret Fabriken/Förrådet, i Storängen, planeras nya förskolor med kapacitet för cirka 300 förskolebarn i samband med planerat bostadsbyggande. Förskolan Atlas vid Huddingegymnasiet måste avvecklas senast 2024 på grund av tidsbegränsat bygglov. Sjödalen har idag 1593 elevplatser i grundskola, den planerade utökningen av Tomtbergaskolan ger ytterligare 350 platser. Den nya områdesindelningen gör att situationen ser något sämre ut än tidigare då ett antal av de elevplatser som planeras nu tillhör Stuvsta. Beroende på situationen i Gladö-Lissma kan