Resultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark under perioden

Transkript

1 Helena Aronsson, Gunnar Torstensson, Arne Gustafson, Tomas Rydberg, Börje Lindén och Maria Stenberg Resultat från projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark under perioden Fotegården Lanna Mellby Lönnstorp Teknisk rapport 11 Uppsala 26 Avdelningen för vattenvårdslära Swedish University of Agricultural Sciences Division of Water Quality Management

2 2

3 Uppsala I denna rapport presenteras resultat från de långliggande försöken i projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark. Projektet finansieras huvudsakligen av Jordbruksverket och rapporten utgör en slutrapportering för försöksperioden Det är ingen fullständig redovisning av resultat och alla analyser som berör perioden är inte heller klara vid dagens datum. Resultaten har och kommer att redovisas och publiceras även på andra sätt. Försöken i projektet är prioriterade för långsiktiga studier och erhåller viss basfinansiering från SLU. Projektledare är Arne Gustafson vid Avdelningen för vattenvårdslära vid Institutionen för markvetenskap med medarbetare Helena Aronsson och Gunnar Torstensson. Dessa har det övergripande ansvaret för utförande och utvärdering av projektet. Projektdeltagare är även Tomas Rydberg vid Avdelningen för jordbearbetning samt Börje Lindén och Maria Stenberg vid Avdelningen för precisionsodling, vilka deltar i planering och utvärdering. Mellbyförsöket drivs i nära samarbete med hushållningssällskapet i Halland, där Magnus Håkansson och Erik Ekre vid Hushållningsällskapet sköter odling och provtagning samt en del sammanställning av resultat. För skötsel och provtagningar i försöket på Lönnstorp ansvarar Anders Engberg vid Lönnstorps försöksstation. Rolf Tunared vid Lanna försöksstation ansvarar för fältdelen i de två västgötska försöken. Vattenanalyser utförs av laboratoriet vid Avdelningen för Vattenvårdslära (Stefan Ekberg). Hantering och analys av växt- och jordprover utförs vid Avdelningen för växtnäringslära (Allan Lundkvist och Rose-Marie Ericsson) vid Institutionen för markvetenskap. Denna rapport är sammanställd av Helena Aronsson 3

4 4

5 Mål och motiv med projektet I Projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark som har pågått sedan 1992 ingår studier på fyra försöksplaster i södra Sverige. De fyra platserna är Lönnstorp i sydvästra Skåne (moränlättlera), Mellby i södra Halland (mojord) samt Lanna (styv lera) och Fotegården (mojord) i Västergötland. I projektet ligger fokus på att studera effekter av olika jordbruksgrödor, fånggrödeanvändning, stallgödseltillförsel och olika jordbearbetningssystem på kvävedynamik i marken och kväveutlakning. Det övergripande målet är att finna långsiktigt hållbara och effektiva åtgärder för minskat växtnäringsläckage. Olika odlingsåtgärders direkta inverkan är en viktig del i projektet, men motivet är att särskilt studera långsiktiga effekter på kvävemineralisering och kväveutlakning. Vid projektstarten 1992 fanns ett uttalat behov av mer kunskap och erfarenhet kring dessa frågor. De fyra försöken i projektet (figur 1) har klassats av SLU som s.k. långliggande försök, och är prioriterade för långsiktiga studier. Därför finns det i projektet försöksled som varit mer eller mindre identiska sedan försöksstart, eller ännu längre. Samtidigt modifieras försöksplaner efterhand allteftersom nya frågeställningar uppstår. Fokus har i projektet legat på att finna effektiva åtgärder mot kväveutlakning och försöken är primärt utformade efter detta. Inom projektet följs fortlöpande även grödors innehåll av fosfor och kalium samt utlakningen av dessa ämnen med dräneringsvattnet. Försöken finansieras huvudsakligen av Jordbruksverket men delvis också av SLU. Beskrivning av försöksplatserna Fotegården Lanna Mellby Lönnstorp Försöksplatserna Vid Mellby försöksfält, mojord i Halland, inleddes utlakningsstudierna Studierna var inriktade på odling av fånggrödor som redskap att minska utlakningen i odlingssystem med flytgödseltillförsel. För att få jämförelsematerial från nordligare delar av Götaland anlades 1992 försöket vid Fotegården i Västergötland som en parallell till Mellbyförsöket, också det på en mojord. Studierna utvidgades till att omfatta olika bearbetningstidpunkter med och utan fånggrödor, för att öka kunskapen kring jordbearbetningens betydelse för utlakningsrisken. Vid Lanna finns en mångårig erfarenhet av utlakningsmätningar. Inom detta projekt studeras just nu olika bearbetningsstrategier i en veteväxtföljd. Studierna på Lannas styva lera utgör ett viktigt komplement till Fotegårdens mojord för att studera jordartens betydelse för responsen på olika odlingsåtgärder. Som en representant för den sydligaste delen av landet ligger försöket vid Lönnstorps försöksstation, på moränlättlera. Där studeras stråsäd, oljeväxter, betor och trädor i realistiska växtföljder som hålls 8-1% vintergröna Kväveutlakningen varierar mellan försöksplatserna både beroende på klimat och jordart inom intervallet ca 1-5 kg/ha och år. Figur 1. De fyra försökens placering, historik och inriktning 5

6 Publicering av resultat Försöksresultaten rapporteras fortlöpande i Vattenvårdsläras rapportserie Ekohydrologi. Publicering av resultat sker också i tekniska rapporter, doktorsavhandlingar, vetenskapliga tidskrifter, rådgivningsmaterial m.m. Resultaten används dessutom för modellutveckling, modellapplikationer samt för informationsmaterial och utbildning. Under en 25 sammanställdes information om försöksplasterna och om verksamheten i försöken genom åren inför en kommande utredning av de långliggande försöken vid SLU. Här presenteras en lista med publikationer framtagna under föreliggande försöksperiod, 23-25: Aronsson, H. och Torstensson, G. 23. Höstgrödor Fånggrödor Utlakning. Kvävedynamik och kväveutlakning i två växtföljder på moränlättlera i Skåne. Resultat från Ekohydrologi 75, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Aronsson, H., Torstensson, G. och Lindén, B. 23. Långliggande utlakningsförsök på lätt jord i Halland och Västergötland. Effekter av flytgödseltillförsel, insådda fånggrödor och olika jordbearbetningstidpunkter på kvävedynamiken i marken ch kväveutlakningen. Resultat från perioden Ekohydrologi 74, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Aronsson, H., Torstensson, G. och Lindén, B. 23. Utlakningsförsök med veteväxtföljd på lerjord i Västergötland, Teknisk rapport 73, Avd. för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Aronsson, H. & Torstensson, G. 24. Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen.- Beskrivning av ett pedagogiskt verktyg för beräkning av kväveutlakning från enskilda fält och gårdar. Ekohydrologi 78, Avd. för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Ulén, B., Aronsson, H., Torstensson, G. & Mattsson, L. 24. Svårt förutsäga utlakning i växtföljder enstaka händelser betyder mest. FAKTA Jordbruk 11, 24. Aronsson, H. 25. Beskrivning av simuleringar med kvävemodellen SOILNDB i ett långliggande utlakningsförsök i sydvästra Skåne. Teknisk rapport 95, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Ulén, B., Aronsson, H., Bergström, L., Gustafson, A., Larsson, M. and Torstensson, G. 25. Swedish long-term experimental sites for studying nutrient losses, nutrient turnover and model developments. Dokument till utredning av långliggande forsök vid Avdelningen för Vattenvårdslära, SLU, Uppsala. Torstensson, G., Aronsson, H. & Bergström, L. 25. Nutrient use efficiencies and leaching in organic and conventional cropping systems in Sweden. Agronomy J. (accepted). Torstensson, G., Aronsson, H. & Bergström, L. 25. Leaching and crop uptake of N, P, and K in a clay soil with organic and conventional cropping systems. Soil Use Management (in manuscript). Ulén, B. 25. A simplified risk assessment for losses of dissolved reactive phosphorus through drainage pipes from agriculture soils. Acta Agriculturae Scandinavica B (in press) Ulén, B., Aronsson, H., Torstensson, G. & Mattsson, L. 25. Nutrient turnover and risk of waterborne phosphorus emissions in crop rotations on a clay soil in south-west Sweden. Soil Use Management 21, Mellbyförsöken Informationsbroschyr utgiven av Hushållningssällskapet i Halland i samarbete med SLU (under tryckning) Planerade publikationer Under våren kommer en Ekohydrologirapport över resultaten från försöket vid Lanna att slutföras för perioden Då kan två hela växtföljdsomlopp i detta försök sammanfattas. För Lönnstorp planeras en vetenskaplig uppsats med resultat från tio försöksår med de båda växtföljderna. En uppsats med jämförelser av konventionella och ekologiska växtföljder på Lanna är också under bearbetning, se ovan. 6

7 Material och metoder Försöken är speciellt anpassade för utlakningsmätningar, med separata täckdikessystem för försöksrutorna, vilket möjliggör individuell mätning och provtagning av dräneringsvatten. En översikt av de mätningar som görs av gröda, jord och vatten framgår av figur 2. Mätningar av vattenflöde samt provtagning och analys av dräneringsvatten För att mäta vattenflödet via dräneringsledningarna används vid Mellby och Lönnstorp vippkärl vilka är kopplade till en datalogger som styr provtagningen av vatten. Också vid Lanna görs individuell och automatisk flödesstyrd provtagning av vatten, men här registreras vattenflödet från rutorna via pumning med mätning av gångtid. Vid Fotegården görs ingen individuell mätning av själva vattenflödet från de olika rutorna. Dräneringsvattnet samlas i en mätbrunn med ett v-format utlopp. Vattenhöjden registreras kontinuerligt med en tryckgivare och vattenföringen beräknas med en anpassad formel. Vattenprover tas emellertid från varje ruta med anpassning till vattenflödet. Vattenflödena som registreras i försöken lagras som dygnsvärden. Den automatiska vattenprovtagningen i försöken går till så att vatten provtas i småportioner anpassat efter flödets storlek. Vatten samlas under 2 veckor i mätstationen varefter prover uttas och sänds till Avdelningen för vattenvårdslära för analys av kväve, fosfor och kalium. Vattenlaboratoriet är ackrediterat och analyserna följer EU-standard liksom svensk standard. Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar Prov av växande gröda Skördar Ammoniakavgång efter stallgödselspridning (ej 23-25) Mätning av vattenflöde och vattenkvalitet 2-4 m Datormodeller för utvärdering av resultat Figur 2. Översikt över mätningar som utförs i fältförsöken. Provtagning och analys av markmineralkväve Jordprover för bestämning av mineralkväve tas 3-5 gånger per år. Tidig vår, vid avslutat grödupptag samt under senen är tidpunkter som alltid finns med. Prover tas från -3, 3-6 och 6-9 cm djup (vid Lönnstorp tas inte 6-9 cm pga att marken är så stenig) stick tas och blandas för varje prov. Proven lagras frysta innan de analyseras vid Avdelningen för växtnäringslära, SLU. Jordproven extraheras med kaliumklorid varefter mängden nitrat- och ammoniumkväve bestäms i extraktet. Provtagning och analys av grödor Skördarna bestäms genom vägning av skörden i skördedrag eller motsvarande från 15-3 m 2 per ruta. Skördens innehåll av kväve, fosfor och kalium bestäms (3 prov per ruta). Även mängden växtrester vägs och provtas inklusive stubb och spill för att få en uppfattning om grödans totala näringsupptag. I samband med nedbrukning bestäms kolhalten i växtmaterialet. Växande grödor provtas vid olika tillfällen. Höstgrödor, fånggrödor, trädor och i vissa fall ogräs- och spillsädesgrönska provtas för bestämning av kväveinnehåll sent på en samt ibland också på våren. Grön- och stubbträdorna på Lönnstorp och Lanna provtas i samband med putsning. På Lönnstorp provtas trädorna före Round-upbehandling samt före nedbrukning. Generellt i försöken provtas växtmaterial strax före den bearbetning som ska göras för att veta förutsättningarna för frigörelsen av kväve från det nedbrukade växtmaterialet. Grödproverna tas som 3 prover från varje ruta, där varje prov består av klippt material från 3 *,25 m 2. 7

8 Resultat från försök med flytgödseltillförsel, fånggrödor och olika bearbetningstidpunkter vid Mellby, R-843 Verksamheten i försöket har följt försöksplanen från 1993, tabell 1. Grödorna under var potatis, vårkorn, vårraps och rågvete. Skördarna framgår av tabell 2. I rågvetet gjordes en särskild gradering av stråknäckare på våren för att se om det fanns skillnader mellan leden som kunde relateras till behandlingarna, tabell 5. Tabell 1. Försöks- och gödslingsplan för försök R-843 vid Mellby vad gäller fånggrödor, jordbearbetning samt stall- och handelsgödselkväve. 1N= 9 kg N (för stallgödsel tot-n) till havre och korn, 11 kg N till rågvete, vårraps och potatis. Mellby Led Ruta Flyt- Handels- Tidpunkt för Fånggröda Tidpunkt för gödsel Gödsel flytgödsel- bearbetning spridning A 7 - N - - Tidig B 5 - N - Eng. rajgräs Vår C 2-1 N - - Tidig D 1-1 N - Eng. rajgräs Vår E 8 1 STG ½ N Tidig Eng. rajgräs Vår F 3 2 STG ½ N Tidig Eng. rajgräs Vår G 1 1 STG ½ N Vår - Tidig H 6 1 STG ½ N Vår Eng. rajgräs Vår I 9 2 STG ½ N Vår - Tidig J 4 2 STG ½ N Vår Eng. rajgräs Vår K 11, 12-1 N - - Sen L 13, 14-1 N - Eng. rajgräs Sen Tabell 2. Skördar under vid Mellby, R-843 A B C D E F G H I J K L Flytgödsel Spridningstid Tidig Vår Mängd STG 2 STG 1 STG 1 STG 2 STG 2 STG - - Handelsgödsel N 1 N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N 1 N 1N Fånggröda - x - x x x - x - x - x Plöjningstid Tidig Vår Tidig Vår Vår Vår Tidig Vår Tidig Vår Sen Sen Skördar, kg/ha. För kärna gäller skörden 15% vattenhalt, rapsfrö 8%. För potatis anges färskvikt 22 Potatis 16,6 27,3 37,4 41,6 34,8 39,4 36,9 38,5 4,4 4,1 37,2 37, 23 Vårkorn vårraps Rågvete Avrinningen varierade mellan 19 och 3 mm, vilket är normalt för försöksplatsen. Avrinningen under 24/5 förefaller väldigt stor i förhållande till nederbörden under samma år (tabell 3) men det har att göra med att en stor mängd nederbörd föll under juni 24 vilket gav upphov till kraftig avrinning under juli månad detta år. Avrinning och mätningar i dräneringsvattnet användes för beräkning av utlakning under de agrohydrologiska åren 22/23 24/5 (tabell 4). Tabell 3. Nederbörd och avrinning under 22/3-24/5 vid Mellby 1 juli-3 juni Nederbörd (mm) Avrinning (mm) 22/ / /

9 Resultaten visar i enlighet med tidigare försöksperioder att utlakningen efter potatis är svår att bemästra. Mängden mineralkväve i marken på en var stor i flera led, figur 4. Den eftersådda rågfånggrödan lyckades inte dämpa utlakningen efter potatisen nämnvärt i led D, H, I och L. Utlakningen av kväve var till och med större än i motsvarande led utan fånggröda. Det beror sannolikt på en större mineralisering av tidigare nedbrukade fånggrödor i dessa led. En särskild studie av efterverkanseffekter av tidigare behandlingar planeras för försöket under kommande treårsperiod. Under ledning av hushållningssällskapet i Halland sammanställdes en informationsbroschyr med resultat från Mellby försöksfält under de senaste fem åren. Projektet genomfördes med EU-stöd och avses att användas vid studiebesök o.d. Ett smakprov från materialet visas i figur 3. Relativ kväveskörd, kväveutlakning utlakning NO3-N -5 rel N-skörd 12 %, kg NO3-N/ha A B C D E F G H I J K L Kväveutlakning -5 utlakn NO3-N potatis -3 utlakning NO3-N kg NO3-N/ha A B C D E F G H I J K L F F F F F F F Figur 3. Kväveskördar och utlakning under de senaste fem åren vid Mellby. F visar leden med fånggröda. Bilder från informationsmaterial framtaget vid Hushållningssällskapet i Halland i samarbete med SLU (under tryckning).mörktona 9

10 Tabell 4. Årsmedelkoncentrationer (mg/l) samt uttransporterad mängd (kg/ha) av kväve, fosfor och kalium under de agrohydrologiska åren (1/7-3/6) vid Mellby Led A B C D E F G H I J K K L L Ruta Flytgödsel Spridningstid Tidig Vår Mängd STG 2 STG 1 STG 1 STG 2 STG 2 STG - - Handelsgödsel N 1 N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N 1 N 1 N 1 N 1 N Fånggröda - x - x x x - x - x - - x x Plöjningstid Tidig Vår Tidig Vår Vår Vår Tidig Vår Tidig Vår Sen Sen Sen Sen 22/3 (potatis) Tot-N (mg/l) 9, Tot-N (kg/ha) NO3-N (mg/l) 9, NO3-N (kg/ha) Tot-P (mg/l),69,43,29,42,31,27,37,43,36,44 -,114,61,15 Tot-P (kg/ha),192,146,8,12,86,75,125,119,1,123 -,343,171,294 Kalium (mg/l) ,1 7, ,5 8,9 7,2 Kalium (kg/ha) /4 (korn) Tot-N (mg/l) 8, 5,4 16 5, , ,7 11 5,5 6,6 Tot-N (kg/ha) NO3-N (mg/l) 6,7 4,3 14 4, , ,5 9,5 4,4 5,2 NO3-N (kg/ha) 13 8,5 27 9, ,4 12 Tot-P (mg/l),67,34,18,42,35,18,27,36,4,42,11,48,73,92 Tot-P (kg/ha),126,66,35,95,66,34,56,68,77,8,195,92,138,214 Kalium (mg/l) , ,3 11 8,9 Kalium (kg/ha) /5 (v-raps) Tot-N (mg/l) 3,6 2,6 12 5, ,7 8, ,7 8,8 5,3 6, Tot-N (kg/ha) NO3-N (mg/l) 2,6 1,8 7,9 3,9 9,3 16 8,3 6, ,5 7,2 4,4 4,7 NO3-N (kg/ha) Tot-P (mg/l),144,35,34,48,73,34,45,59,72,38,56,76,61,9 Tot-P (kg/ha),531,128,127,177,271,125,213,219,268,142,27,281,228,361 Kalium (mg/l) ,6 8, , ,9 8, 9,3 8,3 Kalium (kg/ha)

11 , Potatis Kg N/ha A B C D E F G H I J K L Vår Gulm./sk. 2 Sen Kg N/ha A B C D E F G H I J K L Vår Gulm./Blastdödn. Sen Figur 4. Mineralkvävemängder (kg/ha, -9 cm djup) vid tre tidpunkter under året i försöket vid Mellby (R- 843). Övre figuren 22 då potatis odlades och nedre figuren medelvärde för åren 23 och 24. Tabell 5. Gradering av missfärgade stråbaser i växande rågvete 23 maj 25 vid Mellby. Svag missfärgning av stråbasen anger att plantorna kan vara svampangripna medan tydlig mörkfärgning anger ett troligt svampangrepp A B C D E F G H I J K L Flytgödsel Spridningstid Tidig Vår Mängd STG 2 STG 1 STG 1 STG 2 STG 2 STG - - Handelsgödsel N 1 N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N ½ N 1 N 1N Fånggröda - x - x x x - x - x - x Plöjningstid Tidig Vår Tidig Vår Vår Vår Tidig Vår Tidig Vår Sen Sen Svag missfärgning (%) Tydlig mörkfärgning (%) Relativ förekomst av tydl. mörkf. C=1 * ) Osäkra värden * 48* * 16* * 1* Graderingen som gjordes av misstänkta svampangrepp i rågvetet redovisas i tabell 5. Resultaten indikerar att 8-2 % av plantorna hade ett misstänkt svampangrepp av något slag, troligen stråknäckare eller fusarium. Den följdes tyvärr inte upp som planerat av en gradering senare på sommaren och det är svårt att veta om hur det utvecklades sig senare under säsongen. Resultaten är därför svårtolkade. Den bakomliggande frågan är om den återkommande odlingen av gräsfånggrödor i vissa led lett till ökat tryck av svampsjukdomar på fältet. I jämförelse med led C som odlats utan fånggröda var förekomsten av troliga svampangrepp något större i led D, E och F som odlats med fånggröda. I led L och B som också varit bevuxna med fånggröda var tendensen den motsatta. Frågan kräver mer underlag för att låta sig svaras på, vilket också planeras inför kommande försöksperiod. 11

12 Resultat från försök vid Lönnstorp med två olika växtföljder med grödor och fånggrödor, R-844 Sammanfattning av resultat från I utlakningsförsöket vid Lönnstorp jämförs sedan 1992 två olika växtföljder beträffande kvävedynamik i marken och kväveutlakning. Under 1993 till 22 såg de ut enligt tabell 6. Senarelagd bearbetning på en, insådda fånggrödor och bortförsel betblast bidrog till minskning av utlakningen med ca 3% (Aronsson & Torstensson, 23). Tabell 6. De två växtföljderna i försöket vid Lönnstorp Konventionell växtföljd Fånggrödeväxtföljd Höstraps Havre Rågvete Vårkorn med insådd rajgräsfånggröda Sockerbetor Sockerbetor, blasten skördades Vårkorn Vårkorn med insådd rajgräsfånggröda En modellapplikation gjordes med SOILNDB-modellen (Aronsson, 25) där bla kvävebalanser och nettomineralisering av kväve beräknades för de två växtföljderna för tioårsperioden Kvävebalanserna var svagt positiva i bägge växtföljderna, med något högre värde för den konventionella växtföljden (tabell 7). Här var visserligen utlakningsförlusterna av kväve större, men större tillförsel med kvävegödsel gav positiv övervikt i balansen. Produktskördarna var överlag 1% större i den konventionella växtföljden men eftersom betblasten skördades i fånggrödeväxtföljden blev den totala bortförseln ungefär lika stor i de bägge växtföljderna. Övriga skörderester bortfördes inte i försöket. 1% större skördar i den konventionella växtföljden kan delvis bero på en större nettomineralisering av kväve än i fånggrödeväxtföljden. Nettokvävemineraliseringen var i medeltal ca 2 kg N/ha och år större i den konventionella växtföljden. Orsaken stod främst att finna i de kväverika växtresterna av rapsen och av betorna. När det gällde rapsen märktes det också i form av ökad utlakning efter rapsgrödan under de flesta år. Tabell 7. Kvävebalans och nettomineralisering beräknad med SOILNDB-modellen för de två växtföljderna vid Lönnstorp Kg/ha och år Fånggrödeväxtföljd Konventionell växtföljd Tillfört kväve Deposition Handelsgödsel Summa tillfört Bortfört kväve Skörd Utlakning Denitrifikation 8,2 8,7 Summa bortfört Balans Nettomineralisering Resultat För att få mer direkt jämförbara växtföljder och för att öka kunskapen kring trädor lades växtföljderna om något. Nya växtföljder var inlagda i försöket under 23 och de ser ut enligt tabell 8. I fånggrödeväxtföljden får nu en fånggröda övergå i grönträda. Den motsvaras i den konventionella växtföljden av en stubbträda. Trädorna följs sedan 24 av raps i båda växtföljderna, där ingen kvävegödsel tillförs rapsen på en. Rapsen avkastade i medeltal 2,9 ton/ha under 24 och 25. Det motsvarar ganska exakt medelvärdet av rapsskördarna under föregående tioårsperiod då gödsling med 4 kg N/ha tillämpades. 12

13 Tabell 8. De två växtföljderna i försöket vid Lönnstorp (R-844) från och med 23 Led Gröda Handelsgödsel-N (kg/ha) Plöjnings- eller bearbetn. tidpunkt Höstsådd / vintertillstånd Konventionell växtföljd med stubbträda A Höstraps 7+6 Efter skörd B 6+9 Efter skörd Höstplöjt C Sockerbetor 12 Sen Höstplöjt D Vårkorn 8 Ingen bearbetning - E Stubbträda - Sprutas 1 juli Höstraps Fånggrödeväxtföljd med grönträda F Höstraps 7+6 Efter skörd G + eng. rajgräs 6+9 Sen (1-15/11) Höstplöjt H Sockerbetor 12 Sen Höstplöjt I Vårkorn + eng. rajgräs 8 Ingen bearbetning - J Grönträda - Sprutas 1 Juli Höstraps Tabell 9. Skördar i försöket vid Lönnstorp(R-844) under åren Led A B C D E F G H I J Gröda H-raps H-vete Betor Vårkorn Stubbträda H-raps H-vete Betor Vårkorn Grönträda Fånggröda Eng. Rajgräs Eng. Rajgräs Växtföljd Konventionell växtföljd Fånggrödeväxtföljd Bortförda skördar (Stråsäd: 15% vattenhalt (kg/ha), Raps: 8% vattenhalt kg/ha), Betor: färskvikt (ton/ha) * Medel 33** ** * ) Detta år vårraps i led F av omläggningstekniska skäl **) Medelvärde av 24 och 25 då raps odlades i bägge leden. Rapsens kväveinnehåll i ovanjordiska växtdelar på senen varierade mellan 25 och 5 kg N/ha under 23 och 24 (resultat från 25 är ej klara). Störst var kväveinnehållet i ledet där rapsen förgicks av stubbträda (5 respektive 4 kg N). Efter grönträda var rapsens kväveinnehåll i november 35 respektive 25 kg N/ha. Skördarna av raps var också något större i den konventionella växtföljden efter stubbträdan. Den större mängd växtmaterial som brukades ned i ledet med grönträdan jämfört med stubbträdan bidrog uppenbarligen inte till ett ökat kväveupptag i rapsgrödan. Strax för behandling med Round-up i juli fanns ca 3 kg N/ha i ovanjordiskt växtmaterial i grönträdan medan stubbträdan innehöll 3-15 kg N/ha. Både stubb- men särskilt grönträdan har fungerat bra ur utlakningssynpunkt under den vintern de ligger som träda (tabell 1, figur 5). Vad som under 23 och 24 ser ut att ha fungerat ännu bättre är brytning av träda i juli följt av raps (led E och J i figur 5). Utlakningen har under bägge åren varit väldigt liten från raps som växer under vintern. Det syns också på mätningarna av mineralkväve i marken att en växande gröda med kapacitet att ta upp kväve leder till att mängden utlakningsbart kväve i marken blir litet (tabell 11). Det är kanske riskabelt med tanke på rapsen att utesluta gödslingen på en, men efter träda har det fungerat bra i detta försök. Skördarna har varit lika bra som under tidigare försöksår och utlakningen mycket liten. t växte bra både under 23 och 24 och innehöll ca 2 kg N/ha i ovanjordiskt växtmaterial på senen. t som sås efter rapsen lyckades inte dämpa utlakningen efter rapsen 24 utan utlakningen blev stor under 24/25. Avrinningen var 15 mm/år under 23/4 och 21 mm/år under 24/5. 13

14 Tabell 1. Årsmedelkoncentrationer och årlig utlakning av nitratkväve och totalkväve i de två nya växtföjderna vid Lönnstorp räknat som agrohydrologiska år (1/-3/6). För beräkning av utlakningsförlusterna har medelavrinningen från de tio rutorna använts Konventionell växtföljd Led: A B C D E Gröda vår: raps vete betor vårkorn stubbträda Gröda vinter: vete - - stubbträda raps 23/4 NO 3 -N (mg/l) 8, ,9 2,8 NO 3 -N (kg/ha) , 4,3 Tot-N (mg/l) 9, ,7 3,4 Tot-N (kg/ha) ,1 24/25 NO 3 -N (mg/l) 15 9,7 7, 4,7 1,6 NO 3 -N (kg/ha) ,9 3,3 Tot-N (mg/l) , 5,3 1,8 Tot-N (kg/ha) ,9 Fånggrödeväxtföljd Led: F G H I J Gröda vår: raps vete betor vårkorn grönträda Gröda vinter: vete - - grönträda raps 23/4 NO 3 -N (mg/l) 4,6 5,9 8,9 3, 2, NO 3 -N (kg/ha) 7,1 9, 14 4,5 3, Tot-N (mg/l) 5,2 6,9 11 3,3 2,4 Tot-N (kg/ha) 7, , 3,6 24/5 NO 3 -N (mg/l) 9,6 5,3 5,5 1,6,92 NO 3 -N (kg/ha) ,4 1,9 Tot-N (mg/l) 11 5,9 6,2 1,8 1,1 Tot-N (kg/ha) ,9 2,4 4 Kväveutlakning 23/24 4 Kväveutlakning 24/ Tot-N, kg/ha Höstraps Betor Korn Stubbträda Vårraps +fg Betor Korn+fg Grönträda A B C D E F G H I J Tot-N, kg/ha Höstraps Betor Korn Stubbträda Höstraps +fg Betor Korn+fg Grönträda A B C D E F G H I J Figur 5. Kväveutlakning under två år i Lönnstorpsförsöket. Minst var utlakningen i led E och J där stubbrepektive grönträda efterföljdes av raps som såddes på en. 14

15 Tabell 11. Markmineralkväve (kg/ha) inom -6 cm djup vid olika tillfällen i försöket R-844 vid Lönnstorp I II S:a I II S:a I II S:a I II S:a I II S:a A. raps B. vete C. betor D. korn E. stubbträda Ruta Ruta Ruta I II S:a I II S:a I II S:a I II S:a I II S:a F. raps G. vete+fg H.betor I. korn+fg J. grönträda Ruta Ruta Ruta ?

16 Resultat från försöket med flytgödseltillförsel, fånggrödor och olika bearbetningstidpunkter vid Fotegården, R2-841 Försöket vid Fotegården har en försöksplan som legat sedan 1993 med behandlingar enligt tabell 12. Tabell 12. De olika ledens grundbehandlingar vid Fotegården, R2-841 Fotegården Ruta Flytgödsel Handels- Fånggröda Tidpunkt för Tot-N gödsel-n (markytan under stubbearbetning (kg/ha) (kg/ha) vintern) Plöjningstidpunkt A - 1 N (Bearbetad) Tidig Sen B 1 STG ½ N (Bearbetad) Tidig Sen C - 1 N Eng. Rajgräs - Sen D 1 STG ½ N Eng. Rajgräs - Sen E - 1 N (Obearbetad) - Vår F 1 STG ½ N (Obearbetad) - Vår G - 1 N Eng. Rajgräs - Vår H 1 STG ½ N Eng. Rajgräs - Vår Under åren odlades uteslutande vårstråsäd eller vårraps med insådda fånggrödor (i vissa led) samt potatis med eftersådd rågfånggröda (Aronsson, m.fl., 23). För att få en mer varierad växtföljd med inslag av grödor har försöksplanen ändrats något från och med 23. Under 23 odlades vårkorn med lika behandling i alla led för att studera efterverkanseffekter av tidigare års behandlingar. Hösten 23 såddes raps och efter denna gröda råg. Införandet av grödor har inneburit att den ursprungliga försöksplanen med insådda fånggrödor och olika bearbetningstidpunkter ändrats något, men den bibehålls i största möjliga omfattning för att kunna fortsätta studera effekter av olika åtgärder på lång sikt. Inför rapssådden 23 behandlades alla led lika vad gällde bearbetning med plöjning i slutet av augusti. Flytgödsel tillfördes på en detta år (led B, D, F och H). Hösten 24 användes olika bearbetningsförfaranden enligt grundplanen. Led A och B stubbearbetades efter skörd i augusti och plöjdes 22 september. Led C och D plöjdes vid samma tidpunkt utan föregående bearbetning och sedan såddes råg. I led E, F, G och H gjordes det genom direktsådd. Efterverkan av tidigare års odlingsåtgärder under 23 Korngrödan (utan fånggröda i alla led) som odlades under 23 gödslades lika i alla led, med 8 kg N/ha i form av handelsgödsel. Kornskörden som redovisas i tabell 13 var överlag rätt dålig och varierade en del mellan leden. Vid skörden av kornet innehöll marken i medeltal 44 kg N/ha av mineralkväve, relativt väl fördelat inom -9 cm djup (tabell 14). Kornet hade inte lyckats tömma markprofilen särskilt väl på kväve. Medeltal för var ca 2 kg N/ha i marken vid gulmognad. Tabell 13. Skördar under i försöket vid Fotegården (R2-841) Led A B C D E F G H Skördar, kg/ha 23 Vårkorn Höstraps Höstråg

17 Tabell 14. Mineralkväve, kg N/ha, i marken inom -9 cm djup vid olika tidpunkter i försöket vid Fotegården (R2-841) Datum A B C D E F G H Före plöjning i E-H Vid skörd av korn I växande raps I växande raps Strax efter skörd Före sådd av råg I växande råg I växande råg Vid skörd av rågen Nettomineraliseringen av kväve från början av april 23 och fram till skörden av kornet i mitten av augusti beräknades uitfrån mätningar av kväveupptag och markmineralkväve i ogödslade parceller. Resultaten framgår av tabell 15 och figur 6. Led G och H, vilka varit bevuxna med fånggröda under vintern hade mindre till gång till mineralkväve i april än övriga led. Skörden av korn var trots detta god i dessa led (i jämförelse mellan leden). Mätningarna i N-parcellerna visar också att nettomineraliseringen var störst i dessa led under odlingssäsongen, ca 7 kg N/ha. I medeltal för hela försöket var mineraliseringen under april-augusti 45 kg N/ha.Vårbearbetning av fånggröda således ha varit gynnsam för grödans kväveförsörjning detta år. Det stämmer också med tidigare erfarenheter från samma försök, där även sen bearbetning inverkat gynnsamt på frigörelse av kväve under växtsäsongen. Vårbearbetning utan fånggröda visade enligt beräkningarna inte lika stor nettomineralisering under växtsäsongen. Led A och B innehöll betydligt mer mineralkväve på våren än övriga led, men nettomineraliseringen av kväve under kornets upptagsperiod var mindre än i övriga led. Under senen 23 hade mängden mineralkväve i marken i led A och B däremot ökat kraftigt, tabell 14 vilket sannolikt berodde på en ökad kvävemineralisering under en i kombination stora kvävegivor. Går det då att se några tydliga effekter som kan härröras till upprepad odling av fånggrödor eller stallgödseltillförsel? Vid parvisa jämförelser av led A-B, C-D, E-F och G-H kan eventuella skillnader förmodas bero på användning av flytgödsel varje år eller inte. Om man tittar på dessa par finns det en skillnad, där den uppskattade nettomineraliseringen under vår-skörd är 5-17 kg N/ha större i det led som stallgödslats, utom vid jämförelse av A-B där det inte finns någon skillnad. I led B som stallgödslats är emellertid kvävenivån i marken på våren betydligt högre än i A och grödans kväveupptag i N-parcellen större. Det är troligt att led B haft en större mineralisering än A utanför växtsäsongen. De skillnader som kunde ses under april-augusti 23 var alltså inte direkt knutna till en giva av flytgödsel eftersom ingen flytgödsel spreds i något led våren 23. Hur långsiktigt varaktiga skillnaderna är kan man inte säga. Det är förmodligen till viss del avklingande effekter från flytgödselspridning 22 och kanske från 21 som fortfarande ger utslag. En del av den större nettomineraliseringen av kväve i flytgödslade led är förmodligen av mer långsiktig karaktär, osäkert hur stor. Vid jämförelse av E-G och F-H kan man tänka sig att skillnader inom dessa par beror på odling av fånggröda eller inte. Våren 23 plöjdes fånggröda ned i G och H. Det är därför inte möjligt att särskilja den direkta effekten av fånggrödenedbrukningen under detta år från den som kan väntas av en långsiktig mulluppbyggnad och som därmed också är mer beständig. I jämförelsen av båda dessa par är skillnaderna stora, hela 32 kg N/ha större nettomineralisering av kväve under april-augusti där fånggröda odlas jämfört där ingen fånggröda vuxit något år. Vid jämförelse med de tidigare åren i försöket har motsvarande skillnader varit 1-2 kg under samma period. Det är möjligt att mer långsiktiga effekter börjar göra sig gällande i försöket. Enligt slutsatser från tidigare arbeten skulle en tioårsperiod med fånggröda varje år teoretiskt kunna innebär ett långsiktigt varaktig ökning av kvävemineraliseringen med 5-1 kg N/år. 17

18 Tabell 15. Beräknad nettomineralisering (kg N/ha) under grödans tillväxtperiod (april-augusti) under efterverkansåret 23. Under 23 gödslades alla led med handelsgödsel (8 kg N/ha). Inget led innehöll fånggröda. Led E-H plöjdes 4 april 23 Tidig stubbearbetn, Sen plöjning Sen plöjning Vårplöjning Vårplöjning Led A B C D E F G H Fånggröda - - rajgräs rajgräs - - rajgräs rajgräs Handelsgödsel Flytgödsel, vår Min-N i marken 2 april Min-N i marken vid skörd 16 aug Grödans N-innehåll i N-parcell Utlakning april-aug Beräknad nettomineralisering Nettomineralisering av kväve under april-juli 23 kg N/ha A B C D E F G H Figur 6. Beräknad nettomineralisering av kväve under perioden 2 april 19 augusti 23 i efterverkansstudien vid Fotegården Resultat /4 Efter skörden av kornet 23 plöjdes alla led. Därefter såddes raps. I flytgödselleden gavs flytgödseln på en till rapsen. Av en olyckshändelse skadades grödan i led A av Roundup, och kala fläckar såddes i på nytt. Plantorna fick inte tillräckligt med tid på sig att växa till ordentligt och skörden blev dålig i detta led (tabell 13). I medeltal skördades 2,7 ton rapsfrö/ha i försöket, med stor variation mellan leden (1,8-3,5 ton/ha). Kvävegivan till rapsen på en avvek från planen. Målet var en giva om ca 5 kg mineralkväve/ha. I de stallgödslade leden tillfördes 56 kg NH 4 -N/ha (85 kg Tot- N) och i de handelsgödslade av misstag 75 kg N/ha. Det blev alltså mer kväve än som vad tänkt, särskilt i de handelsgödslade leden. Rapsgrödan hade således god tillgång till kväve. I november innehöll rapsgrödan i medeltal ca 5 kg N/ha (led B-H) i de ovanjordiska växtdelarna. Kvävetillgången i marken var större än grödans upptagskapacitet och mineralkväveprovtagningen på senen visade att det överlag fanns stora mängder kväve i marken, även i matjorden. Marken innehöll i medeltal 83 kg N/ha i november. Under perioden låg nivåerna kring 3-5 kg N/ha. Under vissa år kan mineralkvävemängderna i försöket vara nere på 15-2 kg N/ha i leden bevuxna med fånggröda. Den registrerade avrinningen under 23/24 var 13 mm och kväveutlakningen var inte anmärkningsvärt stor vilket man ändå hade kunnat vänta sig med tanke på de stora mängderna mineralkväve i marken under senen (tabell 16). Utlakningen följer också samma mönster mellan leden som tidigare försöksår trots att bearbetningen innan rapsen var lika i alla led. I Lannaförsöket var avrinningen samma år ca 1 mm större och vid en djupare utvärdering av försöket vore det antagligen rimligt att räkna upp avrinningsvärdena för Fotegården. 18

19 24/25 Vid rapsskörden i augusti 24 fanns det mycket ogräs i försöket, 15-3 kg kväve i ovanjordiskt material. Värst var det i led A och B samt i led G och H. Efter skörden av raps 24 användes olika bearbetningsförfaranden enligt grundplanen. Led A och B stubbearbetades efter skörd i augusti och plöjdes 22 september. Led C och D plöjdes vid samma tidpunkt utan föregående bearbetning och sedan såddes råg. I led E, F, G och H gjordes det genom direktsådd. Förekomsten av spillsädesgrönska från rapsen och var riklig och den innehöll tillsammans med övriga ogräs mellan 13 och 2 kg N/ha strax före plöjning i september. Vid gradering av planttätheten hos rågen i december 24 observerades att rågen hade något mindre planttäthet i de direktsådda leden, 75-85% av den som konstaterats i leden som såtts på konventionellt vis. En ökad förekomst av rotogräs på 1-25% observerades i led E-H. Detta visade sig sedan orsaka problem, särskilt i led G och H där ogräset påtagligt bidrog till nedsatta skördar 25 (tabell 13). Ogräsproblemen kommer att åtgärdas i försöket genom kemisk bekämpning våren 26. Avrinningen var drygt 1 mm vilket avviker stark från Lannas 325 mm detta år. Utlakningen av kväve blev endast 7-18 kg N/ha vilket troligtvis är en underskattning. Annars har utlakningen efter odling av raps i t ex försöket vid Lönnstorp varit betydande. Tyvärr finns ingen provtagning av rågens kväveinnehåll under sen 24. Mineralkväveprovtagningen i november visar på för årstiden tämligen normal mängd av utlakningsbart kväve i marken (medeltal ca 3 kg/ha). Den kraftiga ogräsvegetationen bidrog säkerligen till minskad mineralkväveansamling i marken under en. Tabell 16. Årsmedelkoncentrationer (mg/l) samt uttransporterad mängd (kg/ha) av nitrat- respektive totalkväve under de agrohydrologiska åren (1/7-3/6) 22/23-24/25 vid Fotegården, R2-841 Grundplan Avvikelser Tidig stubbearbetn, Sen plöjning Sen plöjning Vårplöjning Vårplöjning Led A B C D E F G H Fånggröda - - rajgräs rajgräs - - rajgräs rajgräs Handelsgödsel Flytgödsel, vår /3 (havre) Tot-N (mg/l) Tot-N (kg/ha) NO3-N (mg/l) NO3-N (kg/ha) Tot-N (mg/l) ,5 15 3,9 4,6 Tot-N (kg/ha) ,5 6,5 NO3-N (mg/l) ,8 7,1 14 3,2 3,7 NO3-N (kg/ha) ,9 2 4,5 5,2 Tot-P (mg/l),32,43,3,16,3,24,26,37 Tot-P (kg/ha),45,61,42,22,42,34,36,52 K (mg/l) 9,5 7,9 6, 6,9 7,1 7,9 1 1 K (kg/ha) ,3 9,7 9, /4 (korn) Tot-N (mg/l) Tot-N (kg/ha) NO3-N (mg/l) ,2 NO3-N (kg/ha) TotP (mg/l),14,22,35,1,13,14,13,14 Tot-P (kg/ha),19,28,46,14,16,18,16,18 K (mg/l) 11 9,6 8,4 1 9,8 9, K (kg/ha) /5 (h-raps) Tot-N (mg/l) ,5 13 6,5 9,5 5,9 6,4 Tot-N (kg/ha) , 1 6,3 6,8 NO3-N (mg/l) ,2 11 5,4 8, 4,9 5,1 NO3-N (kg/ha) ,9 12 5,8 8,6 5,3 5,5 TotP (mg/l),64,45,66,34,31,59,44,54 Tot-P (kg/ha),69,48,71,37,33,63,47,58 K (mg/l) 8,3 7,1 6,6 7, 6,9 6, K (kg/ha) 9, 7,6 7,1 7,5 7,4 7,

20 Resultat från veteväxtföljd vid Lanna, R2-849 Sedan 21 cirkulerar en treårig veteväxtföljd med två upprepningar på sex av rutorna vid Lanna, tabell 17. Olika bearbetningsstrategier inför sådd av vete jämförs med sen plöjning efter vete. Olika tidpunkter för fosforgödsling studeras också i försöket. På den sjunde rutan ligger en träda sedan Vallen putsas vid ett par tillfällen varje år men inget växtmaterial skördas. Skördar under åren presenteras i tabell 18. Tabell. Försöks- och gödslingsplan för försök R2-849 vid Lanna Led Gröda Handelsgödsel, Kväve, kg/ha (KsS) Handelsgödsel, Fosfor, kg/ha (P2) Bearbetning på en A Havre 11 Ingen fosforgödsling Grund stubbearbetning B Fosfor (2 kg/ha) i samband med sådden av vetet C Fosfor (2 kg/ha) på våren i växande vete inför sådd av vete Plöjning inför sådd av vete Plöjning sent på en (november) D Vallträda Ogödslad - - Gröda vinter - Resultaten från veteväxtföljden kommer att rapporteras i sin helhet under våren 26. Då har växtföljden haft två hela omlopp sedan 21. Resultaten hittills visar att inverkan av olika bearbetningsstrategier på utlakning av kväve är mer komplicerad och mindre konsekvent på denna styva lera än på mojordarna vid Mellby och Fotegården och detta kommer att utredas närmare. Det framgår av figur 7-8 där resultat av utakningsberäkningar och markmineralkväve visas. Fosforutlakningen har inte ett entydigt samband med de olika behandlingarna. Det tillfälle under då fosforförlusterna har varit som störst har emellertid inträffat efter gödsling på våren vilket skulle kunna bero på hastig nedtransport då fosforn inte hamnar i direkt kontakt med jordpartiklarna. Avrinningen under de tre åren var 14 mm, 23 och 325 mm. Tabell 18. Skördar i försöket vid Lanna (R2-849) under A B C Huvudgröda Havre Bearbetning Stubbearbetning i sep. Plöjning i sep. Plöjning i nov. Höstgröda - Fosforgödsling - På en På våren Kärnskördar, kg/ha vid 15% vattenhalt 23 Ruta Skörd Ledmedelvärde Ruta Skörd Ledmedelvärde Ruta Ruta Skörd Ledmedelvärde Den långliggande vallen på ruta 7 domineras av gräs. Botanisk analys under 25 visade att innehållet av klöver ökade från 4 till 23% under perioden juni-oktober. Gräset dominerade med 71% i oktober medan 6% bestod av ogräs. Trädan har haft lika stora fosforförluster som övriga delar av försöket förutom sista året då de ökade till det dubbla, vilket väcker nyfikenheten att utreda närmare. Att närmare studera trädors inverkan på fosforförlusterna ingår i planen för kommande försöksperiod. En utvärdering av fosforförlusterna genom åren av flera försök på Lanna gjordes av Ulén m. fl. (25). Där konstaterades med utgångspunkt av resultaten från den långliggande trädan att kväveläckaget kan 2

21 vara mycket litet från mark som läggs i träda (ca 2% av utlakningen från brukad mark) medan fosforläckaget kan vara betydligt större relativt sett (7-9 % av det från brukad mark). Detta kan ha betydelse för påverkan på vattenmiljön genom en övervikt av fosfor i vattnet. Tabell 19. Årsmedelkoncentrationer (mg/l)och årliga utlakningsförluster (kg/ha) av kväve fosfor och kalium under de agrohydrologiska åren 22/3-24/25 A B C D Huvudgröda Havre Vallträda Bearbetning Stubbearbetning i sep. Plöjning i sep. Plöjning i nov. - Höstgröda - - Fosforgödsling - På en På våren - 22/3 Ruta NO 3 -N (mg/l) 2,5 6,6 2,8 5,1 2,1 2,7,2 NO 3 -N (kg/ha) 4,3 9,2 5,2 8,4 3,8 4,5,2 Tot-N (mg/l) 2,8 7,2 3,2 5,8 2,4 3,,5 Tot-N (kg/ha) 4,9 1 5,9 9,6 4,3 5,,7 Tot-P (mg/l),47,98,62,64,56,38,48 Tot-P (kg/ha),84,18,11,12,1,69,86 Kalium(mg/l) 2,3 2,5 2,1 2,4 3,1 3,2 3,7 Kalium (kg/ha) 4,1 4,4 3,8 4,3 5,7 5,7 6,7 23/4 Ruta NO 3 -N (mg/l) 1,9 3,5 3,4 5,8 4,4 5,5,7 NO 3 -N (kg/ha) 4,5 8,1 7, ,16 Tot-N (mg/l) 2,2 3,9 3,7 6,5 4,9 6,,52 Tot-N (kg/ha) 5,1 9,1 8, ,2 Tot-P (mg/l),32,126,65,131,84,91,74 Tot-P (kg/ha),75,29,15,31,2,21,17 Kalium(mg/l) 3,2 3,5 2,5 2,7 2,4 2,4 3,9 Kalium (kg/ha) 7,4 8, 5,9 6,2 5,6 5,7 9, 24/5 Ruta NO 3 -N (mg/l) 2,2 3,4 1,1 1,8 3,3 5,9,16 NO 3 -N (kg/ha) 7, 11 3,5 6, 11 19,51 Tot-N (mg/l) 2,6 3,8 1,3 2,1 3,8 7,,76 Tot-N (kg/ha) 8,3 12 4,2 6, ,5 Tot-P (mg/l),8,11,46,57,1,93,14 Tot-P (kg/ha),26,37,15,18,34,3,47 Kalium(mg/l) 2,5 2,6 3,5 3,3 2,6 2,8 3,2 Kalium (kg/ha) 8,7 7, , 8,8 1 Utlakning av totalkväve Led A: Havre följt av stubbearb. och h-vete Led B. H-vete följt av plöjning och h-vete Led C. H-vete följt av plöjning i nov. Led D. Ogödslad vallträda Utlakning av totalfosfor kg tot-n/ha kg tot-p/ha Led A: Havre följt av stubbearb. och h-vete. Ingen fosforgödsling Led B. H-vete följt av plöjning och h-vete. Fosforgödsling på en Led C. H-vete följt av plöjning i nov. Fosforgödsling på våren 22/3 23/4 24/5 medel 22/3 23/4 24/5 medel Figur 7. Ledmedelvärden av kväve- och fosforutlakning i försöket vid Lanna (R2-849 under perioden 22/23-24/25). 21

22 6 Ruta 1 och 6 5 Min-N (kg ha -1 ) apr-2 aug-2 sep-2 nov-2 apr-3 sep-3 okt-3 mar-4 sep-4 okt-4 apr-5 aug-5 sep-5 C., plöjn. i nov A.Havre, stubbearb. B., plöjn. C., plöjn. i nov 6 5 Ruta 2 och 5 Min-N (kg ha -1 ) apr-2 aug-2 sep-2 nov-2 apr-3 sep-3 okt-3 mar-4 sep-4 okt-4 apr-5 aug-5 sep-5 A.Havre, stubbearb. B., plöjn. C., plöjn. i nov A.Havre, stubbearb. 6 5 Ruta 3 och 4 Min-N (kg ha -1 ) apr-2 aug-2 sep-2 nov-2 apr-3 sep-3 okt-3 mar-4 sep-4 okt-4 apr-5 aug-5 sep-5 B., plöjn. C., plöjn. i nov A.Havre, stubbearb. B., plöjn. Figur 8. Mineralkväve vid olika tidpunkter i de tre rutparen vid Lanna under åren