Småland och öarna en översikt

Transkript

1 Småland och öarna en översikt

2 Tre regioner (NUTS 1) Åtta regioner (NUTS 2) 21 län (NUTS 3)

3 Strukturomvandling Konjunkturellt eller permanent? Förnyelsebehov, kreativ förstörelse osv. Kan leda till regionala obalanser

4 Arbetsmarknaden

5 25 invånare per/km2 glesast i södra Sverige 34 kommuner Jönköping 33 inv/km2, Kronoberg 22, Kalmar 21, Gotland 18, Uppvidinge och Högsby 8 Jönköping 89

6 14 orter med över invånare Största orter: - Jönköping (2010) - Växjö (2010) - Kalmar (2010) - Visby (2010) Koncentrering till största staden: - Gotland 40 % - Kronoberg 33 % - Jönköping 27 % - Kalmar 16 %

7 Förändring klimatpåverkande utsläpp ,0% 40,0% 20,0% EU % mellan ,0% -20,0% -40,0% -60,0% -80,0% Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Totalt Utsläppen i Småland & Öarna har minskat med - 13 %, i riket med -21 % Stora variationer mellan länen: Kronoberg -31 %, Jönköping 22 %, Kalmar 13 %, Gotland + 7 % Småland och öarna Riket

8 Folkmängd Andel av S&Ö Folkmängd Andel av riket Folkmängd 8 % av rikets befolkning bor i Småland och öarna 12,5 % utlandsfödda (riket 15,9 %) ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Folkmängd 2014 Andel av riket ,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Lägre andel kvinnor i Smålandslänen jämfört med Gotland Traditionellt och otraditionellt genuskontrakt Kalmar Jönköpings län län Folkmängd 07 Kronobergs län 09 Gotlands län Andel av S&Ö 0,0% Högst andel utlandsfödda i Kronobergs län (15,6 %), lägst i Gotlands län (5,1 %).

9 Befolkningsutveckling Mellersta Norrland Norra Mellansverige Riket Småland och öarna Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Övre Norrland Stockholm Storstadsregionerna står för en överväldigande del av befolkningstillväxten Småland och öarna har ökat med drygt 3 % ( invånare) 13 års befolkningstillväxt Stigande ökningstakt under de senaste åren 2014 var rekord!

10 Befolkningsutveckling Kalmar län har haft en svag befolkningsutveckling I Kronobergs- och Jönköpings län +~6 % Rekord för Smålandslänen under de senaste åren 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

11 Mellan har 10 kommuner inom regionen haft en befolkningstillväxt 88 % av tillväxten har skett i kommunerna Jönköping, Växjö och Kalmar Mellan har 14 kommuner haft en tillväxt Störst minskning har skett i Gislaved, Västervik, Hultsfred, Tingsryd och Emmaboda En tredjedel av orterna (243) har haft en tillväxt Större orter medför en spridningseffekt till omlandet

12 Befolkningsutvecklingens komponenter Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Totalt

13 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 2000 Flyttningar efter ålder, genomsnitt senaste femårsperioden åringar de mest aktiva flyttarna Netto Inflyttare Utflyttare De yngre flyttar primärt till större orter Fler kvinnor än män Begränsad återvändnings-frekvens Utlandsfödda tenderar att söka sig till städer Kvarstannare, Flyttare osv.

14 Åldersstrukturer Hög andel äldre jämfört med storstadsregionerna Antalet äldre i S&Ö har ökat med personer (18,9 % - 22 %) Störst ökning i Kalmar och Gotland (4 respektive 6 procentenheter, i Kronoberg och Jönköping drygt 2) Ojämn åldersstruktur mellan kommunerna Minskar tillgång till kompetens, förnyelseförmåga, skattekraft osv ond cirkel! Habo 0780 Växjö 0680 Jönköping 0617 Gnosjö 0880 Kalmar 0665 Vaggeryd 0662 Gislaved 0683 Värnamo 0765 Älmhult 0764 Alvesta 0682 Nässjö 0604 Aneby 0642 Mullsjö 0781 Ljungby 0684 Sävsjö 0685 Vetlanda 0761 Lessebo 0882 Oskarshamn 0980 Gotland 0687 Tranås 0686 Eksjö 0760 Uppvidinge 0884 Vimmerby 0881 Nybro 0861 Mönsterås 0840 Mörbylånga 0821 Högsby 0767 Markaryd 0860 Hultsfred 0862 Emmaboda 0883 Västervik 0834 Torsås 0763 Tingsryd 0885 Borgholm Andel 65 + Genomsnitt Småland och öarna

15 Branschstruktur Stora könsskillnader inom branscher Högt industriberoende Stora skillnader mellan Gotland och Smålandslänen 10 0 Jord- och skogsbruk Tillverkning Vissa näringar mer beroende av ett stort befolkningsunderlag än andra Bygg & Energi Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Privata tjänstesektorn Handel, transport, service, restaurang Platsbundna/obundna näringar

16 Sysselsättningsutveckling (dagbefolkning år) Sedan nittiotalskrisen har antalet sysselsatta i regionen minskat med 4 % Återhämtningen avbröts av finanskrisen drabbade exportdrivna ekonomier hårt sysselsatta senaste femårsperioden Stockholm Småland och öarna Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Riket Näst svagaste utvecklingen i riket

17 Sysselsättningsutveckling Återhämtningen sedan nittiotalskrisen har varit som starkast i Kronoberg och Jönköping Inget av länen har kommit tillbaka sedan finanskrisen Smålandslänen traditionellt sett mer konjunkturkänsliga än Gotland 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län Kronobergs län har haft den svagaste utvecklingen senaste femårsperioden

18 Sysselsättningsutveckling På kommunal nivå är det stora variationer från -20 till + 5 % Endast i de tre största kommunerna och två andra har det varit en sysselsättningstillväxt Torsås 0761 Lessebo 0760 Uppvidinge 0821 Högsby 0862 Emmaboda 0763 Tingsryd 0881 Nybro 0682 Nässjö 0662 Gislaved 0767 Markaryd 0781 Ljungby 0687 Tranås 0860 Hultsfred 0765 Älmhult 0617 Gnosjö 0764 Alvesta 0683 Värnamo 0604 Aneby 0883 Västervik 0685 Vetlanda 0643 Habo 0861 Mönsterås 0665 Vaggeryd 0882 Oskarshamn 0884 Vimmerby Småland och öarna 0684 Sävsjö 0980 Gotland 0885 Borgholm 0686 Eksjö 0780 Växjö 0880 Kalmar 0680 Jönköping 0840 Mörbylånga 0642 Mullsjö Värst har mindre kommuner likt Torsås, Lessebo, Uppvidinge och Högsby drabbats

19 Sysselsättningsutveckling efter bransch ,0% 10,0% 5,0% 0,0% Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med 16 % ( sysselsättningar) Tillväxten inom övriga näringar har inte balanserat nedgången till skillnad mot i de större regionerna -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% Småland och öarna Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Privata tjänstesektorn växer, delvis p.ga. ökad andel som arbetar genom bemanningsföretag Jord- och skogsbruk Tillverkning Bygg och energi Privata tjänstesektorn Offentlig sektor, utbildning, vård och omsorg Handel, transport, service, restaurang Å ena sidan specialisering inom industrin för att stärka konkurrensen, å andra sidan behov av diversifiering Alla branscher

20 BRP och sysselsättning BRP Totalt antal anställda BRP/Sysselsatt Index En balanserad regional utveckling kombinerar produktivitets-, befolknings- och sysselsättningstillväxt. Under 2013 nådde BRP samma nivå som året innan finanskrisen men med färre anställda Omställning, rationalisering, osv.

21 Yrkesutveckling Utveckling maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 419 övrig kontorspersonal 412 bokförings- och redovisningsassistenter 828 montörer 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 232 gymnasielärare m.fl. 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 512 storhushålls- och restaurangpersonal 712 byggnads- och anläggningsarbetare 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 323 sjuksköterskor 214 civilingenjörer, tekniker, arkitekter m.fl. 331 förskollärare och fritidspedagoger 213 dataspecialister, datatekniker

22 Utbildningsnivå 2014 (25-64 år) Lägsta utbildningsnivån i Sverige sett till andelen med minst en gymnasial 100 utbildning Näst lägsta sett till andelen med eftergymnasial utbildning. Stora könsskillnader: 40 % av kvinnorna är eftergymnasialt utbildade, 28 % av männen. 36 % eftergymnasialt utbildade i Kronobergs län, en tredjedel i övriga Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Även sett till åringar ligger regionen lågt i relation till övriga (42 %, Riket 49 %).

23 0780 Växjö 0880 Kalmar 0680 Jönköping 0840 Mörbylånga 0643 Habo 0686 Eksjö 0765 Älmhult 0980 Gotland 0883 Västervik 0882 Oskarshamn 0642 Mullsjö 0781 Ljungby 0683 Värnamo 0682 Nässjö 0687 Tranås 0885 Borgholm 0764 Alvesta 0665 Vaggeryd 0604 Aneby 0685 Vetlanda 0861 Mönsterås 0761 Lessebo 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0862 Emmaboda 0834 Torsås 0763 Tingsryd 0884 Vimmerby 0860 Hultsfred 0760 Uppvidinge 0662 Gislaved 0821 Högsby 0767 Markaryd 0617 Gnosjö Utbildningsnivå år och år Stora variationer sett till utbildningsnivåer i kommunerna från 46 % - 20 % EU2020 mål om % av åringarna ska ha en eftergymnasial utbildninguppfylls av sju kommuner år år EU2020

24 0880 Kalmar 0643 Habo 0680 Jönköping 0780 Växjö 0604 Aneby 0781 Ljungby 0685 Vetlanda 0840 Mörbylånga Jönköpings län 0882 Oskarshamn 0687 Tranås 0686 Eksjö 0885 Borgholm Kronobergs län Kalmar län 0861 Mönsterås 0683 Värnamo 0980 Gotland 0765 Älmhult Riket 0834 Torsås 0642 Mullsjö 0884 Vimmerby 0763 Tingsryd 0665 Vaggeryd 0862 Emmaboda 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0682 Nässjö 0767 Markaryd 0662 Gislaved 0617 Gnosjö 0883 Västervik 0764 Alvesta 0760 Uppvidinge 0860 Hultsfred 0821 Högsby 0761 Lessebo Andelen åringar med minst en gymnasial utbildning EU2020-mål: Andelen som inte har en gymnasial examen eller studerar ska understiga 10 % Jönköpings län 13 %, Kronobergs län 14 %, Kalmar län 14 %, Gotlands län 14 %, Riket 15 % år

25 Sysselsättningsgrad 2013 och utveckling ,0% 78,0% 76,0% 74,0% 72,0% 70,0% 68,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning Under 2013 uppgick nivån i regionen till 79,4 % Den högsta sysselsättningsgraden i riket dock har minskningen i regionen varit den kraftigaste Sysselsättningsgrad Förändring procentenheter

26 Sysselsättningsgrad ,0% EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning 85,0% 80,0% 75,0% Endast Jönköpings län klarade målet 2013 Övriga regioner har närmat sig varandra (~78 %) 70,0% 65,0% Störst nedgång i Kronobergs län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

27 Sysselsättning olika grupper Mellan har antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskat med personer Nedgången har balanserats genom invandring och istället för att minska har antalet i arbetsför ålder ökat med 6000 personer Differens kvinnor och män: 3,6 Differens inrikes och utrikes födda: 25,5 (större mellan inrikes- och utlandsfödda kvinnor än för männen) Andelen unga i arbete har minskat sedan krisen ,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda Kvinnor och män Män Kvinnor Förvärvsgrad Förändring

28 Arbetslöshet Sedan 2004 har antalet arbetslösa inom utsatta grupper ökat med drygt personer i regionen (Småland inklusive öarna). Bland övriga arbetssökande har antalet inskrivna ökat med omkring 530 personer Personer med förgymnasial utbildning den enskilt största gruppen följt av personer med funktionsnedsättning, utomeuropeisk bakgrund och äldre (55-64 år) Arbetslösheten för personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda uppgick till~ %

29 Sysselsättningsgrad efter olika utbildningsinriktningar 2012

30 Bristyrken