Barnets bästa om föräldrarnas och samhällets ansvar Med fokus på processer enligt 6 kap. FB

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Rickard Sjöström Barnets bästa om föräldrarnas och samhällets ansvar Med fokus på processer enligt 6 kap. FB Examensarbete 30 högskolepoäng Eva Ryrstedt Familjerätt Termin 9

2 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4 1 INLEDNING Ämnet Syfte och frågeställning Metod och material Avgränsning och förtydliganden Disposition 7 2 BARNETS BÄSTA Inledning Begreppets komplexitet Rättslig och utomrättslig standard Normativa och empiriska spörsmål Öppna och låsta bedömningar Barnkonventionen Inledning Artikel 3 barnets bästa Artikel 12 rätten att uttrycka sin åsikter Artikel 5 och 18 föräldrarnas ansvar Svensk lagstiftning och praxis Inledning Barnets bästa i ett barnperspektiv FB 6:2a - portalparagrafen FB 6:1 och barnkonventionen 14 3 FÖRÄLDRASKAPETS INNEBÖRD Inledning Grundläggande föräldrabegrepp Olika juridiska begrepp 16

3 3.2.2 Rättslig förälder Biologisk förälder Social förälder Vårdnadshavare Boförälder Umgängesförälder Det rättsliga föräldraskapets syfte Inledning Barnets intressen Rätten till familjerättslig status Kännedom om sitt genetiska ursprung Föräldrafunktionens fullgörande Föräldrarnas intresse Samhället intresse Föräldrafunktionen Inledning Innebörden av vårdnadsansvaret Allmänt om regleringen En rättighet eller en skyldighet? Bestämmanderätten Tillsynsplikten och föräldrars skadeståndsansvar Vårdnadens utövande Allmänt om regleringen Boförälderns vårdnadsansvar Umgängesförälderns vårdnadsansvar Den faktiska vårdens betydelse Den beteendevetenskapliga synen på föräldraskapet Föräldraskap vid vårdnadstvister 31 4 SAMHÄLLETS ANSVAR OCH REDSKAP Inledning Samhällets ansvar för barn Domstolens officialprövning Innebörden Utredningsskyldigheten Prövningen om vad som är bäst för barnet Regler angående vårdnaden Inledning Vårdnad genom dom Allmänt om regleringen Erinran om att vårdnaden är gemensam När gemensam vårdnad är uppenbart oförenligt med barnets bästa Vid allvarliga brister i omsorgen Vid en förälders död Socialnämdens godkännande av föräldrarnas överenskommelse Föräldrars rätt till stöd och hjälp Regler angående barnets boende 43

4 4.5.1 Inledning Beslut genom dom Socialnämndens godkännande av föräldrarnas överenskommels Regler angående barnets umgänge Inledning Beslut genom dom Allmänt om regleringen Vilkor för umgängets utövande Socialnämndens möjlighet att väcka talan om umgänge Socialnämndens godkännande av föräldrarnas överenskommelse Det rättspolitiska läget 47 5 ANALYS Inledning Barnets bästa och föräldraskapet Tillämpningen av samhällets redskap Inledning När blir redskapen tillämpliga Effekten av presumtioner Barnets bästa, officialprövning och beslut Säkerställs barnets bästa genom redskapen? Slutord 54 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 55 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 59

5 Summary The primary purpose of this study is to investigate what tools the society has to secure that separated parents act in the best interest of the child. To achieve this the study in question illustrate some underlying issues like the meaning of the concept of the best interest of the child, especially in relation to parenting and society s responsibility for children. The study is focused on the 6th chapter in FB. The most important principle of the children rights is the principle of the best interest of the child, yet the concept is lacking a clear definition. The reason for this is simply that we don t know what the best interest of the child is. This means that significance of the concept must be seen as a value open legal fact. The assessment must be made from a child perspective, with the foundation in the circumstances of the individual child. The starting point must be to find the best solution for the child in question, which is the reason that assessment of the best interest of the child occurs more freely than usually is the issue with traditional legal rules. One of the most fundamental things that distinguish a good parent is the ability to prioritize the interest of the child before one s own. The concept of the purpose of parenting does not only include the legal effects tied to the parenthood as in custody responsibility, guardianship and maintenances duty, but also the wider responsibility parents have to act in the best interest of the child. This study s purpose is to discuss the custody responsibility which is a part of the purpose of parenting. The custody responsibility is a right and an obligation for the parents. The legal standard intend a minimum level of the concept the best interest of the child and the required parenthood. The purpose of society s interference in questions regarding custody, residence and access are mainly to secure that the best interest of the child is provided for. The review of the rules shows that there are rules of educational character whom is directed to the parents. There are also rules that are directed to the actors of the society, the primarily purpose of these rules are to find the best solution for the child. The most important tool the society has to secure that the parents act in the best interest of the child is the rule that statues the courts obligation to ex officio try some questions. The meaning of this rule is that the court has an obligation to see to that the case becomes properly investigated. This so the decision will be in the best interest of the child. The society s actual possibility to secure that the parents act in the best interest of the child becomes indirect due to that the rules only are directed to the court. Taken together this means that the society really don t have any direct rules to secure that separated parents act in the best interest of the child. 1

6 Sammanfattning Det primära syftet med arbetet är att utreda vilka redskap samhället har för att säkerställa att separerade föräldrar ser till barnets bästa. För att nå detta belyser föreliggande arbete även vissa underliggande frågor så som vad innebörden i begreppet barnets bästa är, vad föräldraskapet innebär i förhållande till barnets bästa och samhällets ansvar för barn. Den stora begränsningen av arbetet är att fokus ligger på reglerna i 6 kap. FB. Barnets bästa är barnrättens viktigaste princip ändå saknas emellertid en klar och tydlig definition av begreppet, vilket bottnar i att vi helt enkelt inte vet vad barnets bästa är. Detta innebär att dess innebörd måste ses som ett värdeöppet rättsfaktum. Bedömningen skall göras utifrån ett barnperspektiv och med grund i det enskilda barnets unika omständigheter. Utgångspunkten är att hitta den bästa lösningen för barnet ifråga, vilket gör att bedömningen av barnets bästa sker friare än vad som gäller för traditionella rättsregler. Ett av de mest grundläggande tingen som kännetecknar en god förälder är förmågan att prioritera barnets behov framför sina egna. Begreppet föräldrafunktion innefattar inte bara de till föräldraskapet knutna rättsverkningarna så som vårdnadsansvar, förmyndarskap och underhållsskyldighet, utan även det bredare ansvar föräldrarna har för att tillgodose barnets behov och intressen. I föräldrafunktionen utgör vårdnadsansvaret den del som framförallt behandlas i detta arbete. Vårdnadsansvaret betraktas som både en rättighet och en skyldighet för föräldrarna. Den rättsliga standarden för både barnets bästa och föräldraskapet åsyftar en miniminivå. Syftet med samhällets inblandning i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge är framförallt att säkerställa att barnets bästa tillgodoses. Genomgången av regelverket visar att det finns bestämmelser av pedagogisk karaktär som direkt riktar sig till föräldrarna. Andra bestämmelser riktar sig mot samhällets aktörer och många av dem syftar till att hitta den bästa lösningen för barnet. Av dessa utgör domstolens officialprövning det viktigaste redskapet samhället har för att säkerställa att föräldrarna tillgodoser barnets bästa. Denna innebär att domstolen har en skyldighet att tillse att ärendet blir tillbörligt utrett och att barnets bästa därmed kan bli tillgodosett i beslutet. Samhällets reella möjlighet att säkerställa att föräldrarna ser till barnets bästa blir indirekt, detta eftersom reglerna endast riktar sig till rätten. Sammantaget innebär det också att samhället egentligen inte har några direkta regler för att säkerställa att separerade föräldrar ser till barnets bästa. 2

7 Förord Jag vill börja med att tacka min fru Kersti som under studieåren alltid stöttat mig och korrekturläst allt jag skrivit. Utan hennes stöd hade jag aldrig klarat av att genomföra utbildningen. Ett stort tack till mina barn som är en ständig källa till glädje, men också en inspirationskälla för mitt ämnesval. Jag vill också rikta ett stort tack till Eva Ryrstedt för all handledning i arbetet, men även för de trevliga samtal vi haft vid handledningstillfällena. Ett särskilt tack vill jag ge Marie som tagit sig tid att korrekturläsa arbetet och ge mig råd gällande skrivandets konst när det behövts. Jag vill även tacka min mamma Karin som också tagit sig tid att korrekturläsa hela arbetet. Till sist vill jag också tacka bibliotekarierna i Broby som hjälpt mig när jag kommit med långa listor på böcker som jag behövt. Broby, april 2009 Rickard Sjöström 3

8 Förkortningar Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter Ds Departementsserien Europadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Europakonventionen Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FB Föräldrabalken (1949:381) JT Juridisk Tidskrift LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NJA Nytt juridiskt arkiv Prop Proposition RH Rättsfall från hovrätten RÅ Regeringsrättens årsbok SCB Statistiska centralbyrån SekrL Sekretesslagen (1980:100) SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning UtlL Utlänningslag (2005:716) Utövandekonventionen Europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 4

9 1 Inledning 1.1 Ämnet Enligt statistik från SCB var det barn som år 2007 var med om att deras föräldrar separerade och bland sjuttonåringarna var det 1999 en fjärdedel som under sin barndom upplevt en separation mellan sina föräldrar. Ytterliggare fem procent av sjuttonåringarna hade det aktuella året aldrig levt med bägge sina ursprungliga eller biologiska föräldrar, dessa hade separerat innan barnets födelse eller aldrig bott ihop. 1 Även om det enligt samma statistik från SCB förekom en minskning av separationerna under tiden mellan 1999 och 2007 kan vi ändå genom detta sluta oss till att över en fjärdedel av dagens sjuttonåringar under sin uppväxt direkt eller indirekt varit föremål för tillämpningen av 6 kap. FB. Det omfattande antal barn som varje år berörs av det familjerättsliga regelverket kring vårdnad, boende och umgänge utgör ett synnerligen gott skäl för att studera detta närmare. En separation kan i många fall utlösa en emotionell stress som påverkar både föräldrarna och barnet. Det är inte ovanligt att denna stress påverkar föräldrarnas förmåga att stödja barnet känslomässigt. 2 För barnet kan detta innebära ytterligare påfrestningar när föräldrarna, som inte bara ska tillgodose dess fysiska behov utan även behovet av kärlek och trygghet 3, brister i sitt föräldraansvar. Ett av de grundläggande tingen som karaktäriserar en god förälder är förmågan att prioritera barnens behov framför sina egna 4, vilket kan vara väldigt svårt om separationen har utmynnat i en vårdnadstvist. I en sådan situation befinner sig föräldrarna nästintill i ett permanent tillstånd av konflikt. 5 Samtidigt har lagstiftaren inte kunnat övervinna tron på att föräldrar i tvister om vårdnad, boende och umgänge alltid prioriterar det som är bäst för barnet. 6 I arbetet för att ratificera utövandekonventionen konstaterade utredaren att eftersom vårdnaden både är en rättighet och en skyldighet för föräldrarna, kan enligt svensk rätt normalt inte en intressekonflikt mellan föräldrarna och barnet uppstå i ärenden enligt 6 kap. FB. 7 De rättsliga processerna i ärenden om vårdnad, boende och umgänge är konstruerade med utgångspunkten att det inte föreligger någon intressekonflikt mellan föräldrarna och barnet som behöver synliggöras. 8 Frågan är om man med detta synsätt verkligen kan uppnå en lösning som är till barnets bästa. Jag ställer mig då frågan vilka asp, , kl. 15:34. 2 Rejmer, Annika, Vårdnadstvister, 2003, s SOU 2005:43, s Ds 1999:57, s. 128 f. 5 Rejmer, s Ryrstedt, Eva & Mattsson, Titti, Barn och föräldrar kan vi acceptera dem som motparter?, SvJT 2007, s Ds 2002:13, s Ryrstedt & Mattsson, SvJT 2007, s

10 redskap samhället har för att säkerställa att föräldrarna, som är barnets främsta företrädare, ser till barnets bästa under dessa konflikter. 1.2 Syfte och frågeställning Det primära syftet med arbetet är att utreda vilka redskap samhället har för att säkerställa att separerade föräldrar ser till barnets bästa. För att nå detta syfte krävs att vi även utreder vissa underliggande frågor, som vad innebörden i begreppet barnets bästa är och vad föräldraskapet innebär i förhållande till barnets bästa. Eftersom det övergripande syftet med uppsatsen är att utreda vilka redskap som samhället tillhandahåller för att säkerställa att föräldrarna ser till barnets bästa är det också relevant att belysa frågan om vilket ansvar samhället har för barn. För att nå syftet utgår arbetet därför från följande frågeställningar: Vad är innebörden i begreppet barnets bästa? Vilka rättigheter och skyldigheter innebär föräldraskapet? Vilket ansvar har samhället för barn? Vad har samhället för redskap för att säkerställa att barnets bästa tillgodoses av separerade föräldrar? 1.3 Metod och material Arbetet handlar om tillvaratagandet av barnets rättigheter och jag har därför valt att anlägga ett barnperspektiv. Frågorna som detta arbete ämnar belysa är av traditionell juridisk karaktär, vilket innebär att det handlar om att utröna hur gällande rätt ser ut i Sverige idag. Den metod som lämpar sig bäst för detta ändamål är den klassiskt rättsdogmatiska metoden vilken innebär att man använder sig av traditionella rättskällor så som lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Denna metod används därför genomgående i arbetets deskriptiva del för att klarlägga vad som är de lege lata. För att ge ytterliggare djup åt arbetet kommer föräldraskapet även att belysas med hjälp av empiriskt material från forskning inom beteendevetenskapen. 1.4 Avgränsning och förtydliganden Arbetets karaktär kräver en kraftig avgränsning och vissa delar behandlas därför mer summariskt än andra. Den stora avgränsningen i arbetet är att fokus ligger på 6 kap. FB och därmed endast kommer att behandla vårdnadsansvaret, som är en del av föräldrafunktionen. Fokus ligger vidare framförallt på regler i 6 kap. FB som kan anses utgöra verktyg för att se till att barnets bästa tillgodoses. Anledningen till att fokus ligger på vårdnaden av barnet är att denna enligt min uppfattning utgör den centrala föräldrafunktionen samtidigt som den är den mest svår definierade. Arbetets deskriptiva del belyser endast gällande rätt, vilket medför att ingen historisk lagstiftning kommer att tas upp inom ramen för föreliggande arbete. Andra begränsningar i arbetet utgörs av att det av utrymmesskäl inte belyser vissa bestämmelser i 6 kap. Det handlar då om reglerna om interimistiska beslut 6

11 och vitesföreläggande. Arbetet avgränsas också av att fokus ligger på de biologiska föräldrarna som vårdnadshavare, vilket är förklaringen till att bestämmelserna angående särskilt förordnade vårdnadshavare inte heller berörs. Av samma anledning berörs inte heller föräldraskap genom adoption. Enligt Anna Singer avses med uttrycket de till föräldraskapet knutna rättsverkningarna egentligen inte bara de rättsverkningar som följer av statusen som förälder utan även det bredare ansvar föräldrarna har att tillgodose barnets behov och intressen. Hon har valt att istället använda beteckningen föräldrafunktioner för att beskriva de uppgifter en förälder har gentemot barnet. 9 Denna beteckning kommer också att användas i föreliggande arbete. Med barn menas en omyndig person under 18 år i enlighet med barnkonventionens definition i artikel 1 och regleringen om omyndighet i 9 kap 1 FB. 1.5 Disposition Föreliggande arbete börjar i kapitel 2 med en redogörelse för innebörden i begreppet barnets bästa med utgångspunkt i barnkonventionen, vilket efterföljs av en redogörelse för begreppets innebörd i FB. I kapitel 3 ämnar jag klarlägga föräldraskapets innebörd med fokus på vilka rättigheter och skyldigheter föräldraskapet för med sig. Det handlar dels rent allmänt om det rättsliga föräldraskapet men en stor vikt läggs även på innebörden av vårdnadsansvaret. Kapitel 4 belyser samhällets ansvar för barn samt ämnar jag i detta kapitel svara på arbetets huvudfråga om vilka redskap samhället har för att säkerställa att separerade föräldrar ser till barnets bästa. Detta görs genom en pedagogisk genomgång av de redskap som finns med början på de gällande reglerna för vårdnaden därefter barnets boende och sist umgänget. Framställningen är utformad så att den samtidigt ämnar ge en god insyn i hur frågor om vårdnad, boende och umgänge behandlas enligt gällande rätt. Tillsist i arbetet görs en analys av det framkomna resultatet. 9 Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, 2000, s. 44 f. 7

12 2 Barnets bästa 2.1 Inledning Begreppet barnets bästa är tätt förknippat med utvecklingen av barnets rättigheter och dessa två begrepp är båda lika viktiga som vaga. 10 Sambandet mellan barnets bästa och barnets rättigheter är komplext. Ett exempel på detta är att det ibland hävdas att barnets rättigheter skall ses som ett förtydligande av barnets bästa, men ibland kan barnets bästa även motivera en inskränkning av dessa rättigheter. 11 Barnets bästa är barnrättens viktigaste princip ändå saknas emellertid en klar och tydlig definition av begreppet, vilket bottnar i att vi helt enkelt inte vet vad barnets bästa är. 12 Det finns olika uppfattningar, åsikter och intressemotsättningar kring vad som är barnets bästa. Vad som är barnets bästa är dessutom olika både över tid och i det individuella fallet. Det som är bäst för ett barn behöver inte vara det bästa för ett annat. 13 En annan fråga som gör det ytterligare mer komplicerat är vem som är bäst lämpad att bedöma vad som är barnets bästa. Ska det vara föräldrarna eller någon professionell yrkesgrupp som lärare, psykologer eller jurister. 14 Bland jurister råder någorlunda consensus om att barnets bästa ska ses som ett värdeöppet rättsfaktum, vilket skall tolkas med utgångspunkt i en helhetsbedömning av barnets situation. Detta stöds också av resonemanget i förarbetena. 15 Att barnets bästa ses som ett värdeöppet rättsfaktum innebär att det är de professionella aktörerna som genom sin tillämpning ger begreppet sin konkreta innebörd. 16 Följden blir således att innebörden i barnets bästa kommer att stå i samklang med de professionella aktörernas kulturella och moraliska värderingar. Konsekvensen blir att barnets bästa också kommer att variera beroende på vilket samhälle barnet lever i Begreppets komplexitet Rättslig och utomrättslig standard Principen om barnets bästa används i många olika sammanhang och innebörden kan variera beroende på om det används som en juridisk princip eller i något annat sammanhang. När begreppet används som rättslig standard är det ett viktigt rekvisit i ett växande antal lagregler. Det används 10 Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, tredje upplagan, 2006, s Schiratzki, Johanna, Barnets bästa - i portalparagraf och praxis, JT , s. 976 f. 12 Schiratzki, Johanna, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, andra upplagan, 2005, s SOU 2005:43, s Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s Prop. 2005/06:99, s. 39 f samt prop. 1997/98:7, s. 104 f. 16 Rejmer, Annika, Barnperspektiv och barnets bästa i tingsrätts handläggning av vårdnadstvister, SvJT 2002, s Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 52 f. 8

13 också i dessa sammanhang för att motivera och förklara rättsliga beslut och domar. När barnets bästa används som utomrättslig standard åsyftas vanligen all den kärlek, omsorg, omvårdnad och omtanke som ett barn behöver. Skillnaden mellan rättslig och utomrättslig standard är att den rättsliga standarden endast åsyftar en miniminivå. Lagstiftningsarbetet har när det gäller den svenska barnrätten inte bara syftat till att påverka barnets bästa som rättslig standard utan även den utomrättsliga. Exempel på detta hittar vi bl.a. i 6 kap. 1 FB där lagstiftaren uppmanar föräldrar att ge sina barn en god uppfostran. Denna typ av lagstiftning kännetecknas av att den saknar eller endast har en svag koppling till domstolarnas rättstillämpning. Syftet med en sådan lagstiftning blir då endast att vara normerande och då ha en pedagogisk verkan Normativa och empiriska spörsmål Det finns skäl att skilja på normativa och empiriska spörsmål när det gäller barnets bästa. Normativa spörsmål rör dels frågan om vilka värden och hänsyn som har rättsligt relevans och dels vilken inbördes vikt dessa skall tillmätas vid bedömningen av vad som är barnets bästa. 19 Utgångspunkten när det gäller normativa spörsmål är att finna vad gällande rätt är och detta görs som brukligt genom att man söker svaret i aktuellt rättskällematerial. Det empiriska spörsmålet kan däremot inte besvaras med hjälp av de traditionella rättskällorna, utan för detta krävs kunskap både om barn i allmänhet men framförallt om det enskilda barnet. 20 Det empiriska spörsmålet handlar om att bestämma vilken konkret lösning som är bäst för det enskilda barnet. 21 Titti Mattsson använder två begrepp för att systematisera faktorer som kan ingå i en sådan prövning av barnets bästa och dessa är barnets behov och barnets intresse. 22 Med begreppet barnets behov menar Mattsson vad vuxna anser att barnet behöver. Det kan även betraktas som ett objektivt betraktelsesätt där man vid bestämning av barnets behov anlägger ett utifrånperspektiv. Tvärtemot utgår sedan barnets intresse från ett inifrånperspektiv, vilket innebär att man ser vad barnet behöver ur barnets egen synvinkel. Barnets behov delar Mattsson sedan upp i typiska och specifika behov. Typiska behov är sådana behov som vuxna anser att barn i allmänhet har, medan de specifika behoven hänför sig till det aktuella barnet och vilka behov de vuxna anser att just det har. Mattsson delar även in barnets intresse i typiska och specifika intressen. De typiska intressena handlar om barnets uppfattning om vad barn i allmänhet behöver, medan det specifika intresset härrör från barnets uppfattning om vad som är viktigt för just honom eller henne. Eftersom det sistnämnda har ett direkt samband med barnet känslor, 18 Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s samt Schiratzki, Barnrättens grunder, s Haugli, Trude, Samværsrett i barnevernssaker, andra upplagan, 2000, s. 237 f. 20 Mattsson, Titti, Barnet och rättsprocessen, 2002, s Haugli, Mattsson, Barnet och rättsprocessen, s. 37 f. 9

14 önskningar och tankar kan detta endast bestämmas efter att barnet har fått komma till tals eller uttrycka sin mening på något sätt Öppna och låsta bedömningar Vid bestämmandet av vad som är barnets bästa skall en helhetsbedömning av barnets situation göras. Bedömningen skall i varje fall göras utifrån det enskilda barnets individuella förhållanden. 24 Utgångspunkten är att hitta den bästa lösningen för barnet ifråga. Johanna Schiratzki har framfört att barnets bästa därmed skiljer sig från traditionella rättsregler. Hon anför att genom att barnets bästa ses som ett öppet koncept, utan bestämt innehåll kan det inte inordnas under den kodning av rätt och fel som rättsordningen normalt utgår ifrån. Rättstillämparen kan därmed göra en friare bedömning än vad som är fallet med traditionella rättsregler. I rättspraxis används emellertid barnets bästa inte alltid som ett öppet koncept utan rätten arbetar då med antaganden eller presumtioner om vad som är bra för barn. Nackdelen med att arbeta med låsta bedömningar i form av presumtioner blir att vissa aspekter av barnets bästa prioriteras framför andra. Fördelen med ett sådant förfaringssätt är att det gör det lättare för rätten att hålla på traditionella rättssäkerhetskriterier som likhet inför lagen och förutsägbarhet. Schiratzki anser vidare att det hela kompliceras ytterligare av att barnets bästa inte bara är en norm utan en tolkningsprincip, vilket inte är helt okontroversiellt. Ännu har denna mest används vid tolkning av rättsregler, men genom en ökad användning av avtal inom barnrätten kommer den rimligtvis även att användas vid tolkning av dessa avtal. Enligt Schiratzki skulle barnets bästa när begreppet används som tolkningsprincip kunna legitimera undantag från en given rättsregel Barnkonventionen Inledning Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990 och Sverige har reservationslöst ratificerat den. Det innebär att Sverige har en internationell folkrättslig förpliktelse att följa konventionen och därför skall numera konventionsbestämmelserna användas vid tolkning av svensk lag. 26 Barnkonventionen omfattar en lång rad rättigheter för barn som delvis kompletterar och delvis motsäger varandra. 27 Konventionen innehåller fyra grundläggande principer som finns i artiklarna 2 (förbud mot diskriminering), 3 (barnets bästa), 6 (rätten till liv och utveckling) och Mattsson, Barnet och rättsprocessen, s samt Mattsson, Barnet som subjekt och aktör, 2006, s Prop. 2005/06:99 s. 40 samt prop 1997/98:7 s. 104 f. 25 Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s samt Schiratzki, Barnrättens grunder, s SOU 2005:43, s. 641 samt Prop. 1997/98:182 s Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s

15 (rätten att uttrycka sina åsikter). 28 Det grundläggande budskapet i konventionen är barnets rätt att betraktas som en självständig medborgare med egna rättigheter. 29 I detta ligger ett delvis nytt sätt att tänka där barnet sätts i fokus på ett helt nytt sätt. Genom konventionen görs barnet för första gången till ett subjekt med rättigheter. Eftersom konventionen är en folkrättslig traktat så är det endast stater och inte enskilda som är bundna av det. Trots detta behandlar barnkonvention även den rättsliga relationen mellan föräldrar och barn. 30 Tydligast syns detta i artikel 5 och 18. I några av barnkonventionens artiklar integreras barnets rättigheter med föräldrarnas. Rättigheterna syftar då till att skydda den fungerande familjen Artikel 3 barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 32 Artikeln tar främst sikte på åtgärder det offentliga vidtar inom den rättsliga sfären, vilket är logiskt eftersom konventionen endast är bindande för stater. 33 Principen om barnets bästa är inte bara en av de fyra grundpelarna i konventionen utan artikeln har karaktären av portalparagraf, vilket framgår av konventionens förarbeten. Principen kan härledas från två grundläggande tankar, att barn har fullt och lika människovärde vilket innebär att de således inte är mindre värda än vuxna samtidigt som de är sårbara och behöver särskilt skydd och stöd. 34 I artikeln anges att barnets bästa skall komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det innebär inte att barnets intresse skall väga tyngre än alla andra intressen, bara att det ska väga tungt. 35 Varken barnets bästa i förhållande till barnets rättigheter eller den närmare innebörden av barnets bästa diskuterades vid utarbetandet av barnkonventionen. Två motstridiga förklaringar har framförts till att detta aldrig fördes upp på dagordningen. Den första skulle vara att man tog för givet vad barnets bästa var och den andra är att det finns ett egenvärde i att inte närmare definiera begreppet. Barnets bästa skulle därmed kunna fastställas med hänsyn till kultur och lokala sedvänjor. 36 För det sistnämnda alternativet talar även ett stycke i konventionens preambel som lyder att konventionsstaterna: 28 Prop. 1997/98:182, s. 9 samt Ewerlöf, G., Sverne, T., Singer, A., Barnets bästa Om föräldrars och samhällets ansvar, femte upplagan, 2004, s Eweröf et al, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s. 27 f. 31 Två exempel är artikel 9 om barns rätt att inte bli skilda från sina föräldrar och artikel 10 om rätten till familjeåterförening. 32 Artikel 3.1 barnkonventionen. 33 Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s SOU 1997:116, s. 125 ff. 35 Ewerlöf et al, s Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 55 med vidare hänvisning till Alston, P, The best interests of the Child,

16 [T]ar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling 37 Barnkonventionen ger således utrymme för olika tolkningar av barnets bästa beroende på kulturella och sociala värderingar i det aktuella samhället. Till detta kommer även det faktum att många stater reserverat sig mot delar av konventionen, vilket har betydelse för tolkningen av barnets bästa i den staten Artikel 12 rätten att uttrycka sin åsikter Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 39 Artikeln ger barn en rätt att göra sig hörda så att de själva kan påverka sin situation. Barnets åsikter skall enligt artikeln beaktas med hänsyn till barnets ålder och mognad. 40 Artikeln syftar inte till att ge barn självbestämmande men väl medbestämmande. Ett förverkligande av artikeln kommer enligt barnkommittén innebära ett förändrat synsätt på barn i samhället och att ett barnperspektiv läggs på alla administrativa beslut som rör barn. 41 Enligt artikel 5 är det föräldrarna som skall i överensstämmelse med barnets utveckling och förmåga ge barnet lämplig ledning och råd för att kunna hävda sin rätt enligt artikeln. Barnet ges på detta vis en möjlighet till aktivt deltagande istället för att vara en passiv spegling av föräldrarnas åsikter. Familjen är också den sociala miljö som påverkar barnet djupast, därför är det lämpligt att denna i demokratisk anda ger barnet möjlighet att stärka sin förmåga till deltagande i beslutsprocesser Artikel 5 och 18 föräldrarnas ansvar I artikel 5 stadgas det att konventionsstaterna ska respektera det ansvar, rättigheter och skyldigheter, som tillkommer föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har ett lagligt ansvar för att barnet ges ledning vid utövandet av de rättigheter som erkänns i barnkonventionen. Ansvaret skall utövas i överensstämmelse med barnets fortsatta utveckling av sin förmåga. 43 Omvänt innebär detta att konventionsstaterna skall acceptera att föräldrarnas rättigheter minskar i takt med att barnets ökar. Av artikel 18 i konventionen framgår att barnets bästa ska komma i första rummet även för föräldrarna. 44 Genom artikeln åläggs således inte bara stater att följa principen om barnets bästa, utan även föräldrar. Folkrättsliga traktat som stycket barnkonventionens preambel. 38 Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s. 56 ff. 39 Artikel 12.1 barnkonventionen. 40 Ewerlöf et al, s SOU 1997:116, s SOU 1997:116, s. 228 f. 43 Ewerlöf et al, s Schiratzki, Barnrättens grunder, s

17 barnkonventionen är dock inte bindande för enskilda individer. 45 Åläggandet är däremot ämnat att vara vägledande för föräldrarna gällande föräldraansvaret vidare kan det vara till försvar för statens inblandning då familjen inte fungerar. 46 Genom artikeln slår barnkonventionen även fast att huvudregeln bör vara att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling Svensk lagstiftning och praxis Inledning Principen om barnets bästa har funnits i Sverige sedan länge och går ut på att beslut som rör barn skall fattas i enlighet med vad som är till barnets bästa. 48 Genom Sveriges ratificerande av Barnkonventionen har det skett ett mer systematiskt införande av principen i svensk lagstiftning. 49 Barnkommittén konstaterade i sitt arbete att principen om barnets bästa skall ses som en etisk grundregel för samhället som helhet. Det betyder att barnets bästa ska vara vägledande på alla områden. Inte bara i verksamheter som är särskilt avsedda för barn; t ex barnomsorgen, fritidsverksamheter eller skolan, utan också för beslutsfattare och administratörer inom andra samhällssektorer. I alla beslut som fattas på alla nivåer ska barnets bästa beaktas. Barnperspektivet måste komma med i beslutsfattandet Barnets bästa i ett barnperspektiv Genom 2006 års lagändring kom betydelsen av barnets bästa till klarare uttryck i lagen. Enligt tidigare lydelse skulle barnets bästa komma i främsta rummet medan det enligt nuvarande lydelse skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I förarbetena till lagändringen 2006 framförs att utgångspunkten i barnperspektivet skall vara respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Barnperspektivet vid beslutsfattande skall vidare innebära: [A]tt man försöker förstå barnet och ta reda på hur barnet uppfattar sin situation och eventuella förändringar att se med barnets ögon. Det handlar också om att analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. I detta ingår att lyssna på barnet och respektera det som en individ med egna uppfattningar. Därmed inte sagt att barnets åsikter alltid måste följas. Det är i sista hand den vuxne som utifrån sina kunskaper och erfarenheter måste fatta beslutet och ta ansvar för det. 51 Motivuttalandet är i linje med vad som anfördes i förarbetena till 1998 års ändringar i FB, i vilket det anfördes att barnets vilja ibland skulle kunna 45 Schiratzki, Barnrättens grunder, s, SOU 1997:116, s Ewerlöf et al, s SOU 1997:116, s. 140 f. 49 Dahlstrand, Lotta, Barnets deltagande i familjerättsliga processer, 2004, s SOU 1997:116 del 7, s Prop. 2005/06:99, s. 39 jämför även samma syn i SOU 1997:116, s

18 beaktas fristående från bedömningen av barnets bästa. 52 Titti Mattsson har anfört att barnets vilja är en av flera viktiga delar i beslutsunderlaget för att bestämma barnets bästa 53, vilket också helt är i linje med det nya motivuttalandet. Det torde dock inte vara helt klarlagt vilken roll barnets vilja skall spela i barnets bästa. Det har vidare anförts att det numera skulle råda en samsyn av innebörden i barnperspektivet mellan 6 kap. FB och den socialrättsliga barnrätten. 54 De inblandade intressena och deras representation skiljer sig åt i dessa processer, vilket gör att det inte alls är säkert att det råder en samsyn angående den verkliga innebörden av barnperspektivet FB 6:2a - portalparagrafen Lagtexten i föräldrabalken har ändrats under de senaste åren för att bättre stämma överens med barnkonventionen. Förändringen har inneburit en förstärkning och förtydligande av vilken vikt barnets bästa skall ha vid fattande av beslut rörande barnet. 56 I detta ligger också att myndigheterna skall ha ett barnperspektiv vid beslutsfattandet, vilket innebär att de skall försöka förstå barnet och ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. I portalparagrafen till FB står det att barnets bästa skall vara avgörande vid alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge. 57 Denna formulering infördes 2006 med bland annat motiveringen att det är barnets intressen som skall stå i fokus och att det inte handlar om rättvisa mellan föräldrar. 58 I denna allmänna regel skall sedan alla andra mer preciserade regler i 6 kap. FB ta sitt avstamp. 59 När det gäller vad som är barnets bästa finns det i portalparagrafen två strecksatser om vad man vid bedömningen särskilt skall fästa avseende vid. Det är dels om barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller om barnet riskerar att föras bort, hållas kvar eller annars fara illa och dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2a andra stycket FB). Vidare skall man ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av dennes ålder och mognad (6 kap. 2a tredje stycket). Lagstiftarna har inte velat ge barnets bästa en tydligare innebörd än så utan hänvisar till att tillämpningen måste vara dynamisk för att kunna anpassas efter den enskilda individen FB 6:1 och barnkonventionen I 6 kap. 1 FB hittar vi den allmänna familjerättsliga normen för barns välbefinnande. 61 Enligt bestämmelsen har: 52 Prop. 1997/98:7, s. 48 och jämför prop. 2005/06:99 s Mattsson, Barnet som subjekt och aktör, s Schiratzki, Johanna, Nya regler om vårdnad m.m., Ny Juridik 3:06, s Jämför Ryrstedt & Mattsson, SvJT 2007, s. 296 f. 56 Prop. 1997/98:7 s. 47 f. och Prop. 2005/06:99 s. 39 f kap. 2a första stycket FB och motivuttalandena i prop 2005/06:99 s. 38 f. 58 Prop. 2005/06:99 s. 39 f. 59 SOU 2005:43 s. 477 f. 60 Prop. 2005/06:99 s Mattsson, Barnet och rättsprocessen, s. 37 samt prop. 1989/90:107 s

19 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Enligt förarbetet till godkännandet av barnkonventionen utgör uppräkningen svensk lagstiftnings förteckning över barnets grundläggande rättigheter. 62 Vidare har det framförts att uppräkningen av rättigheterna kan tjäna som vägledning för domstolen i tvister om vårdnad, boende och umgänge så att de därmed väljer den lösning som bäst kan antas främja att de angivna rättigheterna blir tillgodosedda. Uppräkningen av rättigheter har även ansetts vara en vägledning för vårdnadshavarna i vad de skall iaktta vid uppfostran av barnet. Eftersom de angivna rättigheterna också bör uppfattas som en allmängiltig norm kan de även tjäna som vägledning för andra som har hand om barn, eller bestämmer i frågor som rör barn när det gäller att fastslå vad som är barnets bästa. 63 Johanna Schiratzki menar att vi genom anslutningen till barnkonventionen kan tala om universella mänskliga rättigheter för barn. Begreppet barnets bästa är däremot ett värde öppet koncept, vilket bland annat innebär att det är beroende av enskilda samhällen och samhällsgruppers värderingar för att få sin konkreta innebörd. Tolkningen av barnets bästa kan även innebära att barnets rättigheter inskränks. FN:s barnkommitté har dock framhållit att barnets bästa inte får innebära att barnets grundläggande rättigheter som skydd mot misshandel äventyras Prop. 1989/90:107 s Prop. 1981/82:168 s. 22 samt prop. 1989/90:107 s. 32 f. 64 Schiratzki, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, s

20 3 Föräldraskapets innebörd 3.1 Inledning Att prioritera barnets behov före sina egna är en av de grundläggande ting vi begär av goda föräldrar. Det innebär naturligtvis inte att ständigt göra barnet till viljes eller att ständigt ställa sig själv eller de vuxnas behov åt sidan. Barn behöver trygga, nöjda, tillfredsställda vuxna, barn behöver vuxna som gör mogna, ömsinta, framsynta och kloka bedömningar. Barn behöver inte bara fest och godis utan både spenat och god nattsömn. 65 Barnet är en produkt av sina föräldrar. Beroende på arv och miljö utvecklas barnet utifrån dessa förutsättningar till en egen individ. I denna process är föräldrarna och familjen av central betydelse. 66 Den svenska rätten bygger på att synen att det bästa för barnet är att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållande och tar ansvar för barnet. 67 Denna syn överensstämmer även med barnkonventionen som i art. 18 bland annat betonar vikten av båda föräldrarnas ansvar för barnets uppfostran och utveckling. I 6 kap. 1 FB stadgas att barn har rätt till omsorg, trygghet och en god fostran. Den svenska lagstiftaren utgår från att barnets föräldrar skall tillgodose detta Grundläggande föräldrabegrepp Olika juridiska begrepp De flesta har förmodligen inga problem att definiera vad en förälder är. Begreppet blir betydligt mer komplicerat när det ska förklaras eller graderas. Vid lagstiftning och i den juridiska litteraturen använder man olika begrepp för att definiera och klargöra innebörden av ett visst föräldraskap Rättslig förälder Rättslig förälder finns inte som begrepp i FB, men används ofta som ett samlingsbegrepp för den rättsliga konstruktionen av föräldraskap. Den innefattar både fastställande av vem som skall anses vara förälder och de rättsverkningar som är knutna till föräldraskapet. 69 Fastställandet av moderskap och faderskap regleras i 1-3 kap. FB, medan föräldraskap genom adoption regleras i 4 kap. FB. Det finns däremot inga direkta regler som styr fastställandet av moderskap utan detta anses alltid säkert framgå (mater semper certa est). Den kvinna som föder barnet anses vara dess moder. Efter att moderskapet är registrerat får därför modern automatiskt status som 65 Ds 1999:57, s a a, s. 121 ff. 67 Prop. 1997/98:7, s Ewerlöf et al, s Singer, s

21 rättslig förälder. 70 Fastställandet av faderskapet däremot är mer komplicerat och proceduren för detta är beroende av om modern är gift eller ej. Är modern gift antas den äkta mannen vara far till barnet och rättsverkningarna för honom blir detsamma som för modern. Regeln gällande faderskapspresumtionen finns i 1 kap. 1 FB. Om modern är ogift måste däremot faderskapet istället fastställs genom faderskapsbekräftelse eller dom (1 kap. 3 FB). 71 Naturligtvis uppkommer det situationer då det råder osäkerhet både angående moderskapet och faderskapet, men detta behandlas inte inom ramen för arbetet. 72 Den rättsliga statusen som förälder är knuten till en mängd rättsverkningar av vilka några är ömsesidig arvsrätt mellan förälder och barn, underhållsskyldighet, förmyndarskap och vårdnadsansvar. 73 Erhållandet av rättslig status som förälder innebär en skyldighet att också fullfölja de rättsliga funktioner som följer därav Biologisk förälder Det biologiska släktskapet har hittills legat till grund för det rättsliga föräldraskapet inom svensk rätt. 75 Barnets rätt till kännedom om sitt biologiska ursprung slås även fast i barnkonventionens artikel 7. Genteknikens möjligheter att kartlägga biologiskt släktskap har också gjort att det allt oftare åberopas som grund för rättsligt föräldraskap i det enskilda fallet. 76 Fastställandet av vilka som är barnets biologiska föräldrar kan av flera skäl vara av betydelse. För barnet kan det vara viktigt av såväl psykologiska som medicinska skäl att känna till sitt ursprung. 77 Det biologiska föräldraskapets betydelse för barnet betonas både vid umgänge 78 och adoption (4 kap. 5a första stycket FB). Genom utvecklingen av metoderna för äggdonation har begreppet biologisk förälder visat sig otillräckligt. Termen genetisk förälder används numera ofta för att beteckna den som donerat sperma eller ägg och därmed bidragit till ett barns tillkomst. Den kvinna som fött barnet räknas dock i dessa sammanhang fortfarande som biologisk förälder. 79 Den genetiska modern har i dessa fall små möjligheter att få något rättsligt föräldraskap. 80 Termen genetiskt föräldraskap likställs inte med biologiskt föräldraskap och är inte kopplat till samma rättsverkningar. Utgångspunkten vid fastställande av rättsligt 70 Saldeen, Åke, Barn- och föräldrarätt, femte upplagan, 2005, s. 40 ff. 71 Schiratzki, Barnrättens grunder, s. 50 ff. 72 För utförlig redogörelse angående detta hänvisas till Saldeen och Schiratzki (not 68 och 69). 73 Singer, s Singer, s Singer, s. 42 och Singer, s Saldeen, 39 f. 78 Sjösten, Mats, Vårdnad, boende och umgänge, andra upplagan, 2003, s. 97 ff och Schiratzki, Barnrättens grunder, s Singer, s. 42 f. 80 Se NJA 2006 s. 505 i vilket den genetiska moder ansökt om att adoptera barnet men fick avslag efter att hennes ex man, barnets biologiske fader, dragit tillbaka sitt godkännande. 17

22 föräldraskap är att barnet har rätt till två föräldrar och om möjligt ska de biologiska föräldrarna också vara rättsliga föräldrar Social förälder Med begreppet social förälder menar man den förälder som de facto tar hand om barnet till vardags. I det sociala föräldraskapet innefattas till stor del de rättsverkningar som knutits till det rättsliga föräldraskapet, såsom vårdnadsansvar, underhållsskyldighet och förmyndaransvar. Ofta är barnets sociala förälder även rättslig förälder men numera är det också vanligt med sociala föräldrar som inte är rättsliga föräldrar t.ex. styvföräldrar. Till skillnad från biologiskt föräldraskap kan sällan socialt föräldraskap ligga till grund för rättsligt föräldraskap. 82 Det finns dock situationer där det sociala föräldraskapet kan spela en avgörande roll. Om ett barn under en avsevärd tid har vårdats och fostrats i ett familjehem så kan vårdnaden överföras till familjehemsföräldrarna enligt 6 kap. 8 FB om det är bäst för barnet att det rådande förhållandet består. Vid adoptioner så spelar ett framtida åtagande som social förälder en viktig roll. Adoptioner medges ej om de inte kan anses vara till barnets fördel, och vid den prövningen beaktas adoptantens förmåga att fullgöra ett socialt föräldraskap Vårdnadshavare Den legala vårdnaden har samma grundläggande utgångspunkt som det rättsliga föräldraskapet nämligen biologiskt släktskap, vilket också framkommer i FB:s bestämmelser om att gifta föräldrar automatiskt får gemensam vårdnad om barnet. 84 FB:s regler om vårdnad, boende och umgänge bygger på uppfattningen att barnet behöver en nära och god relation med båda sina föräldrar. 85 Det finns två vårdnadsformer i svensk rätt: gemensam respektive ensam vårdnad. Barnet står således under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 2 första stycket FB). Vårdnaden skall som regel fortsätta tills barnet är 18 år om det inte ingått äktenskap eller registrerat partnerskap dessförinnan. Om barnet däremot inleder ett samboförhållande påverkar det inte vårdnaden. 86 Gemensam vårdnad är huvudregeln i svensk rätt och skall vara målet i samtliga fall då detta kan anses bäst för barnet. Ett gemensamt rättsligt ansvar anses kunna främja ett gott förhållande mellan barnet och båda föräldrarna. 87 I de fall föräldrarna inte är gifta kan de få gemensam vårdnad genom registrering hos skatteverket. 81 Singer, s. 381 samt Singer, s Singer, s Rejmer, s.149 jämför även ovan. 85 Sjösten, s. 49 samt prop. 1997/98:7, s Walin, Gösta & Vängby, Staffan, Föräldrabalken En kommentar. Del I, Supplement 8, september 2008, s. 6:9. 87 Prop. 1997/98:7, s. 50 f. 18

23 Anmälan kan göras i samband med att faderskapet bekräftas hos socialnämnden eller senare direkt till skatteverket (6 kap. 4 andra stycket FB). Någon prövning av om detta är till barnets bästa görs ej. 88 Statistiken visar att gemensam vårdnad är den överlägset vanligaste vårdnadsformen. Under 2007 var det 94 procent av föräldrarna som anmälde gemensam vårdnad om barnet i de fall där faderskapet fastställdes genom faderskapsbekräftelse. 89 Bland de barn som var med om en separation under 2005 så hade föräldrarna i 94 procent av fallen fortsatt gemensam vårdnad. 90 Att det är gemensam vårdnad som är huvudregeln manifesteras av att rätten kan döma till gemensam vårdnad även om en av föräldrarna motsätter sig detta. En uppstramning av reglerna gjordes dock 2006 och vid bedömningen av vilken vårdnadsform som skall anses vara bäst för barnet skall rätten nu särskilt beakta föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 andra stycket FB). 91 Det har också betonats att det inte råder någon presumtion för eller emot gemensam vårdnad, utan en bedömning utifrån de individuella förhållanden måste göras i varje enskilt fall för att bestämma vad som är till det barnets bästa Boförälder Det är boendeföräldern som kommer att utöva mycket av det sociala föräldraskapet. Barnets boende brukar räknas som typisk fråga som inryms i vårdnaden. 93 Det är däremot inte ovanligt att de rättsliga föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet även efter en separation. En förälder brukar lättare kunna acceptera att den andre föräldern blir boendeförälder än att denne får ensam vårdnad. Med boförälder avses där barnet har sitt faktiska boende, omständigheter som att barnet är borta under ferier ändrar således inte boendet. 94 Problem uppkommer vid växelvis boende 95 eftersom barnet endast kan vara folkbokförd på en adress och huvudregeln är att barnets folkbokföringsadress inte flyttas om en förälder bor kvar på den ursprungliga adressen. Detta medför att även om barnet har två adresser så är det den kvarboende föräldern som räknas som boförälder, vilket för med sig vissa ekonomiska konsekvenser. 96 Om föräldrarna har gemensam vårdnad är utgångspunkten att de gemensamt skall bestämma var barnet skall bo (6 kap. 13 första stycket FB). I linje med detta kan föräldrar som är överens träffa ett skriftligt avtal om barnets boende. Avtalet måste dock godkännas av socialnämnden om det ska bli verkställbart som en domstols dom. De kan också tillsammans eller var för sig vända sig till domstol för att få boende frågan prövad (6 kap. 14a 88 Schiratzki, Barnrättens grunder, s Statistik Socialtjänst 2008:3, s Barnombudsmannen, Upp till 18, 2007, s Prop. 2005/06:99, s. 48 ff jämför även NJA 1999 s. 451, NJA 2000 s. 345 samt NJA 2006 s Prop. 2005/06:99, s. 51 samt NJA 2007 s SOU 2005:43, s Prop. 1997/98:7, s Växelvis boende innebär i praktiken att barnets faktiska vistelsetid hos föräldern minst uppgår till 43,5 % enligt RFV analyserar 2003:1 jämför även NJA 1998 s Prop. 1997/98:7, s. 58 f. 19