Statlig medfinansiering. Internet. Testresenär. Snabbare transporter. Pendlarparkering Trygghet Säkerhet Tillgänglighet Miljö.

Transkript

1 Statlig medfinansiering Resekoncept Internet Sammanhängande färdrutter Testresenär Resecentrum Väntsalar Geografisk täckning Snabbare transporter Mer Koll Bättre hållplatser Pendlarparkering Trygghet Säkerhet Tillgänglighet Miljö Laxå Resecentrum Länstrafiken Mälardalen AB

2 Rapporten Laxå Resecentrum har skrivits av Kenneth Berglund, Laxå kommun Kjell-Arne Andersson AB adabacum En publikation utgiven av Mer Koll Forskarvägen 1, NetCity Örebro,

3 Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun

4 Innehållsförteckning Bakgrund Mer Koll 5 Regionförstoring 5 Projektidé 5 Samverkan 6 Arbetspendling 6 Disposition 6 Laxå Resecentrum 7 Inledning 7 Syfte 7 Bakgrund 7 Nuläge 8 Beskrivning och histoirik 8 Byggnader 8 Järnvägsgatan 9 Säkerhet och riskeer 11 Trafik 12 Nuläge 12 Framtid 12 Miljö 13 Näringsvliv 14 Nuläge 14 Framtid 15 Finansiering 15 Bangård 17 Beskrivning 17 Nuläge 17 Framtid 17 Resecentrum 18 Parkering 18 Angöring bussar 18 Cyklister och gående 18 Service 18 Tillgänglighet 18 Vision och framtid 19

5 Fördubblat resande Allt fler människor väljer att resa kollektivt när kollektivtrafiken anpassas efter människors behov av effektiva, tillgängliga och prisvärda transporter. För att nå detta och ett mer långsiktigt hållbart resande respektive tillgänglighet, konkretiseras detta i Mer Koll med en gemensam utgångspunkt. Utgångspunkten är att nå en väl utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur som erbjuder stora möjligheter till dagligt resande inom regionen och mellan regioner. När vi blickar framåt ser vi möjligheter att flytta över resandeströmmar från personbil till kollektivtrafik, vilket också är medlet för minskad miljöpåverkan. Vi ser också att den största potentialen för ökad andel resande är i redan befintliga pendlingsstråk, varför särskilda utredningar över snabbusslinjer och tågresande genomförts. I glesare områden behövs också en basnivå för kollektivtrafiken. Stomtrafiken kompletteras med busstrafik av mer lokal karaktär. Stig Johansson Projektledare Hur fördubblar vi resandet med kollektivtrafik till 2020? 4

6 1 Bakgrund Regionförstoring genom utveckladkollektivtrafik För att nå ett mer långsiktigt hållbart resande respektive tillgänglighet, konkretiseras detta i Mer Koll med en gemensam utgångspunkt. Utgångspunkten är att nå en väl utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur som erbjuder stora möjligheter till dagligt resande inom regionen och mellan regioner. När vi blickar framåt ser vi också möjligheter för resenären att på ett enkelt och snabbt sätt få information om resmöjligheter och betalningssätt samt klimatpåverkan vid val av färdsätt. Med utvecklad kollektivtrafik lyfts den regionala tillgängligheten fram i begreppen glesbygd, tätorter, centralorter och regioner. I Mer Koll ges tillgänglighetsbegreppet en bredare innebörd. Det ska även omfatta restid och förekomst av alternativ, liksom turtäthet i kollektivtrafiken. I Mer Koll ska arbetet med att nå regionförstoring och tillgänglighet även relateras till all sam-hällsbetald trafik. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att en ökad efterfrågan kan tillgodoses och att resandeströmmar flyttas över till kollektivtrafik från personbil, vilket också är medlet för minskad miljöpåverkan. Vi ser också att den största potentialen för ökad andel resande är i redan befintliga pendlingsstråk, varför särskilda utredningar över snabbusslinjer och tågresande ska genomföras. I glesare områden behövs också en basnivå för kollektivtrafiken med tillfredsställande hållplatser och tillräcklig trafiksäkerhet. Stomtrafiken kompletteras med busstrafik av mer lokal karaktär. Med målen regional utveckling, tillgänglighet och regionförstoring i fokus har Länstrafikens ägare ställt sig bakom det fortsatta arbetet med Mer Koll. Mer Koll Gemensamt för länstrafikens ägare är viljan att uppnå ett stomnät av buss- och tågtrafik kompletterat med regionala stråk där resan även kombineras med den särskilda kollektivtrafiken. För att nå detta krävs utredningar som ökar kunskapen om trafiklösningar för att skapa bättre planeringsförutsättningar. Hit hör också att utveckla trafiklösningar i stadstrafik, järnvägsstråk och i form av hållplatser, bytespunkter och resecentra. Transportinfrastruktur Infrastrukturen behöver hela tiden förbättras för att en region ska utvecklas. Det gäller inte minst för att utveckla samhällets transportstråk och kollektivtrafik. Om inte detta utvecklas i samma takt som övriga sektorer i regionen uppstår allokeringsproblem, med samhällsekonomiska förluster som följd. Regeringen har gett de regionala och statliga organen med ansvar för transportinfrastruktur i uppdrag att arbeta med planer för investering i infrastruktur. För att kollektivtrafikens framtida behov av bättre infrastruktur ska bli tillgodosedda är det nödvändigt att Länstrafiken och regionala myndigheter skapar ett underlag med en samlad bild över behovet, där prioritering av insatser och investeringskostnader med fokus på tillgänglighet genom en utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur som ger regionförstoring finns med. En stor del av kollektivtrafikens attraktivitet hänger samman med den infrastruktur som omger färdmedlet eller den service som ges i anslutning till resan. De förbättringar som kan åstadkom-mas för att nå ökad tillgänglighet kan delas in i fler turer med goda anslutningar för kombi-nerade resor och bättre väntmiljöer vid bytespunkter och resecentra, miljövänliga fordon med hög standard/komfort och snabbare förbindelser. Hit hör också åtgärder för att skapa särskilda bussgator, bussprioriteringar vid trafiksignaler och realtidssystem samt förbättrings- och hastig-hetshöjande åtgärder för tågtrafiken. Kunskapsunderlag om infrastruktur och byggd miljö kring stationer, hållplatser m.m. är ofta otillräckliga. För att få bättre beslutsunderlag i trafikplaneringen behöver underlagen kompletteras med nödvändiga och prioriterade insatser samt kostnader för åtgärder. Detta bör ske genom en grundläggande inventering av resecentra, stationer, hållplatser och andra bytespunkter för all kollektivtrafik. 5

7 Projektidé I de 23 kommunerna bor drygt personer och mer än 60 procent av Mälardalens jobb finns här. Befolkningstillväxten är stor som helhet och beror till största del på inflyttning, vilket visar på stor attraktivitet. Av landets största städer ligger Västerås och Örebro i området. En annan viktig stad är Eskilstuna. I området utbildas en stor del högskolestudenter genom Mälardalens Högskola som finns i både Västerås och Eskilstuna samt Örebro Universitet. Projektidén är att stärka kopplingen mellan trafikering och infrastruktur, och att utveckla samverkan mellan olika transportslag. På så vis kan en utvecklad kollektivtrafik som erbjuder stora möjligheter till dagligt och miljömässigt hållbart resande inom regionen och mellan regioner nås, vilket också är utgångspunkten för ökad regionförstoring och tillgänglighet. Detta ska åstadkommas genom en bättre samordning mellan olika trafikslag inom persontrafiken. Visionen är att fördubbla antalet resande med kollektivtrafik till år 2020, jämfört med år Näringslivet i området står för mer än hälften av BNP i Mälardalen. För flera av de högteknologiska företagen som etableras och utvecklas i regionen är det en lokalisering ute i Europa och inte i övriga Sverige som är alternativet. Mer platsbundna företag inom exempelvis turism, får tillsammans med kulturevenemang, allt större betydelse för regionens arbetsmarknad och ekonomi. Inom regionen är resandet stort och allt fler är beredda att arbetspendla allt längre om rätta förutsättningar ges. I bilden nedan anges all arbetspendling för den mellankommunala pendlingen i Västmanland, Sörmland och Örebro län. Arbetspendling Näringsliv och offentlig sektor i de tre största kommunerna inom Mer Koll (Örebro, Eskilstuna och Västerås) utgör en stor dragningskraft för arbetstagare i regionen. Inom regionen är resandet stort och allt fler är beredda att arbetspendla allt längre om rätta förutsättningar ges. I bilden nedan anges all arbetspendling för den mellankommunala pendlingen i Västmanland, Sörmland och Örebro län. Även arbetsmarkanden utanför regionen har betydelse, tydligast är den stora pendling som sker till och från Stockholms län. Näringsliv och offentlig sektor i de tre största kommunerna inom Mer Koll (Örebro, Eskilstuna och Västerås) utgör en stor dragningskraft för arbetstagare i regionen. Samverkan Även arbetsmarkanden utanför regionen har betydelse, tydligast är den stora pendling som sker till och från Stockholms län. I Mälardalen samverkar 23 kommuner med Länstrafiken Mälardalen, Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen i Västmanland och Regionförbundet Örebro i arbetet med att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till år Arbetet sker inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll, mer kollektivtrafik. Det geografiska området består av Västmanlands och Örebro län samt Eskilstuna i Södermanlands län. 6

8 2 Laxå Resecentrum Inledning För att åter aktualisera frågan avseende ombyggnad av Laxå stations- och bangårdsområde har denna förstudie tagits fram. Den presenterar Laxå kommuns intentioner och investering i den ytterst nödvändiga upprustningen och utvecklingen av Laxå station. Den pekar framförallt på den bristande säkerheten och vikten av att skapa ett tryggt och säkert resecentrum. Vidare är Laxå en knutpunkt, den strategiska skärningen i Laxå mellan Västra stambanan och Värmlandsbanan, något som den ska vara även framöver. Detta ställer krav på ett väl fungerande spårområde med säker övergång över spåren samt plattformar; alltsammans anpassat till trafikvolym och typ av trafik. Syfte Förstudien visar Laxå kommuns intentioner när det gäller hur ett resecentrum i Laxå ska utformas. Säkerhet, näringslivsutveckling och tillgänglighet utgör ledorden i denna studie. Den ska samtidigt ge en klar och tydlig bild av hur knutpunkten Laxå ska fungera i en tänkt framtid och vad detta i sin tur medför i form av följdverkningar, såsom olika sidoetableringar, kollektiva anslutningar och marknadsföring. Dessa följdverkningar skapar tillsammans basen för det framtida Laxå; där boende och ett bredare näringsliv gör kommunen till en attraktiv plats att leva och verka i. Bakgrund Det har redan tidigare diskuterats om ett resecentrum i Laxå. Diskussioner har förts sedan slutet av 1980-talet. Det har hela tiden strandat, av olika anledningar. En förstudie har gjorts av Banverket (slutrapport i april 2007), vilken pekar på ett stort behov av att någonting måste göras på Laxå bangård för att skapa förutsättningar för ett modernt resecentrum. Framförallt säkerheten lyfts fram som en viktig aspekt i sammanhanget, tillsammans med utveckling av stationen för att skapa en funktionell knutpunkt. 7 Förstudien pekar på två fullt studerade alternativ samt en etapplösning. Den sistnämnda skapar förutsättningar för successiva utbyggnader till en framtida, väl fungerande, slutprodukt. Den har förordats av de flesta, inklusive Laxå kommun. Den tidigare förstudien pekar på många av de problem som finns idag, på och vid Laxå järnvägsstation, och överensstämmer på många punkter med denna studie. Det är av största vikt att frågan lyfts upp igen och att Laxå bangård ska prioriteras. Laxå har varit och är en strategisk knutpunkt och ska så vara även framöver. Att resa med tåg är det absolut mest fördelaktiga sättet att ta sig fram med ur miljösynpunkt. Allt fler har upptäckt detta och väljer tåget som transportmedel i allt större utsträckning än tidigare. Detta måste tas tillvara och prioriteras i den framtida planeringen av infrastrukturen i samhället. Det finns ytterligare exempel där Laxå station lyfts fram, i en rad olika sammanhang och grupperingar. Enligt ett remissvar från Regionförbundet, daterat , har Laxå bangård pekats ut som en säkerhetsrisk och att stationen är en av dem stationer längs Västra stambanan som inte har anpassats till de krav som följer med snabbtågstrafiken. Regionförbundet anser att en första etapp av bangårdsombyggnaden måste påbörjas senast år 2010, så att de akuta säkerhetsproblemen kan åtgärdas. Detta pekar återigen på att en ombyggnad av Laxå stationsområde måste förverkligas. Ord måste bli till handling innan den överhängande risken för att bli överkörd av ett höghastighetståg inom stationsområdet blir verklighet. I den så kallade Albinutredningen, där en diskussion mellan länets 12 kommuner, landstinget, länstrafiken och regionförbundet har förts gällande kollektivtrafiken , nämns Laxå Norapendeln som en viktig länk i regionen, framförallt för att kunna klara arbetspendling till Hällefors på ett bättre sätt än idag. Det handlar vidare om att knyta ihop regionen på ett än mer fördelaktigt sätt samt ökad tillgänglighet. Albinutredningen ska forma ett projekt med hjälp av stöd från det regionala tillväxtavtalet och EU:s strukturfond för Östra Mellansverige. Ett av delprojekten är Förstudie Länspendel Nora-Laxå.

9 3 Bakgrund Beskrivning och historik Byggnader Hela området kring järnvägsstationen är intressant och väl värt att bevara och hålla i vårdat skick. Området är dessutom utpekat som riksintresse för järnvägen. Detta gör att varsamhet och bevarandehänsyn måste tas för att inte skapa ett totalt förfall. Ett riksintresse innebär att det finns andra som tycker att det är viktigt att vårda och bevara vissa miljöer, vilket är en styrka i sammanhanget och väl värt att ta vara på. Ett resecentrum, som kopplar samman flera trafikslag, kan bidra till att kunna rädda den unika miljön och skapa en stor attraktionskraft. Att skapa en trygg miljö för dem som använder Laxå Resecentrum, både boende i kommunen och besökande, är också av yttersta vikt. Stationsbyggnaden, byggd i tegel och med putsad fasad, kan med en rejäl ansiktslyftning bli en attraktion och ett fint skyltfönster till Laxå. Som den ser ut idag skapar den en starkt felaktig bild av kommunen och riskerar att den uppfattas som en plats man hellre passerar än stannar i. Detta måste förändras. Förutsättningar för att hyra ut lokalerna finns och därmed skulle man kunna skapa en väntsal med service till resenärerna. En renovering är dock nödvändig. Om Laxå kommun skall förvärva stationsområdet av nuvarande fastighetsägare, Jernhusen, kan man uppdra åt Laxå kommunfastigheter att göra detta. Efter ett eventuellt förvärv måste vissa renoveringsarbeten vidtas bl a en fasadrenovering. Invändigt har väntsalen nyligen ommålats men om lokalerna skall hyras ut till verksamhet så finns det ytterligare renoveringsbehov. Järnvägsområdet sträcker sig 500 meter i östvästlig riktning och är omkring 50 meter brett, från närmsta spåret till huskropparna längs Järnvägsgatan. Det finns en rad byggnader av olika ursprung och arkitektur men som alla har en koppling till järnvägshistorien. Området är dåligt utnyttjat och utgör en trafiksäkerhetsrisk då oskyddade trafikanter blandas med bussar och bilar. Stationsbyggnaden, sedd från nordväst och sydväst. Foto: Kenneth Berglund 8

10 Den gamla stinsbostaden bör även den bevaras och upprustas. För utvändig upprustning kan bidrag erhållas från Länsstyrelsen. Det kan dock vara ett problem att hitta en hyresgäst till stinsbostaden eftersom dess läge nära spårområdet gör det svårt att använda byggnaden som bostad eller kontor. Stinsbostaden kan efter utvändig upprustning dock utgöra en inramning av resecentrumet och samtidigt utgöra en naturlig del av järnvägshistorien. Det rektangulära området som utgör resecentrumet skulle med byggnaden få en naturlig gräns. Övriga byggnader längs med stationsområdet, som idag ägs av Jernhusen, bör, förutom lokalen som används av hemtjänsten, rivas. Det handlar om byggnader som kommunen ansvarar för och som måste renovera upp. Det är också svårt att hitta användningsområden för byggnaderna eftersom de är belägna nära spårområdet. Av dessa anledningar kan det inte anses lämpligt att bevara dem. Området mellan järnvägen och parallellt löpande Järnvägsgatan, bör öppnas upp för att förstärka helhetsintrycket. Hemtjänstbyggnaden, som tidigare använts till SJ:s personal samt polisstation, härrör från 1950-talet och har putsad stenfasad. Byggnaden har två våningar och ett flackt sadeltak. Utsmyckningen är ytterst minimal och funktionaliteten har istället fått vara styrande. Den löper, som stationsbyggnaden, längs med järnvägsspåret och har ett mindre renoveringsbehov. Järnvägsgatan Vidare utgör Järnvägsgatan, som löper längs med stationsområdet, en bevarandevärd miljö. Ett flertal tidstypiska byggnader med en mängd utsmyckningar kantar gatan och dessa är synliga framförallt för dem som blickar ut genom tågfönstret eller begagnar sig av stationsområdet eller busshållplatsen. Här handlar det dock om att bevara samtliga byggnader, vilka härstammar från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. De minner om historien där tätorten Laxå växer fram i takt med utvecklingen av järnvägen. Det skulle förstöra det skyltfönster som Laxå faktiskt har, om någon eller några av dessa byggnader tas bort. Stinsbostaden, sedd från öster. Foto: Kenneth Berglund 9

11 Flerbostadshus i förgrunden läng Järnvägsgatan (bilden t.v). Kommunhuset i förgrunden och med järnvägsgatan 7, flerbostadshus, i bakgrunden. Foto: Kenneth Berglund Överst t.v ses delar av kommunhuset, Järnvägsgatan 7 samt i bakgrunden bland annat Konditori Prommenaden, sett från väst. Överst t.h ses Järnvägsgatan från öst. Nederst t.v Järnvägsgatan 7 och kommunhuset sett från järnvägssidan och nederst t.h ses i förgrunden en gräsbevuxen källare bakom vilken det gamla hotellet en gång låg. Vidare ses byggnaden där Konditori Promenaden finns inhyst (till höger). Foto: Kenneth Berglund 10

12 4 Området kring järnvägen måste bli säkrare för resenärer och trafikanter. Det är den viktigaste anledningen till att det blir en tidigareläggning av den planerade ombyggnaden av hela banområdet, d v s spårområdet, stationsområdet och området framför stationen som är ämnat för bussangöring, bilar, cyklar mm. Den bristande säkerheten och miljön vid Laxå station måste få en snabb lösning. Säkerhet och risker De risker som finns vid stationen är bl. a följande: Framför stationsbyggnaden blandas oskyddade trafikanter med bussar och personbilar. Det finns ingen ordentlig struktur för trafikföringen framför stationsbyggnaden. Bakom stationsbyggnaden på spårområdet körx2000 i 200 km:s fart rakt genom Laxå. Hastigheten gör att tåget har en bromssträcka av meter. Även vid låga farter är bromssträckan mycket längre än för en bil. I Laxå kör X2000 en kilometer på 18 sekunder. Är sikten dålig så hinner man inte se tåget innan det åkt förbi. Bomfällningen sker för tidigt när godstågen ska passera området. Detta gör att resenärer ungdomar och vuxna väljer att krypa under bommarna eller kliva över spåret till den perrong som deras tåg ska komma till. En annan risk är att bommarna inte fälls ner p g a något fel i systemet eller sabotage. Kommunen har jobbat aktivt med att påverka attityder och öka kunskapen om järnvägen för att förebygga olyckor. Exempelvis har skolungdomar i kommunen fått upprepad utbildning om detta av Banverkets representant. Trots detta så fortsätter man att både leka på perrongen nära spåren och att krypa under fällda bommar. Det finns en uppenbar risk att en olycka med dödlig utgång kan inträffa. Järnvägen är ett nav i kommunen, samtidigt som den ger upphov till stora och onödiga säkerhetsrisker för allmänheten. Detta kan undanröjas genom att det byggs en övergång över spåren. En sådan förbindelse över spåren har andra fördelar då den främjar även tryggheten. En tunnel uppfattas ofta som otrygg vilket är en viktig aspekt som måste tas hänsyn till i den övriga samhällsplaneringen. 11

13 Trafik 5Nuläge fungerande knutpunkt och mötesplats vid Laxå station. Trafiken som angör Laxå är stor och stationen utgör ett nav. Antalet tåg som under vardagarna passerar genom Laxå är mellan 340 och 400. Det finns anknytningar till bland andra Örebro, Hallsberg, Göteborg, Stockholm och Mariestad. Turtätheten är god även om det under vissa delar av dygnet är färre avgångar. Utöver den trafik som angör Laxå station passerar ett stort antal godståg varje dag samt X2000. Nyligen invigdes en ny linjesträckning mellan Karlstad och Göteborg via Laxå vilket ytterligare ökar tillgängligheten till Laxå. Detta är mycket positivt för Laxå och utgör på så sätt en stor livsnerv och måste bevaras samt utvecklas. Spårkapaciteten för detta finns på Laxå bangård. Det finns flera oanvända spår som genom renovering av Banverket, skulle kunna användas för att öka kapaciteten. Bristen på spår är något som SJ och andra tågoperatörer har lyft fram som ett problem. En utökning av det totala antalet turer är samtidigt önskvärt för att skapa ännu bättre förutsättningar för pendling. SJ ska även fortsättningsvis trafikera sträckan Stockholm Göteborg med uppehåll i Laxå, eftersom det ska vara en knutpunkt även för Värmlandstrafiken. Laxå är idag till viss del knutpunkt för trafik mellan Göteborg (Västra Götaland) och Värmland. Detta gäller främst trafik från och till Kristinehamn, Karlskoga och Degerfors. Resenärerna tjänar nästan en timme, genom att slippa åka till Hallsberg för tågbyte. Denna trafik har med tanke på tidsvinsten en bra potential för att utvecklas ytterligare. Framtid Trafiken vid stationen måste utökas och kompletteras med flera linjer. Detta är inte bara Laxås vilja utan det stöds av flera kommuner i omgivande regioner samt olika länsorgan. Det finns flera förslag på vilka förändringar som borde genomföras för att öka knutpunkten Laxås attraktionskraft och dess strategiska läge mitt emellan Stockholm och Göteborg samt relativa närhet till Oslo. Förslaget till länspendel Nora Laxå stöds av Laxå kommun och näringslivet i kommunen. Ett fungerande pendeltåg kommer att underlätta arbetspendlingen för alla berörda på sträckan Laxå Vretstorp Östansjö Hallsberg Kumla Örebro. Detsamma gäller pendlingen från Nora till Örebro. Trimning av sträckan Karlstad Västerås, över Örebro. Citybanans finansieringsuppgörelse innebär att Örebro kommun och landstinget delar på åtagandet genom att betala 50% vardera. Övriga kommuner i länet bidrar istället med ca 50 mkr till en förbättrad kollektivtrafik i regionen. Denna förbättrade trafik bör rimligtvis komma Laxå till del men kommer att ytterligare ställa krav på en väl 12

14 6 Kravet att se till miljön i en allt större utsträckning än tidigare påskyndar även utvecklingen av den spårbundna kollektivoch godstrafiken. Alltför mycket gods transporteras på väg i form av långtradare och lastbilar. E20, som går genom Laxå kommun är starkt trafikerad av tung trafik, med allt vad det innebär av utsläpp, buller och risker. Miljö Att istället transportera enbart på järnväg är dock en omöjlighet då begränsningar finns när det gäller spårkapacitet. Då långsammare godståg använder sig av samma infrastruktur som persontrafiken skapas problem, inte minst när det gäller hastigheter. Möjligheterna till utökning blir därmed små. En kraftig utbyggnad av spår är nog inte ekonomiskt möjlig men däremot kan själva tågseten bli längre, vilket leder till en viss utökning av kapaciteten. Det som måste ske parallellt med detta är att lastbilar och långtradare måste bli miljövänligare och att även de utrustas med bättre motorer. Detta görs till viss del, även om det inte går att jämföra med hur situationen är inom personbilssegmentet. Samtidigt måste eco-driving i allt större utsträckning bli mer förekommande bland förarna. Utbildningen måste bli effektivare och nå ut till flera för att skillnaden ska kunna märkas. 13

15 Näringslivet 7Nuläge Laxå kommun har ett kluster av teknikintensiv industriproduktion, med en unik kompetens inom automation, svetsning och robotik. De flesta företagen har dessutom sina globala utvecklingsenheter förlagda i Laxå. Detta gör Laxå till en viktig resurs för regionens tillväxt. Laxå är en nod för teknikutveckling och industriproduktion i framförallt arbetsmarknadsregion Örebro men det finns också starka kopplingar till arbetsinpendling från kommunerna i Norra Skaraborg. Laxå kommuns företag är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik för sin fortsatta utveckling. I och med att de större företagen har sina utvecklingsavdelningar i Laxå så är möjligheten att tillgodose kompetensbehovet avgörande för om företagen även fortsättningsvis ska kunna utvecklas vidare i en allt tuffare global konkurrens. Det spårbundna resandet har ökat markant de senaste två åren. Detta beror på att företagen har anställt extremt mycket personal , bara Esab har ökat från ca 350 sysselsatta till 620 under perioden. I takt med allt högre kostnader för drivmedel och regionförstoringen så ökar arbetspendlingen med kollektiva lösningar. Många pendlar också ut från Laxå för arbete och studier i regionen, våra gymnasieungdomar åker t.ex. tåg till gymnasieskolorna i Hallsberg, Kumla och Örebro. Aktuell inpendlingsstatistik från några av kommunens företag samt kommunen Arbetsinpendling Antal inpendlare från resp. -kommun! Företag Hallsberg Askersund Kumla Örebro Karlskoga Degerfors Nora Lekeberg Gullspång Övriga Totalt Mekverken Tool AB Witte Pemax Esab Preform Mecdon Elisolation HTM AB Stellana AB Talent plastics Noratel 0 Laxå Special Vehicles 0 Laxå Kommun Summa: November 2008 Källa: Företagens egna uppgifter 14

16 Vi reser allt längre för att komma till arbetet eller när vi ska handla. Denna utveckling med allt större funktionsregioner får ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella konsekvenser för såväl samhället som familjen. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige har mer än halverats mellan 1970 och Från att ha varit 187 stycken är det nu endast 82. Det innebär att regionerna har blivit större. Regionförstoringen har gått fortare i södra och mellersta Sverige än i norra delarna. Allra snabbast har utvecklingen gått runt storstäderna och andra universitets- och högskoleorter. Även Laxå kommun påverkas självklart av regionförstoringen. Det är inte många år sedan Laxå kommun var en egen arbetsmarknadsregion. Numera tillhör Laxå kommun arbetsmarknadsregion Örebro. Resandet till och från arbetet blir allt vanligare och restiderna förlängs. 45 minuter upp till en timme är idag en mycket vanlig restid till arbetet. I takt med att arbetspendlingen ökar så ökar även kravet på bra kommunikationer. För att denna utveckling ska bli långsiktigt hållbar är det ur ett ekonomi- och miljöperspektiv viktigt att allmänna kommunikationer tillhandahålls för resenärerna. Detta gäller inte minst det spårbundna resandet, där Laxå har utmärkta förutsättningar att utvecklas. Framtid Näringslivet behöver hela tiden utvecklas i Laxå. En önskvärd breddning av arbetsmarknaden i kommunen skulle innebära att fler, i allt större utsträckning, får möjlighet att arbeta och bo i Laxå. För att kunna åstadkomma detta är det av yttersta vikt att företagen har en attraktiv, funktionell och säker station att visa upp sina besökare och anställda. Laxå resecentrum ska vara ett skyltfönster, för kommunen och dess företag. 15

17 8 Finansiering Enligt Banverket handlar en ombyggnad av banområdet (inklusive övergång över spåren, spåromläggning och plattformsbreddning), totalt sett, om ca 300 mkr. (trolig kostnad), om etappalternativet väljs. I första etappen handlar det om ca 75 mkr, där trafiksäkerheten är det första som prioriteras. Kommunens intention är att under perioden satsa 2,9 mkr i ett resecentrum och där ett statsbidrag, på motsvarande belopp, skulle innebära att ombyggnader för 5,8 mkr, kan bli verklighet. Genom att involvera näringslivet i Laxå (information och dylikt på tavlor inne i vänthallen) skulle denna summa kunna stiga ytterligare. Vikten att synas gör att företagen borde vara villiga att köpa reklam- och informationsplats. Detta skulle totalt sett innebära att ett första steg till ett införlivande av resecentrumet i Laxå faktiskt blir verklighet. 16

18 Bangård 9Beskrivning Laxå bangårdsområde är helt elektrifierad och innehåller 12 spår, varav de flesta inte används idag. Då det råder brist på funktionella rangerbangårdar är Laxå bangård intressant ur ett nationellt perspektiv. Här finns stora möjligheter för intressenter att nyttja spåren för lämpliga verksamheter. Med tanke på de klimatdiskussioner som pågår, inte minst inom transportsektorn, så ska denna möjlighet utnyttjas. Viljan att fler ska välja järnvägen för att transportera material och människor gör att Laxå bangård är av nationellt intresse. Läget är samtidigt strategiskt, på den Västra stambanan. Nuläge Idag används fyra spår av det totala antalet och kapaciteten är därmed dåligt utnyttjad. Person- och godstrafik samsas redan idag på spårsystemet och snabbgående tåg blandas med långsamtgående. Vidare har Green Cargo problem med att ställa upp godsvagnar, då Hallsbergs bangård har kapacitetsbrist och därmed inte kan möta företagets behov. Laxå bangård har därmed uppmärksammats från deras sida. Företaget Bombardier letar efter platser där det kan förlägga en anläggning för svetsning av hjul. Det finns för få sådana platser i Sverige att tillgå. Laxå ligger mitt emellan Stockholm och Göteborg, längs Västra stambanan, vilket därmed utgör en perfekt plats för denna etablering. Det finns även intresse från trafikbolag att kunna vända tåg i Laxå. Detta omnämns vidare och mer utförligt i den funktionsutredning för Laxå bangård som Banverket genomför. Detta är ytterligare ett bevis på att Laxå stationsområde är intressant ur ett nationellt perspektiv. Framtid Det finns intresse för att anlägga en omlastningsterminal på norra sidan av stationsområdet. Terminalen skulle ha sin huvudinriktning på omlastning av timmer och krossprodukter. Det finns tillräcklig spårkapacitet på Laxå bangårdsområde för en sådan etablering. En utredning av etablering av en omlastningsterminal pågår parallellt med denna förstudie. 17

19 0 Ett resecentrum skulle koppla ihop de olika trafikslagen och samtidigt skapa en helhet. Det som dessutom tillkommer är en chans att knyta samman historien, med byggnader härrörande från olika tidsepoker och som tillskapas en naturlig plats i ett modernt sammanhang. Bussar och bilar blandas med cyklister och fotgängare som rör sig mellan de olika delarna. Den nya övergången, över järnvägsspåren, kan bli ett modernt tillskott till det gamla. Det är därför viktigt att designen på övergången blir anpassad och att färgvalet är förenligt med övrig arkitektur. Resecentrum Området rakt framför ingången till stationsbyggnaden ska utgöra platsen för gående och de som cyklar. Bänkar och planteringar ska mjuka upp intrycket och hela ytan ska utgöra en barriär mellan bilar i väster och bussar i öster. Uppställningsplatser för cyklar ska finnas längs med den närmaste perrongen mellan rälsen och bussangöringen. Service En kiosk bör finnas inne i stationsbyggnaden. Detta skapar förutsättningar till förfriskningar och något att göra i väntan på tåg eller buss. Med generösa öppettider skapas även förutsättningar för att fler personer rör sig under större delar av dygnet, vilket innebär en trygghetsaspekt. Ett resecentrum skapar möjligheter för Laxå att utvecklas i en positiv riktning, med fokus på kollektivtrafik, allt förenligt med en hållbar utveckling, såväl ekologisk, social och ekonomisk. Parkering Det behövs välplanerade parkeringsytor som är separerade från andra trafikslag samt oskyddade gång- och cykeltrafikanter. Som läget är idag delar alla på samma yta vilket inte är acceptabelt, av flera skäl. Då många kommuninvånare pendlar till och från andra kommuner är det av stor vikt att det finns en anpassad mängd parkeringsrutor. Parkeringen föreslås bli placerad väster om stationsbyggnad mellan denna och stinsbostaden. Se även skissförslag daterade Angöring bussar Bussarna måste ha egen angöringsyta, öster om stationsbyggnaden, för att underlätta på- och avstigning utan risk för att bli påkörd av bilar eller cyklar. Ett taxikontor skulle kunna inrymmas i den renoverade stinsbostaden och taxibilarna kan ha sin egen angöring framför byggnaden, separerad från övriga bilar. Tillgänglighet Hela stationsområdet och resecentrumet ska anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan nyttja det. Detta ställer stora krav på gestaltning och utformning av miljöerna. Som ett exempel ska det finnas en ramp upp till stationsbyggnaden på sidan mot Järnvägsgatan och det ska bli lätt att ta sig ut till plattform 1. Övergången över spåren 1 3 ska utrustas med hiss för att tillgänglighet till plattform 2 ska kunna möjliggöras. De enkelt avhjälpta hinder som finns ska åtgärdas för att ytterligare öka funktionen för alla i samhället, på alla platser inom området. Cyklister och gående 18

20 1 Ett fungerande resecentrum skulle samtidigt innebära att angränsande miljöer får ett lyft. Attraktionskraften och funktionen hos centrumet skapar ringar på vattnet och drar med sig fler. Vision Postgatan, som inleds vid Järnvägsgatan och sträcker sig 300 meter i sydlig riktning in till Laxå centrum, skulle med största sannolikhet få ett uppsving. Det finns idag ett flertal tomma byggnader med gapande skyltfönster längs Postgatan som ger ett ödsligt intryck och vittnar om stagnation. Dessa byggnader skulle, efter renovering kunna tas i bruk igen och skapa en mer livfull gata än nu. En blandning av bostäder och service längs gatan skulle ge gatan en bra utveckling. Laxå centrum skulle därmed också få ett lyft och den naturliga kopplingen mellan kollektivtrafik och centrumhandel blir verklighet. Ett levande centrum med anknytning både till resecentrum och E20 gör att Laxå har en klar utvecklingspotential. Det är dock av största vikt att behålla den centrala servicen och inte helt lokalisera den till externhandelsområden eller i direkt anslutning till E20; vilket delvis är fallet redan idag i Laxå. Det måste skapas förutsättningar för riskspridning vilket i detta fall innebär att allt inte kretsar kring Europavägen som går genom tätorten. En ny dragning av vägen, om en sådan aktualiseras, skulle få förödande konsekvenser om inte andra alternativ finns. Miljöer som återigen väcks till liv och fylls med verksamheter under större delar av dygnet gör att fler människor kan röra sig i miljöerna. Detta skapar trygghet och en mer levande stadsmiljö, något som många samhällsvetare och planerare är överens om. Detta lockar samtidigt ut medborgarna i Laxå till den offentliga miljön, under andra delar av dygnet, i en större utsträckning än vad som är fallet idag. Detta är en nödvändig förändring och kanske rentav en nyckel till en positiv framtida utveckling av knutpunkten Laxå. 19

21

22

23

24 för oss som är på väg för oss som är på väg Länstrafiken Mälardalen AB Publikation 3:2010