En dålig men sann Norgehistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En dålig men sann Norgehistoria"

Transkript

1 En dålig men sann Norgehistoria Om könskvoterade bolagsstyrelser Maria Ludvigsson

2 En dålig, men sann, Norgehistoria Om könskvoterade bolagsstyrelser Maria Ludvigsson Timbro, juni 2006 ISBN 10: ISBN 13: Timbro, Box 5234, Stockholm tel , fax

3 Förord Sedan årsskiftet har Norge lagstadgad könskvotering till aktiebolagens styrelser. Stortinget röstade om lagen redan 2004, och den trädde i kraft den första januari i år. Debatten, i den mån den förekom, hade pågått sedan De existerande norska bolagsstyrelser som inte uppfyller kraven om minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män om två år ska enligt gällande lagstiftning tvångslikvideras. För nybildade bolag gäller reglerna utan övergångstid. I början av juni i år kommer den svenska utredaren, universitetslektor Catarina af Sandeberg, med ett förslag om hur en könskvoteringslag kan se ut i Sverige. Hon fick uppdraget att utreda de legala möjligheterna till kvotering sommaren Frågan har dock funnits på den politiska dagordningen betydligt längre än så hotade dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg med könskvotering om inte börsbolagen hade 25 procents kvinnlig styrelserepresentation senast Under dessa år har den kvinnliga styrelserepresentationen ökat kraftigt, men den än fortfarande lägre än 40 procent. Exakt vilka bolag som kommer att omfattas av en eventuell svensk lagstiftning är ännu inte känt, men det har talats om bolag med spritt ägande, främst börsbolag. Av de uppgifter som förekommit verkar det som att sanktionen mot bolag som inte uppfyller könskvoterna föreslås bli böter. Oavsett de exakta detaljerna i förslaget innebär lagstadgad könskvotering ett fundamentalt ingrepp i äganderätten. Styrelsens sammansättning blir inte enbart en fråga för ägarna. Om exempelvis en styrelseledamot väljer att avgå i förtid kan ägarna tvingas att välja antingen en kvinna eller en man, beroende på tidigare könsfördelning i styrelsen, alldeles oavsett behov, kvalifikationer eller kort och gott ägarnas önskemål. Börsbolagen är inte allmän egendom bara för att de i många fall har väldigt många ägare, även om man lätt får det intrycket av debatten. Sedan löntagarfondsstriden i slutet på och början av 1980-talet har knappast något förslag inneburit ett större politiskt ingrepp i det fria företagandet och den privata äganderätten, än vad ett kvoteringsförslag gör. Kvotering är dessutom en form av legaliserad diskriminering. Trots det har debatten även här i Sverige varit tämligen dämpad. Få personer ifrågasätter värdet av mångfald och dynamik i ett samhälle, och många gläds åt att det går framåt vad gäller kvinnor på ledande positioner i det svenska näringslivet. Däremot finns det skäl att vara djupt oroad över en utveckling där principlösa politiker tror att de har rätt att, direkt eller indirekt, styra verksamheten i företagen. Politiska mål om lika utfall ersätter det som borde vara det självklara ur ett liberalt perspektiv, nämligen lika rättigheter. Maria Ludvigsson arbetade i Oslo vid den norska tankesmedjan Civita under de år då könskvoteringslagen diskuterades och infördes. Hon går här igenom de principiella invändningarna mot kvotering och beskriver hur tyst det var i debatten som föregick kvoteringslagen. Ett varnande exempel för oss som ännu inte har lagstadgad kvotering i vårt land. Stockholm i maj 2006 Maria Rankka, Biträdande Timbrochef

4 Innehåll Inledning (5) Politiker vet aldrig bäst (6) Formen håller inte (8) Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny (9) Från lika till olika rättigheter (11) Argumentationens virrvarr (13) Kvinnosyn (14) Särarts- och likhetsfeminism (15) Rättviseargument (16) Jakten på total rättvisa (17) Kunskapen är decentraliserad (20) Blir allt verkligen bättre med kvinnor? (21) Vikten av förebilder (23) Den exakta representationen (24) När höger och vänster delar lag (26) Medieröster om kvotering (27) Bjørneboes överförmynderi (29) Vänster och borgerlighet hand i hand (30) Liberaler som vägrar (32) Feminism var det, ja! (33) Värdet av principer (34) Det händer ju aldrig (36) Slutord (37) Noter (38) Källor (39)

5 Retorikens och visionernas tendens att hänföra oss och stiga oss åt huvudet tillhör den politiska vardagen och den dagliga mediedebatten. Detta gör det så mycket viktigare att vi på någon punkt stannar upp, tar ett steg tillbaka och granskar vad det hela egentligen handlar om bakom allt svammel och allt bländande frasmakeri. Thomas Sowell 1

6 Inledning En Sowellsk paus för reflektion och utrymme att diskutera de bakomliggande principerna var precis det som saknades när den borgerliga regeringen i Norge 2004 lagstiftade om kvinnokvotering till landets bolagsstyrelser. Inom (i praktiken) fyra år skulle samtliga styrelser till allmänna aktiebolag bestå av minst 40 procent kvinnor. Annars skulle bolaget komma att tvångsupplösas. Mediedebatten som föregick och följde det norska regeringsbeslutet är en häpnadsväckande uppvisning i politisk konsensus och avsaknad av ideologisk konflikt. I föreliggande rapport har jag analyserat debatten och försökt utröna vilka de bakomliggande konflikterna mellan kvoteringsförespråkare och skeptiker egentligen har varit. Hela processen och, framför allt själva lagstiftningen, är en mycket dålig Norgehistoria. Vi kan låta oss imponeras av vårt broderfolks idrottsliga bedrifter, storslagna natur och rika naturtillgångar. Men när det gäller politisk debatt och, i det här fallet, uppfattningen att näringslivets siffror bör vridas till rätta med hjälp av lagstiftning finns föga att ta intryck av. Rika på gas, fattiga på idédebatt. Det började, för Norges del, med en intervju i Verdens Gang med dåvarande näringsminister Ansgar Gabrielsen, Höyre, den 7 mars Den borgerliga näringsministern ställde sig plötsligt positiv till kvinnokvotering för styrelser i det privata näringslivet och utan några större debatter infördes också lagen en politik som fram till dess hade varit oacceptabel i Höyre. Kvoteringsdebatten kom att bli allt snävare och slutligen var det bara Fremskrittspartiet och Höyres ungdomsförbund som uttalade kritik mot lagförslaget. Idédebatten var överhuvudtaget inte närvarande och även i medierna var rösterna mot regeringsförslaget mycket få. Låt oss lära oss av norrmännen. Låt oss ta intryck av hur vi inte ska göra och, framför allt av hur fel det blir när en livlig principdebatt saknas. 5

7 Politiker vet aldrig bäst Friedrich Hayek, nobelpristagare i ekonomi 1974, har i ett centralt resonemang hävdat att all kunskap är decentraliserad. Det är när han beskriver varför en marknadsekonomi fungerar så mycket bättre än en planekonomi som hans kunskapssyn blir tydlig. Enligt Hayek blir en planerad ekonomi, som den i gamla Sovjetunionen, omöjlig eftersom den utgår ifrån att all information om människans behov kan samlas centralt. I Sovjet gjorde byråkrater en uppskattning av exempelvis hur många bilar medborgarna nästa femårsperiod skulle efterfråga, varpå order utgick till bilfabrikerna att tillverka motsvarande antal. Sällan eller aldrig stämde detta över ens med den faktiska efterfrågan. Exemplet med bilindustrin är välkänt, men synsättet att politiker kunde kommendera också information till en central enhet genomsyrade hela det sovjetiska systemet. Hayeks poäng är att visa hur omöjligt det är att faktiskt samla mänsklig kunskap och information centralt. Kunskap är per definition decentraliserad eftersom den bara finns hos individen. Den enskilda medborgaren vet bättre än någon annan vilka behov och preferenser han eller hon har. Detta faktum omöjliggör också planekonomi och förklarar varför marknadsekonomi inte bara är det mest effektiva systemet för att skapa rikedom och välstånd, utan dessutom det system som utgår från att människan är och ska vara fri i sitt val. I ett svenskt perspektiv är Hayeks kunskapssyn högintressant eftersom vi av tradition har haft stor tilltro till politiken och statens förmåga att tillgodose medborgarnas behov. Med hjälp av Hayeks analys finner vi en förklaring till varför välfärdsstaten och den omhändertagande offentliga sektorn inte infriar de löften som utställts. Det faller helt enkelt på sin egen omöjlighet. Politikerna och staten kan inte veta allt som krävs för att skapa ett rättvist och behovsanpassat samhälle. Den kunskapen finns någon annanstans än i regeringskansliet. I samma utsträckning har debatten om kvotering handlat om politikens förmåga att rätta till orättvisor och styra marknaden i önskad riktning. Man utgår från en tydlig uppfattning att politiker vet hur företag bör styras och eftersom marknaden själv inte har insett detta krävs politiska åtgärder. I det norska fallet var det förbluffande att se hur borgerliga politiker argumenterade i en fråga som egentligen tillhör vänstern. Medan vänsterns huvudargumentation hela tiden var demokrati- och maktfrågan, talade delar av regeringens och näringslivets kvoteringsanhängare om kvotering som en rent ekonomisk fråga. Det lönar sig med könskvotering, var mantra. Efter ett flertal konferenser om kvinnorepresentation och mängder av tidningsartiklar i ämnet, framträdde en något märklig bild av politikers självpåtagna roll som närings- 6

8 livskonsulter. Hur är det möjligt att så gott som alla norska stortingsrepresentanter för det första är genuint och djupt upptagna av hur norskt näringsliv ska gå med vinst, för det andra plötsligt är rörande eniga i analysen av hur vinsten skapas? 7

9 Formen håller inte I Norge har lagen också kritiserats för att den, enligt somliga jurister, är svår att tillämpa. Otydlig lagstiftning är ett tecken på att reformen inte har varit alldeles tydligt formulerad. Jämställdhetsminister Laila Dåvøy har kritiserat näringslivet för dess tröghet vad gäller kvinnor i styrelserna, men frågan är om inte samma kritik kan riktas mot jämställdhetsministern själv. Eftersom lagen, enligt henne, varit planerad i tio år är det förbluffande att den inte är mer genomtänkt än den är i sin nuvarande form. I och med kritiken av lagens utformning finns det anledning att ställa frågor om själva processen fram till lagstiftning. Då kvoteringslagen fogats till aktiebolagslagen är det av högsta vikt att den också enkelt går att förena med övrig lagtext. En jurist på Handelshögskolan (BI), Anne Cathrine Sundbye, skriver om lagen i Nordisk Tidskrift for Selskabsret. Enligt artikeln är lagen bristfälligt utformad: Lagen klarar inte att ta ställning till en rad, centrala frågor, och är därmed relativt svag, lagtekniskt sett. Lagen är tekniskt så svag att man kan fråga sig om regeringen över huvud taget har tänkt sig att den någon gång ska träda i kraft. Professor Tore Bråthen, försteamanuens Kristin Normann och advokat Knut Brundtland är alla kritiska till lagen och uttalar sig skeptiskt i en artikel i Dagens Næringsliv den 25 maj Kristin Normann menar att man helt missar intentionen med lagen. Mitt intryck är att genom att begränsa kvotering till aktiebolag när man upp till intentionen med lagändringen. Dessutom tillägger hon att det kan verka som om lagarbetet har gått lite för fort. Man kan alltså ana en avvaktande skepsis hos många jurister både vad gäller själva lagstiftningsarbetet och lagens faktiska utfall. 8

10 Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny Kvotering kan definieras som ett system där ett antal platser reserveras för en viss grupp. Utgångspunkten är ofta ett intresse för statistiskt fastställda olikheter samt att man alltid identifierar gruppen som den primära enheten. Ofta leder detta synsätt till nya, icke avsedda, problem. För det första kan gruppen identifieras på olika grunder. När det gäller könskvotering är definitionen knappast ett problem, men kan så vara när exempelvis den heterogena gruppen invandrare ska ringas in. Här uppstår ofta problem som leder till orättvisa och orimliga gränsdragningar. Vad en invandrare faktiskt är låter sig knappast definieras. Var drar vi gränsen för vem som är norsk eller svensk nog? Är en invandrare alltid mörkhårig och har ett annorlunda efternamn? I ett uppmärksammat fall i Uppsala hade den juridiska fakulteten på universitetet infört kvotering med syfte att öka andelen invandrare på juristutbildningen. Problem uppstod redan när gruppen, som skulle särbehandlas, skulle definieras. Vem är tillräckligt mycket invandrare för att komma i fråga? Fakultetsstyrelsen beslutade att öronmärka ett antal platser för sökande med båda föräldrarna utlandsfödda. Ett sådant system leder till att studenter med en förälder från exempelvis Somalia måste ge sin utbildningsplats till någon med lägre betyg men med båda föräldrarna från exempelvis USA. Orättvisorna uppmärksammades mycket riktigt och Centrum för rättvisa drev och vann rättssaken och den juridiska fakulteten fråntogs rätten att kvotera vissa studentgrupper. I Uppsalafallet var det främsta argumentet mot kvotering att det är djupt orättvist. När en grupp kvoteras och ges förtur finns det alltid en annan grupp som fråntas sin rätt att prövas rättvist. Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny. För det andra kan själva kvoteringsproceduren se olika ut. Man kan fastställa ett antal kriterier som måste uppfyllas för att en person ska ha tillgång till en position. Den som någon gång sysslat med partipolitik vet att det inom partier ofta förekommer en osynlig kvoteringsprocess som avgör vilka representanter partiet väljer att befordra. Alla får exempelvis inte komma från Stockholm och det är viktigt att hela landet är representerat. Såväl kommunalpolitiskt aktiva som landstingspolitiker bör också finnas med. Varje valberedning har att förhålla sig till ett parti som kräver att olika grupper representeras centralt. Med detta som bakgrund blir frågan om kvinnokvotering än 9

11 mer komplicerad eftersom kön därmed inte är den första kvoteringsvariabeln inom partipolitiken. De som argumenterar för en stadgeförordnad könskvotering brukar peka på att ovan nämnda kvoteringssystem redan existerar i partierna och att könskvotering därför är en naturlig följd av detta. I det aktuella fallet med 40 procent kvinnliga styrelseledamöter i norska aktiebolag har kriteriet dock endast varit kön. I praktiken ställs naturligtvis också en rad andra krav för att en person ska vara aktuell som styrelseledamot, men den positiva särbehandlingen sorterar fram kvinnor bland aktuella kandidater. I diskussionen om kvotering ställs alltid frågan om inkvoterade personer har lägre kompetens än de som förbigås i kvoteringsprocessen. Förmodligen är frågan omöjlig att besvara, men den utgår från det faktum att vissa platser viks för de personer som under den ordinarie urvalsprocessen inte skulle ha ansetts kvalificerade. Vad detta i så fall beror på varierar. Det finns dock en uppenbar risk att kvotering har en stigmatiserande effekt på den grupp som ges förtur. Detta är ett återkommande argument hos de kvinnor som är skeptiska till kvotering. Vibeke Hammer Madsen, ledare för Handels- och servicenæringens Hovedorganisasjon i Norge, antydde detsamma i en intervju i Verdens Gang den 5 april 2001: För att det kan uppfattas negativt av kvinnor, en känsla av att bli invald enbart på grund av kön. Det måste vara otroligt obehagligt. 2 Tänk om någon tror att jag har kommit så här långt bara på grund av könskvotering. Om en sådan inställning blir en av lagens konsekvenser har kvotering gjort kvinnorna en björntjänst. Huruvida de kvinnor som eventuellt kommer med i norska bolagsstyrelser tack vare 40-procentslagen, är mer eller mindre kvalificerade än de män som annars skulle ha tilldelats platserna, ska vi låta vara osagt. Personligen menar jag att de kvinnor som tar sig fram är mer än väl kvalificerade. Det finns inte för inte att kvinnor måste prestera bättre än män för att få samma chanser som de. Därmed inte sagt att kvotering är rätt väg att gå. 10

12 Från lika till olika rättigheter Ambitionerna med kvotering sägs alltid vara de allra bästa. Man har identifierat en orättvisa och vill med politiken som verktyg vrida orättvisorna tillrätta genom att ändra det oacceptabla utfallet. Mindre justeringar i lagstiftning om jämställdhet kan tyckas harmlösa, men om vi menar att principer är viktiga för hur samhället ser ut blir slutsatsen att också små förändringar handlar om viktiga vägval. I samma ögonblick som ett samhälles politiker förespråkar positiv särbehandling överger man principen om lika rättigheter för alla. I Kalifornien finns ett institut som i flera år arbetat med frågan om affirmative action (positiv särbehandling), det vill säga statliga åtgärder för att kvotera, ge särskilda grupper förtur, till vissa anställningar samt tilldela vissa grupper förmåner. American Civil Rights Institute 3 (ACRI) stiftades 1997 av Ward Connerly, tidigare styrelsemedlem i University of California. Connerly är också välkänd för att ha varit med om att avskaffa etnisk kvotering vid universitetet. Connerly och hans stiftelse menar framför allt att kvotering leder till diskriminering. Affirmative action är ett typiskt exempel på politiska tilltag som resulterar i just det man inledningsvis ville motverka. Ambitionen att rätta till orättvisor resulterar i att nya orättvisor och diskriminering uppstår. På ACRI:s hemsida 4 citeras John F Kennedy: Race has no place in American life or law. Citatet används flitigt eftersom det poängterar att lagen är avgörande också för vilka värderingar som gäller för det verkliga livet. Finns det särskild lagstiftning om raser betyder det också att rastillhörighet är en avgörande faktor för vilken livskvalitet medborgaren kan uppnå. Enligt Connerly är kvotering rasism. Under en konferens i Las Vegas, USA, i maj 2005 utvecklade Connerly sina teorier om varför kvotering och liknande politik är felaktig och moraliskt oförsvarlig: Genom att göra skillnad på individer mot bakgrund av deras etnicitet, säger man indirekt att somliga är mindre ämnade att studera på grund av sin etnicitet, samt att de just därför behöver särbehandling. 5 Den 28 augusti är det 43 år sedan Martin Luther King höll sitt berömda och hedervärda I have a dream -tal i Washington DC. Hans kamp ledde till att politik som behandlade människor olika beroende på deras hudfärg, ersattes med politik som inte gjorde skillnad mellan svart och vit. Luther Kings berömda önskan om ett samhälle som bedömde hans barn efter deras karaktär och inte efter färgen på deras hud, var central för hela Civil Rights Movement. 11

13 Från 1970-talet förändrades såväl retorik som innehåll i den civilrättsliga rörelsen i USA. Från att ha förespråkat lika rättigheter talade man nu uteslutande om särskilda rättigheter, om positiv särbehandling. Att bortse från ras och kön är rasistiskt och sexistiskt. 6, som Jesse Jackson kom att uttrycka saken Diskussionerna mellan dem som förespråkar lika rättigheter och dem som hellre ser olika rättigheter som positiv särbehandling har i USA blivit en tydlig vattendelare. I jämförelse med den debatten var den norska diskussionen tom på frågeställningar om principfrågor. Procenttal och sanktionsformer diskuterades betydligt livligare än frågan om skillnaden mellan lika rättigheter och positiv särbehandling. 12

14 Argumentationens virrvarr I diskussionen om kvotering finns det ett antal, ständigt återkommande, argument som bör analyseras. Det är viktigt eftersom någon grundläggande principdiskussion sällan kommer till uttryck. Genom att skärskåda argumentationen kan vi finna vilka olika grupper som etablerats utifrån kvoteringsdebattens kölvatten. När höger och vänster delar sida är det alltid viktigt att analysera den argumentation som förenat dem. Kanske har det inte alls handlat om jämlikhet mellan könen utan om politikers vilja att intervenera i näringslivet? Argumentationsanalysen kan ge ett svar på frågan om vad som egentligen diskuteras. På ytan verkar allt handla om kvinnosyn och rättvisa, men vid en analys framkommer dock helt andra konfliktpunkter. Motsättningen mellan å ena sidan statlig styrning av marknaden och å andra sidan äganderätt och näringsfrihet är uppenbar. Synen på rättvisa och individens rättigheter är också ett underliggande tema som utvecklas nedan. De som hävdar behovet av könskvotering pekar på en negativ kvinnosyn som orsak till den sneda representationen. Nog kan många av oss enas i uppfattningen att synen på kvinnan som individ ofta saknas, därmed inte sagt att kvotering är av godo eller, för den delen, att kvotering förändrar attityder. Det är skillnad mellan att förändra statistik och att förändra värderingar. Kvoteringsfrågan är högintressant eftersom den tvingar oss att ställa olika principer i relation till varandra. Vi tvingas ta ställning i en fråga som inte är uppenbar vid en första anblick. Å ena sidan ställs vi inför berättelser och statistik som visar uppenbara skillnader i mäns och kvinnors närvaro i näringslivets ledning. De flesta reagerar naturligtvis med förundran och ifrågasätter med rätta varför det bara är kostymer i styrelserummen. Å andra sidan måste vi ta ställning till om detta är ett problem som legitimerar att vi åsidosätter principer som i andra fall är vägledande i vårt samhälle, som exempelvis lika rättigheter. Det är först när frågeställningar som dessa uppstår som politik blir svårt och riktigt intressant. 13

15 Kvinnosyn I grunden finns det ett gemensamt drag i chauvinism och kvoteringsivrares kvinnosyn. Kvinnan ses som en kollektiv varelse och som del av en homogen grupp. Medan chauvinister menar att kvinnor av biologiska skäl är sämre ämnade än män att uppbära ett styrelsevärv, menar många kvoteringsförespråkare att kvinnors olikhet gör att de absolut behövs i ledningar och styrelser. Synen på kvinnan som något udda och annorlunda är gemensam för dem båda, även om resonemang och slutsatser skiljer sig åt. Det finns en ohelig allians mellan dem som ser kvinnan som det svaga könet och särartsfeminister 7 som ser kvinnor och män som väsensskilda. De menar att kvinnan är så annorlunda att hon behöver särskilda regler för att ta sig fram. Lika rättigheter är inte tillräckligt. 14

16 Särarts- och likhetsfeminism Tidigare i texten har, vid ett par tillfällen, särartsfeminismen nämnts. De som beskriver kvinnor och män som skilda väsen med betydande olikheter tenderar att också kräva olika villkor. Eftersom vi har olika biologiska förutsättningar krävs olika rättigheter. I frågan om kvotering och positiv särbehandling lyfts mycket ofta kvinnans goda egenskaper fram. Den företagsledare finns inte som inte har framhållit det kvinnliga som något oerhört värdefullt och vinstgivande för företaget. När frågan ställs om varför kvotering är nödvändigt svarar dess förespråkare antingen att det är en rättvisefråga, eller att företagen behöver det kvinnliga perspektivet i sina styrelser för att prestera bättre. Den särartsfeministiska riktningen omhuldar synen på människan som färdig. Önskan om förändring är bortkastad eftersom det är skillnaderna oss emellan som också gett oss olika möjligheter. Av naturen givna skillnader ger också ett samhälle anpassat efter våra olikheter. Likhetsfeminister betonar i stället likheterna mellan könen. Utöver fortplantningens rent biologiska skillnader menar likhetsfeminister att det finns större olikheter mellan individer än mellan grupperna män och kvinnor. Eftersom vi är lika ska vi också ha lika rättigheter. Denna skola framhäver också resonemang om social fostran. Det sociala könet är inte det biologiska utan utgör de könsroller vi fostras in i. Ett klassiskt exempel för att tydliggöra detta är att hänvisa till avdelningarna för barnkläder, där flickor kläs till prinsessor och pojkar kläs till Superman. John Stuart Mill skrev också om detta: All women are brought up from the very earliest years in the belief that their ideal of character is the very opposite to that of men; not self-will, and government by self-control, but submission, and yielding to the control of other. 8 Resonemanget om det sociala könet är i högsta grad intressant och användbart i fråga om andelen kvinnor på olika positioner i samhället. Den som söker en förklaring till att så få kvinnor sitter i företagens styrelser kan inte nöja sig med svaret att män stänger kvinnor ute. Svaret på frågan ligger sannolikt djupare än så. De roller vi fostras in i är komplexa och har formats under mycket lång tid. Att förändra attityder tar tid. Såväl feminist- som kvoteringsdebatten handlar ytterst om grundläggande principer och värderingar. När diskussionen blir platt och innehållslös beror det ofta på att debattörerna saknar förmåga att lyfta blicken och diskutera det bakomliggande synsätt som leder till ställningstagande för och emot. Låt oss se lite närmare på vilka värderingskonflikter som egentligen ligger till grund för att vi drar så olika slutsatser om kvotering. 15

17 Rättviseargument Rättvisebegreppet är sällan diskuterat som sådant och under senare decennier har vänstern haft monopol på definitionen. Ett av de vanligaste kvoteringsargumenten, framför allt hos vänstern, handlar om rättvisa. Det handlar om synen på makt och demokrati och hur makten kan distribueras rättvist. I en god demokrati, menar man, delas makten mellan olika grupper och detta är att definiera som rättvisa. Såväl ordval som definition är vänsterns egen och rättvisebegreppet är därmed värt att syna. Norska Socialistisk Venstrepartis Inga Marte Thorkildsen motiverar på partiets hemsida varför kvotering är riktigt: SV menar att lönsamhetsargumentet är skrämmande. Det utgår från premissen att jämställdhet inte är demokratiskt viktigt. När jämställdhet kommer att handla om bottom line och överskott, ja, då har vi faktiskt förlorat. Då handlar det inte längre om rätttigheter, då är jämlikhet inte längre en rättvisefråga, utan en konkurrensstrategi och konkurrensstrategier kan fort ändra sig. Kan vi leva med det? Jag menar att svaret är nej. Jämställdhet handlar om rättvisa och om att dela på makten, inte om lönsamhet eller konkurrensfördelar. 9 Det framgår att SV inte vill se kvoteringsfrågan som något annat än en fråga om rättvis fördelning av makt. Rättviseargumentet förekom också ofta hos norska borgerliga politiker. Laila Dåvøy, Kristelig Folkeparti, beskriver exempelvis den låga andelen kvinnor i styrelser som ett demokratiskt problem, i Aftenposten den 8 mars 2005: Det är ett demokratiskt problem att halvparten av den vuxna befolkningen är exkluderad från stora delar av samhället där viktiga beslut fattas. 10 Någon enkel och gemensam uppfattning om vad rättvisa egentligen är finns dock inte och sällan, eller aldrig, diskuteras denna grundläggande fråga; varken i norsk eller svensk politisk debatt. Statsvetare och filosofer har dock ivrigt diskuterat frågan och nedan följer en kort sammanfattning av tre av några välkända rättviseteoretikers resonemang. Robert Nozick och John Rawls är välkända för varje statsvetarstudent och deras olika syn på hur ett rättvist samhälle bör organiseras har delat såväl statsvetare som politiker i olika läger. Låt mig dock börja med Thomas Sowell, professor vid Stanford University. Sowell är inte lika välkänd som Nozick och Rawls, men är i högsta grad intressant i samband med kvoteringsdebatten. Han har själv en uttalat negativ syn på kvotering och positiv särbehandling och utgår ofta från rättvisebegreppet när han diskuterar frågan. 16

18 Jakten på total rättvisa Thomas Sowell behandlar rättvisebegreppet i sin bok Jakten på total rättvisa (The quest for cosmic justice). Sowell menar att dagens debatt om rättvisa handlar om krav på total rättvisa, det vill säga något annat än lika rättigheter. Sowell särskiljer mellan traditionell rättvisa och total rättvisa. Den traditionella är enkelt uttryckt ett samhällssystem där alla individer har samma rättigheter och möjligheter. Den totala rättvisan förutsätter ett helt annat system där också utfallet ska styras politiskt så att likhet uppstår. Total rättvisa är inte enbart en högre grad av traditionell rättvisa, utan det är ett i grunden annorlunda koncept. Enligt ett traditionellt synsätt är rättvisa eller orättvisa karakteristiskt för en process (...) Kort sagt handlar traditionell rättvisa snarare om opartiska processer än om resultat eller utsikter. 11 Ett tillstånd med lika utfall kallar Sowell för social rättvisa. Individuella olikheter och förutsättningar ska via politiska åtgärder kompenseras för att uppnå lika utfall. Detta kan exempelvis handla om en ekonomisk situation eller utbildningsnivå. Också ett system som det norska, där politikerna ålägger företagsledningar att i sina styrelser skapa utfallet 40 procent kvinnor, är ett utslag av social rättvisa. Faktum är att regler och normer som är likformigt applicerbara på alla och envar ofta medvetet åsidosätts i jakten på social rättvisa. 12 John Rawls är en av de mest inflytelserika inom politisk teori och har formulerat en mycket central definition av rättvisa. Han talar i sin bok A theory of justice om skillnaden mellan formell jämlikhet och sann rättvisa. Den formella rättvisan är densamma som Sowells traditionella rättvisa, lika rättigheter. Rawls så kallade sanna rättvisa är nära besläktad med den ovan nämnda totala rättvisan. Enligt Rawls kan lika rättigheter aldrig vara tillräckligt för att skapa sann rättvisa. De som har mindre resurser, såväl ekonomiskt som biologiskt, måste kompenseras för att rättvisa ska vara möjlig. I en välkänd passage i A theory of justice beskriver Rawls hur den optimala staten borde organiseras. Var och en skulle, som i ett förhistoriskt stadium, placeras bakom en slöja av okunnighet och därifrån säga vilka samhällsprinciper som vore rättvisa. Poängen är att ingen ska veta sitt eget öde. Utmaningen är att välja lägsta acceptabla nivå av rättvisa så att alla blev nöjda, oavsett lott i livet. Tankemodellen är spännande och påminner om konsten att rättvist fördela den sista tårtbiten mellan två syskon, den ena delar och den andra väljer. För en liberal är det däremot omöjligt att dra samma slutsatser som Rawls gör. Han menar att det enda rimliga resultatet efter en sådan process skulle vara en form av evig kompensation. Är du född av fattiga föräldrar ska staten kompensera dig så att du når samma eko- 17

19 nomiska status som varje annan unge. Den kritiska frågan om hur olika begåvningar kompenseras eller fördelas är dock besvärlig att besvara, också för Rawls. Robert Nozick är John Rawls motpart och beskriver i sin Anarchy, state and utopia (Anarki, stat och utopi, översatt av Timbro) en helt annan rättvisesyn. Hans utgångspunkt är att människan, individen, har rättigheter, inte gruppen. Därmed ser han en motsättning mellan gruppen och individen liksom mellan den enskilda medborgarens intresse och olika intressegruppers. Den distribuerade rättvisa som Rawls önskar är enligt Nozick djupt orättvis eftersom den inte ger alla människor lika rättigheter. I stället utgår han från John Lockes resonemang om naturliga rättigheter. Människan har i sin egenskap av att vara människa ett antal okränkbara rättigheter, varav den viktigaste är rätten att äga det hon producerar. Nozick kritiserar vidare Rawls teori genom att beskriva den som ett system där alla tillgångar, exempelvis begåvning eller förmögenhet, anses kunna samlas in i en stor säck och därefter rättvist distribueras ut till folket. Liksom Sowell är Nozick starkt kritisk till inställningen att total rättvisa kan konstrueras genom att staten manipulerar resultaten av människors fria val. Rättvisa är inget färdigt historiskt resultat utan en process där rättigheterna är lika för alla. Skillnaden mellan å ena sidan Rawls och å andra sidan Nozick och Sowell återfinns också i den norska kvoteringsdebatten. När debattörer framhåller att kvotering handlar om rättvisa är det den Rawlskt distribuerade makten man avser. I förlängningen leder Rawls resonemang till att inflytande och positioner inte ses som resultatet av individens egna ansträngningar utan som något endast staten kan fördela på ett korrekt sätt. Processen är ointressant, medan resultatet är avgörande. Frågan om det är en process eller ett statiskt tillstånd är hela tiden underliggande men den debatteras nära nog aldrig. Bland dem som i norsk debatt kritiserat kvoteringspolitiken är Sowells och Nozicks argumentation tyvärr sällsynt. Den främsta kritiken mot kvotering rör äganderätt och näringsfrihet. Detta är förståeligt eftersom könskvotering till bolagsstyrelser i högsta grad handlar om näringspolitik, varför argumentationen också kommit att handla om detta. Det faktum att kvoteringsdebatten saknat principiella dimensioner är således såväl kritikers som förespråkares ansvar. Det verkar över huvud taget ha varit svårt att lyfta diskussionen till en högre idénivå. Eller saknas helt enkelt intresse? Den underliggande och principiella frågeställningen är dock lika fullt central för att vi ska ha en chans att hitta rätt politiskt. Som Thomas Sowell mycket riktigt påpekar, är det:...av största vikt att man inser att (...) olika visioner leder till radikalt olika praktisk politik. (SIDHÄNV) 18

20 Skillnaden mellan Nozicks och Sowells processorienterade rättvisa och Rawls distributiva rättvisa utgör den principiella skillnaden som också återfanns i den norska kvoteringsdebatten. Problemet har varit att denna underliggande frågeställning sällan eller aldrig utvecklats. 19

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Del A: Demokrati 1. -------------------------------------------Procent----------------------------------------- dåligt för för

Del A: Demokrati 1. -------------------------------------------Procent----------------------------------------- dåligt för för Del A: Demokrati 1 A1: Att alla har rätt att fritt uttrycka sin åsikt är dåligt 1 1 13 83 2 1 2 19 73 4 NV, SP, IB 1 1 12 86 1 ES, HP, HV, HR, LP, MP, NP 1 2 18 77 3 Pojkdominerade program 5 5 17 63 11

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 10 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Svar på motion om företrädare i kommunala bolag

Svar på motion om företrädare i kommunala bolag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-02-08 Blad 16 Ks16 Au 7 Dnr 153/2009-101 Svar på motion om företrädare i kommunala bolag Från Kerstin Rosenkvist, c, Mats Öhgren, m, Göran Edlund,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer