En dålig men sann Norgehistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En dålig men sann Norgehistoria"

Transkript

1 En dålig men sann Norgehistoria Om könskvoterade bolagsstyrelser Maria Ludvigsson

2 En dålig, men sann, Norgehistoria Om könskvoterade bolagsstyrelser Maria Ludvigsson Timbro, juni 2006 ISBN 10: ISBN 13: Timbro, Box 5234, Stockholm tel , fax

3 Förord Sedan årsskiftet har Norge lagstadgad könskvotering till aktiebolagens styrelser. Stortinget röstade om lagen redan 2004, och den trädde i kraft den första januari i år. Debatten, i den mån den förekom, hade pågått sedan De existerande norska bolagsstyrelser som inte uppfyller kraven om minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män om två år ska enligt gällande lagstiftning tvångslikvideras. För nybildade bolag gäller reglerna utan övergångstid. I början av juni i år kommer den svenska utredaren, universitetslektor Catarina af Sandeberg, med ett förslag om hur en könskvoteringslag kan se ut i Sverige. Hon fick uppdraget att utreda de legala möjligheterna till kvotering sommaren Frågan har dock funnits på den politiska dagordningen betydligt längre än så hotade dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg med könskvotering om inte börsbolagen hade 25 procents kvinnlig styrelserepresentation senast Under dessa år har den kvinnliga styrelserepresentationen ökat kraftigt, men den än fortfarande lägre än 40 procent. Exakt vilka bolag som kommer att omfattas av en eventuell svensk lagstiftning är ännu inte känt, men det har talats om bolag med spritt ägande, främst börsbolag. Av de uppgifter som förekommit verkar det som att sanktionen mot bolag som inte uppfyller könskvoterna föreslås bli böter. Oavsett de exakta detaljerna i förslaget innebär lagstadgad könskvotering ett fundamentalt ingrepp i äganderätten. Styrelsens sammansättning blir inte enbart en fråga för ägarna. Om exempelvis en styrelseledamot väljer att avgå i förtid kan ägarna tvingas att välja antingen en kvinna eller en man, beroende på tidigare könsfördelning i styrelsen, alldeles oavsett behov, kvalifikationer eller kort och gott ägarnas önskemål. Börsbolagen är inte allmän egendom bara för att de i många fall har väldigt många ägare, även om man lätt får det intrycket av debatten. Sedan löntagarfondsstriden i slutet på och början av 1980-talet har knappast något förslag inneburit ett större politiskt ingrepp i det fria företagandet och den privata äganderätten, än vad ett kvoteringsförslag gör. Kvotering är dessutom en form av legaliserad diskriminering. Trots det har debatten även här i Sverige varit tämligen dämpad. Få personer ifrågasätter värdet av mångfald och dynamik i ett samhälle, och många gläds åt att det går framåt vad gäller kvinnor på ledande positioner i det svenska näringslivet. Däremot finns det skäl att vara djupt oroad över en utveckling där principlösa politiker tror att de har rätt att, direkt eller indirekt, styra verksamheten i företagen. Politiska mål om lika utfall ersätter det som borde vara det självklara ur ett liberalt perspektiv, nämligen lika rättigheter. Maria Ludvigsson arbetade i Oslo vid den norska tankesmedjan Civita under de år då könskvoteringslagen diskuterades och infördes. Hon går här igenom de principiella invändningarna mot kvotering och beskriver hur tyst det var i debatten som föregick kvoteringslagen. Ett varnande exempel för oss som ännu inte har lagstadgad kvotering i vårt land. Stockholm i maj 2006 Maria Rankka, Biträdande Timbrochef

4 Innehåll Inledning (5) Politiker vet aldrig bäst (6) Formen håller inte (8) Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny (9) Från lika till olika rättigheter (11) Argumentationens virrvarr (13) Kvinnosyn (14) Särarts- och likhetsfeminism (15) Rättviseargument (16) Jakten på total rättvisa (17) Kunskapen är decentraliserad (20) Blir allt verkligen bättre med kvinnor? (21) Vikten av förebilder (23) Den exakta representationen (24) När höger och vänster delar lag (26) Medieröster om kvotering (27) Bjørneboes överförmynderi (29) Vänster och borgerlighet hand i hand (30) Liberaler som vägrar (32) Feminism var det, ja! (33) Värdet av principer (34) Det händer ju aldrig (36) Slutord (37) Noter (38) Källor (39)

5 Retorikens och visionernas tendens att hänföra oss och stiga oss åt huvudet tillhör den politiska vardagen och den dagliga mediedebatten. Detta gör det så mycket viktigare att vi på någon punkt stannar upp, tar ett steg tillbaka och granskar vad det hela egentligen handlar om bakom allt svammel och allt bländande frasmakeri. Thomas Sowell 1

6 Inledning En Sowellsk paus för reflektion och utrymme att diskutera de bakomliggande principerna var precis det som saknades när den borgerliga regeringen i Norge 2004 lagstiftade om kvinnokvotering till landets bolagsstyrelser. Inom (i praktiken) fyra år skulle samtliga styrelser till allmänna aktiebolag bestå av minst 40 procent kvinnor. Annars skulle bolaget komma att tvångsupplösas. Mediedebatten som föregick och följde det norska regeringsbeslutet är en häpnadsväckande uppvisning i politisk konsensus och avsaknad av ideologisk konflikt. I föreliggande rapport har jag analyserat debatten och försökt utröna vilka de bakomliggande konflikterna mellan kvoteringsförespråkare och skeptiker egentligen har varit. Hela processen och, framför allt själva lagstiftningen, är en mycket dålig Norgehistoria. Vi kan låta oss imponeras av vårt broderfolks idrottsliga bedrifter, storslagna natur och rika naturtillgångar. Men när det gäller politisk debatt och, i det här fallet, uppfattningen att näringslivets siffror bör vridas till rätta med hjälp av lagstiftning finns föga att ta intryck av. Rika på gas, fattiga på idédebatt. Det började, för Norges del, med en intervju i Verdens Gang med dåvarande näringsminister Ansgar Gabrielsen, Höyre, den 7 mars Den borgerliga näringsministern ställde sig plötsligt positiv till kvinnokvotering för styrelser i det privata näringslivet och utan några större debatter infördes också lagen en politik som fram till dess hade varit oacceptabel i Höyre. Kvoteringsdebatten kom att bli allt snävare och slutligen var det bara Fremskrittspartiet och Höyres ungdomsförbund som uttalade kritik mot lagförslaget. Idédebatten var överhuvudtaget inte närvarande och även i medierna var rösterna mot regeringsförslaget mycket få. Låt oss lära oss av norrmännen. Låt oss ta intryck av hur vi inte ska göra och, framför allt av hur fel det blir när en livlig principdebatt saknas. 5

7 Politiker vet aldrig bäst Friedrich Hayek, nobelpristagare i ekonomi 1974, har i ett centralt resonemang hävdat att all kunskap är decentraliserad. Det är när han beskriver varför en marknadsekonomi fungerar så mycket bättre än en planekonomi som hans kunskapssyn blir tydlig. Enligt Hayek blir en planerad ekonomi, som den i gamla Sovjetunionen, omöjlig eftersom den utgår ifrån att all information om människans behov kan samlas centralt. I Sovjet gjorde byråkrater en uppskattning av exempelvis hur många bilar medborgarna nästa femårsperiod skulle efterfråga, varpå order utgick till bilfabrikerna att tillverka motsvarande antal. Sällan eller aldrig stämde detta över ens med den faktiska efterfrågan. Exemplet med bilindustrin är välkänt, men synsättet att politiker kunde kommendera också information till en central enhet genomsyrade hela det sovjetiska systemet. Hayeks poäng är att visa hur omöjligt det är att faktiskt samla mänsklig kunskap och information centralt. Kunskap är per definition decentraliserad eftersom den bara finns hos individen. Den enskilda medborgaren vet bättre än någon annan vilka behov och preferenser han eller hon har. Detta faktum omöjliggör också planekonomi och förklarar varför marknadsekonomi inte bara är det mest effektiva systemet för att skapa rikedom och välstånd, utan dessutom det system som utgår från att människan är och ska vara fri i sitt val. I ett svenskt perspektiv är Hayeks kunskapssyn högintressant eftersom vi av tradition har haft stor tilltro till politiken och statens förmåga att tillgodose medborgarnas behov. Med hjälp av Hayeks analys finner vi en förklaring till varför välfärdsstaten och den omhändertagande offentliga sektorn inte infriar de löften som utställts. Det faller helt enkelt på sin egen omöjlighet. Politikerna och staten kan inte veta allt som krävs för att skapa ett rättvist och behovsanpassat samhälle. Den kunskapen finns någon annanstans än i regeringskansliet. I samma utsträckning har debatten om kvotering handlat om politikens förmåga att rätta till orättvisor och styra marknaden i önskad riktning. Man utgår från en tydlig uppfattning att politiker vet hur företag bör styras och eftersom marknaden själv inte har insett detta krävs politiska åtgärder. I det norska fallet var det förbluffande att se hur borgerliga politiker argumenterade i en fråga som egentligen tillhör vänstern. Medan vänsterns huvudargumentation hela tiden var demokrati- och maktfrågan, talade delar av regeringens och näringslivets kvoteringsanhängare om kvotering som en rent ekonomisk fråga. Det lönar sig med könskvotering, var mantra. Efter ett flertal konferenser om kvinnorepresentation och mängder av tidningsartiklar i ämnet, framträdde en något märklig bild av politikers självpåtagna roll som närings- 6

8 livskonsulter. Hur är det möjligt att så gott som alla norska stortingsrepresentanter för det första är genuint och djupt upptagna av hur norskt näringsliv ska gå med vinst, för det andra plötsligt är rörande eniga i analysen av hur vinsten skapas? 7

9 Formen håller inte I Norge har lagen också kritiserats för att den, enligt somliga jurister, är svår att tillämpa. Otydlig lagstiftning är ett tecken på att reformen inte har varit alldeles tydligt formulerad. Jämställdhetsminister Laila Dåvøy har kritiserat näringslivet för dess tröghet vad gäller kvinnor i styrelserna, men frågan är om inte samma kritik kan riktas mot jämställdhetsministern själv. Eftersom lagen, enligt henne, varit planerad i tio år är det förbluffande att den inte är mer genomtänkt än den är i sin nuvarande form. I och med kritiken av lagens utformning finns det anledning att ställa frågor om själva processen fram till lagstiftning. Då kvoteringslagen fogats till aktiebolagslagen är det av högsta vikt att den också enkelt går att förena med övrig lagtext. En jurist på Handelshögskolan (BI), Anne Cathrine Sundbye, skriver om lagen i Nordisk Tidskrift for Selskabsret. Enligt artikeln är lagen bristfälligt utformad: Lagen klarar inte att ta ställning till en rad, centrala frågor, och är därmed relativt svag, lagtekniskt sett. Lagen är tekniskt så svag att man kan fråga sig om regeringen över huvud taget har tänkt sig att den någon gång ska träda i kraft. Professor Tore Bråthen, försteamanuens Kristin Normann och advokat Knut Brundtland är alla kritiska till lagen och uttalar sig skeptiskt i en artikel i Dagens Næringsliv den 25 maj Kristin Normann menar att man helt missar intentionen med lagen. Mitt intryck är att genom att begränsa kvotering till aktiebolag när man upp till intentionen med lagändringen. Dessutom tillägger hon att det kan verka som om lagarbetet har gått lite för fort. Man kan alltså ana en avvaktande skepsis hos många jurister både vad gäller själva lagstiftningsarbetet och lagens faktiska utfall. 8

10 Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny Kvotering kan definieras som ett system där ett antal platser reserveras för en viss grupp. Utgångspunkten är ofta ett intresse för statistiskt fastställda olikheter samt att man alltid identifierar gruppen som den primära enheten. Ofta leder detta synsätt till nya, icke avsedda, problem. För det första kan gruppen identifieras på olika grunder. När det gäller könskvotering är definitionen knappast ett problem, men kan så vara när exempelvis den heterogena gruppen invandrare ska ringas in. Här uppstår ofta problem som leder till orättvisa och orimliga gränsdragningar. Vad en invandrare faktiskt är låter sig knappast definieras. Var drar vi gränsen för vem som är norsk eller svensk nog? Är en invandrare alltid mörkhårig och har ett annorlunda efternamn? I ett uppmärksammat fall i Uppsala hade den juridiska fakulteten på universitetet infört kvotering med syfte att öka andelen invandrare på juristutbildningen. Problem uppstod redan när gruppen, som skulle särbehandlas, skulle definieras. Vem är tillräckligt mycket invandrare för att komma i fråga? Fakultetsstyrelsen beslutade att öronmärka ett antal platser för sökande med båda föräldrarna utlandsfödda. Ett sådant system leder till att studenter med en förälder från exempelvis Somalia måste ge sin utbildningsplats till någon med lägre betyg men med båda föräldrarna från exempelvis USA. Orättvisorna uppmärksammades mycket riktigt och Centrum för rättvisa drev och vann rättssaken och den juridiska fakulteten fråntogs rätten att kvotera vissa studentgrupper. I Uppsalafallet var det främsta argumentet mot kvotering att det är djupt orättvist. När en grupp kvoteras och ges förtur finns det alltid en annan grupp som fråntas sin rätt att prövas rättvist. Vi kan aldrig avveckla en orättvisa genom att införa en ny. För det andra kan själva kvoteringsproceduren se olika ut. Man kan fastställa ett antal kriterier som måste uppfyllas för att en person ska ha tillgång till en position. Den som någon gång sysslat med partipolitik vet att det inom partier ofta förekommer en osynlig kvoteringsprocess som avgör vilka representanter partiet väljer att befordra. Alla får exempelvis inte komma från Stockholm och det är viktigt att hela landet är representerat. Såväl kommunalpolitiskt aktiva som landstingspolitiker bör också finnas med. Varje valberedning har att förhålla sig till ett parti som kräver att olika grupper representeras centralt. Med detta som bakgrund blir frågan om kvinnokvotering än 9

11 mer komplicerad eftersom kön därmed inte är den första kvoteringsvariabeln inom partipolitiken. De som argumenterar för en stadgeförordnad könskvotering brukar peka på att ovan nämnda kvoteringssystem redan existerar i partierna och att könskvotering därför är en naturlig följd av detta. I det aktuella fallet med 40 procent kvinnliga styrelseledamöter i norska aktiebolag har kriteriet dock endast varit kön. I praktiken ställs naturligtvis också en rad andra krav för att en person ska vara aktuell som styrelseledamot, men den positiva särbehandlingen sorterar fram kvinnor bland aktuella kandidater. I diskussionen om kvotering ställs alltid frågan om inkvoterade personer har lägre kompetens än de som förbigås i kvoteringsprocessen. Förmodligen är frågan omöjlig att besvara, men den utgår från det faktum att vissa platser viks för de personer som under den ordinarie urvalsprocessen inte skulle ha ansetts kvalificerade. Vad detta i så fall beror på varierar. Det finns dock en uppenbar risk att kvotering har en stigmatiserande effekt på den grupp som ges förtur. Detta är ett återkommande argument hos de kvinnor som är skeptiska till kvotering. Vibeke Hammer Madsen, ledare för Handels- och servicenæringens Hovedorganisasjon i Norge, antydde detsamma i en intervju i Verdens Gang den 5 april 2001: För att det kan uppfattas negativt av kvinnor, en känsla av att bli invald enbart på grund av kön. Det måste vara otroligt obehagligt. 2 Tänk om någon tror att jag har kommit så här långt bara på grund av könskvotering. Om en sådan inställning blir en av lagens konsekvenser har kvotering gjort kvinnorna en björntjänst. Huruvida de kvinnor som eventuellt kommer med i norska bolagsstyrelser tack vare 40-procentslagen, är mer eller mindre kvalificerade än de män som annars skulle ha tilldelats platserna, ska vi låta vara osagt. Personligen menar jag att de kvinnor som tar sig fram är mer än väl kvalificerade. Det finns inte för inte att kvinnor måste prestera bättre än män för att få samma chanser som de. Därmed inte sagt att kvotering är rätt väg att gå. 10

12 Från lika till olika rättigheter Ambitionerna med kvotering sägs alltid vara de allra bästa. Man har identifierat en orättvisa och vill med politiken som verktyg vrida orättvisorna tillrätta genom att ändra det oacceptabla utfallet. Mindre justeringar i lagstiftning om jämställdhet kan tyckas harmlösa, men om vi menar att principer är viktiga för hur samhället ser ut blir slutsatsen att också små förändringar handlar om viktiga vägval. I samma ögonblick som ett samhälles politiker förespråkar positiv särbehandling överger man principen om lika rättigheter för alla. I Kalifornien finns ett institut som i flera år arbetat med frågan om affirmative action (positiv särbehandling), det vill säga statliga åtgärder för att kvotera, ge särskilda grupper förtur, till vissa anställningar samt tilldela vissa grupper förmåner. American Civil Rights Institute 3 (ACRI) stiftades 1997 av Ward Connerly, tidigare styrelsemedlem i University of California. Connerly är också välkänd för att ha varit med om att avskaffa etnisk kvotering vid universitetet. Connerly och hans stiftelse menar framför allt att kvotering leder till diskriminering. Affirmative action är ett typiskt exempel på politiska tilltag som resulterar i just det man inledningsvis ville motverka. Ambitionen att rätta till orättvisor resulterar i att nya orättvisor och diskriminering uppstår. På ACRI:s hemsida 4 citeras John F Kennedy: Race has no place in American life or law. Citatet används flitigt eftersom det poängterar att lagen är avgörande också för vilka värderingar som gäller för det verkliga livet. Finns det särskild lagstiftning om raser betyder det också att rastillhörighet är en avgörande faktor för vilken livskvalitet medborgaren kan uppnå. Enligt Connerly är kvotering rasism. Under en konferens i Las Vegas, USA, i maj 2005 utvecklade Connerly sina teorier om varför kvotering och liknande politik är felaktig och moraliskt oförsvarlig: Genom att göra skillnad på individer mot bakgrund av deras etnicitet, säger man indirekt att somliga är mindre ämnade att studera på grund av sin etnicitet, samt att de just därför behöver särbehandling. 5 Den 28 augusti är det 43 år sedan Martin Luther King höll sitt berömda och hedervärda I have a dream -tal i Washington DC. Hans kamp ledde till att politik som behandlade människor olika beroende på deras hudfärg, ersattes med politik som inte gjorde skillnad mellan svart och vit. Luther Kings berömda önskan om ett samhälle som bedömde hans barn efter deras karaktär och inte efter färgen på deras hud, var central för hela Civil Rights Movement. 11

13 Från 1970-talet förändrades såväl retorik som innehåll i den civilrättsliga rörelsen i USA. Från att ha förespråkat lika rättigheter talade man nu uteslutande om särskilda rättigheter, om positiv särbehandling. Att bortse från ras och kön är rasistiskt och sexistiskt. 6, som Jesse Jackson kom att uttrycka saken Diskussionerna mellan dem som förespråkar lika rättigheter och dem som hellre ser olika rättigheter som positiv särbehandling har i USA blivit en tydlig vattendelare. I jämförelse med den debatten var den norska diskussionen tom på frågeställningar om principfrågor. Procenttal och sanktionsformer diskuterades betydligt livligare än frågan om skillnaden mellan lika rättigheter och positiv särbehandling. 12

14 Argumentationens virrvarr I diskussionen om kvotering finns det ett antal, ständigt återkommande, argument som bör analyseras. Det är viktigt eftersom någon grundläggande principdiskussion sällan kommer till uttryck. Genom att skärskåda argumentationen kan vi finna vilka olika grupper som etablerats utifrån kvoteringsdebattens kölvatten. När höger och vänster delar sida är det alltid viktigt att analysera den argumentation som förenat dem. Kanske har det inte alls handlat om jämlikhet mellan könen utan om politikers vilja att intervenera i näringslivet? Argumentationsanalysen kan ge ett svar på frågan om vad som egentligen diskuteras. På ytan verkar allt handla om kvinnosyn och rättvisa, men vid en analys framkommer dock helt andra konfliktpunkter. Motsättningen mellan å ena sidan statlig styrning av marknaden och å andra sidan äganderätt och näringsfrihet är uppenbar. Synen på rättvisa och individens rättigheter är också ett underliggande tema som utvecklas nedan. De som hävdar behovet av könskvotering pekar på en negativ kvinnosyn som orsak till den sneda representationen. Nog kan många av oss enas i uppfattningen att synen på kvinnan som individ ofta saknas, därmed inte sagt att kvotering är av godo eller, för den delen, att kvotering förändrar attityder. Det är skillnad mellan att förändra statistik och att förändra värderingar. Kvoteringsfrågan är högintressant eftersom den tvingar oss att ställa olika principer i relation till varandra. Vi tvingas ta ställning i en fråga som inte är uppenbar vid en första anblick. Å ena sidan ställs vi inför berättelser och statistik som visar uppenbara skillnader i mäns och kvinnors närvaro i näringslivets ledning. De flesta reagerar naturligtvis med förundran och ifrågasätter med rätta varför det bara är kostymer i styrelserummen. Å andra sidan måste vi ta ställning till om detta är ett problem som legitimerar att vi åsidosätter principer som i andra fall är vägledande i vårt samhälle, som exempelvis lika rättigheter. Det är först när frågeställningar som dessa uppstår som politik blir svårt och riktigt intressant. 13

15 Kvinnosyn I grunden finns det ett gemensamt drag i chauvinism och kvoteringsivrares kvinnosyn. Kvinnan ses som en kollektiv varelse och som del av en homogen grupp. Medan chauvinister menar att kvinnor av biologiska skäl är sämre ämnade än män att uppbära ett styrelsevärv, menar många kvoteringsförespråkare att kvinnors olikhet gör att de absolut behövs i ledningar och styrelser. Synen på kvinnan som något udda och annorlunda är gemensam för dem båda, även om resonemang och slutsatser skiljer sig åt. Det finns en ohelig allians mellan dem som ser kvinnan som det svaga könet och särartsfeminister 7 som ser kvinnor och män som väsensskilda. De menar att kvinnan är så annorlunda att hon behöver särskilda regler för att ta sig fram. Lika rättigheter är inte tillräckligt. 14

16 Särarts- och likhetsfeminism Tidigare i texten har, vid ett par tillfällen, särartsfeminismen nämnts. De som beskriver kvinnor och män som skilda väsen med betydande olikheter tenderar att också kräva olika villkor. Eftersom vi har olika biologiska förutsättningar krävs olika rättigheter. I frågan om kvotering och positiv särbehandling lyfts mycket ofta kvinnans goda egenskaper fram. Den företagsledare finns inte som inte har framhållit det kvinnliga som något oerhört värdefullt och vinstgivande för företaget. När frågan ställs om varför kvotering är nödvändigt svarar dess förespråkare antingen att det är en rättvisefråga, eller att företagen behöver det kvinnliga perspektivet i sina styrelser för att prestera bättre. Den särartsfeministiska riktningen omhuldar synen på människan som färdig. Önskan om förändring är bortkastad eftersom det är skillnaderna oss emellan som också gett oss olika möjligheter. Av naturen givna skillnader ger också ett samhälle anpassat efter våra olikheter. Likhetsfeminister betonar i stället likheterna mellan könen. Utöver fortplantningens rent biologiska skillnader menar likhetsfeminister att det finns större olikheter mellan individer än mellan grupperna män och kvinnor. Eftersom vi är lika ska vi också ha lika rättigheter. Denna skola framhäver också resonemang om social fostran. Det sociala könet är inte det biologiska utan utgör de könsroller vi fostras in i. Ett klassiskt exempel för att tydliggöra detta är att hänvisa till avdelningarna för barnkläder, där flickor kläs till prinsessor och pojkar kläs till Superman. John Stuart Mill skrev också om detta: All women are brought up from the very earliest years in the belief that their ideal of character is the very opposite to that of men; not self-will, and government by self-control, but submission, and yielding to the control of other. 8 Resonemanget om det sociala könet är i högsta grad intressant och användbart i fråga om andelen kvinnor på olika positioner i samhället. Den som söker en förklaring till att så få kvinnor sitter i företagens styrelser kan inte nöja sig med svaret att män stänger kvinnor ute. Svaret på frågan ligger sannolikt djupare än så. De roller vi fostras in i är komplexa och har formats under mycket lång tid. Att förändra attityder tar tid. Såväl feminist- som kvoteringsdebatten handlar ytterst om grundläggande principer och värderingar. När diskussionen blir platt och innehållslös beror det ofta på att debattörerna saknar förmåga att lyfta blicken och diskutera det bakomliggande synsätt som leder till ställningstagande för och emot. Låt oss se lite närmare på vilka värderingskonflikter som egentligen ligger till grund för att vi drar så olika slutsatser om kvotering. 15

17 Rättviseargument Rättvisebegreppet är sällan diskuterat som sådant och under senare decennier har vänstern haft monopol på definitionen. Ett av de vanligaste kvoteringsargumenten, framför allt hos vänstern, handlar om rättvisa. Det handlar om synen på makt och demokrati och hur makten kan distribueras rättvist. I en god demokrati, menar man, delas makten mellan olika grupper och detta är att definiera som rättvisa. Såväl ordval som definition är vänsterns egen och rättvisebegreppet är därmed värt att syna. Norska Socialistisk Venstrepartis Inga Marte Thorkildsen motiverar på partiets hemsida varför kvotering är riktigt: SV menar att lönsamhetsargumentet är skrämmande. Det utgår från premissen att jämställdhet inte är demokratiskt viktigt. När jämställdhet kommer att handla om bottom line och överskott, ja, då har vi faktiskt förlorat. Då handlar det inte längre om rätttigheter, då är jämlikhet inte längre en rättvisefråga, utan en konkurrensstrategi och konkurrensstrategier kan fort ändra sig. Kan vi leva med det? Jag menar att svaret är nej. Jämställdhet handlar om rättvisa och om att dela på makten, inte om lönsamhet eller konkurrensfördelar. 9 Det framgår att SV inte vill se kvoteringsfrågan som något annat än en fråga om rättvis fördelning av makt. Rättviseargumentet förekom också ofta hos norska borgerliga politiker. Laila Dåvøy, Kristelig Folkeparti, beskriver exempelvis den låga andelen kvinnor i styrelser som ett demokratiskt problem, i Aftenposten den 8 mars 2005: Det är ett demokratiskt problem att halvparten av den vuxna befolkningen är exkluderad från stora delar av samhället där viktiga beslut fattas. 10 Någon enkel och gemensam uppfattning om vad rättvisa egentligen är finns dock inte och sällan, eller aldrig, diskuteras denna grundläggande fråga; varken i norsk eller svensk politisk debatt. Statsvetare och filosofer har dock ivrigt diskuterat frågan och nedan följer en kort sammanfattning av tre av några välkända rättviseteoretikers resonemang. Robert Nozick och John Rawls är välkända för varje statsvetarstudent och deras olika syn på hur ett rättvist samhälle bör organiseras har delat såväl statsvetare som politiker i olika läger. Låt mig dock börja med Thomas Sowell, professor vid Stanford University. Sowell är inte lika välkänd som Nozick och Rawls, men är i högsta grad intressant i samband med kvoteringsdebatten. Han har själv en uttalat negativ syn på kvotering och positiv särbehandling och utgår ofta från rättvisebegreppet när han diskuterar frågan. 16

18 Jakten på total rättvisa Thomas Sowell behandlar rättvisebegreppet i sin bok Jakten på total rättvisa (The quest for cosmic justice). Sowell menar att dagens debatt om rättvisa handlar om krav på total rättvisa, det vill säga något annat än lika rättigheter. Sowell särskiljer mellan traditionell rättvisa och total rättvisa. Den traditionella är enkelt uttryckt ett samhällssystem där alla individer har samma rättigheter och möjligheter. Den totala rättvisan förutsätter ett helt annat system där också utfallet ska styras politiskt så att likhet uppstår. Total rättvisa är inte enbart en högre grad av traditionell rättvisa, utan det är ett i grunden annorlunda koncept. Enligt ett traditionellt synsätt är rättvisa eller orättvisa karakteristiskt för en process (...) Kort sagt handlar traditionell rättvisa snarare om opartiska processer än om resultat eller utsikter. 11 Ett tillstånd med lika utfall kallar Sowell för social rättvisa. Individuella olikheter och förutsättningar ska via politiska åtgärder kompenseras för att uppnå lika utfall. Detta kan exempelvis handla om en ekonomisk situation eller utbildningsnivå. Också ett system som det norska, där politikerna ålägger företagsledningar att i sina styrelser skapa utfallet 40 procent kvinnor, är ett utslag av social rättvisa. Faktum är att regler och normer som är likformigt applicerbara på alla och envar ofta medvetet åsidosätts i jakten på social rättvisa. 12 John Rawls är en av de mest inflytelserika inom politisk teori och har formulerat en mycket central definition av rättvisa. Han talar i sin bok A theory of justice om skillnaden mellan formell jämlikhet och sann rättvisa. Den formella rättvisan är densamma som Sowells traditionella rättvisa, lika rättigheter. Rawls så kallade sanna rättvisa är nära besläktad med den ovan nämnda totala rättvisan. Enligt Rawls kan lika rättigheter aldrig vara tillräckligt för att skapa sann rättvisa. De som har mindre resurser, såväl ekonomiskt som biologiskt, måste kompenseras för att rättvisa ska vara möjlig. I en välkänd passage i A theory of justice beskriver Rawls hur den optimala staten borde organiseras. Var och en skulle, som i ett förhistoriskt stadium, placeras bakom en slöja av okunnighet och därifrån säga vilka samhällsprinciper som vore rättvisa. Poängen är att ingen ska veta sitt eget öde. Utmaningen är att välja lägsta acceptabla nivå av rättvisa så att alla blev nöjda, oavsett lott i livet. Tankemodellen är spännande och påminner om konsten att rättvist fördela den sista tårtbiten mellan två syskon, den ena delar och den andra väljer. För en liberal är det däremot omöjligt att dra samma slutsatser som Rawls gör. Han menar att det enda rimliga resultatet efter en sådan process skulle vara en form av evig kompensation. Är du född av fattiga föräldrar ska staten kompensera dig så att du når samma eko- 17

19 nomiska status som varje annan unge. Den kritiska frågan om hur olika begåvningar kompenseras eller fördelas är dock besvärlig att besvara, också för Rawls. Robert Nozick är John Rawls motpart och beskriver i sin Anarchy, state and utopia (Anarki, stat och utopi, översatt av Timbro) en helt annan rättvisesyn. Hans utgångspunkt är att människan, individen, har rättigheter, inte gruppen. Därmed ser han en motsättning mellan gruppen och individen liksom mellan den enskilda medborgarens intresse och olika intressegruppers. Den distribuerade rättvisa som Rawls önskar är enligt Nozick djupt orättvis eftersom den inte ger alla människor lika rättigheter. I stället utgår han från John Lockes resonemang om naturliga rättigheter. Människan har i sin egenskap av att vara människa ett antal okränkbara rättigheter, varav den viktigaste är rätten att äga det hon producerar. Nozick kritiserar vidare Rawls teori genom att beskriva den som ett system där alla tillgångar, exempelvis begåvning eller förmögenhet, anses kunna samlas in i en stor säck och därefter rättvist distribueras ut till folket. Liksom Sowell är Nozick starkt kritisk till inställningen att total rättvisa kan konstrueras genom att staten manipulerar resultaten av människors fria val. Rättvisa är inget färdigt historiskt resultat utan en process där rättigheterna är lika för alla. Skillnaden mellan å ena sidan Rawls och å andra sidan Nozick och Sowell återfinns också i den norska kvoteringsdebatten. När debattörer framhåller att kvotering handlar om rättvisa är det den Rawlskt distribuerade makten man avser. I förlängningen leder Rawls resonemang till att inflytande och positioner inte ses som resultatet av individens egna ansträngningar utan som något endast staten kan fördela på ett korrekt sätt. Processen är ointressant, medan resultatet är avgörande. Frågan om det är en process eller ett statiskt tillstånd är hela tiden underliggande men den debatteras nära nog aldrig. Bland dem som i norsk debatt kritiserat kvoteringspolitiken är Sowells och Nozicks argumentation tyvärr sällsynt. Den främsta kritiken mot kvotering rör äganderätt och näringsfrihet. Detta är förståeligt eftersom könskvotering till bolagsstyrelser i högsta grad handlar om näringspolitik, varför argumentationen också kommit att handla om detta. Det faktum att kvoteringsdebatten saknat principiella dimensioner är således såväl kritikers som förespråkares ansvar. Det verkar över huvud taget ha varit svårt att lyfta diskussionen till en högre idénivå. Eller saknas helt enkelt intresse? Den underliggande och principiella frågeställningen är dock lika fullt central för att vi ska ha en chans att hitta rätt politiskt. Som Thomas Sowell mycket riktigt påpekar, är det:...av största vikt att man inser att (...) olika visioner leder till radikalt olika praktisk politik. (SIDHÄNV) 18

20 Skillnaden mellan Nozicks och Sowells processorienterade rättvisa och Rawls distributiva rättvisa utgör den principiella skillnaden som också återfanns i den norska kvoteringsdebatten. Problemet har varit att denna underliggande frågeställning sällan eller aldrig utvecklats. 19

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Like rettigheter er alltid rett!

Like rettigheter er alltid rett! CIVITA-rapport: Like rettigheter er alltid rett! Maria Ludvigsson FORORD De som ikke er for likestilling mellom kjønnene behøver ikke å lese denne CIVITArapporten. Derimot anbefales den for alle dem som

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Filippa Milton, Politisk Teori 2, 733G36 IEI, Linköpings universitet. Hemtentamen Del 1

Filippa Milton, Politisk Teori 2, 733G36 IEI, Linköpings universitet. Hemtentamen Del 1 Hemtentamen Del 1 1 Inledning Sverige har länge varit ledande i frågor gällande jämställdhet, andelen kvinnor inom politiken och andelen tjänstgörande kvinnor är bland de högsta i världen. Men när det

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 25 november 2016

Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 25 november 2016 PM 2016:182 RI (Dnr 110-1402/2016) Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 25 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Stockholms läns landsting 25

Stockholms läns landsting 25 Stockholms läns landsting 25 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 9/2016 Tisdagen den 22 november 2016 LS 271 Yttrande över promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) LS 2016-1131 Ärendebeskrivning

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kvotering i stadens kommunala bolagsstyrelser Skrivelse av Karin Wanngård (S)

Kvotering i stadens kommunala bolagsstyrelser Skrivelse av Karin Wanngård (S) PM 2014: RI (Dnr 222-630/2013) Kvotering i stadens kommunala bolagsstyrelser Skrivelse av Karin Wanngård (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse av Karin Wanngård

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar:

Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Justitiedepartementet Ju.L1@regeringskansliet.se Dnr: Ju2016/06276/L1 Yttrande från gällande promemorian: Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32) delar ambitionen om att Sverige ska vara ett

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Utlåtande 2009: RI (Dnr 334-529/2009) Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Motion av Paul Lappalainen och Rebwar Hassan (båda mp) (2009:8) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat

Hemtentamen. - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 940413-1063 Julia Setterberg Hemtentamen - Positiva Rättigheter i en nattväktarstat Del 1 Inledning och syfte Meningen med det här arbetet är att ta reda på om det på

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Del A: Demokrati 1. -------------------------------------------Procent----------------------------------------- dåligt för för

Del A: Demokrati 1. -------------------------------------------Procent----------------------------------------- dåligt för för Del A: Demokrati 1 A1: Att alla har rätt att fritt uttrycka sin åsikt är dåligt 1 1 13 83 2 1 2 19 73 4 NV, SP, IB 1 1 12 86 1 ES, HP, HV, HR, LP, MP, NP 1 2 18 77 3 Pojkdominerade program 5 5 17 63 11

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer