3 4/2013. I nöd och lust

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 4/2013. I nöd och lust"

Transkript

1 3 4/2013 I nöd och lust

2

3 Innehåll nr 3 4/2013 Fältbiologen är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan beställa prenumeration för 250 kr/år. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen kan komma att redigera inkomna texter. Texter och bilder som återfinns i den tryckta tidningen publiceras även på Fältbiologens hemsida För icke beställt material ansvaras ej. Prenumeration eller adressändring: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson Hjälp till med FÄLTBIOLOGEN Fältbiologen är alla medlemmars tidning. Vill du skriva en artikel, en internrapport eller göra ett reportage? Har du fotografier eller vill illustrera något till tidningen? Ta då kontakt med redaktionen så blir vi väldigt glada, och så kan vi tillsammans arbeta fram den tidning vi vill ha! Skicka mejl till Omslag Framsidesbild: Alva Anderberg Sidan 2: Okänd. Tavlan finns i Skattungbyn Baksida: Pontus Lundkvist Tryckinfo Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: exemplar Redaktionen Magnus Bjelkefelt, Jennie Wadman, Kristin Hyltegren, Alva Anderberg, Svante Hansson, Andreas Hansen, Olof Åström. Mejl till redaktionen: Redaktionens blogg: faltbiologgen.wordpress.com Tack för er medverkan: Johan Andrén, Mats Björkman och Argaladei Lars Axelsson, Linnéa Andersson, Kleo Bartilsson, Arvid Ryd, Jonatan. Tack också för tårtan! Tips och notiser 4 Om bajs, skog, bajs, skogar, bajs och öar Aktionsbild 7 Annie Lööf välkomnas i Karlstad Smultronstället 8 Utanför tätorten finns lugnet och livet Bajsa i fält 10 Hitta dina ställen och torkdon Skådare utan papper 13 Micke använder mossa Uno Viklund 14 Även före papperet torkade man sig i aschåle Reningsverket från insidan 20 Avloppsvattnets väg mellan toa och vatten Dyngbaggarna sitter i skiten och navigerar efter Vintergatan Våra bajs 26 I skog och mark Tarmar och magar 28 Djuren har olika matsmältningssystem Honungsdagg 30 Lusbajset livnär många arter Slut dina kretslopp 32 Kompostering är ett första steg Kampen i Kallak 36 Gruvmotståndet mobiliseras Den nya vargrapporten 40 Många bra förslag dissas av regeringen Konsten att lura en älg 41 Med Ouwah! -ljud lockas tjuren fram Minifältis 42 Gör en komockasoppa och kolla krypen Kultur 44 Film- och bokrecensioner och korsord 1 42 Krönika 47 I Japan tvättar vattenstrålen dig ren Internt 48 Resor, inventeringar och klubbaktivitet Magnus Bjelkefelt, Svante Hansson, Kristin Hyltegren, Alva Anderberg, Olof Åström och Andreas Hansen. På bilden saknas Jennie Wadman. Fältbiologen 3 4/2013 3

4 Ledare & Notiser Urvattnad självklarhet Dricksvattnet här hemma i Östersund påstods vara landets renaste tills för några år sedan. Kommunen var i full färd med att satsa stort på sloganen Sveriges renaste vatten men så plötsligt, över en natt, blev vattnet otjänligt och de tvingades slänga tusentals nytryckta broschyrer i pappersinsamlingen då dricksvattnet förorenats med fekalier. I tre månader blev vi Östersundsbor tvungna att koka allt vatten innan det användes. Folk till sjöss har i alla tider lagt det i det blåa skåpet (havet) när de velat göra sig av med något oanvändbart. Och det är precis det vi människor gör just nu vi lägger vår skit i det blåa skåpet samtidigt som vi skiter i det. Att skita i det blå skåpet är ett uttryck som för oss landkrabbor vanligtvis betyder att göra bort sig Incidenten med stans dricksvatten kan tyckas vara historia och de flesta ser fortfarande rent vatten som en självklarhet här hemma porlande bäckar och stora klara sjöar som det bara är att kupa handen och dricka ifrån. Så istället för att låta Östersund bli en väckarklocka är man i full färd med att göda vattnet ännu lite till. Närmast på tur är en fiskodling som vill öka produktionen med så mycket fisk att utsläppen av fosfor kommer att bli lika stora som från renat avloppsvatten från invånare åtta gånger så många personer som det bor i hela Jämtland... Det är skit, bokstavligt talat. I det här numret av Fältbiologen tar vi dig med på en resa genom något av det mest naturliga på vår jord. Något som trots sin livsnödvändighet skapar ett stort obehag hos många. Ett obehag som har fått en skola här hemma att installera högtalare på toaletterna så att plumsljudet inte ska höras. Men det som göms i snö, kommer fram i tö Jennie Wadman redaktionen Dyrköpt skitkaffe Världens dyraste kaffe, Kopi Luwak också känt som bajskaffet, har i en undersökning av BBC visat sig produceras under svåra former av djurplågeri. Kaffet tillverkas genom att indiska palmmårdar, Paradoxurus hermaphroditus, hålls instängda i små burar och tvångsmatas med kaffebär. Ett dyrköpt pris för att folk ska få dricka avföring. Inget skit (i håret) No poo är ett en hemsida och ett nätverk för dig som strävar efter färre kemikalier i vardagen. På hemsidan kan du hitta information, recept och tips på kemikaliefria produkter. No poo är engelskans förkortning för inget shampoo, men betyder även ingen skit. Engelska fåglar bajar på rött Fågelbajs är i ropet i England just ni och flera undersökningar har gjorts kring vilken bilfärg som är bäst för att undanslippa att bilen blir pricktavla för fågelspillning. Enligt forskarna är de röda bilarna mest utsatta medan gröna bilar i princip aldrig utgör en toalett. Risken för att drabbas av en oönskad nylackering: Röda bilar: 18 %, blå bilar: 14 %, svarta bilar: 11 %, vita bilar: 7 %, grå/silvriga bilar: 3 %, gröna bilar: 1 %. bild: Kleo Bartilsson 4 Fältbiologen 3 4/2013

5 Biten av en fästing? Se upp för köttallergi! Tips & Notiser Klubbaktiv? Här är sidan för dig! Har du kanske just blivit invald i en klubbstyrelse? Undrar du hur ni ska få fler medlemmar till er klubb? Nu finns det ny information på Fältbiologernas hemsida för dig som är klubbaktiv. Klicka på För medlemmar så hittar du texterna under Starta och driva en klubb. Där finns information om styrelsearbete, makt- och normarbete, värvning och mycket mer. Fästingar orsakar inte bara borrelia och TBE. I en studie som genomförts vid Karolinska institutet i höstas har man konstaterat ett 50-tal fall av personer som drabbats av kraftiga allergiska besvär efter att ha ätit rött kött. Samtliga utav dessa hade tidigare blivit bitna av fästingar. I studien har man funnit att Jag har lärt mig massor i Fältbiologernas tidning, läser alltid den när jag är på toa! Julia Favilla Larsson kolhydraten alpha-gal, som förekommer hos många fyrfota däggdjur, också finns i mag- och tarmkanalen hos fästingar. I samband med bett finns då en risk att människor utvecklar antikroppar mot kolhydraten och därmed blir allergiska mot kött. bild: Kleo Bartilsson Ny uggla upptäckt! En ny uggla av släktet Strix har upptäckts i Oman. Upptäckarna, René Pop och Magnus Robb från förlaget Sound Approach, var i Oman för att spela in läten från blek dvärguv när de märkte att de fångat ett märkligt läte på en av inspelningarna. Efter ett par månaders eftersökningar hade de fått tillräckligt med ljudinspelningar och fotografier för att kunna gå ut med nyheten. Den nya ugglan, som är döpt till Strix omanensis, är nära släkt med vår svenska kattuggla. Huruvida arten blir godkänd som en ny art eller ej är inte fastställt än, men vi i redaktionen hoppas på det! Miljögifflar På When you re in miljörörelsen:s tumblr whenyoureinmiljororelsen.tumblr.com finns mycket komiska gif:ar där bland annat Fältbiologerna figurerar. Rekommenderas starkt när man behöver ett skratt efter COP-19-depressionen! bild: Olof Åström Fältbiologen 3 4/2013 5

6 Notiser Nytt forskningsprojekt kring hyggesfritt skogsbruk Som de flesta vet är kalhuggning den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men även internationellt. Därför är det positiva nyheter att Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nu har påbörjat ett forskningsprojekt om huruvuda hyggesfritt skogsbruk har en mindre negativ påverkan än kalhyggesbruk när det gäller biologisk mångfald. Projektgruppen består av forskare från Sverige, Kanada och Australien och bedrivs i nära samarbete med Skogsstyrelsen och skogsbolaget SCA. Det är svårt att tro att branschen själv klarar av att ta den hänsyn som krävs för mångfald och långsiktighet då den svenska skogsbruksmodellen bygger på frivillighet under ansvar. bild: Linnéa Andersson Jordens lungor orkar inte ta upp all koldioxid Enligt en ny forskningsrapport från Nederländerna som publicerats i tidskriften Nature Climate Change kommer Europas skogar inte att orka ta upp lika mycket koldioxid som man tidigare trott vilket innebär att försvaret mot den globala uppvärmningen försvagas. Anledningen anses vara stigande ålder (!). De rekommendationer som ges är nyplantering och mindre avverkning. Mats Olsson, professor på Sveriges lantbruksuniversitet SLU kommenterar rapporten med att det viktiga är att skogen har en blandad ålder, det vill säga inte bara gammal skog. I gammelskogar bildas dock naturliga gläntor till följd av att träd faller till marken vilket gör att träden får en blandad ålder Butik för utgången mat Från och med årsskiftet kommer The Daily Table, en affär i Boston, att börja sälja livsmedel med passerat bäst före-datum. Då främst frukt och grönt. Butiken kommer att bli ett mellanting mellan en livsmedelsbutik och en restaurang där alla produkter säljs till kraftigt reducerade priser. Bara i Sverige, som har 33 gånger färre invånare än USA, slängs cirka en miljon ton mat varje år. Precis som i Sverige slänger många i USA helt i onödan matvaror som passerat bäst före-datum. Grattis på 50-årsdagen! Ön Surtsey utanför Islands kust fyllde nyligen 50 år. Ön, som uppstod genom ett vulkanutbrott som varade i över tre år, har varit föremål för forskning om hur ekosystem bildas. På bara några år etablerade sig kärlväxter och mossor på ön, och idag finns över 300 insekter, 70 växter och 14 fågelarter på ön. Hurra! 6 Fältbiologen 3 4/2013 Helt sjuk fågelhöst På fågelfronten har årets höst varit minst sagt extrem: Tre för Sverige nya arter har rapporterats och många andra rariteter har varit ovanligt talrika. Kvällen den 21:a oktober kom ett BMS-larm som fick många i skådar-sverige att tappa hakan. På Artportalen fanns två bilder på en grågam, Aegypius monachus, tagna i Medelpad på något observatören trodde var en gammal havsörn. Bilderna föreställde dock en yngre grågam vilket utgör det första fyndet för Sverige. Hela Sveriges skådare spanade mot skyn i en vecka efter fyndet, tyvärr utan resultat. Gamen ville inte visa sig igen. En knapp vecka senare hittades Sveriges första kafferseglare, Apus caffer, vid Stenshuvud i Skåne. Kafferseglaren häckar söder om Sahara och sparsamt i södra Spanien och Nordafrika. Två veckor senare, den 10 november uppenbarade sig en honfärgad rubinnäktergal, Luscinia pectoralis, för tre Gotlandsskådare. Fågeln, en riktig drömart, var extremt skygg och visade sig sammanlagt bara i några sekunder men om observationen godkänns blir fyndet det första officiella av rubinnäktergal i Sverige.

7 Aktionsbild Aktionsbild Dissar C-stämman text och foto: Sigrid Magnusdotter Det är Centerns partistämma i Karlstad och på morgonen 20/9 möts man utanför konferenscentret och på andra platser i staden av budskap som ritats med gatkritor på marken. Vi steg upp och med kritorna i högsta hugg gick vi med raska steg mot Karlstad CCC där centerstämman höll hus. Vi ville få centerstämman att uppmärksamma den hårda linje som Annie Lööf drivit i regeringen för att stärka den svenska gruvboomen. För oss som är unga idag är hennes mineralpolitik ett hot mot vår och kommande generationers miljö, jobb och välfärd. Utanför centerstämman skrev vi ner vårt budskap Annie Lööf gräver bort Sverige. Genomslaget blev över förväntan. Jag blev intervjuad i tidning och radio där även Annie Lööf ställdes till svars. Det var en väldigt häftig upplevelse att två personer med ytterst lite planering och material kan genomföra en aktion som får så stort genomslag! Fältbiologen 3 4/2013 7

8 Smultronstället Här tipsar Fältbiologen om platser i Norden med fin natur, intressant djurliv eller annat som gör dem värda att besöka. Vilket är ditt smultronställe? Hör av dig till Den magiska skogstjärnen text och foto: Andreas Hansen Att vara bosatt i en liten industriort i Värmland är sällan tillfredställande för själen. Men det finns en plats där lugn råder, där livet pulserar och där det finns chans att lyssna till sig själv. 8 Fältbiologen 3 4/2013

9 Kontrasten är total. För en stund sedan befann jag mig i en närmast apokalyptisk miljö. Att ta sig hit innebär en cykeltur längs med kanten av det stora grå och bullriga Järnverket, som är den industri som håller den lilla bygden Degerfors vid liv. Detta liv innebär död för andra, skogen intill järnverkets östra gräns lider svårt av försurande utsläpp. Gran och tall tappar sina barr, björkarna liknar torra riskvastar och lavar saknas helt även på de äldre lövträden. Endast grönalger klarar av att växa på de smutsiga stammarna Men nu befinner jag mig på en helt annan plats. Jag har lämnat det grå bullret bakom mig, vandrat genom mossig granskog tills jag kom hit, till Bergtjärn. Istidens mäktiga krafter har skurit fram ett klippstup, som nu reser sig över en långsmal tjärn. En gammal vriden torrfura, full av spillkråkehål, markerar den hemliga vägen. En smal stig leder nedför klippan, till en plats som utstrålar uråldrig energi. Här stupar den branta klippväggen ner i tjärnens mörka vatten. Jag sätter mig vid vattenbrynet, doppar fötterna i det svalkande våta. Skräddarna pilar iväg över ytan, en dykarbagge försvinner ner i mörkret under näckrosbladen. Likt många gånger förut låter jag mig bäras iväg av platsens speciella magi, och betraktar de små ting som sker runtomkring mig. Trollsländorna kryssar fram och tillbaka ovanför ytan. En snok glider ner i vattnet från en stock i strandkanten. En flock korsnäbbar tjattrar i grantopparna på andra sidan tjärnen. En myra, som blivit lite för närgången på mitt ben, får sig en flygtur, och fångas av en förbipasserande mosaiktrollslända, som knaprar i sig myran stillsamt hovrande framför mig. En lätt bris krusar vattenytan, och med solens hjälp skapas en pulserande dans av ljus, som likt vågor rör sig upp över klippväggen. Jag drömmer mig bort till fjärran tider, då magiska platser som denna användes av våra förfäders schamaner i syfte att få kontakt med skogens andar. Tiden tycks inte längre existera. Jag blir ett med klippan och vattnet, med snoken och trollsländan. Med lodjuret som en vinter lämnade sina spår på isen framför mig. Jag ser schamanen vid sin eld, de dansande skuggorna på klippan bakom. Jag hör de viskande rösterna i de uråldriga träden, i en tid då människorna fortfarande förstod dem. Plötsligt är jag tillbaka i nuet. Spillkråkan flyger förbi med sitt bubblande skratt. Vattenytan ligger stilla. Jag reflekterar över vad jag just upplevt. Platsens urgamla magi är i högsta grad levande. Den lever med alla de varelser, små och stora, som kallar skogen sitt hem. Bortanför denna skyddade skogsplätt finns det grå bullret, de sjuka träden och de stora kalhyggena. Där är magin för länge sedan borta, ivägjagad, tuktad och skövlad av människor som för länge sedan glömt hur man lyssnar. Om de kunnat höra trädens röster, hade de då kunnat hugga ner dem? I dagens stressade verklighet har vi svårt att få kontakt med magin som binder samman allt levande. Om vi tar oss tid att stanna upp och lyssna på vårt inre, kanske vi får en glimt av den förmåga vi förlorat, och ser att det fortfarande finns något magiskt kvar på denna planet: Livet självt! Allmän smaragdflickslända vilar i strandkanten. Den stora klippan reser sig över Bergtjärns norra ände. Fältbiologen 3 4/2013 9

10 Nöden har ingen lag text och foto: Magnus Bjelkefelt bild: Jennie Wadman Har det hänt att du varit ute i naturen och desperat letat efter en plats att bajsa? Har du stått handfallen när du kommit på att du inte har något toapapper med dig? Lugn, denna guide till att bajsa i fält ger dig lösningen på problemen. 10 Fältbiologen 3 4/2013

11 När man vandrar i skogen, kliver över stock och sten, hoppar ner för en sluttning eller småspringer efter något flygfä, jobbar magen nertryckande; tarmarna trycks ihop och det är som om middagen vill ut. Hemma i sittande läge, framför datorn eller teven, sker snarare en förstoppande effekt. Inomhus finns vattentoalett utomhus finns ingenting som liknar en toa, eller? I fält är allt en toalett. Varje buske rymmer potentiellt en plats att dra sig undan till för att göra sina behov. Huksittaren: Att sitta på huk är nog det vanligaste sättet att bajsa på i fält. Det är också en bra ställning för att få bra kläm och stor öppning i rumpan det går fort och smidigt att uträtta behovet. Gräv en grop eller nersänkning först, annars kan det hända att korven faller liksom en fura mot dina fötter. Se också till att pricka rätt med kisset. Trädlutaren: Att sitta med ryggen mot ett träd och med benen i lite mindre än 90 graders vinkel är ett bra sätt att släppa sin brungädda. Om marken är blöt och kall kommer man inte så nära den. Att sitta mot en trädstam i skydd av kronan och grenarna är också till fördel om det regnar eller snöar. Se bara till att kisset och bajset inte faller som i en backe nerför stamroten och hamnar på dina skor. Trädhållaren: Att ta tag i en lagom stor stam (cirka 5 10 cm) och greppa den ordentligt med ena handen (eller båda händerna) har sina fördelar. Du har nu ett mycket bra stöd för att kunna balansera en längre tid på huk. Du kan också själv välja knävinkel. Den som inte hittar något träd, kanske på fjället eller i öknen, kan använda sin skideller vandringsstav. Lågsittaren: Att sitta på ett fallet träd, en låga, är en bra variant. Du får bra stöd och slipper spänna dig som huksittaren. Det gäller bara att trädet inte är för stort, max cm rekommenderas. Björk är trevlig att sitta på, nävern är len mot den bara huden. Även unga tallar är ganska lena. Undvik alltför döda träd, de faller lätt sönder och då hamnar du snart i din egen skit. Dubbellågsittaren: Den som har lyckan att hitta två stammar som fallit intill varandra har en perfekt toalettstol att sitta på: den ena stammen i knävecket och den andra långt bak/upp på skinkorna och så skiten däremellan. Två stenar med en spricka emellan skapar ungefär samma förutsättningar. Den här metoden, särskilt med stenar iklädda mossa i torrt väder, är en klar favorit men kan ofta vara svår att hitta när nöden är stor. Har ni upprättat ett läger någonstans i vildmarken är det en bra idé att direkt bestämma en plats på vilken alla ska uträtta sina stora behov så slipper det ligga små bajshögar lite här och var där man bor. Bajsplatsen får gärna vara lite undanskymd så de som vill ha det privat kan få det, samt för att lukt inte ska sprida sig till matplatsen. Gräv en grop på platsen och gör behoven i den, då är det lätt att fylla över med jord igen då ni lämnar platsen. Som toalettkonstruktion rekommenderas att man mellan två träd binder eller spikar upp två längsgående stabila pinnar att sitta på, så gör man sig en egen dubbellåga. Har man bara en pinne att sätta upp är det också bra. Vintertid till fjälls kan det vara svårare att hitta bra bajsplatser. Ett tips är att bygga ett vindskydd (gärna i kombination med en grop) bakom vilket behoven kan uträttas. Det är också extra viktigt att elda upp eller ta tillbaka medhavt papper; på fjället finns nästan inga nerbrytare och det kan ta många år för papperet att försvinna. När man väl fått upp ögonen för fekala platser och tillhörande toapappersarter (se nästa sida) står man aldrig handfallen när behoven tränger på. Med fördel väljer man också en vacker utsiktsplats så att man kan klämma tillsammans med hela skapelsen. Fältbiologen 3 4/

12 Torkdon i naturen Garn-, tagel- och skägglav: Växer i var och varannan gran åtminstone i norra Sverige. Håller ihop och kan lätt knycklas till en liten boll. Funkar även vintertid. Det kan kräva sin lavkunskap också, en fältbiolog vill ju inte skämma ut sig genom att torka sig i röven med ett långskägg eller en violettgrå tagellav. Ungrönnar: Finns på i stort sätt alla kalhyggen, men även på många andra typer av marker. Löven är mycket mjuka och sköna. Något håliga dock, det krävs riklig mängd för att det ska bli hygieniskt bra. Gillar man att det river lite kan hela den taniga stammen också användas. Ormbunkar: De stora plymliknande formerna av ormbunkar erbjuder det bästa naturliga toapapperet. De stora bladen och den aningen hårda bladstammen gör torkningen till en fröjd. Sommartid är de inte svåra att hitta. Se upp dock med örnbräken-varianterna de är lite sträva och aningen för håliga. Täljd pinne: Användes ofta förr då skiten enligt utsago var fastare. Används med skrapmetod och behöver nog en del tillvänjning innan det funkar tillfredsställande. Annars en bra metod, pinnar finns överallt och kniv har man ju alltid med sig i fält. Fjolårsgräs och halm: Funkar mycket bra och kan formas enligt önskemål: knyte, remsa, boll etcetera. River en del men kan hittas även vintertid, särskilt på vindpinade platser. Se till att hitta gräs med mycket stjälk, torra stjälkar faller inte sönder som torkade blad gör. Vatten: Lägger man sin korv nära ett strömmande friskt vatten kan man efteråt tvätta sig ren hygieniskt bra, men aningen kallt för rumpan. Tvätta dig inte i rumpan uppströms om du tänkt ta vatten till matlagning i samma å. Tagellav. En perfekt bajsplats: två stenar med en liten skreva emellan. En trevlig omslutande lund att sitta i. Ungrönn. 12 Fältbiologen 3 4/2013

13 Det bästa sättet är att prova sig fram, då hittar du småningom den bajsmetod och det torkdon som passar dig bäst. Några grejer/arter kan dock undvikas: Lummer av alla slag river gott men det blir inte så rent. Är dessutom ofta fridlysta. Mossa av i stort sett alla slag är ofta för blöta för att det ska kännas bra. Bättre att använda exempelvis vitmossa som handrengöring efteråt. Renlavar och dylika faller sönder och är ofta blöta när de är mjuka. Stora blad, typ lönn, har alldeles för blank yta vilket gör att bajset snarare smetas runt än fastnar på papperet. Näver låter till en början som en bra idé men nävern är alldeles för oformlig. Kan kanske användas med skrapmetod. Snö används endast i nödfall eftersom man blir väldigt kall om vitala delar vid ett snövask. Vill man ändå torka sig med medtaget papper gör man bäst i att antingen elda upp det efteråt eller gömma undan det under en sten, mosskudde, rishög eller dylikt så att inte hela skogen blir skräpig av långsamnerbrutet papper. Nödvändig artkunskap text: Olof Åström foto: Magnus Bjelkefelt Mikael Olofsson, Lunds fältbiologer, har lång bakgrund som fågelnörd, insektsnörd, växtnörd, lavnörd och mossnörd. Genom sin artkunskap har han lärt sig att utnyttja naturens hemligheter maximalt när han glömt att ta med sig toapapper ut i fält. Jag har väl testat det mesta. Det är en speciell känsla när man gör det i fält, nöden har ju ingen lag. Man tar det man hittar, och kan man mycket om naturen så blir urvalet lättare. Om du befinner dig i en skog i norra Sverige och upptäcker att du inte har något toapapper, vad gör du då? Ja, då är just mossa ett väldigt trevligt alternativ. Sedan har man ju ofta olika mossor för olika ändamål, till exempel. vitmossa att tvätta händerna med efteråt. Man har ju också varit i lägen där det varit viss brist på torkattiraljer. Till exempel ute i Israels öken, där det enda som finns är väldigt taggiga akaciaträd. Då har jag haft tur och hittat lite döda grenar som slipats lena av ökensanden. När det blir drag på en sällsynt fågel är det inte alltid det hinns med att packa med sig toapapper. När vi drog till Hjälstaviken för att se på dvärgörnen i somras så var det också svårt. Att kombinera fågelskådning och toabesök i fält är knepigt, man vill ju inte gå alltför långt bort från fågeln men heller inte vara för nära de andra skådarna. Den gången hittade jag en närbelägen buske att gömma mig bakom och en mjölkört som gick bra att torka sig med. Vad är dina weapons of choice? Mitt bästa tips är att använda markväxande, mattbildande pleurokarpa mossor. Pösmossa, Pseudocleropodium purum, är helt klart favoriten i södra Sverige, och väggmossa, Pleurozium schreberi, funkar längre norrut. Bland de akrokarpa mossorna är stor björnmossa, Polytrichum commune, den som fungerar bäst, då den är stor, mjuk och rätt torr. Även om det kanske finns bättre mossor att torka sig med är det bäst att lära sig vanliga mossor som är enkla att hitta, något som är viktigt när det är bråttom. Ormbunke av plymvariant. Fältbiologen 3 4/

14 Innan toapapperet Uno Viklund berättar 14 Fältbiologen 3 4/2013

15 Uno Viklund var från byn Haraudden utanför Jokkmokk. Han föddes i början av 1920-talet och arbetade under sitt liv som hästkusk och skogsarbetare. Här är hans berättelse om hur man klarade sig innan toalettpapperet blev vanligt. text: Yngve Ryd bild: Jennie Wadman och redaktionen Före papperet torkade man sig i aschåle, som det hette, på många olika sätt. Man tog vad som fanns lättillgängligt. Det fanns mycket som användes och ingenting köptes, naturen och skogen gav alla sätten. Man var aldrig orolig i skogen över att inte hitta något att torka sig med. Man var så van att skita där man var och torka sig med det som fanns. Än i dag finns samma möjligheter, för den som har förstånd att ta vara på dem. Men det börjar vara bortglömt. Folk tror att enda tänkbara variationen är papper med eller utan blommor. Ett vanligt sätt var att använda trästickor. Jag minns inget särskilt namn på stickorna, skitstickor, mer hette det inte. De täljdes med kniv, av vad som fanns till hands. Ved användes alltid, vare sig man var hemma eller i skogen. Så i regel täljdes stickorna av vedträn. Man klöv lös två lagomt tjocka stickor från ett vedträ. Endast kniven användes, ingen yxa behövdes för stickorna var smäckra. Stickorna tillverkades alltid parvis, två och två. Den första var rak och ena sidan skulle vara tunn och vass, andra stickan gjordes rundad i toppen ungefär som en smörkniv. Först skrapade man med den raka stickan. Då for skiten som inte lossnade åt andra sidan, så man fortsatte och skrapade med andra stickan. Den runda toppen kom åt att skrapa där det var djupast i aschåle. Man kunde skrapa flera gånger. Därmed var man ren! I värsta fall tog man kanske någon gång tre stickor. Längden på stickorna blev som det föll sig, det var inte så noga. Om man hade ont i ryggen kunde det kanske vara bra med en lång sticka. Om det fanns gott om tid kunde snickringen göras noggrannare, var det bråttom täljde man mer provisoriskt. Men man försökte alltid snickra så kanten som skrapade blev slät och vass. Slät så det inte fanns småstickor som spretade ut och fastnade i aschåle, vass så det skrapade bra. Även om man täljde noggrant så var stickorna enkla saker som gick fort att göra, det tog kanske en minut. Om man inte befann sig i närheten av kojor och vedklabbar, så gjorde man stickor av vad som helst man hittade. Stickor och flisor från vedhuggningen i vedbon kunde användas direkt som de var. Men de blev inte lika bra som stickor som täljdes litegrann, vi använde nästan alltid täljda stickor. På den tiden sågar inte fanns utan veden kapades med yxa så blev det förfärligt mycket spill och stickor och flisor, som kunde användas till att skrapa aschåle. Stickorna var engångsvara. Efter användning släpptes de ner i hålet i skithuset. På våren var det fullt med stickor i skittunnan. Skiten kördes ut på åkrarna och stickorna följde med och harvades ner, de fick ruttna i åkern. Om man nu inte tippade skithögen i skogen, det hände också. Annars var människaskit fin gödsel, det växte utav helvete där man gödslade. Men vi använde inte människaskiten i potatislandet, åtminstone inte där jag bodde. Även om man inte är rädd att äta potatis som vuxit med hjälp av ens egen skit, så skulle stickor som inte ruttnat ställa till trassel då potatisen ska grävas upp. Men korn och havre som skulle bli djurfoder gödslades. Karlarna kunde sitta på kvällarna i köket och tälja framför, tälja i förväg så det skulle finnas en bunt stickor på skithuset. Ämnen till stickorna fanns i vedbänken. Både kvinnor och karlar använde stickorna. Om stickorna i skithuset hade tagit slut och en kvinna måste dit kunde hon säga åt en karl: Snickra några stickor, jag måste gå och skita! Så var det, jag minns det så tydligt. Karlarna hade alltid kniv på bältet, så de var alltid beredda och kunde snickra genast. Med kvinnorna var det litet olika, de hade inte alltid kniv. Och så kanske de ville slippa snickra. Småbarn tvättades och torkades med trasor. Men när barnen blev så stora att ingen längre torkade dem använde de också stickor. När pojkar var sju, åtta år gamla fick de kniv och började själva snickra sina stickor. Gammelgubbar som var van med stickor fortsatte med det, de brydde sig inte om papper. Hela 1930-talet fanns stickorna kvar i skogen, när man högg timmer och bodde i kojor. Först framåt andra världskriget försvann de, med den gamla generationen gubbar. Förr tvättade man inte händerna när man hade skitit. Stickorna var egentligen väldigt renliga. Man tog aldrig med handen i aschåle, som man måste göra när papper används. Då är man och gräver innerst inne med handen, med bara tunt papper emellan. Mossa I skogen används mossa. Men det är svårare att torka med mossa än med sticka, jag tycker att stickan är effektivare. Med mossan blir det kletigt på något sätt, allt går inte att få bort. I och för sig finns det olika mossa. Björnmossa brukade man använda, den är grön och tjock. Mossa på myrar användes i mindre utsträckning. Man tog mossan där man satte sig, och höll hellre till inne bland träd än öppet på en myr. På myren är det blött också, man vill inte sitta i vatten. Det hände att man samlade mossa på sommaren för att ha hemma i skithuset. Men det var sällsynt, stickan var vanligast här. Hänglav Det blir vinter och snö och då gräver man inte efter mossa, men hänglav i träden finns alltid i skogen. Bäst är den ljusa gröngula lav Fältbiologen 3 4/

16 som växer i granar, särskilt på berg. På något sätt är den finare och lenare än annan lav, den liknar hår och är lång och mjuk. Den vanliga svarta laven som hänger i både granar och tallar är grövre och sämre. Hänglav i träden blir aldrig så skör som renlav på marken blir när vädret är torrt. Det händer aldrig att hänglav smulas i handen när man torkar. När man var i skogen och högg timmer var det vanligt att använda lav, den var lätt att plocka ur de fällda trädens grenar. Laven användes när man sket med krokig arm, som det hette. Med det menas att det inte finns något skithus, utan att man bara sätter sig där man är i skogen. Den krokiga armen är armen som håller pitten, den måste hållas ner så man inte pissar i byxorna. När det är snö kan man inte sätta sig direkt, för då hamnade aschåle i snön. Först sparkar man en grop, så man ryms sätta sig. Upplega, mycket snö i träden, är inget större problem. Laven är ganska skyddad under kvistarna. Och det behövs inte så mycket lav, ett par tussar. I regel torkar man två gånger, först grovtorka, sedan fintorka. På vintern blir det rim i träden ibland och då håller man först lavsuddarna i handen så rimmet tinar. Det blir inte blött att tala om. Hänglav används också på sommaren, om man råkar vara utmed en fin gran. Lav är bättre än mossa, för den är i regel torr. Mossa är alltid halvfuktig och känns kall, hur soligt det än är. Om det regnar försöker man undvika mossa, för den blir så blöt. Man föredrar hänglav från en tät gran, där är det torrare. Eller också tar man mossa som växer till exem pel i skydd av en sten. När man alltid är i skogen lär man sig att se allt. Man går och tittar och märker till exempel att här finns mossa som regnet inte nått, här kan jag skita. Men första regeln är att undvika att skita när det regnar, för att inte få regn i kalsongerna och kläderna. Är man riktigt tvungen sätter man sig i skydd under en gran, med ryggen mot stammen. Finns inget annat så torkar man sig med snö. Det är en nödåtgärd! Om du har rännskita och måste skita där du står, då är snön närmast till hands. Snö Finns inget annat så torkar man sig med snö. Det är en nödåtgärd! Om du har rännskita och måste skita där du står, då är snön närmast till hands. Man torkar eller tvättar sig på något sätt, kanske tar man fyra, fem nävar snö efter varandra. Det är gruvensamt när det är trettio grader kallt och du fryser tillräckligt redan innan du drar ner byxorna. Då är det inte så inbjudande att ta en näve snö i aschåle. Men det går, det är inte annat att göra! Man kan också försöka att skrapa med en kvist. Man bryter av den och skrapar med den brutna ändan, men det blir inte så rent. Snön är effektivare, man gruvar sig in i det sista, men det finns ingen återvändo. Det finns det inte än i denna dag. Man måste skita, hort man vill eller inte. När snö ska tinas till vatten så gräver man i botten efter grovsnön. Men till att torka sig i aschåle tar man översta snön, nysnö håller ihop bättre än gammal. Om det är möjligt så kramar man ihop snön till bollar och torkar eller skrapar med dem, det biter bäst. När vädret är kall så är det svårt att krama ihop bollar som håller, snön faller isär. Då gäller det att ta goder tjockt i handen. Ibland blev man lortig om fingrarna. Tvättningen var att gnugga händerna med snö. Det blev kanske inte alltid så rent. Sedan åt man mat med samma hand och var lika frisk ändå. Hö och skohö När myrhöet kördes hem så hade man det fint ordnat. I skrindan fanns mycket toalettpapper, flera kubikmeter! Om man blev skitnödig stannade man bara hästen och tog någon näve hö ur skrindan. När det var barmark tog man gräs från marken. Inte grönt gräs utan gammalt dött, förna eller gammelförna som vi kallade det. Sådant finns på alla myrar, det brukade vi plocka. Förnan är torr och behaglig. Färskt gräs är otrevligare, det är fuktigt och som kylrt när man torkar. Gammalt utnött skohö, kasserat hö som inte längre dög till att ha i skorna, användes också. Hemma och i kojor hände det att man bar ut gammalt skohö till skithuset. Skohö förintas så småningom, det blir småsmulor och mindre och mindre hö kvar. Det som inte smulas blir till knölar. Höet går inte längre att få slätt och jämnt i skon, det blir som småknölar. Sådant skohö är dags att byta. Givetvis är nytt fint hö mycket varmare. Om höet börjar lukta för mycket fotsvett kasseras det också. Skohö suger fotsvett bra, om man har en yllesocka närmast foten och fyller ut i skon med skohö så håller sig strumpan renare längre. Enbart flera lager yllesockar blir fortare smutsigt. Papper Jag var godergammal innan jag använde papper. Första papperen som kom var någon enstaka tidning. Och det var folk skeptisk till att använda, man sa att trycksvärtan fastnar i aschåle så man får sjukdomar. När jag börjar minnas fanns inte omslagspapper i affärerna. Korven hängde i ringar i taket. När man köpte en korv kastades den bara i en låda, och så ställdes den på kälkstegen. Makulaturen för att linda in fläsk kom sista åren på tjugotalet. Böcker har alltid funnits, men man nändes inte riva papper ur böckerna. Om man hade haft råd att köpa en bok var det en klenod som inte fick förstöras. Mindre kletigt förr Idag kan man undra hur det gick att skrapa sig ren i aschåle med en trästicka. Det fanns en viktig skillnad, skiten var mindre kletig förr! När vi sket blev det i regel korn som liknade harlortar. Det berodde säkerligen på att vi åt annorlunda mat. Den stora skillnaden var att vi åt mycket mindre mjöl än vad man gör idag. Korn odlades i byarna, men det var inte mycket. In på 1930-talet kom vetemjöl i lärftsäckar, och det blandades i kornmjölet. Men det var en sensation om någon hade råd att köpa mjöl, det blev inga mängder. Det kunde bli till någon smörgås då och då. Den odling som förekom och märktes i mathållningen var potatis. Fisken var vår huvudföda, den åt vi varje dag året runt. Dessutom åt vi kött, och drack mjölk. Man hade kor, och det blev någon kalv att slakta. Får hade man också och åt. I många gårdar hade man egna renmärken och fick renkött. Men även de bofasta som inte hade renmärke åt renkött. Det förekom mycket byteshandel. Lingon är gott till allt kött och var en eftertraktad historia. Men lapparna var till fjälls och kunde inte plocka lingon rätt tid på hösten, så de bytte renkött mot lingon. Smör och mjölk byttes också mot kött, och kohudar. På vintern använde lapparna, och även de flesta bofasta, skor av renhud. Men sommar 16 Fältbiologen 3 4/2013

17 skor utan hår blir nog så svaga om de görs av renhud. Kohud håller bättre, så det byttes också mot renkött Rännskita Rännskita förekom förr, men det var sällsynt. Det kunde gå någon magsjukeepidemi, men inte oftare än idag. Nu heter det diarré, det är väl latin eller franska. Folk har alltid varit magsjuka, redan innan de lärde sig franska. Och då hette det rännskita. Om man tvärhastigt åt mycket färskt kött fick man rännskita. Det var en sjuka som förekom förr, men mera sällan idag. På våren och sommaren slaktade man inte, då åt man saltat kött från vintern. Kanske tjuvsköt man en älg på sommaren, och åt sig mätt bara på kött, flera gånger efter varandra. Man åt nästan bara kött, inte en massa potatis och annat förutom kött. Det var inte som idag när älgjägarna har med sig falukorv och fläsk till skogen. Magen var ovan vid dessa måltider på enbart färskkött, och så blev det rännskita. Men det var bara en dag, sedan var man immun. På hösten när renarna slaktades och färskkött kokade så hände det igen, man fick rännskita. Konstigt nog hände det inte när man åt färsk fågel. Skitstång Första byggnationen vid en koja var att spika upp en skitstång mellan två träd. Den sattes upp bakom kojan, lite avsides men ändå nära, trettio, fyrtio meter bort. Det var hela bekvämlighetsinrättningen. Det är aldrig roligt att gå ut och skita när det är riktigt kallt, men det är värre när det snöar för då snöar det i kläderna. När byxorna dras ned snöar det i dem. Medan man sitter på stången så får byxorna vara uppdragna över knäna, för att inte fyllas hela tiden. Men det är omöjligt att dra upp byxorna sittande, man måste ställa sig rakt upp då man är färdig på stången, och då när man reser sig rasar snö från andra kläder ner i byxorna, innan man hinner dra upp dem. Snön är inte bara till nackdel, när det snöar ser det alltid rent och fint ut baki stången. På våren blir det annorlunda. När snön tinar blir det osnyggare, men inte så det stör. Förr fanns ett märke vid kojor, som visade om det varit ovanligt mycket snö vintern innan. Det fanns två skitstänger, den ena över den andra! Då hade det snöat mycket och blivit trångt under stången. Fötterna hamnade för högt när man satt och högen bakom stången blev hög. Snöandet gjorde att skithögen växte fort. Hellre än att skotta undan snö och skit, så spikade man dit en ny stång... Om den första var spikad ordentligt så gick den sönder om man försökte bryta lös den och flytta den högre upp. Det var Nu heter det diarré, det är väl latin eller franska. Folk har alltid varit magsjuka, redan innan de lärde sig franska. Och då hette det rännskita. enklare att spika en ny stång ovanför den gamla. Man sket i två våningar. Det föll sig naturligt att spika den nya stången i samma träd som den första, det var minst besvär. Det fanns redan färdigtrampad stig dit och snön framför stången var trampad och hård. Hade man spikat i andra träd hade man måst vada och trampa ny stig. Dock var det i undantagsfall som en andra stång måste spikas. Det hände bara enstaka vintrar, som den berömda storsnövintern Nästa vinter var det troligast mindre snö. Om det kom folk till kojan slog de lös övre stången. Den var för högt upp när snön var tunn på hösten. Fötterna nådde inte ner till snön så det blev vingligt och obekvämt att sitta. Helst valdes björk till skitstång. Den barkades inte, nävern är torrast att sitta på, träet är fuktigare. Även om nävern blev blöt av tinande snö så torkade den fort. Obarkad björk ruttnar fort, så vartannat år måste stången bytas. Rå gran eller tall är inte bra. De kådar på vårvintern när solen lyser. Även om de inte barkades kådade de där kvistar suttit. Torrfura är inte heller bra, den drar åt sig regn och blötsnö som ett läskpapper och torkar sakta. En annan nackdel är att torrfura är ganska svag. Grova torrfurustockar håller naturligtvis, men en skitstång ska inte vara grov, tre, fyra tum är lagom, fem tum börjar bli för mycket. Om stången är för grov så är det lätt hänt att man pissar på den när man sitter, och det skvittrar och stänker och är otrevligt. Därför ska en skitstång vara lagom smal. Torrfura vill inte riktigt hålla alla gånger. Stången ska tåla att ett par karlar sitter där samtidigt, råbjörk håller även om den är späd. En annan sak att tänka på är upplega. Så länge det är kallt och inte blåser sitter snön kvar i träden, men när det blir varmt rasar den. För att inte få snö över sig när man sitter på stången så rensar man träden som stången är spikad i, innan man sätter sig. Man tar en yxa och slår i stammarna så snön rasar. Man slår inte för jämnan, bara för att det har snöat. Utan man slår när det har blivit väderomslag så snön börjar lossna. På vedbacken Fältbiologen 3 4/

18 fanns i regel en yxa nära till hands, så den tar man med sig. Man rensade träden ibland när man högg timmer också. Slog yxhammaren i tallen, och hoppade undan så man inte fick snön över sig. Hur bra det nu gick att hoppa i djupsnö. Vi var finurliga på något sätt. Vi lyckades alltid ordna allt, med enkla medel. En vattentoalett kostar mycket pengar. I städerna behövs det ledningar och reningsverk och anläggningar för många miljoner innan toan fungerar. Och ibland är det stopp. Det gamla fungerar alltid, skitstången kan helt enkelt inte sluta fungera. Ändå är vattentoaletten bra. Det kände jag senast idag när jag var och sket. Man slipper gå ut i mörker och kallväder. Skithus Ännu på 1930-talet timrades alla kojor till skogsavverkningarna, och vid sådana kojor fanns aldrig skithus. På fyrtiotalet kom lämkojorna, monteringsbara och flyttbara brädkojor. Då kom också skithus till skogen. De var lika kalla som stången, men man slapp få snö i kläderna när det snöade och yrde. En sak som jag önskar hade funnits förr är frigolit. Det är kallt att sätta sig på träbrinken när det är trettio grader ute. Då skiter man på kortast möjliga tid. Man drar inte ner byxorna alldeles helt, utan försöker sitta litegrann på linningen för att inte få träet mot låren. Men nutidens frigolitringar är bra, de är mycket varma att sitta på. Man hade inte något lyse till skithus eller skitstång. Lyse användes endast då kuskarna hade nattgivit hästarna. De måste ha lyse i stallet och hade stallykta. Om någon kusk fick för sig att skita efter att ha matat hästen så tog han med sig stallyktan då han kom från stallet, och sket i belysning. Men annars tände man aldrig lyktan för att gå och skita. Det hade varit lyx och slöseri. Pissa inte i skithuset Karlar gick aldrig och pissade i skithuset. Det var av renlighet, för att det inte skulle bli blött på brinken. Man hade ett enkom ställe baki kojan där alla karlar pissade. Det kallades pissknuten. Allra helst på vintern får man inte pissa var som helst. Det blir så fult i snön om man pissar hit och dit framför kojan. Tanter som var gamla redan när jag var liten pojke stod raka som en karl när de pissade. Det enda var att de lyfte den långa kjolen litegrann. De hade enkom sydda byxor under kjolen. Byxan var öppen fram, den var sydd för att man skulle kunna pissa utan att behöva dra ner den. Nu brukade tanterna inte klä av sig utan vidare inför karlar. Men det var inte så noga med småpojkar, så då fick man se hur de var klädda. Det var bara gammeltanter som hade denna öppna byxa. De var väl födda runt mitten av 1800-talet. Yngre kvinnor hade byxor som liknade dagens kalsonger, hela och täta fram. Den gamla byxan var hemgjord, det var en uppfinning som folk gjort själva. Jag vet inte varför de slöt med den modellen. Hemma vid gårdar pissade karlarna någonstans bortåt lagårn, lite i skymundan. Om man vaknade på natten och måste pissa kunde det kanske vara frestande att bara gå ut på bron. Allrahelst om det regnade. Men det var förbjudet. På vintern blir det fult i snön, på sommaren märks ingenting omedelbart, men pissar man många gånger på samma ställe börjar det lukta illa. Det var jäkligt noga med att inte pissa vid bron, det var en hård regel. En annan gammal regel var att inte pissa i sjöar. Det var en bra regel, jag tycker att man på något vis var renligare förr. När jag växte upp fanns inga avloppsledningar och kloaker. Det var en okänd tanke att man skulle vräka ut skit och piss i vatten. Det enda vi gjorde var att vi badade i sjön, men det var en annan sak. När vi fiskade drack vi någon skopa vatten ur sjön. Och så skulle vi ju äta fisken. Då ville vi att det skulle vara rent. Jag bor vid Lilla Luleälvens sjösystem. Det är stora sjöar hela vägen från Kvikkjokk till Jokkmokk, tolv mil. Det hade väl inte gjort något om någon pissade i allt detta vatten någon enstaka gång, men man ville inte. Man var rädd om sin natur. Vi drog not i sjön, men stränderna är dåliga. Vi drog inte mot land utan tog upp noten ute på sjön, vi drog mot stängnät. Det blev timtal på sjön, vi rodde mellan notvarpen och det var långt att ro. Om en pojke då blev pissnödig var det bara hålla sig. Man kunde givetvis inte avbryta notdragningen och ro Tanter som var gamla redan när jag var liten pojke stod raka som en karl när de pissade. Det enda var att de lyfte den långa kjolen litegrann. i land for att en pojke ville pissa. Om det var på väg att komma i byxan kunde man möjligtvis få tillstånd att pissa i sjön, men inte annars. Gubbarna var noga. På 1800-talet besökte en prins Kvikkjokk, han blev sedan kung Karl XV. Han fraktades med roddbåt efter sjöarna och på Skalka blev prinsen pissnödig, men inte ens kungligheter fick pissa i sjön. Det var närmare till en holme än till land, så man rodde till holmen och där fick prinsen pissa. Sedan dess kallas holmen för Prinsholmen. Jag gillar laklever, det är nästan det godaste jag vet. Men jag har ett slagord; laken måste komma från en sjö som Sjuvajaur, där ingen pissat de senaste tio åren. Använda käppen I kojorna var det så att den som gick ut först på morgonen och pissade fick en fråga när han kom in. Är det kallt? Det värsta svaret, som ingen ville höra, var: Jag måste använda käppen! Gubben menade att det var så kallt att strålen frös omedelbart när han pissade. Han måste slå av den för att kunna pissa färdigt. Så kallt blev det naturligtvis aldrig. Men när man frös så att man kom ihåg de orden brukade det vara mellan trettiofem och fyrtio grader kallt. När man pissade kväll, pissade för sista gången innan man la sig att sova, tittade man i himlen och spådde vad väder det skulle bli nästa dag. Det var en obligatorisk ritual som upprepades varje kväll. Gamla gubbar hade många märken. Om det var en stor ring som var öppen upptill kring månen sa de: Ooooh, huvvaligen vad det kommer snö. De tittade på himlen om den rodnade och sa: nu blir det varmt, nu blir det mycket varmt, nu blir det kallt. Väldigt ofta stämde det vad gubbarna sa. När radion kom med sina väderleksrapporter försvann väderspåendet. Skitstock Skithusen behöver mer skötsel än en skitstång. När det är kallt på vintern blir det snabbt överfullt i ett skithus. Skiten fryser 18 Fältbiologen 3 4/2013

19 så att den travas på vartannat till en hög pelare, istället för att flyta ut. Denna pelare kallas skitstocken. Den växer på höjden och måste hackas bort, innan den börjar nå upp till hålet i brinken. Under skitstången blir det inte gärna någon skitstock Folk sätter sig olika i sidled, det blir en rand eller valk bakom stången, istället för en topp. I timmerskogen var det kuskarnas uppgift att rensa bort skitstocken. När den började bli för hög brukade huggarna jaga ut kusken och säga: Hördudu kuskjävul, du måste hugga bort skitstocken. Kuskarna hade med sig flåhacka och spade för att sköta väglagningen och de hade grep i stallet, därför fick de ta hand om skitstocken. Hellre än att hugga bort skitstocken kunde man helt enkelt flytta skithuset. Jag har varit med om det några gånger när vi varit stort lag, bland annat i Vuojatselkojan vid Pärlälven. Där var vi tjugofyra man, och så många karlar skiter goder mycket på ett dygn. Skithuset var litet och lätt med ett enda hål. Det stod på två stockar och var inte fastfruset i marken. Två man lyfte skithuset, om det var starka karlar. Och det var det i regel i timmerskogen. När högen växte och närmade sig brinken lyftade man skithuset framåt. Det finns en händelse med en skitstock som är omtalad bland alla som arbetat i skogen kring Tjåmotis och Kvikkjokk. En karl tog yxan från huggkubben på vedbacken då han skulle hugga bort skitstocken. Sedan skulle en annan av karlarna i kojan koka kött. Han gick till huggkubben och högg det frusna köttet i stycken, det var kväll och mörkt ute. Köttet började koka och då luktade det skit i kojan. Karlarna anklagade varandra för att fisa och lukta illa. Till sist lyfte någon på grytlocket och skrek: Helvete, du kokar ju skit! Då blev det stor diskussion om hur skiten hade hamnat i grytan. Han som höll på med kokningen berättade att han hade varit ute på vedbacken och huggit köttet. Då berättade en annan karl att han hade använt samma yxa till skitstocken, det måste att fastnat skit på yxan som sedan kletat fast i köttet. Men han skämdes inte över sitt tilltag att använda fel yxa. Han fann sig snabbt och sade orden som blev berömda: Det gör detsamma, nog går det där köttet att äta. Det är ju bara känt folk som skitit här. Han menade alltså att eftersom alla i kojan kände varandra spelade skiten inte så stor roll, däremot om skiten hade kommit från en främling hade det varit värre. Vattentoalett Mot slutet av 1940-talet började det bli vanligt med vattentoalett i husen i byarna. Många gubbar som sket första gången på en vattentoalett kom ut och sa: Aldrig mer! Vattnet skvittrade i aschåle när skiten föll. Sådant hade man sluppit förr. Det var som en chock att vatten stänkte, pissblandat vatten som skitkorvar flöt omkring i, det var förfärligt Men folk fogade sig så småningom och började skita inne, tekniken tar hem oss till slut. Förr hette det: jag går ut och skiter. Nu heter det: jag går in och skiter. I början tyckte man det var hemskt. Att gå in och skita i huset där man bodde kändes nästan som att göra huset till lagård eller gödselhög. Och så luktade det. Någon brakskit hade man fått stå ut med även tidigare. Men nu när folk sket inne på allvar blev det väldig lukt, sådant var man inte van. Man byggde inte om hela huset för att få toalett inne. Utan den hamnade oftast i någon skrubb utan fönster, så det gick inte att vädra bort lukt. Artikeln tidigare publicerad i Argaladei 2/2004. Fältbiologen 3 4/

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval

Vanten. Med bilder av Catarina Kruusval Vanten Med bilder av Catarina Kruusval Det var den kallaste dagen på hela året. En liten pojke drog sin kälke genom skogen för att samla ved åt sin mormor. Ta med dej så mycket du kan hitta, sa mormor.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag

PIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Kapitel 2 En drake föds

Kapitel 2 En drake föds Draken Det vad en gång en ung pojke som hette Prefixz Han bodde i ett rike som hette Bohus. Han var fattig. Pang! Mamma kom rusande in. Vi måste ha ved. - Jaja jag hämtar ved - Bra för jag och pappa fryser.

Läs mer

Allemansrätten paddling

Allemansrätten paddling Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Flod våg Art nr

Flod våg Art nr Anne Rooney av Anne Rooney Översättning Maria Holst 8 Kapitel 1 Långt där nere var vattnet mörkt och vilt. Danny svingade sig upp på räcket som löpte längs däcket. Skulle han dyka eller bara hoppa i?

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan 2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET

VERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET 1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer