MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2017 EFP

Transkript

1 MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2017 EFP Antagen av kommunfullmäktige

2 Budget 2017 samt ekonomisk flerårsplan för Mönsterås kommun Inledning Arbetet med budget och ekonomisk flerårsplan görs i enlighet med den budgetprocess som infördes under 2006 års budgetarbete. Denna innebär att kommunfullmäktige beslutar om nämndernas ramar i juni månad och att nämnderna gör detaljbudget mellan juni och oktober. En avstämning görs sedan mot budgetpropositionen och eventuella redigeringar redovisas under hösten i en budgetrapport. Ekonomisk översikt Konjunkturbedömning Den svenska ekonomin är på väg in i en högkonjunktur. Den stora flyktinginvandringen bidrar till att finanspolitiken blir expansiv 2016 och 2017, samtidigt som låg inflation gör att lågräntepolitiken består. Detta skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin rapport från mars KI gör bedömningen att efterfrågan och sysselsättningen därför kommer att växa snabbt och att arbetslösheten kommer att falla. Integrationen av flyktinginvandrarna på arbetsmarknaden kommer att kräva mycket stora insatser. Dessutom innebär den snabba befolkningsökningen att de redan stora obalanserna på bostadsmarknaden växer. De senaste årens starka utveckling i Sverige är delvis en följd av att den globala ekonomin återhämtat sig efter finanskrisen. Dessutom har penningpolitiken varit expansiv och stimulerat inhemsk efterfrågan. Lågräntepolitiken har bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen. Arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas. Under 2016 och 2017 beräknas sysselsättningen att öka med personer. En väsentlig risk för den globala ekonomin är om det skulle bli en snabb inbromsning av tillväxten i Kina. De senaste decenniernas investeringsledda expansion har skapat stora obalanser i ekonomin. I vissa delar av ekonomin finns det tydliga tecken på överkapacitet, svag vinstutveckling och att situationen håller på att bli ohållbar. Risken finns att den nödvändiga korrigeringen av de höga investeringarna sker abrupt och på bred front och att BNP-tillväxten därmed faller tillbaka betydligt mer än väntat. Så länge en inbromsning i Kina inte leder till allvarliga störningar på de finansiella marknaderna eller kraftigt minskad världshandel, bedöms effekterna på svensk BNP-tillväxt bli begränsade. 1 Stora demografiska förändringar åren innebär stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ekonomirapporten från april Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till varav barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret främst till kommunerna och landstingen som därmed får en ökad ekonomisk belastning i takt med att de statliga bidragen upphör. Arbetsmarknad och lönebildning Trots betydligt starkare tillväxt 2015 jämfört med 2014 ökade inte antalet arbetade timmar snabbare. Mätt som förändringen mellan helåren framstår 2015 som relativt svagt, istället utvecklades produktiviteten starkt. SKL:s prognos visar att arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och det positiva gapet mellan arbetade timmar och potentialen uppgår till 1 procent vid prognosslut. Den snabba ökningen av verksamhetsvolymen framförallt i kommunerna, men också i landstingen, innebär att kommunsektorn kommer att behöva ta i anspråk en stor andel av den totala ökningen av antalet arbetade timmar. SKL:s bedömning är att löneökningarna blir något högre i år än i fjol och hamnar på drygt 3 procent.

3 Kommunernas ekonomi En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att kommunerna klarar kostnadsökningar i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna En sämre skatteunderlagsutveckling , i kombination med fortsatt höga behov väntas leda till sämre resultat. En vanlig frågeställning är om det går att hitta några mönster kring exempelvis det ekonomiska resultatet och andra egenskaper hos kommunerna. Har stora kommuner bättre resultat än små? Har kommuner med snabbt ökande eller minskande befolkning svårt att anpassa kostnaderna? SKL:s analyser tyder på att det inte finns några tydliga samband. Förutsättningarna mellan åren varierar på många olika sätt, en viktig del på intäktssidan är skatteunderlagets utveckling. De senaste tio åren har följsamheten varit stor mellan skatteunderlagsutvecklingen och kostnadsutvecklingen, men de senaste och kommande åren räknar SKL med att kostnaderna ökar snabbare än skattunderlaget. År 2015 utmärktes av att verksamhetens intäkter ökade ovanligt kraftigt, med över 9 procent. Förklaringen är en kraftig ökning av riktade statsbidrag som till exempel kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldreomsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever. Dessa medel är till största del tillfälliga bidrag. Beräknad volymförändring inom kommunala verksamheter Budgetpropositionen Den 13 april presenterade regeringen 2016 års vårändringsbudget för 2016 (2015/16: 99) och 2016 års ekonomiska vårproposition (2015/16:100). Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden Vårändringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av satsningarna: Satsning på skollokaler med 100 miljoner år Anslaget för ersättningar för särskilda kostnader för nyanlända ökar med 80 miljoner till 140 miljoner. Regeringen avsätter 40 miljoner för sfi och svenska som andra språk. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting har regeringen meddelat att den i höst kommer att föreslå att 10 miljarder kronor per år tillförs kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna kommer att fördelas dels på samma sätt som det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kronor per invånare), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och antal nyanlända i respektive kommun. Dessa medel är inte omnämnda i vårpropositionen. Beräkningsmodellen är inte fastställd men i den preliminära beräkningen tillförs Mönsterås kommun 22,6 miljoner kronor för Under perioden sjunker beloppet och beräknas ge Mönsterås kommun 10,0 miljoner kronor i slutet av perioden. Skatteunderlag Skatteintäkterna är kommunernas största inkomst. Även små förändringar av skatteunderlaget får påtagliga effekter på kommunens ekonomi. Den faktor som styr kommunernas skatteintäkter är skattekraftsutvecklingen i riket, vilket i sin tur påverkas av sysselsättningsutvecklingen, dvs. antalet arbetade timmar. En procents ökning/minskning av skatteunderlaget i riket påverkar skatteintäkterna för Mönsterås kommun med cirka 5 miljoner kronor per år. Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen har däremot, på kort sikt, mindre betydelse med anledning av inkomstutjämningssystemet som utjämnar skattekraften mellan kommunerna. Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen är däremot mycket viktig. En ökning av befolkningen med 100 personer ger ökade skatteintäkter och statsbidrag för Mönsterås kommun med cirka 5,2 miljoner kronor per år. 2

4 Olika skatteunderlagsprognoser , procentuell förändring från föregående år (SKL cirkulär 2016:16) Tillväxten i SKL:s prognos ligger 1,0 procentenheter högre för 2017 i jämförelse med den prognos som lades i budgetpropositionen Detta innebär, i stort, att skatteunderlaget ökar något i jämförelse med de förutsättningar som kommunen hade vid beslutet om ekonomisk flerårsplan i samband med budget Befolkning Beräkning av kommunens skatteintäkter görs med hjälp av underlag från SKL. Beräkningen är också baserad på befolkningssiffran per den 1 november årligen. I flerårsprognosen ligger beräkningen på oförändrad befolkning i Mönsterås kommun. Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till personer. Jämfört med årsskiftet dessförinnan ökade kommunens befolkning med 87 personer. Det är befolkningsuppgifterna per 1 november som ligger till grund för skatte- och statsbidragsinkomsterna för det kommande året. Mönsterås kommun har ett strategiskt inriktningsmål att successivt öka befolkningen i kommunen. Befolkningstal samt prognos på befolkningsmängd Ekonomisk utveckling Mönsterås kommun Budgetprocessen Budgetarbetet får en intensivare fart efter att vårpropositionen släppts. Årets ekonomidag hölls den 22 mars, där nämndernas presidier, förvaltningschefer och ekonomer deltar. Under mötet presenteras föregående års resultat samt en bedömning om verksamheten för innevarande år och för flerårsplanen. Budgetberedningen behandlar sedan förvaltningarnas förslag och väger detta mot de förutsättningar som skatteunderlaget medger. Budgetberedningen tar fram ett förslag till kommunstyrelsen som sedan lägger fram förslaget till kommunfullmäktige under juni månad. De beslut som tas av kommunfullmäktige i juni innehåller nämndernas ramar för driftbudget, investeringsbudget, övergripande mål och skattesats. Under våren arbetas budgetunderlaget fram utifrån underlag som kommer fram under ekonomidagen, från årsbokslut, delårsbokslut, nyckeltal samt fördjupade genomgångar med vissa nämnder/förvaltningar. Under våren fastställs även de övergripande och riktade målen samt uppdragen. Under perioden juli till och med oktober arbetar nämnderna/förvaltningarna fram sina detaljbudgetar. Nämndernas detaljbudgetar med texter redovisas i en budgetrapport där även avstämning mot skatte- och bidragsintäkter, lönerevidering samt förändrade yttre förutsättningar redovisas och behandlas. Budgetrapporten tas under kommunfullmäktigesammanträdet i december Kommunens taxor beslutas på kommunfullmäktigesammanträdet i november för att de ska kunna träda ikraft vid årsskiftet Befolkningsprognos Fastställt i skatteunderlag Utdebitering Skattesatsen för Mönsterås kommun är 21,41 kronor och föreslås vara oförändrad jämfört med föregående år. 3

5 Budgetprocessen för budget 2017 med efp behandlas vid datumen nedan. Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December 22 Ekonomidag / Budgetberedning KSAU mfl 29 Budgetberedning KSAU 12 Budgetberedning KSAU 15 Vårprop 15 SKL info om vårprop 26 Budgetberedning information om vårproppen KSAU 28 Ekonomirapporten SKL med skatteunderlagsprog 10 Information om vårproppen KS 17 Budgetberedning KSAU 24 Behandling av budget KSAU 24 Delårsrapport april KSAU 31 Behandling av budget och delår KS 20 Behandling av budget och delår KF 15 SKL presenterar skatteunderlagsprognos 16 Inlämning av siffor och texter för delår Samtliga förv 20 Budgetpropositionen 30 Delårsbokslut (Preliminärt) KSAU 30 Detaljbudget för KS förvaltningar KSAU 4 Delårsbokslut KS 4 Information om budgetarbete Tek KLK KS 6 SKL presenterar skatteunderlagsprognos 10 Sista inlämningsdag för nämndernas taxor Samtliga förv 17 Sista inlämningsdag för nämndernas internbudgetar Samtliga förv 24 Delårsbokslut KF 1 Behandling av taxor och budget KSAU 1 Budgetrapport från nämnder (bun, soc) KSAU 8 Behandling av taxor KS 22 Budgetrapport för budget KSAU 28 Behandling av taxor KF 29 Budgetrapport för budget KS 12 Budgetrapport för budget KF Löner och sjukfrånvaro Löneutvecklingen är en stor faktor för utvecklingen av kommunens ekonomi. Nämnderna kompenseras fullt ut för löneökningarna när förhandlingarna är slutförda. Löneökningspotten budgeteras centralt för planperioden och fördelas mellan förvaltningarna efter att löneförhandlingarna för respektive år är klart. En procents löneökning innebär en ökad kostnad med cirka 4,8 miljoner kronor per år. Arbetsgivaravgiften för 2017 bedöms bli oförändrad på 38,33 procent i enlighet med rekommendationer från SKL. Regeringen ser över arbetsgivarens ansvar för långtidssjukskrivningar vilket kan innebära en ökad kostnad för kommunen om större ansvar om ersättning läggs på arbetsgivaren. Om förslaget går igenom kommer detta innebära ökade kostnader för samtliga förvaltningar inom kommunen. Avskrivningar Budgeterade avskrivningar beräknas på förutsättningarna att alla budgeterade investeringar genomförs och håller budget. Avskrivningsbeloppet läggs från halvåret om det inte finns kända tider för när kostnaden uppstår. Nämnderna/förvaltningarna har kompenserats för ökade/minskade kostnader. Interna kostnader och intäkter En metod arbetas fram för att tydliggöra de interna kostnaderna och intäkterna. Det nuvarande systemet ger inga incitament att effektivisera de flöden som sker kommuninternt. Ett steg är att under 2017 ska alla externa hyror betalas av den förvaltning som har lokalen. Finansiella mål Mönsterås kommun ska bedriva en sund och hållbar ekonomisk politik som inte belastar kommande generationer. För att uppnå detta ska resultatet ligga på en sådan nivå att kommunen klarar eventuell revidering av skatteunderlaget. För att soliditet och likviditet skall hålla en god nivå läggs följande finansiella mål. Kostnaden för den löpande verksamheten bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det innebär att resultatet över en mandatperiod bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten skall ske utan nyupplåning över mandatperioden. Undantag är om investeringen är externt intäktsfinansierad. För den taxefinansierade verksamheten skall nyinvesteringarna finansieras via den av fullmäktige beslutade taxan och tidigare års fonderingar. Taxornas storlek ska vara i likhet med snittet i länet eller jämförbara kommuner. Vatten, avlopp och renhållning skall till 100 procent finansieras av taxan. 4

6 Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. 1. Attraktionskraft Mönsterås regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i Under arbetades en tillväxtstrategi fram och beslutades. Dokumentet innehåller mål för samtliga av kommunens verksamheter samt de kommunägda bolagen. Tillväxtstrategin sträcker sig mellan åren och ska sedan revideras. Samtliga förvaltningar/nämnder och de kommunägda bolagen ska vid delårsredovisningar samt vid bokslutet redovisa vad som har gjorts för att uppnå de mål som beskrivs i tillväxtstrategin. Delområden som tas upp i tillväxtstrategin är: Fler i Mönsterås Kommunikation och infrastruktur Hållbar planering och attraktivt boende Kulturplan Föreningsliv och det civila samhället Jämställdhet Natur och turism Service och bemötande Näringslivsklimat Entreprenörskap och nyföretagande Handelsutveckling Offentlig service Barn och ungdomar Mångfald - integration 2. Kommunens frisktal skall vara över 95,0 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. 4. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent fram till Mönsterås kommun och dess bolag ska verka som en enhet och visa på en helhetssyn. Samarbetet mellan samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser ska utvecklas och vara aktivt i syfte att gynna den enskilde individen. 6. Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Inom områdena politikers och tjänstemäns syn på företagande, företagarnas sammanfattande omdöme, service till företag, konkurrens med företag samt tillämpning av lagar och regler ska Mönsterås kommun ligga tio-i-topp. Riktade övergripande verksamhetsmål Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med öppna jämförelser. Mätningarna syftar till att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner och dess verksamheter med målet att ständigt förbättra verksamheten genom att framhålla goda exempel. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med ekonomiavdelningen ska fortlöpande tydligt redovisa elevtalen för åren framöver samt hur detta påverkar organisationen. Målen nedan gäller för 2016 och ska ses över. Det långsiktiga målet med Barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att alla barn och elever ska nå full måluppfyllelse: Minst 95 procent av elever och barn är trygga i våra verksamheter. Minst 90 procent anser sig ha tillräckligt med inflytande. Minst 95 procent av eleverna i Musik & Kulturskolan upplever att verksamheten har hög kvalitet. Minst 95 procent av eleverna/föräldrarna tycker att de har tillräckligt med stöd för att klara skolarbetet.

7 Minst 95 procent av föräldrarna till barn i barnomsorg upplever att verksamheten har en hög kvalitet. Minst 95 procent av eleverna ska nå kunskapskraven i årskurserna tre och sex. Minst 90 procent av eleverna som lämnar grundskolan ska vara behöriga till sökta nationella gymnasieprogram. Andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasiet inom tre år ska vara minst 90 procent. Vardera skola ska uppnå minst ett meritvärde på 210 poäng. Enheterna ska öka sina uppnådda verksamhetsmål med 5 procent i de mål man ligger under delmålet och med 1 procent om man ligger över delmålet. De enheter som inte når målen skall formulera en tydlig åtgärdsplan i syfte att förbättra sin måluppfyllelse till nämnden i direkt anslutning till att resultaten från enkät och prov/betyg presenteras. Socialnämnden Socialnämndens verksamhetsmål har arbetats fram i samarbete mellan politiker och personal. Verksamhetsmålen syftar till att höja kvaliteten för de personer som behöver stöd inom ramen för socialnämndens verksamhetsområden. En prioritering är gjord där socialnämnden för närvarande kommer att fokusera på följande tre övergripande verksamhetsmål: Målen nedan gäller för 2016 och ska ses över. Att utveckla planeringen av insatser så att kontinuiteten för den enskilde optimeras Att genomförandeplanen får en central funktion, systematiskt följs upp och revideras. Genomförandeplanen ska fokusera på hur en insats ska genomföras och ska ske med hög delaktighet så att den enskilde ges inflytande över de beviljade insatserna Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2017 har 2016 års budget använts. Nämndernas anslag i budget anges i 2016 års lönenivå. Budget för löneökningar tilldelas nämnderna efter det att lönerevisionen är klar. För har löneökningspotten beräknats enlig SKL:s prognos över vad lönerevisionerna beräknas att medföra. Budgeten för löneökningar har lagts under finansiella kostnader och intäkter. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer nämnderna att kompenseras från den centrala potten. Cirka 70 procent av driftbudgeten är lönekostnader. Den centrala lönepotten används för kompensation inom de löneavtal som potten avser. Enskilda löneförändringar till följd av nyrekryteringar etc. kompenseras inte. I budget 2017 och ekonomisk planering har inte någon uppräkning/nedräkning gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Genom att interna kostnader och intäkter förtydligas ska samtliga nämnder och förvaltningar även budgetera dessa medel tillsammans med den nämnd/förvaltning som säljer tjänsterna. Driftbudget Skatteunderlagsberäkningen som bygger på SKL:s beräkningar efter vårpropositionen, styr i mångt och mycket den ram som kan läggas ut till förvaltningarna. Skatteunderlagsprognoser från SKL cirkulär 16:16 för planperioden Cirkuläret under våren nämner en regleringspost som tas från det generella statsbidraget. För 2017 beräknas denna till 9 kronor per invånare för samtliga kommuner Skatteutjämning kr/inv Regleringspost kr/inv Skatteutjämning mnkr 1,86 4,31 5,16 5,32 Att undersöka hur man kan öka känslan av trygghet och delaktighet för den enskilde och väga in detta i utförandet. Grunden är en rättsäker handläggning i hela socialförvaltningens process Att allt arbete ska genomsyras av ett professionellt förhållningsätt och ett gott bemötande. 6

8 Cirk 16:16 Cirk 15:15 Cirk 16:16 Cirk 16:16 Cirk 16:16 Beräkningar för kommunen Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Kronor per invånare Skatteintäkter 553,48 573,43 588,94 604,27 620,39 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 126,23 130,80 134,31 137,83 141,52 Kostnadsutjämning -9,09-7,05-7,05-7,05-7,05 Regleringsbidrag/-avgift -0,45-3,25-6,50-10,05-13,61 Strukturbidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Införandebidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 LSS-utjämning (inkl införanderegle 7,77 10,52 10,52 10,52 10,52 Summa intäkter 677,94 704,45 720,22 735,51 751,77 Slutavräkning 2014, korrigering 0,52 0,00 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning ,64 0,00 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa intäkter (inkl. avräkning) 676,83 704,45 720,22 735,51 751,77 Fastighetsavgift 24,52 24,21 23,84 23,45 23,13 Ny skatteutjämn ing Totalt skatteunderlag 701,34 728,66 744,07 758,97 774,91 Nämndsramar De medel som läggs ut under våren har prioriterats med de förutsättningar som erhållits från bland annat vårpropositionen. Om budgetpropositionen innehåller riktade satsningar inom något område som budgetberedningen riktat medel till innan budgetpropositionen varit känd kan dessa satsningar förändras under hösten. Övergripande Kommunens förvaltningar har ett hårt tryck till följd av flyktingsituationen. Hur flyktingsituationen ser ut för 2017 och framåt är osäkert. Den offentliga sektorn har tilldelats extraresurser för att kunna klara det ökade trycket. Kommunens måste vara vaksam och anpassa verksamheterna för både ökning och minskning efter rådande situation. Kommunstyrelsen Kommunledning: För att kunna göra justeringar och finansiera saker som kan framkomma innan budgetrapporten i december avsätts 5,0 miljoner kronor. Läget är idag osäkert kring vad som händer främst inom migrationen och det behövs en större marginal för att kunna justera budgetar efter rådande läge. Under 2014 tillsatte Kommunstyrelsen en särskild ledningsgrupp för Blomstermålaprojektet. En del av projektet var att ta fram en så kallad ortsanalys. Konceptet är att under ledning av kvalificerad projektledning i dialogform med medborgare, föreningsliv och företagsrepresentanter analysera och ta fram åtgärdsförslag för att stärka ortens ställning som boendealternativ. Kommunstyrelsen avser fortsätta med att göra ortsanalyser för ytterligare tätorter. Tidsåtgången är en analys per år och kostnaden beräknas till cirka 200 tkr per år öppnade Mönsterås kommun i samarbete med Regionförbundet och näringslivet en servicepunkt i Fliseryd. Syftet är att på mindre orter skapa en träffpunkt för möten mellan människor och samhällsinformation. Servicepunkten blir också ett indirekts stöd till den lokala dagligvaruservicen. Nästa servicepunkt är planerad att starta i Ålem under början av tkr per år avsätts för projektet under planperioden under kommunstyrelsen. Kommunledningskontor: Kommunens satsning på en förnyad IT-infrastruktur innebär markant ökade kostnaderna för licenser. Att licenskostnaderna ökar beror främst på att fler användare ska ha tillgång till fler system men också att förnyelsen är en standardförbättring som är dyrare än befintliga system. För att täcka kostnaderna avsätts 1,3 miljoner kr. Teknisk förvaltning: Tekniska förvaltningen får en ramökning med 2,0 miljoner kr. Merparten av ökningen är för att klara det ökade underlaget inom kostverksamheten me bla en ny förskola, extrasatsning på lekplatser, gatubelysning samt ökat vägunderhåll. I ram-ökningen finansieras även en tjänst till räddningstjänsten som ska arbeta med utbildningar, främst till kommunens personal inom HRL, utrymning brand mm. Barn och utbildningsnämnd För ökad volym och kostnad inom främst fler elever och ökade kostnader inom interkommunala ersättningar avsätts 3,0 miljoner kr. För 2016 tillfördes 6,5 miljoner kr för att klara de ökade kostnaderna för interkommunala ersättningar samt ökade barnkullar. De 3,0 miljoner kr som tillförs nämnden 2017 bygger på statistiken att kostnaderna kommer att öka ytterligare. Socialnämnden Socialnämnden tillförs 5,0 miljoner kr för de ökade behov som framställts till budgetberedningen. För 2016 tillfördes socialförvaltningen 8,5 miljoner kr för att kompensera för ökade kostnader. I de 5,0 miljoner kr som tilldelas till 2017 ingår även kostnader för externa hyror. Miljönämnden Sverige har 16 nationella miljömål som har följs upp regionalt med ett miljömålsdokument. Kommunen ska följa upp det nationella och regionala miljömålsarbetet med ett lokalt program. Plangruppen utgör styrgrupp och miljökontoret driver projektet. 150 tkr per år avsätts i miljönämndens budget Anslaget täcker också uppföljning av programmet Giftfri kommun. 7

9 Driftbudget Budget Budget Förändring Budget (mnkr) ramar 2017 Kommunledning 39,25 11,25 5,00 16,25 Kommunledningskontor 41,52 41,52 1,30 42,82 Tekniskt kontor 107,96 107,96 2,00 109,96 Byggnadsnämnd -0,12-0,12-0,12 Kommunala bolag 2,41 2,41 2,41 Föreningsnämnd 3,00 3,00 3,00 Kulturnämnd 7,26 7,26 7,26 Miljönämnd 3,73 3,73 0,15 3,88 Barn- och utbildningsnämnd 239,20 239,20 3,00 242,20 Socialnämnd 252,62 252,62 5,00 257,62 Övriga nämnder 2,05 2,05 2,05 Nämnderna totalt 698,85 670,85 687,30 Finans -11,77 44,44 44,44 Skatter- och bidrag -699,03-728,66-728,66 Ökning avskrivningar 4,91 4,91 Löneökning 2,50 2,50 Extra anslag (prel) -22,60-22,60 Ram 12,00 28,56 12,11 Budget med flerårsplan Budget EFP EFP (mnkr) Kommunledning 16,25 16,25 16,25 Kommunledningskontor 42,82 42,82 42,82 Tekniskt kontor 109,96 109,96 109,96 Byggnadsnämnd -0,12-0,12-0,12 Kommunala bolag 2,41 2,41 2,41 Föreningsnämnd 3,00 3,00 3,00 Kulturnämnd 7,26 7,26 7,26 Miljönämnd 3,88 3,88 3,88 Barn- och utbildningsnämnd 242,20 242,20 242,20 Socialnämnd 257,62 257,62 257,62 Övriga nämnder 2,05 2,05 2,05 Nämnderna totalt 687,30 687,30 687,30 Finans 44,44 58,58 74,90 Skatter- och bidrag -728,66-744,07-758,97 Ökning avskrivningar 4,91 10,14 10,14 Löneökning 2,50 2,50 2,50 Extra anslag (prel) -22,60-22,60-15,87 Ram 12,11 8,14 0,00 8

10 Investeringsbudget Kommentarer kring större investeringar Mönsterås stadsnät För att knyta samtliga tätorter och resterande bostadsområden budgeteras 35 miljoner kr för planperioden. Efter 2017 beräknas de stora arbetet med att knyta ihop tätorterna vara klart och resterande delen av planperioden sker kompletteringar för att nå kringliggande områden. Planen uppdateras via kommunens hemsida. IT-infrastruktur Arbetet med att byta ut kommunens IT-infrastruktur och bygga ut nätet till samtliga verksamhetslokaler påbörjades under Stora delar av grunden i arbetet är klart men behoven ökar ständigt och teknikutvecklingen är en bas för verksamheterna. En viktig del i arbetet är att få modern teknik till skolans elever och också att möta önskemålen från boenden i kommunens äldreomsorg. Vatten och Avlopp Vattenverk: För att säkra en ökad produktionskapacitet vid Sandbäckshults vattenverk budgeteras 4,5 miljoner kr varav 2,5 miljoner kr under I planen ligger renovering av vattentornen i Blomstermåla och Fliseryd med 3,0 miljoner kr Avloppsverk: På Gäddenäs reningsverk budgeteras för en ny slamcentrifug med 2,0 miljoner kr. Samtidigt görs taket i ordning och båda tuberna från Gäddenäs och Nynäs med en beräknad kostnad på 6,0 miljoner kr. Sanering och dagvatten: Projektet prioriteras utifrån saneringsplanerna som uppgår till totalt 12,5 miljoner kr VA-projektet mellan Mönsterås och Timmernabben är kostnadsberäknat till 12 miljoner kr. Vattenmätare: Utbyte till ultraljudsmätare pågår och avslutas år 2018 och beräknas till 2,5 miljoner kr. VA-utbyggnad på landsbygden fortsätter med Ramsås, Skälleryd och en första etapp på Nydala och har en beräknad kostnad med 12 miljoner kr. Renhållning För omställning till insamling av matavfall budgeteras 2,0 miljoner kr. För en ny sopbil med kran som även kan hantera moloker avsätts 3,0 miljoner kr. Under planperioden planeras även stängsling, väg- och anläggningsarbeten samt dag- och lakvattenhantering vid Mörkeskog som uppgår till 4,5 miljoner kr. Lokalförsörjningen Skolfastigheter: Ljungnässkolan samt mindre ombyggnadsåtgärder, 6,5 miljoner kr. Skolgårdar: Upprustning av skolgårdar 2,2 miljoner kr Äldreboende: Budgetbeloppet ökar till 2,5 miljoner kr. 9 Övriga fastigheter omfattar administrationsbyggnader, bibliotek, föreningshus mfl Miljö- och energiåtgärder, totalt 6,0 miljoner kr. I planen finns bl a seriebyte avseende gatubelysning Köksombyggnader: Torshagas kök 2,4 miljoner kr Säkerhetshöjande åtgärder: Brandlarm, reservkraft, åtgärder i datahallar 1,5 miljoner kr. Flera åtgärder medfinansieras till hälften av MSB. Tillgänglighetsarbeten för funktionshindrade, 0,6 miljoner kr och takarbeten 1,5 miljoner kr. Ombyggnad av Allégården avser hälsocentralen, ny familjecentral och kontor för socialförvaltningen samt kök och kostnaden beräknas till 75 miljoner kr Parhusprojektet kommer, under förutsättning att avtal kan tecknas med Migrationsverket, att pågå , varav 15 miljoner kr ligger Solhemsprojektet fortgår. Att inga medel finns avsatta i investeringsbudgeten beror på att byggnation av äldreboendet samt förskoleavdelningarna ska i första hand byggas av extern byggare. Mark Hamnområdet; Färdigställande av bryggetapp 3, öster om Swedish Agros lokaler beräknas till 4,0 miljoner kr. Exploateringsområden: Avser byggnationen av Östra Oknebäcksområdet med 35 villatomter till en total kostnad av 7,5 miljoner kr. Intäkter från markförsäljningar är beräknade till 13 miljoner kr. Nybyggnation av tankställe för biogas och bussdepå är beräknad till 5,0 miljoner kr, varav 2,5 miljoner kr Räddningstjänst Räddningsfordon: Lastväxlarfordon och övriga fordon, 3,0 miljoner kr. Räddningsmateriel och skyddsutrustning är budgeterade med cirka 3,0 miljoner kr Gata/Park Friluftsanläggningar, parker mm: Här ingår bl a en stor satsning på kommunens lekplatser, med början i Blomstermåla, 4,7 miljoner kr. Projekt i Blomstermåla är budgeterat med 1,0 miljon kr 2017 och 3,0 miljoner kr år 2019, där en del ska gå till centrumförnyels. Ombyggnad av gator: Totalt 7,0 miljoner kr, där bla Ölandsgatan och Möllstadvägen ingår. Ombyggnad gc-vägar: Det största projektet är Mönsterås-Timmernabben med 8,0 miljoner kr, som utgör 50 procent av beräknad kostnad. Trafikverket bekostar resterande 50 procent, men Mönsterås kommun kommer att förskottera projektet. Gatubelysning: Komplettering med gatubelysning utmed viktiga cykelvägar och seriebyten beräknas till 3,4 miljoner kr. Tillgänglighet: Drygt 1,0 miljoner kr för åtgärder i det offentliga gaturummet

11 Uppdrag Övergripande Varje nämnd, styrelse och förvaltning har i uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling för att alla delar i verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån medborgarnas behov. Befintliga verksamheters arbetssätt ska granskas och utvärderas för att skapa utrymme för nya behov och nya verksamheter. Redovisningen ska även innehålla bland annat investeringar som ger bättre förutsättningar och effektivare arbetssätt för personal och invånare. Nämnder och förvaltningar ska redovisa förslag till åtgärder som främjar frisktalet och leder till att frisknärvaron ökar. Redovisning ska ske i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunen är delaktiga i ett stort antal projekt, både i egen regi och tillsammans med andra. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att i delårsbokslutet per augusti beskriva pågående projekt. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att återkomma med förslag om ökad konkurrensutsättning. Inom kommunens olika verksamhetsområden pågår ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att utveckla den kommunala servicen och dess kvalitet. Samtliga nämnder och förvaltningar ska aktivt verka för att öka 24-timmarstjänsterna på hemsidan. Nämnder och förvaltningar ska årligen lämna förslag på att justera sina taxor och avgifter till den rådande kostnadsutvecklingen i omvärlden samt i förhållande till den verksamhetsutveckling som är kopplat till taxan. Mönsterås kommun har under de senaste åren haft en förhållandevis bra befolkningsutveckling. En stor del av befolkningsökningen beror på inflyttning från utlandet. Mot den bakgrunden är det angeläget att den kommunala organisationen på alla nivåer arbetar aktivt med integration, etablering och boendefrågor. Nämnder och förvaltningar samt kommunens bolag ska redovisa sitt integrationsarbete i del- och årsrapporter. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige presidium får i uppdrag att återkomma om förbättrad IT-teknik vid fullmäktigesammanträdena. Södra Cell har i samarbete med kommunen ett pågående planarbete söder om anläggningen, ett arbetsplatsområde som omfattar ca 60 hektar. Området har tillgång till överskottsenergi från Södra Cells anläggning, järnväg, hamn och andra viktiga tillgångar. Planen beräknas bli klar till hösten Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett projekt för marknadsföring/utveckling av området. Mönsterås Kommun har månadsanställda eller omräknat i heltidstjänster. Under 2015 slutade cirka 100 personer pga. pension eller övergång till annat arbete. För att underlätta rekryteringsarbetet och stärka kommunens profil som attraktiv arbetsgivare ska kommunstyrelsen tillsätta en utredning som i samarbete med berörda personalintensiva förvaltningar tar fram ett förslag till åtgärdsprogram. Föreningsnämnden har överlämnat ett protokoll till kommunstyrelsen angående en konstfrusen mindre isbana. Kommunstyrelsen föreslås att utreda en eventuell investering i och driftkostnader för konstfrusen skridskobana. Kommunstyrelsen enas om att genomföra utredningen snarast för att sedan pröva om investeringen eventuellt kan tidigareläggas. Vattenpalatset i Mönsterås AB har en stor utmaning där ökade kostnader, främst för fastighetsunderhåll tar stor plats. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över driftform och styrning samt ekonomi. Ett förslag till lekplatsstrategi för Mönsterås kommun har remissbehandlats och kommunstyrelsen får i uppdrag att hantera utformningen av komplement till lekplatser, t.ex. multiplaner. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda inrättandet av en enhet för förstärkt och samordnat arbete inom arbetsmarknadsområdet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla och förstärka budgetdirektiven till nämnderna avseende hantering av förändringar under året Tekniska kontoret får i uppdrag att se över externa lokaler och paviljonger och lägga över dessa till den nämnd/förvaltning som nyttjar dessa. I uppdraget ska även behovet tidsättas. 10

12 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda åtgärder för att stärka elevunderlaget för gymnasieskolan. Utredningen ska också beskriva hur man kan arbetar med mindre grupper samt förslag på inriktningar som t ex utbildningar inom skogsbruket. Socialnämnden Socialnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Analysen ska bland annat göras utifrån demografin. Socialnämnden får i uppdrag att göra en översyn av den dagliga verksamheten för dementa. Översynen ska visa på verksamhetsinnehåll och förslag på lämplig geografisk placering samt lokalernas utformning. Socialnämnden får i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag på LOV inom personlig assistans. Socialnämnden får i uppdrag att utreda kostnaderna och flödena för de tekniska hjälpmedlen. Uppdraget kommer att förtydligas med direktiv från kommunstyrelsen. Socialnämnden får i uppdrag att genom Regionförbundet i Kalmar län lyfta frågan om att lösa placeringsbehov avseende social omsorg inom regionen. Skattesats Mönsterås kommuns skattesats för 2017 är lagd till 21,41 kronor, vilket är oförändrat från Lån och borgen Kommunens investeringar finansieras främst via det utrymme som avskrivningarna visar i resultaträkningen samt kommunens resultat. Om dessa medel understiger de beslutade investeringarna sker övrig finansiering genom nyupplåning. Kommunen Kommunens låneskuld vid utgången av 2015 är 30 miljoner kr. För är investeringstakten hög och därför beräknas låneskulden att öka. För 2016 bedöms nyupplåningen till 60 miljoner kr, vilket ger en total låneskuld på 90 miljoner kr. För 2017 bedöms nyupplåningen till 70 miljoner kr, vilket ger en total låneskuld på 160 miljoner kr. För 2018 bedöms nyupplåningen till 40 miljoner kr, vilket ger en total låneskuld på 200 miljoner kr. För 2019 bedöms att ingen nyupplåning behövs. Borgensåtaganden för kommunens bolag beslutas i budgetrapporten under december månad. 11

13 Investeringsbudget Taxefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn Kommunedningskontor Publikt nät Kostnad Stadsnät Kommunledningskontor Totalt Teknisk förvaltning Vatten- och avlopp Vattenverk, komplettering Kostnad Avloppsverk, komplettering Kostnad Pumpstationer, ombyggnader Kostnad Vatten- o avloppsledningar sanerering Kostnad VA-ledning Mönsterås-Timmernabben Kostnad Dagvattenledningar Kostnad Torp Kostnad Vattenmätare Kostnad Ramsås Kostnad Nydala, etapp 1 Kostnad Skälleryd Kostnad Vatten- och avlopp Totalt Avfall Avfallsanläggning Mörkeskog Kostnad Renhållningsfordon vågutrustning Kostnad Containers och kärl Kostnad Dagvattenhantering Kostnad Lakvattenhantering Kostnad Avfall Totalt Tekniskt kontor Totalt Summa taxefinansierad verksamhet

14 Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn Ekonomiavdelning Ekonomisystem Kostnad Ärende och diariehanteringssystem Kostnad Ekonomiavdelning Totalt IT-avdelning IT-infrastruktur Kostnad Servrar Kostnad Fastighetsnät data Kostnad Investering datorer/nät BUN Kostnad IT-avdelning Totalt Kommunledningskontor Totalt Gemensamt Inventarier Kostnad Gemensamt Totalt Kost/Städ Måltidverksamhet Kostnad Städmaskiner Kostnad Kost/Städ Totalt Lokalförsörjning Äldreboende Kostnad Skolfastigheter: Fritidslokaler paviljonger mm Kostnad Ljungnässskolan Kostnad Skolgårdar Kostnad Övriga fastigheter Kostnad Miljö- och energiåtgärder Kostnad Måltider Kostnad Rivning byggnader Kostnad Köksombyggnader Kostnad Säkerhetshöjande åtgärder Kostnad Tillgänglighet Kostnad Tak Kostnad Familjecentral /hälsocentral/kök mm Kostnad Parhus Kostnad Lokalförsörjning Totalt Mark Industrimark Kostnad Bostadsmark Kostnad Hamnområdet Mönsterås Kostnad Försäljning tomter Oknö Intäkt Exploateringsområden Intäkt Exploateringsområden Kostnad Tankstation biogas Kostnad Mark Totalt Räddningstjänst Räddningsmaterial Kostnad Skyddsutrustning Kostnad Räddningsfordon Kostnad Skyddskläder Kostnad 0 0 Räddningstjänst Totalt Gata/Park Friluftsanl. parker och lekplatser mm Kostnad Ombyggnad gator o vägar Kostnad Miljöprojekt våtmarker Kostnad Ombyggnad GC-vägar Kostnad Gatubelysning Kostnad Blomstermåla projekt Kostnad Tillgänglighet Kostnad Gata/Park Totalt Tekniskt kontor Totalt

15 Gemensamt Förnämnd Ej fördelade resurser Kostnad Gemensam nämnd Totalt Idrottsanläggningar Ej fördelade resurser Kostnad Idrottsanläggningar Totalt Föreningsnämnd Totalt Bibliotek Konstnärlig utsmyckning Kostnad Bibliotek Totalt Kulturnämnd Totalt BUN inventarier Ej fördelade resurser Kostnad Gemensam administration Totalt Barn- och utbildningsnämnd Totalt Soc inventarier Ej fördelade resurser Kostnad Förvaltningsövergripande Totalt Omsorg äldre Ej fördelade resurser Kostnad Omsorg äldre Totalt Socialnämnd Totalt Investeringsbudget Skattefinansierat Totalt Summa skattefinansierad verksamhet Summa taxefinansierad verksamhet Summa total investeringsbudget