FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 15 december 2005 Nr INNEHÅLL Nr Sidan 997 Lag om storleken av arbetsgivares folkpensionsavgift Lag om ändring av 62 i folkpensionslagen Lag om ändring av 1 och2 ilagen om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten Lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar Lag om ändring av 10 och 18 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner Statsrådets förordning om ändring av 17 a iförordningen om pension för företagare Handels- och industriministeriets förordning om upphävande av vissa av handels- och industriministeriets förordningar om förnödenheter som kommer i beröring med livsmedel Utrikesministeriets meddelande om ändring av utrikesministeriets beslut om ersättningar på grund av de lokala särförhållandena till tjänsteman inom utrikesrepresentationen Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om härstamningsbevis för husdjursavelsmaterial Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år Nr 997 Lag om storleken av arbetsgivares folkpensionsavgift 2006 Given i Helsingfors den 9 december 2005 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 I denna lag föreskrivs om storleken av arbetsgivares folkpensionsavgift enligt 3 i folkpensionslagen (347/1956) år Arbetsgivares folkpensionsavgift betalas på basis av den lön som avses i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Folkpensionsavgiftens storlek är hos privata arbetsgivare och hos sådana statliga affärsverk på vilka tillämpas lagen om statliga affärsverk (1185/2002) 1) 0,898 procent i avgiftsklass I, 2) 3,098 procent i avgiftsklass II, 3) 3,998 procent i avgiftsklass III. Hos övriga arbetsgivare är folkpensionsavgiftens storlek 1,948 procent. 3 Avgiftsklassen för arbetsgivares folkpensionsavgift bestäms utifrån de normala avskrivningar som de har uppgivit i skattedeklarationen för beskattningen för det näst närmaste skatteåret före kalenderåret och som de har gjort på anskaffningsutgifterna för förslitning underkastade anläggningstillgångar och utifrån de löner som utgjort grund för folkpensionsavgiften under samma skatteår. Avgiftsklassen bestäms på basis av ovan nämnda löner och avskrivningar även då arbetsgivaren under skatteåret har varit be- RP 125/2005 ShUB 23/2005 RSv 138/

2 4594 Nr 997 friad från arbetsgivares folkpensionsavgift. Har beskattning inte verkställts för skatteåret i fråga, används uppgifterna från beskattningen för det föregående skatteåret. Till avgiftsklass II för arbetsgivares folkpensionsavgift hör privata arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet och som är skyldiga att betala inkomstskatt till staten samt i 4 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedda näringssammanslutningar som bedriver affärsverksamhet, om beloppet av avskrivningarna är större än euro och samtidigt utgör minst 10 och högst 30 procent av de löner som de utbetalat. Privata arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet och näringssammanslutningar som bedriver affärsverksamhet hör till avgiftsklass III, om beloppet av avskrivningarna är större än euro och samtidigt utgör över 30 procent av de löner som betalats ut. Övriga privata arbetsgivare hör till avgiftsklass I. Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om privata arbetsgivare gäller på motsvarande sätt sådana statliga affärsverk på vilka tilllämpas lagen om statliga affärsverk. 4 Arbetsgivares folkpensionsavgift betalas enligt den avgiftsklass som tillämpas på den finska arbetsgivaren också när denne betalar arbetsgivares socialskyddsavgift för en utländsk arbetsgivares räkning så som bestäms i 3 3 mom. i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift. 5 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och den tillämpas på arbetsgivares folkpensionsavgift som betalas på basis av lön som utbetalas år Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 9 december 2005 Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen

3 4595 Nr 998 Lag om ändring av 62 i folkpensionslagen Given i Helsingfors den 9 december 2005 I enlighet med riksdagens beslut ändras i folkpensionslagen av den 8 juni 1956 (347/1956) 62, sådan den lyder i lag 994/1996, som följer: 62 Folkpensionsanstaltens andel av kostnaderna för folkpensionerna är 60 procent av de betalda folkpensionernas sammanlagda belopp. Staten svarar för kostnaderna för folkpensionerna till den del pensionsanstaltens andel inte täcker dem. Denna lag träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 9 december 2005 Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen RP 125/2005 ShUB 23/2005 RSv 138/2005

4 4596 Nr 999 Lag om ändring av 1 och 2 i lagen om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten Given i Helsingfors den 9 december 2005 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 4 december 1998 om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten (910/1998) 1 2 mom. och 2, sådana de lyder i lag 958/2003, som följer: 1 Folkpensionsanstalten svarar med sina egna medel för finansieringen av det i 1 mom. nämnda beloppet på euro till utgången av Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och gäller till och med den 31 december Denna lag träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 9 december 2005 Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen RP 125/2005 ShUB 23/2005 RSv 138/2005

5 4597 Nr 1000 Lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar Given i Helsingfors den 9 december 2005 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Om det i lag eller förordning bestäms att i beloppet av dagpenning eller motsvarande förmån skall beaktas de arbetsinkomster som en person fått i ett anställnings- eller tjänsteförhållande, skall från dessa arbetsinkomster eller från förmån som utbetalas 2006 avdras det sammanlagda beloppet av för ifrågavarande år fastställd arbetstagares pensionsavgift enligt första meningen i 12 b 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), dock högst 5,1 procent. 2 Närmare bestämmelser om beaktandet av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om olika förmånsslag utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 3 Denna lag träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 9 december 2005 Republikens President TARJA HALONEN Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen RP 128/2005 ShUB 31/2005 RSv 166/2005

6 4598 Nr 1001 Lag om ändring av 10 och 18 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner Given i Helsingfors den 9 december 2005 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 24 juli 1998 om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 10 3 mom. samt 18 1 och 2 mom., av dem 18 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 639/2001, som följer: 10 Arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att ta lån för fullgörande av sina förpliktelser. Om den i 3 avsedda konjunkturbufferten uppvisar underskott har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet, men annars på de villkor det bestämmer, ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Arbetslöshetsförsäkringsfonden får med Försäkringsinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet. 18 Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2006 är 0,58 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att den år 2006 är 0,75 procent av lönen för ett lönebelopp upp till euro och 2,95 procent för den överskjutande delen av lönebeloppet. När arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs efter 2006 beaktas inte de förändringar i finansieringsbehovet som föranleds av variationer i arbetslösheten till den del arbetslöshetsförsäkringsfondens konjunkturbuffert eller underskott understiger maximibeloppet i 3. Denna lag träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 9 december 2005 Republikens President TARJA HALONEN RP 191/2005 ShUB 29/2005 RSv 163/2005 Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen

7 4599 Nr 1002 Statsrådets förordning om ändring av 17 a iförordningen om pension för företagare Given i Helsingfors den 8 december 2005 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, ändras i förordningen av den 7 november 1969 om pension för företagare (668/1969) 17a, sådan den lyder i förordningarna 88/1978, 874/1985, 304/1987 och 1423/2004, som följer: 17a Social- och hälsovårdsministeriet fastställer senast den 15 november varje år beloppet av det i 10 2 mom. lagen om pension för företagare avsedda förskottet på statsandelen för följande kalenderår. Senast den 15 juni varje år justerar ministeriet beloppet av de förskottsrater som fastställts för den senare delen av samma kalenderår. Därtill justerar ministeriet beloppet av den förskottsrat som skall betalas för december senast den 15 november samma år. För de åtgärder som avses ovan skall Pensionsskyddscentralen senast den 20 dagen i den kalendermånad som föregår åtgärden tillställa ministeriet en sådan utredning som ministeriet bestämt. Förskottet på statsandelen betalas till Pensionsskyddscentralen i tolv lika stora rater så, att förskottsraten står till Pensionsskyddscentralens förfogande den första bankdagen i varje kalendermånad. Om det likväl vid justeringen enligt 1 mom. av förskottsraten för december framgår, att det som förskott redan före justeringen har betalats ett belopp som är större än det för statsandelen uppskattade beloppet, skall skillnaden mellan det betalda förskottet och det för statsandelen uppskattade beloppet återbetalas till staten den tredje bankdagen i december. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer senast den 20 oktober varje år det slutliga beloppet av statsandelen för föregående kalenderår. För detta skall Pensionsskyddscentralen tillställa ministeriet en utredning om det slutliga beloppet senast den 30 september som närmast föregår fastställandet. Om beloppet av det förskott på statsandelen som betalats till Pensionsskyddscentralen är större än det slutliga beloppet av den statsandel som fastställts för samma kalenderår skall Pensionsskyddscentralen betala skillnaden mellan dem till staten den andra bankdagen i december som närmast följer på fastställandet av det slutliga beloppet. Om det

8 4600 Nr 1002 betalda förskottet är mindre än det slutliga belopp som fastställts för statsandelen skall skillnaden betalas till Pensionsskyddscentralen den sista bankdagen i november som närmast följer på fastställandet av det slutliga beloppet. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på Pensionsskyddscentralens framställning de grunder, enligt vilka Pensionsskyddscentralen mellan pensionsanstalterna fördelar den av staten betalda andelen för bekostande av pensioner och andra förmåner som avses i lagen om pension för företagare. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Förordningen tillämpas första gången på ansvarsfördelningen mellan pensionsanstalterna och statsandelen Helsingfors den 8 december 2005 Social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen Regeringssekreterare Maritta Hirvi

9 4601 Nr 1003 Handels- och industriministeriets förordning om upphävande av vissa av handels- och industriministeriets förordningar om förnödenheter som kommer i beröring med livsmedel Given i Helsingfors den 2 december 2005 I enlighet med handels- och industriministeriets förordning föreskrivs: 1 Syftet med förordningen Genom denna förordning upphävs handelsoch industriministeriets förordning (92/2003) av den 5 februari 2003 om användning av vissa epoxiderivat i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och handels- och industriministeriets förordning (10/2005) av den 14 januari 2005 om ändring av direktiv 2002/16/EG om användning av vissa epoxiderivat i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. 2 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari Helsingfors den 2 december 2005 Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen Överinspektör Vesa Tuomaala /169

10 4602 Nr 1004 Utrikesministeriets meddelande om ändring av utrikesministeriets beslut om ersättningar på grund av de lokala särförhållandena till tjänsteman inom utrikesrepresentationen Utfärdat i Helsingfors den 30 november 2005 Utrikesministeriet meddelar med stöd av 2 kap. lagen den 25 februari 2000 om Finlands författningssamling (188/2000): Utrikesministeriet har utfärdat följande beslut: Beslutets rubrik nr utfärdat träder i kraft Utrikesministeriets beslut om ändring av utrikesministeriets beslut om ersättningar på grund av de lokala särförhållandena till tjänsteman inom utrikesrepresentationen Besluten har publiserats i utrikesministeriets föreskriftssamling. Besluten kan fås från utrikesministeriet, PB 176, Helsingfors, tfn (09) Helsingfors den 30 november 2005 Utrikesminister Erkki Tuomioja Avdelningschef Ulla Väistö

11 4603 Nr 1005 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om härstamningsbevis för husdjursavelsmaterial Utfärdat i Helsingfors den 9 december 2005 Jord- och skogsbruksministeriet meddelar med stöd av 4 lagen den 25 februari 2000 om Finlands författningssamling (188/2000): Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat följande förordning: Förordningens rubrik JSM:s föreskriftssamling nr utfärdat träder i kraft JSM:s förordning om härstamningsbevis för husdjursavelsmaterial... 79/ Förordningen har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling. Förordningen kan fås från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, (Mariegatan 23, Helsingfors), PB 310, Statsrådet, telefon Helsingfors den 9 december 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Tauno Junttila

12 4604 Nr 1006 Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2006 Utfärdat i Helsingfors den 30 november 2005 Skattestyrelsen har med stöd av 64 och 76 i inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/1992), sådana de lyder i lagen 1549/1995, bestämt: 1 Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder: Bostadsförmån och rätt att använda elström 2 Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda), förmånens värde Bostaden blivit färdig: Före år 1961 Åren år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 130,00 + 7,68 per kvadratmeter 112,00 + 6,42 per kvadratmeter 120,00 + 7,05 per kvadratmeter b) Övriga delar av landet, förmånens värde Bostaden blivit färdig: före år 1984 åren år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 74,00 + 4,89 per kvadratmeter 83,00 + 5,48 per kvadratmeter 87,00 + 6,57 per kvadratmeter

13 Nr Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden. Värdet av en i 76 5 punkten i inkomstskattelagen (1549/95) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1984 eller senare. 3 Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden totalrenoverats, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig byggnadens renoveringsår. 4 Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde i 2 med 1,15 per kvadratmeter i månaden. 8 Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende, såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas inte in i bostadsarealen. Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen. 9 Om hyresnivån för bostäder i en kommun konstaterats vara lägre än de värden som angetts i 2 1 mom., kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent. På motsvarande sätt kan i 2 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras värden som ändrats i enlighet med 1 mom. i denna paragraf sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent. 5 Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 3,24 per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 2,21 per kvadratmeter i månaden. 6 Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 0,49 per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostaden. Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme. 7 Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och belysning i ett rum med centralvärme är 90,00 per månad. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 32,00 per månad. Garageförmån 10 Penningvärdet av uppvärmt garage eller plats i ett uppvärmt parkeringshus är 58,00 per månad i huvudstadsregionen och 37,00 per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller plats i ett kallt parkeringshus är 37,00 per månad i huvudstadsregionen och 30,00 per månad i övriga delar av landet. Kostförmån 11 Kostförmånens värde är 4,90 per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 4,90 och högst 8,20. Om summan understiger 4,90 eller överstiger 8,20, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader.

14 4606 Nr Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden. Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället. Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den dras av från kostförmånens penningvärde. 13 Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 3,68 per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 2,94 per måltid. Penningvärdet av den kostförmån som personalen på hotell- och restaurangbranschen samt flygpersonalen erhållit under flygningen anses vara 4,17 per måltid. 14 Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong eller annat motsvarande betalningssätt med ett nominellt värde av högst 8,20, som inte har samband till avtalsmåltid, är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 4,90. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 8,20 värderas upp till dess nominella värde. Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. skall värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovan nämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid som motsvarar arbetsplatsmåltid. Förmån med fritt uppehälle 15 Värdet av förmån med fri bostad, kost, belysning och värme är 371,00 per månad i ett rum och 357,00 per månad i ett samfällt rum. 16 För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 9,80 per dygn eller högst 220,50 per månad. Bilförmån 17 Om löntagaren eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande: a) Åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk åren ) Fri bilförmån: Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 250,00 euro eller 16 cent per kilometer. Förmån att använda bil: Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 90,00 euro eller 6 cent per kilometer. b) Åldersgrupp B (bilar som tagits i bruk åren ) Fri bilförmån: Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 260,00 euro eller 17 cent per kilometer. Förmån att använda bil: Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 100,00 euro eller 7 cent per kilometer.

15 Nr c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992) Månatligt värde Värde enligt körjournal eller annan tillförlitligt utredning som lagts fram av den skattskyldige eller skattemyndigheten grundvärde euro/mån + värde per kilometer euro/km euro/mån I bilklassen, slagvolym högst 1600 cm 3 fri bilförmån förmån att använda bil 448,00 254,00 128,00 128,00 0,21 0,08 II bilklassen, slagvolym högst 2000 cm 3 fri bilförmån förmån att använda bil 575,00 360,00 195,00 195,00 0,25 0,11 III bilklassen, slagvolym över 2000 cm 3 fri bilförmån förmån att använda bil 704,00 444,00 249,00 249,00 0,30 0,13 Användning av värde per kilometer förutsätter körjournal eller annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Värdet av bilförmånen kan höjas vid beskattningens verkställande om det är uppenbart att privatkörningarna kommer att överstiga kilometer om året. Om arbetstagarens arbete är sådant att han använder flera olika naturaförmånsbilar under månaden, beräknas grundvärdet enligt den bil som han använt den största delen av månaden. Bilförmån som fåtts utomlands hör till åldersgrupp C. 18 Med grundvärde avses i åldersgrupperna A och B procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris avses det allmänna rekommenderade pris som var gällande för bilmodellen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk och som importören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 3 400,00. Av detta pris beräknar man den i 17 nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro. 19 Om arbetskörslorna med naturaförmånsbilen överstiger kilometer under ett kalenderår eller om arbetstagaren måste byta naturaförmånsbilen på det sätt som avses i 17 3 mom., utgör förmånens grundvärde 80 procent av grundvärdet enligt 17 och I åldersgrupperna A och B beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde den extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon. Som värdet på biltelefon betraktas värdet på mobiltelefon. Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del utrustningens värde överstiger 850,00. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en sedvanlig kassa- eller annan dylik rabatt, används som extra utrustningens värde det allmänna rekommenderade priset. 21 Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av slagvolymen. 22 Det är fråga om fri bilförmån när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmånen att använda bil när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som löntagaren betalar till ar-

16 4608 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 1006 betsgivaren för bilkostnaderna dras av från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil. 23 Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning. 24 Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 390,00 euro per månad eller 26 cent per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför. 25 Av körjournal som avses i 17 skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen. Om arbetskörslorna med bilen skall följande uppgifter dagligen antecknas i körjournalen: tidpunkten i början och i slutet av körningen, körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten, utslaget på vägmätaren i början och i slutet av körningen, körsträckan, ändamålet med körningen och bilens användare. Telefonförmån 26 Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en telefon i löntagarens hem är 20,00 per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen. Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20,00 per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediemeddelandena. Tillämpning av det gängse värdet 27 Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde. Ikraftträdande 28 Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 2006 och vid beskattningen för år Helsingfors den 30 november 2005 Generaldirektör Jukka Tammi Överinspektör Merja Hartikka-Simula UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr , 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2005 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN