Svenska Seglarförbundet

Transkript

1 World Sailing REDSKAPSREGLERNA Svenska Seglarförbundet

2 2

3 World Sailing, som den ledande myndigheten för sporten, främjar och stödjer miljöskydd vid kappsegling och relaterade aktiviteter i hela världen. Publicerat av Svenska Seglarförbundet 2017 World Sailing, WS (IOM) Ltd 3

4 I N N E H Å L L Inledning... 4 Del 1 Användning av utrustning Avdelning A Vid en tävling... 6 Avdelning B Vid en kappsegling... 7 Del 2 Definitioner Avdelning C Allmänna definitioner... 8 Avdelning D Skrovdefinitioner Avdelning E Skrovbihangsdefinitioner Avdelning F Riggdefinitioner Avdelning G Segeldefinitioner Underavdelning A Tresidiga segel Underavdelning B Tillägg för andra segel Del 3 Regler för kontroll och besiktning av utrustning Avdelning H Kontroll och besiktning av utrustning Appendix 1 Kappseglingsregler som styr användning av utrustning Appendix 2 Förkortningar för primära segeldimensioner Definitionsindex

5 INLEDNING Redskapsreglerna innehåller: Regler för användning av utrustning. Definitioner av utrustning, mätpunkter och mått för användning i klassregler och andra regler och föreskrifter. Regler för certifieringskontroll och besiktning. Tillämplighet RSR är bara regler när de sätts i kraft av: Terminologi (a) Klassregler, (b) Inbjudan och seglingsföreskrifter. (c) en NM:s föreskrifter för kappseglingar under dess kontroll, (d) WS:s Reglemente, eller (e) andra dokument som styr kappseglingen. Ett begrepp använt i sin definierade betydelse är skrivet i fet stil om det är definierat i RSR och i kursiv stil om det är definierat i KSR. Andra ord och begrepp används i den betydelse som de vanligen används i nautiska eller allmänna sammanhang. Förkortningar WS NM IKF NKF RSR KSR Revision World Sailing Nationell myndighet ansluten till WS Internationellt klassförbund Nationellt klassförbund Redskapsreglerna Kappseglingsreglerna Redskapsreglerna revideras och publiceras vart fjärde år av det Internationella Seglarförbundet World Sailing sportens internationella myndighet. Den här utgåvan börjar gälla den 1 januari Ändringar i Redskapsreglerna är tillåtna enligt WS:s Reglemente och Inga ändringar är planerade före 2020, men ändringar innan dess som WS bedömer angelägna kommer att meddelas genom de nationella myndigheterna och anslås på WS:s hemsida ( Ändringar RSR kan bara ändras enligt följande: (a) En NM:s föreskrifter kan ändra en regel i RSR Del 1 vid kappseglingar som står under dess kontroll. (b) Klassregler kan ändra Redskapsreglerna som det tillåts i regel A.1. 5

6 De här restriktionerna gäller inte om reglerna ändras i syfte att utveckla eller testa föreslagna regler i lokala kappseglingar. Den nationella myndigheten kan föreskriva att dess godkännande krävs för sådana ändringar. Markeringar i marginalen indikerar väsentliga ändringar jämfört med års utgåva. 6

7

8 DEL 1 ANVÄNDNING AV UTRUSTNING I tillägg till reglerna i Del 1 innehåller klassregler och Kappseglingsreglerna regler som styr användning av utrustning. Appendix 1 innehåller en lista på sådana kapp seglingsregler. Avdelning A Vid en tävling A.1 KLASSREGLER Klassregler kan ändra reglerna B.1, B.2 och B.3. A.2 MÄTBREV A.2.1 A.2.2 Innehav av mätbrev Båten ska ha ett sådant giltigt mätbrev som föreskrivs i klassreglerna eller av certifieringsmyndigheten. Överensstämmelse med mätbrev Båten ska överensstämma med sitt mätbrev. Se även KSR regel 78 Mätbrev och överensstämmelse med klassregler. 6

9 DEL 1 ANVÄNDNING AV UTRUSTNING Avdelning B Vid kappsegling B.1 PLACERING AV UTRUSTNING B.1.1 B.1.2 B.1.3 B.1.4 B.1.5 Övre mätmärket (a) TRESIDIGT STORSEGEL Storseglet ska befinna sig under det övre mätmärket. (b) FYRSIDIGT STORSEGEL Fallhornspunkten ska befinna sig under det övre mätmärket. Nedre mätmärket När ett segel är satt på en storbom, fockmastssegelbom eller mesanbom, ska förlängningen av översidan av rundhultet skära mastens rundhult ovanför nedre mätmärket när bommens rundhult befinner sig i centrumplanet av mastens rundhult och i 90 mot mastens rundhult. Yttre mätmärket Akterliket, förlängt om så behövs, på ett segel satt på en bom ska skära överkanten av bommens rundhult för om yttre mätmärket. Bogsprötets yttre mätmärke Halshornet på ett försegel satt på ett bogspröt ska fästas akter om det yttre mätmärket. Bogsprötets inre mätmärke Bogsprötets inre mätmärke ska inte befinna sig utanför skrovet när bogsprötet är satt. B.2 FÖRSEGELBOMMAR Förändan av bommens rundhult ska befinna sig ungefär i båtens centrumplan. B.3 SPINNAKERSTAGSEGEL OCH MESANSTAGSEGEL Halshornet på ett spinnakerstagsegel eller ett mesanstagsegel ska befinna sig innanför språnglinjen. 7

10 Avdelning C Allmänna definitioner C.1 KLASS C.1.1 Klassmyndighet Den organisation som styr klassen såsom föreskrivs i klassreglerna. C.2 REGLER C.2.1 C.2.2 C.2.3 C.2.4 Klassregler Regler som specificerar: båten och dess användning, certifiering och administration. besättningen. personlig utrustning och dess användning, certifiering och administration. portabel utrustning och dess användning, certifiering och administration. övrig utrustning och dess användning, certifiering och administration, kappseglingsregeländringar tillåtna enligt KSR 86.1(c). Termen inkluderar regler för respit- och mättalssystem. Förbjudande klassregler Klassregler där allt som inte uttryckligen tillåts i klassreglerna är förbjudet. Tillåtande klassregler Klassregler där allt som inte uttryckligen förbjuds i klassreglerna är tillåtet. Klassregelmyndighet Den organisation som slutligen godkänner klassregler, klassregeländringar och klassregeltolkningar. C.3 CERTIFIERING C.3.1 C.3.2 C.3.3 Certifieringsmyndighet WS, NM i landet där certifieringen ska ske, eller deras representanter. Certifiera / Certifiering Att utfärda ett mätbrev, eller fästa ett certifieringsmärke efter godkänd certifieringskontroll. Mätbrev Dokument utfärdat av certifieringsmyndigheten som bevis på en framgångsrik certifieringskontroll som klassreglerna eller en certifieringsmyndighet kräver. För skrovet:, utfärdat av World Sailing, NM, ägaren eller dessas representanter. För andra föremål, utfärdat av certifieringsmyndigheten. Termen inkluderar respit- och mättalsmätbrev. 8

11 C.3.4 Certifieringsmärke Bevis på framgångsrik certifieringskontroll av ett föremål som kräver certifiering, anbringat eller utfört av en mätman. C.4 CERTIFIERINGSKONTROLL OCH BESIKTNING Se H.1 and H.2. C.4.1 C.4.2 C.4.3 C.4.4 C.4.5 C.4.6 C.4.7 C.4.8 Mätning De metoder som används som de primära medlen för att fastställa utrustnings fysiska egenskaper. Certifieringskontroll De metoder som används för att utföra den kontroll för certifiering som krävs av klassregler eller en certifieringsmyndighet. Besiktning Kontroll förskriven i inbjudan och seglingsföreskrifter som utförs vid en tävling och som kan mätning. Mätman En person utsedd, eller erkänd, av NM i landet där kontrollen utförs för att genomföra certifieringskontroll och, när klassregler tillåter detta, certifiera. En NM kan ha delegerat detta ansvar. Tillverkarmätman En mätman utsedd i enlighet med WORLD SAILING:s program för In-House Certification. Besiktningsman En person utsedd av en kappseglingskommitté för att genomföra besiktning av utrustning. Mätmärke Ett väl synligt enfärgat märke som kontrasterar mot den del eller de delar på vilken/vilka det är placerat för att visa en mätpunkt. Tävlingsmärke Ett märke som kappseglingskommittén placerat på utrustning som endast får bytas ut i enlighet med klassreglerna. C.5 PERSONLIGA DEFINITIONER C.5.1 C.5.2 Besättning En deltagare eller ett lag av deltagare som handhar en båt. Personlig utrustning Alla personliga tillhörigheter som bärs eller finns ombord för att hålla sig varm och/eller torr, och/eller skydda kroppen, personlig flytutrustning, säkerhetssele samt hängutrustning buren för att hålla en person kvar ombord eller flytande. 9

12 C.5.3 Personlig flytutrustning Personlig utrustning som reglerna kräver för att hjälpa användaren hålla sig flytande i vatten. C.6 BÅTDEFINITIONER C.6.1 C.6.2 C.6.3 Båt Det redskap som besättningen använder för att delta i en kappsegling. Inkluderar: skrov strukturella anordning/ar som sammanbinder skrov skrovbihang ballast rigg segel beslag båtens korrektionsvikter all annan utrustning som används men exkluderar: proviant personlig utrustning och portabel utrustning. Båttyper (a) ENSKROV En båt med ett skrov. (b) FLERSKROV En båt med fler än ett skrov. (c) SEGELBRÄDA En båt. (d) KITEBRÄDA En båt. Båtkontrollsdefinitioner (a) HUVUDAXLAR Båtens tre huvudaxlar i 90 mot varandra lodrät, långskepps och tvärskepps ska relateras till skrovets baslinje och centrumplan. Se H.3 (b) MÄTTRIM Trim som uppnås när två punkter på skrovet(en) befinner sig på fastställda avstånd, vinkelrätt mot ett plan. Planet, punkterna och avstånden ska anges i klassregler. 10

13 (c) FLYTTRIM Trim som uppnås genom bestämning av flytläge med båten i det tillstånd som anges i H7.1 Tillstånd vid vikt- och flytlägeskontroll (d) VATTENLINJE Den linje eller linjer som bildar skärningen mellan utsida av skrovet/ skroven och vattenytan när båten flyter i mättrim. (e) VATTENLINJEPLAN Planet som går genom vattenlinjen. (f) BALLAST Vikt installerad för att påverka båtens stabilitet, flytläge eller totalvikt. Ballasttyper: (i) INRE BALLAST Ballast placerad inne i ett skrov. (ii) YTTRE BALLAST Ballast placerad på utsidan av ett skrov. (iii) FLYTTBAR BALLAST Inre ballast eller yttre ballast som kan flyttas. (iv) VARIABEL BALLAST Vattenballast vars mängd får varieras och som också får flyttas. (iv) KORREKTIONSVIKT Vikt som installerats i enlighet med klassreglerna för att korrigera avvikelse i vikt och/eller viktfördelning. C.6.4 Båtdimensioner (a) BÅTLÄNGD Avståndet långskepps mellan båtens akterligaste och förligaste punkt, exklusive segel, med rundhult satta på för ändamålet lämpligt sätt. Se H.3.4. (b) BÅTBREDD Avståndet tvärskepps mellan båtens yttersta punkter. (c) VATTENLINJELÄNGD Avståndet långskepps mellan vattenlinjens akterligaste och förligaste punkter. (d) VATTENLINJEBREDD Avståndet tvärskepps mellan vattenlinjens yttersta punkter. (e) DJUPGÅENDE Avståndet lodrätt mellan vattenlinjeplanet och båtens lägsta punkt. (f) MINIMUM DJUPGÅENDE Djupgående med alla skrovbihang i sina högsta positioner. (g) MAXIMUM DJUPGÅENDE Djupgående med alla skrovbihang i sina lägsta positioner. (h) BÅTVIKT 11

14 Båtens vikt utan segel och variabel ballast. (i) VINGBREDD Den största transversella bredden mellan de yttersta punkterna på båtens vingar. (j) SLAGSIDA Den största slagsida för båten uppmätt jämfört med båten när den flyter upprätt, i tillståndet för vikt- och flytlägesmätning med flyttbar ballast flyttad helt till babord eller styrbord. C.6.5 C.6.6 Båtens Ålder (a) KONSTRUKTIONSDATUM Det datum då den första båten av designen eller produktionsserien sjösattes, det tidigaste av de två alternativen. Konstruktionsdatum ändras inte om båten modifieras. (j) BYGGDATUM Det datum då båten först sjösattes, eller det datum då båten åter togs i bruk efter modifieringar av skrov undantaget akterspegel, det tidigaste av de två alternativen. Portabel utrustning Utrustning som klassreglerna tillåter exklusive: båten personlig utrustning och proviant. Typiska exempel på portabel utrustning inkluderar förtöjningslinor, paddlar och öskar. 12

15 Sektion D Skrovdefinitioner D.1 SKROVBEGREPP D.1.1 Skrov Skrovskalet inklusive eventuell akterspegel, däcket och inklusive eventuell överbyggnad, invändiga konstruktioner inklusive eventuell sittbrunn, dessas tillhörande beslag och eventuella korrektionsvikter. D.1.2 D.1.3 Språnglinje Linjen bildad av skärningen mellan däckets översida och skrovskalets utsida, båda förlängda om så behövs. Språng Språnglinjen projicerad på centrumplanet. Språnglinje och språng Skrov centrumplan Språng Däck Typisk skrovsektion Språnglinje Skrovsida D.2 SKROVETS MÄTPUNKTER D.2.1 Skrovets 0-punkt En punkt på skrovet, specificerad i klassreglerna, från vilken skrovmått kan tas. D.3 SKROVDIMENSIONER D.3.1 D.3.2 D.3.3 Skrovlängd Avståndet långskepps mellan skrovet/ skrovens aktersta och förligaste punkt exklusive beslag. Se H.3.4. Skrovbredd Det största avståndet tvärskepps mellan skrovets/skrovens yttersta punkter exklusive beslag. Skrovdjup Det vertikala avståndet mellan vattenlinjeplanet och skrovets djupaste punkt. Skrovlängd D.4 VIKT D.4.1 Skrovvikt Skrovets vikt. 13

16 Avdelning E SKROVBIHANGSDEFINITIONER E.1 SKROVBIHANGSBEGREPP E.1.1 E.1.2 Skrovbihang Varje utrustningsdel inklusive delar uppräknade i E.1.2 som är: helt eller delvis under språnglinjen eller dess förlängning när den är fäst eller fullt utfälld om den är indragbar, fäst vid skrovskalet eller ett annat skrovbihang, och använt för att påverka: stabilitet, avdrift, styrning, kursstabilitet, rörelsedämpning, trim, deplacement. Följande ska ingå i skrovbihanget: korrektionsvikter, inbyggd ballast, och tillhörande beslag. Typer av skrovbihang (a) KÖL Ett fast skrovbihang, fastsatt ungefär i skrovets centrumplan, främst använt för att påverka stabilitet och avdrift. (b) SLAGKÖL Ett fast skrovbihang, fastsatt utanför skrovets centrumplan, främst använt för att påverka stabilitet och avdrift. (c) SVÄNGKÖL Ett rörligt skrovbihang, främst avsett att påverka stabilitet, fäst ungefärligt i skrovets centrumplan och som roterar kring en enda långskeppsaxel. (d) FENA Ett fast skrovbihang främst använt för att påverka avdrifts- eller kursstabilitet. (e) BULB Ett skrovbihang som innehåller ballast, vid underkanten av ett annat skrovbihang, främst använt för att påverka stabilitet. (f) SKÄDDA En fena fastsatt omedelbart framför ett roder. (g) CENTERBORD Ett indragbart skrovbihang, rörligt i förhållande till skrovet, fastsatt ungefär i skrovets centrumplan och som roterar runt en enda tvärskeppsaxel, främst använt för att påverka avdrift. (h) STICKSVÄRD Ett indragbart, icke roterande skrovbihang fastsatt ungefär i skrovets centrumplan främst använt för att påverka avdrift. (i) SLAGBORD Ett indragbart skrovbihang, placerat utanför skrovets centrumplan, främst använt för att påverka avdrift. 14

17 (j) RODER Ett rörligt skrovbihang främst använt för att påverka styrning. (k) TRIMTAB När roder används, ett rörligt skrovbihang, fastsatt i akter- eller förkant av ett annat skrovbihang. (l) VINGE Ett skrovbihang, fastsatt vid en köl, slagköl, svängköl, fena eller bulb främst använt för att påverka avdrift eller lyft. (m) BÄRPLAN Ett skrovbihang, fastsatt vid ett centerbord, sticksvärd, slagbord eller roder främst använt för att påverka avdrift och/eller skapa vertikalt lyft. 15

18 Sektion F Riggdefinitioner F.1 ALLMÄNNA RIGGBEGREPP F.1.1 F.1.2 F.1.3 F.1.4 Rigg Rundhult, spridare, riggning, beslag och eventuella korrektionsvikter. Riggkonfigurationer (a) UNARIGG En enkelmastad rigg med bara ett storsegel (b) BERMUDARIGG En enkelmastad rigg med bara ett storsegel och ett försegel (c) KUTTERRIGG En enkelmastad rigg med fler än ett försegel (d) KETCH RIGG En tvåmastad rigg med den förliga masten stormasten högre än den aktre masten mesanmasten placerad för om hjärtstocken. (e) YAWLRIGG En tvåmastad rigg med den förliga masten stormasten högre än den aktre masten mesanmasten placerad akter om hjärtstocken. (f) SKONARRIGG En tvåmastad rigg med den förliga masten fockmasten lägre än, eller lika hög som den aktre masten stormasten. Rundhult Riggens huvuddel/ar på eller från vilken/vilka segel är satta och/eller stöttade. Inkluderar fasta beslag och eventuella korrektionsvikter. Rundhultstyper (a) MAST Ett rundhult på vilket ett segels fallhorn, eller ett rå är satt. Inkluderar stående rigg, löpande rigg och spridare, men inte löpande rigg och beslag som inte behövs för mastens funktion som del av riggen. Masttyper: (i) STORMAST (a) Den enda masten i en unarigg, bermudarigg eller kutterrigg. (b) Den förligaste masten i en ketchrigg eller yawlrrigg. (c) Den aktre masten i en skonarrigg. (ii) FOCKMAST Den förligaste masten på en skonarrigg. (iii) MESANMAST (b) BOM Den aktre masten i en ketchrigg eller yawlrigg. Ett rundhult fäst vid ena änden till en masts rundhult, eller till ett skrov, och på vilken skothornet på ett segel är satt och till vilket seglets halshorn 16

19 och/eller underlik kan vara satt. Inkluderar inte löpande rigg, löpande riggens block och eventuell nedhalaranordning. Bomtyper: (i) FOCKMASTSEGELBOM En bom fäst vid en fockmasts rundhult för att hålla ett fockmastssegel. (ii) FÖRSEGELBOM En bom fäst vid ett skrov för att hålla ett försegels skothorn. (iii) STORSEGELBOM En bom fäst vid en stormasts rundhult för att hålla ett storsegel. (iv) MESANBOM En bom fäst till en mesanmasts rundhult för att hålla en mesan. (v) WISHBONEBOM En dubbelbom fäst vid en masts rundhult för att hålla ett segel och som har ett rundhult på båda sidor. (c) SKROVRUNDHULT Ett rundhult fäst till skrovet. (i) BOGSPRÖT Ett skrovrundhult, som sträcker sig förut för att fästa riggning och/ eller halshornet till ett eller fler försegel. (ii) AKTERSPRÖT Ett skrovrundhult, som sträcker sig akterut för att skota ett segel och/eller fästa riggning. (iii) DÄCKSSPRIDARE Ett skrovrundhult som sticker ut tvärskepps för fastsättning av stående rigg. (d) ANDRA RUNDHULT Andra rundhultstyper inkluderande deras riggning, men inte löpande rigg. Andra rundhultstyper: (i) SPINNAKERBOM Ett rundhult fäst vid mastens rundhult för att sätta en spinnaker. (ii) SPIRBOM Ett rundhult fäst till mastens rundhult och ett försegels skothorn. (iii) GAFFEL Ett rundhult fäst vid ena ändan till en masts rundhult eller för att sätta pikhornet, halshornet eller överliket på ett fyrsidigt segel. (iv) SPRISTAKE Ett rundhult fäst vid ena ändan till en masts rundhult eller ett skrov, för att sätta endast pikhornet på ett fyrsidigt segel. 17

20 (v) RÅ Ett rundhult hissad på en masts rundhult i en punkt mellan dess ändar för att sätta överliket på ett fyrsidigt segel eller förliket på ett latinsegel. (vi) KITEBOM Ett rundhult för att sätta och kontrollera en kite. F.1.5 F.1.6 F.1.7 Spridare Utrustning som används för att stötta ett rundhult fäst vid en eller båda ändar till rundhult, segel eller annan riggning och som kan ta upp tryckbelastning. Riggning Varje utrustningsdel som är fäst vid en eller båda ändar till rundhult, segel eller annan riggning och som bara kan ta upp dragbelastning. Inkluderar tillhörande beslag som inte är permanent fastsatta i ett skrov, ett rundhult eller en spridare Riggningstyper (a) STÅENDE RIGG Riggning som används för att stödja en masts rundhult eller ett skrovrundhult. Den får vara justerbar men inte borttagbar under kappsegling med undantag av vad som noteras speciellt nedan: Typer av stående rigg: (i) VANT Riggning som stödjer en masts rundhult eller ett skrovrundhult tvärskepps och som även kan stödja sådana rundhult i långskeppsriktning. (ii) STAG Riggning som i huvudsak håller en masts rundhult eller ett skrovrundhult långskepps och/eller stödjer ett segel. (iii) FÖRSTAG Riggning som stödjer en masts rundhult förut. (b) LÖPANDE RIGG Riggning som främst används för att trimma ett rundhult och/eller ett segel. Typer av löpande rigg: (i) FALL Riggning för att hissa ett segel, ett rundhult, en flagga eller en kombination därav. (ii) AKTERSTAG Riggning fäst över det övre mätmärket och som i huvudsak stödjer en masts rundhult akterut. (iii) BACKSTAG Riggning som stödjer en masts rundhult akterut vid en punkt eller punkter mellan det övre mätmärket och förstagets riggpunkt. 18

21 (iv) CHECKSTAG Riggning som håller en masts rundhult akterut vid en punkt eller punkter mellan det nedre mätmärketmärket och förstagets riggpunkt. (v) UTHAL Riggning för att trimma skothornet på ett segel längs en boms rundhult. (vi) SKOT Riggning för att trimma skothornet på ett segel eller en boms rundhult. (vii) SPINNAKERGAJ Riggning för att trimma halshornet på en spinnaker. (viii) FLYGANDE LINOR Riggning använda för att trimma en kite. (ix) FRAMLINOR Flygande linor använda för att överföra kraften från en kite till besättningen. (x) STYRLINOR Flygande linor använda för att styra en kite. (c) ANNAN RIGGNING (i) TRAPETS Riggning fäst vid en masts rundhult för att stödja endast en besättningsmedlem. F.1.8 F.1.9 Förtriangel Den yta som begränsas av framsidan av den främre mastens rundhult, det förligaste förstaget och däck inklusive varje överbyggnad. Mätmärken (a) MÄTMÄRKESDIMENSIONER (i) MÄTMÄRKESBREDD Den minsta bredden mätt i rundhultets längdriktning. F.2 MASTMÄTNINGSDEFINITIONER F.2.1 Mastmätmärken (a) NEDRE MÄTMÄRKE Mätmärket för sättning av en boms rundhult eller segel. (b) ÖVRE MÄTMÄRKE Mätmärket för sättning av ett segel. 19

22 F.2.2 F.2.3 Mastmätpunkter (a) MASTENS 0-PUNKT Den punkt på masten, specificerad i klassreglerna, som används som utgångspunkt vid mätningar. (b) ROTPUNKT Nedersta punkten på rundhultet och dess beslag. (c) TOPPUNKT Högsta punkten på rundhultet och dess beslag. (d) NEDRE PUNKT Den högsta punkt på det nedre mätmärket vid rundhultets akterkant. (e) ÖVRE PUNKT Den lägsta punkten på det övre mätmärket vid rundhultets akterkant. Mastdimensioner Se H.4. (a) MASTLÄNGD Avståndet mellan rotpunkten och toppunkten. (b) NEDRE PUNKTENS HÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och nedre punkten. (c) ÖVRE PUNKTENS HÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och övre punkten. (d) MASTENS STORSEGELFÖRLIKSAVSTÅND Rotpunkt och toppunkt Rotpunkt Toppunkt Avståndet mellan mastens nedre punkt och mastens övre punkt. 20

23 (e) RIGGNINGSPUNKT När riggning är fastsatt: MED ÄNDSTYCKE: Den nedersta punkten på ändstycket där det skär rundhultet, förlängt om det behövs. MED BESLAG MED GENOM- GÅENDE FASTSÄTTNING: Den nedersta punkten på rundhultets genomgående fastsättning där den skär rundhultet. MED RING MED BULT ELLER ANNAN GENOMGÅENDE FASTSÄTTNING: Den lägsta punkten på rundhultsbulten eller genomgående fastsättningen, där den skär rundhultet. PÅ ANNAT SÄTT: Skärningspunkten mellan rundhultets utsida, förlängd om det behövs, och riggningens centrumlinje. (f) FÖRSTAGSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och riggningspunkten eller mastens toppunkt, det kortare av de två. (g) VANTHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och riggningspunkten. (h) AKTERSTAGSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och den lägre av riggningspunkten eller toppunkten. (i) CHECKSTAGSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och riggningspunkt. (j) TRAPETSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och riggningspunkten. (k) FÖRSEGELHISSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och skärningspunkten mellan rundhultet och underkanten av försegelfallet, då det befinner sig i Riggningspunkt Förstagshöjd Ändstycke Beslag utan genomgående fastsättning Vanthöjd Riggningspunkt Riggningspunkt Riggningspunkt Riggningspunkt Beslag med genomgående fastsättning Mastens 0-punkt Invändig fastsatt riggning Riggningspunkt Riggningspunkt Höjd Mastk Övre Nedr Höjd Mastens 0-punkt 21

24 90 mot rundhultet, båda förlängda om så behövs. (l) SPINNAKERFALLSHÖJD Avståndet mellan mastens 0-punkt och skärningspunkten mellan rundhultet och underkanten av spinnakerfallet, då det befinner sig i 90 mot rundhultet, båda förlängda om så behövs. (m) MASTKURVATUR Det största avståndet mellan rundhultet och en rät linje från den övre punkten till den nedre punkten taget i 90 mot den räta linjen då rundhultet ligger på ena sidan. (n) MASTNEDBÖJNING Skillnaden i avstånd, på ett specifi cerat avstånd från mastens 0-punkt, mellan rundhultet och en rät linje från den övre punkten till den nedre punkten taget i 90 mot den räta linjen med och utan en specificerad vikt på ett specificerat avstånd då rundhultet ligger horisontellt och stöds vid dessa punkter. Mastnedböjning Mastnedböjning = B - A Ett avstånd angivet i klassregler A Utan last Övre punkten Mastens 0-punkt Nedre punkten Ett avstånd angivet i klassregler B Med last Mastens 0-punkt kg Spinnakerfallshöjd Fallet 90 mot rundhulten Mastens 0-punkt (i) LÅNGSKEPPS: Mätt med akterkanten upp. (ii) TVÄRSKEPPS: Mätt med ena sidan upp. Se H

25 Mastsektion Långskepps Tvärskepps Långskepps (o) MASTSEKTION (i) LÅNGSKEPPS: Långskeppsmåttet, inklusive varje likränna, på ett specificerat avstånd från mastens 0-punkt. (ii) TVÄRSKEPPS: Tvärskeppsmåttet på ett specificerat avstånd från mastens 0-punkt. (p) MASTRUNDHULTSVIKT Rundhultets vikt inklusive beslag och korrektionsvikter. (q) MASTVIKT Mastens vikt. (r) MASTENS TOPPVIKT Mastens vikt mätt vid den övre punkten då rundhultet stöds vid nedre punkten. Se H.4.6. (s) MASTENS TYNGDPUNKTS- HÖJD Avståndet från mastens 0-punkt till mastens tyngdpunkt. Toppvikt Mastens tyngdpunkthöjd Mastens 0-punkt Spridarlängd Tvärskepps F.2.4 Mastbeslag (a) SPRIDARE (i) LÄNGD: Avståndet mellan vantets innerkant vid spridarens underkant och skärningspunkten mellan spridarens underkant, förlängd om så behövs, och rundhultet. (ii) HÖJD: Avståndet mellan mastens 0-punkt och skärningspunkten mellan spridarens underkant, förlängd om så behövs, och rundhultet. 23

26 Spridare Höjd Längd Mastens 0-punkt 24

27 (b) SPINNAKERBOMSBESLAG (i) HÖJD: Avståndet mellan mastens 0- punkt och centrum av beslagets högsta bärande del. (ii) PROJEKTION: Kortaste avståndet mellan beslagets yttersta punkt och rundhultet. F.3 BOMMÄTNINGSDEFINITIONER Spinnakerbomsbeslag Projektion Höjd Mastens 0-punkt F.3.1 F.3.2 F.3.3 Bommätpunkter (a) YTTRE PUNKT Punkten på bommens yttre mätmärke, vid rundhultets överkant, närmast rundhultets förliga ända. Bommätmärke (a) YTTRE MÄTMÄRKE Mätmärket för sättning av ett storsegel, fockmastsegel eller mesan. Bomdimensioner Se H.4. (a) YTTRE PUNKTENS AVSTÅND Avståndet mellan den yttre punkten och akterkant av mastens rundhult när bommens rundhult hålls i mastens rundhults centrumplan och i 90 mot mastens rundhult. (b) BOMKURVATUR Det största avståndet mellan rundhultet och en rät linje från den övre förligaste punkten på rundhultet till den yttre punkten eller, när det inte finns en yttre punkt, till den övre akterligaste punkten på rundhultet, taget 90 mot den räta linjen då rundhultet ligger på ena sidan. (c) BOMNEDBÖJNING Skillnad i avstånd, på ett specificerat avstånd från yttre punkten, mellan rundhultet och en rät linje från den yttre punkten till den övre förligaste punkten på rundhultet taget i 90 mot den räta linjen med och utan en specificerad vikt på ett specificerat avstånd då rundhultet ligger horisontellt och stöds vid dessa punkter. (i) VERTIKALT: Mätt med ovansidan upp. Yttre punktens avstånd Bomkurvatur Bommen vilar på ena sidan Yttre punkten Yttre punkten Bomkurvatur 25

28 (ii) TVÄRSKEPPS: Mätt med ena sidan upp. Se H.4.5. Bomnedböjning Bomnedböjning = B - A Ett avstånd angivet i klassregler A Utan last Yttre punkten B Med last Ett avstånd angivet i klassregler kg (d) BOMSEKTION (i) VERTIKALT: Det vertikala måttet, inklusive eventuell likränna, på ett specificerat avstånd från den yttre punkten. (ii) TVÄRSKEPPS: Tvärskeppsmåttet på ett specificerat avstånd från den yttre punkten. (e) BOMVIKT Bommens vikt. F.4 SPINNAKERBOMS- / SPIRBOMSMÄTNINGSDEFINITIONER Se H.4. (a) SPINNAKER- / SPIRBOMS- LÄNGD Avståndet mellan spinnaker- / spirbommens ändar. (b) SPINNAKER- / SPIRBOMS- SEKTION Sektionsdimensionerna på specificerade avstånd från en av spinnaker- / spirbommens ändar. (c) SPINNAKER- / SPIRBOMSVIKT Spinnaker- / spirbommens vikt. Bomsektion Vertikalt Tvärskepps Spinnaker- / spirbomslängd Tvärskepps Vertikalt 26

29 F.5 BOGSPRÖTSMÄTNINGSDEFINITIONER F.5.1 F.5.2 Bogsprötsmätpunkter (a) BOGSPRÖTETS INRE PUNKT Punkten på bogsprötets inre mätmärke på rundhultets överkant, närmast rundhultets yttre ända. (b) BOGSPRÖTETS YTTRE PUNKT Punkten på bogsprötets yttre mätmärke på rundhultets överkant, närmast rundhultets inre ända, eller den yttersta punkten på rundhultet om yttre mätmärke saknas. Bogsprötsmätmärken (a) BOGSPRÖTETS INRE MÄT- MÄRKE Mätmärke för rundhultets sättning. (b) BOGSPRÖTETS YTTRE MÄT- MÄRKE Mätmärket för sättning av ett försegel. F.5.3 Bogsprötsdimensioner Se H.4. (a) BOGSPRÖTSPUNKTSAVSTÅND Avståndet mellan bogsprötets inre punkt och bogsprötets yttre punkt. (b) BOGSPRÖTSRUNDHULTS- SEKTION Sektionsdimensionerna i specificerade punkter. (c) BOGSPRÖTSVIKT Bogsprötets vikt. Bosprötspunktsavstånd Inre punkt Yttre punkt Yttre punkt F.6 FÖRTRIANGELMÄTNINGSDEFINITIONER F.6.1 Förtriangeldimensioner (a) FÖRTRIANGELBAS Avståndet i långskeppsled mellan skärningspunkten av förkant av mastens rundhult, förlängd om så behövs och däcket, inklusive eventuell överbyggnad, och skärningspunkten mellan förstagets centrumlinje, förlängd om så behövs, och däcket eller bogsprötets rundhult. Se H.3.4. Förtriangelbas 27

30 (b) FÖRTRIANGELHÖJD Avståndet mellan skärningspunkten av förkant av mastens rundhult, förlängd om så behövs, och språnglinjen, och förstagets riggpunkt. Se H.4. (c) FÖRTRIANGELYTA Förtriangelbasen gånger förtriangelhöjden delat med två. Förtriangelhöjd F.7 DEFINITIONER FÖR SEGELSÄTTNING OCH MÄTNING F.7.1 Spinnakerns halshornsavstånd Det största avståndet mellan skärningspunkten av förkant av mastens rundhult till den yttersta punkten på den längsta spinnakerbommen eller bogsprötets yttre punkt mätt nära eller i centrumplanet; eller avståndet i långskeppsled mellan skärningspunkten av förkant av mastens rundhult, förlängd om så behövs och däcket, inklusive eventuell överbyggnad, och framåt till spinnakerns halsningspunkt; det största av de två. 28

31 Avdelning G Segeldefinitioner Underavdelning A Tresidiga segel Definitioner som avser segel med endast tre segellik: STORSEGEL gäller även för fockmastsegel och mesan. FÖRSEGEL gäller även för fock och genua. SPINNAKER gäller även för Gennaker. G.1 ALLMÄNNA SEGELBEGREPP G.1.1 G.1.2 G.1.3 G.1.4 Segel Ett utrustningsföremål som används för att driva fram båten. Följande adderade delar inkluderas då de finns: segelförstärkningar lattfickor med tillhörande beslag fönster förstyvningar fållar likrep och likvajrar fästanordningar andra delar som klassreglerna tillåter. Satt flygande Ett segel satt utan något segellik fäst vid riggen. Segeltyper (a) STORSEGEL Ett segel med förliket fäst till en stormasts rundhult. Det nedersta seglet om det finns fler än ett segel med förliket satt till rundhultet. (b) FOCKMASTSSEGEL Ett segel med förliket fäst till en fockmasts rundhult. (c) MESAN Ett segel med förliket fäst till en mesanmasts rundhult. (d) FÖRSEGEL Ett segel som är satt för om mastens rundhult, eller den förligaste mastens rundhult om det finns fler än en mast. (e) KITE Ett segel fäst till kitebommen. Segelkonstruktion (a) SEGLETS HUVUDDEL Seglet, med undantag för områden med tillagda delar listade i G.1.1. (b) DUK En segelduk. 27

32 (c) MJUKT SEGEL Ett segel där seglets huvuddel kan vikas platt i alla riktningar utan att duken skadas på annat sätt än att veck uppstår. (d) VÄVD DUK En duk som, när den rivs isär och fibrerna separeras, inte lämnar spår av en film. (e) LAMINERAD DUK En duk som består av mer än ett skikt. (f) ENKELDUKSSEGEL Ett segel där alla delar av seglets huvuddel, utom vid sömmar, består av endast en duk. (g) SEGEL MED DUBBLA FÖRLIK Ett segel med mer än ett förlik, eller ett segel som löper runt ett rundhult och är fäst bakåt till sig självt. (h) SÖM Överlapp där två eller fler dukar som bildar seglets huvuddel är sammanfogade. (i) UTSKURET INTAG Överlapp vid ett segellik där en del av duken tagits bort och dukkanterna sammanfogats. Se G.8.6. (j) VIKT INTAG Överlapp där en duk är vikt och sammanfogad. Se G.8.7. (k) LATTFICKA Duk som bildar en ficka för en latta. (l) SEGELÖPPNING Varje öppning med undantag för öppningar skapade av fästanordningar eller lattfickor. (m) FÖNSTER En tills största delen transparent duk i seglets huvudel. (n) FÖRSTYVNING Skäddor och lattor. (o) FÄSTANORDNINGAR kausar stroppar hakar travare trimöglor trimpunkter revöglor revpunkter, och block och deras infästningar. Se H

33 (p) FORM PÅ SEGELLIK G.2 SEGELLIK Formen på ett segellik i jämförelse med en rät linje mellan, hornmätpunkter eller, i fallet av ett akterlik, förutom det på en gennaker eller spinnaker, mellan skothornspunkten och den aktre fallhornspunkten. G.2.1 G.2.2 G.2.3 G.2.4 Underlik Underkanten Akterlik Akterkanten Förlik Förkanten Akterlikshålighet Konkavitet i ett akterliks form mellan intilliggande lattfickor, eller en lattficka och den intilliggande hornpunkten, eller i fallet av ett storsegel, fockmastsegel, en mesan eller ett försegel annat än en spinnaker eller en gennaker, mellan den aktre fallhornspunkten och den intilliggande lattfickan. G.3 SEGELHORN G.3.1 G.3.2 Skothorn Området där underliket och akterliket möts. Fallhorn Området vid toppen. 29

34 G.3.3 Halshorn Området där förliket och underliket möts. G.4 SEGELHORNSMÄTPUNKTER G.4.1 Skothornspunkt Skärningspunkten mellan underliket och akterliket, förlängda om så behövs. G.4.2 Fallhornspunkt (a) STORSEGEL: Skärningspunkten mellan förliket, förlängt om så behövs, och linjen genom seglets högsta punkt i 90 mot förliket. (b) FÖRSEGEL: Skärningspunkten mellan förliket, förlängt om så behövs, och linjen i 90 mot förliket genom seglets högsta punkt, exklusive fästanordningar och eventuellt förliksband. (c) SPINNAKER: Skärningspunkten mellan förliket och akterliket, förlängda om så behövs. Fallhornspunkt Akterlik Storsegel Förlik Akterlik Försegel Förlik Akterlik Försegel Förlik Akterlik Storsegel Akterlik Spinnaker Förlik G.4.3 Halshornspunkt Skärningspunkten mellan underliket och förliket, förlängda om så behövs. Halshornspunkt Förlik Förlik Storsegel Försegel Storsegel Förlik Underlik Spinnaker Förlik Underlik Försegel Förlik Underlik Underlik Underlik 30

35 G.5 ANDRA SEGELMÄTPUNKTER G.5.1 G.5.2 G.5.3 G.5.4 G.5.5 Akterlikets kvartspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från akterlikets halvpunkt och skothornspunkten. Akterlikets halvpunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och skothornspunkten. Akterlikets trekvartspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och akterlikets halvpunkt. Akterlikets sjuåttondelspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och akterlikets trekvartspunkt. Akterlikets övre punkt Den punkt på akterliket som befinner på ett specificerat avstånd från fallhornspunkten. Akterlikspunkter Övre Halv a Halv a b Halv Trekvarts Halv b a b Ett avstånd angivet i klassregler a Försegel a Spinnaker b Trekvarts b d Trekvarts c Storsegel b a c d c a Kvarts Halv a Spinnaker c Halv Aktre fallhornspunkten Akterlik Storsegel Förlik Akterlik Storsegel Förlik Akterlik Försegel Förlik Akterlik Försegel Förlik G.5.6 Aktre fallhornspunkten STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Skärningspunkten mellan akterliket, förlängt om så behövs, och linjen genom fallhornspunkten i 90 mot förliket. 31

36 G.5.7 Förlikets kvartspunkt Den punkt på förliket som befinner sig på lika avstånd från förlikets halvpunkt och halshornspunkten. G5.8 Förlikets halvpunkt Den punkt på förliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och halshornspunkten. G.5.9 Förlikets trekvartspunkt Den punkt på förliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och förlikets halvpunkt. G.5.10 Förlikets sjuåttondelspunkt Den punkt på förliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och förlikets trekvartspunkt. G.5.11 Förlikets övre punkt Den punkt på förliket som befinner på ett specificerat avstånd från fallhornspunkten. G.5.12 Underliksmittpunkt Den punkt på underliket som befinner på lika avstånd från halshornspunkten och skothornspunkten. Underliksmittpunkt Försegel Storsegel Spinnaker a a a a a a G.6 SEGELFÖRSTÄRKNING G.6.1 G.6.2 Primärförstärkning Ett obegränsat antal av adderade lager av duk av tillåtet material: vid ett horn vid en trimpunkt vid en revpunkt intill förliket vid en revpunkt intill akterliket vid ett segels nedhalningspunkt där klassreglerna tillåter det Sekundärförstärkning Inte fler än två adderade lager av duk av tillåtet material vardera inte tjockare än största tjockleken på duken i seglets huvuddel: vid ett horn vid en trimpunkt vid en revpunkt 32

37 vid ett segels nedhalningspunkt som en sömförstärkning som en slitförstärkning som en lattfickeförstärkning Förstärkningar Revpunkt i akterliket Lattfickeförstärkning Storsegel Revpunkt i förliket Försegel Primärförstärkning Sekundärförstärkning Sömförstärkning Slitförstärkning Slitförstärkning Nedhalspunkt Slitförstärkning Slitförstärkning Trimpunkt Spinnaker där klassreglerna tillåter det G.6.3 G.6.4 G.6.5 G.6.6 Fåll Adderad duk och/eller vikt duköverlappning vid ett segellik. Lattfickeförstärkning Sekundärförstärkning vid slutet av en lattficka. Slitförstärkning Sekundärförstärkning där ett segel kan beröra en spridare, en mantågsstötta, ett vant eller en spinnakerbom. Sömförstärkning Sekundärförstärkning vid slutet av en söm vid akterliket eller underliket. G.7 PRIMÄRA SEGELDIMENSIONER Se H.5. G.7.1 Underlikslängd Avståndet mellan skothornspunkten och halshornspunkten. 33

38 G.7.2 G.7.3 G.7.4 G.7.5 G.7.6 G.7.7 G.7.8 Akterlikslängd Avståndet mellan fallhornspunkten och skothornspunkten. Förlikslängd Avståndet mellan fallhornspunkten och halshornspunkten. Kvartsbredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Kortaste avståndet mellan akterlikets kvartspunkt och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan förlikets kvartspunkt och akterlikets kvartspunkt. Halvbredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Kortaste avståndet mellan akterlikets halvpunkt och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan förlikets halvpunkt och akterlikets halvpunkt. Trekvartsbredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Kortaste avståndet mellan akterlikets trekvartspunkt och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan förlikets trekvartspunkt och akterlikets trekvartspunkt. Sjuåttondelsbredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Kortaste avståndet mellan akterlikets sjuåttondelspunkt och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan förlikets sjuåttondelspunkt och akterlikets sjuåttondelspunkt. Övre bredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Kortaste avståndet mellan akterlikets övre punkt och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan förlikets övre punkt och akterlikets övre punkt. Liklängder Akterlikslängd Akterlikslängd Förlikslängd Akterlikslängd Förlikslängd Förlikslängd Akterlikslängd Förlikslängd Storsegel Försegel Försegel Underlikslängd Akterlikslängd Förlikslängd Spinnaker Spinnaker Underlikslängd Underlikslängd Underlikslängd Underlikslängd 34

39 Underliksmedian och diagonal G.7.9 Fallhornsbredd (a) STORSEGEL OCH FÖRSEGEL: Avståndet mellan fallhornspunkten och den aktre fallhornspunkten. Storsegel Underliksmedian G.7.10 Diagonaler (a) SKOTHORNSDIAGONAL: Avståndet mellan skothornspunkten och förlikets halvpunkt. (b) HALSHORNSDIAGONAL: Avståndet mellan halshornspunkten och akterlikets halvpunkt. G.7.11 Underliksmedian Avståndet mellan fallhornspunkten och underliksmittpunkten. Försegel Försegel G.7.12 Förliksperpendikel Kortaste avståndet mellan skothornspunkten och förliket. Spinnaker Diagonal Diagonal Spinnaker 35

40 Förliksperpendikel G.8 ANDRA SEGELDIMEN- SIONER Skothorn Försegel Förlik Lattfickelängd och bredd Bredd - yttre Bredd - inre Oregelbundenhet i underlik Längd - inre Längd - yttre Storsegel Förlik Storsegel Förlik Se H.5. G.8.1 G.8.2 G.8.3 G.8.4 Lattfickelängd (a) INRE: Avståndet mellan segelliket och en punkt längst in i lattfickan, mätt parallellt med fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till eventuellt gummiband eller annan anordning för att hålla kvar lattan eller lokal breddning för isättning av lattan. (b) YTTRE: Avståndet mellan segelliket och den längst bort liggande punkten på lattfickan, mätt parallellt med fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till lokal breddning för isättning av latta. Lattfickebredd (a) INRE: Största avståndet mellan lattfickans innerkanter mätt 90 mot fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till lokal breddning för isättning av latta. (b) YTTRE: Största avståndet mellan lattfickans ytterkanter mätt 90 mot fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till en lokal breddning för isättning av latta. Oregelbundenhet i underlik Det största avståndet mellan underlikets kanter när först halshornspunkten och sedan skothornspunkten förs längs underliket. Storlek av segelförstärkning (a) VID ETT HORN: Det största avståndet från hornmätpunkten. (b) FÅLLBREDD: Fållens bredd mätt 90 mot segelliket. Veck (c) PÅ ANDRA STÄLLEN: Segelförstärkningens största dimension. 36

41 G.8.5 Fästanordningsstorlek Bredd Längd Lik Längd Fallhornspunkt Längd Akterlik Bredd Underlik Skothornspunkt Förlik Underlik Bredd Förlik Akterlik Halshornspunkt Längd Bredd Sömbredd Sömmens bredd mätt 90 mot sömmen. G.8.6 Bredd på utskuret intag Bredd på utskuret intag mätt 90 mot intagets centrumlinje. Söm- och fållbredd Fållbredd G.8.7 Bredd på vikt intag Bredd på vikt intagsbredd mätt 90 mot intagets centrumlinje. Sömbredd G.8.8 Fästanordningstorlek (a) VID ETT HORN ELLER ETT LIK (i) LÄNGD Fållbredd VID FALLHORNET: Avståndet från fallhornspunkten längs förliket eller dess förlängning till en linje genom fästanordningens högsta punkt 90 mot förliket. VID HALSHORNET: Avståndet från halshornspunkten längs förliket eller dess förlängning till en linje genom fästanordningens lägsta punkt 90 mot förliket. VID SKOTHORNET: Det största avståndet från skothornspunkten. Intagsbredder Utskuret intag VID ETT LIK: Den största dimensionen från segelliket. (ii) BREDD Det största avståndet mätt vinkelrätt mot längden. (b) PÅ ANDRA STÄLLEN 37 Vikt intag

42 Fönsteryta Fönsterduksyta DEL 2 DEFINITIONER G.8.9 Fästanordningens dimension. Fönsterduksyta största Fallhornspunkt Överlik Fönsterytor Överlik Ytan på fönstrets duk. Storsegel Fönsteryta Storsegel Förlik Förlik G.8.10 Fönsteryta Fönsterduksytan exklusive sömmar. Underavdelning B Tillägg för andra segel Följande definitioner för icke tresidiga segel är tillägg till eller förändringar av dem som ges i Underavdelning A i denna Avdelning. G.2 SEGELLIK Fönsterduksyta G.2.5 Överlik Överkanten. G.3 SEGELHORN G.3.4 G.3.5 Pikhorn Området där överliket och akterliket möts. Fallhorn Området där överliket och förliket möts. G.4 SEGELHORNSMÄT-PUNKTER G.4.4 Pikhornspunkt Skärningspunkten mellan överliket och akterliket, förlängda om så behövs. Segellik och horn Pikhorn Överlik G.4.5 Halshornspunkt Skärningspunkten mellan överliket och förliket, förlängda om så behövs. Akterlik Skothorn Fallhorn Halshorn Förlik G.5 ANDRA SEGELMÄT- PUNKTER Underlik G.5.1 G.5.2 Akterlikets kvartspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från akterlikets halvpunkt och skothornspunkten. Akterlikets halvpunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från pikhornspunkten och skothornspunkten. Pikhornspunkt Överlik Akterlik Storsegel Akterlik Storsegel Överlik 38

43 G.5.3 G.5.4 G.5.5 Akterlikets trekvartspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från pikhornspunkten och akterlikets halvpunkt. Akterlikets sjuåttondelspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från pikhornspunkten och akterlikets trekvartspunkt. Akterlikets övre punkt Den punkt på akterliket som befinner på ett specificerat avstånd från pikhornspunkten. G5.8 Förlikets halvpunkt Den punkt på förliket som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och halshornspunkten. G.7 PRIMÄRA SEGELDIMENSIONER Se H.5. G.7.2 Akterlikslängd Avståndet mellan pikhornspunkten och skothornspunkten. Längder och underliksmedian Överlikslängd G.7.3 Förlikslängd Avståndet mellan fallhornspunkten och halshornspunkten. G.7.10 Diagonaler (a) SKOTHORNSDIAGONAL: Avståndet mellan skothornspunkten och förlikets halvpunkt. (b) HALSHORNSDIAGONAL: Avståndet mellan halshornspunkten och akterlikets halvpunkt G.7.11 Underliksmedian Avståndet mellan pikhornspunkten och underliksmittpunkten. G.7.13 Överlikslängd Akterlikslängd Avståndet mellan pikhornspunkten och fallhornspunkten. Underliksmedian Diagonal Underlikslängd Förlikslängd 39

44

45 DEL 3 REGLER FÖR KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING Avdelning H Kontroll och besiktning av utrustning H.1 CERTIFIERINGSKONTROLL H.1.1 H.1.2 H.1.3 En mätman får inte utföra certifieringskontroll av någon del av en båt som han äger, har konstruerat eller själv byggt, eller i vilken han har ett personligt eller ekonomiskt intresse med undantag för när NM eller WORLD SAILING tillåter detta för In-House Certification. Om en mätman är osäker på tillämpningen av, eller överensstämmelse med klassreglerna ska han rådfråga certifieringsmyndigheten innan han undertecknar ett certifieringskontrollformulär eller anbringar ett certifieringsmärke. En mätman får bara utföra certifieringskontroll i ett annat land om han i förväg fått tillstånd av NM i det landet. H.2 BESIKTNING H.2.1 Om en besiktningsman är osäker på tillämpningen av eller överensstämmelse med klassreglerna, ska frågan hänskjutas till klassregelmyndigheten. H.3 MÄTAXLAR H.3.1 H.3.2 H.3.3 H.3.4 För en båt ska, om inget annat anges, ord som förut, akterut, över, under, höjd, djup, längd, bredd, fribord, inombords, och utombords anses referera till en båt i mättrim. Alla mått som anges med dessa, eller motsvarande ord, tas parallellt med en av de tre huvudaxlarna. För en del ska, om inget annat anges, bredd, tjocklek, längd etc. mätas som är lämpligt för delen, och om relevant, utan relation till huvudaxlarna. Om inget annat anges ska mått tas som det kortaste avståndet mellan mätpunkterna. Om inget annat anges ska långskepps mått tas parallellt med huvudaxeln långskepps. Rundhultslängdmätning Plan genom mätpunkt H.4 RIGGMÄTNING H.4.1 H.4.2 Mått i längdriktningen ska tas längs rundhultet på den sida som är relevant för måttet och mellan plan genom mätpunkterna i 90 mot rundhultet. Hänsyn ska inte tas till beslag, lokal kurvatur och lokala utskärningar vid mätning av ett rundhult eller dimensioner som tas till ett rundhult. Plan genom mätpunkt 39

46 DEL 3 REGLER FÖR KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING H.4.3 H.4.4 H.4.5 H.4.6 H.4.7 Ett rundhult ska inte påföras något yttre tryck när det mäts såvida det inte är uttryckligen angivet Justerbara beslag ska ställas så att de ger det största värdet när måttet tas. När mastnedböjning och bomnedböjning kontrolleras, ska riggningens lösa ändar inte vara upphängda på rundhultet. När mastens toppvikt kontrolleras ska fall vara fullt hissade med riggningen fastbunden vid rundhultet vid det nedre mätmärket med nederändarna fritt hängande eller vilande på marken. När mastens tyngdpunktshöjd kontrolleras ska fall vara fullt hissade och riggningen ska vara sträckt och fastbunden till rundhultet så nära det nedre mätmärket som möjligt. Toppvikt Mastens tyngdpunkthöjd Mastens 0-punkt H.5 SEGELMÄTNING H.5.1 H.5.2 H.5.3 Seglets tillstånd (a) vara torrt, (b) inte vara fäst vid rundhult eller riggning, (c) om inte klassreglerna anger annat, ha alla lattor urtagna, (d) ha alla typer av fickor utslätade, (e) (f) sträckas precis så mycket att rynkor tvärs den linje måttet tas avlägsnas, mätas i endast en riktning åt gången, Håligheter i akterlik När det finns en akterlikshålighet och en mätpunkt hamnar i håligheten: mellan intilliggande lattfickor mellan den aktre fallhornspunkten och intilliggande lattficka mellan skothornspunkten och intilliggande lattficka mellan halshornspunkten och intilliggande lattficka vid en fästanordning ska seglet planas ut i området vid segelliket, akterlikshåligheten ska överbryggas med en rät linje och det kortaste avståndet från mätpunkten till den räta linjen ska mätas. Avståndet ska adderas till det mått som tas. Exkludera fästanordningar Akterlikshålighet "A" adderas till måttet "B" Fästanordningar vid ett segellik, andra än likrep och fåll, ska exkluderas vid mätning. A Lattficka Mätpunkt B Hålighet Lattficka 40

47 DEL 3 REGLER FÖR KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING H.5.4 Förlängning av segellik Om det finns lokal kurvatur och/eller oregelbundenhet i segelliket på dess väg mot en hornpunkt ska segellikets förlängning bestämmas på följande sätt och med hjälp av en latta som uppfyller specifikationen i H.5.4(e): (a) Håll lattan i dess ändar med en ände ungefär där seglets hornpunkt kommer att vara och med den andra änden så att den vidrör segelliket vars förlängning ska bestämmas. (b) Komprimera bara lattan så att den antar en jämn kurvatur om det är nödvändigt. (c) Om lattan inte exakt antar segellikets form flyttas änden vid hörnet bort från seglet tills att den största möjliga delen av lattan vidrör segelliket. (d) Om metoden ovan inte ger en repeterbar hornpunkt ska RSR H.1.2 tillämpas. (e) (f) Lattor ska överensstämma med en specifikation godkänd av World Sailing om klassregler inte specificerar annat. Klassregler får ändra RSR H.5.4. H.6 MATERIALKONTROLL Material kontrolleras inte vid certifieringskontroll utom när det är specifikt föreskrivet i klassreglerna. H.7 BÅTKONTROLL H.7.1 Tillstånd vid vikt- och flytlägesmätning Båten ska: var torr överensstämma med klassreglerna. Om inte annat föreskrivs i reglerna ska följande inkluderas: Rigg inklusive spinnakerbom(ar), jockeybom(ar) Storskot och mesanskot Kick Inombordsmotor eller utombordsmotor på sin stuvningsplats Dynor, om sådana finnes, i sina normala positioner Alla fasta fixturer och beslag och inredningsdetaljer. Om inte annat föreskrivs i reglerna ska följande exkluderas: Segel Bränsle, vatten, variabel ballast eller något annat tankinnehåll, Gasflaskor Portabel säkerhetsutrustning All annan lös ej permanent fastskruvad utrustning 41

48 APPENDIX 1 Kappseglingsregler som styr användning av utrustning: 1 Säkerhet 40 Personlig flytutrustning 42 Framdrivning 43 Tävlandes kläder och utrustning 45 Ta båt ur vattnet, förtöja, ankra 46 Person som har ansvaret 47 Begränsningar beträffande utrustning och besättning 48 Mistsignaler och lanternor 49 Besättningens placering 50 Segelsättning och skotning 51 Flyttbar barlast 52 Handkraft 53 Ytfriktion 54 Förstag och försegels halshorn 77 Igenkänningstecken i segel 78 Mätbrev och överensstämmelse med klassregler 80 Reklam Notera att KSR 86.1 tillåter att en del av dessa kappseglingsregler ändras. WORLD SAILING:s Reklambestämmelser (WORLD SAILING:s Reglemente 20) och KSR Appendix G och H i kappseglingsreglerna sätt i kraft genom KSR 80, 77 och 43. Dessa regler och bestämmelser innehåller regler som styr användning av utrustning. Vissa regler i International Regulations for Preventing Collisions at Sea, och vissa förskrifter i World Sailing Offshore Special Regulations sätts i kraft av KSR