TEXTILSERVICEBRANSCHEN

Transkript

1 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

2 KOLLEKTIVAVTAL mellan KONSUMTIONSVARUGRUPPEN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET och TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND för TEXTILSERVICEBRANSCHEN

3 KOLLEKTIVAVTAL mellan KONSUMTIONSVARUGRUPPEN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET och TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND för TEXTILSERVICEBRANSCHEN

4 INNEHÅLL Underteckningsprotokoll I V Avtalad åtgärdsmodell för sysselsättning och omställningsskydd, sidorna... VI-VII I ALLMÄNT 1 Avtalets tillämpningsområde Organisationsfrihet Iakttagande av allmänna avtal Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse... 2 Avtalets bindande verkan... 2 Arbetsfred och tillsynsskyldighet Inledning och avslutning av anställningsförhållande... 2 Arbetsledningsrätt... 2 Uppsägningstider... 2 Återanställning... 2 Avtal om uppsägningsskydd 2001 (TT FFC)... 3 Interimistiskt arbetsintyg... 3 Arbetsavtal för viss tid... 3 II ARBETSTID 6 Ordinarie arbetstid... 3 Iakttagande av arbetstidslagen... 3 Genomsnittlig arbetstid per vecka... 4 Arbetstidsschema... 4 Förlängning av arbetstiden per dygn... 4 Nattarbete... 4 Periodarbete... 4 Lediga dagar... 5 Söckenhelgsveckor... 5 Arbetstidens början och slut... 5 Ändringar i arbetstidsschemat... 5 Avlösning och växling av skift... 5 När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar... 5 Inledande och avslutande arbete... 6 Avvikelser... 6 Ersättning för veckovila Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete... 6 Tillämpningsområde... 6 Intjänande av ledighet... 6 Beviljande av ledighet... 8 Förtjänstnivå... 8 Dagar likställda med arbetade dagar... 8 Kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete Intermittent treskiftsarbete... 9 Arbetstagare med timlön Arbetstagare med månadslön Kontinuerligt treskiftsarbete Vilotider... 11

5 Måltidspaus i dagarbete Undantag Måltidspaus i skiftarbete Arbetsdagens andra vilopaus Förfriskningar Dygnsvila Ledighet per vecka Avvikelse från ledighet per vecka Övertidsarbete Övertid per dygn Övertid per vecka Övertidsarbete i kontinuerligt skiftarbete Ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka Utbyte mot ledig tid Vilopaus Divisor för månadslön Utryckningsbetonat arbete Förutsättningar Utryckningspenning Beredskap Beredskap i bostaden Fri beredskap III ARBETSLÖNER 14 Lön enligt arbetsuppgift Lönesystem för textilservicebranschen Matris Uppgiftsbaserad lönedel Bedömning av arbetsuppgiftens svårighetsgrad Grunderna för bedömning av svårighetsgraden Bedömning av personlig kompetens/personligt kunnande Underhåll och ändringar i arbetsuppgifterna Normtimlöner för unga arbetstagare Tjänstetidstillägg Övergång till månadslön Övergång till timlön Prestationslönearbete Prissättningsgrund Prissättningsregel Del- eller blandackord Premielön Avtal om ackord Ändringar i produktionsmetoderna Granskning av prissättningen Avslag av ackord Gruppackord Avbrytande av ackord Arbetsstudier Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Skifttillägg Tillägg för kvälls- och nattarbete... 27

6 17 Förflyttning till annat arbete Lägre avlönat arbete Högre avlönat arbete Löneutbetalning Uppdelning av månadslön Uppdelning av månadslön Medeltimförtjänst Beräkningsperiod Arbetstagare med timlön Arbetstagare med månadslön Användningsperiod för medeltimförtjänst Användning av medeltimförtjänst IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 21 Söckenhelgsersättning Ersättning för storhelg Resekostnader och dagtraktamenten Arbete utanför fabriksområdet Allmänna bestämmelser Reseskyldighet Resans början och slut Kommenderingsort Kort arbetskommendering Lång arbetskommendering Skyldighet att meddela om arbetskommendering Ersättning för resekostnader Användning av egen bil Sovplats Inkvarteringskostnader Nattresepenning Bostadens standard Skötsel av personliga ärenden Reseersättningar på kommenderingsorten Kostersättning Sjukhusdagpenning Omotiverad frånvaro och dagtraktamente Hemresor till påsk, midsommar och jul Arbete utomlands Skötsel av och ersättning för arbetsredskap Övriga ersättningar Statliga val o.d Bemärkelsedagar Uppbåd Repetitionsövning Begravnings- och bröllopsdag V SOCIALA BESTÄMMELSER 27 Lön för sjukdomstid Karensdag... 38

7 Kortare än en månads anställningsförhållande Ersättningsperiod Återfall av samma sjukdom Karensdagen bortfaller Insjuknande mitt under en arbetsdag Avslag på lön för sjukdomstid Avdrag Anmälningsplikt Anvisningar om förfarande vid betalning av lön för sjukdomstid Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet Lön för moderskapsledighet Lön för faderskapsledighet Helhetsplan Vård av sjukt barn Svårt sjukt barn Läkarundersökningar Lagstadgade läkarundersökningar Övriga läkarundersökningar Arbetarskydd Skyddskläder eller skyddsutrustning Grupplivförsäkring Semester Semesterns längd Semesterpremie Matsalar och klädskåp VI FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNIG 35 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och månatliga ersättning Månatliga ersättningar Månatliga ersättningar Befrielse från arbetet Uppsägning av vice huvudförtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig Fackavdelningens möten Innehållning av medlemsavgift till fackförening Anslagstavlor VII FÖRHANDLINGSORDNING 39 Personliga anställningsfrågor Biläggande av meningsskiljaktigheter Förhandlingsskyldighet VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 41 Möten inom fackförbundets förvaltningsorgan Utbildning Rationalisering Företagets interna information Anlitande av utomstående arbetskraft... 52

8 46 Ordningsföreskrifter Lokala avtal Avtalets giltighet BILAGA TT FFC Allmänt avtal Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning Semesterlöneavtal Avtal om uppsägningsskydd 2001 (TT FFC) Ändringar

9 INDEX A ACKORDSARBETE ALLHELGONADAGEN ALLMÄNNA AVTAL TT-FFC... BILAGA ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT ANSLAGSTAVLOR ARBETARSKYDD ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG uppsägning av suppleant ARBETE UTOMLANDS ARBETS- OCH TIDSSTUDIER ARBETSAVTAL FÖR VISS TID... 3 ARBETSDAGENS ANDRA VILOPAUS ARBETSDOMSTOL ARBETSFRED... 2 ARBETSLEDNINGSRÄTT... 2 ARBETSMILJÖ ARBETSREDSKAP ARBETSSTUDIER ARBETSTID inledande arbete... 6 söckenhelgsveckor... 5 periodarbete... 4 genomsnittlig arbetstid per vecka... 4 avslutande arbete... 6 ordinarie arbetstid... 3 iakttagande av arbetstidslagen... 3 arbetstidens början och slut... 5 arbetstidsschema... 4 ändringar i arbetstidsschemat... 5 när arbetsveckan och arbetsdygnet börjar... 5 lediga dagar... 5 ersättning för veckovila... 6 avlösning och växling av skift... 5 förlängning av arbetstiden per dygn... 4 nattarbete... 4 ARBETSTID I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE förtjänstnivå... 8 dagar likställda med arbetade dagar... 8 övertid per vecka beviljande av skiftledighet... 8 intjänande av skiftledighet... 9 ARBETSTID I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE ARBETSTIDSSCHEMA... 4 AVSLUTANDE ARBETE... 6 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD ,3,76 AVTALETS BINDANDE VERKAN... 2 AVTALETS GILTIGHET... 53

10 AVVIKELSE FRÅN LEDIGHET PER VECKA B BEDÖMNING AV PERSONLIG KOMPETENS/PERSONLIGT KUNNANDE Kvantiteten och kvaliteten av arbetsresultatet Flexibilitet Omsorgsfullhet Specialkunnande BEGRAVNINGSDAG BEMÄRKELSEDAGAR BEREDSKAP I BOSTADEN BEREDSKAP BILÄGGANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER BRÖLLOPSDAG D DAGTRAKTAMENTE DEL AV DYGN DEL- ELLER BLANDACKORD DIVISOR FÖR MÅNADSLÖN... 13,24 DYGNSVILA E EGEN BIL ERSÄTTNING FÖR STORHELG ERSÄTTNING FÖR VECKOVILA... 6 F FACKAVDELNINGSMÖTEN FACKFÖRBUNDETS FÖRVALTNINGSORGANS MÖTEN FACKFÖRENINGSMEDLEMSAVGIFT FADERSKAPSLEDIGHET FRI BEREDSKAP FÖRETAGETS INTERNA INFORMATION FÖRFLYTTNING... 2,27 FÖRFRISKNINGAR FÖRHANDLINGSORDNING FÖRKORTAD ARBETSTID I DAG- OCH ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE förtjänstnivå... 8 kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete... 9 tillämpningsområde... 6 dagar likställda med arbetade dagar... 8 beviljande av ledighet... 8 intjänande av ledighet... 6 övertid per vecka FÖRLOSSNINGSLEDIGHET FÖRSTA MAJ FÖRTROENDEMAN förtroendemannaarvode befrielse från arbetet FÖRÄLDRALEDIGHET... 42

11 G GILTIGHETSTID GRANSKNING AV ARBETSTIDEN GRUNDERNA FÖR BEDÖMNING AV SVÅRIGHETSGRAD Kunnande KU Omfattning OM Manuella färdigheter MA Ansvar AN Växelverkan VÄ Miljöfaktorer MI Belastning BE GRUPPLIVFÖRSÄKRING H HELHETSPLAN HÖGRE AVLÖNAT ARBETE I INKVARTERINGSKOSTNADER INLEDANDE ARBETE... 6 INTERIMISTISKT ARBETSINTYG... 3 INTYG ÖVER SJUKLEDIGHET J JUL K KARENSDAGEN BORTFALLER KONTINUERLIGT ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE... 9 KORT ARBETSKOMMENDERING KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG KVÄLLSARBETE L LABORATORIE- OCH RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR LEDIGA DAGAR... 5 LEDIGHET PER VECKA LOKALT AVTAL LÅNG ARBETSKOMMENDERING LÅNGFREDAG LÄGRE AVLÖNAT ARBETE LÄKARUNDERSÖKNINGAR tidigare konstaterad sjukdom laboratorie- och röntgenundersökningar lagstadgade läkarundersökningar övriga läkarundersökningar läkarundersökningar vid graviditet ny eller återkommande sjukdom plötslig tandsjukdom LÖN personlig kompetens... 19

12 tjänstetidstillägg... 23,24 lönerna enligt prissättningsregeln för ackord lön enligt svårighetsklass LÖN FÖR FADERSKAPSLEDIGHET LÖN FÖR MODERSKAPSLEDIGHET LÖN FÖR SJUKDOMSTID anmälningsplikt karensdag karensdagen bortfaller ersättningsperiod insjuknande mitt under en arbetsdag intyg över sjukledighet avslag på lön för sjukdomstid återfall av samma sjukdom avdrag LÖNEUTBETALNING M MATPAUS i dagarbete i skiftarbete MATRIS MATSALAR OCH KLÄDSKÅP MEDELTIMFÖRTJÄNST användningsperiod för medeltimförtjänst arbetstagare med timlön arbetstagare med månadslön användning av medeltimförtjänsten beräkningsperiod beräkning MIDSOMMAR MILJÖFAKTORER MÅLTIDSERSÄTTNING MÖTEN PÅ ARBETSPLATSEN N NATTARBETE... 4, 27 NATTRESEPENNING NORMTIMLÖNER FÖR UNGA ARBETSTAGARE NY ARBETSTAGARE NYÅRSDAGEN O OLYCKSFALL I ARBETET ORDNINGSFÖRESKRIFTER ORGANISATIONSFRIHET... 1 P PERIODARBETE... 4 PERSONLIG LÖNEDEL/MATRIS PERSONLIGA ANSTÄLLNINGSFRÅGOR... 51

13 PLÖTSLIG TANDSJUKDOM PREMIELÖN PRESTATIONSLÖNEARBETE granskning av prissättningen prissättningsgrund prissättningsregel ändringar i produktionsmetoderna del- eller blandackord premielön arbetsstudier prissättning av ackord avbrytande av ackord avslag av ackord avtal om ackord gruppackord PRISSÄTTNINGSGRUND PRISSÄTTNINGSREGEL PROMEMORIA PÅSK R RATIONALISERING REPETITIONSÖVNING RESOR omotiverad frånvaro och dagtraktamente anskaffning av bostad bostadens standard måltidsersättning skötsel av personliga ärenden anmälningsplikt kommenderingsort kostersättning hemresor till påsk, midsommar och jul inkvarteringskostnader sovplats ersättning för resetid reseersättningar på kommenderingsorten resekostnader resans början och slut reseskyldighet användning av egen bil dagtraktamente sjukhusdagpenning arbetskommendering, kort arbetskommendering, lång arbete utomlands nattresepenning S SEMESTER SEMESTERLÖNEAVTAL

14 SEMESTERPREMIE förskott uppdelning SJUKT BARN insjuknande mitt under en arbetsdag nödvändig frånvaro båda föräldrarna i skiftarbete frånvarons längd återfall av samma sjukdom utredning över barnets sjukdom svårt sjukt barn inverkan på semesterns längd ensamstående förälder SJÄLVSTÄNDIGHETSDAG SKIFTARBETE kontinuerligt treskiftsarbete intermittent treskiftsarbete... 9 ersättning för skiftarbete avlösning och växling av skift... 5 SKYDDSKLÄDER OCH SKYDDSUTRUSTNING STATLIGA VAL SVÅRT SJUKT BARN SÖCKENHELGSERSÄTTNING SÖCKENHELGSVECKOR... 5 T TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 1 TRETTONDAGEN U UNDERSÖKNINGAR INNAN FÖRLOSSNING UNDERTECKNINGSPROTOKOLL... I-V UPPBÅD UPPDELNING AV MÅNADSLÖN UPPSÄGNING kollektivavtal UPPSÄGNING AV VICE HUVUDFÖRTROENDEMAN UPPSÄGNINGSTIDER... 2 UTBILDNING UTBYTE MOT LEDIG TID UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE UTRYCKNINGSPENNING V VILOPAUS VILOTIDER VÅRDLEDIGHET Å ÅTERANSTÄLLNING... 2 Ä

15 ÄNDRINGAR I ARBETSTIDSSCHEMAT... 5 Ö ÖVERGÅNG TILL MÅNADSLÖN ÖVERGÅNG TILL TIMLÖN ÖVERTID PER DYGN ÖVERTID PER VECKA ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka ÖVERTIDSARBETE i kontinuerligt treskiftsarbete divisor för månadslön ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka vilopaus utbyte mot ledig tid övertid per vecka övertid per dygn... 12

16 I KONSUMTIONSVARUGRUPPEN RF ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET RF TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET 1 Det gällande kollektivavtalet för arbetstagare inom textilservicebranschen upphör att gälla och förnyas enligt ändringarna nedan. Den nya avtalsperioden inleds och upphör År 2012 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,6 procent. B. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott Utöver den allmänna förhöjningen betalas eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter en företags- eller arbetsplatsspecifik pott om 0,8 procent som beräknas på den lönesumma som utbetalats i januari 2012 (förtjänsten för ordinarie arbetstid utan separata tillägg) till sådana arbetstagare i företaget eller på arbetsplatsen som omfattas av detta kollektivavtal. Den lokala pottens storlek konstateras gemensamt. Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar lokalt om användningen av potten. Ifall man inte når en överenskommelse i frågan, betalas potten som en allmän förhöjning om 0,8 procent som beräknas på icke-förhöjd lön till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet. Förtroendemannen eller en annan representant för de anställda har rätt att få en utredning över hur potten har fördelats i skälig tid efter lönehöjningen. Av utredningen ska framgå antalet arbetstagare som har fått förhöjningen och den lokala helhetssumman som delas ut till dem.

17 II C. Engångsbelopp I samband med den första lönebetalningen i februari 2012 betalas ett engångsbelopp om 150 euro. Förutsättningen är att arbetstagarens anställningsförhållande före betalningen av engångsbeloppet har fortgått i minst tre (3) månader utan avbrott och att anställningen är i kraft vid tidpunkten då engångsbeloppet betalas ut. Tidpunkten för utbetalningen av engångsbeloppet och uppdelning av det i flera poster kan avtalas lokalt. Engångsbeloppet ska dock ha betalats ut i sin helhet senast Ifall arbetstagarens anställningsförhållande i ett dylikt fall upphör innan engångsbeloppet i sin helhet utbetalats, betalas den del av beloppet som ännu återstår när anställningsförhållandet upphör. Till en arbetstagare som har oavlönad ledighet betalas engångsbeloppet ut i samband med den första lönebetalningen efter att han eller hon har återvänt till arbetet, under förutsättning att detta sker under avtalsperioden. Till deltidsanställda arbetstagare betalas engångsbeloppet ut enligt samma principer som i ovan nämnda stycke och beloppet beräknas enligt förhållandet mellan avtalsenlig arbetstid och full arbetstid. Engångsbeloppet beaktas däremot inte vid beräkningen av den medeltimförtjänst som avses i kollektivavtalets 20. Det beaktas inte heller vid beräkningen av semesterlön eller semesterersättning. D. Lönetabeller De löner enligt svårighetsklass som avses i 14 i kollektivavtalet höjs från den tidpunkt som avses i punkt A i 2 med 2,4 procent. Ingångslönen och alla normtimlöner för unga arbetstagare höjs vid nämnda tidpunkt med 2,4 procent. De nya lönetabellerna beaktas i det nya kollektivavtalet. 3 År 2013 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,3 procent. B. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott Utöver den allmänna förhöjningen betalas eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter en företags- eller arbetsplatsspecifik pott om 0,6 procent som beräknas på den lönesumma som utbetalats i februari 2013 (förtjänsten för ordinarie arbetstid utan separata tillägg) till sådana arbetstagare i företaget eller på arbetsplatsen som omfattas av detta kollektivavtal. Den lokala pottens storlek konstateras gemensamt.

18 III Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar lokalt om användningen av potten. Ifall man inte når en överenskommelse i frågan, betalas potten som en allmän förhöjning om 0,6 procent som beräknas på icke-förhöjd lön till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet. Förtroendemannen eller en annan representant för de anställda har rätt att få en utredning över hur potten har fördelats i skälig tid efter lönehöjningen. Av utredningen ska framgå antalet arbetstagare som har fått förhöjningen och den lokala helhetssumman som delas ut till dem. C. Lönetabeller De löner enligt svårighetsklass som avses i 14 i kollektivavtalet höjs från den tidpunkt som avses i punkt A i 3 med 1,9 procent. Ingångslönen och alla normtimlöner för unga arbetstagare höjs vid nämnda tidpunkt med 1,9 procent. De nya lönetabellerna beaktas i det nya kollektivavtalet. 4 Användning av den lokala potten I enlighet med lönesystemet används den lokala potten för korrigering av den personliga lönedelen för de arbetstagare vilkas lön inte motsvarar deras kompetens och arbetsprestation. 5 Betydande förändringar i ekonomin A. Centralorganisationernas rekommendation Ifall centralorganisationerna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avviker markant från den bedömning man gjort när avtalet ingicks och rekommenderar att branschvisa kollektivavtal hävs, sammanträder de undertecknade parterna inom två veckor för att förhandla om vilka åtgärder detta kräver för textilservicebranschens del. Parterna kan då tillsammans avtala om att häva eller ändra kollektivavtalet. B. Förändringar i textilservicebranschens verksamhetsförutsättningar Om det sker betydande förändringar i textilservicebranschens ekonomi, orderstock eller sysselsättning sammanträder parterna för att förhandla om förändringarnas eventuella konsekvenser för de avtalade lönelösningarna samt övriga arbetsvillkor. 6 Ramavtalsbaserade projekt Parterna har i de centrala arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal av den förbundit sig till flera åtgärder som utvecklar arbetslivet. Dessa åtgärder preciseras med tiden, till exempel under trepartsberedningen eller arbetet i arbetsgrupperna. Konsumtionsvarugruppen rf och Allmänna Industriförbundet rf samt TEAM Industribranschernas fackförbund rf följer med hur situationen framskrider i syfte att se huruvida de ramavtalsbaserade projekten under avtalsperioden ger orsak till åtgärder mellan förbunden.

19 IV 7 Under avtalsperioden rättar sig ersättningarna och grunderna för resekostnader efter skattestyrelsens vid respektive tidpunkt gällande beslut. 8 Textförändringarna i kollektivavtalet, lönetabellerna, tjänstetidstilläggen, skifttilläggen samt kvälls- och nattilläggen, ersättningarna till förtroendemän samt till arbetarskyddsfullmäktige har beaktats i det nya kollektivavtalet. 9 Förbunden avtalade om att fortsätta med s.k. kontinuerligt förhandlingsförfarande. 10 Utvecklingsarbetsgruppen Förbundens gemensamma arbetsgrupp för utveckling av kollektivavtalet fortsätter sitt arbete. Utöver sina tidigare uppgifter bör arbetsgruppen utreda frågorna kring bedömningen av personlig kompetens. 11 Produktivitetsarbetsgruppen Förbundens gemensamma produktivitetsarbetsgrupp fortsätter sin verksamhet i syfte att utreda de faktorer som har betydelse för produktiviteten inom branschen samt att arrangera gemensam utbildning gällande t.ex. lokala avtal, produktivitet och regler och förordningar som berör arbetsgruppens uppgift. 12 Övergång till månadslön / timlön, beräkning av medeltimförtjänsten samt fastställande av tidpunkten då kvällsarbete anses börja I 14 i det gällande kollektivavtalet ingår följande bestämmelser: Övergång till månadslön När timlönen omräknas till månadslön höjs den gällande timlönen först med 4,3 procent och det tal som fås multipliceras med talet 169. Övergång till timlön När månadslönen omräknas till timlön divideras månadslönen med talet 169 och det tal som fås sänks med 4,1 procent. Arbetsgruppens uppgift är att så noggrant som möjligt beräkna det riktiga procenttalet för ovan nämnda förhöjningar med beaktande av söckenhelgernas genomsnittliga inverkan per år. I 20 punkt 2 i det gällande kollektivavtalet finns under rubriken "Arbetstagare med timlön" en bestämmelse om beräkningen av medeltimförtjänst. Arbetsgruppen har till denna del i uppgift att granska regeln för beräkning av medeltimförtjänsten så att tillfälliga lönerater inte förvränger eller mångdubblar medeltimförtjänsten. I kollektivavtalsförhandlingarna behandlades särskilt ersättningen för storhelg och ersättningen för storhelgsafton. Vidare kom parterna överens om att arbetsgruppen utreder hur tidpunkten för kvällsarbetstidens början såsom avses i 16 punkt 2 i kollektivavtalet ska fastställas. Arbetsgruppen fortsätter sitt uppdrag.

20 V 13 Revision av branschens lönesystem Parterna konstaterar att lönesystemet i branschen kommer att ses över under avtalsperioden. För detta ändamål tillsätts en arbetsgrupp om vars närmare uppdrag avtalas senare. 14 Främjande av välmående i arbetet Avtalsparterna framhäver vikten av samarbete på arbetsplatsen när det gäller att främja de anställdas livskvalitet och arbetskarriär. Dessa omständigheter kan vid sidan om andra faktorer bidra till en förbättring av företagets produktivitetsutveckling. Avtalsparterna konstaterar att förebyggande och aktiva åtgärder på arbetsplatsen spelar en betydande roll när det gäller att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron. I all verksamhet som är inriktad på att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron ska företagshälsovårdens sakkunskap utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Avtalsparterna strävar efter att under avtalsperioden ordna sådana gemensamma seminarier om att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron där bl.a. följande teman diskuteras: nuvarande praxis som inom textilservicebranschen och övriga industribranscher tillämpas för att främja de anställdas välmående och minska sjukfrånvaron - expertorganisationernas synpunkter på rådande praxis. Helsingfors den 20 december 2011 KONSUMTIONSVARUGRUPPEN RF ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET RF Satu Mehtälä Markku Käppi TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF Timo Vallittu

21 VI BILAGA AVTALAD ÅTGÄRDSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD Samarbets- och uppsägningsförfarande Målet med den nya handlingsplanen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheterna är att effektivera samarbetet och att så snabbt som möjligt på nytt sysselsätta arbetstagaren. Arbetsgivaren presenterar en handlingsplan i början av samarbetsförhandlingarna som berör minst 10 arbetstagare och förhandlar om planens innehåll med personalrepresentanten. I planen redogörs för förhandlingsprocedurer och förhandlingsformer, planerad tidtabell samt planerade förfaringsprinciper i fråga om sökande av arbete, utbildning och användningen av arbetsförvaltningens tjänster under uppsägningstiden. I planen beaktar man också de befintliga normerna för hur man förfar när arbetskraften minskas. Om samarbetsförfarande berör färre än 10 arbetstagare presenterar man vid samarbetsförhandlingarna de planerade åtgärderna i fråga om sökande av arbete, utbildning och användningen av arbetsförvaltningens tjänster under uppsägningstiden. Förhandlingarna om handlingsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen till uppsägning i stora företag kan tas upp i samarbetsförhandlingarna tidigast sju dagar efter att grunderna för och inverkan av åtgärden har behandlats. I samband med samarbetsförhandlingarna om den planerade minskningen behandlas också de ändringar som krävs i personalplanen. Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheterna kartlägger omedelbart tillsammans de olika offentliga arbetskraftstjänster som kommer att behövas när samarbetsförandet inletts eller när uppsägningsförfarandet i små företag inletts. Man strävar efter att avtala med arbetskraftsmyndigheterna om arten av de erbjudna tjänsterna, tidtabellen för deras verkställande samt samarbetet vid verkställandet. Personalens representanter deltar också i samarbetet. Sysselsättningsprogrammet och dess verkställande under uppsägningstiden Arbetsgivaren är skyldig att informera om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt studiestöd. Arbetsgivaren ska meddela arbetskraftsmyndigheterna om uppsägningar av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker om den uppsagda har en arbetshistoria på minst tre år. Informationsskyldigheten gäller också avslutande av ett sådant anställningsförhållande på viss tid som bestått av ett

22 VII eller flera utan avbrott, eller med endast korta avbrott, ingångna arbetsavtal på viss tid hos samma arbetsgivare. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke meddela arbetskraftsmyndigheterna om arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter då uppsägning skett. Man kan separat avtala om att arbetsgivaren också annars deltar i uppgörandet av sysselsättningsprogrammet. Arbetstagaren har möjlighet att delta i uppläggningen av sysselsättningsprogrammet. Programmet kan vid behov senare kompletteras. Om inte annat överenskommits om ärendet efter uppsägningen, har arbetstagaren rätt till ledighet utan inkomstbortfall för att under sin uppsägningstid delta i utarbetande av sysselsättningsplan, arbetssökande och arbetsintervjuer på eget eller myndigheternas initiativ, omplaceringsträning, inlärning och praktik i arbetet eller i arbetskraftspolitisk utbildning i enlighet med hans eller hennes sysselsättningsplan. Ledighetens längd är beroende av anställningsförhållandets längd: 1) högst 5 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är högst en månad; 2) högst 10 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är längre än en månad men högst fyra månader; 3) högst 20 dagar, om uppsägningstiden för arbetstagaren är längre än fyra månader. Förutsättning för ledigheten är också att den inte förorsakar arbetsgivaren betydande olägenheter. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och på begäran förete en tillförlitlig utredning av motivet till ledigheten.

23 1 KOLLEKTIVAVTAL mellan KONSUMTIONSVARUGRUPPEN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET och TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND för TEXTILSERVICEBRANSCHEN I ALLMÄNT 1 Avtalets tillämpningsområde 1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan medlemsföreningen Textilserviceförbundet rf som hör till Konsumtionsvarugruppen rf och medlemsföretag inom textilservicebranschen som hör till Allmänna Industriförbundet rf och alla anställda i dessa företag. 2. Avtalsparterna är skyldiga att se till att de arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal så samvetsgrant som möjligt iakttar bestämmelserna i det. 2 Organisationsfrihet 1. Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackliga föreningar eller inte. 2. Om den organisation till vilken arbetstagaren hör anser att arbetstagarens verksamhet i fackföreningen direkt har gett anledning till att arbetstagaren sägs upp kan uppsägandet föras för granskning till ett organ som centralförbunden gemensamt har utsett.

24 2 3 Iakttagande av allmänna avtal Som en del av detta avtal iakttas: Det allmänna avtalet mellan Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (TT) och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Semesterlöneavtalet TT FFC Avtalet om uppsägningsskydd TT FFC Avtalet jämte arbetsreglemente som ingåtts mellan TT och FFC gällande Arbetarskyddscentralen 4 Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse Avtalets bindande verkan 1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid. Arbetsfred och tillsynsskyldighet 2. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att tillse att de föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är medlemmar i dem och som omfattas av avtalet inte tillgriper kampåtgärder eller bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet. 5 Inledning och avslutning av anställningsförhållande Arbetsledningsrätt Uppsägningstider Återanställning 1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om arbetets ledning. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot den gällande lagstiftningen, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet. Arbetstagaren utför det arbete som arbetsledningen anvisat honom eller henne, och arbetsgivaren har rätt att förflytta arbetstagaren till ett annat arbete enligt gällande behov. 2. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska iaktta uppsägningstiderna i avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT FFC), om inte annat avtalats i samband med uppsägningen. 3. Ifall man inte lokalt med förtroendemannen kommit överens om annat, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda arbete till tidigare arbetstagare, som han av

25 3 produktionsorsaker eller av ekonomiska skäl eller i samband med saneringsförfarande har sagt upp, och som fortfarande via arbetskraftsbyrån söker arbete, ifall nämnda arbetsgivare inom 9 månader efter det att arbetstagarens anställningsförhållande upphört, behöver arbetskraft till samma eller likartade uppgifter som den uppsagda arbetstagaren utfört. Avtal om uppsägningsskydd 2001 (TT FFC) 4. Det som ovan i denna paragraf konstaterats om ingående av avvikande avtal gällande uppsägningstiderna samt återanställning av uppsagd arbetstagare, iakttas trots att avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC) som tillämpas som en del av kollektivavtalet inte i detta sammanhang har ändrats. I övrigt iakttas centralorganisationernas avtal. Interimistiskt arbetsintyg 5. Vid behov kan en arbetstagare ges ett tillfälligt arbetsintyg under pågående anställningsförhållande. Intyget ska innehålla uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgiftens art samt, om arbetstagaren begär det, en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Arbetsavtal för viss tid 6. Ett arbetsavtal för viss tid kan ingås på grund av arbetets art, vikariat, praktik eller en annan jämförbar omständighet som förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren har någon annan grundad anledning som hänger samman med företagets verksamhet eller det arbete som ska utföras att ingå ett arbetsavtal för viss tid. Om ett arbetsavtal för viss tid har ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller upprepade gånger efter varandra utan grundad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vidare. Protokollsanteckning: Förbunden anser det viktigt att arbetsavtalets innehåll görs så tydligt att det inte ger anledning till meningsskiljaktigheter i efterhand. Förbunden rekommenderar att arbetsavtal för nya arbetstagare ingås skriftligt. II ARBETSTID 6 Ordinarie arbetstid Iakttagande av arbetstidslagen 1. Beträffande arbetstid iakttas gällande lagstiftning. 2. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

26 4 Genomsnittlig arbetstid per vecka Arbetstidsschema Protokollsanteckning: De särskilda bestämmelser som gäller arbetstider och arbetstidsarrangemang i olika arbetstidsformer har antecknats i paragraferna 7, 8 och 9 i detta kollektivavtal. 3. Den ordinarie veckoarbetstiden kan också arrangeras så att den under en tidsperiod på högst 26 veckor utjämnas till den genomsnittliga veckoarbetstid som avtalats om för respektive arbetstidsform. 4. För varje arbetsplats utarbetas ett arbetstidsschema, av vilket framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt när de vilotider som avses i 28 i arbetstidslagen infaller. Arbetstidsschemat kan införas i samma dokument och det ska uppgöras för samma tidperiod som systemet för utjämning av arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt med tanke på utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundna karaktär. Närmare bestämmelser om upprättande och ändring av systemet för utjämning av arbetstiden och arbetstidsschemat finns i 34 och 35 i arbetstidslagen. Förlängning av arbetstiden per dygn Nattarbete Periodarbete 5. Den ordinarie dygnsarbetstiden kan genom lokalt avtal enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet förlängas med högst två timmar när den maximala arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i dylika fall under en period på högst 52 veckor utjämnas till den arbetstid som avtalats om för respektive arbetstidsform. Protokollsanteckning: Tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden kan användas bl.a. då de arbetstimmar som ska avtalas för en ledig arbetsdag flyttas till andra arbetsdagar. 6. Nattarbete kan utföras i de situationer som nämns i arbetstidslagen. Lokalt kan man avtala om att nattarbete utförs också i andra situationer då arbetstagaren separat för varje gång ger sitt samtycke. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke för en bestämd period åt gången, om det är nödvändigt för arbetsarrangemangen och/eller en smidig arbetsprocess. 7. Den ordinarie arbetstiden i periodarbete enligt arbetstidslagen fastställs i nämnda lag.

27 5 Lediga dagar Söckenhelgsveckor 8. Man bör eftersträva att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag per vecka. Om det bestäms att den andra lediga dagen ska hållas på en fast veckodag ska den om möjligt hållas på lördagen. Om den andra lediga dagen är en rörlig veckodag, ska denna framgå av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat. 9. För arbetstagare som arbetar i annat än kontinuerligt skiftarbete och i regelbundet kvälls- eller nattarbete, är påskafton, midsommar- och julafton lediga dagar liksom också de lördagar under veckan då nyårsdagen, trettondagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, självständighetsdagen eller annandag jul infaller, om inte produktionstekniska skäl annat förutsätter. Till ovan nämnda arbetstagare betalas för arbete som utförs på påskafton och midsommar- och julafton lön förhöjd med 100 procent och under de nämnda söckenhelgsveckorna betalas för arbete som utförs på lördagen förhöjd lön såsom för övertidsarbete per vecka. Arbetstidens början och slut 10. Tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt behövliga raster i arbetet bestäms av arbetsgivaren inom ramen för lagen och detta kollektivavtal. Om det av praktiska skäl krävs förändringar ska man först förhandla med förtroendemannen. Ändringar i arbetstidsschemat 11. Om bestående ändringar i arbetstidsschemat förhandlas med huvudförtroendemannen och när det gäller en enskild arbetstagare förhandlas med vederbörande personligen. Förändringarna ska meddelas arbetstagarna i fråga minst två veckor på förhand. Tillfälliga förändringar meddelas de berörda arbetstagarna tre dagar innan ändringen träder i kraft, om möjligt. Avlösning och växling av skift 12. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Arbetstagaren kan dock om så avtalas kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift. När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar 13. Arbetsveckan börjar på måndag klockan Arbetsdygnet börjar klockan 00.00, om man inte har avtalat om att det börjar vid den tidpunkt då arbetstagaren normalt ska komma till arbetet.

28 6 Inledande och avslutande arbete Avvikelser 14. Med inledande och avslutande arbete avses arbete: 1) som är nödvändigt för att arbetsplatsens övriga arbetstagare ska kunna utföra arbete under hela sin ordinarie arbetstid eller 2) som i skiftarbete är nödvändigt för utbyte av information vid avlösning av skift. Om utförande av inledande och avslutande arbete kan avtalas genom arbetsavtal. Sådant arbete får utföras högst fem timmar per vecka utöver det maximala antalet övertidstimmar som anges i arbetstidslagen. Den ersättning som ska betalas för inledande och avslutande arbete föreskrivs i arbetstidslagen. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan enligt arbetstidslagen komma överens om att ersättningen betalas som en särskild ersättning varje lönebetalningsperiod. Ersättningens nivå ska motsvara övertidsersättningen. 15. Ovan nämnda arbetstidsbestämmelser hindrar inte att man inom de i lagen tillåtna gränserna avviker från de ovan fastställda ordinarie arbetstiderna, om produktionstekniskt tvingande skäl föreligger. Sådana skäl bör anses vara utförandet av nödvändiga reparationer, force majeure, brist på råvaror och material, otillräcklig produktåtgång och andra därmed jämförbara orsaker. Ersättning för veckovila 16. Se s punkt 8; Avvikelse från ledighet per vecka 7 Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete Tillämpningsområde 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Normalt är dessa arbetstidsformer dagarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. Intjänande av ledighet 2. Ledighet beviljas för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: Minst 17 arbetsdagar 1 ledig dag " 35 arbetsdagar 2 lediga dagar " 53 arbetsdagar 3 lediga dagar " 71 arbetsdagar 4 lediga dagar " 88 arbetsdagar 5 lediga dagar

29 7 " 105 arbetsdagar 6 lediga dagar " 121 arbetsdagar 7 lediga dagar " 138 arbetsdagar 8 lediga dagar " 155 arbetsdagar 9 lediga dagar " 172 arbetsdagar 10 lediga dagar " 189 arbetsdagar 11 lediga dagar " 205 arbetsdagar 12,5 lediga dagar Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller för förlossningsledighet samt utbildningstid som till någon del bekostas av arbetsgivaren, till den del arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsskift tid som använts för kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för möten i nämnder eller andra permanenta organ som tillsatts av dessa, för TEAM Industribranschernas fackförbunds förbundsfullmäktigemöten eller förbundsstyrelsemöten och för 50- och 60-års bemärkelsedagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som orsakats av vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt för att sköta uppdrag som ställföreträdande förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig. Protokollsanteckning: Som utförd ordinarie arbetsdag räknas också en sådan ordinarie arbetsdag då arbetstagaren utfört arbete under minst halva arbetsdagen och varit frånvarande resten av dagen antingen med arbetsgivarens tillstånd eller av en annan godtagbar orsak. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som intjänar ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara uttagen. Från arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. Förkortning av arbetstiden gäller dock inte sommarvikarier som anställts i ett anställningsförhållande på viss tid för högst tre månader. Om ett arbetsavtal på viss tid förlängs, intjänas ledigheterna på grund av förkortning av arbetstiden från och med anställningsförhållandets början. Beviljande av ledighet 3. Den ledighet som har intjänats under ett kalenderår ska ges arbetstagaren senast före utgången av april följande år, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte lokalt avtalar om annat. Ledigheten ges vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Om ledigheten ges till samtliga arbetstagare eller till hela arbetsavdelningen samtidigt ska man iaktta den anmälningstid på två veckor som nämns i detta avtal beträffande ändringar av arbetstidsschemat. Den ovan nämnda anmälningstiden iakttas också vid ledighet som ges personligen, ifall inget annat avtalas. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. I detta fall betalas till arbetstagaren förutom ersättning för den lediga tiden även enkel lön för det utförda

30 8 Förtjänstnivå arbetet. Hur ledigheten ges avgörs på företagsnivå. I regel ges ledighet ett arbetsskift åt gången. Protokollsanteckning: Företagen kan med beaktande av drifttiderna bevilja ledigheten till följd av arbetstidsförkortningen bl.a. genom att ge en arbetsdag ledigt, genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, genom att ge ledigheten i form av ledighet för uträttande av ärenden antingen under en hel dag eller en del av en dag eller genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledigheten för uträttandet av ärenden är personlig. De andra alternativen kan genomföras som personliga eller kollektiva. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte har getts ut före det får arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten enligt medeltimförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledig tid får arbetsgivaren innehålla motsvarande summa från arbetstagarens slutlön. 4. Arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att månadslönen bibehålls oförändrad. Arbetstagare med timlön kompenseras så att för arbetstidsförkortningsdagar betalas en ersättning enligt medeltimförtjänsten. Dagar likställda med arbetade dagar 5. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom likställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. Kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete 6. I kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete genomförs förkortningen av arbetstiden genom att ge timavlönade arbetstagare lediga dagar med lön. För ledig tid betalas lön i enlighet med medeltimförtjänsten. 8 Intermittent treskiftsarbete 1. I intermittent treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och som långtidsmedeltal i genomsnitt 35,8 timmar per vecka. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka kan växla från år till år beroende på hur söckenhelgerna infaller.

31 9 2. För arbetet ska på förhand göras upp ett arbetstidsschema för den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till de genomsnittliga arbetstider som nämns i punkt 1. Utjämningsperioden är högst ett år, i regel ett kalenderår. 3. Arbetstidsutjämningen sker så att man i arbetstidsutjämningsschemat antecknar lediga dagar som motsvarar utfört arbete så att arbetstiden under en period på högst ett år utjämnas till de genomsnitt som nämns i punkt 1. Protokollsanteckning: Lokalt kan man komma överens om att ledigheterna eller en del av dem kan ges individuellt utan att på förhand anteckna dem i utjämningsschemat. 4. I intermittent treskiftsarbete intjänas skiftledigheterna för utförda ordinarie arbetsskift enligt följande: Utförda ordinarie arbetsskift Antal skiftledigheter 14 arbetsdagar 1 ledig dag 27 arbetsdagar 2 lediga dagar 41 arbetsdagar 3 lediga dagar 54 arbetsdagar 4 lediga dagar 68 arbetsdagar 5 lediga dagar 81 arbetsdagar 6 lediga dagar 95 arbetsdagar 7 lediga dagar 108 arbetsdagar 8 lediga dagar 122 arbetsdagar 9 lediga dagar 135 arbetsdagar 10 lediga dagar 149 arbetsdagar 11 lediga dagar 162 arbetsdagar 12 lediga dagar 176 arbetsdagar 13 lediga dagar 189 arbetsdagar 14 lediga dagar 202 arbetsdagar 15,5 lediga dagar Utöver de nämnda skiftledigheterna förkortas den årliga arbetstiden av de söckenhelger som under respektive år infaller mellan måndag och fredag. Ifall söckenhelgerna är arbetsdagar enligt arbetstidsschemat bör arbetstagaren ges motsvarande ledig tid vid en annan tidpunkt. Istället för söckenhelgsersättning betalas till arbetstagaren ersättning enligt medeltimförtjänsten för den ifrågavarande ledigheten. 5. Som utförda ordinarie arbetsskift i treskiftsarbete räknas även de arbetsskift enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid samt utbildningstid som till någon del bekostas av arbetsgivaren, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsskift tid som använts för kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för möten i nämnder eller andra permanenta organ som tillsatts av dessa, 50- och 60-års bemärkelsedagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som orsakats av vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar, uppdrag som ställföreträdande förtroendeman eller

32 10 arbetarskyddsfullmäktig samt för TEAM Industribranschernas fackförbunds förbundsfullmäktigemöten eller förbundsstyrelsemöten. 6. I fall som gäller slutlön och i situationer där intermittent treskiftsarbete utförs under bara en del av kalenderåret, ersätts de ofullständiga skiftledigheterna i pengar. Beräkningsregeln är då att för ett ordinarie arbetsskift intjänas 0,613 timmar skiftledighet. 7. Arbetstiden förkortas utan att förtjänstnivån sjunker enligt följande: Arbetstagare med timlön För en skiftledighetsdag betalas en ersättning för 8 timmar enligt medeltimförtjänsten. Arbetstagare med månadslön Till arbetstagare med månadslön betalas ett separat tillägg på 4,2 procent av medeltimförtjänsten för varje ordinarie arbetstimme. Tillägget betalas förutom för de arbetstimmar som utförts på ordinarie arbetstid även för sådan rese- och utbildningstid under den ordinarie arbetstiden som ersätts av arbetsgivaren och för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller enligt kollektivavtalet lön för sjukdomstid på grund av att arbetstagarens barn har insjuknat. Tillägget beaktas vid beräkningen av semesterlönen men inte vid beräkningen av medeltimförtjänsten enligt kollektivavtalet. 8. För arbete som överstiger arbetstiden per vecka enligt arbetstidsschemat för veckan i fråga betalas ersättning enligt vad som har avtalats om övertidsarbete per vecka. 9. Om arbetstagaren har arbetat på en tid som i arbetstidsschemat antecknats som skiftledig, skjuts ledigheten upp till en senare tidpunkt. 10. Skiftledigheter åtgår och intjänas under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. 11. Semester ges i enlighet med semesterlagen och kollektivavtalet. Skiftledigheter får inte förläggas under semesterperioden. De dagar som enligt arbetstidsschemat är skiftledighetsdagar räknas som likställda med arbetade dagar när semestern fastställs. 9 Kontinuerligt treskiftsarbete Gällande arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete iakttas de protokoll som förbunden har undertecknat.

33 11 10 Vilotider Måltidspaus i dagarbete 1. I ordinarie ettskiftsarbete har arbetstagaren en måltidspaus på en timme, under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen för att äta. Undantag 2. Lokalt kan man komma överens om att även i dagarbete iaktta en måltidspaus på en halv timme så att arbetstagaren under denna tid fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. Måltidspaus i skiftarbete 3. I skiftarbete har arbetstagaren ingen måltidspaus, utan arbetstagaren ges tillfälle att inta sin måltid ungefär vid mitten av arbetsskiftet vid den tidpunkt som är mest lämplig med hänsyn till arbetet. Avvikelsen från skiftets mitt kan vara högst två timmar i båda riktningarna. Arbetsdagens andra vilopaus Förfriskningar Dygnsvila Ledighet per vecka 4. Om arbetstiden överskrider tio timmar per dygn, har arbetstagaren om han eller hon så önskar rätt att hålla en vilopaus på högst en halv timme efter åtta timmars arbete. 5. Arbetstagaren har rätt att på arbetsplatsen avnjuta kaffe eller förfriskningar två gånger om dagen, dock så att det stör produktionen så lite som möjligt. 6. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som följer varje arbetsskifts början beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ett ändamålsenligt arrangemang av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och vederbörande förtroendeman eller en annan i arbetstidslagen avsedd representant för arbetstagarna med arbetstagarens samtycke avtala om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Dygnsvilan ska dock omfatta minst sju timmar. Från det ovan nämnda kan tillfälligt avvikas under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i de fall som avses i arbetstidslagen. Dygnsvilan bör dock vara minst fem timmar och arbetstagaren bör ges de ersättande vilotider som avses i lagen så fort som möjligt, dock senast inom förloppet av en månad. 7. Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar, som om möjligt ges i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Ledigheten bör dock vara minst 24 timmar per vecka. I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i