LIU- IEI- FIL- G- - 14/ SE. Anders Güettler Oskar Schmidt. Vårterminen Handledare Göran Hägg

Transkript

1 LIU- IEI- FIL- G- - 14/ SE Med apoteken i centrum - En analys av den fysiska lokaliseringen av apotek efter omregleringen samt ett statligt bidrags troliga påverkan på lokaliseringen. The localization of Swedish pharmacies - An analysis of the physical localization of pharmacies after the deregulation and the likely effects of a subsidy. Anders Güettler Oskar Schmidt Vårterminen 2014 Handledare Göran Hägg Kandidatuppsats i Nationalekonomi Politices Kandidatprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden. Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden. Att apotek etableras i tätorterna stämmer väl överens med den lokaliseringsmodell som Hotelling beskriver, vilken vi studerat och även till viss del anpassat. Det är endast ett fåtal aktörer som har en betydelsefull andel apotek på marknaden och tillsammans med några andra faktorer gör det att marknaden kan sägas likna ett oligopol. I samband med omregleringen upprättades en lista över 110 apotek i glesbygden som inte fick läggas ned under de tre inledande åren efter omregleringen. Dessa tre år passerade år 2013 och tre listade apotek har nu lagts ned. För att främja apotek på glesbygden och att inte fler av de apoteken läggs ned har staten upprättat ett bidrag som endast apotek i glesbygden kan ansöka om. Detta bidrag kallas glesbygdsbidraget och 37 apotek har år 2014 ansökt om bidraget. Det är ännu inte klart hur många av de 37 apoteken som kommer att få ta del av bidraget och vilken summa varje apotek kommer att få. Med utgångspunkt i den norska apoteksmarknaden och den norska varianten av glesbygdsbidrag diskuteras att nya apotek kommer fortsätta lokalisera sig i tätorter och att apoteken i glesbygden kommer fortsätta att efterfråga bidraget. Den oligopolliknande apoteksmarknaden kan sägas skapa en spelteoretisk situation mellan de stora apotekskedjorna. Inget av dem vill vara den första att lägga ner några särskilt betydelsefulla apotek på glesbygden, då deras anseende kan påverkas negativt. Denna spelstrategi tillsammans med glesbygdsbidraget skapar incitament för att apoteken i glesbygden kommer att vara kvar. 2

3 Abstract The deregulation of the Swedish pharmacy market took place 1 July The number of pharmacies has since then grown from about 900 to more than It is of interest to investigate where these pharmacies have been located. This investigation is part of the purpose of this paper, along with an analysis of a subsidy s (glesbygdsbidraget), likely effect of the location on pharmacies in thinly populated areas. Two thirds of all the new pharmacies have opened in areas with a high accessibility. Only a few pharmacies have opened in places where it previously where none. No pharmacies have located in areas with low or very low accessibility. The fact that pharmacies mostly open in more densely populated areas is in line with the location theory described by Hotelling. Pharmacies in areas with low accessibility may have positive externalities. Because of these positive externalities, a deal was made between the government and the pharmacy companies not to close 110 listed pharmacies. This deal ended 2013 and no new deal has been made. Instead, a subsidy was created that only pharmacies in thinly populated areas could apply for. 37 pharmacies have applied for the subsidy but the decision of what amount each pharmacy will receive has not yet been made. Based on the Norwegian pharmacy market and its subsidy we discuss that future pharmacies will continue to establish in densely populated areas. The pharmacies in thinly populated areas will maintain their demand for the subsidy in the future. The pharmacy market can be described as an oligopoly. Due to this oligopoly a game theory situation may occur where no pharmacy company wants to be the first to close in thinly populated areas because of the bad reputation that can follow such change. This game theory, together with the subsidy, creates incentives that may preserve the pharmacies in thinly populated areas. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Definitioner och förtydliganden Avgränsning Metod Metod- och källkritik Tidigare forskning Bakgrund Omregleringen av apoteksmarknaden Apoteksaktörernas marknadsandelar Av- eller omreglering Utvecklingen av antal apotek Glesbygdslistan Statsstöd Glesbygdsbidraget Glesbygdsapotek och externa effekter Avstånd mellan apotek Teori Kortfattad beskrivning av oligopol Herfindahl- Hirschman- indexet Lokaliseringsteori Hotellings lokaliseringsmodell New Economic Geography Samhällsekonomiskt optimal lokalisering Kritik mot Hotellings lokaliseringsmodell Resultat Stödersättning till apotek i Norge Kort beskrivning av Norska apoteksmarknaden Det norska glesbygdsbidraget Utveckling och lokalisering efter omregleringen Apotekens fysiska lokalisering sedan omregleringen Nedlagda apotek Apotek som sökt glesbygdsbidrag Sammanfattning av mailsvar Sammanfattning av intervju med NoMA Sammanfattning av intervju med Dan Haupt, chef på Apoteket Akkjan i Jokkmokk Analys och Diskussion Analys Strukturen på apoteksmarknaden Hirschman- Herfindahl- indexet Applicering och analys av Hotelling på apoteksmarknaden Hotelling med subvention Kostnader för omlokalisering

5 5.1.6 Subventionens påverkan på konkurrensen Diskussion Jämförelse med Norge Strategiska svar Spelteori och strategi Subventionens utformning och dess påverkan på den fysiska lokaliseringen Andra faktorer som avgör omlokalisering Framtiden för apotek i glesbygden Slutsatser Figurförteckning Figur 1. Utveckling av antal apotek Figur 2. Försäljning och lönsamhet Figur 3. Bidrag för att uppnå lönsamhet Figur 4. Avstånd och antal apotek Figur 5. Hotelling i jämvikt Figur 6. Samhällsekonomiskt optimal lokalisering Figur 7. Lerner och Singer Figur 8. Tillgänglighet i Sverige Figur 9. Nya apotek och tillgänglighet Figur 10. Antal apotek som sökt bidrag per län och efter tillgänglighet Figur 11. Lokalisering med subvention Figur 12. Lokalisering med subvention Figur 13. Lokalisering med subvention Figur 14. Lokalisering med subvention Tabellförteckning Tabell 1. Marknadsandelar Tabell 2. Nya apotek i länen Tabell 3. Fördelning av antal apotek som sökt bidrag

6 1. Inledning Att leva på glesbygden är inte alltid smärtfritt. Det är generellt sett längre till viktiga inrättningar som skola, omsorg och olika affärsverksamheter än i mer tätbefolkade regioner. I kölvattnet av en ökad urbanisering har tillgängligheten till dessa inrättningar i glesbygden dessutom minskat. 1 Då vi båda författare är uppvuxna på mindre orter är det problemet någonting som väckt vår uppmärksamhet. En fråga som berör tillgängligheten i glesbygden är omregleringen av apoteksmarknaden. Det som i folkmun benämns som omregleringen av apoteksmarknaden grundar sig i tre lagar som antogs av riksdagen under år 2008 och Regeringen formulerade fem övergripande mål som motiv för lagändringarna. Dessa inkluderar mål om en ökad tillgänglighet till läkemedel, en bättre service och tjänsteutbud samt bibehållen kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen. 2 Omregleringen har lett till att ett relativt stort antal nya apotek etablerats i tätbefolkade områden. Effekten på mindre orter är hittills marginell och farhågor har uppstått om ett framtida minskat apoteksutbud på glesbygden där lönsamheten antas vara lägre. 3 För att motverka en eventuell nedläggning upprättades en så kallad glesbygdslista över vissa apotek och beslut togs att apotek på denna lista ej får läggas ned, givet att inget nytt apotek etablerats i orten. 4 Beslutet gällde under omregleringens tre inledande år. År 2013 var de tre åren till ända och nya, liknande avtal har ej upprättats. Det är således tillåtet att lägga ned glesbygdslistade apotek. För att förhindra en nedläggning har riksdagen upprättat ett glesbygdsbidrag vilket apotek, som uppfyller vissa kriterier, kan få en del av. Beslut om bidrag fattas av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket och ansökningsperioden för år 2013 gick ut 1 mars Det var första gången det gick att ansöka om bidraget. 5 1 Dagens Nyheter ( ). 2 Proposition 2008/09:145 (2009). 3 Svenska Dagbladet ( ). 4 Statskontoret (2013). 5 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (2013). 6

7 1.1 Problemformulering Antalet apotek har ökat i Sverige sedan omregleringen år Frågan blir hur de nyetablerade apoteken har lokaliserat sig i landet? Det kan sägas finnas ett demokratiskt värde i alla medborgares lika rätt till smidig tillgång till medicin oavsett vart i landet man bor. Med det i åtanke är det av intresse att undersöka de delar av omregleringen som påverkar den fysiska lokaliseringen av apotek på glesbygden. Då staten valt att subventionera vissa apotek är det intressant att analysera i vilken utsträckning subventionen kommer påverka den fysiska lokaliseringen av apotek på mindre orter och i glesbygden. Eftersom ingen subvention ännu delats ut kan en diskussion kring en liknande subventions effekter i Norge ge en indikation på vad som kan hända i Sverige. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att studera den fysiska lokaliseringen av öppenvårdsapotek på apoteksmarknaden efter omregleringen samt analysera glesbygdsbidragets troliga påverkan på lokaliseringen. 1.3 Definitioner och förtydliganden Ett öppenvårdsapotek är vad som i folkmun benämns som ett vanligt apotek. De följer ett antal regler uppsatta av Läkemedelsverket, bland annat måste de vara bemannade av farmaceuter och läkemedelsansvariga. 6 Av skriv- och lästekniska skäl kommer vi fortsättningsvis att benämna öppenvårdsapotek med det enklare och mer klassiska uttrycket: apotek. Glesbygd är ett begrepp som används flitigt i denna uppsats. Glesbygd definieras av Tillväxtanalys (före detta Glesbygdsverket) som ett område med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare, samt öar utan fast landförbindelse. 7 I glesbygden bor ungefär två procent av Sveriges befolkning. 6 Läkemedelsverket (2012). 7 Tillväxtanalys (2007). 7

8 Tätorter är orter som har fler än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. I tätorter bor ungefär 76,4 procent av Sveriges befolkning. 8 I uppsatsen kommer orden subvention, glesbygdsbidrag och bidrag att användas synonymt. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket förkortas fortsättningsvis till TLV. Kronans Droghandel Apotek AB förkortas till Kronans Apotek. Norska läkemedelsverket, Norwegian Medicines Agency, förkortas NoMA. 1.4 Avgränsning Uppsatsen ämnar studera fysisk lokalisering av apotek. Fysisk lokalisering av apotek är en del av det mer omfattande begreppet tillgänglighet. Tillgänglighet till läkemedel berör, förutom lokalisering även faktorer som öppettider, apoteksombud och distanshandel med läkemedel. 9 På grund av tids- och utrymmesbrist har ovan nämnda faktorer inte studerats utan fokus har varit i linje med det utformade syftet. 1.5 Metod För att kunna uppnå uppsatsens syfte har vi först valt att kartlägga omregleringen av apoteksmarknaden; dess orsaker, genomförande och konsekvenser i form av antal aktörer och apotek. Kartläggningen av apoteksmarknaden har huvudsakligen baserats på sekundärdata som inhämtats från tidigare publicerade studier och rapporter. Ett noterbart exempel på en studerad rapport är Statskontorets utvärdering En omreglerad apoteksmarknad 10 om hur omregleringen uppfyllt regeringens uppsatta mål med omregleringen. Med hjälp av tabeller och figurer ges överskådliga och sammanfattande bilder av vissa förhållanden och strukturer på apoteksmarknaden. Några figurer och tabeller har tagits ur publicerade rapporter medan andra har skapats utifrån rapporter och aktuell statistik. Framställningen av glesbygdsbidraget och dess 8 Ibid. 9 Statskontoret (2013). 10 Ibid. 8

9 utformning har gjorts med hjälp av material som tillhandahållits av TLV. Genom att utförligt beskriva och förklara glesbygdsbidraget skapas en grund varpå analys och granskning kan göras. För att förklara och förstå strukturen på apoteksmarknaden efter omregleringen utgår vi från relevant ekonomisk teori som i sin tur hämtats från etablerad litteratur. Det är framförallt mikroekonomisk teori och lokaliseringsteori som ligger till grund och skapar en förståelse för den aktuella marknaden. Resultat om apoteks lokalisering och vilka apotek som ansökt om glesbygdsbidrag har baserats på sekundärfakta inhämtat från rapporter, utvärderingar och TLV. Exempel på en för resultatet viktig och trovärdig källa är Tillväxtanalys utvärdering Geografisk tillgänglighet till läkemedel som bland annat behandlar var apotek lokaliserat sig efter omregleringen. 11 Vi har i samband med insamling av sekundärdata varit i kontakt med TLV och genom kontakten fått tillgång till TLV:s Promemoria gällande glesbygdsbidraget. Då glesbygdsbidraget nyligen införts är det svårt att se några konkreta konsekvenser av bidragets påverkan på den fysiska lokaliseringen av apotek. Vi har därför valt att studera den norska apoteksmarknaden och dess bidrag för apotek i glesbygden. Norge har haft en omreglering och ett bidrag sedan år 2001 och kan därför studeras för att se effekter vilka även kan vara aktuella på den svenska apoteksmarknaden. Vidare har vi enligt kvalitativ modell genomfört intervjuer genom såväl mail som telefon. Med information som uppdagats ur primärdata har delar av glesbygdsbidragets eventuella effekter redogjorts för. Mailintervjuerna har genomförts med de stora apotekskedjorna. Vi har genomfört en telefonintervju med Senior Adviser Terje Gregersen vid Norska läkemedelsverket. Telefonintervjun, tillsammans med andra rapporter, ligger till grund för den del som beskriver den norska subventionens påverkan på apoteksmarknaden. En telefonintervju har även genomförts med Dan Haupt, chef på apoteket Akkjan i Jokkmokk i syfte att fånga upp förutsättningar för, och synpunkter från ett apotek i glesbygden. 11 Tillväxtanalys (2012). 9

10 Våra mailintervjuer bestod av tre frågor som skickats ut till de olika aktörerna. Frågorna är formulerade för att ge ett relativt öppet svar av respondenternas helhetsintryck av omregleringen och glesbygdsbidraget. Vi har medvetet valt att inte formulera frågorna så att respondenterna tvingas svara med helt siffermässigt korrekt fakta. Anledningen till det är att vi anser att för djupa och faktakrävande frågor kan leda till uteblivna svar. Vi har valt att förlägga stora delar av vår teoriapplicering av apoteksmarknaden i den del av uppsatsen som behandlar analys och diskussion. Det kan diskuteras huruvida teoriapplicering ska placeras i anknytning till Teori (del 3) men då appliceringen är en form av analys som hänger samman med resterande analys och diskussion har vi valt att sammanföra dem. 1.6 Metod- och källkritik Beroende på vilken utredning eller rapport som studeras ges olika uppgifter om antal apotek vid en viss tidpunkt. Det beror bland annat på att utredningarna använt olika källor som grund samt även att källorna kan tolkas på olika sätt. 12 Det mest betydelsefulla exemplet på det är de uppgifter (den sammanställning) som Läkemedelsverket publicerar över antal godkända apotek. Sammanställningen inkluderar apotek som ännu inte öppnats och kan även innehålla två tillstånd för samma apotek om de precis har bytt ägare. 13 Beroende på om utredningen tagit hänsyn till och/eller korrigerat för detta gör det att siffrorna skiljer sig åt. För uppsatsens syfte är det av viss, om än inte överdrivet stor betydelse att siffrorna är exakta. Den övergripande bilden blir densamma och resonemang blir ej lidande. Vi har valt att fråga de olika apoteksaktörerna för att få en bild av hur de upplever glesbygdsbidraget och hur nödvändigt de anser det vara. Här finns det en risk att aktörerna svarat strategiskt och till viss del subjektivt då de gynnas av bidraget. Trots detta anser vi att deras svar bidrar till helhetsintrycket av bidraget. 12 Tillväxtanalys (2012). 13 Ibid. 10

11 Vår intervju med Terje Gregersen på det norska läkemedelsverket är mer utförlig och lider inte samma potentiella brist i form av strategiska svar. Dock är de uppgifter Gregersen presenterar inte med säkerhet helt korrekta och det har varit problematiskt att hitta information som vare sig bekräftar eller motsäger den information Gregersen ger. Den intervju som genomförts med Dan Haupt vid apoteket Akkjan kan till förutsättningar och tillit sägas likna intervjun med Gregersen. Sammantaget kan de primärdata som inhämtats till viss del anses subjektiva och inte helt säkra. Det är en följd av att vi dels valt att ställa frågor som ger möjlighet till subjektivitet och dels för att uppgifter som framkommit ur svaren är svåra att dubbelkolla. Huruvida denna metod är lyckosam kan diskuteras men vi menar att de svar vi inhämtat ger en bild av situationen kring glesbygdsbidraget och kan användas i diskussioner kring bidragets effekter. 1.7 Tidigare forskning Då omregleringen av apoteksmarknaden är ett, inom Sverige, relativt nytt fenomen är den forskning som gjorts begränsad. Ett antal statliga utvärderingar har gjorts på effekterna av omregleringen och hur den levt upp till de satta målen. Riksrevisionen har granskat statens planering och genomförande av utförsäljningen av apotek. Statskontoret genomförde mellan år en utvärdering av hur väl omregleringen svarat mot de uppfyllda målen. Konkurrensverket har i en rapport analyserat omregleringen ur ett konkurrensperspektiv, en rapport som presenterades i december Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) har granskat den geografiska tillgången till såväl receptbelagda som receptfria läkemedel i en rapport som presenterades i december Tillväxtanalys rapport är den som syftesmässigt ligger närmast vår uppsats. Utöver de statliga utvärderingarna har ett antal uppsatser skrivits inom området. Närmast till hands är Emma Rosklints och Martina Henricssons uppsats Den Omreglerade Apoteksmarknaden framlagd år 2012 vid Linköpings 14 Konkurrensverket (2010). 11

12 Universitet. En uppsats som behandlar lokaliseringen av apotek ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 12

13 2. Bakgrund 2.1 Omregleringen av apoteksmarknaden Under talet skedde omregleringar av några av de svenska marknader som tidigare kännetecknats av monopol. Exempel på dessa marknader är tele-, järnväg- och postmarknaden. Liberaliseringen grundade sig i en allt större förståelse av konkurrensens betydelse för den ekonomiska tillväxten. 15 Marknader som tidigare ansågs som naturliga monopol kunde inte längre göra det i och med den tekniska utvecklingen och den ökade efterfrågan i kombination med en ökad internationalisering. 16 Omregleringar har fortsatt sedan dess och ett maktskifte i politiken kan ha varit en bidragande faktor till att det år 2006 påbörjades diskussioner om ett avskaffande av det svenska apoteksmonopolet. Regeringen spekulerade i att en konkurrensutsatt marknad skulle leda till lägre kostnader för konsumenterna och en ökad tillgänglighet. 17 Vidare undersöktes om det skulle vara möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel i andra affärer än just apoteken. År 2008 och 2009 trädde tre lagar i kraft som tillsammans utgör omregleringen av apoteksmarknaden. Lagändringarna baseras på tre propositioner som kortfattat kan sammanfattas: Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Beslutet innebar att vårdgivarna från 1 september 2008 fick fler möjligheter att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus. 18 Omreglering av apoteksmarknaden. beslutet innebar att det statliga monopolet avvecklades 1 juli 2009 vilket gjorde det möjligt för andra aktörer än Apoteket AB att bedriva apoteksverksamhet Konkurrensverket (1998). 16 Ibid. 17 Prop 2008/09:145 (2009). 18 Prop. 2007/08:142 (2008). 19 Prop. 2008/09:145 (2009). 13

14 Handel med vissa receptfria läkemedel. Beslutet innebar att försäljning av vissa receptfria läkemedel från 1 november 2009 blev tillåtna på andra försäljningsställen än apotek. 20 Det är främst den andra propositionen, Omreglering av apoteksmarknaden, som är relevant för uppsatsen syfte och de två andra propositionerna lämnas därhän. Uppköpen av de statliga apoteken förbereddes genom att ett nybildat företag vid namn Apoteket Omstrukturering AB (OAB) övertog ägandet av Apoteket AB:s aktier. Syftet var att OAB skulle ansvara och genomföra utförsäljningen av apoteken. Som dess moderbolag beslutade OAB att 466 av 946 apotek skulle säljas. Apoteken som skulle säljas till större företag delades in i åtta kluster med varierande antal och storlek. Klustren var även fördelade så att de sträckte sig nationellt och/eller regionalt. Anledningen till att man delade upp apoteken i kluster var att åstadkomma en långsiktigt hållbar konkurrens samt se till en fortsatt god apotekstäckning. 21 Dessutom ville OAB genom uppdelningen motverka en eventuell oligopolsituation samt lokala monopol (genom att en aktör innehar samtliga apotek på viss ort). 22 Köparna av de åtta klustren var följande: Apotek Hjärtat apotek Kronans Apotek apotek Medstop apotek - 62 apotek Vårdapoteket - 24 apotek 150 apotek skulle vara kvar i statligt ägande men drivas av enskilda entreprenörer vilka också var delägare i apoteken. 330 apotek behöll Apoteket AB själva Prop. 2008/09:190 (2009). 21 Riksrevisionen (2012). 22 Ibid. 23 Konkurrensverket (2010). 14

15 2.2 Apoteksaktörernas marknadsandelar Apoteket AB finns fortfarande kvar och driver idag 372 apotek. I december 2013 fanns det 24 olika aktörer på apoteksmarknaden. Förutom Apoteket AB är några av de aktörer som finns på marknaden bland annat: Apoteket Hjärtat, Cura Apoteket, Kronans Apotek och Apoteksgruppen. Apoteksgruppen är en frivillig apotekskedja där varje apoteks drivs av mindre egenföretagare. De har gått samman för att få stordriftsfördelar i bland annat inköp och marknadsföring. 24 Ovan nämnda aktörer är några av de större bolagen och de bedriver sin verksamhet i stora affärskedjor med många olika apotek på olika platser i Sverige. 25 De olika aktörerna, antalet och andelen apotek de innehar sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell 1. Marknadsandelar Apoteksgruppen (2014). 25 Statskontoret (2013). 26 Egen konstruktion skapad utifrån uppgifter från Sveriges Apoteksförening (2013). 15

16 2.3 Av- eller omreglering Förändringen av apoteksmarknaden betecknas ibland som en avreglering. Avreglering är dock ett missvisande uttryck då det inte har blivit färre regleringar utan snarare fler. Det gör uttrycket omreglering mer sanningsenligt och det är också detta som används i denna uppsats såväl som av andra insatta. 27 Det är olika myndigheter som ansvarar för och reglerar delar av apoteksmarknaden och dess verksamhet. 28 Läkemedelsverket bedömer ansökningar och utfärdar apotekstillstånd. TLV reglerar priser och subventioner av läkemedel samt prövar ansökningar om glesbygdsbidrag. E- hälsomyndigheten ansvarar för säkerhet och tillgänglighet kring information om läkemedel och Datainspektionen hanterar personuppgiftsdata. 2.4 Utvecklingen av antal apotek Innan omregleringen år 2009 fanns det totalt 924 apotek i Sverige. Efter omregleringen har antalet apotek ökat och idag finns i det ungefär 1330 apotek vilket motsvarar en ökning med ungefär 46 procent. 29 De flesta nyetablerade apoteken upprättades under de första två åren. Under år 2010 ökade apoteken med 21 procent och år 2011 med 11 procent. Sedan avtog etableringstakten och år 2012 ökade antalet apotek enbart med 3 procent. För år 2013 var ökningen 5,5 procent Se exempelvis Statskontoret och Tillväxtanalys. 28 Läkemedelsverket (2014) (A). 29 Egen uträkning baserat på uppgifter från Läkemedelsverket (2014) (B). 30 Statskontoret (2013). 16

17 Utveckling av antal apotek Figur 1. Utveckling av antal apotek. 31 Ett i apotekssammanhang internationellt använt mått för jämförelse är antal invånare per apotek. 32 Vid omregleringens början gick det i Sverige invånare per apotek. Sverige var då ett av de landen i Europa med flest invånare per apotek. 33 I december 2013 var siffran 7400 invånare per apotek. Det är en minskning med 3700 invånare per apotek vilket motsvarar en minskning med 27 procent. Genomsnittet i Europa är ca 4000 invånare per apotek Glesbygdslistan I samband med försäljningen av apotekskluster ålades de nya aktörerna såväl som Apoteket AB att upprätthålla en oförändrad servicenivå vid vissa listade apotek på glesbygden givet att inga andra apotek etablerades på orten. Apoteken fick ej läggas ned. 35 Glesbygdslistan omfattade 110 apotek (se bilaga 3) och avtalet sträckte sig över tre år - fram till och med februari Avtalen har inte ersatts med nya vilket innebär att det nu är tillåtet att lägga ner de listade apoteken Egen konstruktion baserad på uppgifter från Sveriges Apoteksförening (2013). 32 Tillväxtanalys (2012). 33 Sveriges Apoteksförening (2013). 34 Ibid. 35 Tillväxtanalys (2012). 36 Ibid. 17

18 2.6 Statsstöd Då ett avtal om fortsatt drift av vissa apotek upphörde år 2013 föreslogs att ett statsstöd ska utgå till vissa apotek. 37 En diskussion om statsstöd är därför av vikt för den fortsatta förståelsen av glesbygdsbidraget. Enligt fördraget om EU:s funktionssätt, EUF- fördraget framgår att det är förbjudet att ge ut statsstöd till enskilda företag eller gynna viss produktion inom landet då det riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden. Det finns dock undantag i fördraget där det ges möjlighet för stöd när det råder allmänt ekonomiskt intresse. 38 Ett statsstöd är ett stöd som kan delas ut av stat, landsting eller kommun, till en verksamhet som bedrivs på en marknad. Exempel på statsstöd kan vara bidrag eller skattelättnader. 39 Om följande fyra kriterier uppfylls räknas stödet som ett statsstöd Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion. 2. Stödet finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt. 3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. 4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Det är EU- kommissionen som beslutar om vilka som kan få statsstöd och de är de som sköter tillsynen över alla medlemsländers tillämpning av reglerna. Statsstöd får inte lämnas ut förrän det godkänts av EU- kommissionen, givet att det inte följer ett gruppundantag. Detta förbud kallas för genomförandeförbudet. Det är bara regeringen som kan anmäla om stöd till EU- kommissionen men alla beslutsfattande församlingar och myndigheter måste följa de regler som kommissionen upprättat; artiklarna i EUF- fördraget samt svensk lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler TLV (2012) (A). 38 Europeiska Kommissionen (2011). 39 Konkurrensverket (2013). 40 Europeiska kommissionen (2011). 41 Konkurrensverket (2013). 18

19 2.7 Glesbygdsbidraget Ett antal av de listade apoteken har gjort förlust många år i rad, såväl före som efter omregleringen. 42 För att motverka en eventuell nedläggning och trygga en täckande apoteksnärvaro landet runt föreslog TLV att ett statligt statsstöd skulle utgå till vissa apotek. Ett statsstöd som grundas i ett allmänt ekonomiskt intresse och därmed är ett av EU accepterat statsstöd. Bidraget skulle täcka för de förluster som vissa glesbygdsapotek gör och skapa incitament för en fortsatt drift av apotek på landsbygd. TLV kallade bidraget för Glesbygdsbidraget. TLV:s förslag ligger i stora delar till grund för det beslut som sedan fattades i frågan varvid en diskussion kring förslaget i sig är nödvändig. I förslaget ansågs det att bidraget skulle delas ut schablonmässigt. Det innebär att bidraget som utgår ska motsvara vad ett genomsnittligt apotek behöver för att gå med rimlig vinst och inte anpassas efter vad varje apotek behöver. En rimlig vinst är skralt uttryckt vad ett typiskt företag skulle kräva i vinst för att driva ett apotek på samma ort. Enligt TLV skapar schablonutformningen incitament för apotek att vara kostnadseffektiva då ersättningen inte minskar för att apoteket gör mindre förluster. 43 TLV angav två kriterier som apotek ska uppfylla för att kunna få tillgång till bidraget. Apoteket ska ha minst 20 km till närmaste apotek. Apoteket ska ha en årlig försäljning på receptbelagda läkemedel mellan 1-10 MSEK. Avståndskriteriet används för att säkerställa att det är apotek utanför tätortsområden som söker detta bidrag. Försäljningskriteriet används som ett mått på kundunderlag då försäljning av receptbelagda läkemedel står för i snitt 70 procent av försäljningen på apotek. Detta kriterium syftar följaktligen till att utesluta både apotek med ett för lågt och för högt kundunderlag. 42 TLV (2012) (A). 43 Ibid. 19

20 För att beräkna storlek på bidraget utgick TLV från ett lönsamhetsmål satt till 2 procent. Lönsamhetsmålet utgår i sig från försäljning av receptbelagda läkemedel då denna försäljning korrelerar med lönsamheten. Detta åskådliggörs i nedanstående figur. Figur 2. Försäljning och lönsamhet. Visar sambandet mellan lönsamhet och försäljning av receptbelagda läkemedel. EBITDA står för Earnings Before Interest, Taxes and Amortization vilket är lika med rörelsemarginalen. 44 R 2 ger förklaringsgraden som uppgår till 70 procent TLV (2012) (A). 45 Ibid. 20

21 TLV visar vidare på det bidrag som krävs för att apotek ska uppnå 2 procent lönsamhet. Figur 3. Bidrag för att uppnå lönsamhet. Visar det tillskott som krävs per apotek för att apoteket ska nå 2 procents lönsamhet. Skuggade apotek är de som har för stor försäljning och därför ej kan ansöka om bidrag (som synes skär skuggan innan 10 miljoner - detta reviderades senare men finns ej i figur). 46 Som synes innebär det att apoteken i fråga behöver ett bidrag på ungefär mellan SEK. Utifrån det här utformade TLV en formel för bidraget storlek: Bidrag = Rx Där Rx = receptbelagd försäljning. Det innebär att det högsta möjliga bidrag som ett apotek kan tilldelas är , = Och det lägsta bidraget som kan tilldelas är , = Vissa apotek har redan en lönsamhet på 2 procent och är alltså egentligen inte i behov av ett bidrag enligt denna modell. Samtidigt är de fortfarande giltiga att 46 TLV (2012) (A). 21

22 söka bidrag varvid fyra grupper kan urskiljas. Apotek som trots bidrag inte når upp till lönsamhetsmålet. Apotek som med bidrag når upp till målet. Apotek som med bidrag når över målet. Apotek som utan bidrag når upp till/ över målet. Grupperna är en effekt av att bidraget utformats schablonmässigt. TLV:s förslag ligger till stor del till grund för regeringens bestämmelse; Förordning om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse. 47 Den fastslår bland annat följande: Bidrag får endast lämnas till ett apotek som under det kalenderår som närmast föregår bidragsåret var 1. beläget mer än tjugo kilometer från ett annat apotek, 2. hade sina lokaler öppna så att konsumenter kunde få tillgång till läkemedel under samtliga kalendermånader, 3. hade försäljningsintäkter av läkemedel som uppgick till minst en miljon kronor men inte mer än tio miljoner kronor. TLV reviderade sin slutliga modell något då de satte ett lönsamhetstak på 4 procent. Om ett apotek, inkluderat bidrag, får en lönsamhet på mer än 4 procent reduceras bidraget så att lönsamheten inkluderat bidrag ej överstiger 4 procent.d TLV:s slutliga föreskrifter gällande glesbygdsbidraget regleras i deras författningssamling. 48 Regeringen har avsatt en sammanlagd summa på 20 miljoner kronor som TLV kan dela ut till apotek. Bidraget delas ut retroaktivt vilket innebär att apotek söker bidrag för förgående år. År 2013 var första året som bidrag kunde sökas för och ansökningstiden gick ut 1 mars Beslut om vilka apotek som tilldelas bidrag och hur mycket de får, har i skrivande stund ej tagits Svensk Författningssamling (2013). 48 TLV (2013) (A). 49 TLV (2014) (B). 22

23 2.8 Glesbygdsapotek och externa effekter Det kan vara värt att notera något om apotek på glesbygden och förekomsten av positiva externa effekter. Det kan sägas finnas positiva externa effekter av att det existerar glesbygdsapotek. Vad dessa externa effekter består i kan diskuteras men de kan härröras till hur levande och funktionell orten görs av apoteket i fråga. Apotek ger en service som många är beroende av att ha bra tillgång till och en ort utan apotek är inte lika attraktiv att bo i. Ett apotek i sig kan leda till att människor flyttar till orten och att butiker och andra inrättningar även finns på orten. Ett nerlagt apotek skulle kunna leda till utflyttning och att andra inrättningar läggs ner. Det går att argumentera mot dessa effekter men vi gör här antagandet att de existerar. Antagandet stöds av det faktum att glesbygdsapotek först inte fick läggas ner och att det nu finns det bidrag för att stötta apotek på glesbygden. 2.9 Avstånd mellan apotek I Sverige idag har stora delar av befolkningen nära till ett apotek. 50 Det hänger samman med att stora delar av Sveriges befolkning är koncentrerade i vissa städer och regioner. 77 procent av befolkningen har mindre än 5 minuters bilfärd till det närmaste apoteket och 90 procent av befolkningen når det närmaste apoteket inom 10 minuter. Ungefär personer har 20 minuter eller mer med bil till närmaste apotek. Det motsvarar ungefär 1,3 procent av Sveriges befolkning. 51 Avståndet mellan apotek åskådliggörs i figur 4. Som synes ligger lejonparten av alla apotek inte mer än 10 km från närmaste annat apotek. Ändå är det en inte helt oansenligt antal apotek som ligger mer än 20 km från närmaste annat apotek. Cirka 10.5 procent av alla apotek i Sverige ligger på ett avstånd större än 20 km från närmaste apotek. 50 Tillväxtanalys (2012). 51 Ibid. 23

24 . Figur 4. Avstånd och antal apotek Figur hämtad från TLV (2012) (A). 24

25 3. Teori 3.1 Kortfattad beskrivning av oligopol När ett fåtal stora aktörer verkar självständigt, men beroende av de andra aktörerna, på en marknad kännetecknas den av oligopol. Eftersom aktörerna är få kan de enskilt påverka priset på marknaden, till skillnad från när det råder fri konkurrens, de måste även anpassa sina prisstrategier efter hur de andra aktörerna väljer att handla. 53 Produkterna som säljs på en oligopolmarknad är homogena (även om det kan förekomma differentiering) och konsumenterna är relativt indifferenta till vilken aktör de handlar från. På marknaden finns stora etableringshinder för nya företag, oftast som ett resultat av höga fasta kostnader, vilket i sin tur skapat en situation där några få företag dominerar marknaden. Den kollektiva prissättningen ligger över marginalkostnaden. Aktörerna vinstmaximerar där den förväntade marginalintäkten är lika med den förväntade marginalkostnaden Herfindahl- Hirschman- indexet Ett sätt att uppskatta oligopol är att titta på marknadskoncentrationen - hur koncentrerad marknaden är hos de största företagen. 55 En hög koncentration är en indikation på oligopol. En ofta använd metod för att uppskatta marknadskoncentration är att studera Herfindahl- Hirschman- indexet, HHI. Exempelvis använder det amerikanska justitiedepartementet detta index för att utvärdera marknadskoncentrationer. HHI summerar kvadraten av samtliga aktörers marknadsandel på en specifik marknad. HHI = (S1)! + (S2)! (Sn)! 53 Carlton Dennis W, Perloff Jeffrey M (2005). 54 Ibid. 55 Roger Arnold A (2008). 25

26 I formeln står S för ett företag på marknaden. Det amerikanska justitiedepartementet har följande måttstock: En marknad med ett HHI upp till 1000 ses ej som koncentrerad, mellan anses marknaden vara medelkoncentrerad och ett HHI över 1800 ses som representativt för en marknad med hög koncentration Lokaliseringsteori Inom nationalekonomi används lokaliseringsteori för att förklara den geografiska eller produktmässiga lokaliseringen av ekonomiska aktiviteter. 57 Lokaliseringsteorin har utvecklats och diversifierats över tiden men vissa teorier som formulerades under de första decennierna av talet är fortfarande aktuella och användbara. 58 Vi ämnar redogöra för en av de mest välkända och använda nedan Hotellings lokaliseringsmodell Hotellings lokaliseringsmodell är en av de mest välkända lokaliseringsmodellerna. Den utvecklades av den amerikanske matematikern och nationalekonomen Harold Hotelling och presenterades år 1929 i en artikel titulerad Stability in Competition. 59 Modellen har under de senaste 85 åren fått utstå en del kritik och omarbetning av andra men är trots det fortfarande nyttig och applicerbar. Hotelling beskriver en gata med endast två företag som säljer homogena produkter. Jämnt fördelat längs gatan bor konsumenter som alla köper lika mycket av varan vid varje tidpunkt. Konsumenternas val av butik styrs enbart av priset på varan där transportkostnaden räknas in i priset. Transportkostnaden i sig beror på avståndet till butiken. Om priset på varan i sig antas vara fast och lika för båda butikerna är det transportkostnaden som avgör valet av butik att handla i. Lokaliseringen blir därmed det enda konkurrensmedlet som företagen kan utnyttja. Initialt är affärerna lokaliserade i varsin ände av gatan. Det här är 56 Roger Arnold A (2008). 57 Carlton Dennis W, Perloff Jeffrey M (2005). 58 Ibid. 59 Hotelling (1929). 26

27 dock inget stabilt läge. Affärerna kommer att röra sig mot varandra för att ta marknadsdelar av den andra affären. Det sker då en affär får en större kundkrets ju närmare mitten de rör sig eftersom fler konsumenter får närmare till just den butiken. Affärerna behöver inte bekymra sig för att förlora kunder på sin yttre sida då det inte ligger någon annan affär utanför dem som kan ta kunder. Som svar flyttar således även den andra affären på sig för att inte förlora marknadsandelar. Affärernas rörelse mot mitten av gatan kommer att fortsätta tills de ligger vägg i vägg och det uppstår Nashjämvikt, det vill säga att ingen aktör ensamt tjänar på att ändra sitt agerande. 60 Det beror på att så länge de inte ligger exakt bredvid varandra tjänar affären på att förflytta sig mot den andra affären. Figur 5. Hotelling i jämvikt Samhällsekonomiskt optimal lokalisering Den samhällsekonomiskt optimala lokaliseringen av de två butikerna i Hotellings lokaliseringsmodell är där transportkostnaden för det totala samhällets individer är som lägst. Optimal lokalisering urskiljs givet att priserna antas fasta och lika för båda butikerna, att invånarna är jämt fördelade längst gatan samt att transportkostnaden styrs av avståndet till butikerna. Om gatan som Hotelling beskriver ses som en linje kommer summan av avståndet vara som minst för 60 Carlton Dennis W, Perloff Jeffrey. M (2005). 61 Egen konstruktion utifrån Hotelling (1929). 27

28 samhällets invånare när butikerna etableras på ¼ och ¾ avstånd efter linjen. Vid denna lokalisering har en slumpmässigt vald invånare aldrig längre än ¼ avståndsenhet till närmaste butik och på så sätt har det totala avståndet för samhällets invånare minimerats. För att beskriva matematiskt hur detta går till använder Hotelling sig av en integral där kostnaden, C är en funktion av de olika avstånden a, X, b, Y. Genomsnittskostnadsfunktionen ser ut på följande vis: ½C(a! + X! + Y! + b! ) Uttrycket minimeras när avståndsvariablerna är lika stora, eftersom summan av a, X, b, Y är given. 62 Figur 6. Samhällsekonomiskt optimal lokalisering. 63 Som synes skiljer sig den samhällsoptimala lokaliseringen från den slutliga lokalisering som Hotelling beskriver i sin modell. Hotellings modell med två affärer vägg i vägg minimerar inte avståndet för invånarna på gatan och är därför inte den samhällsekonomiskt optimala lokaliseringen Kritik mot Hotellings lokaliseringsmodell Genom åren har kritik framförts mot Hotellings lokaliseringsmodell. Lerner och Singer framför en kritik som vilar på förhållandet mellan priset (inklusive 62 Hotelling (1929). 63 Egen konstruktion utifrån Hotelling (1929). 28

29 transportkostnaden), längden av marknaden (gatan) och kostnaden för transporten. 64 De menar att det borde finnas en övre gräns vad det gäller det pris som företagen kan ta ut på marknaden. Om ett företag sätter ett pris ovanför gränsen kommer det inte ske någon konsumtion av varan då efterfrågan vid det priset är noll. Till skillnad mot Hotelling diskuterar även Lerner och Singer scenariot med fler än två aktörer på marknaden. De hävdar att om det är fler än två aktörer på marknaden, om priset är fast, kommer den nya aktören att lokalisera sig bredvid de redan existerande firmorna i mitten av gatan. Som en reaktion på det kommer det företaget som befinner sig i mitten av de tre företagen att flytta sig till höger eller vänster om något av de andra företagen för att inte tappa alla konsumenter. Resultatet av en serie strategiska lokaliseringar från företagen visar sig i figur 7. Figur 7. Lerner och Singer Visar hur företag väljer att lokalisera sig vid ett visst antal företag på marknaden. Figuren visar lokalisering på marknader med 1 till 8 företag Lerner A.P, Singer H.W (1937). 65 Egen, förskönad konstruktion från Lerner. A.P, Singer. H.W (1937). 29

30 Tre företag är den enda uppsättningen som inte skapar något stabilt jämviktsläge då det alltid finns incitament för den aktören som hamnar själv på en kvartil att röra sig mot de andra två företagen för att vinna marknadsandelar. Lerner och Singers teorier är en bearbetning av det arbete som Chamberlin presenterade år Chamberlin menade att när det finns tre företag på marknaden kommer två av dem att lokalisera sig vid första och tredje kvartilen samt den tredje någonstans mitt emellan dem. Det dementerar alltså Lerner och Singer New Economic Geography En för ämnet intressant teori är New Economic Geography. 67 I korthet kan teorin sägas beskriva hur företag lokaliserar sig i områden med hög efterfrågan samtidigt som efterfrågan påverkas positivt av att företag lokaliserar sig där. Det skapar ett cirkelförhållande där en hög efterfrågan leder till nyetablering som i sin tur skapar en ännu högre efterfrågan (delvis på grund av att fler flyttar dit) vilket leder till ytterligare nyetablering. 66 Lerner A.P, Singer H.W (1937). 67 Krugman (1991). 30

31 4. Resultat Resultatet kommer först att redogöra för vår studie av den norska omregleringen och det norska bidraget till apotek i glesbygden. Sedan presenteras hur de svenska apoteken lokaliserat sig sedan omregleringen år 2009 och vilka apotek som sökt om glesbygdsbidrag. Avslutningsvis sammanfattas den insamlade primärdatan. 4.1 Stödersättning till apotek i Norge Det är inte bara i Sverige som bidrag delas ut till apotek på mindre orter. Ekonomiskt stöd delas även ut till glesbygdsapotek eller småskaliga apotek i andra länder i Norden, exempelvis Norge. Norge har haft ett sådant bidrag i fler år än Sverige varvid en mindre beskrivning av utformningen och situationen i Norge kan ge vissa indikationer på bidragets effekter i Sverige Kort beskrivning av Norska apoteksmarknaden Den norska apoteksmarknaden omreglerades år 2001 och fram till år 2013 har det upprättats 378 nya apotek. Totalt sett finns det i Norge 767 apotek första januari av dessa apotek är sjukhusapotek. Apoteken är lokaliserade i 255 kommuner av de totalt sett 428 kommuner som finns. Innan omregleringen var det 210 kommuner som inte hade något apotek. 68 År 2004 hade antalet sjunkit till 200 stycken kommuner och år 2014 är det 173 stycken kommuner som inte har något apotek. Det är med andra ord 37 kommuner som sedan år 2001 fått ett apotek. År 2004 var mindre än 10 procent av apoteken etablerade i mindre tätbebyggda områden, glesbygden. 69 Enbart 25 apotek är helt självständiga utan någon anknytning till de större kedjorna eller Ditt apotek (motsvarande Apoteksgruppen). Trots att det enbart är 255 kommuner som har ett apotek bor 93 procent av befolkningen i en kommun som har ett apotek. Under år 2013 öppnade 29 nya apotek. I Norge finns tre stora apotekskedjor, Apotek 1 (296 apotek), Boots/Alliance apotek (150 apotek), Vitusapotek ( Helsedepartementet (Norge) (2004) 69 Ibid 31

32 apotek) och Ditt apotek (70 apotek). De största städerna har föga förvånande störst antal apotek. 18 av 19 fylken har mindre antal invånare per apotek 2014 än år Det norska glesbygdsbidraget I Norge finns ett antal glesbygdsapotek ( driftsapotek ) som ges möjlighet till ekonomiskt stöd. Det är sedan NoMA som beslutar vilka driftsapotek som ska få ersättning. Det geografiska kriteriet innebär att det inte får finnas något annat apotek på mindre än 20 km avstånd från det apotek som ansökt om bidraget. Fram till och med år 2013 fanns det även två andra geografiska kriterier som NoMA utvärderat och sedan tagit bort. De kriterierna var att det endast fick finnas ett apotek i kommunen och att kommunen inte fick ha fler än invånare, för att apoteket skulle kunna söka bidrag. En av anledningarna till att NoMA tog bort de två kriterierna är att det skapar problem när två kommuner slår sig samman. 71 De apotek som uppfyller det geografiska kriteriet kan ansöka om ersättning upp till nollresultat. Sju av de åtta apotek som år 2011 ansökte om bidraget fick det godkänt. Det som styr ersättningens storlek är hur mycket som budgeterats för stödfonden, ägarstrukturen på det apotek som sökt samt utvecklingen av konsumentprisindex. År 2001 var gränsen för maximal omsättning för att kunna söka bidraget satt till 80 procent av genomsnittsomsättningen. Denna procentsats varierar med konsumentprisindexet. 72 Med anledning att konsumentindexet har stigit sedan år 2001 har NoMA även korrigerat procentsatsen ned till de ursprungliga 80 procenten. 73 Det delades ut mellan och SEK var till de sju apotek som getts godkänt till stöd under år 2011 och de apoteken hade en omsättning mellan 10 och 18 MSEK. Det finns även ett avtal mellan staten och de tre största apotekskedjorna som går ut på att garantera driften av tolv utvalda apotek, så kallade vaktapotek. Avtalen slöts år 2001 och har förlängts i flera omgångar. Där det inte anses 70 Apotekforeningen (Norge) (2014) 71 Legemiddelverket (2014). 72 TLV (2012) (A). 73 Legemiddelverket (2014). 32

33 lämpligt att driva apotek har det upprättats apoteksombud som ska garantera läkemedelsförsörjningen. Det fanns 1106 stycken apoteksombud år Ett apotek ansvarar för drift och tillsyn av varje ombud. De tolv så kallade vaktapoteken erhåller en särskild ersättning Utveckling och lokalisering efter omregleringen Apotekens fysiska lokalisering sedan omregleringen Som nämnts tidigare har antalet apotek ökat med 46 procent sedan omregleringen år Det råder inga tvivel om att antalet apotek har blivit fler men frågan är var de har lokaliserat sig? För att avgöra det kan det först vara av vikt att göra en indelning av Sverige för att sedan placera in de nystartade apoteken i ett indelat Sverige. Tillväxtanalys använder sig av en modell för tillgänglighet som med fördel kan användas här. Denna modell delar in Sverige i fem klasser utifrån närheten till orter av olika storlek eller till graden av tillgänglighet till dessa orter. 75 Resultatet åskådliggörs i figur TLV (2012) (A). 75 Tillväxtanalys (2010). 33

34 Figur 8. Tillgänglighet i Sverige. 76 Tillväxtanalys presenterade i december 2012 uppgifter på hur de nyetablerade apoteken lokaliserat sig i förhållande till ovanstående indelning av Sverige. Det visade sig att av de då 330 nyetablerade apoteken hade 98 procent upprättats i tätorter. 77 Två tredjedelar av de nya apoteken hade lokaliserat sig i områden med mycket hög tillgänglighet medan inga nya apotek lokaliserat sig i områden med låg eller mycket låg tillgänglighet. Fördelningen kan åskådliggöras i figur 9., 76 Figur hämtad från Tillväxtanalys (2010). 77 Tillväxtanalys (2012). 34

35 Figur 9. Nya apotek och tillgänglighet. 78 Det innebär även att det finns en stor variation mellan länen gällande antal nyetablerade apotek. I Stockholms län har ungefär 60 procent nya apotek upprättats jämfört med Jämtlands län där enbart 4 procent nya apotek uppkommit. En fördelning av antal apotek efter län presenteras i tabell 2. Här med siffror till och med 1 maj Hämtad från Tillväxtanalys (2012). 35

36 Tabell 2. Nya apotek i länen. 79 Figuren visar att alla län har fått ett ökat antal apotek om än i olika grad. De län som är mest tätbefolkade (med generellt sett hög eller mycket hög tillgänglighet) har haft de procentuellt största ökningarna. På motsvarande vis har de mest glesbefolkade länen haft de minsta ökningarna. Kopplas denna länsindelning samman med tillgänglighetsindelningen kan sägas att de nya apotek som glesbygdslänen fått då har lokaliserat sig i länets tätorter där tillgänglighetsgraden är högre. 80 Det har etablerats apotek på orter som tidigare inte haft ett apotek. 81 Faktum är att ett trettiotal nya apotek har öppnats på orter som innan omregleringen inte hade något apotek. Exempel på dessa platser är Insjön, Älmsta, Aspudden, Rågsved och Hovsjö. Vissa av platserna är förorter eller stadsdelar till större orter medan vissa är orter på landsbygden (dock inte glesbygden) Hämtad från Statskontoret (2013). 80 TLV (2012) (A). 81 Sveriges Apoteksförening (2013). 82 Statskontoret (2013). 36