Härmed översändes Skolverkets remiss av förslag om ändringar i Skolverkets föreskrifter om betygshandlingar m.m.

Transkript

1 Från: Eva Nordlund Skickat: den 8 februari :40 Till: registrator@csn.se; info@folkbildningsradet.se; skovdekommun@skovde.se; hk@kriminalvarden.se; info@lernia.se; remiss@lararforbundet.se; registrator@myh.se; Regelrådet; info@schoolsoft.se; info@skl.se; info@skolledarna.se; ann-charlott.lundgren@tieto.com; asa.a.bergmark@umea.se; registrator@uhr.se; registrator@uk-ambetet.se; info@visnet.se; registrator@arbetsformedlingen.se; pts@pts.se; info@lo.se; remisser@svensktnaringsliv.se; info@gotit.se; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.sei; nfo@academedia.se; info.se@ist.com; lr@lr.se; malmostad@malmo.se; spsm@spsm.se; registrator@skolinspektionen.se; registrator.utbildning@stockholm.se; registrator@stat-inst.se; scb@scb.se Ämne: Remiss av förslag om ändringar i Skolverkets föreskrifter om betygshandlingar m.m. Bifogade filer: Missiv avseende föreskrifter betygskatalog.pdf; Skolfs remiss föreskrift_betygskatalog 2012_8.pdf; Skolfs remiss föreskrift_betygskatalog 2011_123.pdf; Konsekvensutredning.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Härmed översändes Skolverkets remiss av förslag om ändringar i Skolverkets föreskrifter om betygshandlingar m.m. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 8 mars Skicka gärna svar som e-post till eva.nordlund@skolverket.se Vid eventuella frågor hänvisas till undertecknad som nås på telefon Med vänlig hälsning Eva Nordlund Senior rådgivare Skolverket, Avd Läroplaner, Enhet Vuxenutbildning Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon:

2 Remiss Dnr 2016: (1) Remiss av förslag om ändringar i Skolverkets föreskrifter om betygshandlingar m.m. Skolverket översänder härmed förslag till föreskrifter i Skolverkets författningssamling (SKOLFS). Dessa föreskrifter avser reglering om betygshandlingar i form av bilaga till utdrag ur betygskatalog inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna som genomfört en sammanhållen utbildning inriktad mot ett yrkesområde. Därtill föreslår Skolverket ändringar i Skolverkets föreskrifter om betygskatalog till följd av inaktuella hänvisningar till den numera upphävda lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (signaturlagen). Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 8 mars Skicka gärna svar som e- post till eva.nordlund@skolverket.se Vid eventuella frågor hänvisas till undertecknad som nås på telefon På Skolverkets vägnar Eva Nordlund Senior rådgivare Bilagor Sändlista Konsekvensutredning Förslag till föreskrifter

3 Bilaga (1) Skolverket Sändlista 1. Centrala studiestödsnämnden 2. Folkbildningsrådet 3. Gotit 4. Göteborgs stad 5. AcadeMedia 6. IST Sverige AB 7. Skövde kommun 8. Kriminalvården 9. Lernia 10. Lärarförbundet 11. Lärarnas riksförbund 12. Malmö stad 13. Myndigheten för Yrkeshögskolan 14. Regelrådet 15. Schoolsoft 16. Specialpedagogiska skolmyndigheten 17. Skolinspektionen 18. Stockholms stad 19. Sveriges kommuner och landsting 20. Sveriges skolledarförbund 21. Tieto 22. Umeå kommun 23. Universitet- och högskolerådet 24. Universitetskanslersämbetet 25. Vuxenutbildning i samverkan (VIS) 26. Arbetsförmedlingen 27. Statens Institutionsstyrelse 28. Statistiska centralbyrån 29. Post- och telestyrelsen 30. Landsorganisationen i Sverige 31. Svenskt Näringsliv

4 SKOLFS ( 6 ) Dnr 2016: 1694 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012: 8) om betygskatalog för vuxenutbildning ; b eslutade den XX. M ed stöd av 4 kap. 26 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning föreskriver Skolverket i fråga om Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning dels att 1, 7, 10, 13 och 15 ska ha följande lydelse, dels att det i föreskrifterna ska införas två ny a bilagor, bilaga 3 och 4, av följande lydelse. 1 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser dels om hur betygskatalogen ska utformas, dels om hur ett utdrag ur betygskatalogen ska utformas. I bilagorna 1 4 regleras utformningen av utdrag ur betygskatalogen. Bestämmelser om betygskatalog finns även i 4 kap förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 7 2 Den eller de som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med egenhändig signatur. Förs betygskatalogen elektroniskt får uppgiften i stället skrivas under elektroniskt. Det ska ske med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda t jänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen En betygskatalog i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska innehålla kursens namn, gymnasiepoäng, kurskod samt elevens betyg efter genomgången kurs. Om eleven har genomgått delkurs, orienteringskurs, individuell kurs eller sammanhållen yrkesutbildning ska betygskatalogen innehålla uppgifter om 1. delkursens namn, gymnasiepoäng, kurskod samt elevens betyg efter genomgången delkurs, 1 Senaste lydelse SKOLFS 2012:88. 2 Senaste lydelse SKOLFS 2014:22. 3 Senaste lydelse SKOLFS 2016:52.

5 SKOLFS SKOLVERKET ( 6 ) 2. orienteringskursens namn, verksamhetspoäng, kurskod samt uppgifterna i intyg på genomgången orienteringskurs, eller 3. individuella kursens namn, verksa mhetspoäng, kurskod samt u ppgif terna i intyg på genomgången individuell kurs, 4. d en sammanhåll na yrkesutbildning en s namn, gymna sie poäng samt kod eller annan beteckning. I förekommande fall ska uppgifter i intyg som utfärdats enligt 20 kap. 44 skollagen (2010:800) samt elevens be tyg på gymnasiearbetet anges i betygskatalogen. Betyg efter prövning ska framgå av betygskatalogen. Om eleven har ett betyg i kursen sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå. Beslut om att inte sätta betyg ska enligt 4 kap. 11 förord ningen (2011:1108) om vuxenutbildning markeras med ett horisontellt streck. Av 4 kap. 22 förordningen om vuxenutbildning framgår att en anteckning ska göras i betygskatalogen om en gymnasieexamen har utfärdats samt vilka kurser som tagits med i gymnasiee xamen En betygskatalog i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå ska innehålla kursens namn, kurskod samt elevens betyg efter genomgången kurs. Om eleven har genomgått delkurs, orienteringskurs eller sammanhållen yr kesutbildning ska betygskatalo gen innehålla uppgifter om 1. delkursens namn, kurskod samt elevens betyg efter genomgången delkurs, eller 2. orienteringskursens namn, kurskod samt uppgifterna i intyg på genomgången orienteringskurs, 3. den sammanhåll na yrkesutbildning en s nam n, gymnasiesärskole poäng samt kod eller beteckning. I förekommande fall ska uppgifter i intyg som utfärdats enligt 21 kap. 19 och 23 skollagen (2010:800) samt elevens betyg på gymnasiesärskolearbetet anges i betygskatalogen. Beslut om att inte sätta bet yg ska enligt 4 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning markeras med ett horisontellt streck. Av 4 kap. 22 förordningen om vuxenutbildning framgår att en anteckning ska göras i betygskatalogen om ett gymnasiesärskolebevis har utfärdats samt vilka kurser som tagits med i gymnasiesärskolebeviset. 4 Senaste lydelse SKOLFS 2016:52.

6 SKOLVERKET SKOLFS ( 6 ) 15 5 Utdrag ur betygskatalogen från kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga 1 o ch vara utformade på det sätt som anges i bilaga 2. B ilaga till utdrag u r betygskatalog om sammanhållen yrkesutbildning ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga 3 och vara utformad på det sätt som anges i bilaga 4. D essa föreskrifter träder i kra ft den 1 juli På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Föredragande 5 Senaste lydelse SKOLFS 2016:52.

7 SKOLFS SKOLVERKET ( 6 ) Bilaga 3 Uppgifter om sammanhållen yrkesutbildning betygskatalogen i bila ga till utdrag ur 1. Dokumenthuvud B ilaga n till utdraget ur betygskatalogen om sammanhållen yrkesutbildning ska innehålla ett dokumenthuvud. Dokumenthuvudet får innehålla huvudmannens eller skolenhetens logotyp p å den plats som anges i bilaga 4. Dokumenthuvudet på bilagans första sida ska innehålla följande uppgifter: dokumentnamn: S ammanhållen yrkesutbildning b ilaga till utdra g ur betygskatalogen skolform datum för utfärdande namn på huvudman och namn på skolenhet sidnumrering elevens efternamn, tilltalsnamn och personnummer Statistiska centralbyrån skolenhetskod e tt fält för b eskrivning av vilk et eller vilka yrkesområde n som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för den sammanhållna yrkesutbildningens kod, beteckning samt omfattning i gymnasie poäng eller gymnasiesärskolepoäng. Övriga sidors dokumenthuvud ska innehålla följande uppgifter: dokumentnamn: Sa mmanhållen yrkesutbildning b ilaga till utdrag ur betygskatalogen skolform datum för utfärdande namn på huvudman och namn på skolenhet sidnumrering elevens efternamn, tilltalsnamn och personnummer Statistiska centralbyrånskolenhetskod e tt fält för b eskrivning av vilk et eller vilka yrkesområde n som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för den sammanhållna yrkesutbildningens kod, beteckning samt omfattning i gymnasie poäng eller gymnasiesärskolepoäng.

8 SKOLVERKET SKOLFS ( 6 ) 2. Notering om utbildningen har genomförts som lärling sutbildning. I fältet ska det anges om utbildningen har genomförts som lärlingsutbildning. 3. Kolumn för k urs namn Bilagan ska innehålla en kolumn för kurs. I denna kolumn ska kurser och delkurser som ingår i den sammanhållna yrkesutbildningen som eleven har genomfört redovisas i bokstavs - och eventuell nummerordning. 4. Kolumn för k urskod Bilagan ska innehålla en kolumn för kurskod. I denna kolumn anges Skolverkets kurskod för kurs eller delkurs. Om kursnamnet skrivs på fler än en rad ska kurskoden anges på den sista raden. Om eleven har läst en specialiseringskurs, kurs som kan läsas med olika innehåll eller specialområdeskurs ska Skolverkets kurskod med ett tillägg anges. 5. Beskrivning av kunskaper, kompetenser och förmågor Bilagan ska innehålla ett fält för beskrivning av kunskaper, kompetenser och förmågor. I detta fält ska de kunskaper, kompetenser och förmågor som utbildningen syftar till att ge eleven i förhållande till nationella kurs - och ämnesplaner anges. 6. Underskrift Rektorn ska skriva und er sista sidan i bilagan samt signera varje annan sida i bilagan. Underskriften på sista sidan i bilagan ska ges ett namnförtydligande.

9 SKOLFS SKOLVERKET ( 6 ) Bilaga 4 S AMMANHÅLLEN YRKESUTBILDNING - bilaga till utdrag ur betygskatalogen Plats för logotyp Skolform Sidnr: Datum Yrkesområde Kod : P oäng Huvudman S kolenhet. Efternamn, tilltalsnamn Skolenhetskod Personnummer Utbildningen har genomförts som lärlingsutbildning Ja Nej Kurser i den sammanhållna yrkesutbildningen som eleven har genomfört Kurskod Kunskaper, kompetenser och förmågor som utbildningen syftar till: Rektors underskrift Rektors namnförtydligande

10 SKOLFS ( 1 ) Dnr 2016: 1694 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS : 123 ) om betygskatalog ; b eslutade den XX. Med stöd av 8 kap. 28 gymnasieförordningen (2010:2039), 6 kap. 23 skolförordningen (2011:185) och 7 kap. 22 förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning föreskriver Skolverket i fråga om S kolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog att 7 ska ha följande lydelse. 7 1 Den eller de som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med egenhändig signatur. Förs betygskatalogen elektroniskt får uppgiften i stället skrivas under elektroniskt. Det s ka ske med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre markna den och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. D essa föreskrifter träder i kra ft den 1 juli På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Föredragande 1 Senaste lydelse SKOLFS 2014:2 1.

11 (6) Dnr 2016:1694 Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog Sammanfattning av förslaget Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utforma förslag till sammanhållna yrkesutbildningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) (U2016/04619/GV). Av uppdraget framgår att de sammanhållna utbildningarna ska bestå av kombinationer av kurser som motsvarar behoven på arbetsmarknaden. Skolverket ska enligt samma uppdrag även utforma en bilaga till utdrag ur betygskatalog för sammanhållna utbildningar inom regional yrkesvux som ska underlätta arbetsgivares förståelse av elevers yrkeskunnande. Av 4 kap. 12 tredje stycket förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om den som har genomgått en kombination av nationella kurser i yrkesämnen som är relevanta för ett yrkesområde (sammanhållen yrkesutbildning) vill ha ett utdrag ur betygskatalogen ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för. Förslag till föreskriftsändringar i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning och denna konsekvensutredning handlar enbart om den del i regeringsuppdraget som rör framtagandet av bilaga till utdrag ur betygskatalogen. Förslaget innebär i huvudsak att två nya bilagor till utdrag ur betygskatalogen om sammanhållen yrkesutbildning tas fram. Därtill föreslår Skolverket mindre ändringar i 7 SKOLFS 2012:8 och i 7 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog. Dessa ändringar, som inte hör till det ovan beskrivna ärendet, är följdändringar på grund av att en laghänvisning blivit inaktuell. Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Skolverket ska enligt uppdrag U2016/04619/GV utforma förslag till sammanhållna yrkesutbildningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning som svarar mot de kompetenskrav som olika branscher ställer. Målet är att skapa möjlighet för huvudmän att erbjuda utbildningar som kan leda till anställning för individer och därmed trygga den regionala kompetensförsörjningen, reducera arbetslösheten och underlätta etablering för nyanlända. 1 (6)

12 Skolverket har även fått i uppdrag att utforma bilaga till utdrag ur betygskatalog för sammanhållna utbildningarna inom regional yrkesvux som ska underlätta arbetsgivares förståelse av elevers yrkeskunnande. Aktuellt förslag till föreskriftsändringar och denna konsekvensutredning handlar enbart om den del i uppdraget som rör framtagandet av bilaga till utdrag ur betygskatalogen och innebär att den sammanhållna yrkesutbildningen förs in i föreskrifterna vad gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, och att nya bilagor (bilagorna 3 och 4) tas fram. 1 Därtill föreslår Skolverket mindre ändringar i 7 SKOLFS 2012:8 och 7 SKOLFS 2011:123. Dessa ändringar, som inte hör till det ovan beskrivna ärendet, är följdändringar på grund av att hänvisningar till den numera upphävda lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (signaturlagen) blivit inaktuella. I stället ska hänvisningar göras till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (den s.k. eidas-förordningen). A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Framtagande av bilaga till utdrag ur betygskatalogen om sammanhållen yrkesutbildning Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna enligt 4 kap. 12 första stycket förordningen om vuxenutbildning. Av 4 kap. 12 tredje stycket förordningen om vuxenutbildning framgår att om den som har genomgått en kombination av nationella kurser i yrkesämnen som är relevanta för ett yrkesområde (sammanhållen yrkesutbildning) vill ha ett utdrag ur betygskatalogen ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för. Vidare framgår av 19 förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning att av en bilaga till utdrag ur betygskatalog ska det också framgå om utbildningen har genomförts som lärlingsutbildning. Skolverkets förslag till föreskriftsändringar i SKOLFS 2012:8 innebär att två nya bilagor till utdrag ur betygskatalogen om sammanhållen yrkesutbildning tas fram. Bilaga 3 innehåller anvisningar om vilka uppgifter bilagan (bilaga 4) till utdrag ur betygskatalogen om sammanhållen yrkesutbildning ska innehålla. Bilaga 4 innehåller den mall som visar för vilket yrkesområde en viss utbildning är avsedd för. Vidare innebär förslaget till föreskriftsändringar att de nya bilagorna (bilagorna 3 och 4) anges i 1, den sammanhållna yrkesutbildningen förs in i 10 andra stycket i form av en ny punkt (punkt 4), att den sammanhållna yrkesutbildningen förs in i 13 andra stycket i form av en ny punkt (punkt 3) och 1 Enligt ett senare uppdrag (U2017/01930/GV) ska Skolverket se till att de förslag som tas fram om sammanhållna yrkesutbildningar inom yrkesvux även kan tillämpas inom gymnasieskolans introduktionsprogram där så är lämpligt. 2 (6)

13 att de nya bilagorna (bilagorna 3 och 4) anges i 15. De föreslagna ändringarna i 7 SKOLFS 2012:8 och 7 SKOLFS 2011:123 I den nu gällande 7 SKOLFS 2012:8 stadgas att den eller de som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med egenhändig signatur. Förs betygskatalogen elektroniskt får uppgiften i stället signeras med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (signaturlagen). Motsvarande bestämmelse finns i 7 SKOLFS 2011:123. Signaturlagen är numera upphävd. I stället har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (eidas-förordningen) trätt i kraft. Tidigare hänvisningar till avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen ska ersättas av hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt eidas-förordningens artikel 3. Denna hänvisningsteknik har använts i ett stort antal andra författningar (se t.ex. 11 skuldsaneringslagen [2016:675] och 9 kap. 3 lagen [2007:1091] om offentlig upphandling). 2 Bakgrunden till eidas-förordningen Bakgrunden till eidas-förordningen är följande. eidas-förordningen har upphävt det tidigare signaturdirektivet (1999/93/EG) som implementerats i Sverige genom signaturlagen. eidas-förordningens materiella delar började tillämpas den 1 juli Förordningen skapar förutsättningar för gränsöverskridande användning av säkra e- legitimationer och betrodda tjänster inom EU och ger bl.a. möjligheter för svenska myndigheter att ta emot europeiska medborgare i sina e-tjänster. Syftet med förordningen är att öka förtroendet för elektroniska transaktioner på den inre marknaden genom att skapa en gemensam grund för ett säkert elektroniskt samspel mellan företag, medborgare och offentliga myndigheter inom unionen. Regleringen är uppdelad i två huvudsakliga delar, (1) krav på ömsesidigt erkännande av anmälda e-legitimationer och (2) krav på tillhandahållande av betrodda tjänster och en rättslig ram för sådana tjänster. Som betrodd tjänst definieras bl.a. skapande, kontroll och validering av elektroniska underskrifter och certifikat kopplade till elektroniska underskrifter (artikel 3). Regleringen av elektroniska underskrifter i eidas-förordningen skiljer sig inte i någon större utsträckning från den tidigare regleringen i det upphävda signaturdirektivet. Förordningen behåller bland annat uppdelningen i avancerade och kvalificerade elektroniska underskrifter, och kraven för respektive nivå är snarlik den som gällt enligt äldre regler. Den nya regleringen är en förordning och som sådan gäller den direkt utan nationell implementering, vilket syftar till att råda bot på en bristande harmonisering som präglat området. 3 I den svenska signaturlagen, som upphävdes den 1 juli 2016, fanns bestämmelser om bland annat kvalificerade elektroniska signaturer. I eidas-förordningen har termen elektronisk signatur ersatts av termen elektronisk underskrift. Den sakliga skillnaden mellan termen avancerad elektronisk signatur i signaturlagen och termen avancerad elektronisk underskrift i EU-förordningen är mycket liten. I och med upphävandet av signaturlagen bör därför hänvisningar till avancerade elektroniska signaturer enligt signaturlagen ersättas med hänvisningar till avancerade elektroniska underskrifter enligt eidas-förordningen. 4 2 Promemoria Ju2017/05823/KRIM ( ), s Promemoria Ju2017/05823/KRIM ( ), s Prop. 2015/16:72, s (6)

14 De föreslagna ändringarna är följdändringar I 7 SKOLFS 2018:2 och 7 SKOLFS 2011:123 ska således hänvisningar göras till den nya eidas-förordningen. Ändringar med anledning av eidas-förordningen berör samtliga huvudmän inom berörda skolformer. De föreslagna ändringarna är dock endast följdändringar och förväntas inte få några samhällsekonomiska konsekvenser eller några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. 5 Förslagen bedöms inte heller få några konsekvenser för jämställdheten eller andra sådana konsekvenser som avses i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Därmed bortses nedan från en fortsatt beskrivning i denna del. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd En alternativ lösning skulle vara att inte göra de aktuella föreskriftsändringarna. Om någon reglering inte skulle komma till stånd, skulle det kunna få som konsekvens att listan över kurser i utdraget ur betygskatalogen inte skulle ge tillräcklig vägledning för en arbetsgivare som ska bedöma en arbetssökandes yrkeskompetens. Vidare skulle det kunna innebära att kommunerna skulle utforma egna dokument som därmed inte skulle ge den nationella likvärdighet man eftersträvar. Skolverket ser dock inga fördelar med denna ordning och har därför valt att föreslå aktuella föreskriftsändringar. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De föreslagna ändringarna berör framförallt kommunala huvudmän som bedriver kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna samt rektorer, studie- och yrkesvägledare. Vidare berörs enskilda utbildningsanordnare samt elever. År 2016 var det cirka elever som studerade inom kommunal vuxenutbildning. Av dem var det cirka 80 procent, cirka elever, som läste på gymnasial nivå. Det var 249 kommuner och åtta landsting som hade elever på gymnasial nivå. 45 procent av dem läste hos annan anordnare. Läsåret 2016/17 tillhandahöll 179 kommuner särvux på grundläggande och gymnasial nivå. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Skolverket föreskriver med stöd av bemyndigande i 4 kap. 26 förordningen om vuxenutbildning, 8 kap. 28 gymnasieförordningen (2010:2039), 6 kap. 23 skolförordningen (2011:185) och 7 kap. 22 förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Skolverket bedömer att de föreslagna ändringarna inte kommer att ha kostnadsmässiga konsekvenser eller andra konsekvenser. 5 Jmf. exempelvis prop. 2015/16:72. 4 (6)

15 En jämförelse av konsekvenserna för det övervägda regleringsalternativet Konsekvenserna för det övervägda regleringsalternativet skulle i huvudsak vara desamma. Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller bland annat jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och nationella minoriteter. Jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och de nationella minoriteterna I genomförandet av uppdraget har funktionshinders- och jämställdhetsperspektiv beaktats. Dessutom har Skolverket beaktat de nationella minoriteterna i genomförandet. Skolverket bedömer att förslaget inte medför några särskilda konsekvenser vad gäller jämställdhet, funktionshinder och de nationella minoriteterna. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skolverket bedömer att innehållet i detta förslag inte påverkas av de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskriftsändringarna avses träda i kraft den 1 juli Ikraftträdande behöver föregås av informationsinsatser för att säkerställa att ändringarna är väl kända. Informationsinsatser planeras under våren Vidare avser Skolverket bland annat ta fram stöd- och informationsmaterial. B Kommuner och landsting Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting utöver det som framkommer under avsnitt A ovan Skolverket bedömer, i enlighet med 14 kap. 3 regeringsformen, att det redovisade förslaget till ändringsföreskrifter om betygskatalog för vuxenutbildning inte innebär någon inskränkning i det kommunala självstyret. C Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning i avsnitt C. D Samråd I arbetet med att utforma förslag till yrkespaket och bilagor till utdrag ur betygskatalog för dessa har Skolverket genomfört ett antal dialogmöten med externa parter. Skolverket har samtalat med Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO) och med ett antal systemleverantörer av verksamhetssystem inom utbildningssektorn. Dessutom har frågan om bilagorna diskuterats med experter från European Accumulation and Transfer Credit System for 5 (6)

16 Vocational Education and Training (ECVET) 6, för att redan etablerade uttryck och utformning av liknande dokument ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Ett av syftena med de olika dialogmötena var att bilagan (bilaga 4) som tas fram ska kännas igen och förstås av målgrupperna samt att underlätta implementeringen och användningen av densamma. E Kontaktpersoner Vid frågor kontakta Jurist Mimmi Lapadatovic, mimmi.lapadatovic@skolverket tfn Undervisningsråd Annette Engström, annette.engstrom@skolverket.se tfn Undervisningsråd Eva Nordlund, eva.nordlund@skolverket.se tfn Den 18 juni 2009 beslutade Europaparlamentet och rådet att inrätta ett europeiskt stödsystem för meritöverföring inom yrkesutbildningen (European Credit system for Vocational Education and Training, ECVET). Syftet är att stödja och främja gränsöverskridande rörlighet och ge tillgång till livslångt lärande inom yrkesutbildningen. 6 (6)