Torpare eller inspektor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torpare eller inspektor?"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Torpare eller inspektor? Fadderanlitande i Helgums socken Lärarprogrammet Historia för lärare C B-uppsats, 5 poäng HT 2004 Lillemor Elfgren

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Syfte och frågeställning s. 3 Tidigare forskning s. 3 Källmaterial s. 5 Metod s. 6 Kategorisering av materialet s. 6 De titellösa s. 7 Fadderskapet s. 9 Helgums socken en kort beskrivning s. 10 Faddrarnas antal och sammansättning s. 11 Könsfördelningen s. 13 Faddrarnas sociala status s. 14 Bönder s. 14 Torpare s. 15 Hantverkare s. 15 Tjänstefolk s. 15 Syskon som dräng- och pigfaddrar s. 16 Högre s. 17 Kyrkofolk s. 17 De titellösa s. 18 Övriga s. 18 Faddrarnas geografiska placering s. 18 Utomsocknes faddrar s. 19 Sammanfattning s. 20 Käll- och litteraturförteckning s. 22 Tabellförteckning s. 23 Bilagor 2

3 Inledning Den 28 september 1803 föddes torparparet Olof och Margaretas son Johannes i Guxås by i Helgums socken. När han samma dag döptes bevittnades ceremonin av sex personer, inspektor Lindgren med fru, bonden Anders Wilhelmson och dess hustru, drängen Nils Abrahamson samt mademoiselle Charlotta Lindgren. 1 Detta kan tyckas märkligt, att en torparson fick så fint besök vid sitt dop, det ligger närmare att tro att en mademoiselle och en torpare rörde sig i strikt åtskiljda kretsar. Såg traditionerna i Helgums socken så ut att så gränsöverskridande kontakter i valet av dopfaddrar förekom? Denna uppsats kommer att behandla valet av dopfaddrar, för att se hur dessa val speglar de sociala relationerna mellan olika grupper i Helgums socken under åren Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att utreda hur valet av faddrar vid dop mellan åren 1800 och 1805 har sett ut i Helgums socken genom att studera doplängderna för dessa år. Detta för att se vilka mönster som fanns i valet av faddrar, och därigenom försöka skapa en bild av hur relationerna mellan olika grupper i socknen såg ut. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur många faddrar medverkade vid varje dop, påverkade föräldrarnas sociala status antalet? Från vilka samhällsgrupper valdes faddrarna? Varifrån kom faddrarna, från den egna byn, socknen eller utomsocknes? Tidigare forskning Ingen tidigare undersökning för att kartlägga valet av faddrar har gjorts i Helgums socken, men däremot finns det inom andra miljöer i Sverige. Främst handlar dessa om andra samhällstyper än det jordbruksbaserade som Helgum var, som exempelvis stadsmiljöer. Gemensamt för denna forskning är att man kommit fram till att faddrar valdes till största del från samma samhällsgrupp eller högre än dopbarnets föräldrar. 1 Forskningsarkivet i Umeå (FAU), Helgums kyrkoarkiv (HK), födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. 3

4 Ingegerd Sjölin har i sin avhandling Dopseder i förändring. Studier av Örebro pastorat undersökt dopets funktion och hur detta har förändrats. Hon visar på hur antalet faddrar minskar under 1700-talet, och hur antalet faddrar och deras sociala ställning var beroende av föräldrarnas, ju högre ställning desto fler faddrar och ur högre skikt. 2 I Solveig Fagerlunds avhandling Handel och vandel, vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv Helsingborg ca har kvinnors sociala relationer utifrån deras roll i valet av dopfaddrar, ekonomiska band samt till vilka man hade konflikter med studerats. Det rör sig här om huvudsakligen en stadsmiljö, vilket innebär att det är en stor del hantverkare och handelsmän, något som skiljer sig ifrån området som undersökts i denna uppsats. Dock finns en täckande undersökning om faddrarnas sammansättning baserad på social tillhörighet, vilket gör det intressant att jämföra med min egen undersökning. Fagerlunds slutsats är att valet av faddrar delvis gjordes ur den egna släkten, men att det även var viktigt att dessa tillhörde samma samhällsgrupp eller hade hög social status, men även något som var beroende av personliga egenskaper. 3 Även hon visar på hur faddrarna valdes ur den egna eller en högre samhällsgrupp. 4 I Att stilla Herrevrede, om trolldomsdåden på Vegeholm, har Bengt Ankarloo gjort en studie av dopböckerna för att se vilka födelsemönster som fanns samt vilka seder man hade i samband med barndop. Han kommer fram till att man främst höll sig inom byn i val av faddrar, och att dessa valdes utifrån både rikedom och personliga egenskaper. 5 Det viktigaste skrivna om Helgums socken är hembygdsforskaren Harry Mohlunds Helgums socken, byar och gårdar del I och II där det förutom en beskrivning av socknen och dess byar även finns en förteckning över dess befolkning mellan och 1890-tal strukturerad utifrån de byar personerna i fråga levde i. 6 2 Sjölin, Ingegerd. Dopseder i förändring. Studier av Örebro pastorat Lund s Fagerlund, Solveig. Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperskeptiv. Helsingborg ca Lund s Fagerlund, Solveig. Vad säger dopböckerna om kvinnors sociala nätverk? i Aronsson, Peter m.fl. (red) Nätverk i historisk forskning metafor, metod eller teori? Växjö s Ankarloo, Bengt. Att stilla herrevrede. Trolldomsdåden på Vegeholm Malmö s Mohlund, Harry. Helgums socken, byar och gårdar. Sollefteå och Mohlund, Harry. Helgums socken, byar och gårdar, del II. Sollefteå

5 Källmaterial Den källa uppsatsen grundar sig på är doplängder över Helgums socken mellan åren Att undersökningsområdet har blivit just denna socken har delvis personliga orsaker, då jag har kunskap om området sedan tidigare, något som underlättar läsning av ortsnamn och möjligheten att se geografiska samband. Valet av period har varit grundat på att materialet vid den här tidpunkten är relativt lättläst, vilket i sig gör att risken minskar för felläsningar och därigenom feltolkningar. Men även att antalet födslar per år är under denna period är jämt fördelade, mellan 18 och 24 per år, vilket ger ett jämt underlag för undersökningen. 7 Tabell 1. Födda i Helgums socken i absoluta tal År Flickor Pojkar Dödfödda Totalt: Totalt: Källa: Forskningsarkivet i Umeå, Helgums församlingsarkiv, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Vid ett av dopen 1802 är det fråga om ett tvillingdop, Per och Johan på Runeåberg, vilka ovan har presenterats som två individer, men i fortsättningen kommer att vara medtaget som ett enda dop, då det är nedtecknat som endast en ceremoni i doplängden finns det en dödfödd flicka, som är antecknad i doplängderna men av naturliga skäl inte döptes och hade några dopvittnen. 9 Denna födelse kommer i fortsättningen inte att redovisas. Detta bortfall gör att undersökningen totalt omfattar 121 dop. Något som kan vara ett problem med doplängderna är att under undersökningsperioden avlöste tre olika präster varandra, något som gett vissa variationer i materialet. 10 Mer om detta tas upp under metoddelen och problemet med kategoriseringen av materialet. Det finns även vissa problem med att tyda handstil, överstrykningar och utspillt bläck som på vissa ställen försvårat läsning och tolkning av materialet. Det förekommer vissa bortfall i texten som skett 7 Vid urvalet av källor användes Mohlund 1984, s. 175ff, där det finns en förteckning över antalet födda år för år mellan åren 1684 och Detta för att få en överblick hur antalet födslar i socknen var fördelade över åren som skulle beröras i arbetet. 8 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5, 26/ Ibid, 13/ Något som märks på handstilen och bekräftas av uppgifter i Mohlund 1990, s

6 vid fotograferingen till mikrokort, då ord hamnat i skuggområden och blivit svårläsliga. Detta gör att det i vissa fall handlat om relativt fria tolkningar i fråga om ortsnamn. Men då jag sedan tidigare har god kunskap om ortsnamnen i socknen, handlar det om väl underbyggda gissningar, trots att det ibland endast vissa led av ortsnamnet varit läsbart. Detta har skett i ett fall med dopbarnen, då endast halva halva ledet av bynamnet, Holm, är läsbart. 11 Detta har tolkats som Holmstrand, då detta förutom Holmsta är den enda by med denna början i socknen, och byn Holmsta enligt Mohlund är upptagen som by först Bland faddrarna råder osäkerhet i tolkningen av hemby i 15 fall, men då detta endast är en bråkdel av de totalt 735 faddrarna, kan dess inverkan på undersökningen ses som liten. Metod Denna uppsats huvudsakliga metod är kvantitativ. Detta innebär i det här fallet ett omvandlande av doplängdernas text till siffror, för att därigenom kunna se eventuella genomgående mönster. Källmaterialet lämpar sig bäst för en sådan studie, då det inte innehåller mer än det absolut nödvändiga för att ange dopbarnets namn, datum för födelse och dop, föräldrarnas samt faddrarnas namn. Ett mer säkert klargörande av förhållandet mellan föräldrar faddrar, exempelvis släktförhållanden, kräver att man går in och studerar även andra kyrkolängder, något som på grund av uppsatsens avgränsning i tid och rum inte varit möjligt. Kategorisering av materialet I kategoriseringen i materialet har jag utgått ifrån de sociala titlar som har givits de olika individer som nämns i doplängderna, och utifrån detta delat upp i 8 kategorier. För en förteckning över vilka undergrupper dessa kategorier innehåller se bilaga 1. Jag kommer här att kommentera de kategorier där indelningen inte kan ses som alldeles självklar. Gifta kvinnor har delats in efter vilken social status deras make har, om inte maken fått någon titel, har även hustrun hamnat under gruppen titellösa. I fallen med bonddöttrar respektive söner har jag valt att kategorisera dessa under bönder. Det troliga här är att det handlar om yngre, hemmaboende individer, som ännu inte gett sig ut för att tjäna som dräng eller piga. 11 FAU, HK, födelse- och doplängder, mikrokort C: /5, 11/ Mohlund 1984, s

7 Till bönder har räknats förutom de som tydligt tituleras bonde i doplängderna, även nämndemän, då dessa tillhörde bondeståndet, även om de genom att blivit valda till sin position vid häradsrätten hade en något högre ställning. 13 Bland torparna finns de individer som lever av och på mark som de inte själva äger. Här återfinns nybyggare, då dessa befann sig i en mellanposition mellan bönder och torpare. Att ha ett nybygge innebar att man under en viss tid, upp emot 40 år i vissa fall, var skattebefriad men istället skulle uppfylla vissa krav i form av arealer som skulle uppodlas och byggnader som skulle uppföras. Om dessa krav uppfylldes inom denna tid blev nybygget ett självägt hemman. 14 Kategoriseringen här är byggd på att det vid denna period fortfarande pågår uppodlande i de i doplängderna nämnda byarna Löfliden och Runeåberg. 15 Förutom de individer som mer självklart kan ses som hantverkare har här även lagts gästgivare och handelsmän, då det handlar om individer som liksom hantverkarna inte livnär sig direkt av jorden, utan att för den delen vara tjänstefolk eller tillhöra det högre sociala skiktet. I kategorin övriga återfinns totalt 5 dop samt 8 faddrar. Här är det förutom de individer där den sociala statusen varit oläslig även en lappman, som inte passade in i någon av de övriga kategorierna. De titellösa Den kategori som varit mest problematisk och otydlig, är de individer som inte haft någon titel utskriven, något som varit flitigt förekommande både bland dopbarnets föräldrar samt hos faddrarna, vilket redovisas här nedan. Tabell 2. Antal titellösa föräldrar i Helgums socken i absoluta tal År Antal föräldrar Andersson, Kent, Anderö, Henrik. Ordbok för släktforskare. Västerås 1999, s. 131, 14 Renström, Ann. Fjällbyar i Edsele och Helgums socknar, en kulturhistorisk byggnadsinventering Sollefteå 1999, s Information om Löflidens och Runeåbergs historia återfinns i Mohlund 1984, s. 300ff och 340ff. 7

8 Tot 26 alt: Källa: FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5. Orsaken till det stora antalet titellösa under åren har med största sannolikhet sin orsak i det faktum att under undersökningsperioden var tre olika komministrar i socknen, Clement Thelaus , Jakob Billström och Mikael Åkerstedt Den stora ökningen sammanfaller med Jakob Billströms period, vilket får ses som ett direkt samband. Troligen har denna ökning sin orsak i okunskap om socknens befolkning, och därigenom svårighet att kunna nedteckna någon social status hos föräldrarna. En annan möjlig orsak är ren bekvämlighet från komministerns sida, vid nedtecknandets stund kan det mycket väl upplevts som en självklarhet vad de olika individerna hade för titel, att det inte ansågs nödvändigt att nedteckna. För att få ytterligare klarhet i vilka dessa titellösa var, gick jag in i de befolkningsförteckningar utifrån byar som finns i Mohlunds böcker om socknen, för att återfinna dessa individer. Det är ett visst risktagande att här använda sig av Mohlunds förteckningar istället för att själv gå in i övriga kyrkolängder för att finna dessa personer, då det blir frågan om en tolkning av en tolkning, men med tanke på uppsatsens begränsningar i tid och rum har upplevs denna risk som så pass liten att fördelarna i form av tidsbesparande väger tyngst. Alla föräldrapar utom ett kunde återfinnas, vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell 3. De titellösa föräldrarna i Helgums socken sociala status i absoluta tal Social status Antal Bonde 19 Torpare 6 Ej återfunnen 1 Totalt: 26 Källor: FAU, HK, födelse- och doplängder mikrokort C: /5. Mohlund 1984 och Mohlund Mohlund s

9 Den sociala statusen hos de titellösa föräldrarna är främst bönder, vilket följer mönstret som visas bland de föräldrar som har sin sociala status utskriven och socknens befolkningssammansättning vid den här tiden. 17 Då de titellösa faddrarna var betydligt fler än föräldrarna, 216 stycken, och att finna åt alla dessa skulle bli allt för tidskrävande, undersöktes 20 av de titellösa faddrar som medverkade vid dopen mellan januari och maj 1801, för att få en bild av deras social status. Tabell 4. Titellösa faddrars sociala status i Helgum januari till maj 1801 i absoluta tal Social status Ant al Bonde 12 Torpare 4 Ej återfunnen 4 Totalt: 20 Källor: FAU, HK, dop- och födelselängder 18/1 10/5 1801, mikrokort C: /5. Mohlund Andelen individer som inte gick att finna är här större än föräldrarna. Detta kan ha sina orsaker i att personerna enbart bodde i den i doplängderna uppgivna byn en mycket kort tid, och därför hos Mohlund är inskriven i en annan by där man huvudsakligen levde sitt liv. Bland dessa finns också en person där namnet inte gick att läsa, vilket omöjliggjorde att återfinna dess sociala status. De faddrar som gick att återfinna följer samma mönster som hos föräldrarna, och är till största del bönder. Att dra slutsatsen att även resten av dessa titellösa faddrar troligen följer mönstret och till största del är bönder är således inte helt ogrundat. Dock har jag valt att fortsättningsvis låta dessa titellösa, både bland föräldrar och faddrar, stå som en egen kategori. Det troliga är, som nämnts ovan, att de flesta titellösa faddrarna är bönder, men då inte tid finns för att bekräfta detta, finner jag det lämpligare att låta dem stå kvar som en egen kategori. Fadderskapet Bruket av faddrar har haft flera orsaker. En direkt orsak var seden att den nyförlösta modern skulle kyrktagas, vilket innebar att modern omkring sex veckor efter förlossningen genomgick 17 Dessa redovisas i tabell 7. 9

10 en ceremoni för rening, och fram till dess skulle hålla sig inom hemmets väggar. 18 Barnet däremot skulle föras till kyrkan för att döpas så snart som möjligt efter födelsen, då ett odöpt barn saknade skydd mot onda makter, och då det inte tillhörde den kristna församlingen, inte heller hade rätt till vare sig själaringning eller en riktig begravning om det dog. 19 Med modern utan möjlighet att lämna hemmet krävdes det att någon annan gjorde kyrkfärden, något som blev faddrarnas uppgift. 20 Att ge barnet faddrar var även en försäkran om att denne skulle bli omhändertagna av någon man litade på om föräldrarna skulle gå bort. Det var även faddrarnas uppgift att se till att barnet fick en kristen fostran. 21 Men att bli utvald som fadder innebar inte bara plikter, utan skulle även ses som en ära, och ett bevis på den utvaldes sociala ställning i lokalsamhället, och något som som var skamligt att tacka nej till. 22 Bruket av faddrar får därför ses som något med både rent religiösa och praktiska orsaker. Helgums socken en kort beskrivning Helgums socken ligger i sydvästra Ångermanland. Socknens centrala del är Helgumssjön, där Faxälven passerar, och där också den äldsta bebyggelsen i form av byar utspridda runt sjön finns. Den närmaste befolkningsuppgiften som gått att finna är från 1810, då socknen hade 794 invånare. 23 Av dessa var de flesta bönder, då Helgum främst varit en jordbruksbygd, 24 med inslag av skogsbruk (först främst till husbehov, senare även för att leverera till de sågverk som kom att växa upp närmare kusten) och även de inslag av jakt och fiske som kan anses normalt i en bygd präglad av stora skogsområden. Från mitten av 1700-talet och framåt kom nyodlingar att ske i Helgums skogar, orsakade av bland annat brist på ouppodlade områden kring sjön och älven, något som gjorde att de så kallade fjällbyarna växte fram Bringeus, Nils-Arvid. Livets högtider. Stockholm 1987, s. 39f 19 Tillhagen, Carl-Herman. Barnet i folktron. Tillblivelse, födelse och fostran. Stockholm s Bringeus 1987, s Tillhagen 1983, s Ankarloo, 1988, s. 66f. Tillhagen 1983, s. 277f. 23 Demografiska Databasen, (DDB) Mohlund 1984, s Renström 1999, s

11 Värt att nämnas om socknen vid tiden för undersökningen är det sågverk som fanns vid Ledingeå, i socknens sydöstra del, något som i källmaterialet visar sig genom närvaron av en inspektorsfamilj. 26 Faddrarnas antal och sammansättning Det som kan sägas om dopen i allmänhet i Helgums socken under denna period är att det vanligaste var att faddrarna bestod av två gifta par, samt en pig- och en drängfadder. Det som här visar på en viss rangskillnad mellan faddrarna är att de gifta paren som står först, och dräng- och pigfaddrarna eller andra ogifta personer sist. Antalet faddrar som medverkade vid dopen redovisas i tabellen nedan. Tabell 5. Antal faddrar vid dopen i Helgums socken Antal faddrar Antal dop Totalt: 121 Källa: FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Det vanliga vid dopen i Helgum var att de bevittnades av sex personer, vilket är fallet vid 113 av de 121 dopen, dessa följer mestadels det ovan beskrivna mönstret. Vid hälften av de 8 dop som inte följer mönstret har inte föräldrarna någon utskriven social status, vilket gör att något samband social ställning antal faddrar inte går att påvisa där. Två av de dop som inte följer sexfaddersmönstret är dopen av barn till inspektor Erik Lindgren, ett 26 Mohlund 1990, s. 423ff. 11

12 av dessa har 8 faddrar och det andra endast 5 faddrar. 27 En möjlig orsak till det lilla antalet faddrar hos det ena barnet kan vara brist på tillgång på lämpliga faddrar, då alla dessa inspektorsbarn kom att få faddrar ur de högre samhällsgrupperna. 28 I brist på faddrar med lämplig ställning, nöjde man sig antagligen hellre med färre än brukligt än att gå under sitt sociala skikt. Dopet med det högsta antalet faddrar, hela tio stycken, har sin orsak i att det är ett tvillingpar som döps, men ceremonin är inskriven som en enda, vilket egentligen ger fem faddrar per barn och denna något missvisande siffra. 29 Detta gör att inget mönster finns som antyder att en social status påverkade antalet faddrar i Helgums socken under denna tid. Men här får också hänsyn tas till att underlaget för undersökning av dop av barn som tillhör andra sociala grupper än bönder är litet, vilket också påverkar möjligheten till förekomsten av sådana traditioner. Ett liknande resultat när det gäller faddrarnas antal och sammansättning har Ingegerd Sjölin skrivit om i sin studie av dopseder i Örebro pastorat. Hon visar på hur det vanligaste vid dop på landsbygden var att faddrarna bestod av två gifta par samt två ogifta personer, men att antalet sjönk under slutet av 1700-talet, men att mönstret kvarstod längre på landsbygden. 30 I Helgums socken fanns ett sådant mönster fortfarande kvar vid 1800-talets början, både när det gällde antal och sammansättning. Vad som skulle kunna ses som en orsak till denna traditions kvarvarande kan vara socknens geografiska läge. Som en liten socken med främst jordbrukare i Norrlands inland var man troligen inte lika påverkad av nya sedvänjor inom något som upplevs så viktigt och traditionsfyllt som dopet, som i en bygd betydligt längre söderut som antagligen hade större genomströmning av såväl människor som idéer. Hänsyn får också tas till att denna och Sjölins undersökning behandlar olika miljöer, med olika befolkningssammansättningar. 27 Erik Lindgren fick även ett tredje barn under denna period, Nils Fredrik född den 6 april 1805, vilken hade 6 faddrar. 28 Se tabell FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 27/ Som ett intressant sidospår kan nämnas att det även förekom ett till tvillingdop 28/3 1805, men där är båda barnen är antecknade som enskilda individer med olika dopvittnen. 30 Sjölin 1999, s. 92f. 12

13 Könsfördelningen När det gäller könsfördelningen hos faddrarna är det fråga om ganska precis hälften kvinnor, hälften män som faddrar oavsett social status, vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Könsfördelning hos faddrarna I Helgums socken i absoluta tal Social status hos Ma Kvin Kön föräldrarna n na okänt Totalt Bonde Torpare Hantverkare Tjänstefolk Högre Kyrkofolk Titellösa Övrigt Totalt: Källa: FAU, HK, födelse- och doplänger , mikrokort C: /5. Hos två individer är könet okänt, då namnet inte kunnat utläsas. Den jämna könsfördelningen har sin grund i det ovan nämnda mönstret, att man vanligtvis hade två gifta par, samt en vardera dräng- och pigfadder vid dopen (eller andra ogifta individer), något som är genomgående oavsett vilken social grupp föräldrarna tillhörde. Detta resultat kan jämföras med Solveig Fagerlunds, som visar på hur den största andelen av faddrarna var kvinnor. Hon ser som en förklaring till detta att föräldrarna strävade efter att 13

14 deras ogifta döttrar skulle vara dopfaddrar, som ett del i att senare kunna bli en god moder. 31 Hon pekar även på det faktum att Sverige vid 1600-talets slut låg i krig, vilket ledde till ett kvinnoöverskott hemma, en tolkning hon dock inte finner trovärdig. 32 I Helgums fall får den jämna könsfördelningen närmast förklaras med den ovan nämnda traditionen att ha två par samt två ogifta faddrar. Då så få faller utanför mönstret med 6 faddrar, samt att det genomgående är så jämn könsfördelning, har ingen vidare undersökning gjorts för att se om barnets kön spelade in i hur många faddrar som medverkade vid dopet eller om samband mellan föräldraparets sociala status och faddrarnas kön. Detta då det med så litet underlag som faller utanför mönstret inte är troligt att hitta några samband. Faddrarnas sociala status Vilket förhållande fanns då mellan den sociala statusen hos dopbarnets föräldrar och den hos dopfaddrarna? Hämtade man faddrarna från sin egen socialgrupp, en högre eller en lägre? Tabell 7. Faddrarnas i Helgums socken sociala status i absoluta tal Föräldrarnas sociala status Antal dop Faddrarnas sociala status Totalt antal faddrar 1. Bönder Torpare Hantverkare Tjänstefolk Högre Kyrkofolk Titellösa Övriga Totalt: Källa: FAU, HK, födelse och doplängder , mikrokort C: /5. Om faddrarnas sociala status i stort kan sägas att majoriteten av faddrarna, oavsett föräldrarnas status, är hämtade från bönder, tjänstefolk samt den titellösa grupp som troligen främst är bönder. Bönder 31 Fagerlund s. 51f. 32 Fagerlund, 1999, s

15 Den stora gruppen både i antal dop och faddrar är bönder, något som avspeglar hur Helgums socken var en jordbruksbygd vid tiden för undersökningen. Det faktum att en tredjedel av bondebarnens faddrar var bönder behöver därför inte enbart vara ett tecken på att man främst hämtade faddrar från sin egen socialgrupp, utan kan även vara ett uttryck för socknens befolkningssammansättning. Om den största delen av befolkningen är bönder, är det troliga också att de flesta faddrarna hämtas bland bönder. Förutom direkt ur sina egna led återfinns även en stor grupp titellösa som dopfaddrar. Men, som diskuterats i kategoriseringen ovan, är det troliga att gruppen består av mestadels bönder. Även som faddrar var bönderna den största kategorin efter de utan någon angiven titel. Torpare Även här har de flesta faddrarna hämtats bland bönder, tjänstefolk samt bland de titellösa. En möjlighet som här skulle vara intressant att undersöka i en utvidgning av studien är huruvida de bondefaddrar som torparna har, också är de man arrenderade torpet av, och om det fanns en direkt koppling där emellan. Hantverkare Andelen dop av barn till hantverkare var litet, endast 5 stycken under undersökningsperiodens sex år. Av dessa dop var tre av barn till samma skräddare, Jacob Olson i Helgum. 33 Övriga dop är till en smed samt en mästare. 34 Anlitandet av hantverkare som faddrar var litet, endast 14 stycken, vilket motsvarade 2% av det totala antalet faddrar, något som antagligen speglade den andel av den totala befolkningen som hantverkare utgjorde. Tjänstefolk När det gäller dopen av barn till tjänstefolk var det i fem av sex fall fråga om oäkta barn, där endast i ett fall fadern, som var dräng, är upptagen, i övriga fall var det fråga om , 1801 och Denna individ, där endast efternamnet Stenbeck varit utläsbart, har inte kunnat återfinnas, därför finns inga närmare detaljer om vad hans yrke innebar. 15

16 ensamstående pigor, och i dopet av det äkta barnet var fadern en gift dräng. Man valde här faddrar ur sin egen eller den något högre socialgruppen, från bönder och tjänstefolk. Bland faddrarna var tjänstefolk den tredje största gruppen, något som orsaken till får sökas i den tradition som uppenbarligen fanns i socknen att man vid dopen skulle vara en drängoch en pigfadder, något som förekommer vid 77 av de 121 dopen. 35 Börje Harnesk tar i sin avhandling Legofolk, drängar, pigor och bönder i och talens Sverige upp bruket att bondebarn ofta under en period av sitt liv tjänade som dräng eller piga på en annan gård än hemmets. Detta delvis som en upplärningsperiod för att senare på lämpligt sätt kunna sköta det egna jordbruket, men även som en nödvändighet försörjningsmässigt, då endast en i barnaskaran kunde ärva hemgården och övriga syskon var tvungna att finna försörjning på annat håll. 36 Då var valet av pigor och drängar till dopvittnen inte det statusmässiga nedbyte som kan tyckas, utan snarare en försäkran om att dopbarnet skulle få ett bra förhållande till de framtida bönderna och bondhustrurna i socknen. Solveig Fagerlund tar upp möjligheten att det låg i föräldrarna till de ogifta kvinnornas intresse att deras döttrar skulle vara fadder, detta som en övning inför ett framtida liv som mor. 37 Något sådant skulle medföra att det var i alla parters intresse att välja ogifta faddrar, dels för att försäkra sig om barnets framtida relationer till de individer som senare skulle komma att få betydelse i socknen, och dels för faddern att få den kvalitetsstämpel av duglighet som följde med att ha blivit utvald. Syskon som dräng- och pigfaddrar Källmaterialet låter inte visa om faddrarna var släkt eller inte till dopbarnets föräldrar, men det finns antydningar om att så var fallet. Vid undersökning av pig- och drängfaddrarnas efternamn förekommer det vid 47 dop att en eller båda av dessa har samma efternamn som någon av föräldrarna, något som tyder på att det var frågan om syskon, antagligen yngre, som valdes som faddrar. Problemet är att det i många fall handlar om mycket vanliga efternamn, Larsson, Ersdotter och liknande, där det mycket möjligt kan handla om helt utomstående individer som bara råkar ha samma efternamn. Ett bra exempel på detta är dopet av Olof, son till bonden Nils Östenson och hans hustru Stina Olofsdotter i Gagnet, i februari Medverkande som dräng- och pigfaddrar var 35 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. 36 Harnesk, Börje. Legofolk. Drängar, pigor och bönder i och 1800-talens Sverige. Umeå s.25ff. 37 Fagerlund 2002, s

17 Östen Östenson från Gagnet och Gertrud Östenson från Öden, 38 något som i båda fallen antyder släktskap. Det visar sig att Nils hade en bror vid namn Östen, som levde i Gagnet. 39 medan Gertrud visar sig vara dotter till en helt annan Östen, 40 något som visar på problemet med att dra sådana slutsatser utan att undersöka varje enskild individ. Det finns dock resultat inom forskningen som stödjer att så var fallet, och att man använde sig av yngre släktingar som faddrar. 41 Kanske fadderskapet här ska ses som en sammanhållande faktor, där man genom att låta sina yngre syskon som tjänar på annan ort bli fadder åt sina barn, för att på så sätt knyta dem till sig? Det högre skiktet Då det endast är tre dop det handlar om i denna kategori, och det vid alla tre tillfällen var samma föräldrar, inspektorn Erik Lindgren med hustrun Margareta Ewerts, är det ett för litet underlag att säga annat än vad denna familj hade för vanor när det gällde att välja faddrar till sina barn. Det mönster som dock tydligt syns i fråga om val av faddrar är att man höll sig till sitt egna sociala skikt. Dopfaddrarna var prästfolk med hustrur, och individer där titeln inte gått att läsa ut, men som utifrån sina namn verkar ha haft en högre social status än enbart vanliga bönder. 42 Istället för pigfaddrar använde man sig av mademoiseller, det i socknen rådande mönstret med att ha en ogift kvinna som fadder följdes, dock en med högre status än de vanligt förekommande pigorna. Personer ur det högre skiktet var överhuvudtaget inte särskilt mycket anlitade som faddrar, totalt fanns 17 stycken, varav 8 inom det egna skiktet. Detta tyder på att man valde att hålla en viss distans till den övriga befolkningen i socknen med lägre social status. Istället valdes faddrar ur det egna skikt, vilka troligtvis kom från bruksmiljöer i grannsocknarna. 43 Ett inte helt omöjligt antagande här är att man också återgäldade detta med att vara fadder tillbaka åt deras barn. 38 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5, 1/ Mohlund s. 160f. 40 Mohlund s Sjölin 1999, s Exempel på detta finns i FAU, HK, dop- och födelselängder, mikrokort C: /5, dopet av Nils Fredrik Lundgren 28/ Av de totalt 19 faddrarna till barnen Lindgren har 10 ingen ort utskriven. Av övriga kommer 6 från den egna socknen och 3 från grannsocknarna. Bland personerna med okänd ort finner jag det troligast att det är folk utifrån, då de inte återfinns någon annanstans som dopvittnen, och dessutom har högre ställning, vilket tyder på att de tillhört någon av bruken i grannsocknarna. 17

18 Kyrkofolk Det enda dopet som återfinns under denna kategori, av dottern till en kyrkovärd, kan vara lite missvisande. 44 Detta inte bara för att det är ett för litet underlag för att kunna säkerställa något mönster, utan även då en kyrkovärd hade bondebakgrund och var vald till sin position, vilket får ses som förklaringen till att samtliga faddrar utom en är bönder. När det gäller anlitande av faddrar ur denna kategori är det den fjärde största gruppen, fördelade över samtliga kategorier förutom den egna. Här har antagligen den geografiska närheten spelat en roll i valet. Att välja en komminister till fadder åt sitt barn innebar inte enbart att man skaffade en högt uppsatt beskyddare till barnet, utan även rent praktiska fördelar i form av att faddern redan fanns på plats vid kyrkan, och inte behövde kallas från någon annan del av socknen. De titellösa De titellösa följer böndernas mönster med främst bönder, tjänstefolk och titellösa som faddrar till sina barn, vilket ytterligare stödjer synpunkten om att det mestadels handlar om just bönder här. Det som här är värt att påpeka är det faktum att en mycket mindre andel av faddrarna var bönder hos de titellösa än hos bönderna, istället utgör de titellösa nästan hälften av faddrarna. Men hänsyn måste tas till att de titellösa faddrarna även de troligen mestadels är bönder, 45 vilket gör att böndernas mönster med sina egna som dominerande grupp följs. Övriga Som nämnts ovan återfinns förutom de individer där den sociala statusen inte gått att läsa, även ett dop där fadern benämns lappman. Intressant att nämna här är det verkar vara fråga om en tämligen sluten grupp, alla faddrar utom en, som är klockare, är individer som på något sätt fått benämningen lapp. 46 Då det endast förekommer ett sådant dop går det inte att dra några långtgående slutsatser av detta, men det pekar åt att det är fråga om en minoritet i socknen där man håller på samhörighet inom den egna gruppen. Faddrarnas geografiska placering 44 FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 19/ Se tabell FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 25/

19 Men hur valde man då faddrarna geografiskt? Var det från den omedelbara omgivningen eller mer långväga dopgäster? Tabell 8. Faddrarnas geografiska placering i Helgums socken Inom Inom Utom Bortfal Totalt: egna byn socknen socknen l Absoluta tal Procent Källa: FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Anm. I kolumnen för inom socknen är inte faddrarna från den egna byn inräknade. Tabellen ovan visar hur faddrarnas boendeort fördelar sig i förhållandet till dopbarnens. Bortfallet består dels av tre dop där dopbarnets hemby inte går att utläsa, och faddrarna därigenom inte kan placeras i förhållande till dopbarnet, vilket gör att 18 faddrar faller bort. Vid det övriga bortfallet handlar det om faddrar som inte har någon hemort utskriven, och därför placerats i denna kategori. Den största delen faddrar kom ifrån den egna byn, men här finns det dock en variation på mellan 15 och 84% mellan de olika byarna. 47 Orsaken till denna stora variation får sökas i de byarnas sammansättning och historia. De byarna med lägst antal faddrar från den egna byn, Lövliden (17%) och Runeåberg (15%) är vid denna tid nybyggen med ett endast ett par hushåll vardera. 48 De med det högsta antalet faddrar från den egna byn, Mo (84%) och Ärtrik (78%), är däremot väletablerade byar med anor sedan 1500-talet. 49 Detta gör att föräldrarna från Mo och Ärtrik som skulle döpa sina barn hade betydligt fler att välja mellan i granngårdarna, än i nybyggarbyarna Lövliden och Runeåberg, där man var ett fåtal första generationens nybyggare som kämpade för att odla upp marken. Man kan här även spekulera om möjligheten att nybyggarna valde att ta faddrar från de byar man ursprungligen kom ifrån, för att behålla kontakten med tidigare grannar, släkt och vänner. Att huvudsakligen välja faddrar från den egna byn hade rent praktiska fördelar. Då barnet skulle döpas så snart som möjligt efter födelsen, i vissa fall var dopet redan samma dag, krävdes det att faddrarna befann sig i närheten, att skicka efter någon utanför byn, eller från en annan socken, skulle också innebära att dopet fick vänta några dagar. 50 Utomsocknes faddrar 47 Se bilaga Mohlund 1984, s. 300ff och s Ibid. s. 307ff och s Ankarloo 1988, s. 65f. 19

20 Endast en mycket liten andel av faddrarna var inte från socknen, totalt 30 stycken, vilket utgör 4% av det totala antalet faddrar. Tabell 9. Utomsocknes faddrars hemorter i absoluta tal Ort Antal Graninge 12 Långsele 8 Edsele 2 Härnösand 2 Anundsjö 2 Grätnäs 2 Jämtland 1 Nordankäl 1 Totalt: 30 Anm. För att förenkla har här gjorts en viss anpassning av orterna. I kategorin Långsele är det fråga om att faddrarna kommer från två mindre byar, Nordsjö och Näs, utanför själva Långsele. För Graninges del är det fråga om individer som sägs tillhöra Graninge, Graninge bruk och Graninge herrgård. Källa: FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5. Av de utomsocknes faddrarna var de flesta från grannsocknarna, 12 från Graninge, 8 från Långsele, samt 2 från Edsele, vilket visas i tabell 9 ovan. De mest långväga kom från Härnösand och Anundsjö. När det gäller dopvittnena från Härnösand var den ena handelsman, vilket kanske gjorde att han befann sig i Helgum i affärer, något som skulle kunna vara en förklaring till denna långväga gäst. Vid det andra långväga fallet, från Anundsjö, handlar det om när en dotter till skräddaren Jacob Olofsson döps i september Med som vittne fanns en skräddare från Anundsjö och dess hustru. Ska detta ses som ett försök att knyta till sig kollegor från andra områden? Under undersökningsperioden fanns tre dop av skräddarbarn, alla till samma Jacob Olofsson. Det var dock endast detta par från Anundsjö som var utomsocknes, och bland övriga faddrar fanns inga ytterligare hantverkare, varken skräddare eller andra hantverksyrken. Dock måste hänsyn tas till att Helgum var en liten jordbrukssocken, och antalet hantverkare antagligen inte var särskilt stort, vilket måste ha utgjort en begränsande faktor om vilja fanns att välja faddrar bland kollegor. Sammanfattning Det vanligaste antalet faddrar i Helgums socken åren var sex stycken, något som var fallet vid 113 av 121 dop. Ingen skillnad i fråga om antal relaterat till social ställning har kunnat påvisas. 20

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

2010-01-08 Antavla Catharina Olofsdotter - 1 -

2010-01-08 Antavla Catharina Olofsdotter - 1 - 2010-01-08 Antavla Catharina Olofsdotter - 1 - Proband Catharina Olofsdotter (24267). Född 1778-01-20 i Gransjö, Helgum (Y) (Genline p 2048.2.100500, Genline p 2048.5.46900). Döpt 1778-01-25 i Helgum

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876

Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876 Magisterutbildning i historia Magisteruppsats 15 högskolepoäng

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s.

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s. Rapporter om intressanta kulturmiljöer Rapporter om intressanta kulturmiljöer i Sollefteå kommun finns att köpa på Sollefteå museum och berörda medborgarkontor eller går att beställa på telefon 0620-682980.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Ord och begrepp från svunna tider

Ord och begrepp från svunna tider Ord och begrepp från svunna tider Liten ordlista till hjälp för läsaren av släkthistorier. Charley Nilsson 1 Till hjälp åt läsare och ovana forskare I släktforskningssammanhang stöter man på många ord

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Post CD Sveriges befolkning 1900 (Sveriges släktforskarförbund)

Post CD Sveriges befolkning 1900 (Sveriges släktforskarförbund) Källmaterial Gravvård 11: (stående) Karl Johansson, hemmansägare, Tavelsjö, f. 1867 d. 1950 Gift 1890 med Augusta Sofia Persdotter, f. 1870 d. Barn Johanna Sofia f. 1892 d. Johan Petter f. 1894 d. 1977

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä Smedsl ä kten Tiderman genom tiderna Anders August Sw ä rds anor Stjärnorna tindrade tysta för hundrade år tillbaka och skogen sov. Forsen dånade, hjulen dundrade, gnistorna sprakade, marken skakade hammaren

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Stiftsrapport. Västerås stift PRELIMINÄR TABELLSAMMANSTÄLLNING OKTOBER PROJEKT: Konfirmand 2009 FRAMTAGEN AV: JONAS BROMANDER MIRIAM HOLLMER

Stiftsrapport. Västerås stift PRELIMINÄR TABELLSAMMANSTÄLLNING OKTOBER PROJEKT: Konfirmand 2009 FRAMTAGEN AV: JONAS BROMANDER MIRIAM HOLLMER Stiftsrapport PRELIMINÄR TABELLSAMMANSTÄLLNING OKTOBER 2009 PROJEKT: Konfirmand 2009 Västerås stift FRAMTAGEN AV: JONAS BROMANDER MIRIAM HOLLMER I SAMARBETE MED: ÅSA GREIJER, STATISTICON AB TALESPERSON:

Läs mer

Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie

Med vänliga hälsningar. Charlotte Hagström arkivarie Lund oktober 2000 Bäste meddelare! Nu är det återigen dags för en ny frågelista och ett nytt ämne. Den här gången är det Namn och identitet som är temat och vi vill att Du berättar om hur Du ser på Ditt

Läs mer

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR

DK-serien. Introduktion till släktforskning med SVAR DK-serien Introduktion till släktforskning med SVAR 1 Introduktion till släktforskning med SVAR Den här kursen är en ren nybörjarkurs i släktforskning där vi arbetar med olika databaser hos SVAR (Riksarkivet).

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Bästa meddelare! Lund juni 2002

Bästa meddelare! Lund juni 2002 Bästa meddelare! Lund juni 2002 Lagom till sommaren kommer här en frågelista på temat Livets högtider. Högtider och ritualer i människans liv har alltid intresserat etnologer och folklorister. I Folklivsarkivet

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Förord. Josefine Wallin

Förord. Josefine Wallin Förord Jag har alltid varit intresserad av historia och kommer ihåg att jag ville börja släktforska när jag var runt åtta år. Kanske inte släktforska i sakens mening men jag ville få reda på historien

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

DISGEN, REGISTRERINGSPROGRAM FÖR SLÄKTFORSKNING. Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler.

DISGEN, REGISTRERINGSPROGRAM FÖR SLÄKTFORSKNING. Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler. Efternamn Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler. Enklast och vanligast är att man skriver in det namn man fick vid födseln. Fram till runt sekelskiftet

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2011-03-30 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 125 Anna Charlotta Dahlström Födelsedatum: Födelseplats: 24 oktober, 1801 Karlskrona Amiralitetsförsamling,

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Esbo församlingar DOP AV BARN

Esbo församlingar DOP AV BARN Esbo församlingar DOP AV BARN www.espoonseurakunnat.fi www.esboforsamlingar.fi Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla

Läs mer

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer