Torpare eller inspektor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torpare eller inspektor?"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Torpare eller inspektor? Fadderanlitande i Helgums socken Lärarprogrammet Historia för lärare C B-uppsats, 5 poäng HT 2004 Lillemor Elfgren

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Syfte och frågeställning s. 3 Tidigare forskning s. 3 Källmaterial s. 5 Metod s. 6 Kategorisering av materialet s. 6 De titellösa s. 7 Fadderskapet s. 9 Helgums socken en kort beskrivning s. 10 Faddrarnas antal och sammansättning s. 11 Könsfördelningen s. 13 Faddrarnas sociala status s. 14 Bönder s. 14 Torpare s. 15 Hantverkare s. 15 Tjänstefolk s. 15 Syskon som dräng- och pigfaddrar s. 16 Högre s. 17 Kyrkofolk s. 17 De titellösa s. 18 Övriga s. 18 Faddrarnas geografiska placering s. 18 Utomsocknes faddrar s. 19 Sammanfattning s. 20 Käll- och litteraturförteckning s. 22 Tabellförteckning s. 23 Bilagor 2

3 Inledning Den 28 september 1803 föddes torparparet Olof och Margaretas son Johannes i Guxås by i Helgums socken. När han samma dag döptes bevittnades ceremonin av sex personer, inspektor Lindgren med fru, bonden Anders Wilhelmson och dess hustru, drängen Nils Abrahamson samt mademoiselle Charlotta Lindgren. 1 Detta kan tyckas märkligt, att en torparson fick så fint besök vid sitt dop, det ligger närmare att tro att en mademoiselle och en torpare rörde sig i strikt åtskiljda kretsar. Såg traditionerna i Helgums socken så ut att så gränsöverskridande kontakter i valet av dopfaddrar förekom? Denna uppsats kommer att behandla valet av dopfaddrar, för att se hur dessa val speglar de sociala relationerna mellan olika grupper i Helgums socken under åren Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att utreda hur valet av faddrar vid dop mellan åren 1800 och 1805 har sett ut i Helgums socken genom att studera doplängderna för dessa år. Detta för att se vilka mönster som fanns i valet av faddrar, och därigenom försöka skapa en bild av hur relationerna mellan olika grupper i socknen såg ut. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur många faddrar medverkade vid varje dop, påverkade föräldrarnas sociala status antalet? Från vilka samhällsgrupper valdes faddrarna? Varifrån kom faddrarna, från den egna byn, socknen eller utomsocknes? Tidigare forskning Ingen tidigare undersökning för att kartlägga valet av faddrar har gjorts i Helgums socken, men däremot finns det inom andra miljöer i Sverige. Främst handlar dessa om andra samhällstyper än det jordbruksbaserade som Helgum var, som exempelvis stadsmiljöer. Gemensamt för denna forskning är att man kommit fram till att faddrar valdes till största del från samma samhällsgrupp eller högre än dopbarnets föräldrar. 1 Forskningsarkivet i Umeå (FAU), Helgums kyrkoarkiv (HK), födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. 3

4 Ingegerd Sjölin har i sin avhandling Dopseder i förändring. Studier av Örebro pastorat undersökt dopets funktion och hur detta har förändrats. Hon visar på hur antalet faddrar minskar under 1700-talet, och hur antalet faddrar och deras sociala ställning var beroende av föräldrarnas, ju högre ställning desto fler faddrar och ur högre skikt. 2 I Solveig Fagerlunds avhandling Handel och vandel, vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv Helsingborg ca har kvinnors sociala relationer utifrån deras roll i valet av dopfaddrar, ekonomiska band samt till vilka man hade konflikter med studerats. Det rör sig här om huvudsakligen en stadsmiljö, vilket innebär att det är en stor del hantverkare och handelsmän, något som skiljer sig ifrån området som undersökts i denna uppsats. Dock finns en täckande undersökning om faddrarnas sammansättning baserad på social tillhörighet, vilket gör det intressant att jämföra med min egen undersökning. Fagerlunds slutsats är att valet av faddrar delvis gjordes ur den egna släkten, men att det även var viktigt att dessa tillhörde samma samhällsgrupp eller hade hög social status, men även något som var beroende av personliga egenskaper. 3 Även hon visar på hur faddrarna valdes ur den egna eller en högre samhällsgrupp. 4 I Att stilla Herrevrede, om trolldomsdåden på Vegeholm, har Bengt Ankarloo gjort en studie av dopböckerna för att se vilka födelsemönster som fanns samt vilka seder man hade i samband med barndop. Han kommer fram till att man främst höll sig inom byn i val av faddrar, och att dessa valdes utifrån både rikedom och personliga egenskaper. 5 Det viktigaste skrivna om Helgums socken är hembygdsforskaren Harry Mohlunds Helgums socken, byar och gårdar del I och II där det förutom en beskrivning av socknen och dess byar även finns en förteckning över dess befolkning mellan och 1890-tal strukturerad utifrån de byar personerna i fråga levde i. 6 2 Sjölin, Ingegerd. Dopseder i förändring. Studier av Örebro pastorat Lund s Fagerlund, Solveig. Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperskeptiv. Helsingborg ca Lund s Fagerlund, Solveig. Vad säger dopböckerna om kvinnors sociala nätverk? i Aronsson, Peter m.fl. (red) Nätverk i historisk forskning metafor, metod eller teori? Växjö s Ankarloo, Bengt. Att stilla herrevrede. Trolldomsdåden på Vegeholm Malmö s Mohlund, Harry. Helgums socken, byar och gårdar. Sollefteå och Mohlund, Harry. Helgums socken, byar och gårdar, del II. Sollefteå

5 Källmaterial Den källa uppsatsen grundar sig på är doplängder över Helgums socken mellan åren Att undersökningsområdet har blivit just denna socken har delvis personliga orsaker, då jag har kunskap om området sedan tidigare, något som underlättar läsning av ortsnamn och möjligheten att se geografiska samband. Valet av period har varit grundat på att materialet vid den här tidpunkten är relativt lättläst, vilket i sig gör att risken minskar för felläsningar och därigenom feltolkningar. Men även att antalet födslar per år är under denna period är jämt fördelade, mellan 18 och 24 per år, vilket ger ett jämt underlag för undersökningen. 7 Tabell 1. Födda i Helgums socken i absoluta tal År Flickor Pojkar Dödfödda Totalt: Totalt: Källa: Forskningsarkivet i Umeå, Helgums församlingsarkiv, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Vid ett av dopen 1802 är det fråga om ett tvillingdop, Per och Johan på Runeåberg, vilka ovan har presenterats som två individer, men i fortsättningen kommer att vara medtaget som ett enda dop, då det är nedtecknat som endast en ceremoni i doplängden finns det en dödfödd flicka, som är antecknad i doplängderna men av naturliga skäl inte döptes och hade några dopvittnen. 9 Denna födelse kommer i fortsättningen inte att redovisas. Detta bortfall gör att undersökningen totalt omfattar 121 dop. Något som kan vara ett problem med doplängderna är att under undersökningsperioden avlöste tre olika präster varandra, något som gett vissa variationer i materialet. 10 Mer om detta tas upp under metoddelen och problemet med kategoriseringen av materialet. Det finns även vissa problem med att tyda handstil, överstrykningar och utspillt bläck som på vissa ställen försvårat läsning och tolkning av materialet. Det förekommer vissa bortfall i texten som skett 7 Vid urvalet av källor användes Mohlund 1984, s. 175ff, där det finns en förteckning över antalet födda år för år mellan åren 1684 och Detta för att få en överblick hur antalet födslar i socknen var fördelade över åren som skulle beröras i arbetet. 8 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5, 26/ Ibid, 13/ Något som märks på handstilen och bekräftas av uppgifter i Mohlund 1990, s

6 vid fotograferingen till mikrokort, då ord hamnat i skuggområden och blivit svårläsliga. Detta gör att det i vissa fall handlat om relativt fria tolkningar i fråga om ortsnamn. Men då jag sedan tidigare har god kunskap om ortsnamnen i socknen, handlar det om väl underbyggda gissningar, trots att det ibland endast vissa led av ortsnamnet varit läsbart. Detta har skett i ett fall med dopbarnen, då endast halva halva ledet av bynamnet, Holm, är läsbart. 11 Detta har tolkats som Holmstrand, då detta förutom Holmsta är den enda by med denna början i socknen, och byn Holmsta enligt Mohlund är upptagen som by först Bland faddrarna råder osäkerhet i tolkningen av hemby i 15 fall, men då detta endast är en bråkdel av de totalt 735 faddrarna, kan dess inverkan på undersökningen ses som liten. Metod Denna uppsats huvudsakliga metod är kvantitativ. Detta innebär i det här fallet ett omvandlande av doplängdernas text till siffror, för att därigenom kunna se eventuella genomgående mönster. Källmaterialet lämpar sig bäst för en sådan studie, då det inte innehåller mer än det absolut nödvändiga för att ange dopbarnets namn, datum för födelse och dop, föräldrarnas samt faddrarnas namn. Ett mer säkert klargörande av förhållandet mellan föräldrar faddrar, exempelvis släktförhållanden, kräver att man går in och studerar även andra kyrkolängder, något som på grund av uppsatsens avgränsning i tid och rum inte varit möjligt. Kategorisering av materialet I kategoriseringen i materialet har jag utgått ifrån de sociala titlar som har givits de olika individer som nämns i doplängderna, och utifrån detta delat upp i 8 kategorier. För en förteckning över vilka undergrupper dessa kategorier innehåller se bilaga 1. Jag kommer här att kommentera de kategorier där indelningen inte kan ses som alldeles självklar. Gifta kvinnor har delats in efter vilken social status deras make har, om inte maken fått någon titel, har även hustrun hamnat under gruppen titellösa. I fallen med bonddöttrar respektive söner har jag valt att kategorisera dessa under bönder. Det troliga här är att det handlar om yngre, hemmaboende individer, som ännu inte gett sig ut för att tjäna som dräng eller piga. 11 FAU, HK, födelse- och doplängder, mikrokort C: /5, 11/ Mohlund 1984, s

7 Till bönder har räknats förutom de som tydligt tituleras bonde i doplängderna, även nämndemän, då dessa tillhörde bondeståndet, även om de genom att blivit valda till sin position vid häradsrätten hade en något högre ställning. 13 Bland torparna finns de individer som lever av och på mark som de inte själva äger. Här återfinns nybyggare, då dessa befann sig i en mellanposition mellan bönder och torpare. Att ha ett nybygge innebar att man under en viss tid, upp emot 40 år i vissa fall, var skattebefriad men istället skulle uppfylla vissa krav i form av arealer som skulle uppodlas och byggnader som skulle uppföras. Om dessa krav uppfylldes inom denna tid blev nybygget ett självägt hemman. 14 Kategoriseringen här är byggd på att det vid denna period fortfarande pågår uppodlande i de i doplängderna nämnda byarna Löfliden och Runeåberg. 15 Förutom de individer som mer självklart kan ses som hantverkare har här även lagts gästgivare och handelsmän, då det handlar om individer som liksom hantverkarna inte livnär sig direkt av jorden, utan att för den delen vara tjänstefolk eller tillhöra det högre sociala skiktet. I kategorin övriga återfinns totalt 5 dop samt 8 faddrar. Här är det förutom de individer där den sociala statusen varit oläslig även en lappman, som inte passade in i någon av de övriga kategorierna. De titellösa Den kategori som varit mest problematisk och otydlig, är de individer som inte haft någon titel utskriven, något som varit flitigt förekommande både bland dopbarnets föräldrar samt hos faddrarna, vilket redovisas här nedan. Tabell 2. Antal titellösa föräldrar i Helgums socken i absoluta tal År Antal föräldrar Andersson, Kent, Anderö, Henrik. Ordbok för släktforskare. Västerås 1999, s. 131, 14 Renström, Ann. Fjällbyar i Edsele och Helgums socknar, en kulturhistorisk byggnadsinventering Sollefteå 1999, s Information om Löflidens och Runeåbergs historia återfinns i Mohlund 1984, s. 300ff och 340ff. 7

8 Tot 26 alt: Källa: FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5. Orsaken till det stora antalet titellösa under åren har med största sannolikhet sin orsak i det faktum att under undersökningsperioden var tre olika komministrar i socknen, Clement Thelaus , Jakob Billström och Mikael Åkerstedt Den stora ökningen sammanfaller med Jakob Billströms period, vilket får ses som ett direkt samband. Troligen har denna ökning sin orsak i okunskap om socknens befolkning, och därigenom svårighet att kunna nedteckna någon social status hos föräldrarna. En annan möjlig orsak är ren bekvämlighet från komministerns sida, vid nedtecknandets stund kan det mycket väl upplevts som en självklarhet vad de olika individerna hade för titel, att det inte ansågs nödvändigt att nedteckna. För att få ytterligare klarhet i vilka dessa titellösa var, gick jag in i de befolkningsförteckningar utifrån byar som finns i Mohlunds böcker om socknen, för att återfinna dessa individer. Det är ett visst risktagande att här använda sig av Mohlunds förteckningar istället för att själv gå in i övriga kyrkolängder för att finna dessa personer, då det blir frågan om en tolkning av en tolkning, men med tanke på uppsatsens begränsningar i tid och rum har upplevs denna risk som så pass liten att fördelarna i form av tidsbesparande väger tyngst. Alla föräldrapar utom ett kunde återfinnas, vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell 3. De titellösa föräldrarna i Helgums socken sociala status i absoluta tal Social status Antal Bonde 19 Torpare 6 Ej återfunnen 1 Totalt: 26 Källor: FAU, HK, födelse- och doplängder mikrokort C: /5. Mohlund 1984 och Mohlund Mohlund s

9 Den sociala statusen hos de titellösa föräldrarna är främst bönder, vilket följer mönstret som visas bland de föräldrar som har sin sociala status utskriven och socknens befolkningssammansättning vid den här tiden. 17 Då de titellösa faddrarna var betydligt fler än föräldrarna, 216 stycken, och att finna åt alla dessa skulle bli allt för tidskrävande, undersöktes 20 av de titellösa faddrar som medverkade vid dopen mellan januari och maj 1801, för att få en bild av deras social status. Tabell 4. Titellösa faddrars sociala status i Helgum januari till maj 1801 i absoluta tal Social status Ant al Bonde 12 Torpare 4 Ej återfunnen 4 Totalt: 20 Källor: FAU, HK, dop- och födelselängder 18/1 10/5 1801, mikrokort C: /5. Mohlund Andelen individer som inte gick att finna är här större än föräldrarna. Detta kan ha sina orsaker i att personerna enbart bodde i den i doplängderna uppgivna byn en mycket kort tid, och därför hos Mohlund är inskriven i en annan by där man huvudsakligen levde sitt liv. Bland dessa finns också en person där namnet inte gick att läsa, vilket omöjliggjorde att återfinna dess sociala status. De faddrar som gick att återfinna följer samma mönster som hos föräldrarna, och är till största del bönder. Att dra slutsatsen att även resten av dessa titellösa faddrar troligen följer mönstret och till största del är bönder är således inte helt ogrundat. Dock har jag valt att fortsättningsvis låta dessa titellösa, både bland föräldrar och faddrar, stå som en egen kategori. Det troliga är, som nämnts ovan, att de flesta titellösa faddrarna är bönder, men då inte tid finns för att bekräfta detta, finner jag det lämpligare att låta dem stå kvar som en egen kategori. Fadderskapet Bruket av faddrar har haft flera orsaker. En direkt orsak var seden att den nyförlösta modern skulle kyrktagas, vilket innebar att modern omkring sex veckor efter förlossningen genomgick 17 Dessa redovisas i tabell 7. 9

10 en ceremoni för rening, och fram till dess skulle hålla sig inom hemmets väggar. 18 Barnet däremot skulle föras till kyrkan för att döpas så snart som möjligt efter födelsen, då ett odöpt barn saknade skydd mot onda makter, och då det inte tillhörde den kristna församlingen, inte heller hade rätt till vare sig själaringning eller en riktig begravning om det dog. 19 Med modern utan möjlighet att lämna hemmet krävdes det att någon annan gjorde kyrkfärden, något som blev faddrarnas uppgift. 20 Att ge barnet faddrar var även en försäkran om att denne skulle bli omhändertagna av någon man litade på om föräldrarna skulle gå bort. Det var även faddrarnas uppgift att se till att barnet fick en kristen fostran. 21 Men att bli utvald som fadder innebar inte bara plikter, utan skulle även ses som en ära, och ett bevis på den utvaldes sociala ställning i lokalsamhället, och något som som var skamligt att tacka nej till. 22 Bruket av faddrar får därför ses som något med både rent religiösa och praktiska orsaker. Helgums socken en kort beskrivning Helgums socken ligger i sydvästra Ångermanland. Socknens centrala del är Helgumssjön, där Faxälven passerar, och där också den äldsta bebyggelsen i form av byar utspridda runt sjön finns. Den närmaste befolkningsuppgiften som gått att finna är från 1810, då socknen hade 794 invånare. 23 Av dessa var de flesta bönder, då Helgum främst varit en jordbruksbygd, 24 med inslag av skogsbruk (först främst till husbehov, senare även för att leverera till de sågverk som kom att växa upp närmare kusten) och även de inslag av jakt och fiske som kan anses normalt i en bygd präglad av stora skogsområden. Från mitten av 1700-talet och framåt kom nyodlingar att ske i Helgums skogar, orsakade av bland annat brist på ouppodlade områden kring sjön och älven, något som gjorde att de så kallade fjällbyarna växte fram Bringeus, Nils-Arvid. Livets högtider. Stockholm 1987, s. 39f 19 Tillhagen, Carl-Herman. Barnet i folktron. Tillblivelse, födelse och fostran. Stockholm s Bringeus 1987, s Tillhagen 1983, s Ankarloo, 1988, s. 66f. Tillhagen 1983, s. 277f. 23 Demografiska Databasen, (DDB) Mohlund 1984, s Renström 1999, s

11 Värt att nämnas om socknen vid tiden för undersökningen är det sågverk som fanns vid Ledingeå, i socknens sydöstra del, något som i källmaterialet visar sig genom närvaron av en inspektorsfamilj. 26 Faddrarnas antal och sammansättning Det som kan sägas om dopen i allmänhet i Helgums socken under denna period är att det vanligaste var att faddrarna bestod av två gifta par, samt en pig- och en drängfadder. Det som här visar på en viss rangskillnad mellan faddrarna är att de gifta paren som står först, och dräng- och pigfaddrarna eller andra ogifta personer sist. Antalet faddrar som medverkade vid dopen redovisas i tabellen nedan. Tabell 5. Antal faddrar vid dopen i Helgums socken Antal faddrar Antal dop Totalt: 121 Källa: FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Det vanliga vid dopen i Helgum var att de bevittnades av sex personer, vilket är fallet vid 113 av de 121 dopen, dessa följer mestadels det ovan beskrivna mönstret. Vid hälften av de 8 dop som inte följer mönstret har inte föräldrarna någon utskriven social status, vilket gör att något samband social ställning antal faddrar inte går att påvisa där. Två av de dop som inte följer sexfaddersmönstret är dopen av barn till inspektor Erik Lindgren, ett 26 Mohlund 1990, s. 423ff. 11

12 av dessa har 8 faddrar och det andra endast 5 faddrar. 27 En möjlig orsak till det lilla antalet faddrar hos det ena barnet kan vara brist på tillgång på lämpliga faddrar, då alla dessa inspektorsbarn kom att få faddrar ur de högre samhällsgrupperna. 28 I brist på faddrar med lämplig ställning, nöjde man sig antagligen hellre med färre än brukligt än att gå under sitt sociala skikt. Dopet med det högsta antalet faddrar, hela tio stycken, har sin orsak i att det är ett tvillingpar som döps, men ceremonin är inskriven som en enda, vilket egentligen ger fem faddrar per barn och denna något missvisande siffra. 29 Detta gör att inget mönster finns som antyder att en social status påverkade antalet faddrar i Helgums socken under denna tid. Men här får också hänsyn tas till att underlaget för undersökning av dop av barn som tillhör andra sociala grupper än bönder är litet, vilket också påverkar möjligheten till förekomsten av sådana traditioner. Ett liknande resultat när det gäller faddrarnas antal och sammansättning har Ingegerd Sjölin skrivit om i sin studie av dopseder i Örebro pastorat. Hon visar på hur det vanligaste vid dop på landsbygden var att faddrarna bestod av två gifta par samt två ogifta personer, men att antalet sjönk under slutet av 1700-talet, men att mönstret kvarstod längre på landsbygden. 30 I Helgums socken fanns ett sådant mönster fortfarande kvar vid 1800-talets början, både när det gällde antal och sammansättning. Vad som skulle kunna ses som en orsak till denna traditions kvarvarande kan vara socknens geografiska läge. Som en liten socken med främst jordbrukare i Norrlands inland var man troligen inte lika påverkad av nya sedvänjor inom något som upplevs så viktigt och traditionsfyllt som dopet, som i en bygd betydligt längre söderut som antagligen hade större genomströmning av såväl människor som idéer. Hänsyn får också tas till att denna och Sjölins undersökning behandlar olika miljöer, med olika befolkningssammansättningar. 27 Erik Lindgren fick även ett tredje barn under denna period, Nils Fredrik född den 6 april 1805, vilken hade 6 faddrar. 28 Se tabell FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 27/ Som ett intressant sidospår kan nämnas att det även förekom ett till tvillingdop 28/3 1805, men där är båda barnen är antecknade som enskilda individer med olika dopvittnen. 30 Sjölin 1999, s. 92f. 12

13 Könsfördelningen När det gäller könsfördelningen hos faddrarna är det fråga om ganska precis hälften kvinnor, hälften män som faddrar oavsett social status, vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Könsfördelning hos faddrarna I Helgums socken i absoluta tal Social status hos Ma Kvin Kön föräldrarna n na okänt Totalt Bonde Torpare Hantverkare Tjänstefolk Högre Kyrkofolk Titellösa Övrigt Totalt: Källa: FAU, HK, födelse- och doplänger , mikrokort C: /5. Hos två individer är könet okänt, då namnet inte kunnat utläsas. Den jämna könsfördelningen har sin grund i det ovan nämnda mönstret, att man vanligtvis hade två gifta par, samt en vardera dräng- och pigfadder vid dopen (eller andra ogifta individer), något som är genomgående oavsett vilken social grupp föräldrarna tillhörde. Detta resultat kan jämföras med Solveig Fagerlunds, som visar på hur den största andelen av faddrarna var kvinnor. Hon ser som en förklaring till detta att föräldrarna strävade efter att 13

14 deras ogifta döttrar skulle vara dopfaddrar, som ett del i att senare kunna bli en god moder. 31 Hon pekar även på det faktum att Sverige vid 1600-talets slut låg i krig, vilket ledde till ett kvinnoöverskott hemma, en tolkning hon dock inte finner trovärdig. 32 I Helgums fall får den jämna könsfördelningen närmast förklaras med den ovan nämnda traditionen att ha två par samt två ogifta faddrar. Då så få faller utanför mönstret med 6 faddrar, samt att det genomgående är så jämn könsfördelning, har ingen vidare undersökning gjorts för att se om barnets kön spelade in i hur många faddrar som medverkade vid dopet eller om samband mellan föräldraparets sociala status och faddrarnas kön. Detta då det med så litet underlag som faller utanför mönstret inte är troligt att hitta några samband. Faddrarnas sociala status Vilket förhållande fanns då mellan den sociala statusen hos dopbarnets föräldrar och den hos dopfaddrarna? Hämtade man faddrarna från sin egen socialgrupp, en högre eller en lägre? Tabell 7. Faddrarnas i Helgums socken sociala status i absoluta tal Föräldrarnas sociala status Antal dop Faddrarnas sociala status Totalt antal faddrar 1. Bönder Torpare Hantverkare Tjänstefolk Högre Kyrkofolk Titellösa Övriga Totalt: Källa: FAU, HK, födelse och doplängder , mikrokort C: /5. Om faddrarnas sociala status i stort kan sägas att majoriteten av faddrarna, oavsett föräldrarnas status, är hämtade från bönder, tjänstefolk samt den titellösa grupp som troligen främst är bönder. Bönder 31 Fagerlund s. 51f. 32 Fagerlund, 1999, s

15 Den stora gruppen både i antal dop och faddrar är bönder, något som avspeglar hur Helgums socken var en jordbruksbygd vid tiden för undersökningen. Det faktum att en tredjedel av bondebarnens faddrar var bönder behöver därför inte enbart vara ett tecken på att man främst hämtade faddrar från sin egen socialgrupp, utan kan även vara ett uttryck för socknens befolkningssammansättning. Om den största delen av befolkningen är bönder, är det troliga också att de flesta faddrarna hämtas bland bönder. Förutom direkt ur sina egna led återfinns även en stor grupp titellösa som dopfaddrar. Men, som diskuterats i kategoriseringen ovan, är det troliga att gruppen består av mestadels bönder. Även som faddrar var bönderna den största kategorin efter de utan någon angiven titel. Torpare Även här har de flesta faddrarna hämtats bland bönder, tjänstefolk samt bland de titellösa. En möjlighet som här skulle vara intressant att undersöka i en utvidgning av studien är huruvida de bondefaddrar som torparna har, också är de man arrenderade torpet av, och om det fanns en direkt koppling där emellan. Hantverkare Andelen dop av barn till hantverkare var litet, endast 5 stycken under undersökningsperiodens sex år. Av dessa dop var tre av barn till samma skräddare, Jacob Olson i Helgum. 33 Övriga dop är till en smed samt en mästare. 34 Anlitandet av hantverkare som faddrar var litet, endast 14 stycken, vilket motsvarade 2% av det totala antalet faddrar, något som antagligen speglade den andel av den totala befolkningen som hantverkare utgjorde. Tjänstefolk När det gäller dopen av barn till tjänstefolk var det i fem av sex fall fråga om oäkta barn, där endast i ett fall fadern, som var dräng, är upptagen, i övriga fall var det fråga om , 1801 och Denna individ, där endast efternamnet Stenbeck varit utläsbart, har inte kunnat återfinnas, därför finns inga närmare detaljer om vad hans yrke innebar. 15

16 ensamstående pigor, och i dopet av det äkta barnet var fadern en gift dräng. Man valde här faddrar ur sin egen eller den något högre socialgruppen, från bönder och tjänstefolk. Bland faddrarna var tjänstefolk den tredje största gruppen, något som orsaken till får sökas i den tradition som uppenbarligen fanns i socknen att man vid dopen skulle vara en drängoch en pigfadder, något som förekommer vid 77 av de 121 dopen. 35 Börje Harnesk tar i sin avhandling Legofolk, drängar, pigor och bönder i och talens Sverige upp bruket att bondebarn ofta under en period av sitt liv tjänade som dräng eller piga på en annan gård än hemmets. Detta delvis som en upplärningsperiod för att senare på lämpligt sätt kunna sköta det egna jordbruket, men även som en nödvändighet försörjningsmässigt, då endast en i barnaskaran kunde ärva hemgården och övriga syskon var tvungna att finna försörjning på annat håll. 36 Då var valet av pigor och drängar till dopvittnen inte det statusmässiga nedbyte som kan tyckas, utan snarare en försäkran om att dopbarnet skulle få ett bra förhållande till de framtida bönderna och bondhustrurna i socknen. Solveig Fagerlund tar upp möjligheten att det låg i föräldrarna till de ogifta kvinnornas intresse att deras döttrar skulle vara fadder, detta som en övning inför ett framtida liv som mor. 37 Något sådant skulle medföra att det var i alla parters intresse att välja ogifta faddrar, dels för att försäkra sig om barnets framtida relationer till de individer som senare skulle komma att få betydelse i socknen, och dels för faddern att få den kvalitetsstämpel av duglighet som följde med att ha blivit utvald. Syskon som dräng- och pigfaddrar Källmaterialet låter inte visa om faddrarna var släkt eller inte till dopbarnets föräldrar, men det finns antydningar om att så var fallet. Vid undersökning av pig- och drängfaddrarnas efternamn förekommer det vid 47 dop att en eller båda av dessa har samma efternamn som någon av föräldrarna, något som tyder på att det var frågan om syskon, antagligen yngre, som valdes som faddrar. Problemet är att det i många fall handlar om mycket vanliga efternamn, Larsson, Ersdotter och liknande, där det mycket möjligt kan handla om helt utomstående individer som bara råkar ha samma efternamn. Ett bra exempel på detta är dopet av Olof, son till bonden Nils Östenson och hans hustru Stina Olofsdotter i Gagnet, i februari Medverkande som dräng- och pigfaddrar var 35 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. 36 Harnesk, Börje. Legofolk. Drängar, pigor och bönder i och 1800-talens Sverige. Umeå s.25ff. 37 Fagerlund 2002, s

17 Östen Östenson från Gagnet och Gertrud Östenson från Öden, 38 något som i båda fallen antyder släktskap. Det visar sig att Nils hade en bror vid namn Östen, som levde i Gagnet. 39 medan Gertrud visar sig vara dotter till en helt annan Östen, 40 något som visar på problemet med att dra sådana slutsatser utan att undersöka varje enskild individ. Det finns dock resultat inom forskningen som stödjer att så var fallet, och att man använde sig av yngre släktingar som faddrar. 41 Kanske fadderskapet här ska ses som en sammanhållande faktor, där man genom att låta sina yngre syskon som tjänar på annan ort bli fadder åt sina barn, för att på så sätt knyta dem till sig? Det högre skiktet Då det endast är tre dop det handlar om i denna kategori, och det vid alla tre tillfällen var samma föräldrar, inspektorn Erik Lindgren med hustrun Margareta Ewerts, är det ett för litet underlag att säga annat än vad denna familj hade för vanor när det gällde att välja faddrar till sina barn. Det mönster som dock tydligt syns i fråga om val av faddrar är att man höll sig till sitt egna sociala skikt. Dopfaddrarna var prästfolk med hustrur, och individer där titeln inte gått att läsa ut, men som utifrån sina namn verkar ha haft en högre social status än enbart vanliga bönder. 42 Istället för pigfaddrar använde man sig av mademoiseller, det i socknen rådande mönstret med att ha en ogift kvinna som fadder följdes, dock en med högre status än de vanligt förekommande pigorna. Personer ur det högre skiktet var överhuvudtaget inte särskilt mycket anlitade som faddrar, totalt fanns 17 stycken, varav 8 inom det egna skiktet. Detta tyder på att man valde att hålla en viss distans till den övriga befolkningen i socknen med lägre social status. Istället valdes faddrar ur det egna skikt, vilka troligtvis kom från bruksmiljöer i grannsocknarna. 43 Ett inte helt omöjligt antagande här är att man också återgäldade detta med att vara fadder tillbaka åt deras barn. 38 FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5, 1/ Mohlund s. 160f. 40 Mohlund s Sjölin 1999, s Exempel på detta finns i FAU, HK, dop- och födelselängder, mikrokort C: /5, dopet av Nils Fredrik Lundgren 28/ Av de totalt 19 faddrarna till barnen Lindgren har 10 ingen ort utskriven. Av övriga kommer 6 från den egna socknen och 3 från grannsocknarna. Bland personerna med okänd ort finner jag det troligast att det är folk utifrån, då de inte återfinns någon annanstans som dopvittnen, och dessutom har högre ställning, vilket tyder på att de tillhört någon av bruken i grannsocknarna. 17

18 Kyrkofolk Det enda dopet som återfinns under denna kategori, av dottern till en kyrkovärd, kan vara lite missvisande. 44 Detta inte bara för att det är ett för litet underlag för att kunna säkerställa något mönster, utan även då en kyrkovärd hade bondebakgrund och var vald till sin position, vilket får ses som förklaringen till att samtliga faddrar utom en är bönder. När det gäller anlitande av faddrar ur denna kategori är det den fjärde största gruppen, fördelade över samtliga kategorier förutom den egna. Här har antagligen den geografiska närheten spelat en roll i valet. Att välja en komminister till fadder åt sitt barn innebar inte enbart att man skaffade en högt uppsatt beskyddare till barnet, utan även rent praktiska fördelar i form av att faddern redan fanns på plats vid kyrkan, och inte behövde kallas från någon annan del av socknen. De titellösa De titellösa följer böndernas mönster med främst bönder, tjänstefolk och titellösa som faddrar till sina barn, vilket ytterligare stödjer synpunkten om att det mestadels handlar om just bönder här. Det som här är värt att påpeka är det faktum att en mycket mindre andel av faddrarna var bönder hos de titellösa än hos bönderna, istället utgör de titellösa nästan hälften av faddrarna. Men hänsyn måste tas till att de titellösa faddrarna även de troligen mestadels är bönder, 45 vilket gör att böndernas mönster med sina egna som dominerande grupp följs. Övriga Som nämnts ovan återfinns förutom de individer där den sociala statusen inte gått att läsa, även ett dop där fadern benämns lappman. Intressant att nämna här är det verkar vara fråga om en tämligen sluten grupp, alla faddrar utom en, som är klockare, är individer som på något sätt fått benämningen lapp. 46 Då det endast förekommer ett sådant dop går det inte att dra några långtgående slutsatser av detta, men det pekar åt att det är fråga om en minoritet i socknen där man håller på samhörighet inom den egna gruppen. Faddrarnas geografiska placering 44 FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 19/ Se tabell FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5, 25/

19 Men hur valde man då faddrarna geografiskt? Var det från den omedelbara omgivningen eller mer långväga dopgäster? Tabell 8. Faddrarnas geografiska placering i Helgums socken Inom Inom Utom Bortfal Totalt: egna byn socknen socknen l Absoluta tal Procent Källa: FAU, HK, födelse- och doplängder , mikrokort C: /5. Anm. I kolumnen för inom socknen är inte faddrarna från den egna byn inräknade. Tabellen ovan visar hur faddrarnas boendeort fördelar sig i förhållandet till dopbarnens. Bortfallet består dels av tre dop där dopbarnets hemby inte går att utläsa, och faddrarna därigenom inte kan placeras i förhållande till dopbarnet, vilket gör att 18 faddrar faller bort. Vid det övriga bortfallet handlar det om faddrar som inte har någon hemort utskriven, och därför placerats i denna kategori. Den största delen faddrar kom ifrån den egna byn, men här finns det dock en variation på mellan 15 och 84% mellan de olika byarna. 47 Orsaken till denna stora variation får sökas i de byarnas sammansättning och historia. De byarna med lägst antal faddrar från den egna byn, Lövliden (17%) och Runeåberg (15%) är vid denna tid nybyggen med ett endast ett par hushåll vardera. 48 De med det högsta antalet faddrar från den egna byn, Mo (84%) och Ärtrik (78%), är däremot väletablerade byar med anor sedan 1500-talet. 49 Detta gör att föräldrarna från Mo och Ärtrik som skulle döpa sina barn hade betydligt fler att välja mellan i granngårdarna, än i nybyggarbyarna Lövliden och Runeåberg, där man var ett fåtal första generationens nybyggare som kämpade för att odla upp marken. Man kan här även spekulera om möjligheten att nybyggarna valde att ta faddrar från de byar man ursprungligen kom ifrån, för att behålla kontakten med tidigare grannar, släkt och vänner. Att huvudsakligen välja faddrar från den egna byn hade rent praktiska fördelar. Då barnet skulle döpas så snart som möjligt efter födelsen, i vissa fall var dopet redan samma dag, krävdes det att faddrarna befann sig i närheten, att skicka efter någon utanför byn, eller från en annan socken, skulle också innebära att dopet fick vänta några dagar. 50 Utomsocknes faddrar 47 Se bilaga Mohlund 1984, s. 300ff och s Ibid. s. 307ff och s Ankarloo 1988, s. 65f. 19

20 Endast en mycket liten andel av faddrarna var inte från socknen, totalt 30 stycken, vilket utgör 4% av det totala antalet faddrar. Tabell 9. Utomsocknes faddrars hemorter i absoluta tal Ort Antal Graninge 12 Långsele 8 Edsele 2 Härnösand 2 Anundsjö 2 Grätnäs 2 Jämtland 1 Nordankäl 1 Totalt: 30 Anm. För att förenkla har här gjorts en viss anpassning av orterna. I kategorin Långsele är det fråga om att faddrarna kommer från två mindre byar, Nordsjö och Näs, utanför själva Långsele. För Graninges del är det fråga om individer som sägs tillhöra Graninge, Graninge bruk och Graninge herrgård. Källa: FAU, HK, dop- och födelselängder , mikrokort C: /5. Av de utomsocknes faddrarna var de flesta från grannsocknarna, 12 från Graninge, 8 från Långsele, samt 2 från Edsele, vilket visas i tabell 9 ovan. De mest långväga kom från Härnösand och Anundsjö. När det gäller dopvittnena från Härnösand var den ena handelsman, vilket kanske gjorde att han befann sig i Helgum i affärer, något som skulle kunna vara en förklaring till denna långväga gäst. Vid det andra långväga fallet, från Anundsjö, handlar det om när en dotter till skräddaren Jacob Olofsson döps i september Med som vittne fanns en skräddare från Anundsjö och dess hustru. Ska detta ses som ett försök att knyta till sig kollegor från andra områden? Under undersökningsperioden fanns tre dop av skräddarbarn, alla till samma Jacob Olofsson. Det var dock endast detta par från Anundsjö som var utomsocknes, och bland övriga faddrar fanns inga ytterligare hantverkare, varken skräddare eller andra hantverksyrken. Dock måste hänsyn tas till att Helgum var en liten jordbrukssocken, och antalet hantverkare antagligen inte var särskilt stort, vilket måste ha utgjort en begränsande faktor om vilja fanns att välja faddrar bland kollegor. Sammanfattning Det vanligaste antalet faddrar i Helgums socken åren var sex stycken, något som var fallet vid 113 av 121 dop. Ingen skillnad i fråga om antal relaterat till social ställning har kunnat påvisas. 20

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876

Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier Fadderskap och lokala nätverk i Bergsjös och Hudiksvalls församlingar 1826 1876 Magisterutbildning i historia Magisteruppsats 15 högskolepoäng

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s.

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s. Rapporter om intressanta kulturmiljöer Rapporter om intressanta kulturmiljöer i Sollefteå kommun finns att köpa på Sollefteå museum och berörda medborgarkontor eller går att beställa på telefon 0620-682980.

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping.

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping. Version 2015-04-12 Biografi för Elvira Teresia "Teres" Ahlström född 1881-12-23 Teres var min verkliga farmor. Hon dog redan 1931, 12 år innan jag föddes. Farfar gifte om sig samma år med Elsa som jag

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 Stadskvinnors sociala relationer under tidigmodern tid Solveig Fagerlund, Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. Helsingborg

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

... Fråga om ert förslag på datum och tid passar, eller fråga när det finns lediga tider.

... Fråga om ert förslag på datum och tid passar, eller fråga när det finns lediga tider. Dopguidens Checklista www.dopguiden.se 2-3 månader innan Bestäm datum för dopet Vilket dopdatum passar bra för er? Glöm inte att kolla med dopgästerna. Det kan vara svårt att hitta ett datum som passar

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

DIN HISTORIA Historia 1 a

DIN HISTORIA Historia 1 a Detta projekt genomförs med stöd från DIN HISTORIA Historia 1 a Läs i din lärobok om Sverige 1900-talet. Sidhänvisningar får du av din lärare. Läs häftet En minoritetsresa i 1900-talets Norrbotten, som

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg

STAMTAVLA Malmberg - Mårtensson - Castenfors Upprättad av Bror Bertil Malmberg Första säkra uppgifterna om släkten Hansson-Christensson-Malmberg-Castenfors återfinns i Håslöfs församlings husförhörsböcker. År 1734 finner vi där husmannen Hans Jakobsson som ägare av gården nr 18 i

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:3 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:3 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:3 2012 Samhällsbyggande i sågverksmiljöer Ann-Kristin Högman* Karlstads universitet Maria Bergman, Constructing communities: the establishment and demographic development

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012 -research SKOP genomför regelbundna undersökningar bland invånarna i Göteborgs stad. Mellan den 16 och intervjuade 5 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten redovisas i denna rapport som i SKOP:s

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand 1 (18) Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand Ulrica Rebecka Ulla Sjöstrand född 1827 död 1908 Förord Från en god vän i Växjö fick jag en dag en intressant tidningsartikel på två helsidor

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer