Slutrapport AktiKon AKTIvitetsbaserat KONtor
|
|
- Jan Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport AktiKon AKTIvitetsbaserat KONtor Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun Christina Bodin Danielsson, Mette Harder, Maria Nordin, Tommy Olsson, Anita Pettersson-Strömbäck, Viktoria Wahlström, Maria Öhrn Projektledare Lisbeth Slunga Järvholm Finansiär AFA Försäkring
2 Cellkontor -enskilt kontor (1 pers) -delat kontor (2-3 pers) Kontorslandskap litet (4-9 pers) medel (10-24 pers) stort (>25 pers) Kontorstyper Aktivitetsbaserat kontor Flexkontor (ingen fast plats, stödytor, ev zonindelning) Kombikontor (eget rum + olika stödytor och öppen miljö)
3 Varför aktivitetsbaserade kontor? Kostnadseffektivt Mer flexibelt arbete Fler och nya typer av ytor och arbetsplatser som kan stödja olika arbetsuppgifter bättre? Bättre samarbete och produktivitet?
4 Stadshusförändringarna
5 Frågeställningar i AktiKon-projektet Vilka effekter uppstår kort- och långsiktigt på upplevd arbetsmiljö produktivitet hälsa fysisk aktivitet vid övergång från cellkontor till aktivitetsbaserad kontorsmiljö och vid jämförelse med en kontrollgrupp som flyttar till cellkontor?
6 Frågeställningar i AktiKon-projektet Hur ser förändringsprocessen ut, vilka faktorer är av betydelse för ett bra resultat? Vilken kontorsmiljö vill du helst arbeta i om du får välja fritt? Vilka faktorer har betydelse för ditt val? Hur fungerar det aktivitetsbaserade kontoret för anställda som har någon form av funktionsnedsättning?
7 Mätmetoder Enkäter Fokusgruppsintervjuer Individuella intervjuer Gåturer Observationer Rörelsemätare Processutvärdering! i vilket sammanhang utfördes flyttprocessen? hur gick den egentligen till? vilka faktorer påverkade resultatet?
8
9
10
11
12 Cellkontoret
13 Fysisk miljö på kontoren Temperaturkomfort Ventilationskomfort** Bakgrundsljud*** Störning av ljud från röster, utrustning*** Besvär avlyssning*** Möjlighet avskildhet*** AB-kontor Cellkontor Utrymme arbetsmaterial*** Tillgång dagsljus*** Arbetsställning** Trevliga pausutrymmen** Förändringar av skattade fysiska förhållanden före och 18 månader efter flytt. Originalskala 1-5. **p<0,01, ***p<0,001
14 Arbetsmiljö Bättre datorstöd efter flytten, särskilt i AB-kontoret. Inga förändringar avseende hälsofrämjande arbetsfaktorer (Work Experience Measurement Scale) 18 månader efter flytt och inga skillnader mellan kontoren. Inga skillnader mellan kontoren i förändring av krav eller arbetsbelastning.
15 Upplevelse av produktivitet Cellkontor AB-kontor mån före flytt 6 mån efter flytt 18 mån efter flytt Medelvärden av 20 frågor om upplevd produktivitet (Brennan, 2002) före och efter flytt till nya kontor. Skala 1-5, ett högt värde indikerar hög upplevd produktivitet.
16 Nöjdhet med kontorets utformning Cellkontor AB-kontor mån före 6 mån efter flytt 18 mån efter flytt Nöjdhet före och efter flytt till olika kontorstyper. Skala 1-5, 1=mycket missnöjd, 2=ganska missnöjd, 3=neutral, 4=ganska nöjd, 5=mycket nöjd.
17 Nöjdhet hos olika yrkesgrupper Avdelningschef, förvaltningschef, VO-chef, n=16 Enhetschef, rektor, förskolechef, n=11 Handläggare personal och ekonomi, n=25 Handläggare stab, n=33 Assistent, n=16 Handläggare myndighet, n=20 Övriga, n=
18 Vilka faktorer har betydelse för hur nöjd man blir på AB-kontoret? Nöjda och neutrala (n=107) Chefer Behöver vara idérik Mer arbete i grupp och på möten Spontana möten upplevs vara viktiga Fler möten utanför kontoret Upplevd oförändrad produktivitet jämfört med före flytt Missnöjda (n=41) Handläggare myndighet Mer datorarbete Behöver vara fullt koncentrerad Mer koncentrationskrävande enskilt arbete Arbetar mer med nära kollegor Vanligare med besvär av tinnitus Vanligare med besvär av långvarig stress Vanligare med psykiska besvär Upplevd försämrad produktivitet jämfört med före flytt
19 Om du får välja fritt... AB-kontor, n=0 Cellkontor, n=56 Delat rum, 2-3 personer, n=6 Litet kontorslandskap, n=1 AB-kontor, n=57 Cellkontor, n=58 Delat rum 2-3 pers, n=10 Litet kontorslandskap, n=19 Mellanstort kontorslandskap, n=4 Stort kontorslandskap, n= Cellkontor AB-kontor
20 Vilka på AB-kontoret vill fortsätta att arbeta aktivitetsbaserat? Preferens AB-kontor i olika yrkesgrupper, % Avdelningschef, enhetschef, förvaltningschef, n=25 92 Handläggare stab, =22 59,1 Handläggare personal och ekonomi, n=20 55 Övriga, n=18 38,9 Assistent, n=12 8,3 Handläggare myndighet, n=
21 Vilka faktorer har betydelse för preferens av kontorstyp på AB-kontoret 18 månader efter flytt? AB-kontor (n=57) Chefer Behöver vara idérik Behöver diskutera frågor med kollegor Mer arbete i grupp Spontana möten upplevs vara viktiga Fler möten utanför kontoret Arbetar oftare hemma Upplevd oförändrad produktivitet jämfört med före flytt Cellkontor (n=58) Mer datorarbete Behöver vara fullt koncentrerad Mer koncentrationskrävande enskilt arbete Mer arbete i telefon Besvär av långvarig stress Psykiska besvär Sjukskrivning mer än 7 dagar senaste året Upplevd försämrad produktivitet jämfört med före flytt
22 Hälsa och besvär Inga skillnader i upplevelse av allmän hälsa och olika typer av besvär mellan grupperna. Olika typer av besvär, förändring vid 18 mån jämfört med före flytt Känt dig spänd i musklerna Besvär från nacke, axlar Besvär från ryggen Besvär från höft, knä eller fot Allmän hälsa Huvudvärk Cellkontor AB-kontor Trött Känslomässigt utmattad Stressad Lättretlig AB-kontor Cellkontor 1 6 mån före flytt 6 mån efter flytt 18 mån efter flytt Mentalt anspänd Koncentrationssvårigheter -0,3-0,1 0,1 0,3 0,5
23 OBJEKTIVA MÄTNINGAR FYSISK AKTIVITET OCH KROPPSMÅTT Deltagare n = 84 Inklusionskriterier: år Arbeta minst 75% Minst 60% av tiden på kontoret AB-kontor (n=42) Cellkontor (n=42) Kontorsflytt Baslinje 1 Baslinje 2 6 mån 13 mån 18 mån
24 Fysisk aktivitet och stillasittande activpal 7 dagar per mättillfälle Actigraph 7 dagar per mättillfälle
25 Tid i gående Före flytt Efter flytt Cellkontor AB-kontor Tid i gående, i minuter, under arbetstid för respektive grupp, före och efter flytt (medelvärden). Skillnad mellan grupperna, p<0,001.
26 Ökning av antalet steg totalt Efter flytt Före flytt Cellkontor AB-kontor Antal steg totalt per dag, all tid inräknad
27 Gåband 14 % använder gåbanden vid 18 mån Ljud, arbetsuppgifter, tidskrävande och yrsel nämns som hinder För de låter ju också lite grann. Kanske kan man ställa dem på samma våning, ungefär bredvid varandra, så fick de låta tillsammans Skönt att kunna promenera när man gör arbetsuppgifter som inte kräver hög koncentration
28 Samhörighet Förändring av upplevelse av sammanhållning och samarbete före och 18 månader efter flytt, originalskala 1-4. ***p<0,001
29 Relationer & kultur Upplevd risk att arbetsgruppen splittras Fikat viktigt! Anpassa miljöerna Organisatorisk anpassning för samspel inom gruppen Olika kulturer på olika hemvisten Regler efterfrågas
30 Processutvärdering Möjliggörande Riskanalys Samverkan Personligt engagemang Uthållighet Psykosocial arbetsmiljö Försvårande Oklart mandat Kompetensbrist Tid Flyktingvåg Psykosocial arbetsmiljö
31 Sammanfattning AB-kontor fungerade bra för chefer och för handläggare i stab och för personal och ekonomi. De upplevde ett förenklat samarbete mellan enheter vilket ansågs bidra till högre produktivitet. Assistenter och handläggare vid myndighet var däremot missnöjda med ABkontoret. De vanligaste problemen var bristande avskildhet och störning av ljud. Arbetsuppgifterna hade stor betydelse för nöjdhet, upplevd arbetsmiljö och preferens. De som hade mycket enskilt koncentrationskrävande arbete ville helst arbeta i cellkontor. De arbetsmiljöproblem som framkom var framför allt av kognitiv typ, d.v.s. svårigheter att vara koncentrerad och blockera störande intryck. Personer med psykisk ohälsa och stressrelaterad utmattning föredrog arbete i cellkontor.
32 Sammanfattning Viktigt planera så att rätt typ av verksamhet arbetar i AB-kontor. Viktigt planera AB-kontoret så man kan tillgodose de anställdas behov utifrån arbetsuppgifter och individuella behov. Ta fram rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet i det nya gemensamma kontoret. Det behövs strukturer och resurser för att förvalta och utveckla det nya aktivitetsbaserade kontoret och skapa en gemensam kultur.
33 checkflex Checklistan för flexkontoret
34 Checkflex 1 Planera Implementera Underhålla
35 Checkflex 2 Planera Organisation Arbetssätt Fysisk miljö
36 Checkflex 3 Organisation i planeringsfas Styrgrupp Dokumentation Resurser
37 Checkflex 4 Styrgrupp i planeringsfas Inrätta en styrgrupp på rätt nivå i hierarkin som har det formella mandatet att genomföra projektet och att fatta relevanta beslut. Om styrgruppen befinner sig på samma hierarkiska nivå som enheter/avdelningar som den ska leda in i flexkontoret kan det finnas en risk med sämre efterlevnad av fattade beslut.
38 Checkflex 3 Organisation i planeringsfas Styrgrupp Dokumentation Resurser
39 Checkflex 4 Dokumentation i planeringsfas Se till att noggrant dokumentera underlag och beslut samt information till medarbetare under förändringsprocessen. Dokumenten får gärna ligga samlade t.ex. på en webbsida. Dokumentera gärna mer än mindre, speciell om man tänker sig att utvärdera hur implementeringsprocessen gåt till.
40 Checkflex 3 Organisation i planeringsfas Styrgrupp Dokumentation Resurser
41 Checkflex 4 Resurser i planeringsfas Att övergå till att arbeta i flexkontor är komplicerat. Det är viktig att se till att man har de resurser som krävs vad gäller kompetens, bemanning, ekonomi och tid. Man bör också hushålla med resurserna så det är en god idé att inte starta andra resurskrävande projekt samtidigt som man övergår till flexkontor.
42 Checkflex 1 Planera Implementera Underhålla
43 Checkflex 2 Underhålla Organisation Arbetssätt Fysisk miljö
44 Checkflex 3 Arbetssätt i underhållsfas Följ upp mål Följ upp regler Håll ihop den egna arbetsgruppen
45 Checkflex 4 Följ upp mål Följ upp målen med verksamheten och stäm av så att det inte uppstår målkonflikt. Det finns en risk att man sätter in så pass olika verksamheter i samma lokal att deras mål går stick i stäv med varandra. T.ex. om man har en verksamhet som karaktäriseras av hög sekretess i samma miljö som verksamhet som kräver samordning och många externa kontakter uppstår målkonflikt.
46 Checkflex 3 Arbetssätt i underhållsfas Följ upp mål Följ upp regler Håll ihop den egna arbetsgruppen
47 Checkflex 4 Följ upp regler Systematisera uppföljning av beteenderegler och korrigera dem om nödvändigt. Se till att beteenderegler är anpassade efter olika verksamheters behov. Analysera även hur den funktion som följer upp hur regler efterlevs/delar ut feedback på beteenden upplever sin roll. Här kan det behövas stöd så att det står klart för alla att funktionen har både mandat och resurser att följa och korrigera betenden som stör.
48 Checkflex 3 Arbetssätt i underhållsfas Följ upp mål Följ upp regler Håll ihop den egna arbetsgruppen
49 Checkflex 4 Håll ihop den egna arbetsgruppen I flexkontoret sitter många arbetsgrupper tillsammans. Här kan det finnas en risk för att man tappar bort sina närmsta kollegor. Ett sätt att komma runt det är att organisera fram sätt att träffas så som regelbundna veckomöten eller att man tar förmiddagsfikat vid samma tid.
50 Konferens i Örnsköldsvik november för praktiker och forskare om arbete i kontorsmiljö
51 TACK!
SLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun Dnr 140308 Projektledare Lisbeth Slunga Järvholm
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merAKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun
Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun Anita Pettersson-Strömbäck,
Läs merHur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa?
Högskolan i Gävle Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa? Vilken betydelse har återhämtning i dagens arbetsliv, där många är ständigt uppkopplade till sitt arbete? FoU-projekt i samarbete
Läs merAKTIVITETSBASERADE KONTOR
Nätverksträff ergonomer180904 AKTIVITETSBASERADE KONTOR - effekter på stillasittande och fysisk aktivitet i AktiKonprojektet Viktoria Wahlström. Fysioterapeut & doktorand, UmU STILLASITTANDEFORSKNINGENS
Läs merAktivitetsbaserat kontor Vad säger forskningen, Annemarie Hultberg, ISM
Aktivitetsbaserat kontor Vad säger forskningen, Annemarie Hultberg, ISM Nya Regionens Hus (NRH) i Västra Götalandsregionen Annemarie Hultberg ISM, berättade inledningsvis att man redan 2015 tillsatte en
Läs merFramtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor
Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv
Läs merErgonomi. Jörgen Eklund och Linda Rolfö Enheten för ergonomi, KTH
Ergonomi Jörgen Eklund och Linda Rolfö Enheten för ergonomi, KTH Bakgrund Det som kostar 1 000 kr att ändra på en ritning kostar 10 000 kr att ändra vid en installation och 100 000 kr att bygga om efter
Läs merSammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (ABW) Detta är en uppdatering av tidigare version
Sammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (ABW) Detta är en uppdatering av tidigare version 2018-01-22 Annemarie Hultberg, Institutet för stressmedicin, maj 2018 Innehåll Inledning...
Läs merAktivitetsbaserade kontor vad säger forskningen? Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM
Aktivitetsbaserade kontor vad säger forskningen? 2019-04-25 Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM NRH Skövde 400 medarbetare Inflyttning december 2018 NRH Göteborg 1500
Läs merModerna kontor Aram Seddigh
Moderna kontor Aram Seddigh Förändring- och projektledare Doktor i arbets- & organisationspsykologi, leg. psykolog och ekonom aram@weoffice.se 0046-73 979 36 63 WeOffice Mer än vackra kontor WeOffice AB
Läs merPREL. RAPPORT PRES. FORUM VÅRDBYGGNAD 12 NOV 2014 ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR
ADMINISTRATIVA ARBETSPLATSER INOM VÅRDEN OCH DESS FÖRVALTNINGAR står valet mellan cellkontor och öppet landskap? PREL. RAPPORT Rättpsykiatri Rågården Göteborg, White arkitekter hur mycket används de administrativa
Läs merVGR Analys 2018:29 Koncernkontoret Utvärdering av arbetsmiljö och arbetssätt i nya Regionens hus i Skövde Nulägesanalys november 2018
VGR Analys 2018:29 Koncernkontoret 2018-12-06 Utvärdering av arbetsmiljö och arbetssätt i nya Regionens hus i Skövde Nulägesanalys november 2018 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Om enkätundersökningen...
Läs merErgonomi. Sept. 2013 Sept. 2016
Ergonomi Sept. 2013 Sept. 2016 Ergonomi Mål Ta fram metodik för hur man driver projektering/planering Ta fram goda exempel Genomföra fallstudier Sammanställa underlaget och presentera det offentligt Utbilda
Läs merSammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (ABW) Detta är en uppdatering av tidigare version
Sammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (ABW) Detta är en uppdatering av tidigare version 2018-05-28 Annemarie Hultberg, Institutet för stressmedicin, februari 2019 Innehåll
Läs merAktivitetsbaserade kontor det är frågan?
det är frågan? (eva.bergsten@hig.se) ergonom, med dr Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Flex office, AF-O, ABW, non-territorial workplace, flexi-/ share-/ hot-desking Inga personliga arbetsplatser
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merAktivitetsbaserat arbetssätt. Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret
Aktivitetsbaserat arbetssätt Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret FÖRFATTARE: METTE BUNGERFELDT Innehåll AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT 3 DET SMARTA KONTORET 3 VAD INNEBÄR AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT
Läs merHur minska stillasittandet på jobbet? Ann Sörlin, med dr, Fysioterapeut Viktoria Wahlström, doktorand, Sjukgymnast
Hur minska stillasittandet på jobbet? Ann Sörlin, med dr, Fysioterapeut Viktoria Wahlström, doktorand, Sjukgymnast Stillasittande är den nya rökningen. BMI stiger över tid i norra Sverige, kopplat till
Läs merAktivitetsbaserat arbetssätt inom Trafikverket
Aktivitetsbaserat arbetssätt inom Trafikverket Bo Johansson HR Arbetsmiljö och Lokaler Nationellt ansvarig för Aktivitetsbaserade kontor 1 Trafikverkets uppdrag Trafikverket ansvarar för långsiktig planering
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merAtt identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
Läs merSvar på skrivelse om sjukfrånvaro i Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning HR-avdelningen Dnr 1.6-754/2015 Sida 1 (6) 2016-02-16 Handläggare Ida Hagerum Telefon: 08-508 033 73 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om sjukfrånvaro
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merFörslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge
Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Läs merFramtidens arbetsplatser
Framtidens arbetsplatser Att utveckla hållbara och friska kontor Susanna Toivanen 15-01-13 Nätverksträff för ergonomer, Högskolan i Gävle Olika typer av kontor Arbetsmiljö i kontor Kontorstyp och hälsa
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merArbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merPROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi
PROMOTIVA ASPEKTER Maria Nordin Institutionen för psykologi HÄLSOPROMOTION Att skapa en miljö där alla kan hålla sig friska och ingen behöver bli sjuk eller skadad Arena Hälsofrämjande Delaktighet Process
Läs merMedarbetarundersökning 2015 KS. Hur stor del av din arbetstid i genomsnitt det senaste året har du ägnat åt (ange uppskattad procentsats)
Medarbetarundersökning 2015 KS Nedan presenteras en sammanställning av medarbetarundersökningen som genomfördes på KS innan sommaren. Enkäten skickades ut till alla som får nyhetsbrevet på KS, 301 personer.
Läs merFramtidens arbetsplatser - att utveckla hållbara och friska kontor
Framtidens arbetsplatser - att utveckla hållbara och friska kontor Susanna Toivanen Hos Sveriges Ingenjörer, 16-06-16 Olika typer av kontor Cellkontor, enskilt rum Delat rum, 2-4 personer Ö P P N A K O
Läs meratt godkänna rapporten Uppföljning av arbetsmiljön i kommunstyrelsens verksamheter
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 207-04-03 63 Uppföljning av arbetsmiljön i kommunstyrelsens verksamheter KS-207/207 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merBilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30
Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge
Läs merProjektering av nytt kommunhus - kontorslösning
2014-03-26 KS-2013/1358.251 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Planerings- och personalutskottet Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning Förslag till beslut Planerings- och
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merKänns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!
CHECKLISTAN Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! Boka en gratis konsultation så visar våra experter exempel på verktyg och metoder för ett
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merKontorslanskap, ledarskap och hälsa
Kontorslanskap, ledarskap och hälsa Hugo Westerlund, professor i epidemiologi i i Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser
Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...
Läs merNy AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merDialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det viktigt
Läs merTvå år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö
Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Christina Jonsson Enhetschef Avdelningen för regler 1 OSA är bra för att Det har skapat intresse och visar på vad som orsakar ohälsa Faktorerna
Läs merSvar på Arbetsmiljöverkets inspektion
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsdelsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-15 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på Arbetsmiljöverkets
Läs merKartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merMedarbetarundersökning 2015 TS
Medarbetarundersökning 2015 TS Nedan presenteras en sammanställning av medarbetarundersökningen som genomfördes på TS innan sommaren. Enkäten skickades ut till alla som får nyhetsbrevet på TS, 122 personer.
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merMEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN
MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merSvar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm
Läs merSvar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-07-28 Handläggare Elisabeth Ansell Telefon: 08-508 12 020 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på Arbetsmiljöverkets
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merAnställdas uppfattning av arbetsmiljön i LTU:s kontorslokaler
Anställdas uppfattning av arbetsmiljön i LTU:s kontorslokaler En undersökning genomförd i januari 2019 i samarbete mellan fackförbunden Saco, SEKO och ST vid Luleå tekniska universitet Resultat från enkätundersökning
Läs merKonferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET. 25 maj 2015 i UMEÅ
Konferens: ARBETE I KONTORSMILJÖ & FYSISK AKTIVITET PÅ JOBBET 25 maj 2015 i UMEÅ Christina Bodin Danielsson, Teknologie doktor Master of Architecture SAR/MSA Christina.bodin.danielsson@arch.kth.se LEDARSKAPETS
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merImplementering ny organisation riskanalys
HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) Inledning En tillfredsställande arbetsmiljö är av godo för både arbetsgivare och arbetstagare inom Svenska kyrkan. Utgångspunkten
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merAFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Läs merResultatet av inspektionen 28 mars 2017
2017-05-03 2017/013690 1 (8) Avdelningen för inspektion Karin Lilje Gränge, 010-730 92 58 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 Ert organisationsnummer:
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merArbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra
Läs merSvar på initiativ (S) Redovisning av öppet kontorslandskap på socialförvaltningen
Tjänsteskrivelse 2017-02-13 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på initiativ (S) Redovisning av öppet kontorslandskap på socialförvaltningen Förslag till beslut Redovisningen
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merDags för aktivitetsbaserat arbetssätt?
Dags för aktivitetsbaserat arbetssätt? så förbereder du chefer och medarbetare Aktiverings guide till hur du som arbetsgivare förbereder din organisation för ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Ta del av
Läs merMedarbetarenkäten 2016 Rapport 1
Medarbetarenkäten 2016 Rapport 1 Antal svarande: 5 730 Beställda: 6 859 Svarsfrekvens: 83,54% värde Stödjande arbetsförhållanden 66% 27% 7% 4,73 Min upplevelse av arbetet 75% 20% 5% 5,03 Påverkan 56% 34%
Läs merVad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?
Vad VILL VI GÖRA? Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram
Läs merSammanfattning av Psykologföreningens medlemsenkät 2014
Sammanfattning av Psykologföreningens medlemsenkät 2014 Syftet med denna sammanfattning är att redogöra för en del av Psykologföreningens medlemenkät. All information är avidentifierad och vi hoppas att
Läs merArbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Läs merSå skapar du en god digital arbetsmiljö
Så skapar du en god digital arbetsmiljö Från planering till användande med ett förebyggande perspektiv Roger Edsand ur GP 22 september 2018 Intraservice Vi utbildar både dig som är medarbetare och chef.
Läs merVGR Analys 2019:17 Koncernkontoret Utvärdering av arbetsmiljö och arbetssätt i nya Regionens hus i Göteborg Nulägesanalys april 2019
VGR Analys 2019:17 Koncernkontoret 2019-04-11 Utvärdering av arbetsmiljö och arbetssätt i nya Regionens hus i Göteborg Nulägesanalys april 2019 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Om enkätundersökningen...
Läs merÅterrapportering kring det systematiska arbetsmiljöarbetet
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Therese Hagberg Datum 2016-10-24 Rev. 2016-11-02 Socialnämnden Diarienummer SCN-2016-0217 Återrapportering kring det systematiska arbetsmiljöarbetet Förslag till beslut
Läs merArbetsmiljöbarometern, syfte
Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merArbetsliv i förändring Vilka kuggar behövs?
Arbetsliv i förändring Vilka kuggar behövs? Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Verksamhetchef, Institutet för stressmedicin, Hälsan och stressmedicin, VGR Institutet för Stressmedicin (ISM) ISM startar
Läs merMedarbetarenkät 2013 Vårgårda
Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Instämmer inte Instämmer helt 1 2 3 4 Medel Svarande Inget svar Jag är insatt i min arbetsplats mål 1,5% 7,2% 37,8% 53,6% 3,4 685 0 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas
Läs merSkrivelse om ökad sjukfrånvaro
Skärholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-08 Handläggare Charlotte Goliath Telefon: 076 12 24 030 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Skrivelse om ökad
Läs merMEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2018
MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2018 Hagfors kommun mäter upplevelsen av arbetsmiljön för sjunde året i rad. Motiverad medarbetarindex, dvs ett medelvärde på samtliga frågor som besvaras i skalan 1-5 ligger
Läs merArbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Diskussionsfrågor som stöd för att kunna formulera egna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen.
Läs merSammanfattning. Slutsatser
Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merFramtidens arbetsplatser
SUSANNA TOIVANEN Framtidens arbetsplatser Att utveckla hållbara och friska kontor SUSANNA TOIVANEN Framtidens arbetsplatser Att utveckla hållbara och friska kontor Att veta är inte tillräckligt, vi måste
Läs merUtvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun
Utvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun Emma Cedstrand, leg psykolog/doktorand Karolinska institutet Handledare: Gun Johansson, Anna Nyberg, Lotta Dellve, Theo Bodin
Läs merSven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Läs merEnkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Läs merBILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR
BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR Generationsskifte i forskningsverksamheten samt ökande obalans mellan verksamhetsgrenarna (rekrytering för att täcka behov i utbildningsuppdraget har under
Läs merFORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs mer