Vad innebär värdlandsavtalet med Nato?

Transkript

1 Björn Backengård Hjalmar Bergmans Gata Hisings Backa «Förnamn» «Efternamn» «Parti» Sveriges riksdag Stockholm Vad innebär värdlandsavtalet med Nato? Sverige kan bli "värd" för militära styrkor från ett Nato-land. Som exempel har nämnts att flygplatsen Göteborg City Airport åter kan bli en militär flygbas, och då med plan från Nato. Avtalet skrevs under vid Natos toppmöte i september 2014 av representanter för Sverige och Nato. Avtalet gäller dock inte förrän riksdagen har godkänt det. Vi ska gå igenom vissa punkter i värdlandsavtalet för att visa vad det innebär. Vi uppmärksammar också en motion till riksdagen. Den heter 2015/16:2801 "Återkallande av värdlandsavtalet med Nato". Vi granskar vissa punkter sid 1 Var vi hittar hela avtalet. 5 Ska Sverige hjälpa till utomlands?. 6 Vad säger regeringen?. 7 Vi sammanfattar avtalet. 8 Några ord om Ryssland 9 Bakgrunden till värdlandsavtalet 9 Avtalet, ytterst koncentrerat. 10 Motion 2015/16: Därför Nej 10 Vi granskar vissa punkter Först ett utdrag ur avtalets inledning: [Sveriges regering och två strategiska högkvarter inom Nato] som beaktar konceptet att gruppera Natostyrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet, och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren har kommit överens om följande. Här nämns både "Nato-styrkor" och "koalitionsstyrkor". Om det ska vara någon skillnad, så antar vi att det senare kan betyda gemensamma styrkor från ett Nato-land och Sverige. Vi lägger märke till att en sådan styrka, där Sverige kanske ingår, ska stå "under Natos befäl". Sedan följer en lång rad punkter. Vi begränsar oss till sådana som är avgörande för hur vi ska uppfatta värdlandsavtalet. sid 1 av 10 RiksdagAvtalNato

2 1. Definitioner 1.2 Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål. Det betyder: Allt militärt, strategiskt och taktiskt, inklusive angrepp och strider Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Se också punkt 3.8. Senare ska vi jämföra den här punkten med punkterna 2.1 och 3.4. En punkt längre fram, 5.3a, hänvisar till 1.15 och 1.16 vad gäller samarbete mellan Nato och Sverige. Även punkt 1.17 hör hit Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är ett Nato-land som antas redan vara inne i Sverige. Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd. Man önskar ett exempel på förbehåll. Här är en punkt där Sverige kan säga nej, men i så fall varför? 1.17 Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse för en viss Natoledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder. bilateral, som omfattar två parter. "Teknisk överenskommelse" låter som "praktiska detaljer", men punkten ser ut att betyda mer än det och 1.17 ser ut att ge Sverige möjlighet att påverka vad Nato gör, och den senare punkten talar om en överenskommelse. Den första punkten är dock oklar Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor. signatärstaterna, stater som undertecknar ett avtal. Här beskrivs en överenskommelse mellan Sverige och ett Nato-land som gör att Nato kommer in i Sverige. sid 2 av 10 RiksdagAvtalNato

3 1.19 Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Natobefälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Natobefälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser. Om det blir en sådan överenskommelse, som nämns i föregående punkt, så är detta gruppen som ska sköta samarbetet. Man undrar vem som ska utse representanter för Sverige. Regeringen? Överbefälhavaren? Att "gemensamma tillämpningsöverenskommelser" nämns här tyder på att det blir möjligt att ändra det ursprungliga avtal som nämns i föregående punkt. Se även punkt Syfte 3. Omfattning och allmänna arrangemang 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Tre delar: a) Nato-ledd militär verksamhet begränsas inte till Sverige. Se sidorna 6-7. b) Sverige ska ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet. c) Det kommer tilläggsdokument (flera i det engelska originalet). Sådana nämns på många ställen, bl.a. i punkterna 3.7 och 5.1a. Antag att Göteborg City Airport åter blir en militär flygbas, och att där finns attackflyg från Nato. Antag vidare att Nato vill använda planen för angrepp. Får de det? Den här punkten gör att de troligen får det. Är tolkningen överdriven? Kan Sverige säga nej till att attackflyg startar från svensk mark? Vi kan se på nästa punkt. 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Detta framgår om man läser noga. Punkten diskuteras ingående längre fram, tillsammans med punkterna 1.11 och 3.4. sid 3 av 10 RiksdagAvtalNato

4 3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter. De "utpekade värdlands- och Natomyndigheter[na]" förefaller vara den grupp som nämns i punkt Vi vet inte under vilka förhållanden, och av vem, de svenska beslutsfattarna utses, och vi måste räkna med att de kommer att stå under tryck från Nato. Vi bör inte släppa fram avtalet och riskera att hamna i sådana situationer. Kom ihåg att Sverige i punkt 3.4 lovar att: 3.4 i största möjliga utsträckning ge stöd till styrkor [i] Nato-ledd militär verksamhet. Det är oklart vad avtalet sätter för gränser för Natos handlingar. Detta behandlas på något sätt i punkt 5.3a. Det finns en oklarhet. Vi koncentrerar texten lite: 3.5 Bestämmelserna är tillämpliga i fredstid eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut Handlar detta "beslut" om att nu gäller bestämmelserna, eller handlar beslutet om när bestämmelserna allmänt ska gälla (vilken typ av "internationella spänningar")? Ska riksdagen skriva på "in blanko"? 3.7 Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal. Här och i punkterna 3.4 och 5.1a nämns tilläggsdokument som inte riksdagen ser. Inte nog med att okända tilläggsdokument kommer. Enligt punkt 11.1 kan avtalet senare ändras. Följande punkt förtjänar stor uppmärksamhet: 3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. Man räknar alltså med att: 3.8 Nato-ledd militär verksamhet kan kräva multinationellt stöd [ bl.a. av] militära stödfartyg Nato-länder kan då fritt använda svenskt område för flyg och krigsfartyg. Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips. Detta visar att värdlandsavtalet är förberedelser för krig. Se också 3.4 och Ansvar 5.1a Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan. Här kan vi lägga märke till vad som sägs om tilläggsdokumentens betydelse. sid 4 av 10 RiksdagAvtalNato

5 5.2g Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera. " baseringsområden som ska upprättas " Om Sverige bjuder in Nato, så är det tänkt att Nato ska ta över när svenska förband har lagts ned. Vi behöver ett eget försvar nu, men på sikt måste det bli fred, avspänning och internationell nedrustning. Sveriges situation nu måste lösas självständigt och provisoriskt på något sätt. 5.3a Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är Nato-länder som antas redan vara inne i Sverige. 11. Förändring och tolkning 11.1 Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det. Detta är ett "moment 22". Om riksdagen antar avtalet så spelar det ingen roll vad den i övrigt har godkänt. Angående otydligheter i avtalet står det så här i avtalets näst sista punkt: 11.3 Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande. Vi har redan pekat på att tilläggsdokument kommer, och vi har uppmärksammat 11.1 ovan. Och här. Avtalet innehåller oklarheter, och de ska redas ut "på lägsta möjliga nivå". Detta gäller även tvister om "tillämpningen". Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt Skydd av styrkor Avtalet förbereder för att krig kan föras in i Sverige. Punkt 3.8 visar det, och här är mer för att visa den saken: 8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Natobefälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna. Man kan förslagsvis gå till avtalet och läsa hela avsnitt 8. Skydd av styrkor. Var vi hittar hela avtalet Hela avtalet finns i en omfattande skrivelse från regeringen 13 juli På sidorna finns värdlandsavtalet på svenska, och därefter finns det engelska originalet: e c86f732a4b75b7a2b/samforstandsavtalmed-nato-om-vardlandsstod-ds-2015_39.pdf Den engelska texten finns också hos det privata initiativet Natoutredningen: En sammanställning med engelsk och svensk text parallellt finns här: Samarb/HNS1a-Avtal.html sid 5 av 10 RiksdagAvtalNato

6 Ska Sverige hjälpa till utomlands? Ska Sverige ställa upp även utanför våra gränser? Tre punkter, 1.11, 2.1 och 3.4, ser ut att ge olika besked. Vi jämför punkterna 1.11 och Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Värdlandsstöd gäller alltså inom Sveriges gränser. 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Här står att om Sverige är värd för att Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Hur ser vi det? Lite kortare: 2.1 tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. De inskjutna orden ", eller med stöd från," är märkliga. Det blir två fall, och vi stryker under skillnaden: 2.1 tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. eller 2.1 tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor med stöd från värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. I det andra fallet tycks Natos styrkor befinna sig utanför Sverige. Vår slutsats: Om Sverige är värd för ett Nato-land som har militär verksamhet utanför Sverige, och som begär svenskt stöd till den verksamheten, så ska Sverige ställa upp. Är slutsatsen riktig? Vad kan avtalets författare ha menat? De måste ha menat svenskt stöd även utomlands, för annars hade de inte lagt till orden ", eller med stöd från,". Dessutom kan de säga att 1.11 inte utesluter svensk verksamhet utomlands. Vi ska se mer på detta. sid 6 av 10 RiksdagAvtalNato

7 Vi ser även på punkt Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Sverige ska alltså ge största möjliga stöd till Natoledd militär verksamhet. Men verksamheten begränsas inte till Sverige, vilket framgår om vi ser på texten lite närmare. Här är det engelska originalet: 3.4 The HN will provide support within its fullest capacity, subject to availability and within the practical limitations of the circumstances that then exist, to the forces deployed on NATO-led military activities. The details of this support will be addressed in follow-on documents. I den svenska versionen har "deployed" översatts med "utsända", och man tänker då på "sändande länder", alltså Nato-länder som sänder styrkor till Sverige. Från "Definitioner" i avtalet: 1.8 Sending Nations (SNs). Those nations and International Military Headquarters or its elements deploying to the territory of HN in support of NATO military activities. 1.8 Sändande länder: de länder och internationella militära högkvarter eller delar av dessa som grupperar på värdlandets territorium för att stödja Nato-ledd militär verksamhet. Men "deploy" betyder ofta i militära sammanhang "gruppera". Så har det översatts ovan. Också i det sjätte stycket i avtalets Inledning: Och i 7.2: the concept of deploying NATO forces konceptet att gruppera Nato-styrkor 7.2 the forces deployed to de styrkor som är grupperade på Orden "deployed" eller "utsända" i punkt 3.4 handlar alltså om styrkor som ett Nato-land har placerat någonstans, men det behöver inte vara i Sverige. I vardagsspråk kan "placera" vara en bra översättning. Det blir så här: 3.4 under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som [har placerats i] Nato-ledd militär verksamhet Vi sammanfattar Är värdlandsstöd begränsat till Sverige, eller gäller det även utomlands? Punkt 1.11 nämner Sverige, men utesluter inte utlandet. Punkt 3.4 nämner varken Sverige eller utlandet. I punkt 2.1 har författarna sett till att även utlandet ingår. Vad säger regeringen? Gäller värdlandsstöd även utomlands? I skrivelsen från regeringen (internetadress på sidan 5) i juli 2015 behandlas detta. Man uttrycker sig motsägelsefullt. Kursiveringar har gjorts här. Sidan 45, i ett avsnitt med kommentarer till avtalet: värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. [Som 2.1. Se sid 6.] [] Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär [kursiv i original] verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. [Ej som ovan] Sidorna 52-53, under rubriken "7 Godkännande av avtalen": Sverige ska kunna lämna stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt territorium för att t.ex. genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet. Sidan 107, under rubriken "10 Konsekvenser": Värdlandsstödsavtalet innehåller procedurer för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige. sid 7 av 10 RiksdagAvtalNato

8 Vi sammanfattar avtalet Vi kan sammanfatta värdlandsavtalet. Några punkter i avtalet nämns. De finns till höger, och vi känner igen dem sedan tidigare. Sverige kan bli värdland för ett eller flera Natoländer. Avtalet är förberedelser för krig, vilket framgår av punkterna 3.8 och 8.4. Om Sverige blir värdland, så utlovas största möjliga stöd till Natos verksamhet, och detaljerna i det stödet bestäms senare. Se punkt 3.4. Om Nato har attackflyg baserat i Sverige och begär att få använda planen, så är det tveksamt om Sverige kan säga nej. Därmed kan Sverige dras in i krig. Se punkterna 3.4 och 3.5. Nato-styrkor i Sverige kan begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Se punkterna 2.1 och 3.4. Punkterna har också diskuterats tillsammans. Inget sägs om förbud mot kärnvapen på svenskt område. Nu får riksdagen besluta, men senare kan avtalet ändras. Se punkt Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. 3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter. 3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. 8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Natobefälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det. sid 8 av 10 RiksdagAvtalNato

9 Några ord om Ryssland Ryssland ges stor plats i debatten om Nato, men riksdagens ledamöter uppmanas att söka information utanför de massmedia som domineras av Nato-förespråkare eller som okritiskt för vidare uppgifter från nyhetskanaler i Väst. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 föll Ryssland ned i en djup politisk och ekonomisk kris. Från mitten av 90-talet, under lång tid, gjorde de upprepade försök att bli en del av en europeisk gemenskap. Till och med fanns ett visst samarbete med Nato. Försöken stoppades av Väst, som i stället har skapat konfrontation. Rekommenderad läsning är boken "Frontlinje Ukraina" av Richard Sakwa, brittisk professor i rysk och europeisk politisk historia. Boken ger en fyllig bild av händelserna i Ukraina och av Ryssland och dess relationer med andra länder. Även USA, EU och Nato diskuteras. Mer information hos förlaget: Påståenden eller antydningar om Ryssland bör granskas angående detaljer och källor, och då ser vi ofta att uppgifterna inte håller. Ukraina I februari 2014 genomfördes en Väst-stödd statskupp. Efter folkomröstning ansökte Krim hos Ryssland om att få lämna Ukraina och åter bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan. Det var dels självförsvar för att rädda en viktig marinbas från att övertas av Nato, dels skydd av rysk befolkning. I östra Ukraina finns inga reguljära ryska stridskrafter, men där finns frivilliga från Ryssland. Stridsvagnar och annat, som finns hos folkmilis i östra Ukraina, har de erövrat från Kiev-styrkor och från militära förråd. Syrien Ryssland är överens med USA om att bekämpa ISIS. Gränskränkningar med flyg De flesta kränkningarna av svenska gränser de senaste fem åren fram till oktober 2015 har gjorts av Nato. Tre i topp: USA 7, Ryssland 6, Tyskland 6. Ubåtar Hösten 2014 rapporterades om en främmande ubåt på svenskt vatten. Rapporten har ifrågasatts, men innan dess antyddes att det var en rysk ubåt. Vi går tillbaka till Det finns mycket starka tecken på att ubåten, eller ubåtarna, i Hårsfjärden kom från Nato och inte från Sovjetunionen. Det var dock Sovjetunionen som då pekades ut. Nu väntar vi på nya främmande ubåtar före riksdagsbehandlingen av värdlandsavtalet. MH17 Ett malaysiskt passagerarplan sköts ned i juli 2014 över Ukraina. "Proryska rebeller" har anklagats, och därmed Ryssland. En rapport i oktober 2015 från en haverikommission används på sina håll för att upprepa anklagelserna. Rapporten har dock kritiserats, och det går inte att från den dra slutsatsen att ukrainska rebeller var skyldiga. Bakgrunden till värdlandsavtalet Vad som händer inom, och med, Nato avgörs mest av den dominerande makten USA. USA är splittrat. Där finns en krigisk grupp som är farlig för oss alla på den här planeten. De samarbetar med andra i vissa EU-länder och i Israel. Men det finns andra röster, till exempel amerikanen Paul Craig Roberts. Han har bland annat varit biträdande finansminister under Ronald Reagan. Gå in på hans webbplats och läs synsätt som ger hopp. Tillbaka till den farliga grupp som arbetar på att stöpa om världen. Efter att Warszawapakten hade upplösts kunde även Nato ha upplösts. När i USA en eventuell utvidgning av Nato diskuterades 1993, så var i början många emot, även inom Pentagon. Men det var hökar som vann den debatten, och några år senare började Natos utvidgning. Ryssland är ett självständigt land med egna intressen, och Ryssland står i vägen för dessa hökar. Därför har Nato utvidgats österut, därför försöker man med sanktioner pressa sönder Rysslands ekonomi och därför vill man stärka Nato ytterligare. Här kommer värdlandsavtalet med Sverige in. sid 9 av 10 RiksdagAvtalNato

10 Avtalet, ytterst koncentrerat Värdlandsavtalet får mycket stora följder, men det är så skrivet att följderna inte sticker ut. Åter "portalparagrafen" 2.1: 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Om avtalet hade presenterats enkelt och tydligt för svenska folket och riksdagen, så hade 2.1 sett annorlunda ut. Vi kommer fram till att, på vanlig svenska, 2.1 övergår i följande, och detta blir då en sammanfattning av hela avtalet i ytterst koncentrerad form: Syftet med avtalet är att med Sverige som värdland ska Natos resurser öka. Nato får fler baser, och svenskt stöd till Nato-insatser utomlands underlättas. Motion 2015/16:2801 Riksdagen bör anta motionen 2015/16:2801 "Återkallande av värdlandsavtalet med Nato". Ur motionen: Detta är den kanske enskilt viktigaste försvarsoch säkerhetspolitiska frågan på flera generationer. kantas hela processen [att gå vidare med avtalet] dessutom av ett gigantiskt demokratiskt underskott. Ärendet fortlöper men den demokratiska genomlysning processen kräver skjuts på framtiden. Därför behöver regeringen stoppa processen till dess de säkerhetspolitiska konsekvenserna noga har analyserats och öppet debatterats. Därför Nej Riksdagen bör rösta Nej till värdlandsavtalet. Här är fem skäl: 1. Nato är dåligt sällskap för oss. Natos uppgift är att bevara och utöka Västs inflytande, och Nato har kärnvapen. Nato bombade 1999 Serbien oavbrutet i mer än två månader, tog sedan över USA:s krig i Afghanistan samt missbrukade 2011 ett FNbeslut och förstörde Libyen. USA och Storbritannien två Nato-länder anföll 2003 Irak, och ett långt krig följde. 2. Värdlandsavtalet kan dra in Sverige i krig. Om Sverige blir värd för ett Nato-land, så kan Nato-flyg komma att angripa ett annat land från svensk mark. Nato-styrkor i Sverige begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. 3. Sverige bör inte bidra till inringningen av Ryssland. Det är en fientlig handling. 4. Avtalet är bristfälligt. Viktiga punkter tycks strida mot varandra. Ett Ja betyder att riksdagen skriver på "in blanko". Tilläggsdokument kommer, och kanske ändringar. 5. Det finns alternativ: Neutralitetspolitik. Självständig lösning av Sveriges försvarsproblem, utanför Nato. Svenska initiativ, bl.a. i FN, för fred, säkerhet och nedrustning i världen. Goda kontakter med Ryssland inom handel, forskning, kultur och turism. * * * Lagar/Forslag/Motioner/terkallande-avvardlandsavtal_H /?text=true sid 10 av 10 RiksdagAvtalNato